KOMMUNFULLMÄKTIGES I LUND SAMMANTRÄDE DEN 16-17 … · Dnr KS 2009/0628 Handlingarna finns tillgängliga på kommunkontoret, Stortorget 7, Lund . Sidan 1 Bilaga 69. Sidan 2. LUNDS

Bilagor till Kommunfullmäktiges i Lund protokoll 2011 Nr 69-85

KOMMUNFULLMÄKTIGES I LUND

SAMMANTRÄDE

DEN 16-17 JUNI 2011

Kommunfullmäktige Kungörelse 1 (3)2011-06-03

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget 7 046-35 50 00 046-15 22 03 www.lund.se/kommunfullmäktige [email protected] 221 00 Lund

KUNGÖRELSE

Kommunfullmäktige i Lund sammanträder i Stadshallen torsdagen den 16 juni kl. 08.30samt fredagen den 17 juni kl. 08.30

Följande ärenden ska behandlas:

1. Anmälningar bilaga

2. Eva Pålssons (S) avsägelse av uppdrag som ledamot i bilaga 69, sid 1 kommunfullmäktige

3. Valärenden bilaga 70, sid 3

Ärendena 4-20 Ekonomi- och verksamhetsplan 2012-2014 med budget 2012 separat tryck

4. Allmän budgetdebatt Vision och övergripande mål för Lunds kommun

5. Kommunstyrelse – politisk ledning och kommunkontor inklusive kommunfullmäktige, valnämnd, överförmynderi, kommunrevisionen och Habostyrelsen

6. Servicenämnd – serviceförvaltning

7. Byggnadsnämnd- stadsbyggnadskontor

8. Taxa 2012 i Lund Färdtjänst bilaga 71, sid 7

9. Teknisk nämnd och VA-Syd – teknisk förvaltning och VA-verk

10. Miljönämnd – miljöförvaltning

11. Kultur- och fritidsnämnd – kultur- och fritidsförvaltning

12. Socialnämnd – socialförvaltning

13. Vård- och omsorgsnämnd – vård- och omsorgsförvaltning

14. Utbildningsnämnd – utbildningsförvaltning

15. Barn- och skolnämnder gemensamt – skolpengsbelopp

Kungörelse 2 (3)2011-06-16

16. Barn- och skolnämnd Lunds stad – barn- och skolförvaltningLunds stad

17. Barn- och skolnämnd Lund öster – barn- och skolförvaltningLund öster

18. Renhållningstaxa i Lund 2012 bilaga 72, sid 17

19. Renhållningsstyrelse – Renhållningsverk

20. Finansiering m.m

Övriga ärenden

21. Resursfördelning för äldreomsorgen och LSS bilaga 73, sid 35

22. Lunds kommuns Fastighets AB (LKF) – Kommunal borgen bilaga 74, sid 51

23. Anhållan om produktionsstöd till Studentaftondokumentär bilaga 75, sid 61

24. Förslag till Idrottskompetenscentrum bilaga 76, sid 67

25. Kommuninvest ekonomisk förening – Regressavtal och garantiavtal bilaga 77, sid 85

26. Revidering av handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor bilaga 78, sid 113

Motioner

27. Gunnar Jönsson (S), Anna-Lena Hogerud (S) samt Claes Göran Jönsson (S) motion ”Ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun” bilaga 79, sid 123

28. Hans-Olof Anderssons (SD) m. fl. motion om cykelbanor längs Ringvägen bilaga 80, sid 179

29. Ted Ekeroth (SD) samt Hans-Olof Andersson (SD) motion ”Sökmöjligheter för protokoll/beslut på Internet KF och KS” bilaga 81, sid 189

30. Ted Ekeroth (SD) samt Hans-Olof Andersson (SD) motion ”Säg upp avtalet med Migrationsverket” bilaga 82, sid 193

Kungörelse 3 (3)2011-06-16

Medborgarförslag

31. Dan Töllborns medborgarförslag angående snöröjningen vintern2010 – 2011 bilaga 83, sid 199

32. Ulf Berggrens medborgarförslag ”Enkät om arbetet i nämnderna” bilaga 84, sid 213

33. Staffan Sölves medborgarförslag angående gatubeläggning i Lund bilaga 85, sid 217

Interpellationer, enkla frågor samt frågor behandlas ej på detta sammanträde

Sammanträdet inleds kl. 08.30 båda dagarna Kommunens budget inleds med en allmän budgetdebatt och behandlasdärefter nämndsvis med separata ärendenummer Pauser hålls kl. 12.30 – 13.30 samt 17.30 – 19.00

Lund den 3 juni 2011

Annika Annerby Jansson OrdförandeKommunfullmäktige i Lund

Sammanträdet sänds i Lunds lokal-TV i samarbete med Lunds student-tv, STEVE, samt via Internet. Kungörelser och protokoll publiceras på www.lund.se/kommunfullmaktige

KommunkontoretAdministrativa avdelningen 2011-06-03

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget 7 046-35 50 00 046-15 22 03 www.lund.se/kommunfullmaktige [email protected] 221 00 LUND

Kommunstyrelsens beslut den 1 juni 2011 i ärendena 4-33 i den blå boken för den 16 -17 juni 2011, distribueras i ett separat utskick.

Förteckning över anmälningar

till kommunfullmäktiges sammanträde den 16-17 juni 2011

Byggnadsnämndens underrättelse/lagakraftbevis den 30 maj 2011, att detaljplan för ljusåret 3 och 4 i Lund, Lunds kommun, vunnit laga kraft den 20 april 2011. Dnr KS 2009/0628

Handlingarna finns tillgängliga på kommunkontoret, Stortorget 7, Lund

Sidan 1 Bilaga 69

Sidan 2

LUNDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Valberedningen 2011-05-31

§ 10 Lesly Nordhs (S) avsägelse av uppdrag som ersättare i byggnadsnämnden Dnr KF 2011/0050

BeslutsunderlagLesly Nordhs (S) avsägelse inkommen den 3 mars 2011.

Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige

att befria Lesly Nordh (S) från uppdraget.

att utse Solveig Ekström-Persson (S), Box 50, 247 26 Veberöd, till ny ersättare i byggnadsnämnden efter Lesly Nordh (S), för tiden till och med utgången av år 2014.

Sidan 3

Bilaga 70


§ 11 Mats Öhmans (S) avsägelse av uppdrag som ersättare i vård- och omsorgsnämnden Dnr KF 2011/0090

BeslutsunderlagMats Öhmans (S) avsägelse inkommen den 3 maj 2011.

Valberedningens beslut att bordlägga ärendet.

Sidan 4

Bilaga 70


§ 12 Martin Anderssons (S) avsägelse av uppdrag som ledamot i byggnadsnämnden Dnr KF 2011/0093

BeslutsunderlagMartin Anderssons (S) avsägelse inkommen den 13 maj 2011.

Valberedningens beslut att befria Martin Andersson (S) från uppdraget.

att utse nuvarande ersättare Kjell Boije (S), Skarpskyttevägen 30 D, 226 42 Lund, till ny ledamot i byggnadsnämnden efter Martin Andersson (S),

att utse Daniel Pettersson (S), Box 41, 221 00 Lund, till ny ersättare efter Solveig Ekström-Persson (S), för tiden till och med utgången av år 2014.

Sidan 5

Bilaga 70

Sidan 6

Kommunkontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2)Administrativa avdelningen 2011-04-27

\\application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Taxa i lunds färdtjänst\7.doc

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget 7 046-35 50 00 046-15 22 03 www.lund.se [email protected] 221 00 LUND

Gunnar Jönsson

046-355922 [email protected]

Taxa i färdtjänsten KS 2011/0355

SammanfattningTekniska nämnden föreslår att grundavgiften i färdtjänsten höjs den 14 augusti med 3 kronor, från 19 till 22 kronor.

BeslutsunderlagTekniska nämndens beslut 2011-04-13, § 79, jämte bilaga Kommunkontorets tjänsteskrivelse 2011-04-27

ÄrendetTekniska förvaltningen anför följande:

Under 2010 gjordes ca 150 000 resor med färdtjänst vilket var en ökning med 8 % jämfört med året före. Utvecklingen från både 2008 och 2009 med ökad efterfrågan på färdtjänst fortsatte således. Sen år 2007 har antalet resor ökat med 24 %. Under samma period har även antalet invånare som beviljats färdtjänsttillstånd ökat (+10 %) men den starkast bidragande orsaken bedöms vara det nya regelverk och taxesystem som infördes under hösten 2007.

De nya reglerna innebar att färdtjänstområdet, det område som färdtjänstlegitimerade kan resa obegränsat i, utökades till att omfatta hela Skåne mot tidigare Lunds kommun. Taxesystemet ändrades till ett system baserat på resans längd indelat i intervaller. Resenärens avgift beräknas efter ressträckan med ett grundbelopp (19 kronor) för första intervallet 0-8 km samt ett tillägg (6 kronor) per därpå följande intervall om 4 km, dock högst 220 kronor. Förutom att färdtjänstområdets utvidgades så innebar den nya taxan att resenärens avgift blev lägre för resor som går utanför kommunen och i synnerhet för längre resor.

Här kan konstateras att nettokostnaden för färdtjänsten har ökat med 37 %, från 16,7 mkr 2007 till 22,8 mkr 2010. Bidragande orsak utöver regelverk, taxa och antalet tillstånd är också den indexuppräkning som årligen sker i entreprenadavtalet på grund av kostnadsökningar.

Intäkterna från egenavgifter år 2010 uppgick till ca 3,5 miljoner kronor vilket motsvarade en kostnadstäckning på 13 %.

Inledningen av år 2011 visar att trenden med ökat resande fortsätter. För 2012 bedömer förvaltningen att antalet resor kan uppgå till 165 000 och att nettokostnaden ökar till ca 25,5 mkr.

Sidan 7

Bilaga 71

TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2)2011-04-27

Med den ram som tilldelats kollektivtrafikverksamheten kan kostnadsökningen som nämnts ovan inte klaras. För att reducera avvikelse mot ram erfordras att taxan i färdtjänsten höjs.

För att även förstärka intäktssidan 2011 föreslås att taxehöjningen görs den 14 augusti i år, samordnat med stadsbusstaxan. Förslaget innebär att grundavgiften det vill säga avgiften för resor upp till 8 km höjs med 3 kronor, från 19 kronor till 22 kronor. Tillägget per intervall över 8 km föreslås oförändrat 6 kronor per intervall.

Förslag till taxa

Förslag till taxa från och med 2011-08-14:

Ressträcka Nuvarande egenavgift Förslag

1:a intervall 0-8 km 19 kronor 22 kronor

Följande intervall om 4 km 6 kronor / intervall 6 kronor / intervall

I tabellen nedan redovisas exempel på den färdtjänstlegitimerades avgift vid olika ressträckor inom Skåne.

Ressträcka Nuvarande egenavgift Enligt förslag

5 km 19 kronor 22 kronor






Kommunkontorets förslag kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att taxan i färdtjänsten, från och med den 14 augusti 2011, är 22 kronor för första intervall och 6 kronor per därpå följande intervall, dock högst 220 kronor.

KOMMUNKONTORET

Jan-Inge Ahlfridh Gunnar Jönsson Kommundirektör Kommunjurist

\\Application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Taxa i lunds färdtjänst\7.doc

Sidan 8

Bilaga 71


\\Application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Taxa i lunds färdtjänst\7.doc

Sidan 9

Bilaga 71

Sidan 10

Bilaga 71

Sidan 11

Bilaga 71

Sidan 12

Bilaga 71

Sidan 13

Bilaga 71

Adress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 41 Byggmästaregatan 4 046-35 50 00 046-14 68 65 [email protected] 221 00 Lund

Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2011-04-04

Tekniska nämnden

Dnr 10/160/04 Taxa i färdtjänsten SammanfattningFörvaltningen föreslår att grundavgiften i färdtjänsten höjs den 14 augusti med 3 kronor, från 19 till 22 kronor.

BeslutsunderlagTekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2011-04-04

ÄrendetUnder 2010 gjordes ca 150 000 resor med färdtjänst vilket var en ökning med 8 % jämfört med året före. Utvecklingen från både 2008 och 2009 med ökad efterfrågan på färdtjänst fortsatte således. Sen år 2007 har antalet resor ökat med 24 %. Under samma period har även antalet invånare som beviljats färdtjänsttillstånd ökat (+10 %) men den starkast bidragande orsaken bedöms vara det nya regelverk och taxesystem som infördes under hösten 2007.

De nya reglerna innebar att färdtjänstområdet, det område som färdtjänstlegitimerade kan resa obegränsat i, utökades till att omfatta hela Skåne mot tidigare Lunds kommun. Taxesystemet ändrades till ett system baserat på resans längd indelat i intervaller. Resenärens avgift beräknas efter ressträckan med ett grundbelopp (19 kronor) för första intervallet 0-8 km samt ett tillägg (6 kronor) per därpå följande intervall om 4 km, dock högst 220 kronor. Förutom att färdtjänstområdets utvidgades så innebar den nya taxan att resenärens avgift blev lägre för resor som går utanför kommunen och i synnerhet för längre resor.

Här kan konstateras att nettokostnaden för färdtjänsten har ökat med 37 %, från 16,7 mkr 2007 till 22,8 mkr 2010. Bidragande orsak utöver regelverk, taxa och antalet tillstånd är också den indexuppräkning som årligen sker i entreprenadavtalet på grund av kostnadsökningar.

Intäkterna från egenavgifter år 2010 uppgick till ca 3,5 miljoner kronor vilket motsvarade en kostnadstäckning på 13 %.

Inledningen av år 2011 visar att trenden med ökat resande fortsätter. För 2012 bedömer för-valtningen att antalet resor kan uppgå till 165 000 och att nettokostnaden ökar till ca 25,5 mkr.

Med den ram som tilldelats kollektivtrafikverksamheten kan kostnadsökningen som nämnts ovan inte klaras. För att reducera avvikelse mot ram erfordras att taxan i färdtjänsten höjs.

För att även förstärka intäktssidan 2011 föreslås att taxehöjningen görs den 14 augusti i år, samordnat med stadsbusstaxan. Förslaget innebär att grundavgiften det vill säga avgiften för resor upp till 8 km höjs med 3 kronor, från 19 kronor till 22 kronor. Tillägget per intervall över 8 km föreslås oförändrat 6 kronor per intervall.

Sidan 14

Bilaga 71

TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2)Tekniska förvaltningen

Förslag till taxa Förslag till taxa från och med 2011-08-14:

Ressträcka Nuvarande egenavgift Förslag

1:a intervall 0-8 km 19 kronor 22 kronor

Följande intervall om 4 km 6 kronor / intervall 6 kronor / intervall

I tabellen nedan redovisas exempel på den färdtjänstlegitimerades avgift vid olika ressträckor inom Skåne.

Ressträcka Nuvarande egenavgift Enligt förslag







BarnkonsekvensanalysBedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet ?

ja nejMotiv: Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet ?

ja nej Motiv:

BeslutTekniska nämnden föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att taxan i färdtjänsten, från och med 2011-08-14, är 22 kronor för första intervall och 6 kronor per därpå följande intervall, dock högst 220 kronor.

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND

Göran Eriksson

Ronnie Kalén

Beslutet expedieras till: AktenFörvaltningschefenKommunfullmäktige

Sidan 15

Bilaga 71


\\application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\renhållningstaxa\1.doc


Gunnar Jönsson


Renhållningstaxa KS 2011/0372

SammanfattningRenhållningsstyrelsen har upprättat förslag till Renhållningstaxa 2012. Under förutsättning att ingen höjning sker av behandlingsavgifter 2012 föreslås oförändrad taxa för insamling av restavfall, matavfall och miljöavgifter.

BeslutsunderlagRenhållningsstyrelsens beslut den 19 april 2011, § 29, jämte bilaga Förslag till Renhållningstaxa för Lund 2012 Kommunkontorets tjänsteskrivelse 2011-05-02

ÄrendetRenhållningsverket anför bl.a: - Kommunfullmäktige har under 2006 beslutat att renhållningsstyrelsen beslutar om avgifter för insamling av annat avfall än hushållsavfall samt avgifter för gångbanerenhållning. Dessa verksamheter är inte genom lagstiftning obligatorisk verksamhet för kommunen. I Lund har dock dessa verksamheter drivits av renhållningsstyrelsen under många år i syfte att öka återvinningen. Kontrakt om gångbanerenhållning tecknas med de fastighetsägare som så önskar och integreras med verksamheten för gaturenhållning. Renhållningstaxan för Lunds kommun berör därför avgifter för insamling av hushållsavfall och brunnstömning.

Kommunkontorets förslag kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att fastställa Renhållningstaxa för Lund 2012.

KOMMUNKONTORET

Jan-Inge Ahlfridh Pontus Gunnarsson Kommundirektör Administrativ chef

Sidan 16

Bilaga 72

Renhållningsstyrelsen Sammanträdesprotokoll 1Sammanträdesdatum 2011-04-19

§ 29 Renhållningsverkets Ekonomi- och Verksamhetsplan 2012-2014 med budget för 2012 samt Rennållningstaxan 2012Dnr RH 2011/0044

SammanfattningResultatet för 2012 bedöms bli 617 tkr före extra ordinära poster. Under förutsättning att ingen höjning sker av behandlingsavgifter 2012 föreslås oförändrad taxa för insamling av restavfall, matavfall och miljöavgifter.

BeslutsunderlagEVP 2012-2014 med budget 2012 och renhållningstaxan 2012 enligt Renhållningsverkets tjänsteskrivelse av 2011-04-12 samt Protokoll från möte med fackliga organisationer.

YrkandenMätta Ivarsson (MP) yrkar under punkt 2.3, sidan 2, att beaktas ersätts med eftersträvas.

Mätta Ivarsson (MP) tilläggsyrkar under verksamhetsmålen, sid 3, att Renhållningsverket skall eftersträva att nyanställa minst två kvinnliga renhållningsarbetare årligen.

Torsten Czernyson (KD) yrkar avslag på Mätta Ivarssons (MP) tilläggsyrkande. Lars Dahlquist (M) och Antti Malminen (FP) instämmer i Torsten Czernysons (KD) yrkande på avslag i Mätta Ivarssons (MP) tilläggsyrkande.

BeslutsgångOrdföranden ställer propositon på yrkandena och finner att Renhållningsstyrel-sen beslutar i enlighet med Torsten Czernysons (KD) yrkande.

Omröstning begärs.

Renhållningsstyrelsen godkänner följande voteringsordning:

Ja för bifall till Mätta Ivarssons (MP) yrkande. Nej för Torsten Czernysons (KD) m fl yrkande.

Omröstningen utfaller enligt följande:

Eva Norrman (S) avstår.

Mätta Ivarsson (MP) och Rune Granqvist (S) röstar ja.

Sidan 17

Bilaga 72

Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2Renhållningsstyrelsen Sammanträdesdatum

2011-04-19

Justerare Utdragsbestyrkande

Torsten Czernyson (KD), Lars Dahlquist (M), Antti Malminen (FP) och Per-Lennart Hansson (C) röstar nej.

Med två ja-röster och fyra nej-röster beslutar renhållningsstyrelsen i enlighet med Torsten Czernysons (KD) m fl yrkande.

Renhållningsstyrelsens beslut att under punkt 2.3, sidan 2, ersätta beaktas med eftersträvas, att godkänna ekonomi- och verksamhetsplan 2012-2014 med budget för 2012 att godkänna renhållningstaxan för 2012.

ReservationerMätta Ivarsson (MP) reserverar sig mot renhållningsstyrelsens beslut till förmån för eget yrkande.

Beslut expedieras till:KommunkontoretAkten

Sidan 18

Bilaga 72

Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 3Renhållningsstyrelsen Sammanträdesdatum

2011-04-19


Sidan 19

Bilaga 72

LUNDS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1(1)Renhållningsverket

2011-04-12

Erik RånlundTfn 046-355385

Till Renhållningsstyrelsen i Lund

Renhållningsverkets Ekonomi- och Verksamhetsplan 2012-2014 med budget för 2012 samt Renhållningstaxan 2012

SammanfattningResultatet för 2012 bedöms bli 617 tkr före extra ordinära poster. Under förutsättning att ingen höjning sker av behandlingsavgifter 2012 föreslås oförändra taxa för insamling av restavfall, matavfall och miljöavgifter.

BeslutsunderlagEVP 2012-2014 med budget 2012 och renhållningstaxan 2012 enligt tjänsteskrivelse daterad 2011-04-12.Protokoll från möte med fackliga representanter. (Delas ut vid sammanträdet).

ÄrendetUnder planeringsperioden är det fortsatt fokus på insamling av matavfall för biologisk behandling. Målsättning är att 50 % av matavfallet i Lunds skall samlas in och behandlas biologiskt. Fortsatt minskning av utsläppt koldioxid kommer att ske genom att fler fordon drivs med biogas samt att körturer ses över och blir effektivare. Det positiva resultatet 2011 och framgångar med effektivisering av verksamheten medför att taxehöjningar kan undvikas under förutsättning att ingen taxehöjning sker av behandlingsavgifter 2012.

BarnkonsekvensanalysNågon barnkonsekvensanalys bedöms ej relevant i ärendet.

Förslag till beslut

Renhållningsstyrelsen förslag till beslut

att godkänna ekonomi- och verksamhetsplan 2012-2014 med budget för 2012. att godkänna renhållningstaxan för 2012.

Lunds Renhållningsverk

I tjänsten

Erik Rånlund Renhållningsdirektör

Beslut expedieras till; Akten, Kommunkontoret

Sidan 20

Bilaga 72

LUNDS KOMMUN Renhållningsverket

TJÄNSTESKRIVELSE

2011-04-12

Erik Rånlund 046-355385 Renhållningsstyrelsen

Reviderad tjänsteskrivelse 11-04-19 – sid 3, mål 1.4.2 ändrat till 98%

Renhållningsverkets ekonomi- och verksamhetsplan 2012-2014 med budget för 2012 samt renhållningstaxa för 2012.

Inledning I Lunds kommun har under de senaste åren en utveckling skett av årsredovisning och budget. Successivt anläggs nu ett gemensamt perspektiv på dessa. Årsredovisning och budget är delar av samma process. Verksamhetsledning är det samlande begreppet för denna process. Till grund för denna finns en gemensam plattform som består av följande delar:

Styrmodell VisionFullmäktigemål God ekonomisk hushållning Omvärldsanalys Ekonomiska ramar

Renhållningsstyrelsens verksamhet kännetecknas av att resurser skall sparas och miljön skall skyddas. Verksamhetens inriktning kan direkt kopplas till det hållbara samhället och god livs-miljö. Renhållningsverket utför tjänster som både berör enskilda medborgare, företag och besökare.

Användandet av fordon är stort varför effektiva transporter och nyttjande av förnyelsebara drivmedel är av stor betydelse.

Avfallsmängderna från Lundaborna har stadigt ökat även om det senaste året innebar en minsk-ning. Stor vikt läggs på information till hushållen för att öka återvinningen. Även återvinning av avfall ökar.

Insamlig av matavfall som särskild fraktion sker i Lund och fortsatt utbyggnad av insamlings-system pågår. SYSAV har färdigställt mottagningsanläggning för matavfall och biogas utvinns av avfallet. Behandlingen innebär ett slutet kretslopp där både energi och näringsämnen nyttjas utan ytterligare miljöbelastning.

Lunds Renhållningsverk driver utvecklingsfrågor både i egen regi och i samverkan med andra organisationer. Denna verksamhet har fått stor uppmärksamhet långt utanför kommungränsen.

Sid 1 (13)

Sidan 21

Bilaga 72

Sid 2 (13)

Vad gäller de avfallstjänster som erbjuds Lundaborna kännetecknas dessa av stor flexibilitet och mångfald. Kunder har stora möjligheter att anpassa sin avfallshantering utifrån sina behov.

Under ett flertal år har en modern fordonspark byggts upp där inköp av miljöfordon har efter-strävats. Idag finns 28 gasdrivna tunga fordon. Dessa drivs med fordonsgas (biogas) fr.o.m. våren 2010. Samtliga personbilar är miljöfordon och gasdrivna utom en hybrid/bensin-bil.

De närmaste åren skall renhållningsverkets fokus vara inriktad på insamling av matavfall och fortsatt utbyggnad av fastighetsnära tjänster. Certifiering enligt ISO 9001 planeras att ske under första kvartalet 2011. Integrering sker med miljöledning. Även arbetsmiljön kommer att certifi-eras och integreras i styrsystemet.

Verksamheten finansieras av taxor och avgifter för olika uppdrag. Verksamhetsuppföljning sker månadsvis med inriktning på delverksamheter. Kommunfullmäktige beslutar om renhåll-ningstaxan och övriga avgifter beslutas av renhållningsstyrelsen.

För renhållningsstyrelsen har kommunstyrelsen förutsatt att det egna kapitalet inte skall mins-ka. Behovet av taxeförändringar skall redovisas i budgetframställningen.

Mål för verksamheten

Med utgångspunkt från Lunds kommuns vision 2025 sker arbete utifrån mål på tre nivåer. Full-mäktigemål, styrelsens mål och verksamhetens mål. Renhållningsverket är ISO-certifierad enligt 14001 för miljöledningssystem. Det innebär att miljömål hanteras i detta system. Några av dessa mål är även lämpliga verksamhetsmål och bör ingå i EVP:n.

Fullmäktigemål: 1 Renhållningsverkets verksamhet ska spara resurser och skydda miljön. 2 Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt för att möjliggöra väl avpassade taxor i

förhållande till ett prisvärt serviceutbud i enlighet med kundernas önskemål.

Styrelsemål:1.1 Utsläppen från renhållningsverkets transporter ska minimeras.1.2 Personalens miljömedvetenhet och kvalitetsengagemang ska stärkas. 1.3 Utvecklingsarbetet ska fortsätta med bl.a. försöksverksamhet till gagn för kun-

der/invånare och miljön. 1.4 Förbättra resurshushållningen. 2.1 Ekonomin ska vara i balans. Renhållningsstyrelsen ska bibehålla sitt egna kapital och

ha en god likviditet. 2.2 Lundabornas och andra kunders synpunkter skall tas tillvara. 2.3 Renhållningsverket ska vara en attraktiv arbetsplats och sträva efter en god arbetsmil-

jö. Personalens kompetens ska tas tillvara och utvecklas. Jämnare könsfördelning och mångfald skall beaktas vid rekrytering.

Sidan 22

Bilaga 72

Sid 3 (13)

Verksamhetsmål:1.1.1 Minska koldioxidutsläpp med 3 % utifrån 2011 års bränsleförbrukning per ton/km. 1.1.2 Installera fordonsdatorer i samtliga ordinarie tunga fordon och arbetsmaskiner för att

minimera körarbetet samt säkerställa att vi levererar den tjänst som beställts. 80 % av installationerna skall vara genomförda 2012-12-31.

1.1.3 Optimera samtliga turer för att uppnå en god logistik, kvalitetssäkring och arbetsmiljö 1.2.1 Förbättra interninformation och öka användandet av inloggad. 1.2.2 Stärka personalens miljömedvetenhet och engagemang i kvalitets och arbetsmiljöfrågor

genom erfarenhetsutbyte och utbildningar. 90 % av personalen skall delta i minst en aktivitet.

1.3.1 Minst ett utvecklingsförsök skall genomföras årligen. 1.4.1 Öka antalet kunder som har matavfallsinsamling för att årligen samla in minst 5000 ton

matavfall från hushållen i Lunds kommun från 2012-06-30, motsvarande 50% av po-tentialen

1.4.2 98 % av hushållen i Lund skall ha möjlighet till fastighetsnära insamling av matavfall senast 2012-12-31.

1.4.3 Sänka energiåtgången på LRV:s byggnader (tvätthall, garage, kontor, verkstad och la-ger) Genomföra förbättringar enligt plan till 2012-12-31.

2.1.1 Varje verksamhet skall täcka sina egna kostnader så långt det är kalkylmässigt möjligt och att verksamheten bidrar så att det totala täckningsbidraget inte minskar.

2.1.2 Finansiellt mål för containerverksamheten skall vara 3 000 tkr för 2012 2.1.3 Finansiellt mål för slamtömningsverksamheten skall vara 1 500 tkr för 2012. 2.1.4 2012 skall transport och tömningskostnader per enhet minskas med 10 % i förhållande

till 2010 års kostnadsnivå för flerbostadshushållen. 2.2.1 Förbättra den externa informationen och öka användandet av e-tjänster. 2.2.2 Antal kärl som inte töms på angiven dag skall minska. 2.3.1 Antal tillbud och personskador skall minska under 2012 i förhållande till 2011. 2.3.2 Uppföljning av rekryteringsprocessen utifrån Lunds kommuns och renhållningsverkets

målsättningar. Uppföljningen skall vara genomförd senast 2012-12-31

MätetalFör renhållningsstyrelsens verksamhet finns två mätetal som skall beaktas i den kommunge-mensamma redovisningen av mätetal.

Mängden av utsläppt koldioxid från transporter skall minska med 3 % 2012 utifrån 2011 års förbrukning per tonkm med avseende på avfallsmängder. Insamlingsmängd av matavfall/bioavfall från hushållen skall öka. Målsättningen är en årlig insamlingsmängd om totalt 5 000 ton matavfall/bioavfall från hushållen i Lunds kommun 2012.

Renhållningsstyrelsens verksamhetsmål är mätbara i övrigt och följs upp i vedertagen ordning.

Verksamhetsbeskrivning

AllmäntVerksamheten kännetecknas av att resurser skall sparas och miljön skall skyddas. Ständiga för-bättringar skall göras och verksamheten skall vara ett föredöme vad gäller framtida utveckling. De områden som renhållningsverket (LRV) främst kan påverka med avseende på miljöförbätt-ringar är transporter för att samla in avfall samt att öka andelen avfall som går till återvinning. LRV är certifierad för miljöledning enligt ISO 14001. Arbete pågår med syfte att även certifie-ra arbete med kvalitet och arbetsmiljö.

Sidan 23

Bilaga 72

Sid 4 (13)

Verksamheten har funnits organiserad i Lund i över 119 år. I "Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp" 2002/2003:117, kretsloppspropositio-nen, som presenterades i maj 2003 sätts mål om biologisk behandling av matavfall. LRV skall bedriva utvecklingsarbete och verksamheter som leder till att de nationella målen kan uppfyl-las. Insamling av matavfall sker främst från villahushåll, restauranger och är under utveckling för flerhushållsbostäder. Handlingsplanen för ökad insamling av matavfall sträcker sig över tre år. Mängderna ökar stadigt och SYSAV har färdigställt mottagningsanläggning för matavfall i Malmö. Insamling av matavfall från flerbostadshus byggs ut och de flesta hushåll kommer att ha möjlighet att sortera matavfall under 2012.

Sedan inledningen av 2003 dokumenteras inkomna klagomål. Renhållningsverkets verksam-hetssystem (future) används för att registrera klagomål. Via utbyggnaden av fordonsdatorer kan renhållningsarbetare rapportera avvikelser direkt från fordonet till verksamhetssystemet.

Arbetsplatsen skall göras än mer attraktiv för arbetssökande. En jämnare könsfördelning för renhållningsarbetare eftersträvas och nya svenskar skall uppmärksammas på möjligheten till anställning i organisationen. Personalen skall ges fortlöpande utbildning i verksamheten vad gäller miljö, kvalitet, ny teknik, arbetsmiljö och kundtänkande för att möta framtidens utveck-ling. En utbildningsdag för all personal genomförs årligen.

Förbättringar behövs av renhållningsverkets byggda anläggningar. En ny tvätthall upphandlas under 2011. Övriga byggnader för kontor, verkstad och garage är från början av 70-talet och är i behov av åtgärder för att minska energiförbrukningen.

LRV har ett omfattande samarbete med andra förvaltningar. Dessa samarbeten sker bl.a. inom renhållning av allmänna platser och behandling av vissa avfallsslag. Omhändertagande av träd-gårdsavfall genom en gemensam anläggning i Lund är något som flera organisationer har behov av. Det är idag oklart var en sådan anläggning kan placeras och vilka kostnader det med-för. Renhållningsverket bedömer att framtida investeringar bör hanteras av tekniska förvaltningen då avfall från park- och naturområdesunderhåll svarar för det största användandet av den framtida anläggningen.

Gamla deponier Under 2007 fick renhållningsverket i uppdrag att utreda miljöpåverkan och föreslå åtgärder för fem förorenade områden som utgör gamla deponier i Lunds kommun. Åtgärder för fyra depo-nier har påbörjats och beräknas slutförda under 2011. Deponin ”Sankt Hans” kräver ytterligare utredningsarbeten och vissa åtgärder beräknas ske under 2011. Finansiering sker genom centra-la medel men förvaltningens personal medverkar i hög grad i arbetet.

SopsugRenhållningsstyrelsen har föreslagit att ett sopsugssystem för åtta materialfraktioner byggs i det planerade bostads- och verksamhetsområdet Brunnshög. Kommunstyrelsen har gett Renhåll-ningsstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Tekniska nämnden och Byggnadsnämnden ta fram förslag för byggande och drift av sopsugsystemet med uppgift om beräknade kostnader. Ställningstagande om byggande av sopsug blir aktuellt under EVP-perioden och eventuellt ge-nomförande anpassas till Brunnshögs exploatering.

Sidan 24

Bilaga 72

Sid 5 (13)

Sophämtning och Returmaterial

Biologisk behandlingRiksdagens beslutade delmål beträffande återvinning av matavfall är följande:

Senast 2010 ska minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger m.m. återvinnas ge-nom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast 2010 ska matavfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk be-handling. Målet avser avfall av sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling.

Det nationella målet för Lunds del är beräknat att nås 2011. Resultatet för 2010 är biologisk behandling av 25 % av matavfallet. En viktig faktor vid insamling av matavfall är materialets renhet. Det material som samlats in hittills har hög renhet. Olika informationsinsatser är därför viktiga i samband med införande av matavfallssortering.

Renhållningsverket medverkar även som rådgivare till ägare av restauranger och storkök för att få en effektiv och arbetsmiljöanpassad hantering av matavfall. Försök bedrivs med avfallskvar-nar och tankar som byggs i anslutning till ett storkök.

Fastighetsnära insamling I kretsloppspropositionen angav regeringen att servicen till konsumenterna ska förbättras ge-nom utbyggnad av fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. Lunds "fyrfackssystem" ger stora möjligheter att förbättra servicen för villahushåll. Metoden har ut-vecklats i Lund (idéernas stad) innebärande att både kärltyper och insamlingsfordon har utgjorts av prototyper. I samband med att utsortering av matavfall införs ökar andelen hushåll med fyrfackssystemet. Målet att 80 % av hushållen skall välja systemet ser ut att kunna nås. Fyrfackssystemet behöver utvecklas. Sedan tidigare har det framförts önskemål om att kärl 2, innehållande kartong, papper, ofärgat glas och metallförpackningar, skall tömmas oftare. Under 2012 planerar vi en utbyggnad av servicen så att tömning sker var fjärde vecka istället för var sjätte.Insamling av matavfall och mjukplast har påverkat tjänsten. Fortsatt utveckling av fyrfacks-tjänsten ska ske tillsammans med abonnenter, renhållningspersonal och kärltillverkare. Optimala tömningsintervall och rätt fördelning av volymerna av avfall och återvinningsmaterial ska eftersträvas så att kunderna är nöjda och att så mycket som möjligt kan sorteras till rätt be-handling. Även god arbetsmiljö ska vara i fokus i utvecklingsarbetet. Försök i mindre skala ska vid behov genomföras.

Ett 20-tal kommuner har följt Lund vad gäller fyrfackstjänsten och fler planerar att inför tjäns-ten. Ett tätare samarbete har inletts för att påskynda utvecklingen av avfallskärl och fordon.

Renhållningsverket arbetar aktivt med kundkontakter för att öka återvinningen och skapa kund-anpassade avfallslösningar. Vid planering av nya bostadsområden kan gemensamma lösningar redovisas i syfte att öka återvinningen och minska kostnaderna för de boende.

Förpackningsinsamling Lunds Renhållning har tecknat ett unikt avtal med de bolag som är ansvariga för insamling av förpackningsmaterialen plast, kartong och metall (producentansvaret). Avtalet innebär att Lun-

Sidan 25

Bilaga 72

Sid 6 (13)

daborna friare kan påverka vilket insamlingssystem man vill ha. En ersättning per hushåll ersät-ter tidigare tonersättning.

Containerhämtning

Containrar används för hämtning av industri- och verksamhetsavfall, hushållsavfall samt åter-vinningsbart material. LRV:s service omfattar containeruthyrning och hämtning av avfall i containrar inom Lunds kommun. Förändringar av verksamheten sker regelbundet. Vissa abon-nenter har valt containerlösning för all avfallshantering. Ett exempel på detta är AF bostäder som ersatt sopkärl i soprum med flerfackscontainrar. Ett flertal underjordiska containrarna för avfall har tagits i bruk i Lund och fler planeras. Behål-larna töms med en containerbil utrustad med kran. Sortering av företagens avfall och hushållens grovavfall i Dalby möjliggör utsortering av åter-vinningsbart material. Resterande del av avfallet skall efterbehandlas med de lämpligaste behandlingsmetoder som erbjuds. Verksamhetens ekonomiska resultat har förbättrats under 2010. Finansiellt mål föreslås för verksamheten.

Gatu- och Gångbanerenhållning

Enligt lokala bestämmelser i Lunds kommun är fastighetsägare skyldiga att hålla gångbanan ren, snö- och halkfri. LRV erbjuder kommunens fastighetsägare att teckna kontrakt om överta-gande av denna skyldighet. Verksamheten omfattar även kommunens egna cykel- och gångbanor, torg samt andra allmänna platser. Gångbanerenhållning utförs under hela året och arbetet bedrivs med självupptagande sopmaskiner i olika storlekar och med minitraktorer som är utrustade med frontkvastar, grusspridare och plogar. Ogräsbekämpning utförs med ogräs-borste, flamning och i viss utsträckning ogräsättika.

Tekniska nämnden har förlängt LRV:s uppdrag vad gäller gaturenhållning t.o.m. 2012. En för-utsättning för den ekonomiska uppgörelsen och fortsatt samarbete är att tekniska förvaltningen och LRV har ett gemensamt ansvar för kvittblivningen av det avfall som samlas in vid gaturen-hållningen.Arbete pågår med en lokal och kommungemensam anläggning för trädgårdsavfall. Biologiskt material (löv) som sopas upp kan förhoppningsvis komposteras i framtiden. En kampanj i samverkan med tekniska förvaltningen och citysamverkan inleddes hösten 2004. Kampanjen heter ”Rent i City” och har främst engagerat fastighetsägare och restauranger i centrum att aktivt delta för en renare stad. Kampanjen har mottagits positivt av Lundaborna och planeras fortsätta under de närmaste åren. De senast åren har en kvalitetshöjning av renhållningen skett i centrala Lund under sommar-halvåret genom kvällsstädning 5 dagar i veckan. Detta arbete har fått positiv uppskattning och kommer förhoppningsvis att bli en årligen återkommande verksamhet.

Slamsugning

Verksamheten omfattar tömning av köksbrunnar, slam- och fettavskiljare samt slutna tankar. Tömning av tankar med matavfall har ökat genom att fler storkök i Lund installerar matavfalls-kvarnar. Rensning av köksbrunnar sker en gång per år samt vid budning. Tömning av septiktankar och trekammarbrunnar sker en gång per år enligt fasta abonnemang eller vid be-hov flera gånger. Tömning av slutna tankar sker efter avrop.

Sidan 26

Bilaga 72

Sid 7 (13)

Fettavskiljare töms efter fastställda intervaller enligt överenskommelse med tillsynsmyn-digheten, tekniska förvaltningen och anläggningarnas brukare.Slam från slamavskiljare, köksbrunnar och slutna tankar transporteras till och behandlas i kommunens avloppsreningsverk i Källby avloppsreningsverk. Fr.o.m. 2005 är det förbjudet att deponera biologiskt avfall. Detta förbud har påverkat tömning-en av fettavskiljare. VA-verket har i sin anläggning i Källby möjliggjort tömning direkt i en rötkammare. Detta har inneburit en betydande taxesänkning, minskade transporter samt ökad produktion av biogas vid Källby. Fr.o.m. hösten 2007 har renhållningsverket ingen beredskapstjänst för slamsugning eller töm-ning av tankar. Lundaborna kan få denna tjänst utförd av annan entreprenör under kvällar och helger.Verksamhetens ekonomiska resultat har förbättrats under 2010. Finansiellt mål föreslås för verksamheten.

Anläggningar för källsorterat material

De anläggningar som används för källsorterat material är återvinningscentraler och återvin-ningsstationer. Fyra återvinningscentraler (Gunnesbo, Gastelyckan, Genarp och Veberöd) finns varav två drivs av SYSAV. Centralerna i Genarp och Veberöd drivs i egen regi.Svensk förpacknings- och tidningsinsamling (fti) ansvarar nationellt för insamling av tidningar och förpackningar. Genom avtal har renhållningsverket ansvar för all insamling av kartong-, glas- och metallförpackningar. Returpapper kommer att säljas i egen regi eller genom avtal med annan organisation. Innan returmaterialet transporteras vidare omlastas det i Lund och Dalby. Omlastningsgården i Lund byggdes 1998 av SYSAV och LRV betalar driftkostnader i enlighet med gällande samar-betsavtal. Numera sker även omlastning av returmaterial i Dalby. Genom denna omlastning har insamling med fyrfacksfordon effektiviserats i kommunens östra delar. Alla containrar på återvinningsstationerna har i viss mån anpassats för funktionshindrade då trappor och ramper inte förekommer intill dessa.

Gemensam verksamhet

KontorslokalerFuktproblem har konstaterats i kontorslokalerna på Traktorvägen. Vissa reparationer har gjorts men fler förbättringar återstår. Arbetet beräknas pågå under både 2011 och 2012.

Verkstad, Fordonstvätt och Förråd Arbete pågår med planering av om- och nybyggnad av tvätthallen samt installation av ny tvätt-anläggning. Fordonstvättens lokaler är i dåligt skick. Nya miljökrav på mer miljöanpassade tvättanläggningar gäller. Investeringskostnaderna är betydande och påverkar investeringsut-rymmet för andra åtgärder. Vissa intäkter från externa användare kan förväntas. Förnyad upphandling av byggentreprenad sker under 2011. Verkstadens verksamhet får en delvis annan inriktning till följd av att fordonen förnyas. Ut-bildningsbehov finns med anledning av nya fordon.

PersonalfrågorSjukskrivningarna under 2010 är av samma omfattning som under 2009. Långsiktig påverkan för att minska sjukskrivningarna kan göras genom förbättrad arbetsmiljö både den fysiska och psykosociala. Certifiering av arbetsmiljöarbete planeras under 2012 och kommer att integreras med övriga styrsystem.

Sidan 27

Bilaga 72

Sid 8 (13)

Vid nyrekryteringen skall ansträngningar göras för att få kvinnliga renhållningsarbetare att söka arbete vid arbetsplatsen samt att öka mångfalden bland de anställda. Med ökad mångfald menas att den sammansättning av människor från olika länder och kulturer som invånarna i Lund har även skall avspeglas vad gäller anställda vid LRV. Kommunens ”rekryteringsprocess” skall följas vilket underlättar beaktande av de styrdokument som beaktar lagstiftning och Lunds mål-sättningar i övrigt.

Investeringsbudget

Lunds Renhållningsverks anläggningstillgångar utgörs av fordon samt byggnader för kontors-ändamål och service av fordon. Förnyelser av fordon sker kontinuerligt med hänsyn till brukbarhet, miljöanpassning och ny insamlingsteknik. Insamling av matavfall innebär ökade inköp av avfallsbehållare. Förutom fordon och tvätthall sker investeringar i olika typer av avfallsbehållare i den takt som behov finns. Dessa investeringar har en direkt koppling till de intäkter som taxor och avgifter medför. Det framtida investeringsbehovet ökar om sopsugsystem byggs i Lund. Denna finansieras ge-nom anslutningsavgifter från brukarna och liknar den finansiering som kommunen gör i samband med exploatering för byggnationer.

ResultatbudgetEnligt bilaga 1

FinansieringsbudgetEnligt bilaga 2

InvesteringsplanEnligt bilaga 3

Renhållningstaxa för Lund 2012

AllmäntKommunfullmäktige har under 2006 beslutat att renhållningsstyrelsen beslutar om avgifter för insamling av annat avfall än hushållsavfall samt avgifter för gångbanerenhållning. Dessa verksamheter är inte genom lagstiftning obligatorisk verksamhet för kommunen. I Lund har dock dessa verksamheter drivits av renhållningsstyrelsen under många år i syfte att öka återvinningen. Kontrakt om gångbanerenhållning tecknas med de fastighetsägare som så önskar och integreras med verksamheten för gaturenhållning. Renhållningstaxan för Lunds kommun berör därför avgifter för insamling av hushållsavfall och brunnstömning.

Kostnaden för insamling av hushållsavfall påverkas förutom av insamlingskostnaderna till stor del av kostnaderna för avfallsbehandling. Lunds kommun lämnar sitt avfall för behandling till SYSAV. Behandlingsavgiften för kommande år beslutas normalt av SYSAV i juni månad. Det innebär att avgiften för 2012 inte är beslutad då Lunds kommun skall fatta beslut om taxa för 2012.

Kostnaderna för fordon och drivmedel är även det en betydande del av den totala kostnaden. Inköp av fordon har numera en lugnare takt än tidigare då stora behov fanns av en förnyelse av

Sidan 28

Bilaga 72

Sid 9 (13)

fordonsflottan. Biogas som drivmedel är dyrare än fossil naturgas. Vid årsskiftet 2010/2011 var skillnaden 18 %.

Under de senaste åren har omsättning per anställd ökat vilket också återspeglas i resultatet. Ex-empelvis var antal arbetade timmar år 2010 14 % lägre än 2007. Detta trots en befolkningsökning. Fortsatt positiv utveckling förväntas.

Renhållningsverket har även förväntningar om att försäljning av insamlat returmaterial skall ge bättre intäkter under 2012 än tidigare år.

De av budgetutskottet givna planeringsförutsättningarna innebär att eget kapital inte skall minska samt i övrigt en budget i balans. Kostnadsutvecklingen i kommunens verksamhet 2012 baseras på Konjunkturinstitutets prognos från december 2010. Dessa antagande ger en genom-snittlig pris- och löneökning för år 2012 med 2,93 %. Personalkostnaderna bedöms öka 3,2 % och övriga kostnader 1,82 %.

Avfallsmängderna varierar och tycks påverkas av konjunkturerna. Det är framförallt föränd-ringarna på återvinningscentralerna som är svåra att uppskatta. Kostnaderna för detta avfall har genom åren fått en allt större betydelse för avfallstaxan. Avfallsmängderna 2012 bedöms vara i samma storleksordning som under 2010. Den ökande mängden matavfall bör minska behand-lingskostnaderna men påverkar samtidigt behovet av nya avfallskärl och insamlingspåsar för matavfall.

I grundtaxan ingår en särskild miljöavgift för återvinningscentraler, miljöstationer, kylmöbler och försöksverksamheter. I grundtaxan för villahushåll ingår även hämtning av grovavfall. Kostnaderna för återvinningscentralerna har ökat de senaste åren och utgör en stor del av villa-abonnemangets årskostnad. Enligt enkäter bor 80 % av återvinningscentraler besökare i enfamiljshus. Ytterligare en miljöavgift behövs för villor som har gemensam avfallshantering i föreningsform. Dessa föreningar samordnar ofta insamling och bortforsling av grovsopor och trädgårdsavfall varför en lägre nivå på miljöavgiften är motiverad.

Enligt budgetanvisningarna skall de affärsdrivande verken planera sin verksamhet med ut-gångspunkt från att det egna kapitalet inte skall minska. Verksamheten planeras utifrån de mål renhållningsstyrelsen beslutat. Det positiva resultatet för 2010 innebär att lundaborna har ett tillgodohavande för framtiden vilket skall beaktas i EVP för 2012-2014.

Förslag till taxa grundas på att inga skatteförändringar sker vad gäller avfallsbehandling samt att SYSAV:s beslut om behandlingsavgifter ej förändras mer än +/- 2 %.

Sophämtningsabonnemang i flerbostadshus Abonnemangets taxa inkluderar kostnader för hämtning, transport, behandlingsavgift, avfalls-skatt, kärlhyra och miljöavgift. Miljöavgiften innehåller kostnader för återvinningscentraler och hämtning av farligt avfall. Avfallsmängderna från både kärlhämtning och ÅVC förväntas öka i samma omfattning som föregående år. Utbyggnad av system för insamling av matavfall pågår och beräknas pågå även under 2012.Taxan för tömning av matavfall, hushållsavfall (restavfall) och miljöavgifter föreslås att bibehållas till samma belopp som 2011

För 2010 infördes en alternativ taxeberäkning för flerbostadshusen. Miljöavgiften beräknas per lägenhet istället för den volymbaserade miljöavgift som tillämpas idag för flerfamiljsbostäder. Tillämpning av ny taxa sker successivt i samband med förändringar av abonnemangen. Infö-randet av ett nationellt lägenhetsregister kommer att underlätta denna tillämpning i framtiden.

Sidan 29

Bilaga 72

Sid 10 (13)

Grovavfallshämtning erbjuds till flerbostadshus enligt särskild taxa.

Sophämtnings- och återvinningsabonnemang i villor Abonnemangets taxa inkluderar kostnader för hämtning, transport, behandlingsavgift, avfalls-skatt, kärlhyra och miljöavgift. Miljöavgiften innehåller kostnader för återvinningscentraler, grovsopshämtning och hämtning av farligt avfall. Taxan för tömning av matavfall, hushållsavfall (restavfall) och miljöavgifter föreslås bi-behållas vid samma belopp som 2011

En reducerad taxa skapades 2010 för villaägare som samordnar avfallshanteringen i gemen-samhetsanläggning eller ekonomisk förening. Syftet med taxan är att förbättra trafiksäkerheten i tätbebyggda områden samt att effektivisera arbetet. Fastigheterna är till ytan oftast mindre och föreningarna brukar vanligen samordna insamling av trädgårdsavfall mm. En lägre miljöavgift för varje deltagande fastighet i föreningssamordning är motiverad och stimulerar till bildandet av samordnad avfallshantering. För 2012 föreslås en miljöavgift på 700 kr.

Villataxan täcker en del av kostnaderna för hämtning av grovavfall. Avgiften vid hämtning av grovavfall höjs med 5 %. Tjänsten erbjuds med 14 dagars mellanrum. Antal hämttillfällen be-gränsas ej.

TilläggstaxorTilläggstaxor reglerar merkostnader i förhållande till grundtaxan avseende dragvägar, låsta dör-rar m.m. En strävan finns att minska dessa "hinder" inte minst med hänsyn till arbetsmiljön. Taxan konstrueras om genom att årsavgiften för tilläggstjänster räknas in i meteravgift för dragväg och backningssträcka. Det innebär totalt sett en sänkning för vissa abonnenter och en höjning för de som har långa dragvägar. Längden av dragvägen är den sträcka som uppkommer mellan fordonets uppställningsplatsoch avfallsbehållaren. Renhållningsfordon skall ej framföras på vägar avsedda för gång- och cykeltrafik.I vissa undantagsfall kan särskild debitering utöver taxan ske för åtgärder som kräver extra per-sonal eller specialutrustning. Debitering sker enligt självkostnadsprincip.

Latrintömning Endast en handfull abonnemang med latrintömning finns i Lunds kommun. Dessa förväntas vara uppsagda under 2011. Någon taxa behövs ej längre.

Slamsugning Tömningsavgifterna föreslås att höjas med 2 % på grund av kostnadsökningar.

Renhållningstaxa för Lund år 2012.

Allmänna bestämmelser På samtliga avgifter tillkommer lagstadgad mervärdeskatt samt kostnader för oförutsedda höj-ningar av behandlingsavgiften, deponiskatten eller förbränningsskatten.

Betalningsansvar enligt denna taxa åvilar fastighetsägaren. Om hyresgäst, genom avtal med fastighetsägaren, övertar ansvaret enligt denna taxa, kvarstår ändå fastighetsägarens primära betalningsansvar.

Den som är betalningsansvarig är skyldig att omedelbart till renhållningsverket anmäla för-säljning av fastighet och från vilken tidpunkt detta skett.

Sidan 30

Bilaga 72

Sid 11 (13)

Underlåtenhet att anmäla försäljning av fastighet medför att betalningsansvar kvarstår.

Denna taxa omfattar inte kostnader för förlust av eller åverkan på den av LRV uthyrda utrust-ningen. Åverkan som inte är att hänföra till normal förslitning eller förlust av utrustningen skall ersättas av fastighetsägaren.

För tjänster som utförs på abonnemang sker debitering per påbörjad dag. Övriga tjänster debite-ras efter ett fastställt pris för utfört arbete. Avgiften enligt renhållningstaxan skall erläggas inom tid som anges i räkningen. Sker ej betalning i rätt tid skall den som har att svara för avgif-ten utge ränta och ersättning för de kostnader som är förenade med dröjsmålet. Dröjsmålsränta debiteras enligt räntelagen.

Utebliven hämtning av hushållsavfall medger ej taxereduktion i händelse av force majeure som krig, naturkatastrof, strejk, lockout eller annat förhållande som omöjliggör utförande av arbete. Utebliven hämtning p.g.a. snöoväder som omöjliggör hämtning av avfall skall ej heller medge taxereduktion.

Nya abonnemang avseende latrinhämtning tecknas ej.

Abonnenter som ej uppfyller de krav som arbetsmiljöföreskrifter kräver kan debiteras för för-dyrade hämtningskostnader.

Taxan för år 2011 är angiven inom klammer. Om taxan föreslås oförändrad anges detta med [of + årtal för senaste höjningen].

Fastighetsnära insamling av hushållsavfall och trädgårdsavfall. Avgiften är sammansatt enligt följande:

hämtningsavgift: 0,215 kronor/poäng (för varje fastighet framräknad poäng) [of 2011]

transportavgift: 25 kr per m3 behållarvolym [of 2011]

behandlingsavgift flerbostadshus: 65 kr/m3 behållarvolym [of 2010]

behandlingsavgift för returmaterial i flerbostadshus: enligt försäljningspris

behandlingsavgift villor: 114 kr/m3 [of 2010]

behandlingsavgift trädgårdsavfall: 56 kr/m3 behållarevolym [54 kr/ m3]

emballageavgift: kärl tillhandahålles av renhållningsverket. Hyran uppgår till 32 kronor/100 lit abonnemangsvolym och år för kärlstorlekarna 190-400 liter, för kärl större än 400 liter uppgår hyran till 65 kronor/100 lit abonnemangsvolym och år [of 2011].

Säckställ, som skall vara godkända av renhållningsverket, bekostas av fastighetsägaren. Säck skall tillhandahållas av renhållningsverket och debiteras till av renhållningsverket fastställda priser.

TilläggstaxaTillägg för abonnenter som har dragväg utöver 3m, dörr, bom, trappsteg, lutning: 0 kr/hämtningsställe [105 kr/hämtningsställe].

Sidan 31

Bilaga 72

Sid 12 (13)

Årsavgift per meter gångavstånd mellan fordonets uppställningsplats och kärlets uppställnings-plats är för kärl 190 liter 29 kr och för kärl 370-660 liter 34 kr för hämtningsintervall varannan vecka. Avgiften dubbleras för hämtning varje vecka. [22 resp. 26 kr]

Årsavgiften för backning inom fastighet är 26 kr/meter. [24 kr/meter]

Årsavgiften per meter gångavstånd för kraftig lutning mellan uppställningsplats och tomtgräns för kärl 190 liter 25 kr och för kärl 370-660 liter 28 kr för hämtningsintervall varannan vecka. Avgiften dubbleras för hämtning varje vecka. [24 resp. 27 kr]

Årsavgift för låsta dörrar 36 kr och 19 kr för olåsta. Avgiften dubbleras för hämtning varje vecka. [34 resp. 18 kr]

Årsavgift per bom (grindslant) 212 kr. Avgiften dubbleras för hämtning varje vecka. [206 kr]

MiljöavgifterÅtervinningscentraler, miljöstationer, kylmöbler och försöksverksamheter: 350 kronor/100 lit veckovolym för hushållsavfall i flerbostadshus [of 2011] Alternativt avgift för lägenhet med 250 kr/år. [of 2010]

Återvinningscentraler, miljöstationer, grovavfall, kylmöbler och försöksverksamheter: 1069 kronor/år för enfamiljshus [of 2011]

Återvinningscentraler, miljöstationer, grovavfall, kylmöbler och försöksverksamheter: 700 kronor/år och enfamiljshus ingående i gemensamhetsanläggning/ekonomisk förening [ny taxa]

GrovsopshämtningI grundtaxan för villahushåll ingår hämtning av grovavfall. En kostnad på 170 kr införs för var-je beställning omfattande tre kollin. För ytterligare kollin debiteras 50 kr/styck. [160 kr, 50 kr]

Avtal kan tecknas för hämtning av grovsopor i flerbostadshus. Årsavgift per lägenhet 300 kr[250 kr].

Övrigt Sophämtningsavgiften multipliceras med faktor 1,2 vid tömning 2 ggr/vecka och med faktor 1,3 vid tömning 3 ggr/vecka.

Hämtning av trädgårdsavfall (särskilt abonnemang) utförs under perioden mars-november vid 19 tillfällen.

Exempel hushållsavfall: Grundtaxa för villahushåll med hämtning varannan vecka kronor 2 209 [of 2011] exkl moms och kronor 2 761 [of 2011] inkl moms. (Grundtaxa för villor innebär två 370 liters 4-fackskärl för åtta materialslag eller ett delat 370 liters kärl för två materialslag)

Hämtning av två fraktioner (hushållsavfall och matavfall) i ett 370 liters kärl och ett 140 liters kärl med hämtning varannan vecka kronor 3 826 [of 2011] exkl moms och kronor 4 783 [of 2011] inkl moms.

Sidan 32

Bilaga 72

Sid 13 (13)

660 l kärl för flerfamiljshushåll med hämtning varje vecka kronor 7 135 [of 2011] exkl moms och kronor 8 919 [of 2011] inkl moms.

Köks- och dagvattenbrunnarOrdinarie rensning brunn utan slamsugning 265 kr [260 kr] Ordinarie rensning brunn med slamsugning 371 kr [364 kr]

Slamavskiljare och slutna tankar Ordinarie rensning, en gång/år 642 kr [629 kr] Därutöver efter särskild beställning. Akut tömning 1281 kr [1256 kr]

TilläggVid slanglängder över 25 meter tillkommer 141 kr per tömning. [138 kr] Vid slanglängder över 50 meter tillkommer 280 kr per tömning. [275 kr]

Tillägg kan även utgå för en extra personal vid långa slanglängder då behov är påkallade av arbetsmiljöskäl.

Avgift under jourtid Avgiften bestäms i samordning med entreprenör.

BehandlingsavgifterBehandlingsavgifter för 2011 är för trekammarbrunn och septiktank 80 kr/m3, från slutna tan-kar 15 kr/m3, från fettavskiljare 300 kr/ m3 [of 2010]. Avgifterna följer va-taxan i Lunds kommun och kan ändras vid taxeförändringar.

Sidan 33

Bilaga 72

Sidan 34

Bilaga 72

Kommunkontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6)Ekonomiavdelningen 2011-05-19

\\application87.lund.se\lundhome$\ej5921\home\dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Resursfördelning\1.doc

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Kyrkogatan 11 046-35 50 00 046-35 50 13 [email protected] 221 00 Lund

Uldis Skuja

046-35 50 28

[email protected]

Kommunstyrelsen i Lund

Resursfördelning för äldreomsorgen och LSS

Bakgrund

En resursfördelningsmodell för äldreomsorgen infördes i 2004 års budget. À-priserna i modellen reviderades till 2009 års budget.

Under årens lopp har synpunkter framförts om att modellen kanske är kostnadsdrivande. Bland annat dessa synpunkter och det besvärliga ekonomiska läget ledde till att beslut fattades om att fr o m år 2010 skulle ingen volymökning beräknas för åldersgruppen 20-74 år. Vård- och omsorgsnämnden har vidare de två senaste åren inte fullt ut fått den volymökning som följer av befolkningsprognoserna.

I samband med arbetet med 2011 års budget beslöt kommunstyrelsen 2010-06-02 att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med vård- och omsorgsnämnden arbeta fram förslag till resursfördelningsmodell för LSS-verksamheten och se över resursfördelningen för äldreomsorgen.

Kommunkontorets ekonomiavdelning har tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen utarbetat förslag till revidering av resursfördelningsmodellen för äldreomsorgen samt ny modell för fördelning av resurser till LSS-verksamheten.

Resursfördelningsmodell för äldreomsorgen

Nuvarande modell

Nuvarande modell konstruerades genom kartläggning av hur kostnaderna för äldreomsorgen fördelades mellan särskilt och ordinärt boende. Kartläggningen visade också på hur resurserna fördelades till brukare i olika åldersgrupper. Modellen utformades slutligen som en modell med à-priser för olika åldersgrupper och där à-priserna var relaterade till hela befolkningsgruppen oavsett antalet brukare. Modellen har använts sedan 2004 års budget och har årligen beräknat resurserna utifrån à-priserna multiplicerat med befolkningsprognos för aktuella åldersgrupper.

Sidan 35

Bilaga 73




Beslut har därefter fattats om att fr o m år 2010 inte medge någon volymökning för åldersgruppen 20-74 år.

À-priserna för 2011, enligt nuvarande modell, uppgår till följande belopp:

Åldersgrupp À-pris, kr 90-w år 352 198 85-89 år 174 300 80-84 år 80 657 75-79 år 31 901 65-74 år 11 278 20-64 år 532

Volymförändringar - analys

När modellen ursprungligen konstruerades fastställdes à-priserna utifrån hur verksamheten såg ut vid det tillfället vad gäller antalet insatser inom ordinärt resp särskilt boende.

Därefter har årligen kompensation erhållits för befolkningsförändringarna inom aktuella åldersgrupper. Modellen har varit statisk såtillvida att modellen inte tar hänsyn till förändringar i antalet insatser inom ordinärt resp särskilt boende.

En fråga som har uppkommit i revideringsarbetet är hur antalet insatser följer befolkningsförändringarna samt fördelar sig på resp boendeform.

Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram uppgifter om antalet insatser inom särskilt resp ordinärt boende samt fördelat insatserna på olika åldersgrupper. En jämförelse har gjorts mellan 2005 och 2010.

Analysen visar att antalet insatser inom ordinärt boende nominellt har ökat mellan 2005 och 2010 och dessutom ökat snabbare än befolkningstillväxten. Andelen insatser i förhållande till totalbefolkningen har ökat från 1,33 % till 1,44 %.

Inom särskilt boende är antalet insatser i princip konstant. Befolkningen har emellertid ökat mellan 2005 och 2010 vilket gör att andelen insatser i förhållande till totalbefolkningen har minskat från 1,03 % till 0,94 %.

Resursfördelningsmodellen konstruerades ursprungligen utifrån hur relationen mellan insatser i ordinärt resp särskilt boende såg ut vid den tidpunkt då modellen konstruerades. Vi kan nu konstatera att verksamheten har förändrats. Insatserna inom ordinärt boende ökar i förhållande till antalet insatser inom särskilt boende. Modellen tar ingen hänsyn till dessa förändringar. Insatser inom ordinärt boende har en lägre kostnad än insatser inom särskilt boende. Detta innebär att den ”statiska” resursfördelningsmodellen leder till en viss underkompensation för ordinärt boende och en viss överkompensation för särskilt boende.

Bedömningen är att sammantaget har modellen i förhållande till utförd verksamhet lett till en överkompensation med ca 8 Mkr mellan 2005 och 2010.

Sidan 36

Bilaga 73




Samtidigt bör betonas att resursfördelningsmodellen på ett enkelt sätt ska tillföra resurser för volymförändringar till vård- och omsorgsnämnden. Inom den ekonomiska ram som vård- och omsorgsnämnden tilldelas av kommunfullmäktige skall nämnden bedriva verksamhet så kostnadseffektivt som möjligt och med en hög kvalitet. Inom ramen för detta uppdrag har det varit vård- och omsorgsnämndens tydliga ambition att styra insatserna mot ordinärt boende.

Om beskriven överkompensation på något sätt ska beaktas i resursfördelningsmodellen överlämnas för politiskt ställningstagande.

Finansiering av LSS verksamhet

Vård- och omsorgsnämnden har under ett antal år i internbudgetarna fått finansiera del av LSS-verksamheten med medel som resursfördelningsmodellen för äldreomsorgen genererar. För 2011 uppgår beloppet till ca 31,6 Mkr. Trots denna överföring har vård- och omsorgsnämnden redovisat stora överskott inom äldreomsorgen under ett antal år.

Nämnden har vid ett antal tillfällen i sina budgetframställningar äskat om ökade resurser till LSS-verksamheten så att resurserna som modellen för äldreomsorgen genererar i sin helhet kan tillföras äldreomsorgen. Vård- och omsorgsnämnden har inte vid något tillfälle fått gehör för dessa framställningar.

Här föreslås därför att resursfördelningsmodellen som kommunfullmäktiges tilldelning grundas på anpassas till verkligheten. Detta innebär att modellen för äldreomsorgen reduceras med ca 31,6 Mkr samt att ramen för LSS-verksamheten tillförs motsvarande belopp.

Detta kommer att leda till sänkta à-priser i modellen för äldreomsorgen. De totala resurserna för vård- och omsorgsnämnden påverkas emellertid inte.

Revidering av resursfördelningsmodellen

Nuvarande resursfördelningsmodell bedöms i allt väsentligt fungera bra. Modellen är enkel och ger vård- och omsorgsnämnden kompensation för volymtillväxten om än en viss överkompensation har konstaterats.

Från och med 2010 ges ingen volymökning för åldersgruppen 20-74 år. Detta har gjorts bland annat mot bakgrund av att modellen i detta avseende bedöms vara kostnadsdrivande. De resurser som ändå tillförs denna åldersgrupp uppgår till ca 130 Mkr.

Här föreslås att ersättningen för åldersgruppen 20-74 år tas bort från resursfördelnings-modellen och ersätts med ett ”fruset” kommunbidrag på ca 130 Mkr.

I samband med översyn av resursfördelningsmodellen har vård- och omsorgsförvaltningen uppdaterat à-priserna utifrån de faktiska vårdbehoven 2010. Efter denna uppdatering samt överföring av resurser till LSS-verksamheten erhålls följande à-priser:

Sidan 37

Bilaga 73




Åldersgrupp À-pris, kr 90-w år 326 141 85-89 år 173 436 80-84 år 72 536 75-79 år 35 514

Utöver ersättning via à-priser erhåller vård- och omsorgsnämnden ett fast kommunbidrag på ca 130,2 Mkr avseende åldersgruppen 20-74 år.

Uppföljning av resursfördelningsmodellen

Revidering av beräkningsunderlaget har tidigare skett inför 2009 års budget och i samband med denna översyn inför 2012 års budget. I samband med revideringarna har stora förändringar av à-priserna mellan åldersgrupper och mellan boendeformerna kunnat konstateras. Revideringar föreslås fortsättningsvis ske med tätare intervall.

Här föreslås att beräkningsunderlaget för resursfördelningsmodellen revideras vart annat år. Nästa revidering föreslås således ske inför 2014 års budget.

Finansiering av nya särskilda boenden

Under ett antal år har kostnaden för nya särskilda boenden avsatts centralt under ”Reserverade medel”. Vård- och omsorgsnämnden har kunnat avropa dessa medel när ett nytt särskilt boende har tagits i drift.

I vård- och omsorgsnämndens senaste stöd- och serviceplan redovisades ambitionen att nya särskilda boenden skulle finansieras med den volymtillväxt som resursfördelningsmodellen genererar. För att finansiera ett nytt särskilt boende erfordras ett belopp motsvarande två års volymtillväxt.

Situationen har förändrats sedan stöd- och serviceplanen togs fram. De senaste åren har en kraftig tillväxt skett inom ordinärt boende. En stor del av de ökade resurserna har fått läggas på ordinärt boende. Samtidigt har vård- och omsorgsnämnden inte fullt ut fått den volymökning som följer av befolkningsprognoserna.

Detta innebär sammantaget att det kan bli svårt att finansiera nya särskilda boenden inom ramen för resursfördelningsmodellens volymökning. En återgång till centralt avsatta resurser kan därför bli aktuell. I förslaget till Ekonomi- och verksamhetsplan 2012-2014 har medel avsatts centralt för nytt äldreboende med driftstart 1/10 2014.

Resursfördelningsmodell för LSS-verksamheten

Nuvarande resurstilldelning

Nuvarande resurstilldelning till LSS-verksamheten bygger på en traditionell produktionsbudget. Befintlig verksamhet räknas varje år upp med pris- och löneökningar. Därutöver har resurser avsatts centralt för ”Stöd- och serviceplan LSS”. De centralt avsatta

Sidan 38

Bilaga 73




resurserna har vård- och omsorgsnämnden kunnat avropa, varefter medlen har tillförts nämndens budgetram.

Förslag till resursfördelningsmodell

Det förslag som nu presenteras är en à-prismodell. Modellen har hämtat inslag från det nationella utjämningssystemet för LSS-kostnader vad gäller metod och definition av LSS-verksamheten. I övrigt bygger modellen på vård- och omsorgsnämndens internbudget för 2011 korrigerad för helårseffekter. Modellen innefattar de resurser som ovan har föreslagits överföras från modellen för äldreomsorg. Förslaget bygger vidare på de volymer som har inrapporterats till Statistiska centralbyrån i oktober 2010 samt nu kända verksamhetsförändringar för 2011.

Följande à-priser och insatser har beräknats, tkr, 2011 års priser: :

Insats À-prisBoende med särskild service, befintliga 811Daglig verksamhet, befintlig 247Personlig assistans 320Övriga LSS-insatser 84Nya boenden med särskild service till personer med diagnosen autism eller motsvarande 2 130Nya boenden med särskild service, övriga i gruppboende 1 120Nya boenden med särskild service, övriga i serviceboende 600 Ny daglig verksamhet till personer med diagnosen autism eller motsvarande 600Ny daglig verksamhet, övriga 325

Om fördelningsmodellen ska användas i budgetarbetet kan följande beräkningsrutin beskrivas:

Vård- och omsorgsnämnden redovisar i sin budgetframställning antal insatser inom resp kategori multiplicerat med aktuellt à-pris för befintlig verksamhetVård- och omsorgsnämnden redovisar i sin budgetframställning förslag till volymökningav insatser inom resp kategori multiplicerat med aktuellt à-pris Volymökningen prövas i budgetprocessen av den politiska ledningen Godkänd volymökning tillsammans med beräkningen för befintlig verksamhet blir budgetram för LSS-verksamheten I samband med bokslutsberedningen för 2012 jämförs budgeterat antal insatser med faktiskt inrapporterade insatser till Statistiska centralbyrån i oktober 2012. Skillnaden regleras mot vård- och omsorgsnämndens totala budgetavvikelse.

Sidan 39

Bilaga 73




I arbetet med Ekonomi- och verksamhetsplan 2012-2014 med budget 2012 får p g a den snäva tidsaspekten, hanteringen ske på ett annorlunda sätt.

Genom den föreslagna beräkningsrutinen försvinner behovet av centrala resurser för första året i planperioden, då resurserna i stället läggs direkt i vård- och omsorgsnämndens budgetram. Genom regleringen i bokslutsberedningen tillgodoses att vård– och omsorgsnämnden endast kompenseras för faktiskt utförd verksamhet.

Vård- och omsorgsnämnden har yttrat sig över förslaget. Vad gäller modellen för äldreomsorgen är nämnden tveksam till att ingen volymökning ges till åldersgruppen 20-74 år. Nämnden menar att även denna åldersgrupp kommer att ha ökade behov av till exempel service- och omvårdnadsinsatser i hemmet. Därför föreslår nämnden att det i modellen ska finnas en faktor som till viss del genererar resurser för att möta behoven för denna åldersgrupp.

Vård- och omsorgsnämnden tillstyrker förslaget till resursfördelningsmodell för LSS-verksamheten .

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tillstyrkt modellerna inför arbetet med Ekonomi- och verksamhetsplan 2012-2014 med budget 2012 och arbetat in effekterna i budgetförslaget. Vad gäller vård- och omsorgsnämndens synpunkter kring modellen för äldreomsorgen menar arbetsutskottet att dessa får beaktas vid nästa revidering inför 2014 års budget.


Kommunkontoret föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar

att förslag till revidering av resursfördelningsmodell för äldreomsorgen samt förslag till resursfördelningsmodell för LSS-verksamheten tillstyrks.

KOMMUNKONTORET

Jan-Inge Ahlfridh Uldis Skuja Kommundirektör Ekonomidirektör

Sidan 40

Bilaga 73

Sidan 41

Bilaga 73

Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1(2) 2011-04-12

Bo Svensson

046- 35 83 60

[email protected] Vård- och omsorgsnämnden

Remissyttrande avseende resursfördelning äldreomsorg och LSS Dnr VOO 2011/0118

SammanfattningEtt förslag till en reviderad resursfördelningsmodell för äldreomsorgsverksamheten och ett förslag till att införa en resursfördelningsmodell för LSS - verksamheten har tagits fram av kommunkontorets ekonomiavdelning i samråd med vård- och omsorgsförvaltningen.

BeslutsunderlagVård och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 2011-04-12 Kommunkontorets tjänsteskrivelse 2011-03-30

Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte gjorts i ärendet, eftersom beslutet inte berör den direkta barnverksamheten.

ÄrendetKommunkontorets ekonomiavdelning har tillsammans med vår- och omsorgsförvaltningen utarbetat ett förslag till en revidering av resursfördelningsmodellen för äldreomsorgen (SoL- verksamhet) samt ny modell för fördelning av resurser till LSS – verksamheten.

ÄldreomsorgsverksamhetenResursfördelningsmodellen för äldreomsorgsverksamheten har medfört goda förutsättningar till en långsiktig planering. Därmed har behovs- och volymförändringar hittills finansierats inom den ekonomiska ramen. Sedan något år har resursfördelningsmodellen ändrats och vilket innebär att det inte finns samma goda förutsättningar för en långsiktig planering. Det senare gäller finansiering av nya särskilda boenden.

I förslaget tas frågan upp om centralt avsatta medel för nya särskilda boenden vilket är en bra modell och ger goda förutsättningar för en planerad utbyggnad. Ett förslag är att medel avsätts centralt i en vård- och omsorgsplan där vård- och omsorgsnämnden redovisar behoven i ekonomi- verksamhetsplanen. Av förslaget framgår att den resurs som åldersgruppen 20-74 år genererar ska tas bort från resursfördelningsmodellen och ersättas med ett ”fruset” kommunbidrag som räknas upp årligen med pris- och avtalskompensation. Det finns en tveksamhet kring detta förslag från vård- och omsorgs-

Sidan 42

Bilaga 73

Tjänsteskrivelse 2 (2) 2011-04-12

nämnden. För även denna åldersgrupp kommer att ha ökade behov av till exempel service- och omvårdnadsinsatser i hemmet. Därför föreslås det att i resursfördelningsmodellen finns en faktor som till viss del genererar resurser för att möta behoven för denna åldersgrupp.

I den föreslagna modellen förutsätts att vård- och omsorgsnämnden i fortsättningen får tillskott eller avdrag för den skillnad som utgörs av den befolkningsprognos som ligger till grund för den preliminära ramen och den faktiska befolkningsprognos som upprättas under våren och därmed ligger till grund för den slutliga ekonomiska ramen.

Resursfördelningsmodellen har varit en av förutsättningarna för vård- och omsorgsnämndens ersättningssystem som innebär att resurserna följer brukarnas behov och anpassas till volymförändringar inom hemvård, korttidsboende och särskilda boenden.

LSS - verksamhet Den föreslagna modellen bygger på insatserna enligt det nationella utjämningssystemet och ger vård- och omsorgsnämnden goda förutsättningar för en långsiktig planering. En resursfördelningsmodell ger vård- och omsorgsnämnden goda förutsättningar för att besluta om ersättningssystem som innebär att resurserna följer brukarnas behov och anpassas till volymförändringar inom LSS – verksamheten.

Den långsiktiga behovs- och volymförändringen kommer vård- och omsorgsnämnden även i fortsättningen att redovisa i ekonomi- och verksamhetsplanen.

Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar

att lämna svar till kommunstyrelsen arbetsutskott enligt vård- och omsorgsförvaltningens förslag.

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Seth Pettersson Bo Svensson Förvaltningschef Ekonomichef

Beslut expedieras till: KommunstyrelsenKommunkontoret ekonomiavdelningen Akten

Sidan 43

Bilaga 73

Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

2011-04-04


§ 83 Resursfördelning för äldreomsorgen och LSSDnr KS 2011/0274

SammanfattningEn resursfördelningsmodell för äldreomsorgen infördes i 2004 års budget. À-priserna i modellen reviderades i 2009 års budget. Under årens lopp har synpunkter framförts att modellen kanske är kostnadsdrivande. Vård- och omsorgsnämnden har vidare de två senaste åren inte fullt ut fått den volymökning som föjer av befolkningsprognoserna. Ekonomidirektör Uldis Skuja redogör för förslaget till resursfördelningsmodell för äldreomsorgen som i stort sett bibehålls oförändrad med vissa justeringar bland annat att uppföljning kommer att införas vartannat år. För LSS-verksamheten föreslås att jämförelser görs med nationellt utjämningssystem och att reglering görs i bokslutet för varje år för kompensation av faktisk utförd verksamhet. Kommunkontoret föreslår att vård- och omsorgsnämnden yttrar sig över förslaget.

BeslutsunderlagKommunstyrelsens beslut den 2 juni 2010, § 220. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 30 mars 2011.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutaratt förslag till revidering av resursfördelningsmodell för äldreomsorgen samt förslag till resursfördelningsmodell för LSS-verksamheten överlämnas till vård- och omsorgsnämnden för yttrande med svar senast den 30 april 2011.

Beslut expedieras till:Vård- och omsorgsnämnden Kommunkontoret, ekonomiavdelningen Akten

Sidan 44

Bilaga 73

Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (6)Ekonomiavdelningen 2011-03-30

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Stadshuset, Kyrkogatan 11 046-35 50 00 www.lund.se [email protected] 221 00 Lund

Uldis Skuja

Kommunstyrelsen046-35 50 28

[email protected]

Resursfördelning för äldreomsorgen och LSS Dnr KS 2011/0274

BakgrundEn resursfördelningsmodell för äldreomsorgen infördes i 2004 års budget. À-priserna i modellen reviderades till 2009 års budget.

Under årens lopp har synpunkter framförts om att modellen kanske är kostnadsdrivande. Bland annat dessa synpunkter och det besvärliga ekonomiska läget ledde till att beslut fattades om att fr o m år 2010 skulle ingen volymökning beräknas för åldersgruppen 20-74 år. Vård- och omsorgsnämnden har vidare de två senaste åren inte fullt ut fått den volymökning som följer av befolkningsprognoserna.

I samband med arbetet med 2011 års budget beslöt kommunstyrelsen 2010-06-02 att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med vård- och omsorgsnämnden arbeta fram förslag till resursfördelningsmodell för LSS-verksamheten och se över resursfördelningen för äldreomsorgen.

Kommunkontorets ekonomiavdelning har tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen utarbetat förslag till revidering av resursfördelningsmodellen för äldreomsorgen samt ny modell för fördelning av resurser till LSS-verksamheten.

Resursfördelningsmodell för äldreomsorgen

Nuvarande modell Nuvarande modell konstruerades genom kartläggning av hur kostnaderna för äldreomsorgen fördelades mellan särskilt och ordinärt boende. Kartläggningen visade också på hur resurserna fördelades till brukare i olika åldersgrupper. Modellen utformades slutligen som en modell med à-priser för olika åldersgrupper och där à-priserna var relaterade till hela befolkningsgruppen oavsett antalet brukare. Modellen har använts sedan 2004 års budget och har årligen beräknat resurserna utifrån à-priserna multiplicerat med befolkningsprognos för aktuella åldersgrupper.

Beslut har därefter fattats om att fr o m år 2010 inte medge någon volymökning för åldersgruppen 20-74 år.

Sidan 45

Bilaga 73

2 (6)2011-03-30

À-priserna för 2011, enligt nuvarande modell, uppgår till följande belopp:

Åldersgrupp À-pris, kr 90-w år 352 198 85-89 år 174 300 80-84 år 80 657 75-79 år 31 901 65-74 år 11 278 20-64 år 532

Volymförändringar - analys När modellen ursprungligen konstruerades fastställdes à-priserna utifrån hur verksamheten såg ut vid det tillfället vad gäller antalet insatser inom ordinärt respektive särskilt boende.

Därefter har årligen kompensation erhållits för befolkningsförändringarna inom aktuella åldersgrupper. Modellen har varit statisk såtillvida att modellen inte tar hänsyn till förändringar i antalet insatser inom ordinärt respektive särskilt boende.

En fråga som har uppkommit i revideringsarbetet är hur antalet insatser följer befolkningsförändringarna samt fördelar sig på respektive boendeform.

Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram uppgifter om antalet insatser inom särskilt respektive ordinärt boende samt fördelat insatserna på olika åldersgrupper. En jämförelse har gjorts mellan 2005 och 2010.

Analysen visar att antalet insatser inom ordinärt boende nominellt har ökat mellan 2005 och 2010 och dessutom ökat snabbare än befolkningstillväxten. Andelen insatser i förhållande till totalbefolkningen har ökat från 1,33 % till 1,44 %.

Inom särskilt boende är antalet insatser i princip konstant. Befolkningen har emellertid ökat mellan 2005 och 2010 vilket gör att andelen insatser i förhållande till totalbefolkningen har minskat från 1,03 % till 0,94 %.

Resursfördelningsmodellen konstruerades ursprungligen utifrån hur relationen mellan insatser i ordinärt resp särskilt boende såg ut vid den tidpunkt då modellen konstruerades. Vi kan nu konstatera att verksamheten har förändrats. Insatserna inom ordinärt boende ökar i förhållande till antalet insatser inom särskilt boende. Modellen tar ingen hänsyn till dessa förändringar. Insatser inom ordinärt boende har en lägre kostnad än insatser inom särskilt boende. Detta innebär att den ”statiska” resursfördelnings-

Sidan 46

Bilaga 73

3 (6)2011-03-30

modellen leder till en viss underkompensation för ordinärt boende och en viss överkompensation för särskilt boende.

Bedömningen är att sammantaget har modellen i förhållande till utförd verksamhet lett till en överkompensation med ca 8 Mkr mellan 2005 och 2010.

Samtidigt bör betonas att resursfördelningsmodellen på ett enkelt sätt ska tillföra resurser för volymförändringar till vård- och omsorgsnämnden. Inom den ekonomiska ram som vård- och omsorgsnämnden tilldelas av kommunfullmäktige skall nämnden bedriva verksamhet så kostnadseffektivt som möjligt och med en hög kvalitet. Inom ramen för detta uppdrag har det varit vård- och omsorgsnämndens tydliga ambition att styra insatserna mot ordinärt boende.

Om beskriven överkompensation på något sätt ska beaktas i resursfördelningsmodellen överlämnas för politiskt ställningstagande.

Finansiering av LSS verksamhet Vård- och omsorgsnämnden har under ett antal år i internbudgetarna fått finansiera del av LSS-verksamheten med medel som resursfördelnings-modellen för äldreomsorgen genererar. För 2011 uppgår beloppet till ca 31,6 Mkr. Trots denna överföring har vård- och omsorgsnämnden redovisat stora överskott inom äldreomsorgen under ett antal år.

Nämnden har vid ett antal tillfällen i sina budgetframställningar äskat om ökade resurser till LSS-verksamheten så att resurserna som modellen för äldreomsorgen genererar i sin helhet kan tillföras äldreomsorgen. Vård- och omsorgsnämnden har inte vid något tillfälle fått gehör för dessa framställningar.

Här föreslås därför att resursfördelningsmodellen som kommunfullmäktiges tilldelning grundas på anpassas till verkligheten. Detta innebär att modellen för äldreomsorgen reduceras med ca 31,6 Mkr samt att ramen för LSS-verksamheten tillförs motsvarande belopp.

Detta kommer att leda till sänkta à-priser i modellen för äldreomsorgen. De totala resurserna för vård- och omsorgsnämnden påverkas emellertid inte.

Revidering av resursfördelningsmodellen Nuvarande resursfördelningsmodell bedöms i allt väsentligt fungera bra. Modellen är enkel och ger vård- och omsorgsnämnden kompensation för volymtillväxten om än en viss överkompensation har konstaterats.

Från och med 2010 ges ingen volymökning för åldersgruppen 20-74 år. Detta har gjorts bland annat mot bakgrund av att modellen i detta avseende

Sidan 47

Bilaga 73

4 (6)2011-03-30

bedöms vara kostnadsdrivande. De resurser som ändå tillförs denna åldersgrupp uppgår till ca 130 Mkr.

Här föreslås att ersättningen för åldersgruppen 20-74 år tas bort från resursfördelningsmodellen och ersätts med ett ”fruset” kommunbidrag på ca 130 Mkr.

I samband med översyn av resursfördelningsmodellen har vård- och omsorgsförvaltningen uppdaterat à-priserna utifrån de faktiska vårdbehoven 2010. Efter denna uppdatering samt överföring av resurser till LSS-verksamheten erhålls följande à-priser:

Åldersgrupp À-pris, kr 90-w år 326 141 85-89 år 173 436 80-84 år 72 536 75-79 år 35 514

Utöver ersättning via à-priser erhåller vård- och omsorgsnämnden ett fast kommunbidrag på ca 130,2 Mkr avseende åldersgruppen 20-74 år.

Uppföljning av resursfördelningsmodellen Revidering av beräkningsunderlaget har tidigare skett inför 2009 års budget och i samband med denna översyn inför 2012 års budget. I samband med revideringarna har stora förändringar av à-priserna mellan åldersgrupper och mellan boendeformerna kunnat konstateras. Revideringar föreslås fortsättningsvis ske med tätare intervall.

Här föreslås att beräkningsunderlaget för resursfördelningsmodellen revideras vart annat år. Nästa revidering föreslås således ske inför 2014 års budget.

Finansiering av nya särskilda boenden Under ett antal år har kostnaden för nya särskilda boenden avsatts centralt under ”Reserverade medel”. Vård- och omsorgsnämnden har kunnat avropa dessa medel när ett nytt särskilt boende har tagits i drift.

I vård- och omsorgsnämndens senaste stöd- och serviceplan redovisades ambitionen att nya särskilda boenden skulle finansieras med den volym-tillväxt som resursfördelningsmodellen genererar. För att finansiera ett nytt särskilt boende erfordras ett belopp motsvarande två års volymtillväxt.

Situationen har förändrats sedan stöd- och serviceplanen togs fram. De senaste åren har en kraftig tillväxt skett inom ordinärt boende. En stor del av de ökade resurserna har fått läggas på ordinärt boende. Samtidigt har vård-

Sidan 48

Bilaga 73

5 (6)2011-03-30

och omsorgsnämnden inte fullt ut fått den volymökning som följer av befolkningsprognoserna.

Detta innebär sammantaget att det kan bli svårt att finansiera nya särskilda boenden inom ramen för resursfördelningsmodellens volymökning. En återgång till centralt avsatta resurser kan därför bli aktuell.

Resursfördelningsmodell för LSS-verksamheten

Nuvarande resurstilldelning Nuvarande resurstilldelning till LSS-verksamheten bygger på en traditionell produktionsbudget. Befintlig verksamhet räknas varje år upp med pris- och löneökningar. Därutöver har resurser avsatts centralt för ”Stöd- och serviceplan LSS”. De centralt avsatta resurserna har vård- och omsorgs-nämnden kunnat avropa, varefter medlen har tillförts nämndens budgetram.

Förslag till resursfördelningsmodell Det förslag som nu presenteras är en à-prismodell. Modellen har hämtat inslag från det nationella utjämningssystemet för LSS-kostnader vad gäller metod och definition av LSS-verksamheten. I övrigt bygger modellen på vård- och omsorgsnämndens internbudget för 2011 korrigerad för helårseffekter. Modellen innefattar de resurser som ovan har föreslagits överföras från modellen för äldreomsorg. Förslaget bygger vidare på de volymer som har inrapporterats till Statistiska centralbyrån i oktober 2010 samt nu kända verksamhetsförändringar för 2011.

Följande à-priser och insatser har beräknats, tkr, 2011 års priser:

Insats À-prisBoende med särskild service, befintliga 811Daglig verksamhet, befintlig 247Personlig assistans 320Övriga LSS-insatser Nya boenden med särskild service till personer med diagnosen autism eller motsvarande 2 130 Nya boenden med särskild service, övriga i gruppboende 1 120 Nya boenden med särskild service, övriga i serviceboende 600 Ny daglig verksamhet till personer med diagnosen autism eller motsvarande 600Ny daglig verksamhet, övriga 325

Sidan 49

Bilaga 73

6 (6)2011-03-30

Om fördelningsmodellen ska användas i budgetarbetet kan följande beräkningsrutin beskrivas:

Vård- och omsorgsnämnden redovisar i sin budgetframställning antal insatser inom respektive kategori multiplicerat med aktuellt à-pris för befintlig verksamhetVård- och omsorgsnämnden redovisar i sin budgetframställning förslag till volymökning av insatser inom respektive kategori multiplicerat med aktuellt à-pris Volymökningen prövas i budgetprocessen av den politiska ledningen Godkänd volymökning tillsammans med beräkningen för befintlig verksamhet blir budgetram för LSS-verksamheten I samband med bokslutsberedningen för 2012 jämförs budgeterat antal insatser med faktiskt inrapporterade insatser till Statistiska centralbyrån i oktober 2012. Skillnaden regleras mot vård- och omsorgsnämndens totala budgetavvikelse.

I arbetet med Ekonomi- och verksamhetsplan 2012-2014 med budget 2012 får p g a den snäva tidsaspekten, hanteringen ske på ett annorlunda sätt.

Genom den föreslagna beräkningsrutinen försvinner behovet av centrala resurser för första året i planperioden, då resurserna i stället läggs direkt i vård- och omsorgsnämndens budgetram. Genom regleringen i boksluts-beredningen tillgodoses att vård– och omsorgsnämnden endast kompenseras för faktiskt utförd verksamhet.

Kommunkontorets förslag till beslutKommunstyrelsen beslutar

att förslag till revidering av resursfördelningsmodell för äldreomsorgen samt förslag till resursfördelningsmodell för LSS-verksamheten överlämnas till vård- och omsorgsnämnden för yttrande.

KOMMUNKONTORET


Sidan 50

Bilaga 73


\\application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Lunds kommuns Fastighets AB kommunal borgen\1.doc


Uldis Skuja

046-35 50 28

[email protected]


Lunds kommuns Fastighets AB (LKF) – Kommunal borgen

Sammanfattning

Kommunfullmäktige beslöt vid sammanträde 2010-08-26 att gällande avtal om kommunal borgen mellan kommunen och LKF ändras genom att borgensramen utökas med 400 Mkr till 3 700 Mkr, samt att avtalet förlängs att gälla t o m 2012-12-31. Fr o m 2011-01-01 gäller ny lagstiftning för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Enligt lagstiftningen ska bolagen bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer, vilket bland annat får betydelse för hur borgensavgiften skall fastställas. Kommunkontoret har tagit fram förslag till nytt borgensavtal, som är anpassat till den nya lagstiftningen.

Beslutsunderlag

Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll 2010-08-26, § 175. Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll 2010-12-16, § 248. Förslag till avtal om kommunal borgen daterat 2011-05-16.

Ärendet

Under år 2002 träffades ett avtal om kommunal borgen mellan kommunen och LKF. I avtalet reglerades bland annat storleken på borgensramen samt avtalets giltighetstid.

Efter år 2002 har kommunfullmäktige vid ett antal tillfällen beslutat om förändringar i avtalet genom dels utökning av borgensramen och dels förlängning av avtalets giltighetstid. Det senaste beslutet fattades av kommunfullmäktige 2010-08-26 då gällande avtal om kommunal borgen mellan kommunen och LKF ändrades genom att borgensramen utökades med 400 Mkr till 3 700 Mkr, samt att avtalet förlängdes att gälla t o m 2012-12-31.

Sidan 51

Bilaga 74


\\application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Lunds kommuns Fastighets AB kommunal borgen\1.doc


Efter påpekande från en av LKF:s långivare beslöt kommunfullmäktige vid sammanträde 2010-12-16 om vissa förtydliganden kring borgensåtagandet samt att godkänna ett reviderat förslag till avtal om kommunal borgen. Beslutet rörande avtalet överklagades och Förvaltningsrätten i Malmö upphävde i dom 2011-04-08 avtalsbeslutet.

Fr o m 2011-01-01 gäller ny lagstiftning för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Enligt lagen ska bolagen bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Relationerna mellan kommunen och ett kommunalt bostadsaktiebolag måste vara konsekvent affärsmässiga och deras respektive ekonomi hållas åtskilda så att någon subventionering eller värdeöverföring inte sker. Om kommunen ingår ett borgensåtagande för sitt bolag ska en marknadsmässig avgift tas ut av bolaget.

Vad som är en marknadsmässig avgift måste prövas från fall till fall. För befintligt borgensåtagande bör borgensavgiften fastställas individuellt för varje lån utifrån hur marknadssituationen såg ut när lånet ursprungligen upptogs. Avgiften ska gälla under resp låns hela löptid. Vid kommande lånerefinansieringar och nyupplåning för bolagets räkning ska borgensavgiften fastställas utifrån hur marknadssituationen ser ut vid det aktuella tillfället.

I förslaget till avtal har skrivits in att avgiften skall fastställas enligt affärsmässiga principer.

Eftersom det inte en gång för alla är möjligt att fastställa borgensavgiften föreslår kommunkontoret att det i avtalet mellan Lunds kommun och LKF skrivs in att det är kommunstyrelsens arbetsutskott, som ska fastställa borgensavgiften. Arbetsutskottet sammanträder varje vecka och genom att ge utskottet beslutanderätten skapas ett flexibelt beslutsfattande. Ett flertal beslutstillfällen kan komma att uppstå varje år.

Avtalet föreslås gälla tills vidare med en uppsägningstid för endera parten på 12 månader. Denna förändring ger LKF möjligheter att göra upplåning med lång kapitalbindningstid, dvs för tid som sträcker sig efter 2012-12-31.



att bilagda avtal om kommunal borgen godkännes.

KOMMUNKONTORET


Sidan 52

Bilaga 74

Sidan 53

Bilaga 74

Sidan 54

Bilaga 74

LUNDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 (42)Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum

2010-08-26

§ 175 Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF) - Förslag till utökad borgensramDnr KS 2010/0448, bilaga 146

SammanfattningLunds Kommuns Fastighets AB (LKF) föreslår i skrivelse daterad 2010-05-25 att befintlig borgensram utökas med 400 Mkr till 3 700 Mkr att gälla till 2012-12-31.

BeslutsunderlagLunds Kommuns Fastighets AB (LKF) skrivelse daterad den 25 maj 2010. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 8 juli 2010. Kommunstyrelsens beslut den 11 augusti 2010, § 269.

AnförandenHans-Olof Andersson (SD), Lars Bergwall (C) och Mats Helmfrid (M) yttrar sig.

YrkandenLars Bergwall (C) och Mats Helmfrid (M) yrkar att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.

Hans-Olof Andersson (SD) yrkar att kommunfullmäktige beslutar att avslå kommunstyrelsens förslag.

Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Lars Bergwalls (C) m.fl. yrkande.

Omröstning begärs.

Kommunfullmäktige godkänner följande voteringsordning: Ja för bifall till Lars Bergwalls (C) m.fl. yrkande. Nej för bifall till Hans-Olof Anderssons (SD) yrkande.


Sidan 55

Bilaga 74


2010-08-26

Lunds kommuns Fastighets AB - Förslag till utökad borgensramLedamöter Parti Kret Ersättare Ja Nej Avst Frånv Kvitt Annika Annerby Jansson Ordf. (M) Alla XTranje Danielsson 1:e vice (M) Alla XLennart Prytz 2:e vice (S) Alla XBerit Kristensson (FP) Alla XThomas Frennstedt (FP) Alla XJan B Tullberg (M) Alla XInga-Lisa Ekdahl (S) Alla XKerstin Lindbom (FP) Alla XBörje Hansson (C) Alla Bernt Bertilsson XTove Klette (FP) Alla XCarl von Friesendorff (M) Alla XClaes-Göran Jönsson (S) Alla XGöran Brinck (M) Alla XSolveig Ekström-Persson (S) Alla XGunnar Jönsson (S) Alla XLars Bergwall (C) Alla XInga-Lisa Sjödin (M) Alla XMargareta Dovsjö (S) Alla Gustav Hofvander XTord Persson (S) Alla XAgneta Lindskog (KD) Alla XInga-Kerstin Eriksson (C) Alla XKarin Nilsson (C) Alla XMonica Molin (S) Alla XSven-Bertil Persson (DV) Alla XUlla Stålberg (M) Alla XGöran Wallén (M) Alla XNita Lorimer (V) Alla XAnders Ebbesson (MP) Alla XLars Johansson (M) Alla XAnn-Margreth Olsson (S) Alla XLouise Rehn Winsborg (M) Alla XMohsen Abtin (S) Alla XYngve Petersson (MP) Alla XRune Granqvist (S) Alla XChristina Sjöström (MP) Alla XMats Olsson (V) Alla XChrister Wallin (M) Alla XAnders Hallin (C) Alla XJörgen Forsberg (M) Alla XMats Helmfrid (M) Alla XAnna Bauman (MP) Alla XEleni Rezaii (S) Alla XEva Pålsson (S) Alla Lena Fällström XLars Hansson (FP) Alla XCarolina Nordbeck (FP) Alla XRolf Englesson (MP) Alla XMats Nilsson (S) Alla XMartin Klette (FP) Alla XHans-Olof Andersson (SD) Alla XAnders Almgren (S) Alla X

Transport: 49 1 0 0 0

Sidan 56

Bilaga 74


2010-08-26Transport: 49 1 0 0 0

Ledamöter Parti Kret Ersättare Ja Nej Avst Frånv Kvitt Björn Abelson (S) Alla XOskar Krantz (FP) Alla XRonny Johannessen (M) Alla XMarta Santander (V) Alla XMätta Ivarsson (MP) Alla XMartin Crona (KD) Alla XTomas Avenborg (M) Alla X Mattias Olsson (S) Alla XLars Trägen (FP) Alla XAnna Thomasson (M) Alla XMartin Karlsson (M) Alla Laila Gribel XBina Jonna Ausfelt (FP) Alla XHelena Lindh (S) Alla Joakim Friberg XErik Almqvist (SD) Alla Håkan Liljeberg XHanna Gunnarsson (V) Alla X

SUMMA: 63 2 0 0 0

Omröstningen utfaller med 63 ja-röster mot 2 nej-röster. Kommunfullmäktige beslutar således i enlighet med kommunstyrelsens förslag.

Kommunfullmäktiges beslut att gällande avtal om kommunal borgen ändras genom att borgensramen utökas med 400 Mkr till 3 700 Mkr, samt

att avtalet förlängs att gälla t.o.m. 2012-12-31.

Beslutet expedieras till: Lunds Kommuns Fastighets AB Kommunkontoret/ekonomi Akten

Sidan 57

Bilaga 74

LUNDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 50Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum

2010-12-16 § 248

Lunds kommuns Fastighets AB (LKF) - kommunal borgenDnr KS 2010/0448, bilaga 205

SammanfattningKommunfullmäktige beslöt vid sammanträde 2010-08-26 att gällande avtal om kommunal borgen mellan kommunen och LKF ändras genom att borgensramen utökas med 400 Mkr till 3 700 Mkr, samt att avtalet förlängs att gälla t o m 2012-12-31. Efter påpekande från en av LKF:s långivare föreslår kommunkontoret dels att ett reviderat avtal träffas mellan kommunen och LKF och dels att en särskild beslutsformulering om kommunal borgen mot tredje man upprättas.

BeslutsunderlagKommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll 2010-08-26, § 175. Förslag till avtal om kommunal borgen daterat 2010-10-22. Kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad 2010-11-01. Kommunstyrelsens beslut den 16 november 2010, § 358.

AnförandenHans-Olof Andersson (SD) och Lars Bergwall (C) yttrar sig.

YrkandenLars Bergwall (C) yrkar att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag

Hans-Olof Andersson (SD) yrkar att kommunfullmäktige beslutar att avslå förslaget

Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Lars Bergwalls (C) yrkande

Omröstning begärs

Kommunfullmäktige godkänner följande voteringsordning: Ja för bifall till Lars Bergwalls (C) yrkande Nej för bifall till Hans-Olof Andersson (SD) yrkande


Sidan 58

Bilaga 74


2010-12-16

Lunds kommuns fastighets AB (LKF) - kommunal borgenLedamöter Parti Kret Ersättare Ja Nej Avst Frånv Kvitt Annika Annerby Jansson Ordf. (M) Alla XJörgen Forsberg (M) Alla Inga-Lisa Sjödin XLennart Prytz 2:e vice (S) Alla XOskar Krantz (FP) Alla XBo Kjellberg (SD) Alla Bo Bogheim XBörje Hansson (C) Alla XTove Klette (FP) Alla Berit Kristensson XCarl von Friesendorff (M) Alla XHolger Radner (FP) Alla XLars Bergwall (C) Alla XBo Alfredsson (M) Alla XTord Persson (S) Alla Rune Granqvist XAstrid Rugsveen (M) Alla XLars V Andersson (C) Alla XAgneta Lindskog (KD) Alla Zoltan Wagner XTorsten Czernyson (KD) Alla XMonica Molin (S) Alla XSven-Bertil Persson (DV) Alla XUlla Stålberg (M) Alla XGöran Wallén (M) Alla XNita Lorimer (V) Alla XAnders Ebbesson (MP) Alla XLars Johansson (M) Alla XAnn-Margret Olsson (S) Alla XBodil Ericsson (FP) Alla Martin Klette XLouise Rehn Winsborg (M) Alla XStaffan Bolin (FP) Alla XMohsen Abtin (S) Alla XLena Fällström (S) Alla XLars Leonardsson (M) Alla XChristina Sjöström (MP) Alla XMats Olsson (V) Alla XMette-Maaria Lundström (FP) Alla XChrister Wallin (M) Alla XMats Helmfrid (M) Alla XAnna Baumann (MP) Alla XJeanette Olsson (S) Alla XLotta Eldh Pålsson (M) Alla Louise Burman XAnn-Christine Larsson (M) Alla XEva Pålsson (S) Alla Akram Heidari XLars Hansson (FP) Alla XCarolina Nordbeck (FP) Alla XRolf Englesson (MP) Alla Lena Chabi XMikael Thunberg (S) Alla XHans-Olof Andersson (SD) Alla XAnders Almgren (S) Alla XBjörn Abelson (S) Alla XRonny Johannessen (M) Alla XTomas Avenborg (M) Alla Erik Nordin XJohan Mattsson (MP) Alla X

Transport: 47 2 1 0 0

Sidan 59

Bilaga 74


2010-12-16Transport: 47 2 1 0 0

Ledamöter Parti Kret Ersättare Ja Nej Avst Frånv Kvitt Mattias Olsson (S) Alla XLars Trägen (FP) Alla Mats Persson XAdrian Borin (M) Alla XAnna-Lena Hogerud (S) Alla XAnna Thomasson (M) Alla Jan B Tullberg XDaniel Tukia (MP) Alla Erik Nordström XJoakim Friberg (S) Alla XTed Ekeroth (SD) Alla XDaniel Stolt (V) Alla XAnette Mårtensson (MP) Alla XPetter Forkstam (MP) Alla Peter Bergwall XHanna Gunnarsson (V) Alla XDaniel Johansson (S) Alla XEmma Berginger (MP) Alla XCarl-Otto Berg (FP) Alla X

SUMMA: 61 3 1 0 0

Omröstningen utfaller med 61 ja-röster mot 3 nej-röster, 1 som avstår. Kommunfullmäktige beslutar således enligt kommunstyrelsens förslag

Kommunfullmäktiges beslut att såsom för egen skuld ingå borgen för Lunds Kommuns Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 3 700 Mkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader,

att det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, samt

att bilagda avtal om kommunal borgen godkännes.

Beslutet expedieras till: Kommunkontoret/Ekonomiavdelningen LKFAkten

Sidan 60

Bilaga 74

Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2)Administrativa avdelningen 2011-05-18

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget 7 046-355000 046-152203 www.lund.se [email protected] 221 00 Lund

Pontus Gunnarsson

046-35 59 26 [email protected]

Anhållan om produktionsstöd till Studentafton-dokumentärDnr KS 2011/0275

SammanfattningStudentafton i Lund är en tradition som besökts av kända personer som kommit för att föreläsa för Lunds studenter sedan 1905. Under hösten 2010 och våren 2011 har intervjuer genomförts med ett flertal personer som medverkat. Syftet med projektet är att producera en cirka 60 minuter lång DVD-dokumentär om Studentaftontraditionen i Lund. Målet är att materialet färdigställs under sommaren/hösten 2011. Finansiering till har även erhållits från andra intressenter, bland annat Lunds universitet. Nu anhålls om produktionsstöd med 200 000 kronor från Lunds kommun för att färdigställa materialet i form av professionell redigering samt bearbetning av ljud och bild i samverkan med Sveriges Television.

Ärendet återremitterades av kommunstyrelsen den 4 maj 2011 för att ta reda på rättigheter och till vilken organisation mottagaren tillhör. Därefter har klarlagts att mottagaren är den ideella föreningen Tystnad Tagning, 802455-2062, som bildats enkom för projektet. Bakom föreningen står Oscar Edlund, Daniel Bengtson och Oskar Gustafsson, samtliga med bakgrund inom Akademiska Föreningen och Studentaftonsutskottet. Dokumentären produceras fristående från Akademiska Föreningen. Alla rättigheter tillfaller föreningen men kommunen ges rätt att visa filmen för anställda och gäster. Önskar kommunen använda filmen på hemsida eller i marknadsföringssyfte ska det ske i samråd med föreningen.

BeslutsunderlagSkrivelse från Oscar Edlund den 19 februari 2011. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 6 april 2011. Utdrag sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsen 2011-05-04, § 193 Email från Oscar Edlund den 13 maj 2011 Email från Oscar Edlund den 16 maj 2011 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 18 maj 2011

Sidan 61

Bilaga 75

Tjänsteskrivelse 2 (2)2011-04-14

Barnkonsekvensanalys Materialet kommer att finnas i ett framtida tillgängligt format och spegla bilder av många kända personer som barn i dag kanske inte kommer att få en möjlighet att träffa personligen.

Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att medge projektet med en Studentaftondokumentär ett produktionsstöd om 200.000 kronor, att medel finansieras ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader.

KOMMUNKONTORET


\\Application87.lund.se\lundhome$\ej5921\home\dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Studentafton\1.doc

Sidan 62

Bilaga 75

Sidan 63

Bilaga 75

Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (1)Ledningen 2011-04-06

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Stortorget 7, Rådhuset 046-35 50 00 046-15 22 03 www.lund.se [email protected] 221 00 Lund

Kristina Sjöö

Kommunstyrelsen046-35 59 40

[email protected]

Anhållan om produktionsstöd till Studentafton-dokumentärDnr KS 2011/0275

SammanfattningStudentafton i Lund är en tradition som besökts av kända personer som kommit för att föreläsa för Lunds studenter sedan 1905. Under hösten 2010 och våren 2011 har intervjuer genomförts med ett flertal personer som medverkat. Syftet med projektet är att producera en cirka 60 minuter lång DVD-dokumentär om Studentaftontraditionen i Lund.Målet är att materialet färdigställs under sommaren/hösten 2011. Finansiering till har även erhållits från andra intressenter, bland annat Lunds universitet. Nu anhålls om produktionsstöd med 200.000 kronor från Lunds kommun för att färdigställa materialet i form av professionell redigering samt bearbetning av ljud och bild i samverkan med Sveriges Television.

BeslutsunderlagSkrivelse från Oscar Edlund den 19 februari 2011. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 6 april 2011.

Barnkonsekvensanalys Materialet kommer att finnas i ett framtida tillgängligt format och spegla bilder av många kända personer som barn i dag kanske inte kommer att få en möjlighet att träffa personligen.

Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

att medge projektet med en Studentaftondokumentär ett produktionsstöd om 200.000 kronor,

att medel finansieras ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader.

KOMMUNKONTORET

Jan-Inge Ahlfridh Kommundirektör

Sidan 64

Bilaga 75

Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

2011-05-04


§ 193 Anhållan om produktionsstöd till StudentaftondokumentärDnr KS 2011/0275

SammanfattningStudentafton i Lund är en tradition som besökts av kända personer som kommit för att föreläsa för Lunds studenter sedan 1905. Under hösten 2010 och våren 2011 har intervjuer genomförts med ett flertal personer som medverkat. Syftet med projektet är att producera en cirka 60 minuter lång DVD-dokumentär om Studentaftontraditionen i Lund.Målet är att materialet färdigställs under sommaren/hösten 2011. Finansiering till har även erhållits från andra intressenter, bland annat Lunds universitet. Nu anhålls om produktionsstöd med 200.000 kronor från Lunds kommun för att färdigställa materialet i form av professionell redigering samt bearbetning av ljud och bild i samverkan med Sveriges Television.

BeslutsunderlagSkrivelse från Oscar Edlund den 19 februari 2011. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 6 april 2011.

YrkandenRolf Englesson (MP), Christer Wallin (M), Louise Rehn Winsborg (M), Börje Hansson (C) och Torsten Czernyson (KD) yrkar att kommunstyrelsen skall återemittera ärendet till kommunkontoret med uppdrag att ta reda på rättigheter och till vilken organisation mottagaren tillhör.

Kommunstyrelsen beslutaratt återemittera ärendet till kommunkontoret med uppdrag att ta reda på rättigheter och till vilken organisation mottagaren tillhör.

Beslut expedieras till:KommunkontoretAkten

Sidan 65

Bilaga 75

Lund den 19 februari 2011

Kommundirektör Lunds Kommun Oscar EdlundÖstervångsv 40224 65 LUND

Tel [email protected]

Bäste Jan-Inge,

tack för trevligt samtal gällande dokumentärfilmprojektet om Studentaftnarna i Lund. Härkommer skriftligt underlag enligt överens kommelse.

Under hösten 2010 har undertecknad tillsammans med Daniel Bengtson genomfört ettfyrtiotal intervjuer med personer som en gång medverkat på Studentafton. Bland demedverkande i filmen kan nämnas Ingvar Carlsson, Eva Bonnier, Ingvar Kamprad, BiancaJagger, Carl Bildt, Gunilla Pontén, Sir Ian Wilmut, Carolina Gynning, Sir Arnold Wesker, MonaSahlin och Fredrik Reinfeldt.

Målet är att producera en 60 min dokumentär om Studentaftontraditionen i Lund, innehållandefilmsekvenser från Lund, arkivmaterial och intervjuer med medverkande gäster. Syftet medfilmen är att redogöra för en unik institution i Sverige - Studentaftonen i Lund. Filmen skallfärdigställas under sommar/höst 2011 och spridas som DVD. Målet är att slutprodukten visasi nationell TV:

Av Lunds Kommun söker vi härmed produktionsstöd om 200.000 SEK för kostnader isamband med färdigställandet av filmproduktionen: professionell redigering samt bearbetningav ljud och bild.

Med förhoppning om Ert stöd och gott samarbete.

Lund dag som ovan

Oscar Edlund

Sidan 66

Bilaga 75



Pontus Gunnarsson


Uppbyggnad av idrottskompetenscentrum i LundKS 2010/0574

SammanfattningKultur- och fritidsförvaltningen har, på uppdrag av kommunstyrelsen, i en rapport beskrivit möjligheterna att etablera ett idrottskompetenscentrum i Lund.

BeslutsunderlagKommunstyrelsens beslut 2010-10-06, § 332 Kultur- och fritidsförvaltningens rapport 2011-05-03 Kommunkontorets tjänsteskrivelse 2011-05-24

ÄrendetHösten 2009 tog Skåneidrotten och Lunds kommun, i samarbete med Paraplyorganisation för idrott i Lund (PIL) initiativ till att göra en förutsättning avseende möjligheterna att bygga upp ett elitidrottscentrum i Lund. Ett sådant centrum skulle syfta till att möjliggöra samverkan mellan idrotten, det offentliga och kommersiella och därigenom skapa bättre förutsättning för talangutveckling både idrottsligt och civilt för unga idrottare, deras tränare och deras föreningar.

I september 2010 gav kommunstyrelsen kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att göra en fördjupad studie för att undersöka möjligheterna att bygga upp ett idrotts- och kompetenscentrum för idrotten i Lund.

Kultur- och fritidsförvaltningen har i maj 2011 färdigställt rapporten "Idrottskompetenscentrum i Lunds kommun - en rapport". I rapporten föreslås att ett idrottskompetenscentrum byggs upp i Lund. Idrottskompetenscentrat bör koncentreras till anläggningar som ligger geografiskt nära och som därigenom inbjuder till gren- och gränsöverskridande möten för föreningar, förbund, tränare och aktiva. Centrat ska inrymma stödfunktioner och stödfunktionspersoner, testverksamhet, undervisningslokaler samt program och aktiviteter för

Sidan 67

Bilaga 76


föreningsutveckling, tränardialog och talangutveckling. Lunds universitet är en viktig part för centrats framväxt genom tillämpning av forskning, undervisning och exempelvis praktikplatser för mastersstudenter. De idrotter som har bäst möjligheter till profilering genom idrottskompetenscentrat bedöms vara handboll, simning, fotboll, basket och ridsport. Ur ett långsiktigt perspektiv ska centrat också ha en tydlig folkhälsoprofil med en inriktning mot innovation, forskning och utveckling. Denna verksamhetsdel ska byggas upp i samverkan med Region Skåne, Lärosäten Syd, Skåneidrotten och eventuellt andra intresserade organisationer.

Kommunkontorets kommentar

Följande inriktning för uppbyggnad av centrat föreslås:

1. Idrottskompetenscentrum i Lund ska utveckla samverkansformer med Lunds universitet för att bygga en gemensam plattform för forskning, innovation, utveckling och utbildning inom idrottsområdet.

2. Idrottskompetenscentrum i Lund ska skapa ett program för utveckling och marknadsföring av närliggande arenor. Föreningslivet i Lund ska erbjudas mötesplatser, stödfunktioner, utbildningar och utvecklingsinsatser i dessa anläggningar.

3. I Lund ska du kunna göra ”både och”; d.v.s. idrottsaktiva ska kunna kombinera en idrottssatsning med studier på grundskola och gymnasium. Idrottskompetenscentrat ska verka för att de som studerar på postgymnasial nivå ska kunna kombinera idrott med studier och erbjudas karriärvägledning.

4. Idrottskompetenscentrat ska stärka samverkan med Malmö i enlighet med Malmö-Lunds framtida utveckling. Detta görs inom områdena utbildnings- och marknadsfrågor samt besöksnäring och evenemang.

Projektperioden föreslås löpa 2011-07-01 – 2012-12-31. Medel föreslås anslås för en projektledartjänst på 50 % med tillhörande kostnader för resor, utbildning etc. med totalt 500 000 kr för projektperioden.

Tillfälliga projektkostnader kan finansieras genom disposition av under ”Reserverade medel” avsatta medel till kommunstyrelsens förfogande. I 2011 års budget är dock dessa medel redan intecknade. Om kommunstyrelsen tillstyrker den ökade kostnaden kan merkostnaden finansieras genom ökad upplåning vilket försämrar kommunens resultat med 175 tkr avseende år 2011 och 325 tkr år 2012.

\\Application87.lund.se\lundhome$\pgn9999\home\dokument\KS Tjänsteskrivelse Idrottskompetenscentrum.doc

Sidan 68

Bilaga 76


\\Application87.lund.se\lundhome$\pgn9999\home\dokument\KS Tjänsteskrivelse Idrottskompetenscentrum.doc

Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att tillstyrka förslaget till projekt för uppbyggnad av ett idrottskompetenscentrum i Lund,

att anslå 175 000 kr förår 2011 för kostnaderna i projektet,att anslå 325 000 kr för år 2012 för kostnaderna i projektet samt att finansieringen sker genom ökad upplåning.


Sidan 69

Bilaga 76

Idrottskompetenscentrum i Lunds kommun - rapport maj 2011

Mikael Johansson, kultur – och fritidsförvaltningen 3 maj 2011

Sidan 70

Bilaga 76

2

Rapport Idrottskompetenscentrum i Lund

Förstudien och uppdraget Hösten 2009 tog Skåneidrotten och Lunds kommun i samarbete med Paraplyorganisationen för idrott i Lund (PIL) initiativet till att göra en förstudie för att undersöka möjligheterna att bygga upp ett elitidrottscentrum i Lund. I samverkan mellan idrotten, det offentliga och kommersiella var tanken att det skulle skapas än bättre förutsättningar för talangutveckling både idrottsligt och civilt för unga idrottare, deras tränare och deras föreningar.

I september 2010 gav Kommunstyrelsen kultur – och fritidsförvaltningen i uppdrag att göra en fördjupad studie för att undersöka möjligheterna att bygga upp ett idrotts- och kompetenscentrum för idrotten i Lund. Kommunstyrelsen ville att förstudien skulle ha en bredare ansats och även inbegripa ett folkhälsoperspektiv.

Den fördjupade studien har som mål att ta fram ett underlag till kommunstyrelsen i Lund så att de kan ta ett beslut i frågan om att eventuellt bygga upp ett idrottskompetenscentrum i Lund. Rapporten ska presenteras för Kommunstyrelsen i juni 2011.

Rapportens upplägg Rapporten inleds med en genomgång av några svenska universitetsorter som valt att göra satsningar inom idrottsområdet utifrån olika samarbets- och samverkansmodeller där kommunen ingår. Därefter görs en genomgång av idrottsforskning kopplat till Lunds universitet samt Lunds universitets eventuella medverkan i ett regionalt forsknings- och innovationscentrum för idrott. Detta sammantaget utgör underlag till den mer forskningsorienterade delen av ett framtida idrottskompetenscentrum i Lund.

Rapporten beskriver också nuläget för idrotten i Lund, vilka utmaningar och kommande aktiviteter idrotten i Lund står inför. Men även behovet av ett idrottskompetenscentrum som skulle kunna fungera både som mötesplats och stödcentrum för idrotten i Lund. Detta skulle i så fall utgöra den mer tillämpbara delen av ett idrottskompetenscentrum.

Ett profileringsområde för Lund är möjligheten att kunna kombinera idrott och studier. Här utgör Polhemskolans idrottsgymnasium ett viktigt nav som ger en kontaktyta mot många av Lunds idrottsföreningar. Vi lyfter också fram ett möjligt samarbete med Malmö kring utbildningsområdet idrott.

Rapporten avslutas med förslag på utformande, åtgärder och beslut för uppbyggnad av ett idrottskompetenscentrum i Lund.

Sidan 71

Bilaga 76

3

Omvärldsanalys – Nationella utvecklingscentra för idrott

Umeå Idrottsuniversitet, Umeå Sport Sciences Center Umeå universitet är landets största universitet med en tydlig idrottsprofil. Umeå centrum för idrottsvetenskap, UCIV, är Umeå universitetets gemensamma resurs för all idrottsrelaterad utbildning och forskning samt ett organ för att organisera samtliga elitidrottande studenter vid universitetet såväl som universitetets samarbeten med förbund och föreningar inom idrotten.

UCIV har ett nära samarbete med Umeå kommun, som aktivt stödjer idrotten bl a med moderna anläggningar, för utvecklingen av den idrottsliga miljön vid Umeå universitet. UCIV har idag landets bredaste utbildningsutbud och flest idrottsstudenter (ca 800 st) inom det idrottsrelaterade området. Umeå universitet är det enda universitet i Sverige som har professurer med idrottsinriktning inom både de medicinska och de beteendevetenskapliga ämnesområdena. Idrottsforskningen har sin tyngdpunkt inom idrottsmedicin, idrottspedagogik och idrottspsykologi. Förutsättningarna för kombinationen elitidrott och studier är utmärkta. Som första universitet i landet har man tagit fram en policy för elitidrott och studier. Studenter som lever upp till universitetets definition av elitidrottare kan, oavsett studieval och idrottsgren, skriva elitidrottsavtal med UCIV och därmed få sina studier anpassade efter de förutsättningar studenten har. Elittränare jämställs med elitidrottare. UCIV har idag drygt 100 studenter med elitavtal som kombinerar sitt elitidrottande med studier. År 2010 hade Umeå Sport Science Center avtal med fyra elitföreningar; Björklöven, Umeå IK, IBK Dalen samt med tre Specialförbund: Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Skidförbundet och Svenska Orienteringsförbundet.

Källa: www.umu.se

Östersund Nationellt vintersportcentrum (NVC) är en centrumbildning där fyra institutioner (inst. för hälsovetenskap, inst. för naturvetenskap, teknik och matematik, inst. för teknik och hållbar utveckling och inst. för samhällsvetenskap) ingår. Centrumbildningen NVC är ett unikt forskningscentrum vid Mittuniversitetet, Campus Östersund, vars mål är att vara en nationell och internationellt erkänd arena för forskning och utveckling inom vinteridrott, inom området fysisk aktivitet och hälsa samt väsentligt bidra till undervisning och utveckling av ämnet idrottsvetenskap.

Källa: www.miun.se

Linköping Linköpings universitet möjliggör för elitidrottare att kombinera en idrottssatsning med studier. Elitidrottare inom orientering och löpning har tillgång till professionell tränare under hela studietiden. Förutom att ingå i en stimulerande träningsgrupp får den aktive hjälp att lägga upp studierna så att de passar tränings- och tävlingsverksamheten. Den aktive erbjuds även skadejour, mentorsstöd och sociala aktiviteter. Även aktiva inom andra idrotter kan få anpassad studiegång. Det finns goda träningsmöjligheter på och i närheten av LIU:s olika campus och ett stort utbud av idrottsföreningar i närområdet.

Källa: www.liu.se

Sidan 72

Bilaga 76

4

Dala Sports Academy, LIVI – Lugnets Idrottsvetenskapliga Institut, Högskolan Dalarna, Dala Sports Academy.

Dala Sports Academy är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna samt Falu och Borlänge kommuner med stöd även från Region Dalarna och EU:s regionala utvecklingsfond. Syftet med Dala Sports Academy är att utveckla en stark idrottsmiljö med bästa tänkbara förutsättningar för elitidrottare som vid sidan av sin elitsatsning vill utbilda sig. I denna idrottsmiljö ska företag kunna testa produkter och tjänster samtidigt som de ska ha tillgång till den senaste forskningen. Allt detta sammantaget ger det innovativa Dala Sports Academy.

En viktig aktör i projektet är Högskolan Dalarna som sedan mitten av 80-talet kunnat erbjuda elitidrottare möjlighet att kombinera elitidrott med högskolestudier. Idag kombinerar ca 80 idrottare högskolestudier med en elitidrottssatsning. Fokus ligger på längdskidor, skidorientering, orientering, friidrott, cykel och triathlon. Högskolan driver också fyra idrottsinriktade program, Idrott inom lärarprogrammet, Mediekommunikationsprogrammet - Idrott, medier och PR, Idrottstränarprogrammet samt Sport Management. Utöver detta erbjuder Högskolan ett antal idrottsrelaterade kurser.

Högskolan har också en bred kompetens inom forskning och utveckling inom idrottsområdet vilket förstärks av resurserna på LIVI. Vid LIVI bedrivs idag såväl spetsforskning inom idrottsinriktad humanbiologi såväl som forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med olika idrottsaktörer.

Tidigare har det lokala och regionala näringslivet haft svårt att ta del av och nyttja verksamheten på Högskolan Dalarna och LIVI. Genom Dala Sports Academy är det nu möjligt för företagare att genom tester och forskning ta fram nya och utveckla redan befintliga produkter och tjänster. Dessa utförs på lämpliga anläggningar av meriterade idrottare vilka stöttas av en organisation som kan möta den efterfrågan som finns bland små och stora företag. Målet är att Dala Sports Academy ska utvecklas till en komplett och livskraftig idrottsmiljö för näringsliv, utbildning och forskning.

Källa: www.dalasportsacademy.se

Göteborg Näringslivet i Göteborg, Göteborgs universitet, Göteborgs kommun samt idrottsrörelsen har nyligen byggt ett idrottscentrum till en kostnad av 85 miljoner. Idrottshögskolan på det så kallade Evenemangsstråket kopplar ihop idrott, mat och kultur. Målet är en socialt hållbar utveckling. Kunskapscentrum för Hälsa och Prestationsutveckling (KHP) blir en del av anläggningen. Västra Götalandsregionen är en region med kunskapsdriven tillväxt. Att utveckla nya redskap för hälsa kan bli motorn i det kluster som byggs upp med hjälp av utbildning, forskning och innovation. Det som byggs blir ett gemensamt kraftcentrum för tillämpad utbildning och forskning som rör idrott, hälsa, kost och prestationsutveckling. Idrottsvetenskaplig forskning och det för Västsverige unika Kunskapscentrum för Hälsa och Prestationsutveckling (KHP) och en flexibel större idrottshall är exempel på vad som kommer att finnas i det nya centrat. Göteborgs universitet har utbildningsprogram inom Hälsopromotion, Sports Coaching samt Lärarutbildningens inriktning på idrott och hälsa.

Sidan 73

Bilaga 76

5

Idrottsrörelsen kan se fram emot en samverkan kring både ledarutveckling och starkare koppling mellan idrott och forskning och utvecklingsarbete inom idrottsområdet.

Källa: www.iki.gu.se/idrottshogskolan

World Village of Women Sport

Mitt i kvarteret World Village vid Hästhagens IP i Malmö, dolt under en upphöjd grönskande park, skapas ett hypermodernt internationellt idrottscenter – The World Village of Women Sports. World Village har fokus på kvinnlig idrott och ambitionen är att skapa ett internationellt forsknings-, utvecklings- och träningscentrum, i syfte att höja statusen för damidrott i världen och tillvarata kunskapen hos många olika sporter. World Village är en mittpunkt, mötesplats och inspirationskälla för alla som är engagerade i idrott med fokus på ett kvinnligt perspektiv: aktiva, tränare, ledare, läkare, forskare, samhällsvetare och inte minst näringslivet. Forskningen har fokus på områden: nutrition, recruitment, sports medicine och performance.

Källa: www.worldvillage.se/women-sports

Malmö Idrottsakademi Malmö Stad (utbildningsförvaltningen och fritidsförvaltningen) är huvudman för Malmö Idrottsakademi (MIA) som är lokaliserat till stadionområdet. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med Skåneidrotten och Malmö högskola.

MIA:s verksamhet består av Malmö Idrottsgrundskola, Malmö Idrottsgymnasium och 50 st MIA stipendiater. MIA erbjuder också stöd inom områdena idrottsfysiologi, idrottspsykologi, studie- och karriärvägledning, idrottsnutrition, idrottsmedicin och testverksamhet. Malmö Idrottsakademi (idrottsgymnasieverksamheten) har sedan tidigare ett nära samarbete med Polhemskolan i Lund.

Källa: www.malmoidrottsakademi.se samt personlig kommunikation, 2011.02.23, med

verksamhetskoordinator för MIA Jan-Olov Jacobsson.

Samverkan med Malmö Det finns en överenskommelse om samverkan mellan Malmö och Lund på högsta politiska nivå, kommunstyrelsen, i de båda städerna. Samarbetet ska ge ett djupare samarbete för en starkare region. Städerna ska gemensamt ta fram en vision och konkreta insatser för MalmöLunds framtida utveckling.

Ett närmare samarbete mellan Malmö och Lund motiveras med att det ska vara bättre för medborgarna, bättre för våra verksamheter och bättre för vår gemensamma utveckling och attraktivitet. MalmöLund står inför ett antal gemensamma framtidsfrågor. Den internationella forskningsanläggningen ESS kommer till exempel att ha stor betydelse för utvecklingen av näringsliv och besöksnäring. Genom att

Sidan 74

Bilaga 76

6

kraftsamla och driva processer för städernas långsiktiga utveckling tillsammans, skapas förutsättningar för MalmöLund att fungera som en motor för regionen Satsningen på samarbete är långsiktig och bygger vidare på det arbete som redan gjorts inom fyra profilområden:

• Fysisk planering och infrastruktur • Utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor • Näringslivsutveckling • Besöksnäring och evenemang

Kring varje profilområde har arbetsgrupper bestående av politiker och tjänstemän från båda kommunerna bildats.

Källa: Lunds Kommun hemsida www.lund.se 110211

Sidan 75

Bilaga 76

7

Idrottsutveckling och idrottsforskning ur ett Lundaperspektiv

I början av 1990-talet fick Skånes Idrottsförbund i uppdrag av Riksidrottsförbundet att inrätta ett regionalt utvecklingscentrum i södra Sverige. Centrat fick namnet Idrottens Forsknings- och utvecklingscentrum för Sydsverige (IFU-Syd). IFU Syd hade en nära samverkan med forskare knutna till Lunds universitet. Samarbetet var uppbyggt kring olika projekt och föreläsningar med personer vid universitetssjukhuset i Lund och universitetssjukhuset i Malmö (MAS) samt med Idrottshälsan i Lund och Idrottsmedicinsk förening Syd. Mellan åren 1992-2000 initierades ett 70-tal utvecklings- och forskningsprojekt inom ramen för IFU-Syd.

År 1995 inrättades även ett Idrottsvetenskapligt Centrum vid Lunds universitet (ICLU). Tanken var att man skulle samla all idrottsforskning oavsett om den bedrevs på Lunds tekniska högskola, på universitetssjukhuset eller på sociologiska- och psykologiska institutionerna. Vid bildandet av ICLU betonades att samverkan skulle ske med organisationer och enskilda personer inom idrottsområdet och med övriga högskolor i södra Sverige.

Skåne står idag för Sveriges bredaste forsknings- och utbildningskompetens inom det idrottsvetenskapliga området. Vid Lunds universitet bedrivs idrottsforskning inom medicin, fysiologi, psykologi och teknik. Sedan hösten 2009 finns ett internationellt mastersprogram vid universitetet inom idrottsvetenskap med inriktning mot idrottsmedicin och idrottspsykologi. Malmö högskola har en tyngdpunkt mot det humanistiskt - samhällsvetenskapliga området och inrymmer en idrottsvetenskaplig utbildning samt en lärarutbildning med inriktning mot idrott och hälsa. Kristianstad högskola har ett utbildningsinnehåll som är inriktat mot hälsa och pedagogik. Vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp finns intressant forskning inom områdena miljö och kost. Dessutom finns Flyinge som är en av tre nationella ridsportanläggningar. Flyinge är ett av världens äldsta stuterier med huvudsaklig uppgift att förse landets uppfödare med goda avelshingstar. Flyinges formella koppling är dock till SLU Uppsala och inte till Alnarp.

Två större enkätundersökningar (2006 och 2010) har gjorts av ICLU på samtliga lärare, forskare och doktorander vid Lunds universitet. Syftet var att undersöka vilka lärare/forskare som var involverade i idrottsrelaterad utbildning/forskning och om det fanns intresse av att påbörja utbildning/forskning inom området. Vid den senaste undersökningen (2010) uppgav 120 personer att de var involverade i utbildning och forskning samt 126 personer att de var intresserade av att påbörja utbildning/forskning inom idrottsområdet. Av de 120 lärare/forskare som var involverade i utbildning och/eller forskning inom idrottsområdet var det 60 som angav en inriktning för pågående projekt, merparten var verksamma inom det medicinska området.

Hösten 2009 inledde Lunds universitet ett arbete för att ta fram en ny strategi för idrottsområdet. Universitetet presenterade tankar om att bilda Skånes Idrottsakademi. Akademitanken var uppbyggd kring Lärosäten Syd, som ju är benämningen på det fördjupade samarbetet mellan lärosätena i Skåne och Blekinge. Från och med år 2011 har verksamheten ett nytt arbetsnamn nämligen Sport Science & Innovation i Skåne.

Sidan 76

Bilaga 76

8

En utsedd arbetsgrupp har lagt fram ett förslag att Sport Science & Innovation i Skåne (SSIS) ska bli en del av FIRS (se modell ovan). FIRS är namnet på det särskilda forsknings- och nnovationsråd som ska göra Skåne till Europas mest innovativa region 2020. FIRS består, förutom av universitet och högskolor i Skåne, av representanter från ledningsnivå i Region Skåne, kommunrepresentanter från Lund, Malmö, Kristianstad och Helsingborg, näringslivet i regionen samt studenter.

Källa: Rapport från arbetsgruppen för SSIS, rapport framlagd för FIRS 110128. Källa: Kartläggning av Idrottsforskning och högre idrottsutbildning ur ett regionalt perspektiv, Skåneoch Blekinge (Drake och Åkesson, 2010). Källa: Personlig kommunikation med Marianne Lilja Wittbom, VD Flyinge ridsportanläggning, 110131. Källa: www.rf.se/skaneKälla: www.skane.seKälla: www.iclu.seKälla: www.flyinge.se

FIRSForsknings- och Innovationsråd

i Skåne

Mobile Heights Sport Science & Innovation i Skåne

Modell presenterad för FIRS styrelse i januari 2011.

SkånesLivsmedelsakademi

Skåneidrotten Region Skåne Lärosäten Syd Kommuner Näringsliv

Sidan 77

Bilaga 76

9

Lunds Idrottspolitiska program Kultur- och fritidsnämnden fattade år 2000 på initiativ från PIL beslut att ta fram ett idrottspolitiskt handlingsprogram för Lund. Programmet, som blev färdigt år 2001, fyllde en viktig funktion för att skapa delaktighet och inflytande. I handlingsprogrammet identifierades stora och viktiga utvecklingsområden för idrotten i Lund. Det idrottspolitiska handlingsprogrammet reviderades i omgångar under 00-talet. Kultur- och fritidsnämnden beslutade i september 2010 att ta fram ett nytt idrottspolitiskt program med vision, mål och utvecklingsområden. Processen med att ta fram ett nytt idrottspolitiskt program pågår under hela 2011 för att kunna sjösättas år 2012.

Sidan 78

Bilaga 76

10

När det idrottspolitiska handlingsprogrammet togs fram i början av 2000-talet var Lund en av de första kommunerna i landet som antog ett handlingsprogram för idrotten. Under ett decennium har det dock hänt väldigt mycket inom idrottsområdet och revideringar till trots behöver Lund ett nytt idrottspolitiskt program.

Den 5 mars 2011 anordnades en framtidskonferens för idrott i Lund med 20-talet strategiskt utvalda deltagare. Här identifierades viktiga framtidsfrågor som i stor omfattning kommer att påverka idrotten och idrottsföreningarna de kommande åren. Lund är alltså väl rustad för att i nära samverkan med representanter från Lundaidrotten och övriga samarbetspartners utforma ett nytt idrottspolitiskt program för det kommande decenniet.

Redan i förstudien från 2009 presenterades tankar om att forma ett idrottscentrum i Lund. Centrat skulle inbegripa ett antal centralt belägna anläggningar och arenor. Centrat skulle också kunna fungera som en viktig mötesplats för föreningar, tränare och aktiva med tillgång till ändamålsenliga mötes- och utbildningslokaler för föreningslivet men också för gymnasieskolan. I lokalerna skulle det också finnas möjlighet till testverksamhet och tillgång till stödfunktioner och stödfunktionspersoner.

Polhemskolans Idrottsgymnasium Det har funnits ett idrottsprogram på Polhemskolan sedan 1993. Lund var först på banan med detta lokalt utformade program som sedan dess fått många efterföljare runtom i Sverige. Innevarande läsår är det cirka 400 elever som kombinerar idrott med studier på Polhemskolan.

Från och med hösten 2011 är det möjligt att starta nationella idrottsutbildningar inom ramen för den nya gymnasieskolan (GY 011). Det nya gymnasiealternativet vänder sig till elever som har nationell elit som mål. Polhemskolan i Lund har blivit beviljade fyra nationellt godkända idrottsutbildningar (sk NIU idrotter). Dessa fyra är handboll (30 platser/år), basket (20 platser/år), fotboll (14 platser/år) och simning (15 platser/år). Det kommer även fortsättningsvis finnas möjlighet att läsa idrottsprofil med inriktning mot samhälls- och naturvetenskap samt ha idrottsfördjupning (det som tidigare hette specialidrott) på gymnasiet.

Källa: www.rf.seKälla: www.skolverket.seKälla: Folder om Polhemskolans Idrottsgymnasium. Personlig kommunikation med Tommy Jönsson, rektor på Polhemskolan, 110217.

Sidan 79

Bilaga 76

11

Förslag på utformande, åtgärder och beslut

Med denna rapport som grund förespråkas att ett idrottskompetenscentrum byggs upp i Lund.

Idrottskompetenscentrat i Lund bör koncentreras till anläggningar som ligger geografiskt nära och som därigenom inbjuder till gren- och gränsöverskridande möten för föreningar, förbund, tränare och aktiva.

Översiktsiktbild för lokalisering av Lunds Idrottskompetenscentrum

Centrat ska inrymma stödfunktioner och stödfunktionspersoner, testverksamhet, undervisningslokaler samt program och aktiviteter för föreningsutveckling, tränardialog och talangutveckling. Lunds universitet är en viktig part för centrats framväxt genom tillämpning av forskning, undervisning och exempelvis praktikplatser för mastersstudenter.

Sidan 80

Bilaga 76

12

De idrotter som initialt har bäst möjligheter till profilering inom IKC är:

Handboll • Nationellt godkänd idrottsutbildning på Polhemskolan • Fyra elitlag samt ytterligare ett i Eslöv och ett i Höör • En mångårig handbollstradition i staden • Tillgång till en ny evenemangsarena

Simning • Nationellt godkänd idrottsutbildning på Polhemskolan • Nya Högevallsbadet • World Aquatic Developement Conference 2012

Fotboll • Nationellt godkänd idrottsutbildning på Polhemskolan • Ny fotbollsarena på gång • Strategiskt utvecklingsarbete med Fotbollsalliansen i Lunds kommun, FALK

Basket • Nationellt godkänd idrottsutbildning på Polhemskolan • Elitlag på damsidan

Ridsport • Flyinge Hästsportcentrum för avel, forskning och utbildning • Hästnäringen är stor i Lunds kommun

Ur ett långsiktigt perspektiv ska centrat också ha en tydlig folkhälsoprofil med en inriktning mot innovation, forskning och utveckling. Denna verksamhetsdel byggs upp och görs i samverkan med Region Skåne, Lärosäten Syd, Skåneidrotten och eventuellt andra intresserade organisationer.

Idrottskompetenscentrum i Lund ska

… utveckla samverkansformer med Lunds universitet för forskning och tillämpning inom idrottsområdet.

… fokusera på förbättrade möjligheter att kombinera en idrottssatsning med studier på gymnasial och postgymnasial nivå. Detta ska göras i samverkan med Polhemskolans idrottsgymnasium på gymnasial nivå och med Lunds universitet på postgymnasial nivå.

… ha ett stipendieprogram för den målgrupp som vill kombinera en idrottssatsning med studier på gymnasial och postgymnasial nivå för att göra Lund till en attraktiv stad att bo, utöva en idrott och studera i samt också utveckla nödvändiga kontakter med näringslivet i Lund.

… stimulera till utveckling av de arenor som finns inom det geografiska området och därigenom bidra till att fler idrottsarrangemang genomförs i Lund.

Sidan 81

Bilaga 76

13

… ha ett nära samarbete med Malmö stad, Malmö Idrottsakademi och Malmö högskola för samordning av stödfunktioner, tester samt tränarfortbildning.

Resurser För att kunna bygga upp ett idrottskompetenscentrum i Lund krävs

• Projektledartjänst motsvarande 50 % av en heltidstjänst för perioden 2011.07.01 - 2013.12.31.

Sidan 82

Bilaga 76

14

Källor

Internet www.umu.se Umeå universitet www.miun.se Mittuniversitetet www.liu.se Linköpings universitet www.dalasportsacademy.se Dala Sports Academywww.iki.gu.se/idrottshogskolan Göteborgs universitet

www.worldvillage.se/women-sports World Village of Women Sport

www.malmoidrottsakademi.se Malmö Idrottsakademi

www.rf.se/skane Skåneidrotten

www.skane.se Region Skåne

www.iclu.se Idrottsvetenskapligt Centrum vid Lunds universitetwww.flyinge.se Flyinge Hästsportanläggning www.rf.se Riksidrottsförbundet www.skolverket.se Skolverket www.lund.se Lunds Kommun

Tryckta källor - Folder om Polhemskolans Idrottsgymnasium (2011). - Rapport från arbetsgruppen för Sport Science & Innovation i Skåne (2011). - Kartläggning av Idrottsforskning och högre idrottsutbildning ur ett regionalt perspektiv, Skåne och Blekinge (Drake och Åkesson, 2010).

Personlig kommunikation

2011.02.23, Jan-Olov Jacobsson verksamhetskoordinator för MIA

2011.02.17, Tommy Jönsson, rektor på Polhemskolans Idrottsgymnasium

2011.01.03, 2011. 02.14, Jan-Inge Ahlfrid, kommundirektör Lunds Kommun

2011.01.31, Marianne Lilja Wittbom, VD Flyinge ridsportanläggning

Sidan 83

Bilaga 76

Sidan 84

Bilaga 76


\\application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Kommuninvest regressavtal och garantiavtal\1.doc


Uldis Skuja

046-35 50 28

[email protected]


Kommuninvest ekonomisk förening – Regressavtal och garantiavtal

Dnr 2011/0333

Sammanfattning

Medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening beslutade vid årsstämman 2011 att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavtal som ersätter nuvarande regressavtal, dels ett garantiavtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat.

Beslutsunderlag

Kommuninvests information ”Tydligt medlemsansvar” Avtal om regress mm 2011-04-07 Kommunernas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat 2011-04-07

Ärendet

Medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening beslutade vid årsstämman 2011 att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavtal som ersätter nuvarande regressavtal, dels ett garantiavtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat. Regressavtalets lydelse framgår av bilaga 1, och garantiavtalets lydelse framgår av bilaga 2.

Sidan 85

Bilaga 77




Lunds kommun blev medlem i Kommuninvest ekonomisk förening år 2008. I samband med medlemskapet tecknade kommunen solidarisk borgen samt undertecknade ett regressavtal mellan medlemskommunerna.

Ett förtydligat regressavtal, enligt bilaga 1, ersätter nuvarande regressavtal och reglerar det inbördes ansvaret mellan medlemmarna om Kommuninvests fordringsägare skulle framställa anspråk gentemot någon medlem med hänvisning till det solidariska borgensåtagandet.

Ansvaret i regressavtalet för förfinansieringen (den del av Kommuninvests upplåning som ännu ej är utlånad) är gemensamt för alla medlemmar. Ansvaret står i relation till medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller den del av Kommuninvests upplåning som använts för utlåning är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning.

Garantiavtalet, enligt bilaga 2, reglerar medlemskommunernas ansvar gällande Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat.

För att minska valuta- och ränteriskerna i verksamheten använder Kommuninvest sig av derivat – ett slags försäkringsinstrument. De vanligaste derivaten är swappar, optioner och terminer. Beroende på räntans eller valutans utveckling kommer Kommuninvest att ha en skuld eller fordran på sin motpart.

Garantiavtalet omfattar den fordran som Kommuninvest har på sin motpart, medan den solidariska borgensförbindelsen reglerar Kommuninvests skuld till motparten. Motpartsrisken avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sina åtaganden. Om inte motparten klarar av sina åtaganden kan Kommuninvest begära att medlemmarna fullgör sitt betalningsansvar enligt garantiavtalet.

I likhet med det grundläggande solidariska borgensåtagandet är ansvaret för motpartsexponeringar genom derivatkontrakt gemensamt för alla medlemmar när det gäller förfinansieringen (derivat kopplade till den del av Kommuninvests upplåning som ännu ej är utlånad). Ansvaret utgörs av medlemmens andel av föreningens totala insatskapital.

När det gäller de derivat som är kopplade till Kommuninvests utlåning är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning.

Medlemmarnas ansvar för motpartsexponeringar gällande derivat regleras idag i Kommuninvests utlåningsreverser.

Samtliga medlemmar i Kommuninvest behöver ingå de två nya avtalen. Dessa utgör en förutsättning för medlemskap i Kommuninvest och bygger på de skyldigheter en medlem har gentemot föreningen och övriga medlemmar. Vidare utgör ett ingående av de nya avtalen en förutsättning för att kunna låna pengar från Kommuninvest.

Sidan 86

Bilaga 77






att med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB ingå nytt regressavtal,

att regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt ”Avtal”, daterat med början den 7 maj 1993, samt

att med Kommuninvest i Sverige AB ingå avtal gällande Lunds kommuns ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat.

KOMMUNKONTORET


Sidan 87

Bilaga 77

Sidan 88

Bilaga 77

Sidan 89

Bilaga 77

Sidan 90

Bilaga 77

Sidan 91

Bilaga 77

Sidan 92

Bilaga 77

Sidan 93

Bilaga 77

Sidan 94

Bilaga 77

Sidan 95

Bilaga 77

Sidan 96

Bilaga 77

Sidan 97

Bilaga 77

Sidan 98

Bilaga 77

Sidan 99

Bilaga 77

Sidan 100

Bilaga 77

Sidan 101

Bilaga 77

Sidan 102

Bilaga 77

Sidan 103

Bilaga 77

Sidan 104

Bilaga 77

Sidan 105

Bilaga 77

Sidan 106

Bilaga 77

Sidan 107

Bilaga 77

Sidan 108

Bilaga 77

Sidan 109

Bilaga 77

Sidan 110

Bilaga 77

Sidan 111

Bilaga 77

Sidan 112

Bilaga 77


\\application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Revidering av handlingsplan för att motverka mäns våld mot kvinnor\1.doc


Gunnar Jönsson


Revidering av handlingsplan för att motverka våld mot kvinnorKS 2010/0061

SammanfattningSocialnämnden har haft i uppdrag att tillsammans med en referensgrupp revidera handlingsplanen. Referensgruppen har arbetat fram ett förslag till reviderad Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016.

BeslutsunderlagSocialnämndens beslut den 13 april 2011, § 80, jämte bilaga Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 27 april 2011

ÄrendetSocialnämnden har haft i uppdrag att tillsammans med en referensgrupp revidera handlingsplanen. Referensgruppen har arbetat fram ett förslag till reviderad Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016.

Kommunkontorets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att anta Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016.

KOMMUNKONTORET


Sidan 113

Bilaga 78

LUNDS KOMMUN Socialförvaltningen

1(2)

Socialdirektör Inga-Lill Sjunnesson Tfn: 046-35 54 04 E-post: [email protected]

110404

Besöksadress Postadress Telefon Fax Bankgiro Postgiro Bytaregatan 7 Lund

Box 1255 221 05 Lund

046-35 50 00 046-35 53 83 574-4933 30491-5

Socialnämnden

Revidering av Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2008 - 2010.Dnr 2010/0637.

SammanfattningSocialnämnden har haft uppdraget att tillsammans med en referensgrupp revidera handlingsplanen. Referensgruppen har arbetat fram ett förslag till reviderad Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011 – 2016. Socialnämnden har skickat förslaget på remiss till berörda nämnder. Referensgruppen har tillsammans med politisk representation från socialnämnden inarbetat remissvaren i den nu förelagda planen.

BeslutsunderlagHandlingsplan för att motverka våld mot kvinnor, antagen av kommunfullmäktige 2009-08-27. Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011 – 2016.

Barnkonsekvensanalys Innebär beslutet att barn och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja

I det framtagna förslaget Handlingsplanför att motverka våld mot kvinnor fokuseras särskilt på att uppmärksamma barn och ungdomars situation.

Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta

att anta den föreliggande Handlingsplanen för att motverka våld mot kvinnor 2011 – 2016 såsom sitt förslag till kommunfullmäktige

Inga-Lill Sjunnesson socialdirektör

Sidan 114

Bilaga 78

2(2) Beslut expedieras till:

Sidan 115

Bilaga 78

Sidan 116

Bilaga 78

Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor

2011 - 2016

Socialförvaltningen

Sidan 117

Bilaga 78

Lunds kommun handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011 -2016.

Inledning Våld mot kvinnor ingår i det vidare begreppet våld i nära relationer. Våld i nära relationer innefattar allt våld mot närstående vuxna personer, även barn som bevittnat våld samt våld och förtryck i hederns namn. Våld i nära relationer domineras av mäns våld mot kvinnor. Hot, våld, förtryck eller kränkningar mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Våldet påverkar den enskilda kvinnans hela livssituation och är även ett hinder för den fortsatta utvecklingen av jämställdhet mellan män och kvinnor. Våld mot kvinnor är att ses som ett folkhälsoproblem och ett samhällsproblem som kräver arbete och insatser från flera olika kommunala förvaltningar och verksamheter.

Utdrag ur FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnorDefinition av våld mot kvinnor: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.

Styrdokument på nationell och regional nivåDet övergripande styrdokumentet för arbetet på nationell nivå är Regeringens skrivelse 2007/08:39, handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Insatsområdena är:

- skydd och stöd till våldsutsatta - stärkt förebyggande arbete - öka kvalité och effektivitet - utveckla insatserna riktade till våldutövare - ökad samverkan - ökade kunskaper

För Skånes del antogs i december 2009; Våld i nära relationer – en regional överenskommelse om samverkan. Undertecknande parter är Kommunförbundet Skåne, Polismyndigheten i Skåne, Region Skåne, Åklagarkamrarna i Skåne län, Kriminalvården Region Syd samt Länsstyrelsen i Skåne län.

Syftet med handlingsplanen för Lunds kommun Syftet är att presentera mål och åtgärder lokalt, samt göra dessa kända så att alla som kommer i kontakt med problematiken kan medverka till att den upphör. Flera kommunala förvaltningar och verksamheter berörs och deras ansvar ska framgå och beskrivas i interna handlingsplaner.

VisionLund är en kommun där människor känner trygghet, där mänskliga rättigheter gäller för alla oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Vi har ett samhälle som fungerar utan våld och förtryck.

1

Sidan 118

Bilaga 78

MålPersoner som utsätts för fysiskt och psykiskt våld ska erbjudas skydd, stöd och behandling både på kort och på lång sikt. Barn och ungdomar som bevittnar eller upplever våld mellan närstående är brottsoffer, deras behov av stöd, samtal och behandlingsinsatser ska prioriteras. Personer som utövar fysiskt och psykiskt våld ska erbjudas samtalsbehandling. Samverkansgrupp med representation från Lunds kommun, sjukvård, polis och frivilligorganisationerna ska tillsättas för att effektivisera samarbetet Att aktuell kunskap och information finns tillgänglig via hemsida och länkning till områdesspecifika hemsidor på Internet, samt på olika språk, lättläst och som talsyntes. Kunskapsspridning inom alla verksamheter som möter problematiken

StrategierLunds kommun ska arbeta medvetet och omfattande för att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor utifrån nationella styrdokument. Lunds kommuns arbete ska präglas av ett professionellt bemötande och god kompetens. Lunds kommun ska aktivt medverka i och förespråka ett myndighetsövergripande samarbete. Lunds kommun ska initiera och genomföra utbildningar till berörd personal. .

NivåerArbetet med våld i nära relationer måste utövas på olika nivåer:

Förebyggande och förhindrandeSynliggörandeBemötande, omhändertagande Behandling och stödUtveckling av metoder, kunskap och verksamheter

InsatsområdenMed regeringens prioriterade områden som grund, har Lunds kommun valt att fokusera på följande tolv insatsområden under perioden 2011-2016. De rubriceras med syfte, åtgärd och ansvarig aktör. Utvärdering ska göras av ansvariga aktörer.

1. Kartläggning – mätningarSyftet är att skapa en grund för prioriteringar och planering av det fortsatta arbetet inom området. Åtgärder för att kartlägga och mäta

följa upp arbetet som bedrivs lokalt, regionalt och nationellt utarbeta målinriktade informations- och utbildningsinsatser följa upp samverkansparters arbete inom området och deras handlingsplaner, t.ex. polis, sjukvård och frivilligorganisationer

Ansvarig aktör är Socialnämnden.

2

Sidan 119

Bilaga 78

2. Skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor Syftet är att säkerställa att våldsutsatta kvinnor eller kvinnor som riskerar att utsättas för våld, hot eller kränkning ska få akut skydd och stödjande insatser, såväl akut som på längre sikt. Åtgärder är att kunna erbjuda skyddat boende vid behov

skapa rutiner för mer permanenta lösningar för boende erbjuda snabbt omhändertagande vad gäller krissamtal erbjuda längre behandlingskontakt vid behov sträva efter samverkan med andra inblandade myndigheter och organisationer


3. Personer med homo- eller bisexuell läggning samt transpersonerSyftet är att nå de personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella och transpersoner. Våld i dessa grupper skiljer sig inte nämnvärt från mäns våld mot kvinnor i heterosexuella relationer. Gruppen bör uppmärksammas då det hos dessa personer kan finnas en rädsla för diskriminering, vilket kan medföra att det blir svårare att söka hjälp. Åtgärder är att utveckla mottagandet och stödet

utveckla mottagandet och stödet ytterligare inom Kriscentrum mellersta Skåne utveckla kontakterna och samarbetet med intresseorganisationerna verksamma inom området.


4. Hedersrelaterat våldSyftet är att nå gruppen där det förekommer hedersförtryck och hedersvåld.Åtgärder: Eftersom problematiken ofta blir aktuell i tonåren har barn och skolnämnderna och utbildningsnämnden stort ansvar att hantera frågorna tillsammans med socialnämnden.

skapa en beredskap hos Socialförvaltningen att ingripa för skydd och stöd till utsatta.information behöver utformas på ett sådant sätt att den når dessa grupper eftersom gruppen kan vara isolerad och inte lika delaktig i samhällets sociala aktiviteter socialförvaltningens hedersteam och personal med specialutbildning bör bli inkopplade tidigt så att effektivt stöd kan ges handlingsplanen för hedersrelaterade ärenden som antogs 2007 ska följas alla grundskolor och gymnasieskolor ska bedriva ett förebyggande arbete för att motverka uppkomsten av hedersrelaterat våld det elevvårdande arbetet ska omfatta ett tidigt upptäckande av risk för och förekomst av hedersrelaterat våld i elevens närmiljö bevaka nationell och regional kunskap och fortbildning inom området.

Ansvarig aktör är Barn- och skolnämnderna, Utbildningsnämnden, Kultur och Fritidsnämnden och Socialnämnden.

5. Äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättningSyftet är att uppmärksamma och påtala att äldre kvinnor och kvinnor med fysisk och psykisk funktionsnedsättning utsätts för våld av närstående och andra personer som de är i beroendeställning till. Många är på grund av sjukdom och eller funktionsnedsättning isolerade och helt beroende av omsorg.Åtgärder genom att synliggöra problemet och skapa rutiner för samarbete

upprätta rutiner för samarbete mellan berörda kommunala förvaltningar bedriva ett uppsökande arbete gentemot äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning som saknar löpande kontakt med ansvariga aktörer.

Ansvariga aktörer är Socialnämnden och Vård- och Omsorgsnämnden.

3

Sidan 120

Bilaga 78

6. Kvinnor med missbruksproblematik Syftet är att lyfta fram kvinnor med missbruksproblematik vilka löper stor risk att utsättas för våld, hot och kränkningar. Denna problematik uppmärksammas i mindre grad på grund av kvinnans övriga sociala problematik. Åtgärder och insatser som tar stor hänsyn till dessa kvinnors livsvillkor och behov av trygghet och ostördhet

anpassade bostäder för kvinnornas boende vidareutveckling av behandlingsformer för effektivt stöd


7. Kvinnor med invandrarbakgrundSyftet är att fokusera på invandrarkvinnor som utsätts för våld, hot och kränkningar. De utgör en riskgrupp då det förekommer att dessa kvinnor är mer socialt isolerade på grund av sin kulturella bakgrund och bristande språkkunskaper.Åtgärder är att göra kommunens resurser och insatser inom området kända och lättillgängliga

tolkning och översättningar av informationsmaterial. Det finns skäl att tro att de insatser och resurser som finns idag inte alltid kommer dessa kvinnor till del och att det ibland kan finnas svårigheter att möta dessa kvinnor i deras situation.mottagandet av invandrarkvinnor ska vara effektivt, snabbt ta reda på utbildningsbehovet och sätta igång sådan utbildning.

Ansvariga aktörer är Utbildningsnämnden, Kultur och Fritidsnämnden och Socialnämnden.

8. Hjälp och stöd till barn och ungdomar som bevittnat våld av eller mot närstående Syftet är att lyfta fram barnens behov av insatser. Barn som bevittnar våld av eller mot närstående riskerar också att bli utsatta för våld själva.Åtgärder: Det är viktigt att kommunens personal lär känna igen tecken på att barn inte mår bra och möter upp i kontakten på ett adekvat sätt

skapa rutiner för skola och barnomsorg när problematiken uppdagas. Rutiner ger personalen möjlighet att agera uppmärksamma barnens behov av stöd vid placering i skyddat/tillfälligt boende.uppmärksamma de barn som finns i friskolor samt de barn som vård och omsorgsförvaltningen ansvarar för.

Ansvariga aktörer är Socialnämnden, Barn- och skolnämnderna, Utbildningsnämnden, Kultur- och Fritidsnämnden och Vård och Omsorgsnämnden.

9. Stöd och behandling till våldsutövande mänSyftet är att våldutövande män ska ta ansvar för sitt agerande och att de upphör med sina våldshandlingar. Åtgärder: Stöd och behandlingsinsatserna ska riktas mot våldsutövande män

metoden ska grunda sig på beprövade erfarenheter samt ta del av teori och utbildningsinsatser inom området bl.a. från Alternativ till våld i Oslo även män som upplever svårigheter i sin relation eller i samband med en separation ska erbjudas rådgivning, samtalsbehandling och krisbearbetning, och ska ses som förebyggande arbete för att motverka våld i nära relationer gentemot kvinnor och barn. vidareutveckling av samordningsfunktionen på polisen i det förebyggande och uppsökande arbetet till män som polisanmäls eller blivit gripna, samt erbjuda och motivera dem till behandling inom Kriscentrum i mellersta Skåne

4

Sidan 121

Bilaga 78

5

göra Kriscentrum i Mellersta Skånes arbete med våldsamma män känt bland medborgarna och bland kommunernas förvaltningar och andra samverkande myndigheter


10. Förebyggande arbete med fysisk miljö Syftet är att skapa trygga miljöer som också upplevs som trygga av samtliga invånare i Lunds kommun. Åtgärder behövs genom trygghetsåtgärder i den fysiska planeringen med genus- och socioekonomiskt perspektiv

det förebyggande arbetet bör beaktas redan i planprocessen nationellt arbete inom området ska bevakas och följas upp samt att kontinuerligt genomföra trygghetsmätningar.

Ansvariga aktörer är Kommunstyrelsen, Servicenämnden, Tekniska nämnden och Byggnadsnämnden.

11. Utbildning och information Syfte är att skapa en gemensam baskunskap för kommunpersonal för att öka kunskapen kring våld i nära relationer, särskilt mäns våld mot kvinnor och barn som upplevt eller bevittnat våld, samt att det ska finnas lättillgänglig information om kommunens resurser och service till alla kommuninvånare. Åtgärder genom att utveckla metoder och material anpassade för de olika behov som finns inom arbetsplatser och nämnder som i olika grad kommer i kontakt med problematiken. Detta för att kunna förebygga, upptäcka och åtgärda våld mot kvinnor och närstående.

all personal i kommunen ska få tillgång till kommungemensam grundläggande kunskap om våld i nära relationer samt utifrån de olika nämnderna och andra delaktiga verksamheters ansvar i frågan personalgrupper som arbetar med stöd, skydd och behandling ska ha kontinuerlig fördjupande riktad fortbildning och handledning.

Ansvarig aktör Varje nämnd har ansvar för sina utbildningsinsatser. Socialnämnden har ett övergripande ansvar och kan bistå övriga nämnder.

12. Uppföljning och utvärderingSyftet är att ha en levande handlingsplan som är aktuell i det dagliga arbetet och en referensgrupp för stöd och utveckling. Att uppföljning och utvärdering fortsätter årligen och rapportering sker till berörda nämnder samt att handlingsplanen revideras senast var femte år. Åtgärd

anställa en Kvinnofridssamordnare på heltid för praktiskt genomförande av den kommunövergripande handlingsplanen samt att referensgruppen för fortsatt uppföljnings- och utvecklingsarbetet behålls.finna en kommunikationsstrategi så att arbetet mot våld i nära relationer synliggörs i kommunen


Sidan 122

Bilaga 78

Sidan 123

Bilaga 79

Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (4)Utvecklingsavdelningen 2011-04-04

\\application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Motion ökad samordning samverkan av verksamheter\2.doc

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Stortorget 7, Rådhuset 046-355000 046-152203 www.lund.se [email protected] 22100

Britt Steiner

046 - 35 63 98 [email protected]

Motion ”ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun” Dnr KF 2010/0074

SammanfattningSocialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen har i motion till kommunfullmäktige föreslagit att samordningen och samverkan mellan kommunens verksamheter ska öka samt att formerna för ett stärkt lokalt inflytande ska utredas. Motionen har remitterats till samtliga nämnder för yttrande.

BeslutsunderlagSocialdemokratiska kommunfullmäktigegruppens motion Ökadsamordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun 31 augusti 2010 Renhållningsstyrelsens beslut den 26 oktober 2010 § 72 Vård- och omsorgsnämndens beslut den 27 oktober 2010 § 123 Socialnämndens beslut den 10 november 2010 § 217 Lunds Parkerings AB beslut den 15 november2010 § 76 Tekniska nämndens beslut den 17 november 2010 § 212 Kultur- och fritidsnämndens beslut den 17 november 2010 § 145 Utbildningsnämndens beslut den 18 november 2010 § 75 Barn- och skolnämnd Lunds stads beslut den 24 november 2010 § 136 Barn- och skolnämnd Lund Östers beslut den 24 november 2010 § 166 Servicenämndens beslut den 24 november 2010 § 129 Byggnadsnämndens beslut den 20 januari 2011 § 5 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 4 april 2011 (denna skrivelse)

ÄrendetSocialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen föreslår i motionen att kommunfullmäktige ska besluta att uppdra åt kommunstyrelsen

att utreda och komma med förslag till åtgärder som ökar samverkan såväl inom som mellan förvaltningarna inkl de kommunala bolagen och att man särskilt prövar möjligheterna till ökad geografisk samordning/ samverkan i syfte att optimera resursutnyttjandet samt att redovisa former för uppföljning för att kunna genomföra kontinuerliga förbättringar

Sidan 124

Bilaga 79


att utreda förutsättningarna och möjligheterna till ökat lokalt inflytande kring den verksamhet som kommunen ansvarar för i kommundelarna

att särskilt pröva möjligheterna till att på försök utse referensgrupper till medborgarkontoren i syfte att bland annat skapa en mer kontinuerligt dialog med medborgarna.

Nämndernas yttranden Nämnderna redogör i sina yttrande för den samordning som sker mellan verksamhetsområden inom den egna förvaltningen och mellan förvaltningarna exempelvis kring stödet till barn och unga.

Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att bifalla motionen.

Servicenämnden anser att det är bättre att arbeta med konkreta uppdrag än med en stor övergripande utredning. De föreslår att förvaltningarna ska ges i uppdrag att arbeta för samordning och samverkan.

Tekniska nämnden anser att den egna verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt idag och att tidigare samordnade lösningar troligtvis inte på samma sätt kunnat hantera utlagda kostnadsbesparingsbeting. Nämnden pekar på att de idag har en aktiv dialog med brukarna men att den självklart kan utvecklas t ex genom ett aktivare utnyttjande av Internet, flera dialogmöten mm. En utveckling av medborgarstämmor är enligt nämnden inte självklart den mest effektiva modellen för att fånga in samtliga kommuninvånares synpunkter, andra modeller bör utredas och prövas. Nämnden befarar att de föreslagna referensgruppernas status kan bli oklar och att ansvarsförhållandena därför måste vara tydliga både ut mot medborgarna och internt i organisationen.

Socialnämnden anser att övergripande politiska styrdokument kan vara en möjlig väg för att stärka skyldigheten att samordna mellan verksamheter.

Renhållningsstyrelsen pekar på att ett lokalt inflytande förutsätter att det är klarlagt vilka påverkansmöjligheter olika referensgrupper har.

Lunds kommuns Parkerings AB anser inte att samordning och samverkan ska åstadkommas genom sammanslagning till större enheter.

\\Application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Motion ökad samordning samverkan av verksamheter\2.doc

Sidan 125

Bilaga 79


Kommunkontorets kommentar Motionen består av två delar. Den pekar på stärkt lokalt inflytande över verksamhetens innehåll och servicegrad. Den föreslår även att kommunens verksamhet ska göras effektivare genom ökad samordning och samverkan.

Lokalt inflytande En kommun bör ha god kunskap om medborgarnas behov. Detta förutsätter att kommunen arbetar med att tillvarata synpunkter från medborgarna och företag. En kommun har ansvar för att tillhandahålla tjänster och service på ett sådant sätt som medborgarna efterfrågar. Det gäller service med god tillgänglighet och kvalitet samt lokaler, information och verksamhet tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och de skilda behov och förutsättningar som finns med anledning av mångfalden i det svenska samhället. Medborgare och företags frågor och synpunkter bör ständigt ges möjlighet att avgöra huruvida kommunernas tjänster är ändamålsenliga.

Ett grunduppdrag för medborgarkontoren har antagits som innebär följande: Medborgarkontoren skall tillsammans med kommundels- och stadsdelsbiblioteken vara naturliga mötesplatser och arenor för det offentliga samtalet i de olika kommundelarna. Samordning ska ske mellan medborgarkontor och bibliotek. Verksamheten vid medborgarkontoren skall omfatta information, vägledning och efter särskilt beslut rutinmässig handläggning av specificerade ärenden. Verksamheten ska utifrån en gemensam grundnivå kunna utvecklas utifrån behov och önskemål i respektive kommundel. Medborgarkontoren skall ge samhällsinformation och bedriva konsumentupplysning samt hänvisa frågor som gäller konsumentvägledning till stadsbibliotekets konsumentvägledare. Medborgarkontoren skall vägleda medborgaren i kontakter med Lunds kommun samt andra myndigheter och samhällsinstanser. Medborgarkontoren skall upprätthålla och vidareutveckla goda kontakter med föreningar och organisationer samt bidra till att skapa nätverk utifrån de önskemål och behov som finns i kommundelen.

Under 2008 gjordes en utvärdering av medborgarkontoren. Denna visade att medborgarkontoren inte till fullo sysslade med det som var tänkt vid deras bildande. Medborgarkontoren har arbetat med vägledning, information och service men målet att syssla med ”rutinmässig och regelstyrd handläggning” har inte uppfyllts. Att målet inte är tillfullo uppfyllt är starkt kopplat till medborgarkontorens förankring i den kommunala verksamheten. Medborgarkontoren har heller inte lyckats fungera som en brygga mellan invånare och politiker. En anledning till detta kan vara avsaknaden av en lokal förankring av politiker till varje medborgarkontor.


Sidan 126

Bilaga 79



Kultur- och fritidsnämnden ser positivt på att knyta förtroendevalda till medborgarkontoren men eftersom enbart en fjärdedel av medborgarna bor i områden med medborgarkontor föreslår nämnden att uppdraget istället knyts till kultur- och fritidsnämnden. Kommunkontoret föreslår därför att kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att pröva lokala referensgrupper till medborgarkontor och stadsdelsbibliotek.

Samordning och samverkan Kommuner ska en god ekonomisk hushållning vilket innebär att tjänster och service ska bedrivas ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Samhällets service är idag uppdelad på många olika aktörer som var och en är specialiserad inom sitt respektive område. Det ökar kraven på samordning och samverkan mellan myndigheter men också mellan myndighet och det omgivande samhället.

Enligt förvaltningslagen har myndigheter en allmän lagstadgad skyldighet att samverka. Redan i 1809 års regeringsform slogs principen fast om att myndigheterna skall ”räcka varandra handen.” Principen innebär att myndigheter skall biträda och hjälpa varandra i möjligaste mån. Detta har färgat den svenska förvaltningskulturen under många år. Att myndigheter och olika delar av samma offentliga organisation skall samarbeta för att åstadkomma en förvaltning som arbetar enkelt, snabbt är en grundläggande utgångspunkt för hela den offentliga sektorn i Sverige. Kommunkontoret föreslår att nämnder, styrelser och kommunala bolag ges i uppdrag att särskilt pröva möjligheterna till samordnings- och samverkan i planering och genomförande av verksamheten.

Kommunkontorets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar

att ge kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att pröva lokala referensgrupper till medborgarkontor och stadsdelsbibliotek.

att ge nämnder, styrelser och kommunala bolag i uppdrag att särskilt pröva möjligheterna till samordnings- och samverkan i planering och genomförande av verksamheten.

KOMMUNKONTORET

Jan-Inge Ahlfridh Kommundirektör Britt Steiner t.f. planeringschef

Sidan 127

Bilaga 79

Sidan 128

Bilaga 79

Sidan 129

Bilaga 79

Sidan 130

Bilaga 79

Sidan 131

Bilaga 79

Sidan 132

Bilaga 79

Sidan 133

Bilaga 79

Sidan 134

Bilaga 79

Sidan 135

Bilaga 79

Sidan 136

Bilaga 79

Sidan 137

Bilaga 79

Sidan 138

Bilaga 79

Sidan 139

Bilaga 79

Sidan 140

Bilaga 79

Barn- och skolnämnd Lund Öster Tjänsteskrivelse 1 (3)2010-10-29

\\application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Motion ökad samordning samverkan av verksamheter\9.doc

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Fritidsgatan 2 Fritidsgatan 2, Södra Sandby 046- 35 50 00 046- 35 82 16 www.lund.se [email protected] 247 34 Södra Sandby

Linda Hassel

046-35 82 15 Barn- och skolnämnd Lund Öster [email protected]

BSÖ 2010/0230

Motion om ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun

SammanfattningKommunkontoret har översänt rubricerad motion från Socialdemokraterna för yttrande. Motionen innebär ett uppdrag till kommunstyrelsen att utreda och komma med förslag till åtgärder som ökar samverkan såväl inom som mellan förvaltningarna inkl de kommunala bolagen och att öka medborgarinflytandet.

BeslutsunderlagBarn- och skolförvaltning Lund Östers tjänsteskrivelse av den 29 oktober 2010.Socialdemokraternas kommunfullmäktigegrupps motion om ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun daterad 2010-08-27.

ÄrendetMotionen innebär ett uppdrag till kommunstyrelsen att utreda och komma med förslag till åtgärder som ökar samverkan såväl inom som mellan förvaltningarna inkl de kommunala bolagen och att man särskilt prövar möjligheterna till ökad geografisk samordning/samverkan i syfte att optimera resursutnyttjande samt att redovisa former för uppföljning för att kunna genomföra kontinuerliga förbättringar. Vidare föreslås att Kommunstyrelsen utreder förutsättningarna och möjligheterna till ökat lokalt inflytande kring den verksamhet som kommunen ansvarar för i kommundelarna och att särskild pröva möjligheterna att på försök utse referensgrupper till medborgarkontoren i syfte att bl.a. skapa en mer kontinuerlig dialog med medborgarna.

Barn- och skolförvaltning Lund Öster ansvarar för förskole- och skolväsendet i Lunds kommun östra del. Genom införandet av den direkta skolpengen genomfördes en stor reform där rektorns roll och ansvar för ekonomi och prioriteringar inom den egna verksamheten förstärktes. En fördel med en decentraliserad organisation är att besluten och prioriteringar fattas nära brukaren! Konsekvensen av denna är att det är svårare att göra stora gemensamma satsningar, även inom den egna förvaltning, då det kräver samtycke av flera enheter och att nämndens möjligheter att styra

Sidan 141

Bilaga 79


förvaltningen blir begränsad då nämnden har endast en liten möjlighet att göra satsningar med egna medel.

I internhyresavtalen mellan skolförvaltningarna och Lundafastigheter är det skolan som ansvarar för skadegörelse, vinterväghållning, grönyteskötsel, låssystem samt får ta ansvar för vad de som hyr lokalerna gör under uthyrningstiden. Stora delar av skolans verksamhet utnyttjas frekvent under icke-verksamhetstid, men det slitage som då sker, får skolorna bekosta.

För de enheter som önskar att en entreprenör sköter grönyteskötsel och vinterväghållning har en gemensam upphandling skett genom tekniska förvaltningens park- och naturkontor. En del skolor/förskolor väljer att i stället låta vaktmästarna sköta grönyteskötseln, en del har vinterväghållning på entreprenad. Här finns det variation inom förvaltningen.

Flera av de större skolorna har aktivt sökt samarbete med Kultur och fritid för samordning av klubbverksamhet och bibliotek. Vid nybyggnation av de större skolorna har alltid kultur och fritid fått förfrågan om möjlighet till att bibliotek lyfts in och att fritidsklubbsverksamheten också samordnas under samma tak. Biblioteket i Veberöd är samlokaliserat med Svaleboskolan, fritidsklubbsverksamheten i Sandby är inflyttade i nya Killebäckskolan (här har också planerats för en möjlig tillbyggnad för ett stadsdelsbibliotek) och samarbetsformer av olika slag finns på såväl Nyvångskolan och Genarps skola.

Inom kommunen bildas det, ibland spontant, ibland efter beslut, samarbetsgrupper. Det finns kommunövergripande grupper för säkerhetsfrågor, byggfrågor, skolgårdsfrågor och forum för alla sorters olika arbetsuppgifter ex. personal, ekonomi. Dessa grupper bildas ofta i syfte att hitta samordningsvinster och att kunna dra fördel av de olika förvaltningarnas kompetenser. Ett samarbete som har pågått, med olika intensitet, under de senaste åren är inför utbyggnaden i Dalby. Där har skolförvaltningen tillsammans med kultur- och fritid samarbetat för att visa på möjligheter till effektivitet och samordningsvinster genom att samlokalisera flera samhällsanknutna tjänster: skola, kultur, idrott, fritid och bad! Denna tanke minimerar de ”tråkiga” ytorna som annars krävs vid sådana här institutioner som tillfartsvägar och parkeringar samt effektiviserar utnyttjandet av lokaler från dag- till kväll- och helgtid!

De ovanstående exemplen har alla det gemensamma i att det är svårt att få till stånd avtal om vem som bekostar vad, vem går fram med investeringsprövningen, vem som har ansvaret för anläggningen. En möjlighet är att Lundafastigheter som internhyresvärd får ta ett större ansvar över fastigheten – allt från underhåll till lås, larm och uthyrning. Då skulle flera av de låsningar/svårigheter som idag finns minska.


Sidan 142

Bilaga 79



Barn- och skolförvaltning Lund Öster kommenterar inte medborgarkontorets funktion men vill visa upp exempel på medborgarinflytande genom de möten som är obligatoriska inom förskolan och skolan i Lund, skolkonferenser, där föräldrar och rektorer möts för dialog. I Veberöd har under en längre tid även försök med Lokal Styrelse prövats för att möjliggöra en insyn och påverkan från valda föräldrar.

Barn- och skolförvaltning Lund Östers förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund Öster beslutar

att tjänsteskrivelsen utgör nämndens yttrande över motionen.

BARN- OCH SKOLFÖRVALTNING LUND ÖSTER

Linda Hassel Planeringssekreterare

Beslut expedieras till: AktenKommunkontoret

Sidan 143

Bilaga 79

Sidan 144

Bilaga 79

Sidan 145

Bilaga 79

Sidan 146

Bilaga 79

Utbildningsförvaltningen TjänsteskrivelseUtbildningskansliet 2010-10-25

Postadress: Box 138, 221 00 Lund Telefon vx:046-35 50 00 E-post: [email protected] Besöksadress: Stortorget 1 Telefax: 046-35 70 84 Internet: www.lund.se

Stewe Löfberg Tel: 046-35 70 30 E-post: [email protected]

Utbildningsnämnden

Yttrande över: Motion om ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommunDnr UF 228/10

SammanfattningDen socialdemokratiska fullmäktigegruppen har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om ökad samordning/samverkan av verksamheter inom och mellan förvaltningarna inklusive de kommunala bolagen. Motionen har översänts till kommunens nämnder för yttrande senast den 26 november 2010.

Beslutsunderlag Motion om samordning av verksamheter 2010-08-31 Utbildningskansliets tjänsteskrivelse 2010-10-25.

Ärendet

Motion om ökad samordning/samverkan av verksamheter Den socialdemokratiska fullmäktigegruppen har i motion föreslagit att kom-munfullmäktige beslutar uppdra åt kommunstyrelsen

att utreda och komma med förslag till åtgärder som ökar samverkan såväl inom som mellan förvaltningarna inklusive de kommunala bolagen och att man sär-skilt prövar möjligheterna till ökad geografisk samordning/samverkan i syfte att optimera resursutnyttjandet samt att redovisa former för uppföljning för att kunna genomföra kontinuerliga förbättringar

att utreda förutsättningarna och möjligheterna till ökat lokalt inflytande kring den verksamhet som kommunen ansvarar för i kommundelarna

att särskilt pröva möjligheterna till att på försök utse referensgrupper till medborgarkontoren i syfte att bl a skapa en mer kontinuerlig dialog med medborgarna

att redovisa ett förslag till kommunfullmäktige under 2011.

Sidan 147

Bilaga 79

2

Utbildningskansliet anför:Utbildningskansliet har inga invändningar mot en utredning av det slag som föreslås i ovannämnda motion, men vill framhålla de insatser som redan gjorts inom barn- och ungdomsområdet:

* Sedan ett antal år tillbaka äger gemensamma möten rum mellan olika nämnders presidier. Ursprungligen skedde detta enbart mellan utbildnings-nämndens och kultur & fritidsnämndens presidier, men har efterhand utökats till att omfatta även barn- och skolnämndernas och socialnämndens presidier. Vid behov har även gemensamma möten ägt rum med servicenämndens respek-tive tekniska nämndens presidier. Avsikten med dessa gemensamma presidie-möten är att skapa samverkan och samarbete kring gemensamma frågor.

* Mot bakgrund av kommunrevisionens granskning av övergripande samord-ning av barn- och ungdomsfrågor i Lunds kommun tillsattes en arbetsgrupp med representanter för berörda fem nämnder, vilken fick i uppdrag att - kartlägga skolan, kultur- och fritids- och socialförvaltningens ansvarsområden och uppdrag - utifrån kartläggningen identifiera brister/förbättringsområden vad gäller samordningen av arbetet med barn och unga i Lunds kommun - utarbeta förslag till förbättringar/förtydliganden vad gäller planeringsgrupperna och även eventuella förslag på andra förbättringsåtgärder.

Uppdraget har resulterat i rapporten ”Samverkan Barn och unga”, vilket tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter för berörda fem förvalt-ningar samt blivit föremål för behandling vid de gemensamma presidiemötena. Hösten 2010 väntas rapporten godkännas av de fem berörda nämnderna (seärende 5).

Barnkonsekvensanalys Innebär förslaget att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet?

Ja Nej En barnkonsekvensanalys är ej applicerbar på ärendet. MotiveringEn ökad samordning av verksamheter kan även vara till gagn för barn och unga.

Utbildningskansliets förslag till beslut

Utbildningsnämnden beslutar

att yttra sig över motion om ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun i enlighet med utbildningskansliets tjänsteskrivelse2010-10-25.

UTBILDNINGSKANSLIET

Stefan Norrestam Stewe Löfberg Utbildningsdirektör Nämndsekreterare

Sidan 148

Bilaga 79

3

Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Akten

Sidan 149

Bilaga 79

Sidan 150

Bilaga 79

Sidan 151

Bilaga 79

Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) H de Maré 2010-11-08L Jacobsson R Kalén H Lockby H Öhrström

Tekniska nämnden i Lund

Dnr 10/462/00Motion om ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun

SammanfattningTekniska nämnden har fått socialdemokraternas motion om ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun för yttrande. I motionen föreslås bl a att kommunstyrelsen skall utreda och komma med förslag till åtgärder som ökar samverkan såväl inom som mellan förvaltningarna inkl. de kommunala bolagen, att utreda förutsättningarna och möjligheterna till ökat lokalt inflytande kring den verksamhet som kommunen ansvarar för i kommundelarna samt att pröva möjligheterna till att på försök utse referensgrupper till medborgarkontoren.

BeslutsunderlagSocialdemokraternas motion om ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun. Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2010-11-08.

ÄrendetMotionen tar i stort upp två frågor. Den ena delen handlar om hur Lunds kommuns verksamheter kan göras effektivare genom samordning/samverkan. Den andra delen handlar om hur det lokala inflytandet och brukarkontakterna kan stärkas.

Förvaltningen har i sitt tjänsteyttrande verksamhet för verksamhet beskrivit nuvarande handläggningsrutiner och pekat på möjliga utvecklingsområden med nuvarande ansvarsfördelning.

En generell fråga som motionen nuddar vid är hur man säkerställer att de ekonomiska resurserna används på bästa sätt. Nuvarande modell med beställare och utförare har medfört att de kommunaltekniska verksamheterna har kunnat hantera stora besparingar. Tidigare tillämpade samordnade lösningar inom t ex park- och naturverksamheten hade troligen inte på samma sätt kunnat hantera utlagda besparingsbeting. Enligt förvaltningen uppfattning bedrivs nämndens verksamheter kostnadseffektivt idag. Precis som anges i motionen kan medborgare uppfatta att samordningen mellan olika verksamheter brister och så är säkert också fallet till viss del. Ibland orsakas dock dessa brister av att olika verksamheter, främst av kostnadsskäl, valt olika standardnivåer. Nivån på kommunens parkskötsel är t ex troligen mycket lägre än motsvarande skötselnivå inom ett bostadsområde.

I motionen lämnas förslag på att samverkansformerna med de kommunala bolagen skall öka. Förvaltningen är tveksam till om det formellt är möjligt att t ex göra gemensamma upphandlingar, men detta bör utredas. Särskilt möjligheterna till att samverka med VaSyd är troligen avgörande för om en kostnadseffektiv jour och beredskap skall kunna hållas i kommunen.

Förvaltningen är inte negativ till att öka samverkan i kommunen och förvaltningen arbetar därför kontinuerligt med nya samverkansprojekt i syfte att göra verksamheten mer effektiv.

Adress Telefon Fax E-post Byggmästaregatan 4 046-35 50 00 046-14 68 65 [email protected] 222 37 Lund

Sidan 152

Bilaga 79

Tekniska förvaltningen 2010-11- 10/462/00 2 (5)

Vid en mer allmän samverkansansats är dock inte säkert att några större besparingar kommer att göras. Viss risk finns då i stället att en sådan samverkan leder till ökade kostnader. Upphandlingar, uppföljningar och ökad lokal samverkan kommer t ex att kräva nya resurser.

Förvaltningen har idag en aktiv dialog med brukarna. Denna dialog kan självklart utvecklas t ex genom ett aktivare utnyttjande av Internet, flera dialogmöten mm. En utveckling av medborgarstämmor är dock inte självklart den mest effektiva modellen för att fånga in samtliga kommuninvånares synpunkter. Andra modeller bör därför utredas och prövas. I motionen föreslås nya referensgrupper vars status kan bli oklart. Förvaltningen menar att de formella ansvarsförhållandena måste vara tydliga både ut mot medborgarna och internt i organisationen.

För mer detaljerade synpunkter hänvisas till bilagt tjänsteyttrande.

Barnkonsekvensanalys


Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet ? ja X nej

Motiv: Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet ?

ja nej Motiv:

BeslutTekniska nämnden föreslås besluta

att som sitt svar på motionen om ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun hänvisa till förvaltningens skrivelse.


Göran Eriksson

Beslut expedieras till AktenFörvaltningschefenKommunstyrelsen

Sidan 153

Bilaga 79

Tekniska förvaltningen 8 10/462/00 3 (5) 2010-11-0

Motion om ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun

Tjänsteyttrande/Granskning – PM

Efter remiss får tekniska förvaltningen avge följande yttrande.

GATU- OCH TRAFIKFRÅGOR Ett bättre utnyttjande av kommunens resurser genom att utförandet av verksamheter samordnas över förvaltningsgränser är självklart en viktig fråga. Idag sker någon slags samverkan inom de flesta delar av gatu- och trafikkontorets verksamhet. Framförallt inom beläggningsunderhållet, vinterväghållningen och renhållningen är samverkan en förutsättning för att det ska fungera. Inom beläggningsunderhållet sker omfattande samverkan med ledningsägare. VASYD och gatu- och trafikkontoret har t.ex. ett utvecklat samarbete vid planering av asfaltsprogram, återställningar etc. Vinterväghållningen och renhållningen är sedan många år synkad mellan Tekniska förvaltningen, Serviceförvaltningen och Renhållningsverket.

Ett hinder för en utökad samverkan inom drift- och underhållsverksamheten är den beställare- utförareorganisation som finns idag. Den finns många fördelar med denna organisationsform men den sätter också vissa gränser för ”smidiga” lösningar. En stor del av drift och underhållet är konkurrensutsatt. Detta kräver en styrning av entreprenörer och därmed en tydlig uppdragsbeskrivning som kan motverka den samverkan som motionären önskar.

Parkeringsverksamheten har i huvudsak två kommunala aktörer, Lunds kommuns parkeringsbolag och gatu- och trafikkontoret där bolaget ansvarar för tomtmark och gatu- och trafikkontoret för gatumark. Samverkan sker idag framförallt genom kunskapsutbyte. Sedan några år har bolaget valt att sköta parkeringsövervakningen och service av parkeringsautomater på tomtmark i egen regi vilket minskat behovet av samverkan. Enligt kommunens policy skall avgifterna på tomtmark och gatumark samordnas. Denna del kan utvecklas och bli bättre.

Gatu- och trafikkontoret har en aktiv dialog med brukarna. De ca 9 000 synpunkter som kommer in varje år i kombination med de utåtriktade kampanjer som genomförs gör att det finns en stor kunskap om de önskemål som finns hos de medborgare som vi får kontakt med. Dock finns det ett behov att komma i kontakt med nya grupper av invånare. I annat fall är risken uppenbar att verksamheten påverkas på ett felaktigt sätt. En utveckling av medborgarstämmor anser kontoret inte vara rätt väg. Med endast till största delen äldre deltagare och redan engagerade och intresserade som har tid som deltar nås inte de stora grupperna, medelålders, barnfamiljerna, m.fl. I stället bör nya verktyg utvecklas. Medborgardialog via Internet där man kan rikta frågor till utvalda representativa grupper bör vara en grund för den framtida dialogen. Frågor riktade till utvalda som svarar på frågor kan ge en väsentligt bättre bild av vad invånarna verkligen tycker i jämförelse med dagens metoder. Vid vissa tillfällen kan dialogen fördjupas genom studiecirklar, etc. där tid avsätts för att gå in i ett mer omfattande arbete.

KOLLEKTIVTRAFIKFRÅGOR Motionen tar upp två grundläggande och angelägna frågor för den kommunala verksamheten, dels hur säkerställs att de ekonomiska resurserna används på bästa sätt, dels vilka behov har kommuninnevånarna och hur kan de förverkligas. Frågeställningarna är på intet sätt nya men förmodligen kan formerna för samverkan utvecklas ytterligare varför motionen kan tillstyrkas.

Sidan 154

Bilaga 79


PARK- OCH NATURFRÅGOR Park- och naturkontoret har prövat samordning av grönyteskötsel i slutet av 1980 talet och i början av 1990 talet. Kontoret ansvarade då för skötsel av parkmark, skolgårdar och vårdinrättningarnas tomtmark. Viss samverkan fanns också med kyrkogårdsförvaltningen i Lund. Detta skedde då inom ramen för dåvarande park- och naturförvaltningens egenregi -verksamhet.

Grönyteskötseln inom Lundagårdsområdet sker sedan många år i samverkan mellan Statens fastighetsverk, AF Borgen AB, Domkyrkorådet och kommunen. Entreprenaden upphandlas i konkurrens. Samordningen fungerar väl, men kräver mycket samordning inom en begränsad yta.

När delar av skötseln för kommunens park- och grön gatumark konkurrensutsattes och beställare/utförarorganisationer infördes i kommunen blev samordningen mer svårhanterlig. Idag har LKF ansvar för vårdinrättningarna och genomför grönyteskötseln i egen regi. Park- och naturkontoret och skolförvaltningarna upphandlar sin grönyteskötsel till viss del genom internupphandling med Markentreprenad och till viss del genom konkurrensupphandling. Några skolor sköter sina skolgårdar i egen regi. Det finns exempel på stadsdelar där Markentreprenad sköter såväl parkmarken som skolgårdarna. Kultur- och fritidsförvaltningens grönyteskötsel genomförs i egen regi, internupphandling med Markentreprenad samt i vissa fall genom idrottsföreningar.

Ambitionsnivån varierar mellan olika ytor där LKF:s anläggningar har en betydligt högre skötselnivå än våra parker. Med undantag för Stadsparken där vår skötselnivå är hög.

Utredningar inom Sveriges lantbruksuniversitet har visat att det finns samordningsvinster att göra om man kan samordna den löpande grönyteskötseln inom sammanhängande geografiska områden.

Vi är i grunden positiva till en samordning av grönyteskötseln, men samtidigt talar nuvarande organisation och ansvarsfördelning jämte krav på konkurrensutsättning emot en samordning. Vi ser det som orealistiskt att inom nuvarande organisation och ansvarsfördelning samordna grönyteskötseln utan ett betydande resurstillskott.

Det är viktigt att ansvarsförhållandena är tydliga. Som vi uppfattar det är ansvarsgränserna idag otydliga när det gäller skötseln av våra skolgårdar, vilket man nu försöker rätta till genom införande av totalhyra.

Tekniska nämnden har nyligen tagit fram förslag på ökad konkurrensutsättning av parkskötseln. Förslaget diskuteras nu med kommunstyrelsen och berörda nämnder. Detta förslag försvårar ytterligare möjligheterna till en samordning av grönyteskötseln.

En samordning kräver som vi ser det ändrade ansvarsförhållande/organisationer för att samordna grönyteskötseln inom en stadsdel. Denna samordning kommer dessutom att vara resurskrävande.

Vår slutsats: Nuvarande organisation med beställare och utförarekonceptet och konkurrensutsättningen utgör utgångspunkt för dagens grönyteskötsel, vilket försvårar en samordning. Vi ser det som orealistiskt att inom nuvarande organisation och ansvarsförhållande samordna grönyteskötseln utan ett betydande resurstillskott. I första hand bör vi rätta till brister i ansvarsförhållanden t.ex. inom skolverksamheten genom införande av totalhyra

Sidan 155

Bilaga 79


Det är även angeläget att komma tillrätta med den underhållsskuld som finns såväl inom parkverksamheten som skolgårdsverksamheten.

MARK- OCH EXPLOATERINGSFRÅGOR FastighetsregisterMark- och exploateringskontoret sköter ett kommunalt fastighetsregister. Registret visar bl a vilken förvaltning som ansvarar för en viss fastighet/fastighetsdel. T ex framgår exakt vad som sköts av tekniska förvaltningen, av Lundafastigheter och av Kultur- och fritidsförvaltningen.

Registret bör vara ett utmärkt hjälpmedel för att enkelt hitta bättre samverkansmöjligheter ansvarsmässigt och geografiskt. Registret står till alla förvaltningars förfogande. Det kan enkelt ställas till externa aktörers/intressenters förfogande.

LokalsamordningKontoret har i många sammanhang försökt medverka till samordnade lösningar i nyproduktion. Lokaler i bottenvåningar, samverkan kommun-föreningar (dagtid-kvällstid etc). Det har oftast visat sig alltför komplicerat p g a lagstiftning, ansvarsfrågor, försäkringsaspekter m m. Det hindrar inte kontoret att alltid vara lyhörd för lösningar där såväl mark som lokaler utnyttjas optimalt över tiden.

SamverkanDen process som slutar i ett nytt, färdigt bostadsområde eller en ny stadsdel präglas av en långt gången samverkan mellan inblandade parter såväl kommunala som externa. Särskilt de kommunala bolagen och VA SYD är konsekvent inblandade och har alla möjligheter att bidra under processen till optimala lösningar såväl under utbyggnadsfasen som i kommande förvaltning.

Inget är perfekt. Samverkan kan säkert förbättras ytterligare, men påtagliga förändringar handlar inte om finslipade arbetsrutiner utan om ändrade ägardirektiv och lagändringar.

ADMINISTRATIVA FRÅGOR Under 2004 startades ett antal projekt upp som gick på tvären genom kommunens organisation, s.k. hängrännor, de projekten är avslutade. För administrationens del så arbetar vi ofta i projekt över förvaltningsgränserna. Det är angeläget att projekten drivs effektivt att det avsätts rätt tid och resurser för att engagera de berörda samt att arbetssätten ses över för att hitta de optimala arbetsformerna, vilket även inkluderar de rätta elektroniska verktygen.

Sidan 156

Bilaga 79

Sidan 157

Bilaga 79

Sidan 158

Bilaga 79

Sidan 159

Bilaga 79

Sidan 160

Bilaga 79

Sidan 161

Bilaga 79

Sidan 162

Bilaga 79

Sidan 163

Bilaga 79

Sidan 164

Bilaga 79

LUNDS KOMMUN Socialförvaltningen

1(2)

Socialdirektör Inga-Lill Sjunnesson Tfn: 046-35 54 04 E-post: [email protected]

101101

Besöksadress Postadress Telefon Fax Bankgiro Postgiro Bytaregatan 7 Lund

Box 1255 221 05 Lund

046-35 50 00 046-35 53 83 574-4933 30491-5

Kommunstyrelsen

Yttrande över motion om ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun Dnr SO 2010/0661.

SammanfattningSocialnämnden instämmer i vikten av att kommunal verksamhet utgår från medborgarnas behov och att utförandet sker så att tillgängliga resurser används på ett optimalt sätt. I syfte att ytterligare stärka skyldigheten att samverka mellan förvaltningarna i frågor som rör socialnämndens frågor skulle ett politiskt övergripande styrdokument kunna vara en framkomlig väg.

ÄrendetDen socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen har 100827 ställt en motion om ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun.Kommmunfullmäktige beslutade 100831 att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda och komma med förslag i enlighet med vad som anförs i motionen. Kommunstyrelsen har begärt att nämnderna ska yttra sig över förslagen.

Beslutsunderlag Motion från den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Barnkonsekvensanalys Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i första rummet. Det bedöms att en ökad samverkan av verksamheter i Lunds kommun ger de bästa förutsättningarna för barn och ungas bästa.

Synpunkter Socialförvaltningen instämmer i vikten av att kommunal verksamhet utgår från medborgarnas behov och att utförandet sker så att tillgängliga resurser används på ett optimalt sätt. Socialförvaltningen har inte någon verksamhet som innebär handläggning av ärende förlagt till andra delar än centrala Lund. Däremot finns boenden för olika målgrupper förlagda i skilda stadsdelar/kommundelar. Socialnämnden har i sina fastställda mål för 2010 att tidigt initiera samverkan utifrån en helhetssyn på den enskildes behov. Därav följer uppdrag att hitta optimala samverkansformer med berörda nämnder. Gemensamma presidiemöten äger rum mellan socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden samt skolnämnderna.

Sidan 165

Bilaga 79

2(2)

Tjänstemän medverkar och utreder och arbetar med frågor som är gemensamma för barn och unga.Gemensamma presidiemöten äger också rum mellan socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden. För att ytterligare stärka skyldigheten att samordna/samverka verksamheter skulle övergripande politiska styrdokument kunna vara en möjlig väg att gå. De förslag som handlar om samverkan gällande drift, skötsel och underhåll av kommunala anläggningar, kommunikationsleder, parker och grönområden är inte en fråga för socialnämnden. Socialnämnden instämmer dock i fördelen med samordning, där så är möjligt.

Ett bättre lokalutnyttjande har diskuterats i olika sammanhang. Socialnämnden instämmer i behovet av en samordning.

Socialnämnden har inte något att invända emot förslaget om att utreda förutsättningarna och möjligheterna till ökat lokalt inflytande kring den verksamhet som kommunen ansvarar för i kommundelarna.

Socialnämnden har inte något att invända emot förslaget att särskilt pröva möjligheterna till att på försök utse referensgrupper till medborgarkontoren i syfte att bland annat skapa en mer kontinuerlig dialog med medborgarna.

Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att anta ovanstående yttrande som sitt och översända till kommunstyrelsen.

Inga-Lill Sjunnesson Socialdirektör

Sidan 166

Bilaga 79

Sidan 167

Bilaga 79

Vård- och omsorgsförvaltningen Remissvar 1 (3)Utredning och service 2010-10-27

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post

Sara Lundgren

046 356364

[email protected]

Remissyttrande avseende motion om ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds Kommun Dnr VOO 2010/0234

SammanfattningVård- och omsorgsförvaltningen har av kommunkontoret fått en motion från den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen avseende ”ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun” för yttrande senast 26 november 2010.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse 2010-10-27 Begäran om yttrande 2010-10-12 Motion 2010-08-31

Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet.

ÄrendetVård- och omsorgsförvaltningen har av kommunkontoret fått en motion från den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen avseende ”ökad samordning/samverkan av verksamheter i Lunds kommun” för yttrande senast 26 november 2010.

Motionärerna menar att det finns samordningsvinster att göra genom att i olika geografiska områden samverka mellan förvaltningarna i större utsträckning. De menar även att det är viktigt att ta till vara på medborgarnas engagemang och stärka det lokala inflytandet och möjligheterna att påverka nämndernas verksamheter ute i de olika stads- och kommundelarna.

Vård- och omsorgsförvaltningen svarar här gällande de delar i motionen som berör förvaltningens verksamhet och försöker beskriva de samordningsvinster som finns att göra genom samverkan i olika geografiska områden.

Sidan 168

Bilaga 79

Remissvar 2 (3)2010-10-27

Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet är till största delen är inriktad på insatser till enskilda individer. Av det skälet lämpar sig stora delar av verksamheten inte för de former av samordning/samverkan och lokalt inflytande som nämns i motionen. Möjligheterna till samverkan/samordning och lokalt inflytande påverkas också av det faktum att det idag inte bara är kommunen som utför vård och omsorg utan även privata utförare.

Vård- och omsorgsförvaltningen vill framhålla att det redan idag finns samverkan med samtliga övriga förvaltningar i olika frågor. Bland annat samarbetar vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen väldigt nära i vissa frågor, exempelvis runt en del brukare inom LSS-verksamheten. Runt LSS-verksamheten finns också ett samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen i form av ”kamratkortet” som syftar till att personer med funktionsnedsättningar skall leva ett än mer aktivt liv.

Geografisk samordning Nedan presenteras förvaltningens kommentarer till de exempel på möjlig samordning utifrån geografiska områden som tas upp i motionen.

MåltiderGällande måltidssamverkan, som lyfts upp som ett möjligt samverkansområde, pågår idag ett samarbete mellan vård- och omsorgsförvaltningen och serviceförvaltningen för att se över framtidens behov av kök som kan försörja kommunens äldre med mat. Denna arbetsgrupp tittar på hur de olika kommun- och stadsdelarna ser ut och vilka behov som finns i respektive geografiskt område.

Även möjligheterna att på olika sätt ta till vara skolornas kök beaktas. Tidigare har det pågått försök att öppna upp skolmatsalarna för äldre efter det att eleverna ätit sin lunch. Det fanns en del svårigheter i samordningen, exempelvis tyckte de äldre att det var stökigt att äta samtidigt som eleverna men om de åt alltför sent hade maten varit uppvärmd för länge. Det kan trots det vara intressant att titta på den här möjligheten igen och se om det går att arbeta vidare med frågan.

Lokaler Avseende lokalsamordning så kan föreningar och organisationer som utför uppgifter som ligger inom verksamhetsområdet kostnadsfritt använda förvaltningens lokaler, i den mån det är möjligt med hänsyn till den ordinarie verksamheten.

Lokalt inflytande Vård- och omsorgsförvaltningen driver träffpunkter för äldre på sexton olika platser runt om i kommunen. En del av deras verksamhet berör även kultur- och fritidsförvaltningens arbete. Det här är ett väldigt bra forum för

Sidan 169

Bilaga 79

Remissvar 3 (3)2010-10-27

förvaltningen att fånga upp de behov och önskemål som finns på verksamheten. Förvaltningen kan titta vidare på hur detta forum för lokalt inflytande kan fördjupas.

Medborgardialog Den största delen av vård- och omsorgsförvaltningens arbete är individinriktat, detta faktum begränsar vilka delar av verksamheten som ett lokalt inflytande, i den form som diskuteras i motionen, kan bli aktuellt.

Däremot ser förvaltningen inga hinder att prova möjligheten att på försök utse referensgrupper med förtroendevalda till medborgarkontoren. På så sätt kan politikernas dialog med medborgarna förstärkas angående de mål som politiken sätter upp för vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet.

Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut

Vård- och omsorgsnämnden beslutar

att avge yttrande enligt vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 2010-10-27

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Seth Pettersson Sara Lundgren Förvaltningschef Projektledare

Beslut expedieras till: AktenKommunkontoret

Sidan 170

Bilaga 79

Sidan 171

Bilaga 79

Sidan 172

Bilaga 79

Sidan 173

Bilaga 79

Sidan 174

Bilaga 79

Sidan 175

Bilaga 79

Sidan 176

Bilaga 79

Sidan 177

Bilaga 79

Sidan 178

Bilaga 79


\\application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Motion SD\1.doc


Gunnar Jönsson


Hans-Olof Anderssons (SD) m.fl motion om cykelbanor längs Ringvägen KF 2011/0029

SammanfattningSverigedemokraterna yrkar i en motion att cykelbanor anläggs på båda sidor om Ringvägen från den punkt där Ringvägen möter Malmövägen, till Trollebergsrondellen.

BeslutsunderlagHans-Olof Anderssons (SD) m.fl motion om cykelbanor längs Ringvägen Tekniska nämndens beslut den 13 april 2011, § 86, jämte bilaga Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 27 april 2011

ÄrendetSverigedemokraterna yrkar i en motion att cykelbanor anläggs på båda sidor om Ringvägen från den punkt där Ringvägen möter Malmövägen, till Trollebergsrondellen.

Sverigedemokraterna anför bl.a att detta kanske är den sträcka inom staden där behovet av cykelbana är störst. Många av de cyklister som redan trafikerar sträckan får för närvarande cykla på gångbanan, vilket är ett klart tecken på behovet av cykelbana. Med tydligt definierade cykel- respektive gångfält, ökar säkerheten markant jämfört med idag.

Tekniska nämnden har yttrat sig över motionen och anför:

Trafikmiljön längs Ringvägen har en utformning som ger den motorburna trafiken hög framkomlighet, där både generös linjeföring och bredder på körfälten bidrar till detta. Cykeltrafiken är hänvisad att färdas i körbanorna längs Ringvägen, och gångtrafiken har trottoarer att använda. Tekniska förvaltningen har tidigare genomfört trafikutredningar och studerat möjligheterna att bygga ut cykelbanor för att förbättra situationen för cykeltrafiken. Det finns gott om utrymme för att kunna klara detta. I och med att Arenan, Stadsparken och Högevallsbadet utvecklas och omfattande bostadsbebyggelse längs Stattenavägen planeras, ökar behovet av cykelbanor längs Ringvägen och av att ramper byggs mellan Ringvägen och blå bron för att skapa gena sträckningar till dessa målpunkter.

Sidan 179

Bilaga 80


Under 2011 planerar tekniska förvaltningen att de tidigare gjorda trafikutredningarna uppdateras och att förslag på utformning av cykelbanor längs Ringvägen förankras politiskt. I den ekonomiska verksamhetsplaneringen för 2012 finns resurser, 8 miljoner kronor, fördelade till objektet och en utbyggnad av cykelbanor längs Ringvägen planeras då att genomföras.


att motionen anses besvarad med hänvisning till tekniska förvaltningens yttrande i ärendet.

KOMMUNKONTORET


\\Application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Motion SD\1.doc

Sidan 180

Bilaga 80

Sidan 181

Bilaga 80

Adress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 41 Byggmästaregatan 4 046-35 50 00 046-14 68 65 [email protected] 221 00 Lund

Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Anna Karlsson 2011-03-16

Till Tekniska nämnden

Dnr 11/158

Yttrande över motion om cykelbanor längs Ringvägen

Sammanfattning

Sverigedemokraterna har inkommit med motionen om Cykelbanor Längs Ringvägen i Lund till kommunfullmäktige. Tekniska nämnden har getts möjlighet att yttra sig över motionen.

Beslutsunderlag

Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2011-03-16. Bilaga 1 – Motion om cykelbanor längs Ringvägen

Ärendet

Sverigedemokraterna har inkommit med en motion om cykelbanor längs Ringvägen, och tekniska nämnden har getts möjlighet att yttra sig över motionen, som innehåller förslag om utbyggnader mellan Trollebergsrondellen och Malmövägen., se bilaga 1.

Trafikmiljön längs Ringvägen har en utformning som ger den motorburna trafiken hög framkomlighet, där både generös linjeföring och bredder på körfälten bidrar till detta. Cykeltrafiken är hänvisad att färdas i körbanorna längs Ringvägen, och gångtrafiken har trottoarer att använda. Tekniska förvaltningen har tidigare genomfört trafikutredningar och studerat möjligheterna att bygga ut cykelbanor för att förbättra situationen för cykeltrafiken. Det finns gott om utrymme för att kunna klara detta. I och med att Arenan, Stadsparken, och Högevallsbadet utvecklas och omfattande bostadsbebyggelse längs Stattenavägen planeras, ökar behovet av cykelbanor längs Ringvägen och av att ramper byggs mellan Ringvägen och blå bron för att skapa gena sträckningar till dessa målpunkter.

Under 2011 planerar tekniska förvaltningen att de tidigare gjorda trafikutredningarna uppdateras och att förslag på utformning av cykelbanor längs Ringvägen förankras politiskt. I den ekonomiska verksamhetsplaneringen för 2012 finns resurser, 8 miljoner kronor, fördelade till objektet och en utbyggnad av cykelbanor längs Ringvägen planeras då att genomföras.

Sidan 182

Bilaga 80

Tekniska förvaltningen 2011-03-16 11/158 2 (2)


Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet ? ja nej

Motiv: Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet ?

ja nej Motiv:I det fall en utbyggnad av cykelbanor längs Ringvägen genomförs bidrar det till att underlätta även barn och ungas transporter.

BeslutTekniska nämnden föreslås besluta att anta denna tjänsteskrivelse som sitt yttrande


Göran Eriksson Håkan Lockby

Beslutet expedieras till: AktenFörvaltningschefenKommunkontoret (Dnr KF 2011/0029)

Sidan 183

Bilaga 80

Sidan 184

Bilaga 80

Sidan 185

Bilaga 80

Sidan 186

Bilaga 80

Sidan 187

Bilaga 80

Sidan 188

Bilaga 80

Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2)Kommunikationsavdelningen 2011-05-19

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Bredgatan 5 046-355000 www.lund.se [email protected] 221 00 LUND

Evalotta Elnertz


Motion Sökmöjligheter för protokoll/beslut i KF och KS Dnr KF 2011/0043

SammanfattningSverigedemokraterna har inkommit med en motion kring att öka möjligheterna för medborgare, men även politiker, att ta del i de beslut som fattas i Lunds olika politiska församlingar. Förslaget är att Lunds kommuns hemsida byggs ut så att man har en separat sökfunktion för protokollen som finns för varje sammanträde i kommunfullmäktige samt kommunstyrelsen och kommunstyrelsens olika utskott.

BeslutsunderlagSverigedemokraternas motion, den 26 februari 2011. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 19 maj 2011.

ÄrendetFörslaget avser främst ökad sökbarhet i publicerade dokument och handlingar som produceras på Lunds kommuns webb, lund.se. I förslaget anges också delvis en förslag på lösning, att en databas ska hantera dokumenten och att de ska finnas direktlänkar till hela dokumentet.

Under 2010 lanserades en ny webbplattform för Lunds kommuns information på internet, www.lund.se. Denna omfattar även en ny sökmotor med förbättrad funktionalitet som kan användas även i detta sammanhang.

Dokument och handlingar som publiceras på webben ska publiceras i ett sökbart format och i tillgänglig form. I Lunds kommun pågår ett arbete i projektform med hantera handlingar och dokument i kommunens nämndsarbete digitalt. Hanteringen som ses över är både handläggningen i beredningsfasen, under själva mötesarbetet och därpå följande protokoll samt även publicering och vidare informationsspridning. Projektet är ett av de prioriterade eProjekten som pågår i kommunen.

En av målsättningarna i projektet (Mötesportalen/digital nämnd) är just att offentliga dokument ska, på ett enkelt sätt, göras tillgängliga och sökbara på webben. Exakt hur lösningen kommer att fungera kommer att tas fram i det projektet. Projektet ska vara klart vid årsskiftet 2011-2012.

Sidan 189

Bilaga 81


Kommunkontoret anser att det behov som beskrivs i motionen kommer att uppfyllas i ovanstående beskrivna, redan pågående, projekt. Lösningen kan dock bli en annan än den av motionärerna föreslagna.

Barnkonsekvensanalys En bra sökfunktionalitet underlättar även för barn och ungdomar att hitta information på kommunens webbplats på internet.


att hänvisa till pågående projektarbete inom området och därmed anse motionen besvarad.

KOMMUNKONTORET

Jan-Inge Ahlfridh Evalotta Elnertz Kommundirektör Kommunikationschef

\\Application87.lund.se\lundhome$\ej5921\home\dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Ted Ekeroth\KS_Tjansteskrivelse_20110519__Sverigedemokraternas_motion_sokmojligheter_for_protokoll_och_beslut_i_KF_och_KS.doc

Sidan 190

Bilaga 81

Sidan 191

Bilaga 81

Sidan 192

Bilaga 81



Pontus Gunnarsson


Motion – ”Säg upp avtalet med Migrationsverket”KF 44/2011

SammanfattningSverigedemokraterna föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunen vid nästa tillfälle inte ska förnya avtalet med Migrationsverket för mottagande av invandrare/flyktingar samt att om möjligt avbryta avtalet med Migrationsverket omedelbart.

BeslutsunderlagSverigedemokraternas motion den 2011-02-26 Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2011-04-29 Socialnämndens beslut 2011-05-11 Kommunkontorets tjänsteskrivelse 2011-05-20

ÄrendetSverigedemokraterna föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunen vid nästa tillfälle inte ska förnya avtalet med Migrationsverket för mottagande av invandrare/flyktingar samt att om möjligt avbryta avtalet med Migrationsverket omedelbart.

Socialnämnden har i sitt yttrande över motionen anfört att Lunds kommun har ett löpande avtal med Migrationsverket om ett mottagande på 125 flyktingar per år. Avtalet kan sägas upp senast tre månader före varje kalenderårs utgång. Socialförvaltningen kommer att bereda ett ärende om mottagande för 2012 och det kommer att lämnas till socialnämnden i juni. I övervägandet ingår förslag på en rimlig nivå på mottagande för en kommun av Lunds storlek, arbets- och bostadsmarknaden på orten samt förhållandena i övrigt som kan vara av betydelse. Efter beslut i socialnämnden lämnas ett förslag till kommunstyrelsen.

Mot bakgrund av vad socialnämnden anfört kan konstateras att ställningstagande till avtalet får göras i samband med det ärende som bereds för närvarande av socialförvaltningen. Någon grund för att bryta avtalet föreligger inte. Motionen bör därför avslås.

Sidan 193

Bilaga 82


Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen.


\\Application87.lund.se\lundhome$\pgn9999\home\dokument\Skrivelser\KS Tjänsteskrivelse 2011-05-20 Motion Säg upp avtalet med Migrationsverket.doc

Sidan 194

Bilaga 82

Sidan 195

Bilaga 82

LUNDS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1 (1)Socialförvaltningen 2011-04-29

Postadress Besöksadress Telefon vx Internetadress e-post Box 1255 Bangatan 10 A 046-355000 www.lund.se [email protected] 221 05 Lund

Annika Pettersson

046-35 55 24

[email protected] Socialnämnden

Yttrande gällande motion ”Säg upp avtalet med migrationsverket”Dnr SO 2011/0187

Sammanfattning

Beslutsunderlag Sverigedemokraternas motion ”Säg upp avtalet med Migrationsverket”. Tjänsteskrivelse med yttrande i ärendet, 2001-04-29.

ÄrendetSverigedemokraterna föreslår i en motion till fullmäktige att vid nästa tillfälle inte förnya avtalet med Migrationsverket för mottagande av invandrare/flyktingar samt att om möjligt avbryta avtalet med Migrationsverket omedelbart.

Lunds kommun har ett löpande avtal med Migrationsverket om ett mottagande på 125 flyktingar per år. Avtalet kan sägas upp senast tre månader före varje kalenderårs utgång. Socialförvaltningen kommer att bereda ett ärende om mottagande för 2012 och det kommer att lämnas till socialnämnden i juni. I övervägandet ingår förslag på en rimlig nivå på mottagande för en kommun av Lunds storlek, arbets- och bostadsmarkanden på orten samt förhållanden i övrigt som kan vara av betydelse. Efter beslut i socialnämnden lämnas ett förslag till kommunstyrelsen.

Barnkonsekvensanalys Beslutet kan få konsekvenser för barn.


att låta ovanstående utgöra socialnämndens yttrande på motionen.

Inga-Lill Sjunnesson socialdirektör Annika Pettersson verksamhetschef

Sidan 196

Bilaga 82

Sidan 197

Bilaga 82

Sidan 198

Bilaga 82


\\application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Dan Töllborn medborgarförslag\1.doc


Gunnar Jönsson


Dan Töllborns medborgarförslag angående snöröjningen vintern 2010-2011 KF 2011/0014

SammanfattningDan Töllborn föreslår att

. kommunen senast den 1 juni 2011 skall göra en plan för snöröjning under vintern 2011-2012. Planen bör ta sin utgångspunkt i det regelverk som styr kommunens åligganden såväl i dess egenskap som väghållare som fastighetsägare. . att planen när den är färdig bör kommuniceras med fastighetsägare i Lund så att alla parter känner sitt ansvar inför kommande vinter . att planen bör delges medborgarna så att de vet vilka krav de kan ställa på såväl offentliga som privata fastighetsägare . att kommunen i samråd med Region Skåne bör försöka uppskatta kostnaderna för de olyckor som den bristande snöröjningen orsakat.

BeslutsunderlagDan Töllborns medborgarförslag angående snöröjningen 2010-2011 Tekniska nämndens beslut den 16 mars 2011, § 56, jämte bilaga Servicenämndens beslut den 23 mars 2011, § 31, jämte bilaga Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 13 maj 2011

ÄrendetDan Töllborn föreslår att

. kommunen senast den 1 juni 2011 skall göra en plan för snöröjning under vintern 2011-2012. Planen bör ta sin utgångspunkt i det regelverk som styr kommunens åligganden såväl i dess egenskap som väghållare som fastighetsägare. . att planen när den är färdig bör kommuniceras med fastighetsägare i Lund så att alla parter känner sitt ansvar inför kommande vinter . att planen bör delges medborgarna så att de vet vilka krav de kan ställa på såväl offentliga som privata fastighetsägare . att kommunen i samråd med Region Skåne bör försöka uppskatta kostnaderna för de olyckor som den bristande snöröjningen orsakat.

Sidan 199

Bilaga 83


Dan Töllborn anför att snöfallen under november-december 2010 och januari 2011 utomordentligt tydligt har visat att snöröjning inte ingår i kommunens planering av gaturenhållningen. Det har under den pågående vintern visat sig att kommunen gärna påminner privata fastighetsägare om sitt ansvar, men själv tar kommunen inget ansvar som fastighetsägare.

Tekniska nämnden har beretts tillfälle att yttra sig över medborgarförslaget och har därvid bl.a anfört:

Kommentar till medborgarförslaget

Kommunen har inte någon planering av snöröjningen.Nämnden anser att detta påstående är fel. Det finns en policy och prioriteringar med insatstider. Prioriterade stråk och särskilt viktiga platser finns på utritade på kartor. Tekniska förvaltningen följer upp att prioriteringarna följs och att insatser samordnas. Förvaltningen går också in och påpekar brister och förändrar vid behov i prioriteringar som behövs under tiden.

Kommunen skall senast den 1 juni 2011 göra en plan för snöröjning under vinternDen gångna vintern kommer att utvärderas och därefter fattas beslut om ev revideringar i verksamheten.

Planen bör kommuniceras och delges fastighetsägare och medborgare. Fastighetsägarnas ansvar har under vintern informerats om via tidningsannonser och via kommunens hemsida. Prioriterade stråk för gående, cyklister och bilister har funnits på kartor på kommunens hemsida. Förvaltningens bedömning är att fastighetsägarna är väl informerade om sitt ansvar.

Kommunen bör i samråd med Region Skåne försöka att uppskatta kostnaderna för de olyckor som den bristande snöröjningen orsakat. Kommunen samarbetar med Skånes Universitetssjukhus och följer upp antalet skadade varje år. Att ta fram kostnaderna är betydligt svårare och mer omfattande uppgift vilket bedöms vara en uppgift som det idag inte finns resurser till inom kommunen.

SammanfattningVinterperioden november 2010 – januari 2011 var extremt besvärlig. De återkommande snöfallen gjorde att allt fokus fick läggas på de prioriterade uppgifterna med följd av att vissa uppgifter helt enkelt inte hanns med inom önskvärd tid. Bortforslingen av snö började tidigt i de centrala delarna men de stora snömängderna gjorde att det till slut även blev dåligt med plats i lokalgatunätet. Snövallarna som bildades försvårade framförallt för gående men även för sophämtningen som fick ställa in tömningen vissa dagar.

\\Application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Dan Töllborn medborgarförslag\1.doc

Sidan 200

Bilaga 83


Många fastighetsägare brast i sitt ansvar att snöröja på gångbanor. Mer information skulle möjligen ha hjälpt men förmodligen endast marginellt. För att komma åt problemet skulle det behövas något slags vitessystem vilket med dagens regelverk inte är inte möjligt att införa.

En viktig erfarenhet var att några utförare i allt för hög grad fokuserat på sin egen uppgift utan att se på helheten. Ett exempel: Nya vallar har uppstått som försvårat tillgängligheten vid busshållplatser på grund av att den som röjt gc-stråk lämnat kvar en vall i anslutning till hållplatsen. I en stressad arbetssituation, med en väl definierad uppgift och med risk för kritik från beställaren, så har föraren inte sett till att man inte försvårat framkomligheten genom nya vallar. Här har Tekniska förvaltningen ett ansvar att tydligt framföra att entreprenörerna får i uppdrag att kontrollera framkomligheten i gränssnitten till det egna uppdraget.

Utifrån de förutsättningar och resurser som kommunen har till sitt förfogande anser nämnden att snöröjningen genomförts i stort sett i linje med den policy som nämnden beslutat om. Stadsbusstrafiken har fungerat hela vintern, övergripande gc-stråk har blivit röjda, osv. Det finns dock saker som kunnat göras bättre. Även om Markentreprenad växlat upp på ett bra sätt så hade det varit bra om det funnits mer resurser att sätta in vissa dagar. De icke prioriterade uppgifterna, tex lokalgatorna, fick lämnas för att hinna med de mer prioriterade. Fler små maskiner hade medfört en bättre finish, den finish som betyder så mycket för dem som har det svårast att ta sig fram.

Avslutningsvis kan det konstateras att den typ av verksamhet som vinterväghållning är svår att få tillräckligt bra. Det är viktigt att förstå att om uppdraget är att få alla invånare nöjda skulle det krävas enorma resurser.

Servicenämnden ansluter sig, med något tillägg, till tekniska nämndens svar.


att besvara medborgarförslaget med hänvisning till tekniska nämndens yttrande.

KOMMUNKONTORET



Sidan 201

Bilaga 83



Sidan 202

Bilaga 83

Sidan 203

Bilaga 83

Serviceförvaltningen 1 (2)2011-03-16

\\application87.lund.se\lundhome$\ej5921\home\dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Dan Töllborn medborgarförslag\3.doc

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Kiliansgatan 12, Lund 046-35 50 00 046-18 86 28 www.lund.se [email protected] 221 00 Lund

Per-Olof Järvegren Servicenämnden 046-355111

[email protected]

MEDBORGARFÖRSLAG ANG SNÖRÖJNING vintern 2010-2011Diarienummer SN 2011/0012

Sammanfattning

Serviceförvaltningen ansluter sig huvudsakligen till tekniska förvaltningen yttrande över medborgarförslaget.

Beslutsunderlag

Medborgarförslag avseende snöröjningen vintern 2010-2011 Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2011-02-04 Tjänsteskrivelse 2011-03-16


En bra snöröjning gagnar barn och ungas intressen.

Ärendet

Medborgarförslaget har ett antal synpunkter och förslag angående snöröjning. Tekniska förvaltningen har i sin egenskap av beställare av snöröjning på allmän plats besvarat förslaget. Serviceförvaltningen som via Markentreprenad är utförare av snöröjning på gator, busshållplaster och vissa gång- och cykelstråk. Renhållningsverket svarar på uppdrag av vissa fastighetsägare för trottoarer och vissa gång- och cykelstråk

Serviceförvaltningen ansluter sig till tekniska förvaltningens svar. Vi delar tekniska förvaltningens uppfattning att, främst några dagar före jul 2010 med regelbundet och omfattande snöande, innebar att resurserna inte räckte till alla prioriterade uppgifter. Så var fallet trots att samtliga resurser – personella, maskiner, arbetsledning och externa resurser - utnyttjades maximalt dygnet-runt. Ytterligare tillfälliga resurser utan kunskap om arbetsområdena hade varit svåra att styra. En ev resursutökning måste planeras och inte bara vara tillfällig för att vara ett tillskott.

Sidan 204

Bilaga 83

2 (2)2011-03-16

Serviceförvaltningens förslag till beslut

Servicenämnden föreslås besluta

Att ansluta sig till tekniska förvaltningens svar 2011-02-04 med i övrigt synpunkter enligt ovan.

Serviceförvaltningen

Per-Olof Järvegren

\\Application87.lund.se\lundhome$\ej5921\home\dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Dan Töllborn medborgarförslag\3.doc

Sidan 205

Bilaga 83

Sidan 206

Bilaga 83

Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Gatu- och trafikkontoret 2011-02-04H Lockby

Tekniska nämnden

Dnr 11/77

Yttrande

Medborgarförslag avseende snöröjningen vintern 2010 - 2011

SammanfattningKommunfullmäktige har remitterat ett medborgarförslag snöröjningen vintern 2010-2011. Förslagsställaren framför kritik i hur vinterväghållningen skötts och framför en rad förslag till åtgärder för att den ska bli bättre kommande år. .BeslutsunderlagTekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2011-02-04. Medborgarförslag daterat 2011-01-17.

ÄrendetAllmäntKommunen är ansvarig för vinterväghållningen på allmän platsmark förutom gångbanorna som är fastighetsägarens ansvar. Vinter 2010 – 2011 blev mycket besvärlig och satte kommunens organisation på svåra prov. Perioden från mitten av november till en bit in i januari blev om inte den mest snörika så i vart fall den mest kostsamma vinterperioden i modern tid.

Beslutad policyTekniska nämnden beslutade 20101013 om en policy med prioriteringar och insatstider. Övergripande mål i policyn är - att saltanvändningen minimeras - att risken för olyckor med prioritet mot oskyddade trafikanter minimeras - att framkomligheten i huvudvägnätet blir god och busstrafiknätet erhåller en hög standard - att trafikanterna kan gå och cykla till och från arbete/skolor/busshållplatser på vägar som är snöröjda/halkbekämpade - att gångbanor, busshållplatser och övergångsställen prioriteras

Genomförd vinterväghållningAldrig förr har så mycket resurser satts in för att klara snöröjningen. Kostnaderna för vinterväghållningen på gator inkl övergångsställen, busshållplatser, etc. ökade från 8,5 mkr 2009 till 20,5 mkr 2010. För gång- och cykelvägar på parkmark ökade kostnaderna från 2,4 mkr

Sidan 207

Bilaga 83

LUNDS KOMMUN Tekniska förvaltningen

2

2009 till 5,1 mkr 2010. Till detta kommer de högre kostnader Renhållningsverket haft för att hantera snöröjningen åt fastighetsägarna enligt avtal.

Inför vintern 2010-2011 togs bl.a. beslut om att ha en tydligare prioritering av insatserna, utöka samordningen, byta ut vissa externa utförare och delar av maskinparken samt förbättra informationen till allmänheten.

Det operativa ansvaret har som tidigare legat på Serviceförvaltningens utförareavdelning Markentreprenad. Markentreprenad har styrt enheternas insatser enligt beslutad policy och de direktiv som givits från beställaren Tekniska förvaltningen.

De som utför vinterväghållningen utgörs av en blandning av egna kommunla utförare och externa entreprenörer. Under pågående vinter har väsentligt mer externa resurser än en normal vinter kallats in. Totalt har följande resurser funnits tillgängliga. Enhet = maskin + förare.

Markentreprenad - interna enheter - 4 enheter (gata)- 6 enheter (gc) - 10 handskottare

Markentreprenad - externa utförare - 36 enheter (gata) - 4 enheter (gc) - 12 handskottare (KL-gruppen)

Renhållningsverket – interna enheter - 6 enheter (gc)

Renhållningsverket - externa utförare - 4 enheter (gc)

Förutom att de stora mängderna snå gjorde gjorde att mängden insatser ökade kraftigt så uppkom under vintern ett antal problem som mer eller mindre påverkade genomförandet. Dessa var:

- Saltbrist i Europa. Bristen på salt ledde till viss en återhållsamhet i halkbekämpningen. Lund hade dock i jämförelse med andra väghållare relativt gott om salt så att saltinblandningen i gruset kunde klaras hela perioden.

- Snötippar. Ordinarie tippar fylldes. Nya fick ordnas provisoriskt. - Det uppkom en brist på entreprenörer. Ytterligare några externa utförare hade varit

önskvärt de värsta dagarna. - Med långa perioder av röjningsinsatser fick nya förare sättas in vilket ledde till vissa

inkörningsproblem. - Gummiblad på vissa små maskiner medförde problem med moddbildning.

Inkomna synpunkterFler klagomål än normalt kom in till såväl beställare som utförare. Antalet är svårt att bedöma. Synpunkterna handlade främst om:

- Snövallar vid gångpassager/övergångsställen/infarter/vändplatser / ….. - För lite saltning - Modd på gator och gc-vägar - Halka på gångbanor

Sidan 208

Bilaga 83


3

Det inkom även positiva synpunkter även om dessa var väsentligt färre. Det trafikanterna varit mest nöjda med var att busstrafiken fungerade och att de övergripande gång- och cykelstråken har hållits öppna.

Kommentar till medborgarförslagetKommunen har inte någon planering av snöröjningen. Förvaltningen anser att detta påstående är fel. Det finns en policy och prioriteringar med insatstider. Prioriterade stråk och särskilt viktiga platser finns på utritade på kartor. Tekniska förvaltningen följer upp att prioriteringarna följs och att insatser samordnas. Förvaltningen går också in och påpekar brister och förändrar vid behov i prioriteringar som behövs under tiden.

Kommunen skall senast den 1 juni 2011 göra en plan för snöröjning under vintern Den gångna vintern kommer att utvärderas och därefter fattas beslut om ev revideringar i verksamheten.

Planen bör kommuniceras och delges fastighetsägare och medborgare. Fastighetsägarnas ansvar har under vintern informerats om via tidningsannonser och via kommunens hemsida. Prioriterade stråk för gående, cyklister och bilister har funnits på kartor på kommunens hemsida. Förvaltningens bedömning är att fastighetsägarna är väl informerade om sitt ansvar.

Kommunen bör i samråd med Region Skåne försöka att uppskatta kostnaderna för de olyckor som den bristande snöröjningen orsakat. Kommunen samarbetar med Skånes Universitetssjukhus och följer upp antalet skadade varje år. Att ta fram kostnaderna är betydligt svårare och mer omfattande uppgift vilket bedöms vara en uppgift som det idag inte finns resurser till inom kommunen.

Tekniska förvaltningens sammanfattningVinterperioden november 2010 – januari 2011 var extremt besvärlig. De återkommande snöfallen gjorde att allt fokus fick läggas på de prioriterade uppgifterna med följd av att vissa uppgifter helt enkelt inte hanns med inom önskvärd tid. Bortforslingen av snö började tidigt i de centrala delarna men de stora snömängderna gjorde att det till slut även blev dåligt med plats i lokalgatunätet. Snövallarna som bildades försvårade framförallt för gående men även för sophämtningen som fick ställa in tömningen vissa dagar.

Många fastighetsägare brast i sitt ansvar att snöröja på gångbanor. Mer information skulle möjligen ha hjälpt men förmodligen endast marginellt. För att komma åt problemet skulle det behövas något slags vitessystem vilket med dagens regelverk inte är inte möjligt att införa.

En viktig erfarenhet var att några utförare i allt för hög grad fokuserat på sin egen uppgift utan att se på helheten. Ett exempel: Nya vallar har uppstått som försvårat tillgängligheten vid busshållplatser på grund av att den som röjt gc-stråk lämnat kvar en vall i anslutning till hållplatsen. I en stressad arbetssituation, med en väl definierad uppgift och med risk för kritik från beställaren, så har föraren inte sett till att man inte försvårat framkomligheten genom nya vallar. Här har Tekniska förvaltningen att ansvar att tydligt framföra att entreprenörerna får i uppdrag att kontrollera framkomligheten i gränssnitten till det egna uppdraget.

Utifrån de förutsättningar och resurser som kommunen har till sitt förfogande anser Tekniska förvaltningen att snöröjningen genomförts i stort sett i linje med den policy som nämnden beslutat om. Stadsbusstrafiken har fungerat hela vintern, övergripande gc-stråk har blivit röjda, osv. Det finns dock saker som kunnat göras bättre. Även om Markentreprenad växlat upp på ett

Sidan 209

Bilaga 83


4

bra sätt så hade det varit bra om det funnits mer resurser att sätta in vissa dagar. De icke prioriterade uppgifterna, tex lokalgatorna, fick lämnas för att hinna med de mer prioriterade. Fler små maskiner hade medfört en bättre finish, den finish som betyder så mycket för dem som har det svårast att ta sig fram.

Avslutningsvis kan det konstateras att den typ av verksamhet som vinterväghållning är svår att få tillräckligt bra. Det är viktigt att förstå att om uppdraget är att få alla invånare nöjda skulle det krävas enorma resurser.


Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja X nej Motiv:

Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv:

Beslut

Tekniska nämnden föreslås besluta

att anta förvaltningens yttrande som sitt eget.


Göran Eriksson Håkan Lockby

Beslut expedieras till: AktenKommunkontoret Förvaltningschefen

Sidan 210

Bilaga 83

Sidan 211

Bilaga 83

Sidan 212

Bilaga 83



Pontus Gunnarsson


Medborgarförslag – ”Enkät om arbetet i nämnderna”KF 88/2011

SammanfattningUlf Berggren har i skrivelse som medborgarförslag föreslagit att kommunfullmäktige föranstaltar om en enkät om arbetet i Lunds kommunala nämnder. Som bakgrund till förslaget anges frågor om insyn och effektivitet i nämnderna.

BeslutsunderlagUlf Bergrens medborgarförslag inkommet 2011-05-02 Kommunkontorets tjänsteskrivelse 2011-05-13

ÄrendetUlf Berggren har lämnat ett medborgarförslag med rubriken Enkät om arbetet i ”nämnderna”. I skrivelsen föreslås att kommunfullmäktige föranstaltar om en enkät om arbetet i Lunds kommunala nämnder. I skrivelsen i övrigt frågar förslagsställaren vilken demokratisk insyn väljarna har i de kommunala nämnderna i Lund. Vilken demokratisk öppenhet råder i nämnderna? Skulle en ökad väljarinsyn bidra till en effektivisering av arbetet i nämnderna? Är det rätt personer som utses att vara väljarnas representanter i nämnderna?

Vad gäller utseendet av ledamöter i nämnderna kan konstateras att dessa utses av kommunfullmäktige som i sin tur utses genom allmänna val. Ledamöter i nämnderna utses således indirekt genom allmänna val.

Den demokratiska insynen i nämnderna tillgodoses bland annat genom offentlighetsprincipen varigenom handlingar enligt huvudregeln är offentliga, såväl vad avser ärenden som beslutas av nämnden som de som beslutas med stöd av delegation. Vidare kan konstateras att nämnder och styrelser regelbundet redovisar såväl ekonomiska resultat som måluppfyllelse.

Sidan 213

Bilaga 84


Mot bakgrund av ovanstående saknas skäl att genomföra en enkät i enlighet med förslaget.

Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget.


\\Application87.lund.se\lundhome$\ej5921\home\dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Ny mapp\1.doc

Sidan 214

Bilaga 84

Sidan 215

Bilaga 84

Sidan 216

Bilaga 84



Gunnar Jönsson


Staffan Sölves medborgarförslag angående gatsten Dnr KF 2011/0091

SammanfattningStaffan Sölve föreslår att kommunen skall granska sortimentet av gatubeläggning och hitta ett bättre alternativ än gatsten, som enligt honom är obekvämt och farligt att cykla på, dessutom förstör det cyklar.

BeslutsunderlagStaffan Sölves medborgarförslag inkommet den 12 maj 2011 Värna och vinna staden – fördjupning av översiktsplanen för staden Lund Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 18 maj 2011

ÄrendetStaffan Sölve föreslår att kommunen skall granska sortimentet av gatubeläggning och hitta ett bättre alternativ än gatsten, som enligt honom är obekvämt och farligt att cykla på, dessutom förstör det cyklar. Det finns enligt Staffan Sölve släta alternativ som också är dekorativa. Staffan Sölve föreslår att man granskar sortimentet och hittar ett bättre alternativ för gatubeläggning.

Enligt uppgift från både stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen lär det finnas ett gammalt fullmäktigebeslut med innebörd att det skall vara smågatsten i stadskärnan. Det beslut man stödjer sig på idag är dock fördjupningen av översiktsplanen för staden Lund ”Värna vinna staden” där det anges följande riktlinjer för beläggning på gator och gångbanor:

- I stadskärnan skall markbeläggningen bestå av natursten, företrädesvis av smågatsten i kombination med grå cementplattor

- Äldre markbeläggningar som t.ex fältsten, granithällar på trottoarer, storgatsten skall bevaras.

En stadsmiljögrupp i samarbete mellan stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen arbetar, i enlighet med fördjupningen av översiktsplanen, med upprättandet med ett program för stadens golv.

Sidan 217

Bilaga 85



att överlämna ärendet till stadsmiljögruppen för hantering i samband med upprättandet av programmet för stadens golv.

KOMMUNKONTORET

Jan-Inge Ahlfridh Pontus Gunnarsson kommundirektör administrativ chef

\\Application87.lund.se\lundhome$\ej5921\home\dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Staffan sölve\1.doc

Sidan 218

Bilaga 85

Sidan 218

Bilaga 85

Sidan 218

Bilaga 85

Sidan 218

Bilaga 85

Sidan 218

Bilaga 85

Kommunkontoret Administrativa avdelningen 2011-06-03

Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget 7 046-35 50 00 046-15 22 03 www.lund.se/kommunfullmaktige [email protected] 221 00 LUND

Protokollet från kommunfullmäktiges sammanträde den 26 maj 2011 har vid tidpunkten för då denna handling producerades ännu inte blivit justerat.

Documents

KOMMUNFULLMÄKTIGES I LUND SAMMANTRÄDE DEN 16-17 … · Dnr KS 2009/0628 Handlingarna finns tillgängliga på kommunkontoret, Stortorget 7, Lund . Sidan 1 Bilaga 69. Sidan 2. LUNDS