Upload
four-public-relations
View
230
Download
5
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Kompetensbehovet inom teknik och tillverkning – ur ett yrkeshögskoleperspektiv
Citation preview
böck
er
rätt kompetens
entr
epre
nörs
kap
kom
pete
nsfö
rsör
jnin
g
Kompetensbehovet inom teknik och tillverkning
kunskap
jobb
examen
lärande i arbete
prak
tikarbetslivskopplingbetyg
studiemedelutbildningsanordnare
– ur ett yrkeshögskoleperspektiv
utbildningsplan
valideringefterfrågan
teor
i
exam
ensa
rbet
e
LIA
Utgiven i juni 2013.
Innehåll
Inledning 5
Bakgrund 6
Yrkeshögskoleutbildningar inom teknik och tillverkning 10
Bristindex inom teknik och tillverkning 12
YH Mälardalens analys 14
Kontakta oss 16
4
5
Inledning
YH Mälardalen har gjort den här analysen för att belysa kompetenssitua-tionen för verksamheter inom teknik och tillverkning i Mälardalen. Men först lite information om YH Mälardalen.
YH Mälardalen är initierat av Handelskammaren Mälardalen, tillsam-mans med regionförbunden i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län. Vi har ett tydligt uppdrag. Vi ska arbeta för att arbetslivet ska få den kompetens som behövs. För att möta det ökande behovet av kompetens behöver fler relevanta yrkeshögskoleutbildningar starta i Mälardalen. Det betyder att regionens aktörer måste arbeta aktivt tillsammans för att lösa problemet.
I den här rapporten har vi samlat information om läget inom yrkeshög-skola och arbetsmarknad inom teknik och tillverkning. Syftet har varit att undersöka om de utbildningar som finns i dag matchar den kompetens som efterfrågas.
6
Bakgrund
Kompetensförsörjningen i de tre länen Södermanlands, Västman-lands och Örebro län, nedan kallat Mälardalen, ser lite olika ut, men indu-strins betydelse är genomgående för alla tre. Ett tecken på det är den stora mängden yrkeshögskoleutbildningar som finns mot området. Det beviljas också betydligt fler yrkeshögskoleutbildningar inom teknik och tillverk-ning än genomsnittet för alla utbildningsområden. Trots det beräknar SCB att det 2030 kommer att saknas 100 000 teknikutbildade i landet, varav nästan hälften yrkesutbildade.
Hela Mälardalen har tidigare fått mycket kompetens från tekniska skolor i Arboga, Katrineholm, Köping och Stockholm, som tidigare erbju-dit kortare ingenjörsutbildningar. Sedan skolorna lades ner runt sekel-skiftet har den nivån av utbildning inte riktigt ersatts, även om yrkeshög-skolan när den infördes mötte delar av behovet. Många av de personer som kommit ifrån de utbildningarna har nu ledarfunktioner hos teknikföretag i Mälar-dalen, och kommer under det närmaste årtiondet att gå i pension.
I Södermanlands län, som är det län av de tre med högst arbetslöshet, väljer många ungdomar att inte gå vidare till eftergymnasiala studier. Detta leder till problem eftersom efterfrågan på eftergymnasial kompetens ökar. Enligt en undersökning från Regionförbundet Sörmland är verk-stadsindustrin en av de mest konkurrenskraftiga branscherna i länet. Även om antalet minskar något är fortfarande 18 300 personer, 17 procent av Södermanlands sysselsatta, verksamma inom industrin. Allra starkast är verkstadsindustrin med 10 000 sysselsatta. Efterfrågan på tekniker med specialistkompetens är stor och förväntas öka i och med att teknologin inom industrin fortsätter att utvecklas. Regeringens järnvägssatsning Ostlänken, med snabbtåg mellan Stockholm och Linköping via Nyköping och Skavsta, väntas också innebära ett stort behov av olika specialistkom-
7
petenser, men förmodas också få sidoeffekter som ökat bostadsbyggande och nyetableringar av företag. Södermanlands läns arbetsmarknad är tätt förknippad med omkringliggande län.
Västmanlands län har historiskt en stark ställning inom bland annat industrisektorn. Västmanlands industri är globalt konkurrenskraftig tack vare en hög grad av automatiserade processer och robotik. Starka skrån och branscher i länet är energi- och elkraftprodukter, fordon, järn- och stålbearbetning samt tåg- och järnväg. Dessutom har Mälardalens hög-skola en världsledande ställning inom inbyggda system. De yrkesroller som återfinns inom industrin i dag kräver teoretiskt skolade praktiker för att kunna hantera datoriserade processer, programmering, felsökning och underhåll. Idag arbetar totalt 21 procent av Västmanlands invånare inom industrin, 23 000 personer. Efterfrågan på kompetent arbetskraft inom teknik och tillverkning beräknas dessutom fortsätta öka. Antalet sysselsat-ta civilingenjörer i länet ökar varje år, kraftigare än riksgenomsnittet. 2013 och 2014 går 2 000 personer inom industrin i ålderspension. I Bergslagen, nära gränsen till Västmanland, återöppnas många gruvor, vilket beräknas ge 670 arbetstillfällen till Västmanland de närmaste fem åren.
I Örebro län dominerar i huvudsak två branscher, industri och hälso- och sjukvård. Teknik- och tillverkningsbranschen är viktig för Örebro län och den har stor betydelse för länets ekonomiska tillväxt. Örebros toppföretag inom teknik och tillverkning konkurrerar på den globala marknaden. Industrin är klart mansdominerad. Hela 29 % av männen i Örebro län arbetar inom industrin. Örebro universitet har tidigare haft tvååriga tekniska utbildningar som gett arbetslivet värdefull kompetens som bland annat CNC-tekniker, byggarbetsledare och drifttekniker. Dessa utbildningar håller nu på att avvecklas, som ett led i ett strategiskt utveck-lingsarbete från universitetets sida, och alltså inte på grund av mättat behov från arbetslivet. Flera av länets kommuner har i en satsning kallad Business Region Örebro lyft fram avancerad tillverkning tillsammans med logistik och besöksnäring.
“Yrkeshögskolan blev helt rätt väg in på arbetsmarknaden för mig. Nu känner jag mig verkligen hemma.”
Michael, tidigare yrkeshögskolestudent
10
Yrkeshögskoleutbildningar inom teknik och tillverkning
Yrkeshögskoleutbildningar söks i september för utbildningsstart de två kommande åren. Efter två utbildningsstarter måste utbildningsanord-naren söka nytt tillstånd för att fortsätta utbildningen. Besked om vilka utbildningar som beviljas lämnas av Myndigheten för yrkeshögskolan i januari varje år.
Idag bedrivs 28 yrkeshögskoleutbildningar inom teknik och tillverkning i Mälardalen. Inför ansökningsomgången för första utbild-ningsstart hösten 2013 kom det in 23 ansökningar inom teknik och tillverkning i Mälardalen och tolv av dem beviljades start. Det är högre än både rikssnittet för beviljade utbildningar, på 32 %, och snittet för samtliga utbildningsområden i Mälardalen som ligger över 34 %.
Alla yrkeshögskoleutbildningar följer samma poängsystem där 200 yrkeshögskolepoäng motsvarar ett års studier. Utbildningarna kan startas och avslutas vid olika tidpunkter på året och följer därför inte alltid univer-sitets- eller gymnasieterminerna. Därför har några av utbildningarna inom teknik och tillverkning i Mälardalen flera examina under samma kalender-år. Bland de just nu aktiva utbildningarna i Mälardalen finns fortfarande en Ky-utbildning, Elteknik på Campus Nyköping. Den följer ett annat poängsystem där 1 poäng motsvarar 1 veckas studier.
Varje utbildning beviljas ett bestämt antal platser. Om alla studenter fullföljer sin utbildning, tillför yrkeshögskolan arbetslivet 1813 personer med olika, efterfrågade teknik- och tillverkningskompetenser mellan 2013 och 2016.
11
Utbildningsanordnare, stad, län
Utbildning Examensår Poäng
Flygteknik Technical Training/Nyköpings kommun,
Nyköping, Södermanlands län
Flygtekniker 2014, -15 300
Campus Nyköpings kommun, Nyköping,
Södermanlands län
Elteknik (Ky) 2013 80
Projektledare Elteknik 2014, -15 200
Elkonstruktör 2015, -16 400
Elkrafttekniker 2015, -16 230
Högskolecentrum/Arboga kommun, Arboga,
Västmanlands län
Elkraftsingenjör –
produktion, distribution och miljö -13,-14,-15,-16 400
Underhållsingenjör -processteknik 2015, -16 400
Mälarakademin, Västerås, Västmanlands län
Elkraftteknik 2013, -14, -15 400
Underhållstekniker 2013, -14 200
Produktionsutveckling 2013, -14, -15 400
Åsbro kursgård, Askersund, Örebro län
Anläggningsmontör storkraftnätet 2014, -15 300
Plushögskolan/Teknikhögskolan, Västerås, Västman-
lands län
Kvalificerad automationstekniker 2013, -14, -15 400
Automationstekniker 2014, -15 400
Inspektions- och
provningsingenjör 2014, -15 430
Utbildningsborgen AB, Örebro, Örebro län
Automations- och robotteknik 2014, -15 425
Stiftelsen för Kvalificerad Yrkesutbildning i
Mellansverige, Hallsberg, Örebro län
Automationstekniker 2014, -15 400
Vatten och miljöteknik 2013 400
Biogasteknik 2013, -14, -15 400
Biogasteknik 2014, 15 100
Norra Västmanlands Utbildningsförbund, Hedemora,
Västmanlands län
Bergarbetare 2013, -14 200
Norra Västmanlands Utbildningsförbund, Fagersta,
Västmanlands län
Avancerad CNC-teknier,
Blått certifikat 2014, -15 300
Kunskapscompaniet Ankaret AB, Eskilstuna,
Södermanlands län
Verktygsteknik 2013, -13, 300
Verktygsmakare 2014, -15 300
Karlskoga kommun, Karlskoga, Örebro län
Explosivämnestekniker -13,-14,-15,-16 400
Lernia College, Västerås, Västmanlands län
Internationell Servicetekniker 2013, -14 400
Stiftelsen Installatörernas Utbildningscentrum IUC,
Katrineholm, Södermanlands län
Tekniker kyla 2013, -13 300
Kyl- och värmepumpstekniker 2014, -15 300
AGSTU, Västerås, Västmanlands län
Tillämpad Elektronik för
Inbyggda System 2013, -14, -15 200
Eskilstuna kommun, Eskilstuna, Södermanlands län
Industriell mätteknik 2014, -15 210
12
Bristindex inom teknik och tillverkning
Mälardalsregionen saknar idag och på några års sikt kompetens inom flera områden inom teknik och tillverkning. Det handlar inte bara om nyanställningar utan också om vidareutbildningar för olika grupper så att de ökar sina chanser till fortsatt arbete. Regionförbundet Örebro har genom företagen som är engagerade i Teknikcollege uppskattat att behovet av kompetens på yrkeshögskolenivå bara för de företagen är över 4 500 personer de kommande 10 åren.
Inom industrin efterfrågas kompetens inom automatiserade processer, programmering, underhåll med service och felsökning. Även IT-specialister, datatekniker, maskintekniker, anläggningsarbetare, och byggnadsingenjörer är i dag eftertraktade kompetenser, framför allt ut- tryckt av den tillverkande industrin. De satsningar inom transportbran-schen som är planerade i Mälardalsregionen, med Hallsberg och Ostlänken i Södermanland i spetsen, förväntas även skapa efterfrågan på bland annat signaltekniker, elkrafttekniker och tågtekniker.
Många olika teknikerkompetenser dyker upp frekvent när arbetsliv och branschorganisationer listar kompetenser de efterfrågar. Utöver de vi redan har nämnt är underhållstekniker, processtekniker, vattentekni-ker, kyltekniker, miljötekniker, biogastekniker, drifttekniker, automa-tionstekniker, mättekniker och maskintekniker kompetenser som tidigt identifieras.
Teknik- och tillverkningssektorn är som så många andra en bransch där det väntas stora generationsväxlingar inom en snar framtid. Detta märks av på flera håll, men kan bli extra kännbart i små orter med en dominerande och gammal industri.
13
Arbetsförmedlingen presenterar regelbundet ett bristindex över sys-selsättningen inom olika branscher. Bristindexet går från ett till fem, där fem innebär att efterfrågan på kompetens är som störst och ett att den är som lägst. Idealet är tre. Då stämmer efterfrågan och kompetensutbudet överens med varandra. Diagrammet här nedanför är hämtat från Arbets-förmedlingens bristindex från 2012. Tekniskt arbete hamnar sammantaget näst högst på listan över bristområden i Arbetsförmedlingens genomgång. Bara inom data/IT är behovet större. I Arbetsförmedlingens intervju-undersökning 2013 om efterfrågan på varor spådde 39 %-enheter fler arbetsställen ökad än minskad efterfrågan de kommande 12 månaderna.
Särskilda bristområden Utifrån uppgifter från arbetslivet och branschorganisationer vill YH Mälardalen lyfta fram några kompetenser som särskilda bristområden.
Elektroteknik
Elkraft
Maskinteknik och -reparationer
Installationsteknik och -elektronik
Serviceteknik
Robotteknik
Värmebehandlingsteknik
CNC-teknik
Stål- och skärande bearbetning
Fordonsteknik
Styr- och reglerteknik
Livsmedelsteknik
Tunga fordon och industrimaskiner
Tåg- och järnvägsrelaterad kompetens
Inspektionsingenjör
14
YH Mälardalens analys
Genomlysningen av de olika länen visar tydligt att teknik och tillverkning är två starka områden som väntas växa. Utvecklingen väntas gå mot mer avancerad och kvalificerad specialkompetens. Teknik- och till-verkningsföretagens betydelse för regionernas tillväxt är stor och gör det vitalt att regionerna är med i arbetet för att säkra tillgången på kvalificerad kompetens. Yrkeshögskoleutbildningar kan genom sin nära koppling till arbetslivet utbilda precis den spetskompetens som arbetsgivarna behöver för att kunna växa, på ett snabbt och flexibelt sätt.
Att 39 %-enheter fler arbetsställen inom industrin tror på ökad order-ingång än på minskad kan tyda på att branschen tagit sig igenom det värsta stålbadet och är på väg ut ur långkonjunkturen.
De tre Mälardalslänens närhet till varandra skapar förutsättningar för ett utbyte av kompetens och en gemensam hållning till kompetensutveck-lingen inom teknik- och tillverkningssektorn. Genom att göra gemensam sak och samarbeta om till exempel yrkeshögskoleutbildningarna kan kom-petensen hålla högre kvalitet och komma ut till arbetsgivarna snabbare.
YH Mälardalen kan konstatera, med stöd av uppgifter från Tillväxt-verket och Arbetsförmedlingen med flera, att det i framtiden finns ett stort behov av relevant kompetens inom teknik och tillverkning och att behovet visar sig redan i dag.
Även de som redan är anställda behöver kompetensutvecklas, eftersom teknikutvecklingen går så fort fram. Det behövs därför också fler uppdragsutbildningar som kan hämta resurser från många befintliga yrkeshögskoleutbildningar.
Malin, yrkeshögskolestudent
“På utbildningen får man verkligen en känsla för vad man kommer möta i jobbet. Man får lära sig det både teoretiskt och praktiskt.”
Malin, yrkeshögskolestudent
Kontakta oss
YH Mälardalen Handelskammaren Mälardalen
Trefasgatan 4 721 30 Västerås
Projektledare: Lena Nyquist [email protected]
Besök oss: www.yhmalardalen.se Följ oss: www.facebook.com/yhmalardalen