NORDAND 10 Konference om Nordens sprog

som andet– og fremmedsprog

Kompleksitet – Motivation – Output

Islands Universitet

Reykjavík 25. – 28. maj 2011

2

3

Kristín Ingólfsdóttir, rektor

Hilsen fra rektor

I sin bog Sprogundervisning fra 1901 skriver den danske lingvist Otto Jespersen om

sprogundervisningens formål:

Hvad er formålet med sprogundervisning? Ja hvorfor kan man sit modersmål? Vel sagtens

for at kunne leve sammen med sine landsmænd med störst udbytte: udvexle tanker, følelser

og ønsker med dem, både ved at modtage noget af deres åndelige indhold og ved at

meddele dem noget af hvad der bor i een selv. Sproget er ikke formål i sig selv, sålidt som

jernbaneskinner er det; det er en forbindelsesvej mellem sjælene, et kommunikations-

middel [...]. Men sproget er det fyldigste, righoldigste, bedste kommunikationsmiddel, det

slår bro mellem mennesker på mangfoldige områder, hvor de ellers vilde vanke om

afsondrede og udelukkede fra forståelse (s. 5).

Ligesom for andre nordboere beror islændingenes kontakt med omverdenen på kundskaber i

fremmedsprog. Kontakten med det øvrige Norden er tæt og mangesidig, og i kommunikation

med andre nordboere er beherskelsen af et andet nordisk sprog afgørende.

På universiteter vidt omkring i verden har studier og forskning i nordisk sprog og kultur

vist sig at være attraktive for mange. Denne indsats har ikke alene stor kulturel og politisk

betydning, men tjener også nordiske interesser på flere planer.

I de seneste år har vi oplevet en stadig voksende globalisering og stor mobilitet blandt

mange mennesker. Antallet af udlændinge i vores lande er vokset støt, og vi står over for den

udfordrende opgave at skabe en fælles fremtid med optimale muligheder for alle. For de nye

landsmænd fungerer kundskaber i Nordens sprog som nøgle til vores nye fællesskab og giver

adgang til uddannelse, arbejde og andre livskvaliteter.

Forskning i Nordens sprog som andet- og fremmedsprog er derfor et yderst vigtigt

vidensområde for såvel enkeltpersoner som samfundet i sin helhed.

Konferencen Nordand holdes nu for anden gang på Islands Universitet. Det er mig en

stor fornøjelse at byde nordiske sprogforskere og andre konferencedeltagere hjertelig

velkomne til Island netop nu i år, når Islands Universitet fejrer 100-års jubilæum. Jeg er

overbevidst om, at konferencen vil skabe gode kontakter og give inspiration til nye

forskningsprojekter og yderligere samarbejde. Jeg ønsker jer alle en rigtig god og udbytterig

konference og håber, at den bidrager til at fremme forskningen i Nordens sprog som andet- og

fremmedsprog.

4

NORDAND 10

Konferencen Nordand 10 arrangeres i samarbejde mellem Institut for Lingvistik og Vigdís

Finnbogadóttir Instituttet for Fremmedsprog på Islands Universitet.

Konferencekomitéen består af Auður Hauksdóttir, docent i dansk og leder af Vigdís

Instituttet, Birna Arnbjörnsdótir, professor i andetsprogsforskning, og María Garðarsdóttir og

Sigríður Þorvaldsdóttir, begge adjunkter i islandsk som andetsprog.

Projektleder for konferencen er Hrefna Ingólfsdóttir, Vigdís Instituttet.

Alle abstrakter er fagfællebedømt af nordiske forskere.

Konferencen støttes af Nordplus - Nordiske sprog og kultur, Clara Lachmanns Stiftelse,

Institut for Lingvistik og Vigdís Finnbogadóttir Instituttet for Fremmedsprog.

Málvísindastofnun Háskóla Íslands

5

PROGRAM

Onsdag 25. maj

17:30–18:30 Registrering – Hovedbygning (Aðalbygging)

18:30–20:00 Åbning af konferencen – let traktement med vin – Hovedbygning,

Hátíðarsalur (Aðalbygging)

Torsdag 26. maj

8:30-9:30 Hovedforelæser: Anne Holmen – Andetsprogstilegnelse i superdiverse

samfund: en ny slags kompleksitet? – Hovedbygning, Hátíðarsalur

(Aðalbygging)

9:30-10:00 Kaffe – Hovedbygning (Aðalbygging)

Sektion A 1

Háskólatorg 102

Sektion B 1

Hovedbygning 225

Sektion C 1

Hovedbygning

Hátíðarsalur

Sektion D 1

Hovedbygning 229

10:00-

12:00

Rigina Turunen and

Sari Paivarinne:

Relative and absolute

complexity of

Finnish. What is

complex in Finnish

for Chinese students?

Eeva-Liisa

Järvinen: Vad är

komplext i svenskans

speciesböjning och

artikelbruk ur

inlärarperspektiv?

Annekatrin

Kaivapalu og Pille

Eslon: Cross-

linguistic influence

and

morphophonological

complexity in

production of closely

related languages

Iwona Kowal:

Syntaktisk

komplexitet i svenskt

L3-skrivande. En

longitudinell studie

Lars Anders

Kulbrandstad:

Språklæreres

metalingvistiske

kunnskap

Reidun Aambø:

Korleis kan

språklæraren ta

hensyn til det

akademiske

kultursjokket for den

internasjonale

studenten?

Elisabeth Egeli og

Wenche Thomassen:

‖Teacher beliefs and

cognititon ‖ – i en

norsk kontekst.‖

Studies… which

examine what

teachers… think,

know or believe‖

(Borg, 2006:50)

Raili Hildén:

Lärarattityder till den

nya muntliga kursen i

främmande språk i

allmän

gymnasieundervisning

Kenneth

Hyltenstam:

Implicit och

explicit språklig

kunskap hos nästan

infödda

Kamilla György-

Ullholm: Gränsen

mellan första- och

andraspråk – en

definitionsfråga?

Merike Jürna:

Danskbehov blandt

de internationale

forskere på

Københavns

Universitet.

Parallelsproglighed

i teori og praksis

Niina Lilja:

Highlighting

linguistic expertise

in second language

conversation

Sofia Tingsell:

Overcoming

obstacles – New

electronic resources

for the acquisition of

conventionalized

expressions in

Swedish

Tuija Lehtonen and

Heidi Vaarala:

Finnish Literature

Online – Connecting

People?

Åsta Øvregaard:

CALST (Computer-

Assisted Listening

and Speaking Tutor)

Brynhildur Anna

Ragnarsdóttir:

Tungumálatorg –

digitalt, interaktivt

mødested for

sproglærere i Island

6

Torsdag 26. maj

12:00-13:00 Frokost – Háskólatorg

13:00-14:00 Hovedforelæser: Ema Ushioda – The place of motivation in complexity

theory perspectives on L2 learning – Háskólatorg 102

Sektion A 2

Háskólatorg 102

Sektion B 2

Háskólatorg 101

Sektion C 2

Háskólatorg 103

Sektion D 2

Háskólatorg 104

14:00-

15:00

Maisa Martin:

Complexity –

quantity or quality?

Nina Reiman og

Marja Seilonen:

Complexity – an

indicator of

proficiency in

SLA?

Taija Swanström

och Saija

Tamminen-Parre:

Om motivationen

att lära sig svenska

hos finskspråkiga

universitetsstuderan

de

Aija Virtanen:

Beliefs about

motivation:

Philippine nurses

as language

learners

Lis Auvinen og

Ullamaija Fiilin:

Tvåspråkig expertis

i kandidatexamen

Þórhildur

Oddsdóttir: Hvor

stor produktiv

viden har islandske

studerende på

danskfaget på

Islands Universitet

når det kommer til

brug af fraser og

flerordsforbindelse

r i deres

skriftsprog?

Ursula Brøchner

Kaufmann: Dansk

som fremmedsprog i

Schweiz – motivation,

selvvurdering og

learner beliefs

Michelle

Waldispühl: Vuxen

andraspråksinlärning

av tyska i den

tysktalande delen av

Schweiz och av

norska i Norge – en

jämförelse enligt

sociolingvistiska och

integrationspolitiska

aspekter

15:00-

15:30 Kaffe – Háskólatorg

15:30-

16:30

Outi Toropainen:

Lingvistisk

komplexitet i en

kommunikativ

språkhandling i

elevtexter med L2

finska

Sinikka Lahtinen

och Åsa

Palviainen: Under

ytan? Lexikala

processer och

output i L2

skrivande

Charlotte

Øhrstrøm: Voksne

indlæreres

motivation for at

lære dansk

Minna Suni:

Complex relations:

motivation and

affordances

Randi Benedikte

Brodersen, Peter

Raagaard & Marc

Volhardt:

Islændinges udtale

af dansk

Liv Andlem

Harnæs: Vokaler

hos

andrespråksbrukere

. Ulike forklaringer

på avvik fra

målspråksnorm. En

empirisk

undersøkelse

Elisabeth Berg:

Learning journals and

progress in a blended

learning environment

Anna Flyman

Mattsson:

Grammatiska

utvecklingsstadier i

läromedel för Sfi

16:30-17:00 Plenarforelæser: Juni Søderberg Arnfast – ‖… men jeg føler mig som en

klovn.‖ Om voksnes indlæreres italesættelse af motivationen for at lære dansk

udtale – Háskólatorg 102

18:30 Festmiddag – Skíðaskálinn Restaurant – Busser afgår fra Hótel Leifur

Eiríksson, Hótel Loftleiðir og Radisson Blu Saga Hotel klokken 18:30.

Restauranten ligger 30 min. kørsel fra Reykjavík

7

Fredag 27. maj

8:30-9:30 Hovedforelæser: Diane Larsen-Freeman – Chaos/Complexity Theory: The

Boundlessness of Potentiality – Háskólatorg 105

9:30-10:00 Kaffe – Háskólatorg

Sektion A 3

Háskólatorg 105

Sektion B 3

Háskólatorg 101

Sektion C 3

Háskólatorg 103

Sektion D 3

Háskólatorg 104

10:00-

12:00

Karen Lund:

Language at work –

Analysis of language

development from a

dynamic complex

perspective

Gisela Håkansson

och Catrin Norrby:

Complexity and

language proficiency

– comparing L1 and

L2

Karen Margrethe

Dregelid, Anne

Golden og Kari

Tenfjord:

Kompleksitet i

tekster skrevet av

vietnamesiske

innlærere

Bård Uri Jensen:

Tre perspektiver på

språklig

kompleksitet

Barbro Allardt

Ljunggren:

Attityder till

andraspråket och

självskattade

kunskaper i språket

inom Finland. Ett

försök till

jämförelse av

finlandssvenska,

åländska och finska

ungdomar

Bergþóra

Kristjánsdóttir og

Lene Timm:

Dansk som

andetsprog i et

forældreperspektiv

Michael Svendsen

Pedersen: Biografi

og læringskultur

Elisabeth Ellingsen:

Å forhandle om

mening på et

andrespråk – en

analyse av muntlig

respons knyttet til

interpretasjoner av en

skjønnlitterær tekst

Anne Marit

Vesteraas Danbolt:

Språkbruksmønstre

og

litterasitetspraksiser

Lena Sjöqvist: Att

bedöma

andraspråkstexter-

En jämförelse av två

analysmodeller –

performansanalys

och analys utifrån

systemisk funktionell

lingvistik

Tuija Määttä:

Påverkar språket i

läromedel texter som

svenskspråkiga

inlärare av finska

skriver?

Gunhild Tomter

Alstad: Lett som en

lek? Førskolelæreres

andrespråksdidaktisk

e praksiser i

uformelle

læringssituasjoner

Hilde Osdal: Kvifor

får mest alle vaksne

innvandrarar

norskopplæring på

bokmål, også i

nynorskkommunane

?

Ulrika Dahl: Varför

ska språket

synliggöras nu?

Kursplaneförändring

ar i ett samhälls- och

språkpolitiskt

perspektiv

Heidi Harju-

Luukkainen: What

is the outcome in

reading literacy for

students that attend

swedish-speaking

schools but use

mainly another

language at home? –

evidence from Pisa

2009 assessment

12:00-13:00 Frokost – Háskólatorg

13:00-13:30 Auður Hauksdóttir – Center for Verdens Sprog – Háskólatorg 105

13:30-14:00 Nordand tidskriftet – Háskólatorg 105

8

Fredag 27. maj

14:00-14:30 Kaffe – Háskólatorg

Sektion A 4

Háskólatorg 105

Sektion B 4

Háskólatorg 101

Sektion C 4

Háskólatorg 103

Sektion D 4

Háskólatorg 104

14:30-

16:30

Maya Vukovska og

Boriana Vukovska:

Ola Nordmann møter

Hassan og Indira:

Hvilket bilde av Norge

skaper lærebøkene i

norsk som andrespråk?

Josefina Eliaso

Magnusson:

Flerspråkiga unga

vuxna i olika

sociogeografiska

kontexter

Ragnar Arntzen og

Arnstein Hjelde:

Møte med norsk som

majoritetsspråk i Den

gamle verden og som

minoritetsspråk i Den

nye verden

Helle Pia Laursen:

Det flersprogede

klasserum som arena

for investering i sprog

og literacy

Elina Tergujeff,

Riikka Ullakonoja

and Hannele Dufva:

What affects the

learning of oral skills

in L2 Swedish?

Toril Kristin Sjo:

Korleis gjekk det

med Abdou?

Effekten av

samarbeid som

undervisningsmetode

i ei læringsgruppe

med ein

andrespråksbrukar

Mariana Sellgren:

Den dubbla

uppgiften –

Tvåspråkiga elever i

skolans mellanår

arbetar med

förklarande genre i

SO

Birna

Arnbjörnsdóttir

og Karen Lund:

Integration af

indvandrere

gennem voksen- og

efteruddannelse: En

nordisk komparativ

undersøgelse

Jaana Kolu: Finska

svenskstudenters

språkkunskaper och

den europeiska

referensrammen

(CEFR)

Auður

Hauksdóttir:

Receptiv og

produktiv

beherskelse af

leksikalske fraser på

dansk –

Sprogværktøjet

www.frasar.net

Sissel Jensen

Nefzaoui:

Kulturelle insidere

eller outsidere?

Interkulturell

kommunikasjon i

N2-tekster

Birgitte Fondevik

Grimstad og

Randi Myklebust:

Kåll og Fårikål –

om å delta på

andrespråket i

klasserommet

Elzbieta

Strzelecka: En

bild säger mer än

tusen ord, eller?

Rumsrelationer i

läromedel i

svenska som

andraspråk

Natalia Ganuza,

Julia Prentice and

Sofia Tingsell:

Variation of some

lexical and

grammatical

features in the

Swedish of

adolescents in

multilingual

settings

19:00 Festmiddag – Sjóminjasafnið, Grandagarður 8, Reykjavík – 15 min. gang fra centrum

9

Lørdag 28. maj

8:30-9:00 Plenarforelæser: Guðrún Theodórsdóttir – The disappearance of the

Language Learner. ‗Identity‘ in Second Language Acquisition from a CA-

SLA perspective – Háskólatorg 105

Sektion A 5

Háskólatorg 101

Sektion B 5

Háskólatorg 103

Sektion C 5

Háskólatorg 104

Sektion D 5

Háskólatorg 105

9:00-

11:00

Christina Hedman:

Dyslexi på två språk:

om över- och

underidentifiering av

dyslexi hos

tvåspråkiga elever i

skolan

Lars Holm:

Sprogtesting af

tosprogede småbørn.

En pædagogisk-

antropologisk analyse

af institutionel praksis

Julia Prentice: På rak

sak. Om

ordförbindelser och

konventionaliserade

uttryck bland unga

språkbrukare i

flerspråkiga miljöer

Maria Eklund

Heinonen: Går den

grammatiska

utvecklingen i tal

och skrift hand i

hand?

Silje

Ragnhildstveit:

Genustilegnelse og

morsmålstransfer i

norske

innlærertekster – et

prosjekt under

utvikling

Oliwia Szymanska:

Distribusjon av i og

på hos polske

norskinnlærere –

utvalgte konseptuelle

utfordringer

Berit Peltonen:

Podcasts in

Language Learning-

Voices from

Working Life

Michael Dal:

Digital

videoproduktion og

sprogaktivering –

brug af elevvideo i

sprogundervisningen

Johannes Wagner:

Does Second

Language Learning

exist outside of

classrooms!

Basar Önal: The

Språkskap project

Guðrún

Theodórsdóttir,

Kolbrún

Friðriksdóttir og

Guðlaug Stella

Brynjólfsdóttir:

The Icelandic

Village; Guided

participation in

everyday-life

interaction

Brian

MacWhinney:

Embedded

Cyberlearning for

Second Languages

11:00-11:30 Kaffe – Háskólatorg

11:30-12:30 Hovedforelæser: Alan Firth – Conversation Analysis, competence, and L2

interaction: Why, how and to what end? – Háskólatorg 105

12:30-13:30 Madpakke – kan afhentes på Háskólatorg

13:30 Udflugt til Reykjanes – afgang fra Hovedbygningen

10

Abstrakter – Hovedforelæsere

Firth, Alan

Conversation Analysis, competence, and L2 interaction: Why, how and to what end?

This talk discusses and explores how Conversation Analysis can be deployed to throw light

on the complex processes of L2 learning and L2 interaction.

I argue that CA can offer insights into a wealth of concepts closely associated with

SLA, in ways that challenge us, as researchers, to re-evaluate some of our often unquestioned

key assumptions relating to language itself, language use, and the L2.

Holmen, Anne

Andetsprogstilegnelse i superdiverse samfund: en ny slags kompleksitet?

Forskning i andetsprogstilegnelse har traditionelt begrænset sig til udvikling af learneres

gradvise beherskelse af det nye sprogs elementer og regler og dermed til at beskrive en

kompleksitet, der knytter sig til grammatikalisering og leksikalisering af det enkelte sprog.

Tilegnelsesprocessen har været beskrevet med strukturelle, funktionelle eller interaktionelle

kategorier, men den har først og fremmest været tænkt som rettet mod et givet målsprog.

Learnernes modersmål og andre sprog, som de kender til, har gennem transfer kunnet bidrage

med sprogligt materiale til hypotesedannelse vedrørende målsproget, men er blevet tillagt en

dalende betydning, efterhånden som andetsprogstilegnelsen skrider frem. Nyere

sociolingvistisk forskning af sprogbrug blandt unge i superdiverse samfund sætter imidlertid

spørgsmålstegn ved det grundlæggende sprogbegreb, der indgår i andetsprogsforskningen. I

stedet foreslås, at sprogbrug og dermed også sprogudvikling betragtes i et tværsprogligt

perspektiv, eller i en endnu mere radikal udforming, at sprogbrugere i deres praksis trækker

på sproglige træk, der traditionelt tilknyttes forskellige sprog, men som for dem indgår i én

integreret sprogbeherskelse. Spørgsmålet er, hvad et sådant perspektiv vil betyde for

undersøgelser af andetsprogstilegnelse i superdiverse samfund. Dette oplæg vil især fokusere

på, hvorvidt begrebet kompleksitet vil skifte betydning.

Larsen-Freeman, Diane

Chaos/Complexity Theory: The Boundlessness of Potentiality

Chaos/Complexity Theory (C/CT), and closely related Dynamic Systems Theory, were first

proposed in the physical sciences and mathematics to explain the behavior of complex

dynamic systems. The systems usually involve a large number of elements or agents, which

interact and give rise to a different order of complexity at a higher level. Thus, the complexity

emerges in a bottom-up way through the mechanisms of self-organization, whereby systems

grow in complexity without being guided by an external source, and co-adaption, where the

system adjusts or adapts to its context.

The systems are dynamic because they are always changing, sometimes gradually,

sometimes abruptly. Change in such systems is often nonlinear, which means that the effect is

not proportionate to the cause. The nonlinearity is attributed to the fact that such systems are

sensitive to initial conditions. It is this sensitivity to initial conditions that makes complex

systems chaotic—they can change in unpredictable ways.

From this brief description, it may be evident why C/CT has the potential to shift our

understanding of the nature of language and language development. A complexity-inspired

11

view of language rejects the notion of language as something innate or as something that is

taken in – a static commodity that one acquires and therefore possesses. Instead, language is

seen to be as much a process as a product, something in which one participates. Further,

because language is a dynamic system, continuously changing, its potential is boundless,

never fully realized.

Ushioda, Ema

The place of motivation in complexity theory perspectives on L2 learning

In second language research, motivation has traditionally been conceptualised as an individual

psychological phenomenon, located in the inner workings of the mind, though subject to

external social and contextual influences. Recently, however, L2 motivation research has

begun to embrace the ‗social turn‘ in SLA, as well as a general Zeitgeist in mainstream

motivational psychology where sociocultural and situated perspectives integrating motivation

and context are breaking ground. Contemporary situative perspectives on motivation

challenge researchers to integrate notions of self-and-context in a dynamic and holistic way.

The relationship between self and context is a reciprocal and mutually constitutive one, since

the self-as-agent is an inherent part of the developing context and is not only shaped by but

also contributes to shaping that context. The challenge is to capture the ongoing multiple

influences among social, contextual and individual factors, in all their componential

complexity, as well as the emerging changes in both person and environment. As Dörnyei

(2009) has argued, this complexity perspective on L2 learning renders the notion of discrete

individual difference variables (such as motivation) rather meaningless, since processes of

motivation, cognition, emotion and their constituent components continuously interact with

one another and the developing context, thereby changing and causing change in non-linear

and unpredictable ways, as the complex system as a whole restructures, adapts and evolves.

Yet, as I will propose in this talk, the analysis of motivation must play a significant role in a

complex systems perspective on L2 learning, given the need to consider processes of human

agency, intentionality and reflexivity that are fundamental to the dynamic interactions

between self and context.

Abstrakter – Plenarforelæsere

Arnfast, Juni Søderberg

”… men jeg føler mig som en klovn.” Om voksnes indlæreres italesættelse af motivationen for

at lære dansk udtale

Motivationsdiskussionens naturlige gebet er klasserummet, og hidtil har

motivationsforskningen haft fokus på især yngre indlæreres læringsproces i relation til

motivation. Motivationsforskningen har taget en frugtbar drejning fra en social-psykologisk til

en langt mere kompleks forståelse af de socio-dynamisk faktorer, som har indflydelse på den

enkelte indlærers motivation. Når det drejer sig om voksne, som pr. definition er autonome,

og deres læringsmotivation, hører Nortons arbejde fra 2000 til de sjældne undtagelser, som

inddrager indlærernes erfaringer uden for det formelle læringsrum.

Med udgangspunkt i nyere socio-dynamisk tilgange som Nortons teori om Social

Investment og Dörnyeis teori om The L2 Motivational Self System vil jeg diskutere

muligheder og eventuelle begrænsninger ved anvendelse af nyere motivationsteori. Jeg vil

afprøve tilgangene på et datamateriale indsamlet for at afdække, om og hvordan voksne

12

indlæreres motivation for at lære dansk og særlig dansk udtale påvirkes af faktorer uden for

det formelle læringsrum. Det er min hypotese, at indlærererfaringer fra uformelle

læringssituationer med fordel kan inddrages i planlægningen af formel sprogundervisning og

forståelsen den enkelte indlærer.

Kilder

Dörnyei, Z. (2009): The L2 Motivational Self System I Dörnyei og Ushioda (eds.): Motivation, Language

Identity and the L2 Self. Multilingual Matters.

Norton, B. (2000): Identity and language learning. Gender, ethnicity and educational change. Longman.

Guðrún Theodórsdóttir

The disappearance of the Language Learner. ‘Identity’ in Second Language Acquisition from

a CA-SLA perspective

Identity is central in research of Second Language Acquisition. However, researchers in

various research frameworks understand and treat identity differently. In ‗main stream‘ SLA

identity is something that people are, or say they are (Mcnamara, 1997; Norton, 2000)

whereas the recent research framework of CA-SLA uses the Ethnomethodological

understanding of identity as something people do (Sacks, 1995). Everyone has many identities

that may or may not be relevant a certain points in interaction. This view sees certain

activities relevant to certain identities. Sacks (1995) in his lecture ―The baby cried. The

mommy picked it up‖ made the case that the reason we know that ―the mommy‖ is this baby‘s

mommy is that identity is relevant in this case: Mommies pick up their babies when they cry.

Identity is not only made visible in physical activities as in ‗a mommy picking up a crying

baby‘, but more importantly for the present paper, identity is revealed in interactional

activities; it is trough their activities in interaction that interlocutors display to each other the

relevant identity at that moment.

The much debated identity of a L2 learner (Firth & Wagner, 1997; Firth & Wagner,

2007) is the focus of this paper. The analytic tools of CA-SLA allow us to address such

questions as Does being a L2 speaker/foreigner equal being a L2 learner? And, is a L2

speaker always a L2 learner in some sense? as Firth and Wagner (1998) claim.

The research reported here (Theodórsdóttir, 2010) shows that in the first months in

Iceland a L2 speaker often demonstrates an identity of a L2 learner in her interaction outside

of the classroom to the point of suggesting an omnipresence of linguistic focus in L2

interaction, whereas, this identity is not made relevant in everyday interaction after three

years: the L2 learner identity disappeared over time. The data are naturally occurring

everyday-life conversations in L2 Icelandic recorded over a three year period.

Finally, I will argue that this view of identity may shed new light on some old problems

in SLA, such as ‗fossilization‘ and thus be a potential meeting point of CA-SLA and ‗main

stream‘ SLA: Is it when people are not doing being L2 learners that L2 learning stops

(fossilization)?

References

Firth, A., & Wagner, J. (1997). On discourse, communication and (some) fundamental concepts in SLA research.

Modern Language Journal, 81(3), 285-300.

Firth, A., & Wagner, J. (1998). SLA property: No trespassing! The Modern Language Journal, 82, 91-94.

Firth, A., & Wagner, J. (2007). Second/Foreign Language Learning as a Social Accomplishment: Elaborations

on a Reconceptualized SLA. The Modern Language Journal, 91(Focus Issue), 800-819.

Mcnamara, T. (1997). Theorizing Social Identity. What Do We Mean by Social Identity? Competing

Frameworks, Competing Discourses. Tesol Quarterly, 31(3), 409-429.

Norton, B. (2000). Identity and language learning: Gender, ethnicity and educational change. Harlow, England:

Pearson Education.

13

Sacks, H. (1995). Lectures on conversation. In G. Jefferson (Ed.), (Vol. I & 2). Malden, MA: Blackwell

Publishing.

Theodórsdóttir, G. (2010). Conversations in Second Language Icelandic: Language Learning in Real-Life

Environments. Unpublished Ph.D. dissertation, University of Southern Denmark, Odense, Denmark.

Abstrakter – Sektionsforelæsere

Aambø, Reidun

Korleis kan språklæraren ta hensyn til det akademiske kultursjokket for den internasjonale

studenten?

‖Å lære et språk betyr å bli et menneske til‖, seier ein russisk student, men denne prosessen

kan vere smertefull. Samtidig som den internasjonale studenten skal orientere seg i eit nytt

studiemiljø og i ein ny kultur, har språklæraren forventningar om at språket skal lærast fort,

ofte med nye, forvirrande studieteknikkar og ukjente undervisningsmetodar. Språklæraren

startar gjerne det nye studieåret med å orientere om student- og lærarroller, studieteknikk,

studentdemokrati og liknande, men kan lett oversjå den psykiske tilstanden som studenten er

i. Det kan derfor oppstå fleire kulturelle misforståingar, men også mulegheiter, både i og

utanfor klasseromet.

Forskarar har kome fram til at kultursjokket kan delast i fasar. Foredraget vil sjå på

nokre sider ved det akademiske kultursjokket og gje fleire konkrete eksempel på sjokk og

lindring for den internasjonale studenten som skal lære eit nytt språk (- og eit par eksempel på

‖kultursjokk‖ som eg opplevde som student på Island for mange år tilbake!).

Kjelder

Acton, W.R and J.Walker de Felix: ‖Acculturation and mind‖ i Culture Bound – Bridging the cultural gap in

language teaching, 1992, (ed.Valders), Cambridge Language Teaching Library

Barro, Ana, Shirley Jordan and Celia Roberts: ‖Cultural practice in everyday life: the language learner as

ethnographer‖ i Language Learning in Intercultural Perspective, 1998, (eds. Byram/Fleming, Cambridge

Language Teaching Library

Brick, Jean: ‖Culture Shock‖ i China, A Handbook in Intercultural Communication, 2004, National Centre for

English Language Teaching and Research, Macquarie University, Sydney NSW 2109

Brown, H.Douglas: ―Learning a second culture‖ i Culture Bound – Bridging the cultural gap in language

teaching, 1992 (ed. Valders), Cambridge Language Teaching Library

Hui-Ching Chang, G. Richard Holt: ―A Chinese Perspective on Face as Inter-Relational Concern‖ i The

Challenge of Facework, 1994, (ed. Stella Ting-Toomey), State University of New York Press, Albany

Lixian Jin, Martin Cortazzi: ―The culture the learner brings: a bridge or a barrier?‖ i Language Learning in

Intercultural Perspective, 1998, (eds.) Byram/Fleming, Cambridge Language Teaching Library

Oberg, Kalervo: ‖Culture Shock & the Problem of Adjustment to New Cultural Environments‖, Practical

Antropology 7,177-82, New Canaan, Conn. 2010

Ridsdale, Mary Lou: ‖Losing Identity: A temporary problem for single-semester exchange students‖, 2001,

Swinburne University of Technology

Risager, Karen: ‖Language teaching and the process of European integration‖ i Language Learning in

Intercultural Perspective, 1998, (eds.) Byram/Fleming. Cambridge Language Teaching Library

Aambø, Reidun (red.): Litteraturmøte – Artiklar om bruk av litterære tekstar i undervisninga for studentar og

elevar med anna morsmål enn norsk, 1998, Cappelen akademisk forlag

Aambø, Reidun: Is Rudeness typically Norwegian? 2008, Volda University College

14

Alstad, Gunhild Tomter

Lett som en lek? Førskolelæreres andrespråksdidaktiske praksiser i uformelle

læringssituasjoner

Barnehagen er kjennetegnet ved uformelle læringssituasjoner og vektlegging av leken som en

sentral aktivitet. Flere studier har undersøkt hvilke språkferdigheter som kreves for å kunne

delta i lekesituasjoner og også lekens potensial for språk- og litterasitetsutvikling (Roskos &

Christie, 2007). Pedagogens involvering i barns lek har imidlertid vært kontroversiell, og

tidligere forskning har fokusert på hvilke roller pedagogen inntar for å berike og utvide leken

på barnas betingelser. Christie og Enz (1992) hevder at voksnes sensitivitet og fleksibilitet er

viktig for å ivareta lekens premisser.

I doktorgradsprosjektet mitt utforsker jeg tre førskolelæreres andrespråksdidaktiske

praksiser i uformelle læringssituasjoner. Dataene består av videoobservasjoner av

interaksjoner mellom førskolelærerne og 4-5-årige andrespråksinnlærere og dybdeintervju

med førskolelærererne. I observasjonsdataene undersøker jeg førskolelærernes språklige

mediering i samspill med barna, og i intervjumaterialet ser jeg spesielt på hvilke refleksjoner

førskolelærerene har rundt andrespråksdidaktisk arbeid. I innlegget presenterer jeg analyser av

lekesituasjoner og førskolelærernes refleksjoner rundt andrespråksdidaktikk i lek. Jeg drøfter

hvordan førskolelærernes språklige sensitivitet og fleksibilitet på ulike måter kvalifiserer

barna til deltakelse i mer kontekstreduserte og kognitivt krevende situasjoner (Cummins,

2000).

Christie, J. F., & Enz, B. (1992). The Effects of Literacy Play Interventions on Preschoolers' Play Patterns and

Literacy Development. Early Education and Development, 3(3), 205-220.

Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy. Bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual

Matters.

Roskos, K. A., & Christie, J. F. (2007). Play and literacy in early childhood: Research from multiple

perspectives (2. utg.). Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates.

Arntzen, Ragnar og Arnstein Hjelde

Møte med norsk som majoritetsspråk i Den gamle verden og som minoritetsspråk i Den nye

verden

Denne presentasjonen bygger på to prosjekter som vi har arbeidet med de siste åra: i det ene

prosjektet, som foregår i en kommune ved Oslofjorden, har vi i to år fulgt språkutviklinga til

rundt 25 minoritetsspråklige barn i overgangen fra barnehage til skole. Det andre prosjektet,

som har pågått siden 1990-tallet, fokuserer på det amerika-norske språket slik det fortsatt

snakkes i noen av de ―norske‖ settlementene i den vestlige delen av Wisconsin. Dette er i

utgangspunktet to svært ulike prosjekter: I Fredrikstad møter vi unger som er i ferd med å

tilegne seg et majoritetsspråk; noen har kommet langt i denne prosessen andre er fortsatt i

begynnerfasen. Familien deres har gjennomgående en kort historie i det nye heimlandet, de

fleste bare 10-15 år. I Wisconsin møter vi stort sett tredje eller fjerde generasjons norsk-

amerikanere, forfedrene deres kom gjerne til Midtvesten i tiåra like etter den amerikanske

borgerkrigen. Her er det i hovedsak den eldre generasjonen som fortsatt bruker litt norsk, og

vi er uten tvil vitne til en prosess der norsk som minoritetsspråk er i ferd med å forsvinne helt.

Disse to gruppene er altså veldig ulike, og fra et norskspråklig synspunkt gjennomgår de

en svært ulik utvikling. Men til tross for dette synes vi det kan være både interessant og

fruktbart å se nærmere på likheter og ulikheter i språk og språkbruk i disse to prosjektene.

15

Auður Hauksdóttir

Receptiv og produktiv beherskelse af leksikalske fraser på dansk – Sprogværktøjet

www.frasar.net

Mange forskere har fremhævet vigtigheden af at besidde et godt ordforråd for beherskelsen af

et fremmedsprog (jf. fx Hatch og Brown 1995, Meara 1996, Coady og Huckin 1997, og Na-

tion 2001). Ved ordforråd forstår man ikke kun enkeltord, men også mere eller mindre fast-

tømrede leksikalske helheder fx idiomer, kollokationer, rutineformler/pragmatiske formler og

sammenligninger (fx Nattinger/DeCarrico 1997; Wray 2002; Schmitt 2004).

Det er ikke tilfældigt, hvor og i hvilket omfang fraser eller flerordsforbindelser

forekommer og hvordan de bruges i tale og skrift. I det øjeblik man har valgt et register, en

social situation eller en sprogbrugssituation er det afgørende for sprogets brug, bl.a. mht.

hvilket ordforråd, der trækkes på. Det kan være svært for ikke-modersmålstalende at finde

frem til de fraser, der er adækvate i de forskellige situationer. I andre sammenhænge kan

fraserne være svære at afkode. Det gælder især fraser med overført betydning. Hertil kommer,

at sprogbrugere ofte er ubevidste om denne del af ordforrådet – også på modersmålet - og

derfor kan have svært ved at finde en passende sprogbrug og effektiv pædagogisk praksis.

På baggrund af et kontrastivt forskningsprojekt, hvor der sættes fokus på idiomer og

kommunikative formler på dansk og islandsk, gives der eksempler på, hvad såvel forskelle

som ligheder mellem fraserne på modersmålet og målsproget kan betyde for islændingenes

indlæring og beherskelse af dansk. Endvidere drøftes det, hvilken betydning forskellige

kulturelle konventioner har for brug af fraserne.

Sidst men ikke mindst præsenteres sprogværktøjet www.frasar.net, der er en database

og en sprogteknologisk sproghjælp, som indeholder idiomer og kommunikative formler på

dansk og islandsk. På baggrund af det før nævnte forskningsprojekt, gives der komparative

oplysninger om frasernes betydning, bøjning og brug og desuden vises deres brug i kontekst.

Sprogværktøjets muligheder drøftes mht. islændingenes indlæring og komunikation på dansk.

Coady, James og Thomas Huckin (red.) 1997: Second Language Vocabulary Acquisition. A Rationale for

Pedagogy. Cambridge University Press: Cambridge.

Hatch, Evelyn og Cheryl Brown 1995: Vocabulary, Semantics, and Language Education. Cambridge University

Press: Cambridge.

Meara, Paul 1996: ―The dimensions of lexical competence―. I: Gillian Brown et. al. (red.). Performance and

Competence in Second Lanugage Acquisition. Cambridge University Press: Cambridge.

Nation, I.S.P. 2001: Learning Vocabulary in Another Language. Cambridge University Press: Cambridge.

Nattinger, James R. og Jeanette S. DeCarrico 1997: Lexical Phrases and Language Teaching. Oxford: Oxford

University Press.

Schmitt N. 2004. (red.) Formulaic Sequences: Acquisition, Processing and Use Amsterdam/Philadelphia: John

Benjamin‘s Publishing Company.

Wray, A. 2002. Formulaic Language and the Lexicon Cambridge: Cambridge University Press.

Auvinen, Lis og Ullamaija Fiilin

Tvåspråkig expertis i kandidatexamen

Helsingfors universitet påbörjade hösten 2010 ett treårigt projekt som går ut på att erbjuda

möjligheten att avlägga en tvåspråkig kandidatexamen. Universitetet är av tradition finsk- och

svenskspråkigt och numera spelar även engelskan en allt större roll. Studenterna har alltså

möjlighet att studera på tre språk och denna flerspråkiga expertis vill universitetet nu göra

synlig i kandidatexamen. Två institutioner vid Helsingfors universitet deltar i pilotprojektet

med finska och svenska som undervisningsspråk.

16

I piloten deltar institutionen för ekonomi vid agrikultur- forstvetenskapliga fakulteten i

Helsingfors och juridiska fakultetens enhet i Vasa. I dessa tvåspråkiga städer är det möjligt att

samarbeta med svenska högskolor och andra institutioner för att komplettera universitetets

eget kursutbud. Dessutom kan studenterna skapa nya nätverk och lära känna både kultur och

arbetsliv på sitt andraspråk.

Språkcentrums svenska enhet deltar i projektet med sin språkexpertis samt ger

språkundervisning och handledning till studenterna. Vi ser detta som en möjlighet att studera

longitudinellt hur studenterna utvecklas språkligt under tre år. Under projektet hoppas vi

kunna få reda på hur motivation och inlärningsresultat korrelerar. Vi undersöker bl.a. varför

studenterna har valt att delta i projektet, hur motivationen upprätthålls samt hur studenternas

andraspråk utvecklas.

I föredraget presenterar vi projektet närmare och berättar om erfarenheterna under det

första pilotåret. Vi redogör för en enkätundersökning bland studenterna och presenterar

preliminära iakttagelser om språkutvecklingen.

Berg, Elisabeth

Learning journals and progress in a blended learning environment

E-learning offers several possibilities to enhance the learning environment of students and

influence their learning success positively. As Norwegian lecturer I have introduced several e-

learning tools to be used in and outside regular language courses. They support various

learning styles and aspects of language learning and include vocabulary trainers, grammar

exercises and discussion forums, as well as platforms for collaborative projects like

translations, writing reviews and analyzing literature.

At the moment we are introducing e-portfolios as a means of both formative and

summative assessment. The portfolios will be run on OLAT (Online Learning and Training),

a learning managing system developed at the University of Zürich, and first tests this year will

show if they are suitable for supporting language learning. My focus lies on reflective practice

as an important element of portfolios, and I am especially interested in the connections

between reflection, feedback and learning progress. To begin with, I asked one test-group of

students to write learning journals, while a second group wrote reflections on specific

subjects. The results from these tests and discussions with the groups show that feedback and

privacy are two important factors to be taken into consideration. The media chosen by the

students ranged from postcards to facebook; the majority used e-mail or paper and pencil.

I will present the current status of this project and am interested in exchanging notes on

similar setups and methods of data evaluation.

Bergþóra Kristjánsdóttir og Lene Timm

Dansk som andetsprog i et forældreperspektiv

B. Kristjánsdóttir og L. Timm har tidligere skrevet bogen: "Tvetunget uddannelsespolitik –

dokumentation af etnisk ulighed i folkeskolen" (2007), hvori de problematiserer

læringsbetingelserne for minoritetselever i skolen qua det gældende lovgrundlag. I foråret

2011 udgiver de bogen "Uhørte stemmer. Forældre og skole". I bogen interviewer de

tosprogede forældre om den undervisning deres børn modtager i folkeskolen i Danmark, og

præsenterer det lovgrundlag, der ligger til grund for forældrenes konkrete erfaringer med

samarbejdet med skolen. I oplægget har Kristjánsdóttir og Timm fokus på forældreudsagn om

familiernes tosprogethed. De fremhæver modsætningerne mellem forældrenes sprogsyn og

17

det sprogsyn, der præger det aktuelle lovgrundlag. Minoritetsforældre bliver pålagt ansvar for

deres børns dansksproglige kompetence uden at få tildelt indflydelse på udviklingen af deres

børns tosprogethed i skolen. Endelig giver de eksempler på de muligheder, der åbner sig for

samarbejde mellem forældre og skole om undervisningen i dansk som andetsprog, når der

tages afsæt i forældres sprogsyn og den pædagogiske vejledning til faget Fælles Mål i dansk

som andetsprog, der med sit sprogsyn adskiller sig fra det øvrige regelsæt.

Birna Arnbjörnsdóttir og Karen Lund

Integration af indvandrere gennem voksen- og efteruddannelse: En nordisk komparativ

undersøgelse

I 2007 tog Nordisk Ministerråd initiativ til en komparativ undersøgelse af de nordiske landes

arbejde med integration og fastholdelse af indvandrere på arbejdsmarkedet gennem voksen-

og efteruddannelse. Undersøgelsen havde til formål at skabe et bredt og dokumenteret

grundlag for konkrete sammenligninger og erfaringsudvekslinger til gensidig inspiration og

læring mellem de nordiske lande. Undersøgelsen skulle:

Kortlægge de nationale strategier og tiltag der eksisterer i de nordiske lande for at få

flere indvandrere og efterkommere til at deltage i voksen- og efteruddannelse

Kortlægge hvad der findes af særlige voksen- og efteruddannelsestilbud til indvandrere

og efterkommere i de nordiske lande

Beskrive ligheder og forskelle mellem de nationale tiltag i landene og give indsigt i

udformningen og virkningerne af de løsninger, som landene har valgt

Afdække om der findes effektmålinger af de nationale tiltag og voksen- og

efteruddannelsestilbud og i så fald, hvilke resultater og effekter der er opnået, fx i

form af at arbejdsledige kommer i beskæftigelse, eller at beskæftigede bliver i arbejde

Sætte analyserne i en international kontekst og trække erfaringer ud fra internationale

studier til inspiration og læring mellem de nordiske lande.

I dette foredrag vil vi præsentere resultaterne af denne undersøgelse og give en

sammenfatning af situationen i de Nordiske lande med særligt fokus på Island og Danmark.

Et af resultaterne var at der uden for Danmark ikke er nogen kompetencekrav til

undervisere der underviser i de nordiske sprog som andetsprog; der er desuden meget få

muligheder for lærerudannelse som sigter mod undervisning af voksne indvandrere.

På den baggrund vil vi præsentere en fælles uddannelse for lærere – et „train the

trainers― Mastersprogram som sigter mod at uddanne lærere på tværs af de nordiske lande.

Litteratur

Birna Arnbjörnsdóttir og Ingibjörg Hafstað. 2010. Integration af indvandrere gennem voksen- og

efteruddannelse: En nordisk komparativ undersøgelse. Island. København: Nationalt Center for

Kompetenceudvikling.

Geiger, Tinne og Karen Lund. 2010. Integration af indvandrere gennem voksen- og efteruddannelse: En nordisk

komparativ undersøgelse. Danmark. København: Nationalt Center for Kompetenceudvikling.

Norberg, Perly Folstad. Integration af indvandrere gennem voksen- og efteruddannelse: En nordisk komparativ

undersøgelse. Norge. København: Nationalt Center for Kompetenceudvikling.

Salo, Petri og Pia-Stina Sarin. 2010. Integration af indvandrere gennem voksen- og efteruddannelse: En nordisk

komparativ undersøgelse. Finland. København: Nationalt Center for Kompetenceudvikling.

Thång, Per Olof og Monica Larson. 2010. Integration af indvandrere gennem voksen- og efteruddannelse: En

nordisk komparativ undersøgelse. Sverige. København: Nationalt Center for Kompetenceudvikling.

18

Wahlgren, Bjarne; Karen Lund og Tinne Geiger. 2010. Integration af indvandrere gennem voksen- og

efteruddannelse: En nordisk komparativ undersøgelse. Tværgående analyser og sammenfatninger.

København: Nationalt Center for Kompetenceudvikling.

Brodersen, Randi Benedikte, Peter Raagaard & Marc Volhardt

Islændinges udtale af dansk

Hvad kendetegner islændinges udtale af dansk? Er nogle udtaletræk vigtigere at lære end

andre? Hvilke islandske træk smitter af på islændinges udtale af dansk, og hvilke andre

faktorer påvirker udtaletilegnelsen? Og hvordan kan vi effektivisere udtaletilegnelsen og

udtaleundervisningen? Disse spørgsmål giver vi svar på i vores indlæg.

Indlægget består af tre dele: a) islændinges udtale af dansk, b) påvirkningsfaktorer i

udtaletilegnelsen og c) effektiv udtaletilegnelse og udtaleundervisning. Vi præsenterer først

vores resultater af undersøgelser og observationer af islændinges udtale af dansk. Vi omtaler

så nogle sproglige, personlige og pædagogiske faktorer som ifølge forskningslitteraturen har

betydning for tilegnelsen, og til sidst foreslår vi veje til effektiv udtaletilegnelse og

udtaleundervisning.

Formålet er 1) at beskrive islændinges udtale af dansk og 2) at undersøge hvilke

islandske træk der smitter af på islændinges udtale af dansk, og hvilke udtaletræk og hvilke

påvirkningsfaktorer der kræver særlig opmærksomhed i udtaletilegnelsen, og 3) at pege på

(nye) veje til udtaleeffektivisering.

Jensen, Carsten Skovgaard 2009. Udtale i 22 lande. København: Books on Demand GmbH.

Kirk, Katrine 2006. På vej mod effektiv udtaleundervisning. København: Ministeriet for flygtninge, indvandrere

og integration.

Kirk, Katrine & Lene Mølgaard Jørgensen 2008. Dansk udtale. En undervisningsvejledning. København:

Ministeriet for flygtninge, indvandrere og integration.

Schachtenhaufen, Ruben 2007. Realiseringen af schwa i spontan dansk tale. København: Institut for Nordiske

Studier og Sprogvidenskab, Københavns Universitet:

www.cphling.dk/~ng/students_danpass_projects/ruben_schachtenhaufen_speciale_schwa_i_spontan_tale.pdf (5.01.2011).

Brynhildur Anna Ragnarsdóttir

Tungumálatorg – digitalt, interaktivt mødested for sproglærere i Island

Katalysatoren til den nordiske del på det digitale mødested Tungumáltorg som bliver

præsenteret her bygger bl.a. på to undersøgelser foretaget i årene 2007 og 2008. Den ene

undersøgelse giver en indikation om at dansk er et forholdsvis gennemsigtigt sprog for

islandske børn og at de kan forstå dansk som tales tydeligt, så længe ordvalget holdes

indenfor en ramme børnene kan relatere til. Den anden fremhæver at danskundervisningen i

Island ikke kun beror på elevernes vilje til at lære dansk men at andre pædagogiske og

administrative aspekter spiller en vigtig rolle samt mangel på uddannede lærere på

begynderniveau og at der er begrænset udbud af videreuddannelse og rådgivning.

Tungumálatorg er et digitalt, interaktivt mødested og et forsøg på at forøge

spredningseffekten af god praksis fra fremmedsprogslærere i islandske klasseværelser, danske

rejselærere, konsulenter i norsk og svensk og lærere i islandsk som andetsprog og fremhæve

den gode praksis til fordel for sprogundervisningen i landet. Desuden er formålet at give

lærere i det spredt befolkede Island en andel i materialer og diskussioner fra kurser, seminarer

og konferencer.

19

Tungumálatorg blev åbnet i efteråret 2010. På Tungumálatorg bliver aktiviteter, arbejds-

og organisationsformer der viser god underviningspraksis uanset sprog, alderstrin og

undervisningsinstitutioner tilgængeligt på et sted.

Tungumálatorgs hovedfunktion er at støtte netværksdannelse og kollegial rådgivning

blandt lærere i de sprog, der er repræsenterede i det islandske undervisningssystem, og give

dem adgang til et mødested hvor de kan dele materialer og erfaringer.

Referencer

Brynhildur Anna Ragnarsdóttir og Hafdís Ingvarsdóttir. (2011). Lengi býr að fyrstu gerð. Reykjavik: Netla.

(forthcoming).

Brynhildur Anna Ragnarsdóttir, Hafdís Ingvarsdóttir og Auður Torfadóttir. (2008). Aktiviteter, arbejds- og

organisationsformer. En forskningsrapport om begynderundervisningen i dansk i den islandske grundskole.

Reykjavík: Háskólaprent.

Brynhildur Anna Ragnarsdóttir og Hafdís Ingvarsdóttir. (2007). Vel forstår man dansk. En undersøgelse af lytte-

og læseforståelse blandt islandske elever i grundskolens 6. klasse. Reykjavík: Háskólaprent.

Tungumálatorg: http://tungumalatorg.is åbnet i november 2010

Dahl, Ulrika

Varför ska språket synliggöras nu? Kursplaneförändringar i ett samhälls- och språkpolitiskt

perspektiv

Mitt avhandlingsarbete handlar om förändringar i den nya svenska läroplanen Lgr11 och de

nya kursplanerna, med fokus på de språkliga kraven i relation till andraspråksforskning. Efter

att ha analyserat hur de språkliga kraven i naturvetenskapliga ämnen skrivs fram i Sveriges

tidigare kursplaner (Lpo94), Norges nuvarande kursplaner och Sveriges kommande

kursplaner blir det tydligt att de språkliga kraven synliggörs i betydligt högre grad i de nya

svenska kursplanerna, precis som i de norska, än i de nuvarande.

I avhandlingen kommer fokus att ligga på vad som ligger bakom de förändrade

formuleringarna av språkliga krav, i ett samhälls- och språkpolitiskt perspektiv. Målet är att,

genom kritisk diskursanalys och en teoretiskt mångsidig syn på arbetet med de nya

kursplanerna och den politiska debatt som föregick det arbetet, belysa följande frågor:

Varför uppstod de språkliga förändringarna i svenska kursplaner just nu? Vilka

diskurser kring språk och lärande dominerade den politiska debatten som föregick de nya

kursplanerna? Vilka diskurser dominerade andraspråksforskningen, nationellt och

internationellt? Vilka av dessa diskurser fick störst genomslag i de nya kursplanerna och

varför? Vilken roll har de olika aktörerna (politiker, forskare, lärare) haft under arbetets gång

och i de slutgiltiga dokumenten?

I min presentation kommer jag att, utifrån de analyser av norska och svenska kursplaner

jag genomfört, diskutera ovanstående frågor.

Dal, Michael

Digital videoproduktion og sprogaktivering – brug af elevvideo i sprogundervisningen

I denne forelæsning præsenteres data og delresultater fra et større europæisk forskningsprojekt

Digital videostreaming and multilingualism (DIVIS). En del af projektet har været specifikt

rettet mod dansk som fremmedsprog i Island, og i nærværende sammenhæng vil der specielt

blive refereret til denne del af projektet. Projektets forskningsspørgsmål centrerer sig om,

hvilke særlige former for læse- og forståelseskompetencer, sprogeleven må være i besiddelse

af, hvis man aktivt ønsker at bruge digital videoproduktion i fremmedsprogsundervisningen. I

en tid, hvor børn og unge kan defineres som „digitale indfødte―, som oftest føler sig på

20

hjemmebane, når de konfronteres med multimodale tekster, som ikke kan blive behandlet og

forstået lineært og sekventielt, så er det nødvendigt at udvide og redefinere hvad der forstås

ved kommunikative færdigheder. Det gælder ikke mindst, når elever arbejder med produktion

af videotekster i fremmedsprogsundervisningen.

Præsentationen vil til dels bygge på en kort teoretisk fremstilling af nogle vigtige

begreber og forhold vedrørende forståelse- og læsekompetence (e. literacies fx cineliteracy). I

forlængelse af dette vil der blive refereret til en undersøgelse om brug af video og

sprogaktivering foretaget blandt 259 europæiske sproglærere, hvor det blandt andet forsøges

afsøgt, hvilke former for videoprojekter, der særlig har en indflydelse og indvirkning på

udviklingen af sprogelevens lingvistiske, digitale og kommunikative kompetencer. I det

omfang tiden tillader det, vil der blive vist eksempler på elevvideoer.

Danbolt, Anne Marit Vesteraas

Språkbruksmønstre og litterasitetspraksiser

Språkvalg og språkbruksmønstre i flerspråklige familier er preget av stor variasjon og

kompleksitet, og vil være påvirket av mange ulike forhold (Engen og Kulbrandstad 2006). I

familien vil språkbruksmønstre gjerne være forbundet med de litterasitetspraksiser som finnes

i hjemmet (Barton 2007), og språkvalg gjøres i tilknytning til hva slags litterasitetshendinger

som utspiller seg.

I dette innlegget presenteres data fra et intervju med en tospråklig mor som omtaler valg

av språk i ulike situasjoner i hjemmet. Intervjuet ble gjort i forbindelse med et

aksjonsforskningsprosjekt i en elevgruppe på første trinn i grunnskolen, der hennes datter var

en av elevene. Et av målene med prosjektet var å inkludere og synliggjøre de tospråklige

elevenes hjemmespråk i arbeidet med den grunnleggende lese- og skriveopplæringen. De

tospråklige foresatte hadde en sentral rolle som samarbeidspartnere. Intervjuet gir et bilde av

komplekse språkbruksmønstre og viser hvordan skolens fokus på hjemmespråket kan bidra til

å øke både morens og elevens oppmerksomhet på språklige forhold, og dessuten påvirke deres

språkvalg og deres litterasitetspraksiser i hjemmet. Data fra intervjuet brukes også til å belyse

elevens mestring av ord på hjemmespråket og norsk.

Referanser

Barton, D. (2007). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Blackwell Publishing.

Engen, T.O. og Kulbrandstad, L. A. (2004). Tospråklighet, minoritetsspråk og minoritetsundervisning. Oslo:

Gyldendal Akademisk

Dregelid, Karen Margrethe, Anne Golden og Kari Tenfjord

Kompleksitet i tekster skrevet av vietnamesiske innlærere

I ASKeladdenprosjektet ble en del av tekstene i ASK-korpuset (det norske

AndreSpråksKorpuset) revurdert for å tilpasses CEFR-nivåene. Det viste seg da at mange

tekster skrevet av vietnamesiske innlærere ble plassert lavere enn på B1-nivå (A2 og A2/B1).

Spørsmålet vi derfor stiller, er om det er mulig å finne noen særegne trekk ved disse A-

tekstene skrevet av de vietnamesiske innlærerne.

I studien som presenteres her, fokuseres tema og ordforråd. Vi har valgt ut tekster med

fem forskjellige tema og analysert ordvalget i noen av disse besvarelsene. Spesielt har vi sett

etter potensielle flerordsuttrykk (også kalt formularer og helfraser), dvs sekvenser av to eller

flere ord som danner en meningsfull enhet. Vanligvis beskrives dette som uanalyserte fraser

lært som én enhet i uformelle læringssituasjoner. I vår analyse tar vi ikke hensyn til om disse

21

flerordsuttrykkene er uanalysert, om innlærerne kjenner til de enkelte ordene i uttrykkene eller

i hvilke situasjoner de har møtt uttrykkene. Vi ønsker å se i hvor stor grad de forsøker seg på

dem og om de forekommer hyppigere i enkelte teksttyper. Vi har en hypotese om at for

nettopp vietnamesiske innlærere er det å lære seg flerordsuttrykk en viktig strategi i

norsklæringen, og at de forsøker å øke kompleksiteten i besvarelsene sine ved å bruke disse.

De utvalgte A-tekstene er rettet for ortografiske feil og potensielle flerordsuttrykk er

registret og sammenholdt både med tekster om samme tema på B1-nivå skrevet av

vietnamesiske innlærere og A-tekster skrevet av innlærere med andre morsmål (spansk, polsk,

russisk, tysk).

Egeli, Elisabeth og Wenche Thomassen

”Teacher beliefs and cognititon” – i en norsk kontekst.”Studies … which examine what

teachers … think, know or believe” (Borg, 2006:50)

I vårt innlegg vil vi presentere utdrag fra en stor nasjonal undersøkelse gjennomført ved

Universitetet i Stavanger. ‖ Språklæreres holdninger etter KL 06‖ omfatter ca 2000

språklærere i fagene norsk som andrespråk, tysk, fransk, engelsk og spansk. Undersøkelsen

sammenligner språklæreres holdninger og referanserammer til bl.a egen undervisning og

praksis, språkfagenes betingelser, læreplaner, undervisningrammer, mål og kompetanse.

Presentasjonen vil ha hovedfokus på lærere i norsk som andrespråk.

Forskningen er knyttet til programområdet Læreres Undervisningskunnskap ved

Universitetet i Stavanger. Det overordnede målet med forskningen er å beskrive, analysere og

utvikle den pedagogiske kunnskapen som lærere tar i bruk når de underviser.

Den teoretiske tilnærmingen til undersøkelsen er knyttet til fagfeltet ‖teacher beliefs og

cognititon‖ som i dag er sentralt innen forskning om andre- og fremmedspråksundervisning.

Undersøkelsen ble gjennomført under veiledning av Professor Simon Borg fra University of

Leeds og ProfessorAnne Burns fra Macquarie University of Sydney. Den praktiske

gjennomføringen ble gjort av Norsk Gallup.

Et interesssent og nytt aspekt ved vår undersøkelse er at den er tverrfaglig og gir

mulighet for å sammenligne lærere i norsk som andrespråk med lærere i flere fremmedspråk

Referanser

Rapport om ‖Språklæreres holdninger etter KL 06‖, Universitetet i Stavanger 2009

Simon Borg: Teacher Cognition and Language Education. Continuum 2006

Ellingsen, Elisabeth

Å forhandle om mening på et andrespråk – en analyse av muntlig respons knyttet til

interpretasjoner av en skjønnlitterær tekst

I innlegget vil jeg ta utgangspunkt i et forskningsprosjekt der formålet er å få større

kunnskaper om hvordan kulturelt heterogene grupper av lesere responderer på og fortolker en

skjønnlitterær tekst (i dette tilfelle Henrik Ibsens Et dukkehjem) i samtale med hverandre på et

andrespråk. Slike kunnskaper kan gi bedre forståelse for utfordringene de står overfor når de

arbeider med autentiske tekster der mye av informasjonen ligger implisitt i verket, det vil si

der det henvises til bestemte konvensjoner som ikke alltid er like tydelige for lesere fra en

annen tid og en annen kultur. I tillegg vil de språklige utfordringene være større enn dem man

vanligvis finner i tekster som er tilrettelagt for målgruppen.

22

Informantene er internasjonale studenter på språkkurs ved Universitetet i Oslo, og

datamaterialet består av lydopptak av den løpende samtalen om dramaet i ulike språkklasser

og skriftlige besvarelser i forkant av plenumssamtalene.

I innlegget vil jeg trekke fram utdrag fra plenumssamtalen som viser hvordan

studentene resonnerer og forhandler og hva slags språklige utfordringer de står overfor.

Sekvensene kan dermed illustrere litt av den interaksjonsprosessen som foregår underveis i

arbeidet med en litterær tekst, en prosess som står helt sentralt i det leserorienterte teorifeltet,

men som i mindre grad har vært gjort til gjenstand for empiriske studier i grupper med

andrespråksdeltakere.

Ganuza, Natalia, Julia Prentice and Sofia Tingsell

Variation of some lexical and grammatical features in the Swedish of adolescents in

multilingual settings

This paper reports from a national project on linguistic practices among adolescents in

multilingual urban settings in Sweden (the SUF-project, 2002-2006, funded by the Bank of

Sweden Tercentenary Foundation).

In an attempt to de-construct the complex notion of multi-ethnic youth language (e.g.

Fraurud & Bijvoet, 2004) and tease out which linguistic traits may or may not be associated

with multi-ethnic youth language practices, we have compared the language of a group of

participants who on a perceptual listener test within the SUF-project (e.g. Bodén 2010) were

identified as speakers of multi-ethnic youth language to the language of those who were

identified as speakers of a standard variety of Swedish. In what ways is the language of the

latter group different from that of the former? In the presentation we focus primarily on our

analyses of three linguistic traits; subject-verb order, reflexivity and formulaic expressions.

We discuss how the adolescents‘ use of these traits is tied to factors such as age, the

participants‘ status as L1 or L2 speakers, mode and sociolinguistic setting.

References

Bodén, P. (2010). Pronunciation in Swedish Multiethnolect. In: P. Quist and B. A. Svendsen (eds.), Multilingual

Urban Scandinavia: New Linguistic Practices (pp. 65-78). UK: Multilingual Matters.

Fraurud, K. & Bijvoet, E. (2004). Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska I flerspråkiga

miljöer. In: K. Hyltenstam & I. Lindberg (eds.), Svenska som andraspråk: i forskning,undervisning och

samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Grimstad, Birgitte Fondevik og Randi Myklebust

Kåll og Fårikål – om å delta på andrespråket i klasserommet

I innlegget vil vi drøfte typiske trekk ved flerspråklige elevers faglige aktivitet i

klasserommet, slik det kommer fram i forskningsprosjektet ‖Kvalitet i opplæringa – om

tilpassa opplæring‖ ved Høgskulen i Volda1. Prosjektet er metodisk og faglig todelt. Den

første delen er en omfattende kvantitativ datainnsamling, som bl.a. dreier seg om systematisk

observasjon av klasseromsaktiviteter. Et av målene for disse studiene har vært å finne ut hva

de flerspråklige elevene faktisk holder på med gjennom skoledagen. Dataene er analysert med

referanse til begrepet tilpasset opplæring.

Den andre delen av prosjektet inneholder flere kvalitative nærstudier fra klasserommet,

der en av dem er en undersøkelse av muntlige prosesser blant elever som samarbeider om å

1 Prosjektet er ledet av professor Peder Haug og er en samfinansiering mellom forskningsprogrammet

PraksisFoU i Norges forskningsråd og Høgskulen i Volda

23

løse gruppeoppgaver. Formålet med studien har vært å utvikle kunnskap om hva som

karakteriserer ulike flerspråklige elevers muntlige deltakelse i elevfellesskapet. Både den

sosiale og den individuelle posisjonen i oppfatning om interaksjonens betydning for læring er

teoretisk interessant i studien.

Vi vet relativt lite om elevenes eget arbeid på pultene, og vi vet lite om hva prosessene

de deltar i betyr for læring. Vår interesse for detaljert kunnskap om elevdeltakelse handler om

å studere prosesskvalitetene i skolen. Selve læringen er usynlig i et forskningsprosjekt som på

denne måten ensidig studerer elevaktivitet. Men vår oppfatning er at kunnskaper om hva som

preger elevenes deltakermønstre kan gi grunnlag for didaktiske refleksjoner over kvalitet i

undervisningsarbeid.

Guðrún Theodórsdóttir, Kolbrún Friðriksdóttir og Guðlaug Stella Brynjólfsdóttir

The Icelandic Village; Guided participation in everyday-life interaction

Second language (L2) learners, as opposed to foreign language learners, may have

opportunities to interact in the L2 in their everyday life outside of the classroom, be it in

service encounters or private conversation, which could be beneficial for the learning of the

L2. In Wagner‘s (2004) words: ‖The real potential for a social approach to language learning

lies outside the classroom in the activities of ordinary bilingual social life (…) The

noneducational reality is just outside the classroom, the target of the participants is to

participate in these activities‖ (p. 615).

Service encounters may be the optimal places to practice a second language; the

service-personnel (usually) speak the language which is the L2 learners‘/customers‘ target

language and get paid to interact with the customers. Furthermore, L2 speakers may not, in

the beginning of their stay in the new country, know many experienced speakers of their

target language and therefore may not have many possibilities to use it in private

conversation. However, one aspect of modern society, i.e. increasing self-service, limits such

opportunities for second language use. The L2 speaker may discover that in many service

encounters very little language is needed. In some grocery stores the only face-to-face

encounter may be with the cashier when checking out, which – due to the nature of the

cashier‘s job may not be very suitable for lengthy conversations.

A L2 learner who wants to use service encounters as language-learning opportunities

needs to identify the (few) service situations in which language is actually used to do

business. It may, thus, be important for the L2 learner to make the most of each opportunity.

For a L2 learner to start interacting in the L2 outside of classroom interaction is a big

step for many reasons. In Iceland most people speak English and some prefer to interact with

foreigners in English. Research has shown that it is the L2 speakers‘ responsibility to interact

in the L2 in everyday settings outside the classroom (Theodórsdóttir, 2010).

In her research on language learning in everyday-life environment, G. Theodórsdóttir

(2010), shows how a L2 learner manages to exploit mundane interaction for the dual purpose

of doing business on one hand and for doing language learning on the other. This research is

the basis for the project ‗The Icelandic Village‘; to use the methods from this L2 learner as a

guideline to help other learners participate in real life interaction.

A miniature ´village´ will be created down town Reykjavík where L2 speakers of

Icelandic can do their business in Icelandic. This would be an intermediate step, scaffolded

and guided participation, from classroom to real-life interaction.

Some of the practical aspects of the creation of the Icelandic Village are seeking the

cooperation of local businesses, a bank, a bakery, a café, a bookstore, a grocery store etc.,

training some staff members in those businesses for this task, designing the business

24

environment for meeting the needs of these customers, certain signs, guidelines to some of the

language needed in these places for business purposes in written form or in audio, and

training (in the classroom) of the L2 learners for the interaction.

For research purposes, these interactions will be video recorded. This will provide

insight into this guided interaction for further development for the Icelandic village.

The end product is a toolbox (a manual) for creating these types of places for language

learning and participation outside of the classroom.

References

Theodórsdóttir, G. (2010). Conversations in Second Language Icelandic: Language Learning in Real-Life

Environments. Unpublished Ph.D. dissertation, University of Southern Denmark, Odense, Denmark.

Wagner, J. (2004). The Classroom and Beyond. The Modern Language Journal, 88(4 Special issue: Classroom

Talks), 612-616.

György-Ullholm, Kamilla

Gränsen mellan första- och andraspråk – en definitionsfråga?

Merparten av litteraturen inom tvåspråkighetsforskningen definierar första- och andraspråk

som i grunden väsensskilda. Detsamma gäller åtskillnaden mellan simultan och successiv

tvåspråkighet. Grunden till denna uppdelning är dock inte alla gånger så enkel som

litteraturen förespeglar. Utöver den tidsmässiga skiljelinjen som sägs löpa vid ca tre års ålder

finns det många andra faktorer som borde tas hänsyn till vid kategoriseringen. Det gäller

främst omständigheterna under vilka barnet möter föräldrarnas modersmål resp.

majoritetsspråket. En möjlig förklaring till varför detta inte problematiserats tidigare är att

forskningslitteraturen fortfarande domineras av den anglosaxiska världens resultat där dessa

kategorier är relativt entydiga.

I mitt föredrag kommer jag att belysa frågan utifrån ett nordiskt perspektiv med

utgångspunkt i min nyligen publicerade avhandling omfattande 67 barn med ungersk

bakgrund, födda och uppvuxna i Sverige. Bland dessa barn finns det en stor variation när det

gäller uppväxtmiljö och familjens ungängeskrets. Merparten visade sig ändå ha kommit i

kontakt med svenska i tidig ålder, oftast innan deras språkliga produktion kommit igång.

Dessa data bekräftar något som vi länge anat: Att det här i Norden, vid sidan av klara fall av

successiv tvåspråkighet, även finns ett stort antal minoritetsbarn som hamnar mellan de

klassiska kategorierna av första- och andraspråkstalare. Detta kontinuum är värt att undersöka

i betydligt högre grad än vad fallet är idag vill jag hävda. Genom att framhäva och diskutera

gränsfallen snarare än utesluta dem från våra data skulle vi kunna bana väg för spännande

framtida forskningsrön.

Håkansson, Gisela och Catrin Norrby

Complexity and language proficiency – comparing L1 and L2

Linguistic complexity is often discussed in relation to language use of native speakers. In

studies of language acquisition, grammatical proficiency is often the main concern, and

aspects of complexity are left aside. The combination of the two, however, is likely to give a

fuller picture of the second language learner. The aim of this paper is to investigate whether

language complexity is restricted by grammatical proficiency, or whether it reflects a more

general feature of communicative style. An earlier study on data from L2 Swedish (Norrby &

Håkansson 2007) found individual differences in the interrelationship between complexity

and proficiency were found: for some learners the development of grammar and complexity

25

went hand in hand whereas other learners showed asymmetric patterns. The present study,

will compare written data from the first and the second language of the same person. The

hypothesis is that learners use the same degree of complexity in their second language

(Swedish) as they do in their first language (English). Language complexity will be measured

by sentence length, subordination, and nominal and verbal style. L2 proficiency will be

discussed according to the morpho-syntactic hierarchy suggested in Processability Theory

(Pienemann 1998).

References

Norrby, C & Håkansson, G. 2007. The Interaction of Complexity and Grammatical Processability – The Case of

Swedish as a Foreign Language IRAL 45. 45-68.

Pienemann, M. 1998. Language Processing and Second Language Development: Processability Theory.

Amsterdam: Benjamins.

Harju-Luukkainen, Heidi

What is the outcome in reading literacy for students that attend swedish-speaking schools but

use mainly another language at home? – evidence from PISA 2009 assessment

In PISA 2009 the main assessment area was reading literacy. Success in reading is important

for achievement in other subjects but according to OECD (2010) it is also important when

students try to understand, use, reflect on and engage with written texts, in order to achieve

one‘s goals and to develop one‘s knowledge. Most importantly success in reading tells us

about the individuals potential to participate in society in adult life later on in life.

Swedish speaking schools in Finland have not been able to reach the same level as the

Finnish-speaking schools in previous PISA assessments, thus the same curriculum and

resources. The Swedish-speaking minority has been representative in the PISA assessments in

Finland at least with its own weight and a bigger sample of the students has been collected in

PISA 2009 (N=1405). This bigger sample gives us a unique opportunity to examine students

in Swedish speaking schools a bit closer. And further on to examine students that use some

other language most of the time at home, than the schools language. This study examines

closer this student group and points out differences in outcome in reading literacy and its main

aspects in PISA 2009: access and retrieve, integrate and interpret and reflect and evaluate

written texts.

OECD 2010. PISA 2009 Initial Report- Questionnaire Indices for PISA 2009. Paris: OECD.

Harnæs, Liv Andlem

Vokaler hos andrespråksbrukere. Ulike forklaringer på avvik fra målspråksnorm. En empirisk

undersøkelse

I foredraget vil jeg presentere resultater fra en akustisk og perseptuell studie av

vokalproduksjon i det norske talespråket til tre utenlandske leger med arabisk (‖irakisk‖) som

morsmål. Studien tar utgangspunkt i en norsk uttalenorm (målspråksnorm) som etableres

gjennom tre norske informanter. De er norske morsmålsbrukere, vokst opp på Østlandet og

snakker standard østnorsk (SØ).

Vokalmønstre hos de tre utenlandske legene vil bli sammenlignet dem imellom og hver

og en med den norske målspråksnormen. Vi vet i dag at voksne andrespråksinnlærere har

vedvarende vansker både med å gjenkjenne og produsere korrekt noen, men ikke alle, ikke-

innfødte fonetiske segmenter, dvs. både de segmentene i S2 som ikke forekommer i

26

morsmålet, S1, eller som forekommer, men ikke er fonologisk distinktive i S1 (jf Strange

1995). Som grunnlag for det metodiske opplegget og som basis for drøfting av resultatene av

mine vokalundersøkelser vil jeg knytte an til J E Fleges (1995, 2003) Speech Learning Modell

(SLM) og Winifred Strages (2007) kritikk av SLM.

Jeg vil avslutte min presentasjon med noen betraktninger om i hvilken grad det er

meningsfylt å undersøke vokaler som isolerte segmenter. Tidligere undersøkelser jeg har gjort

(Harnæs 2009), peker mot at stavelsen er en enhet som vil lære oss mer om produksjon av

vokaler hos andrespråksbrukere enn studiet av vokaler som isolerte segmenter. Kunnskap om

vokaler i en stavelsessammenheng gir oss også mulighet til å utforme mer adekvate,

pedagogiske uttaleøvelser.

Litteratur

Flege, James E. 2003. Assessing constraints on second-language segmental produktion and perception. I A.

Meyer & N. Schiller (Eds.) Phonetics and phonology in language comprehension and production:

Differences and similarities. Berlin: Mouton de Gruyter

Flege, James E. 1995. Second language speech learning: Theory, findings, and problems. In Winifred Strange

(ed.): Speech Perception and Linguistic Experience. Issues in Cross-Language Research. York Press

Baltimore

Harnæs, Liv Andlem 2009. Vokaler hos andrespråksbrukere: en akustisk og perseptuell studie. Vokaler i det

norske talespråket til tre utenlandske leger med arabisk som morsmål. NOA norsk som andrespråk,1/2009.

Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo/Novus forlag

Strange, W. 1995. Cross-language studies of speech perception: A historical review. I W. Strange (Ed.): Speech

perception and linguistic experience: Issues in cross-language research. Timonium, MD: York Press

Strange, W. 2007. Cross-language phonetic similarity of vowels. Theoretical and methodological issues. I Bohn,

Ocke-Schwen & Murray J. Monro (Eds.): Language Experience in Second Language Speech Learning. In

honor of James Emil Flege. John Benjamins Publishing Company

Hedman, Christina

Dyslexi på två språk: om över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga elever i

skolan

I denna presentation ligger fokus på så kallad över- och underidentifiering av dyslexi hos

tvåspråkiga elever utifrån en multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs-

och skrivsvårigheter (Hedman, 2009). En kärnfråga är hur man vet om svårigheter med

läsning och skrivning grundar sig i dyslexi eller i tillägnandet av andraspråket. Denna studie

ger två viktiga metodisk-teoretiska bidrag: Det första bidraget är ett tvåspråkigt

dyslexikontinuum som har utvecklats för avgränsning av dyslexi hos tvåspråkiga. Det andra

bidraget berör undersökningens uppläggning, där jämförelser har gjorts mellan tvåspråkiga

med läs- och skrivsvårigheter och tvåspråkiga utan läs- och skrivsvårigheter från liknande

geografiska och språkliga miljöer. Generellt är studien baserad på psykolingvistiskt orienterad

forskning om läsning på ett andraspråk (t.ex. Kulbrandstad, 1998) och tidigare studier om

dyslexi hos andraspråksinlärare (Frederickson & Frith, 1998; Geva, 2000; Miller Guron &

Lundberg, 2002). Utgångspunkten för den dyslexirelaterade problematiken är en fonologisk

förklaringsmodell av dyslexi (Ramus, 2004). Sammantaget visar resultaten att skolan

har underidentifierat dyslektiska svårigheter hos fler av deltagarna i undersökningsgruppen.

Men i undersökningen finns också exempel på deltagare, vars svårigheter uppfattas som

dyslektiska i skolan, även om föreliggande analys inte indikerar det. Detta diskuteras utifrån

några av deltagarnas individuella resultatprofiler på båda språken. En viktig insikt är att

elevers placeringar i kontinuumet hade sett annorlunda ut om analysen endast hade utgått från

ett av språken, vilket visar betydelsen av att värdera resultat från båda språken.

27

Hedman, Christina (2009), Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med

läs- och skrivsvårigheter. Akademisk avhandling. Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms

universitet.

Hedman, Christina (2010), Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga. Nordand, 1, 5, 37-68.

Heinonen, Maria Eklund

Går den grammatiska utvecklingen i tal och skrift hand i hand?

En aktuell teori för grammatisk andraspråksinlärning är processbarhetsteorin (PT, Pienemann

1998, 2005). PT tar fasta på inlärarens växande förmåga att bearbeta och överföra (processa)

grammatisk information inom allt större syntaktiska domäner. De aktuella processerna kan

inordnas i en hierarki bestående av fem nivåer, PT-hierarkin, där varje nivå utgör en förutsättning

för nästa. Ursprungligen har PT utvecklats för talat språk, men man har ännu inte prövat i

tillräckligt grad huruvida teorin är tillämplig även för skrift, och om utvecklingen i sådana fall ser

likadan ut som i muntlig produktion.

En vanligt förekommande uppfattning, vilken kan förefalla rimlig, är att inlärarna klarar av

att processa strukturer på en högre nivå i skrift, när de har mer tid att formulera sig, än i tal. Det

finns emellertid forskning som tyder på att det krävs samma processkapacitet för såväl tal som

skrift, och att en inlärare alltså skulle befinna sig på samma nivå i PT-hierarkin oavsett

uttrycksform (Norrby & Håkansson 2007).

Jag har tidigare tillämpat PT på den muntliga produktionen hos 66 deltagare i ett språktest,

Tisus – test i svenska för universitets och högskolestudier (Eklund Heinonen 2009. I en pågående

studie analyserar jag den skriftliga delen av testet hos samma deltagare, vilket gör det möjligt att

jämföra den muntliga och skriftliga produktionen hos ett stort antal inlärare vid ett och samma

tillfälle.

Eklund Heinonen, Maria, 2009: Processbarhet på prov. Bedömning av muntlig språk-färdighet hos vuxna andra-

språksinlärare. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk. 78.) Uppsala: Institutionen för nordiska

språk, Uppsala universitet.

Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela, 2007: Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och

utanför Sverige. Lund.

Pienemann, Manfred, 1998: Language processing and second language development: Processability theory.

Amsterdam.

Pienemann, Manfred, 2005: Cross-linguistic aspects of processability theory. I: Studies in second language

acquisition

Hildén, Raili

Lärarattityder till den nya muntliga kursen i främmande språk i allmän gymnasie-

undervisning

Färdigheten att tala ett främmande språk är en väsentlig del av kommunikativ språkfärdighet

och har således ingått i de nationella läroplansgrunderna i Finland sedan decennier. Tack vare

ett långvarigt utvecklingsarbete har såväl praktisk som teoretisk kunskap i undervisningen och

evalueringen av talfärdigheten utökats märkbart. Oavsett det som stadgas i den skrivna

läroplanen föreligger dock stora skillnader mellan skolor och enskilda lärare gällande de

betoningar som tillmäts talfärdigheten i undervisningens praktiska genomförande och i

betygsättningen. Fr.o.m augusti 2010 förpliktades utbildningsarrangörerna att erbjuda en

särskild kurs i muntlig färdighet i slutet av gymnasiet i bl. a. lång och medellång lärokurs i

svenska i finska skolor.

28

Projektet LukSuS (2010-2012) finansieras av undervisningsministeriet i syfte att

uppfölja genomförandet av reformen genom utvecklings- och undersökningsverksamhet.

Respons skaffas från lärare och elever om hur kurser planeras, förverkligas och bedöms i

olika delar av landet för att informera ministeriet med tanke på fortsatt läroplansutveckling.

I detta sammanhang fokuseras följande forskningsproblem:

1. Vilka praktiska lösningar, erfarenheter och attityder rapporterar finska

svensklärare kring förberedandet och genomförandet av de nya muntliga

kurserna?

2. Vilka skillnader i svaren framgår i förhållande till ett antal bakgrundsvariabler

(t.ex. arbetserfarenhet, skolans storlek, deltagande i fortbildning)?

Metoden är en nätbaserad enkät genom det finländska språklärarförbundets mejllistor

(n= ca 600, varav ca 200 svensklärare). Data analyseras med etablerade statistiska metoder

och slutledningarna bekräftas genom kompletterande intervjuer och observationer i samband

med skolbesök. Enkäten upprepas i slutet av projektperioden för att fastslå eventuella

förändringar i resultaten.

Nyckelord: läroplan, språkundervisning, muntlig färdighet, attityder

Holm, Lars

Sprogtesting af tosprogede småbørn. En pædagogisk-antropologisk analyse af institutionel

praksis

I Danmark er daginstitutioners sproglige evalueringspraksis gennem de senere år blevet stadig

bredere og mere omfattende – ikke mindst i forhold til børn med dansk som andetsprog – og i

andre lande – f.eks. Norge – foregår der en omfattende diskussion af fordele og ulemper at

udbygge den institutionelle sproglige evaluering af småbørns sproglige udvikling. En

institutionel sproglig evaluering er en magtfuld praksis, der på grundlag af et bestemt syn på

sprog og evaluering skaber såvel særlige interaktionsformer som specifikke kategoriseringer

af børn. De sproglige evalueringer griber ind i individers og gruppers sociale verden og kan

ikke undgå på den ene eller anden måde at have konsekvenser både for de individer, der

evalueres, for det relationelle forhold mellem aktørgrupper og for den pædagogiske praksis

(Bundgaard & Gulløv, 2008). De kategoriseringer, der er indlejret i de sproglige evaluering,

fungerer desuden i mange tilfælde som udgangspunkt for tildeling eller fratagelse af

ressourcer og rettigheder. En sproglig evaluering af småbørn rejser derfor ikke kun sproglige

og testteoretiske problemstillinger, men også en række spørgsmål af etisk og samfundsmæssig

karakter (Shohamy, 2001). Med udgangspunkt i en teoretisk diskussion af, hvordan sproglig

evaluering kan analyseres som social praksis perspektiv (Holm, 2009), og med udgangspunkt

i data fra et etnografisk feltarbejde i tre daginstitutioner analyseres og diskuteres den sproglige

evalueringspraksis i forhold til tosprogede småbørn.

Hyltenstam, Kenneth

Implicit och explicit språklig kunskap hos nästan infödda

L1-användning och L2-användning antas skilja sig åt i det relativa beroendet av implicit

lingvistisk kunskap och metalingvistisk explicit kunskap (se till exempel Paradis, 2009). Den

implicita lingvistiska kunskapen är automatiserad och kräver därför mindre kognitiv kapacitet,

är snabbare och mindre känslig för felprogrammering. Detta leder hos L1-användare till högre

korrekthet och snabbare processning i muntlig naturlig språkanvändning och vid enkla

29

‖online‖ språkliga test än vid skriftlig språkanvändning eller ‖offline‖ test som kräver eller

tillåter metaspråklig reflektion. För L2-användare, å andra sidan, innebär svagheter i den

implicita lingvistiska kunskapen att graden av korrekthet och problem med processningstid

uppstår även vid enkel muntlig interaktion. Resultat från olika undersökningar visar att graden

av korrekthet är högre i skriftlig än i muntlig produktion för de flesta grupper av L2-

användare. Frågan som ställs i föredraget är om mycket avancerade L2-användare, de som

kan betecknas som nästan infödda och som tas för infödda talare i typisk muntlig interaktion,

är mer lika L1- eller L2-användare när man jämför korrekthetsgrad i olika datatyper. Två

studier av nästan infödda talare av svenska (N=20, N=42) med startåldrar 1-19 som bott i

Sverige i genomsnitt 24 år (spridning 11-49) belyser detta. I båda studierna gavs deltagarna

grammatikalitetsbedömningstest med fyra grammatiska konstruktioner. Vidare analyserades

deltagarnas behandling av samma konstruktioner i enkla former av fri muntlig produktion och

fri skriftlig produktion. Resultaten pekar mot att nästan infödda L2-användare har ett

korrekthetsgradsmönster som är kongruent med L1-användares mönster, även om de totalt

sett inte helt når de inföddas grad av korrekthet.

Järvinen, Eeva-Liisa

Vad är komplext i svenskans speciesböjning och artikelbruk ur inlärarperspektiv?

Svenska substantivfraser är svåra att bilda för andraspråksinlärare trots den relativt enkla

substantivböjningen. Val av species och artikelbruk är synnerligen svåra för finnar, vars

modersmål inte anger species morfologiskt och dessutom saknar artiklar.

I min blivande doktorsavhandling undersöker jag hur 13-15-åriga finskspråkiga

grundskolelever (n=67) tillägnar sig de morfosyntaktiska strukturer som species i svenskan

uttrycks med och hur deras kunskaper utvecklas i årskurserna 7-9. Undersökningsmaterialet

består av uppsatser, bildberättelser och grammatiktest. Den s.k. dubbla bestämdheten (den

stora hunden) är den mest komplexa specieskonstruktionen i svenskan och den bereder

svårigheter t.o.m. för avancerade inlärare. Adjektivattributen innebär svårigheter i alla typer

av fraser: bortfall av obestämd artikel är vanligare i fraser med adjektivattribut än i fraser utan

det.

Komplexiteten spelar en roll även i fraser utan adjektivattribut: substantivets bestämda

form singularis (hund-en) har i mitt material en högre korrekthetsprocent än pluralformen

(hund-ar-na), vilket delvis beror på pluralformernas större komplexitet. Att svenskan ofta

anger definit betydelse med obestämd form är också ett komplext drag. Det leder till

normavvikelser av typ *min hunden, *samma hunden. Mina informanter själva motiverar

sådana formval med att det gäller en viss hund.

I mitt föredrag presenterar jag typiska drag och problem i uppsatserna och

bildberättelserna som sammanhänger med uttryckens komplexitet. Dessutom jämförs

materialet med en tidigare undersökning av Monica Axelsson, som i sin doktorsavhandling

(1994) presenterade en komplexitetshierarki för substantivfraser.

Jensen, Bård Uri

Tre perspektiver på språklig kompleksitet

Det kan formuleres ulike typer hypoteser knyttet til andrespråkskompetanse og språklig

kompleksitet:

Andrespråk blir mer komplekse i løpet av en læringsprosess.

30

En språksbrukers andrespråkskompetanse kommer til uttrykk i kompleksiteten i

språkbrukerens enkeltytringer.

En skrivers andrespråkskompetanse kommer til uttrykk i kompleksiteten i skriverens

tekster.

Hva som ligger i begrepet eller begrepene kompleksitet i formuleringer som dette, er

imidlertid ikke alltid like klart.

Dette innlegget demonstrerer og diskuterer tre ulike perspektiver på språklig

kompleksitet, nemlig systemkompleksitet, setningskompleksitet og tekstkompleksitet (se

f.eks. Sampson, Gil & Trudgill, 2009). Det argumenterer for eksplisitthet og presisjon i

omgang med kompleksitetsbegreper og diskuterer operasjonaliserbare målemetoder og

måleenheter.

Et språksystems kompleksitet kan relateres til kompleksiteten i dets kortest mulige

beskrivelse, gjerne kalt informasjonell kompleksitet. Informasjonell kompleksitet må ta

hensyn til både regelmessigheter og unntak og dessuten forholdet mellom kompleksitet i

inventarer og regelsystemer.

Setningskompleksitet fordrer en definisjon av setning; det minste terminable segmentet

(t-enheten) egner seg godt både som enhet og målestokk. Ofte fokuseres det på grad eller

mengde av subordinering eller klausal dybde, men også egenskaper som leksikalsk tetthet og

setningsleddenes lengde bidrar til en t-enhets kompleksitet.

En teksts språklige kompleksitet kan måles som et gjennomsnitt av t-enhetenes

kompleksitetsmål for hele teksten. Mer interessant er det å ta også variasjon i t-enhetenes

kompleksitet med i betraktning; slik variasjon kan måles som entropi. Også leksikalsk

variasjon bidrar til tekstlig kompleksitet.

Sampson, G., Gil, D., & Trudgill, P. (red.). (2009). Language Complexity as an Evolving Variable. Oxford:

Oxford University Press.

Jürna, Merike

Danskbehov blandt de internationale forskere på Københavns Universitet.

Parallelsproglighed i teori og praksis

I forbindelse med den øgede internationalisering har Københavns Universitet (KU) formuleret

en sprogpolitik, som bygger på princippet om parallelsproglighed mellem dansk og engelsk. I

2008 blev Center for Internationalisering og Parallelsproglighed (CIP) etableret på KU, som

ud over at være universitetets resursecenter for parallelsproglighed har til formål at udføre

målgruppespecifikke behovsundersøgelser og tilbyde forskningsbaserede sprogkurser i dansk

og engelsk. Mit ph.d. projekt har på denne baggrund til formål at kortlægge de specifikke og

differentierede behov for danskkundskaber blandt akademisk ansatte med andet førstesprog

end dansk.

Undersøgelsen er udformet som en serie af case studies, hvor jeg bruger kvalitative

metoder som interview, observation, fieldnotes, audio- og videooptagelse og informanternes

(lyd)dagbog, samt en bredere dækkende kvalitativ og kvantitativ spørgeskemaundersøgelse.

Jeg er interesseret i den sproglige adfærd blandt de internationale forskere i deres

akademiske arbejde og i det sociale fællesskab på KU, men også uden for universitetet. Hidtil

indsamlede data fra case studies og spørgeskemaet viser, at behov og motivation for at lære

og bruge dansk er mangfoldige og varierende og afhænger både af professionelle, private og

sociale forhold, som igen er forbundet med hinanden på kryds og tværs. I mit oplæg vil jeg

diskutere de konstaterede sproglige og dertil relaterede behov og hvilke krav det stiller til

universitetet i lyset af parallelsproglighedens og internationaliseringens krav. Til sidst vil jeg

31

komme med et bud på, hvordan CIP i form af skræddersyede danskkurser kunne dække de

behov som rækker ud over det, som de offentlige danskkurser tilbyder.

Kaivapalu, Annekatrin and Pille Eslon

Cross-linguistic influence and morphophonological complexity in production of closely

related languages

The paper discusses some results of the research project Cross-linguistic influence and second

language acquisition: corpus-based research of Tallinn University. One of the research

questions of the project adresses relationships between cross-linguistic influence and factors

interacting and competing with it in processing a closely related target language.

This paper focuses on positive cross-linguistic influence and absolute

morphofonological complexity on the bases of two learner language corpora, the Estonian

Interlanguage Corpus (EIC) in Tallinn University (http://evkk.tlu.ee) and the International

Corpus of Learner Finnish (ICLFI) in Oulu University (http://www.oppijankieli.fi). The

morphological constructions from texts written by Estonian learners of Finnish and Finnish

learners of Estonian were chosen according to convergence and divergence between Estonian

and Finnish morphological structures. Five groups of inflectional forms were analyzed:

1) words with the same stem, meaning and inflection in Finnish and Estonian;

2) words with a different stem and meaning, but similar inflectional pattern;

3) words with close stem, the same meaning, but different inflectional pattern which exists

in other words of the learners‘ L1;

4) words with the same stem and meaning in Finnish and Estonian, but with different

inflection;

5) words with both a different stem and inflection.

The same inflectional forms were analyzed also from the point of view of absolute

morphophonological compexity.

The results of the study suggest that both Estonian learners of Finnish and Finnish

learners of Estonian prefer to use word forms with maximum similarity in L1 and L2 and the

role of absolute morphophonological compexity seems to be rather marginal.

Kaufmann, Ursula Brøchner

Dansk som fremmedsprog i Schweiz – motivation, selvvurdering og learner beliefs

Hovedformålet med min afhandling er at undersøge, i hvilken grad og på hvilken måde

udtaletilegnelse korrelerer med faktorerne motivation, selvvurdering og selvbeskrivelse samt

meddelernes hypoteser om fremmedsprogstilegnelse (learner beliefs, Dörnyei 2005, Wenden

1999). Meddelerne er en gruppe schweiziske universitetsstuderende i starten af tyverne, der

som en del af deres uddannelse lærer dansk som fremmedsprog i Schweiz. Jeg har indsamlet

data fra meddelerne i løbet af de tre første semestres danskundervisning, hvor jeg også selv

har undervist den samme gruppe. Data består af tre dele: 1. individuelle lydoptagelser af

højtlæsning og interview samt gruppeoptagelser; 2. to spørgeskemaer om baggrund hhv.

motivation, selvvurdering og kontakt med modersmålstalende; 3. skriftlige rapporter om

meddelernes egen sprogtilegnelsesproces. Meddelerne giver i de skriftlige rapporter udtryk

for at foretrække forholdsvis konservative undervisnings- og indlæringsmetoder, hvilket er

interessant i forhold til den overvejende kommunikative tilgang til fremmedsprogs-

undervisning i Skandinavien, og i forhold til at unge sprogbrugere ofte betegnes som

innovative, kreative og provokerende. Mine data lægger op til diskussioner om kulturelle

32

forskelle i undervisningsmetoder og om hvilken betydning indlærernes alder og tidligere

erfaringer med undervisningsmetoder har for deres hypoteser om fremmedsprogsindlæring.

Samspillet mellem indlæringsstrategier og undervisningsmetoder, mellem indlærernes og

lærerens forventninger, er desuden tæt forbundet med motivation, som derfor også er et

centralt tema for afhandlingen.

Litteratur

Dörnyei, Zoltan (2005): The Psychology of the Language Learner. Individual Differences in Second Language

Acquisition, Lawrence Erlbaum Associates

Wenden, Anita L. (1999), 'An introduction to Metacognitive Knowledge and Beliefs in Language Learning:

beyond the basics', System, 27 (4), 435-41.

Kolu, Jaana

Finska svenskstudenters språkkunskaper och den europeiska referensrammen (CEFR)

Som bäst håller språklärarna vid Östra Finlands universitet i samarbete med studenterna på att

förnya sina studieprogram och undervisningsplaner. Målet är att formulera tydliga

inlärningsmål för olika kurser och studiehelheter, dvs. för grundstudier, ämnesstudier och

fördjupade studier i olika språk. Dessutom skall den europeiska referensramen CEFR

(Common European Framework of Reference for Languages) för språkkunskaper tas med i

målen: I undervisningsplanen står det vilken nivå en studerande borde nå efter grundstudier

(B2.1), ämnesstudier (B2.2) och fördjupade studier (C1.1).

De finska studerande som inleder sina studier vid universitetet har vanligen sex års

studier i svenska bakom sig, dvs. tre år i grundskolan och tre år i gymnasiet, och de ligger på

nivån B1.1 eller B1.2. i sina skriftliga och muntliga kunskaper i svenska. Det finns också

studenter som har läst svenska som ett s.k. långt språk (A-språk), vilket innebär att man har

inlett sina studier i årskurs tre, men de är ett klart undantag bland studenterna i östra Finland.

Studenterna som läser svenska som huvudämne eller biämne genomför först

kandidatstudierna (180 sp) som omfattar både grundstudier och ämnesstudier och målet är att

studenterna ska ta kandidatexamen på tre år. Magisterexamen omfattar fördjupade studier

(120 sp) och tar cirka två år.

Målet för denna undersökning är att testa studenternas skriftliga och muntliga kunskaper

i olika skeden av studierna för att bedöma om de verkligen når de i undervisningsplanerna

uttalade målen. Testet genomförs med hjälp av Swedex-test, dvs. examina i svenska som

främmande språk, som har utvecklats i Sverige enligt Europarådets nivåskala (A1-C2) och

som gör det möjligt att bedöma vilken nivå en persons språkkunskaper ligger på. I detta

föredrag presenteras de preliminära resultaten av en pilotundersökning som har genomförts

med studenterna i svenska vid Östra Finlands universitet.

Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment - Cambridge

University Press, 2001, www.uk.cambridge.org/elt

Om Swedex http://www.folkuniversitetet.se/

Kowal, Iwona

Syntaktisk komplexitet i svenskt L3-skrivande. En longitudinell studie

Syntaktisk komplexitet anses vara en av de viktigaste indikatorerna för bedömningen av

färdighetsnivå i främmandespråket. Även om man är ense om att en komplex text inte alltid

innebär en bättre text så finns det flera vetenskapliga belägg för att ju mer komplexa de

syntaktiska relationerna är desto högre är färdigheterna i det inlärda språket. Den syntaktiska

33

komplexiteten kan mätas på olika sätt. Man kan t.ex. använda meningarnas medellängd som

mått, titta på bisatsfrekvens eller antal ord per T-unit osv.

Forskningen kring den syntaktiska komplexiteten omfattar först och främst tvärstudier i

vilka man jämförde inlärare på olika färdighetsnivåer eller inlärare med olika inlärningsvillkor

(andra- vs. främmandespråkinlärare). I de få longitudinella studier som finns har man kommit

fram till att komplexiteten inte utvecklas linjärt: den växer bara lite i början medan den

förändras betydande i den senare perioden. Dessa studier omfattar dock högst ett års perioder.

I mitt föredrag vill jag presentera resultat av en treårig undersökning vars syfte har varit

att följa utveckling av skrivfärdigheter i svenska som främmande språk. I experimenten deltog

polska studenter som läser svenska som huvudämne. Datainsamlingen genomfördes med

jämna mellanrum under de tre första åren av svenskinlärningen. Analysen fokuserar på

förändringar i texternas syntaktiska komplexitet. Den visar inte bara kvantitativa utan också

kvalitativa förändringar i inlärarnas textskapande. De syntaktiska relationerna blir alltså både

mer komplexa och mer mångfaldiga.

Kulbrandstad, Lars Anders

Språklæreres metalingvistiske kunnskap

Uansett om lærerne velger en implisitt eller en eksplisitt tilnærming i språkopplæringen for

andrespråkselever – eller underviser med elementer fra begge metodiske retningene – er det

bred enighet blant forskerne om at lærerne selv trenger gode metalingvistiske kunnskaper og

en utviklet språklig bevissthet for å drive god undervisning (se f.eks. Derwing & Munro,

2005).

Spørsmålet er om lærerne som har ansvar for norskopplæring av elever i grunnskolen

som ikke har språket som førstespråk, besitter den ønskelige metalingvistiske kunnskapen.

Internasjonalt er det gjort flere undersøkelser på dette feltet (se f.eks. Alderson, Clapham &

Steel 1997), men så langt mangler vi slike studier i Norge.

I dette innlegget vil jeg presentere et opplegg for innhenting av data om metalingvistisk

kunnskap hos lærere inspirert av Erlam & al. (2009) og vise resultater fra en utprøving av

opplegget.

Alderson, J. C., Clapham, C., & Steel, D. (1997). Metalinguistic knowledge, language aptitude and language

proficiency. Language Teaching Research, 1, 93-121.

Derwing, T. M., & Munro, M. J. (2005). Pragmatic perspectives on the preparation of teachers of English as a

Second Language: Putting the NS/NSS debate in context. I E. Lurda (red.), Non-native Language Teachers

(s. 179-191). New York: Springer.

Erlam, R., Philp, J., & Elder, C. (2009). Exploring the Explicit Knowlegde of TESOL Teacher Trainees:

Implications for Focus on Form in the Classroom. I R. Ellis, S. Loewen, C. Elder, C. Erlam, J. Philp & H.

Reinders (red.), Implicit and Explicit Knowledge in Second Language Learning, Testing and Teaching (s.

216-236). Bristol: Multilingual Matters.

Lahtinen, Sinikka och Åsa Palviainen

Under ytan? Lexikala processer och output i L2 skrivande

För att producera text på ett L2-språk när ordförrådet är begränsat, måste man använda sig av

de medel som finns till hands. Samtidigt måste man ta pragmatiska hänsyn till mottagaren/-na

och sträva efter att bli förstådd. I detta föredrag syftar vi till att visa hur lexikala processer och

strategier kan synas i skriven output samt hur de skiljer sig åt beroende av utvecklingsnivå.

Argumentativa texter (dvs. output), skrivna på svenska av finskspråkiga nybörjare på

högstadiet (n=54), gymnasister (n=34) samt avancerade inlärare på universitetsnivå (n=24),

insamlade i projektet Topling, analyserades. Våra resultat visar att den argumentativa

34

texttypen är en utmaning för inlärare på nybörjarnivå vilket resulterar i mycket korta texter.

Ett typiskt drag är frekvent användning av ord och uttryck från förstaspråket och andra inlärda

språk. Dessa lån markeras ibland typografiskt genom bruk av parentes eller understrykning.

Gymnasisterna lyckas i allmänhet att producera en koherent text. Till skillnad från nybörjarna

använder de inte finska ord men en del lån från engelska och tyska förekommer. På

universitetsnivå förekommer inga direkta lån från andra språk och få ledtrådar i övrigt syns i

outputen vad gäller lexikala processer. Universitetsstudenternas texter skrevs i

skrivprocessverktyget Scriptlog som möjliggör analys av pauser och redigeringar. I föredraget

ges således exempel på vad som händer under ytan, speciellt i anslutning till ordval. Vi

argumenterar i föredraget för att lexikala strategier utvecklas och förändras över tid, att

pragmatisk kompetens finns i alla grupperna samt att också andra och kompletterande

forskningsmetoder behövs för att undersöka det som inte syns i outputen.

Laursen, Helle Pia

Det flersprogede klasserum som arena for investering i sprog og literacy

At starte i skole indebærer - og forstås ofte næsten synonymt med - at lære at læse og skrive.

Med et New Literacy Studies orienteret blik (se fx Barton & Hamilton, 1998) på de

aktiviteter, der på forskellig vis involverer literacy, bliver det tydeligt, hvordan disse

literacyaktiviteter ofte samtidig tjener flere forskellige funktioner (Holm, 2004). Fra dette

perspektiv handler literacyundervisning ikke alene om at lære at læse og skrive og om at lære

at læse og skrive for at tilegne sig et givet fagligt indhold. Undervisning i og med literacy er

også undervisning i at gå i skole og være elev på ‘den rigtige måde‘ og en indføring i de

normer, der anses for at være en betingelse for deltagelse (Freebody & Freiberg, 2001). I

relation til elever, for hvem undervisningssproget er et andetsprog, forstås literacy samtidig

ofte som redskab til indføring i dette sprog og som en generel integrationsforanstaltning

(Laursen, 2010).

Med udgangspunkt i data fra forskningsprojektet Tegn på sprog – tosprogede børn

lærer at læse og skrive sættes der i dette paper fokus på, hvordan klasserummets

literacyaktiviteter på forskellige måder er rammesættende for de tosprogede børns sproglige

arbejde med og investering i literacy og i egen personlig og social identitet.

Lehtonen, Tuija and Heidi Vaarala

Finnish Literature Online – Connecting People?

This paper describes how Finnish as a Foreign Language students share their expertise and

create new material on a Finnish Literature online course. Focus is on the acts of sharing:

what promotes collaboration between the students and, consequently, the sharing of

knowledge and experiences related to the literature discussed on the course. The main

research questions are: what knowledge and experiences regarding the discussed literature did

the students share, and how and when did they do this? The course is based on the

sociocultural learning theory.

The online course – with no face-to-face meetings – was offered in the autumn terms of

2008 and 2009. Forty university students in different parts of the world participated in the

course, designed for levels B1–B2. The course had four main themes: digital poetry, science

fiction, modern Finland, and literature written by immigrants. The goal was to offer students

the opportunity to acquaint themselves with modern Finnish literature through tasks that

35

included sharing interpretations of literature and creating literature learning material

themselves. A further aim was to motivate students to interact in the target language.

Keywords: teaching literature, online interaction, online collaboration, Finnish as a second language

References

Hvistendahl, Rita 2000: "Så langt 'vår' diktning tenner sinn i brann…" En studie av fire minoritetsspråklige

elevers arbeid med norsklitteratur fra perioden 1860–1900. Acta humaniora 70. Oslo: Universitet i Oslo.

Myonghee, Kim 2004: Literature Discussions in Adult L2 Learning. Language and Education 18 (2), 145–166.

Lilja, Niina

Highlighting linguistic expertise in second language conversation

Research on second language interactions has shown that the linguistic asymmetry between

first and second language speakers is not constantly relevant in interaction. If the categories of

first and second language speaker are made relevant, it happens because of the activities by

the second language speakers. They might e.g. engage in grammatical searches or display

uncertainty about the meaning of certain lexical elements used in interaction. (See Kurhila

2006, Gardner & Wagner 2004, Lilja 2010).

Even if the first language speakers do not usually make their linguistic expertise

relevant unprompted, in some infrequent cases they do. In this conversation analytic paper, I

will analyse sequences in which this happens. The analysis aims at finding out 1) in what kind

of sequential environments and 2) for what kind of interactional purposes the linguistic

expertise is oriented to and 3) how is it done. The analysis shows that first language speakers

orient to their linguistic expertise e.g. in story telling sequences in which they anticipate

problems of understanding. In such sequences the linguistic expertise is made relevant in

order to secure intersubjectivity.

I will relate the findings to the recent discussion on second language use and language

learning in interaction (see e.g. Firth & Wagner 2007).The data consist of 13 hours of

videotaped everyday interactions (dyadic and multiparty) between first and second language

speakers of Finnish.

Ljunggren, Barbro Allardt

Attityder till andraspråket och självskattade kunskaper i språket inom Finland. Ett försök till

jämförelse av finlandssvenska, åländska och finska ungdomar

Enligt olika teorier om andraspråkinlärning är motivation en bakgrundsfaktor som underlättar

inlärning. Gardner skiljer mellan integrativ och instrumentell motivation dvs viljan att

identifiera sig med (och potentiellt ingå i) en språkgrupp respektive viljan att lära sig ett språk

för att uppnå specifika mål. Nyttan kan anses ekonomisk, social, kulturell mm. Ofta

medverkar en komplicerad väv av historiska, politiska, sociala, etniska m fl faktorer kopplade

med fördomar till att attityderna till andraspråk i Norden inte är de mest gynnsamma. Detta

drabbar både svenskan som det andra nationalspråket i Finland bland de finskspråkiga även i

tvåspråkiga områden som finskan på det enspråkigt svenska Åland (samt förmodligen

danskan i Island) medan finskan hos de svenskspråkiga på fastlandet i allmänhet bemöts

positivt.

I presentationen beskrivs det allt kärvare språkliga klimatet i Finland och de följder

detta fått för andraspråksinlärningen. Presentationen baserar sig på flera olika studier som

36

studerar både självskattade kunskaper som språkliga attityder : Allardt Ljunggren(2008)2, den

finländska Ungdomsbarometern 2010 (Nuorisobarometri 2010) finansierad av

Undervisningsministeriet, den finlandssvenska Barometern ( Åbo akademi), undersökningar

initierade av tankesmedjan Magma och Svenska Finlands folkting, statistik från ÅSUB

(Åland) respektive Statistiska centralbyrån (Tilastokeskus) i Finland, Eurobarometrar samt

som jämförelse omfattande studier av attityder till och användningen av främst engelska

utförda vid Jyväskylä universitet. Presentationen tangerar även projektet Svenska Nu som

strävar till att öka intresset för och förbättra inställningen till svenskan hos finskspråkiga

skolelever i Finland.

Lund, Karen

Language at work – Analysis of language development from a dynamic complex perspective

The point of departure of my presentation is that multimodal contexts facilitate second

language learning. Rich contexts give acces to a holistic as well as a detailed understanding of

the content to be learnt – be it for work or for educational purposes. The contextual means are

a mediating factor for understanding the language to be learnt. To that, the context of work or

education gives learners acces to language used for purposful and meaningful communication.

From a linguistic point of view I take language to be a functional tool for interaction and

communication, and I consider language learning to be pushed forward by the learners‗ the

needs to be able to interact and communicate with a purpose.

I take the point of departure in a sociocognitive perspective considering language learning to

have both a social and a cognitive dimention, and I consider language development to be

driven forward through social activities and communication and through the learner‗s

cognitive problem solving processes combined with his effords to understand and to use the

new language.

Workplace learning and a multimodal context, however, is not sufficient for language

learning to take place. It is not sufficient for the learner to have acces to authentic language

communication in authentic contexts. He also needs acces to carefully prepared language

learning pedagogy in a formal setting, where the teacher prepares language classes closely

related to the learner‗s language needs – the learner do not only need context rich facilities –

he also needs learning rich facilities, including possibilities for problemsolving, scaffolded

prossees, possibilities for automatisation and language awarenes.

Through an analysis of a learner‗s use of Danish as a second language I will show how

a close interplay between context rich work training facilities and learning rich facilities can

provoke extreme changes within various linguistic areas in the learner‗s use of Danish as a

second language within a few weeks. The changes are not only related to vocabulary for

specific purposes but also to other linguisic areas – such as syntax, morphology, text cohesive

devices and pragmatics – an analysis which gives evidence of the complexity and the

dynamics of second language development.

Lantolf, J. 2005. Sociocultural Theory and L2 Learning: An Exegesis. In E. Hinkel. Handbook of Second

Language Research. Mahwah, NJ, Erlbaum, 335-354.

Larsen-Freeman, D. 1997. Chaos/Complexity Science and Second Language Acquisition. Applied Linguistics,

18, 141-65

Larsen-Freeman, D. 2006. The Emergence of Complexity, Fluency, and Accuracy in the Oral and Written

Production of Five Chinese Learners of English. Applied Linguistics; 27, 4, 590 - 619.

Lave, J and E. Wenger. 1991. Situated Learning: Legitimate peripheral participation, Cambridge: CUP.

2 Allardt Ljunggren, Barbro, 2008,Åland som språksamhälle. Språk och språkliga attityder på Åland ur ett

ungdomsperspektiv. (Dissertation in Bilingualism 16). Stockholm

37

Lund, Karen. 2009. Fokus på sprog (kap. 3) og Fokus på sproglæring og pædagogiske implikationer for

undervisning (kap. 4) i: Byram, Gregersen, Henriksen, Holmen, Lund, Olsen and Stæhr: Sprogfag i

Forandring. Pædagogik og praksis. Forlaget Samfundslitteratur. 291 p.

Lund, Karen. 2006. The awareness of context in second language acquisition theories. In Andersen, Lund &

Risager (eds.): Culture in Language Learning. Aarhus University Press, p.57-86.

Lund, Karen, Ellen Bertelsen & Marianne Søndergaard Sørensen. 2006. Muligheder og barrierer. En

undersøgelse af overgangen mellem sprogcentre og erhvervsrettede uddannelser. Ministeriet for Flygtninge,

Indvandrere og Integration. 253 sider.

Lund, Karen & Michael Svendsen Pedersen (2006). Can (a second) language be learned in the Workplace? In:

Frederiksen, M., Jakobsen K. S., Pedersen, M. S. & Risager, K. (eds.), Second Language at Work. IRIS

Publications 1. Roskilde University 2006, p. 11-24.

MacWhinney, Brian

Embedded Cyberlearning for Second Languages

This paper will explore the mechanics involved in the creation of a new integrated platform

for combined computer and classroom support for second language learning. This work,

based on a series of ongoing projects supported by the Pittsburgh Science of Learning Center,

has both theoretical and practical goals. The theoretical goal is to achieve a better

understanding of the detailed cognitive processes that support successful second language

learning in adults. The practical goal is to devise methods of optimizing learners‘ success in

learning the second language. We are approaching these goals by constructing three learning

platforms for each of our target languages (English, Spanish, and Chinese).

1. Within the Basic Skills platform, we have conducted controlled counterbalanced

experiments that examine core learning processes regarding important issues such as

the role of corrective feedback, focus on form, spacing effects, exemplar similarity,

use of imagery, type vs. token frequency, explicit rule formulation, and

proceduralization.

2. Within the Interactive Multimedia platform, we explore the use of language learning

games (adventure, action, card, and simulated world) and captioned or subtitled video

to support ongoing learning. Here, we will examine the extent to which these formats

can produce higher levels of motivation and involvement with language learning.

3. Within the Embedded Learning platform we make use of the portable features of

devices like the iPad to provide learners with methods for interacting directly with

native speakers in authentic environments. Specific activities include: a restaurant

guide, a camera-based dictionary, Google Maps tours, cultural understanding through

museums, shopping for treasure, learning systems in churches and clubs, and

recordings with friends.

Data from all three platforms will be used to construct individualized student models that

characterize the language knowledge components that are easiest for the students and those

that present the greatest difficulty. To address the second goal, we will conduct usability tests

of all of our instructional components. We will also examine patterns of usage and preference

that will allow us to better understand how learners are making effective use of a wide variety

of materials to maximize their own learning. This research program represents a major

innovation in work on second language learning. By presenting the learner with a diversity of

engaging and challenging materials, we can provide a full immersive learning environment

that aligns with natural language input in a way never attempted in previous systems.

38

Magnusson, Josefina Eliaso

Flerspråkiga unga vuxna i olika sociogeografiska kontexter

Föredraget syftar till att belysa sambandet mellan språk, samhälle och identitetskonstruktion

bland unga vuxna med flerspråkig bakgrund i olika sociogeografiska kontexter. För att visa på

sambandet mellan språk och samhälle på ett lokalt plan medverkar i studien individer som är

uppvuxna i två sinsemellan olika sociokulturella miljöer med avseende bland annat på

befolkningssammansättning, lokalitet och storlek. Genom studien, där fokus är unga vuxnas

tillbakablick på utbildningstiden och övergångsåren från skola till högre utbildning och

arbetsliv görs ett försök att belysa innebörden av dessa livsfaser för unga vuxnas utveckling

och användning av en flerspråkig kompetens. Detta görs ur ett longitudinellt perspektiv

eftersom några av deltagarna har medverkat i tidigare studier 2003 (Eliaso 2005).

Genom en etnografisk inriktad studie har ambitionen varit att ge en inblick i hur unga

vuxnas erfarenheter i olika sammanhang som skolan, arbetet, umgängesgruppen och

fritidsindustrin motiverar dem till att göra vissa språkliga investeringar. För att få en

nyanserad bild av flerspråkiga ungas liv i övergången från skola till arbetsliv och högre

utbildning har deltagande observationer och audioinspelningar använts som metod. Detta har

dessutom kompletterats med spontana konversationer, öppna intervjuer och fältanteckningar

av händelser, uttalanden och intryck som växt ur det etnografiska fältarbetet. Språket i de

olika kontexterna blir individens verktyg att uttrycka identitet.

I mötet med deltagarna aktualiseras olika positioner och diskurser genom språket. I en

preliminär analys av data kommer resultat att presenteras som bland annat visar hur

deltagarnas erfarenheter i de två olika sociokulturella miljöerna motiverar dem att göra vissa

investeringar i svenska och andra språk. Resultaten visar att tidigare erfarenheter från bland

annat skolan påverkar, dels hur deltagarna positionerar sig på arbetsmarknaden och vid högre

utbildning och dels vilka möjligheter och begränsningar de upplever sig ha i dessa kontexter.

Martin, Maisa

Complexity – quantity or quality?

The presentation will discuss some theoretical and practical problems of defining the

developmental parameter of complexity in written learner data. The thoughts are based on two

on-going projects: a large cross-sectional study of structural and lexical development across

the functionally defined Common European Framework of Reference (CEFR) levels (the

Cefling project; Finnish as a second language, English in Finland), and a longitudinal study of

the development of a smaller group of writers over three years (Topling, F2, E2 and Swedish

in Finland). First part of the presentation will briefly describe the projects, to provide

background not only for this presentation but for other papers discussing the same data. The

second aim of the presentation is to bring up some issues of tracing the development of

complexity in the data of the projects. The CAF measures (Complexity, Accuracy, Fluency)

have been the subject of many articles and conference papers in the recent years, particularly

since the seminal publication of Wolfe-Quintero et al. (1998, see also the special issue of

Applied Linguistics, 2009). Most work has taken for granted the notion that complexity is or

at least should be quantifiable. While some type of quantification is often useful or even

necessary for comparison across learners and languages, the commonly used measures catch

only a small part of the developmental processes, leaving many important issues untouched.

In the presentation I will suggest some ways of following the structural development in a

more qualitative way, with a construction-based approach to SLD as a starting point.

39

References

Applied Linguistics 2009, 30/4.

Cefling: https://www.jyu.fi/hum/laitokset/kielet/cefling

Topling: https://www.jyu.fi/hum/laitokset/kielet/cefling

Wolfe-Quintero, K. & Inagaki, S. & Kim, H.-E. 1998 Second language development in writing: measures of

fluency, accuracy, and complexity. Technical report #17. Second Language Teaching & Curriculum Center.

University of Hawai‘i at Mãnoa.

Mattsson, Anna Flyman

Grammatiska utvecklingsstadier i läromedel för Sfi

Mycket av den forskning som är väletablerad inom andraspråksfältet når inte ut till

språkundervisningen, vilket innebär att det ofta finns ett glapp mellan teori och praktik som i

slutändan får konsekvenser för inlärarna. Ett exempel på sådan forskning är de grammatiska

utvecklingsstadier som innefattas i Processbarhetsteorin (Pienemann 1998). Enligt

Processbarhetsteorin utgör stadierna en implikationell hierarki, vilket innebär att de successivt

kräver en högre processningskapacitet. Det finns alltså inga genvägar till den högsta nivån,

utan alla nivåer måste passeras. För att inlärarens ska kunna ta till sig de grammatiska

strukturerna i läromedlen bör introduktionen av dessa därför följa de utvecklingsstadier som

förutsägs av Processbarhetsteorin. Ett flertal studier har identifierat grammatiska

utvecklingsstadier i svenska språket (se t.ex. Håkansson 2001), vilket motiverar en

undersökning om förhållandet mellan forskning och undervisning i svenska som ett andra

språk. I ett nystartat forskningsprojekt granskar vi läromedel i svenska för invandrare (Sfi) där

progressionen i läromedlen jämförs med de utvecklingsstadier som identifierats i svenska

enligt Processbarhetsteorin.

Referenser

Håkansson, Gisela (2001). Tense morphology and verb-second in Swedish L1 children, L2 children and children

with SLI. Bilingualism: Language and Cognition 4, s. 85–99.

Pienemann, Manfred (1998). Language Processing and Second-Language Development: Processability Theory.

Amsterdam: John Benjamins.

Määttä, Tuija

Påverkar språket i läromedel texter som svenskspråkiga inlärare av finska skriver?

I presentationen redogörs för resultat av en pilotstudie i vilken jag undersökt om och

eventuellt hur språket i läromedel på en nybörjarkurs i finska påverkat texter skrivna av

svenskspråkiga inlärare. Pilotstudien är baserad på en elektronisk korpus, International

Corpus of Learner Finnish (ICLFI), som samlas in inom forskningsprojektet Corpus study on

language-specific and universal features in learner language.

I nybörjarkursen i finska ingår ett moment i skriftlig kommunikation. Momentet består

av skriftliga uppgifter och fri skrivning. Uppgifterna i fri skrivning är individuellt skrivna

över ett angivet ämne.

Under min forskning om hur svenskspråkiga studenter använder de sex lokalkasusen i

finska i sin fri skrivning framkom det att de har svårigheter att välja rätt lokalkasus. Kunde en

förklaring till svårigheterna finnas i vokabulären och fraseologin som används i läromedel?

I pilotstudien jämförs vokabulären i läromedel med vokabulären i tre texter av varje

student. Korpusen är analyserad med programmen WordList och KeyWord som ingår i

programpaketet WordSmith Tools.

40

Resultaten visar att studenterna använder vissa ord och böjda ordformer på samma sätt

som i läromedlen. Bland de böjda ordformerna finns former som de inte ännu lärt sig i

grammatiken och därmed inte kan förstå betydelsen rätt. Att tolka resultaten på basis av ett

mindre material är svårt men resultaten är kanske ett tecken på åtminstone två möjligheter: 1.

studenterna kopierar ord, ordformer och fraser rakt av ur läromedel, 2. vissa ord är mer

frekventa i läromedel och studenterna lär sig dessa snabbare.

Nefzaoui, Sissel Jensen

Kulturelle insidere eller outsidere? Interkulturell kommunikasjon i N2-tekster

Ifølge Halliday (1985) er språk ikke et sett med løsrevne setninger. Man uttrykker meninger

for å realisere et meningsinnhold relatert til et sosialt mål. For å kunne kommunisere er man

for det første avhengig av et felles språk. I tillegg spiller sosiokulturelle konvensjoner for

språkbruk inn for å kunne få en vellykket meningsutveksling (Yamuna Kachru 2009: 77).

Mens det i muntlig konversasjon er mulig å be om oppklaring av uklarheter, hviler

ansvaret i skriftlig framstilling i stor grad på skriveren, som hele tida må forholde seg til en

antatt leser og hans/hennes krav til en god tekst. Vestlige tekstkulturer stiller i akademiske,

argumenterende tekster krav om lineære tekststrukturer med en tese, ulike premisser og en

konklusjon som bygger på tesen og premissene fremsatt i teksten.

Kaplan (1966) viser at ulike språkkulturer har ulike måter å organisere ideer på i

skriftlige tekster. Det forventes at en andrespråksskriver følger målspråkets normer og skriver

på leserens premisser. I enkelte kulturer er det slik at det er leseren som må innrette seg etter

skriveren. Dette var lenge standard innenfor kontrastiv retorikk (CR), som Kaplan

representerer. Etter hvert har anvendte lingvister fra tidligere kolonistater, blant andre Kachru

fra India, stilt spørsmål ved en slik ovenfra-og-ned-holdning og krevd at skriver og leser i

fellesskap må bidra til tolkingen av teksten. På denne måten vil man kunne oppnå en

interkulturell kommunikasjon.

Jeg vil i foredraget mitt ta opp ulike aspekter av interkulturell kommunikasjon i N2-

tekster.

Osdal, Hilde

Kvifor får mest alle vaksne innvandrarar norskopplæring på bokmål, også i nynorsk-

kommunane?

Frå GSI-tala (grunnskolens informasjonssystem som også vaksenopplæringssentra rapporterer

inn til) ser vi at berre ca. 2.5 % av vaksne minoritetsspråklege i nynorskkommunar får

opplæringa si på nynorsk. Hypotesen min er at læremiddelmangel, lovverk, løyvingar og

haldningar er viktige årsaker som heng nøye saman.

Kva rolle spelar haldningar til språk, her dei to målformene nynorsk og bokmål? Vert

nynorsk oppfatta som det markerte eller spesielle språket (Sandøy i Mæhlum m.fl 2003)? Kva

konsekvensar har dette for språkbruk og språkval? Eg vil sjå på grunnlag for vedtak om

målform i kommunane, og på haldningar hjå undervisarane og deltakarane på kursa. Data vil

bli henta frå opplæringssenter med ulik innlæringsmålform på Nordvestlandet (Nordfjord og

Sunnmøre), eit distrikt der opplæring av vaksne minoritetsspråklege aukar sterkt. Sunnmøre

har den tredje største arbeidsinnvandringa i landet etter Oslo og Akershus.

Kva er ønskjeleg målform i nynorskdistrikta? Når målet er optimal læring (Spolsky,

1989, Gardner and McIntyre, 1992), talar då dette for eller mot eit skifte til nynorsk for

vaksne utlendingar som skal lære norsk som andrespråk i nynorskdistrikta? Vil det å møte den

41

målforma som er dominerande i distriktet elles, verke motiverande for språkinnlæringa? Kva

konsekvensar har språklæringa og val av målform for integreringa? Korleis vert slike

spørsmål løyst i andre land og regionar med liknande språktilhøve? Det er også eit spørsmål

som eg vonar å kome inn på i samanheng med dette prosjektet.

Litteratur

Gardner; RC and MacIntyre, PD 1992: A student‘s contribution to second language learning, Part 1: cognitive

variables. Language teaching 25, 211-220

Sandøy, H I Mæhlum, B (m.fl) 2003: Språkmøte: Innføring i sosiolingvistikk, Oslo: Cappelen Akademiske forlag

Spolsky, B 1989: Conditions for Second Language learning, Oxford: Oxford University Press

Pedersen, Michael Svendsen

Biografi og læringskultur

Motivation for sproglæring må forstås som en identitetsdannelsesproces der integrerer

learneren og sproglæringskonteksten (bl.a. Bonny Norton, Zoltán Dörnyei, Ema Ushioda). I

dette oplæg vil det blive diskuteret hvordan motivation for tilegnelse af dansk som andetsprog

i formaliserede uddannelsessammenhænge er et resultat af et samspil mellem på den ene side

subjektiverings- og identitetsdannelsesprocesser og på den anden side de institutionaliserede

læringskulturer hvori undervisningen og læringen af andetsprog finder sted.

Til forståelse af subjektiverings- og identitetsdannelsesprocessen anvendes en

livshistorisk tilgang (Fritz Schütze) der skal skabe viden om hvordan learnere med

migrationsbaggrund skaber (ny) biografisk mening i deres samlede livsforløb og hvordan

sprog som et symbolsk system (Claire Kramsch) indgår som en integreret del heraf.

Med begrebet læringskultur forstås læringskontekster som social praksis hvori learnerne

gennemgår kulturelle læringsprocesser ved på den ene side interaktionelt at (re)producere

institutionaliserede praksisser gennem anvendelse af eksisterende kulturelle ressourcer, og på

den anden side ved skabe nye/alternative/overskridende kulturelle praksisser (Dorothy

Holland et al.).

Gennem analyse af empiri (livshistoriske interviews på informanternes L1 og L2 samt

observationer, lyd- og videooptagelser fra undervisning) fra et forsknings- og

udviklingsprojektprojekt der fandt sted på et sprogcenter i tilknytning til et uddannelsescenter

for buschauffører, vil det blive undersøgt og diskuteret hvordan motivation som mulige

biografier (jf. possible selves (Dörnyei) og imagined communities (Pavlenko og Norton))

udvikler sig i samspillet mellem biografisk meningsdannelse og den læringskulturelle praksis

learnerne indgår i.

Peltonen, Berit

Podcasts in Language Learning- Voices from Working Life

The aim of this presentation is to introduce how podcasts are used in language learning at the

Aalto University School of Economics in Finland. Finland is a bilingual country with Finnish

and Swedish as official national languages. The Finnish-speaking students are offered the

possibility to learn Swedish outside the classroom by providing them with an opportunity to

learn about the requirements that authentic working life sets on their Swedish language and

communication skills.

Learning outside the classroom is understood in two ways in our courses. First, we send

the students to workplaces to conduct interviews in Swedish with Finns who have Finnish as

their mother tongue but who use Swedish at work. Second, the interviews are broadcasted to

42

fellow students on the web in the form of podcasts. This has turned out to be a meaningful

way of giving the students a chance to establish a real life contact with different people with

an academic background in working life and, at the same time, to produce and distribute new

and useful study materials. This makes it possible to integrate content and language learning

in a natural way.

As a result, the students learn how to prepare for and conduct interviews in Swedish.

According to my experience, this improves the Finnish-speaking students´ self-confidence

when communicating in Swedish. In conclusion, an analysis of the feedback from the students

will be presented about using podcasts in language learning as well as the student

interviewers´ and the interviewees´ experiences.

Prentice, Julia

På rak sak. Om ordförbindelser och konventionaliserade uttryck bland unga språkbrukare i

flerspråkiga miljöer

I föredraget presenteras en doktorsavhandling i svenska som andraspråk (Prentice 2010).

Avhandlingen består av tre studier som undersöker på vilka sätt unga språkbrukare med

varierande språklig bakgrund avviker från standardenligt bruk av fraseologiska enheter, hur

de använder figurativa ordförbindelser i skrift och i vilken mån de behärskar ett femtiotal

svenska konventionaliserade uttryck. Studierna har genomförts med hjälp av såväl

kvantitativa som kvalitativa analyser och utifrån en huvudsakligen kognitiv teoriram.

Resultaten bekräftar tidigare forskning som visat att modersmålstalare använder

betydligt fler konventionaliserade uttryck än andraspråkstalare (t.ex. Ekberg 2004). De

bekräftar dessutom att startåldern för andraspråksinlärning är en viktig faktor, även i samband

med flerspråkiga ungdomars behärskning av sådana uttryck på andraspråket. Analysen visar

dock att det även finns signifikanta skillnader i behärskning av denna typ av uttryck mellan

ungdomar med svenska som modersmål och avancerade andraspråksinlärare med en tidig

startålder för inlärningen. Avvikelser från den etablerade användningen av ett uttryck

förekommer vidare både ifråga om uttryckens form och betydelse och i vissa fall på båda

planen samtidigt. . Vissa typer av avvikelser är, inte helt oväntat, betydligt vanligare bland

informanterna med annat modersmål än svenska. Däremot är så kallade kontaminationer lika

vanliga bland informanterna med svenska som modersmål. Kontaminationerna är särskilt

intressanta, då de ger indikationer om att informanterna gör associationer mellan olika

konventionaliserade uttryck utifrån enstaka ord eller betydelsekomponenter som kan vara

gemensamma för två eller flera uttryck. Detta är intressanta resultat både med tanke på

teoretiska antaganden som har gjorts angående det mentala lexikonet och med tanke på de

konventionaliserade uttryckens roll i ordinlärningsprocessen.

Referenser

Prentice, Julia 2010. På rak sak. Om ordförbindelser och konventinaliserrade uttryck bland unga språkbrukare i

flerspråkiga miljöer. (Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 13.) Göteborg: Institutionen för svenska

språket, Götborgs universitet.

Ekberg, Lena, 2004: Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå. I: Svenska som

andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle, red. av Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg. Lund.

S. 259–276.

43

Ragnhildstveit, Silje

Genustilegnelse og morsmålstransfer i norske innlærertekster – et prosjekt under utvikling

I masteroppgaven min (Ragnhildstveit 2009) undersøkte jeg om jeg kunne finne

morsmålstransfer i norsk innlærerspråk i forbindelse med genustilegnelse. Ved bruk av data

fra Norsk andrespråkskorpus (ASK) undersøkte jeg genustildeling i isolasjon, ikke

genuskongruens i utbygde substantivfraser. Det betyr at jeg for eksempel registrerte en fint

hus som ukorrekt genustildeling ved bruk av ubestemt artikkel selv om adjektivet er korrekt.

Ett av resultatene fra masteroppgaven viser at vietnamesiske innlærere uten genussystem i

morsmålet har mer korrekt genustildeling, enn for eksempel tyske innlærere med genussystem

i morsmålet. Jeg argumenterer for at dette kan forklares med at morsmålspåvirkning fører til

ulike måter å lære genus på, hvor de vietnamesiske innlærerne tilegner seg genus ved hjelp av

enhetslæring.

I en videreutvikling av masterprosjektet undersøker jeg hvordan andrespråksinnlærere

mestrer genuskongruens i utbygde substantivfraser. En hypotese er at vietnamesiske innlærere

med et isolerende morsmål uten kongruens ikke mestrer genuskongruens i utbygde

substantivfraser like bra som tyske innlærere som har et syntetisk morsmål med kongruens.

Foreløpige resultater fra søk på genuskongruens i ASK viser at det finnes eksempler på

ukorrekt genustildeling i begge morsmålgrupper, men korrekt genuskongruens (*et pent

oversikt (n.), en pen oversikt (m.)). Et spørsmål er om dette kan støtte Bates og MacWhinneys

(1989) antakelse om at genustilegnelse handler om å avdekke et mønster, og at det syntaktiske

mønsteret genuskongruensen skaper, kan fungere som nøkkel i tilegnelsen av genus. Et annet

spørsmål er om eventuelle forskjeller mellom morsmålsgruppene kan forklares med

morsmålstransfer.

Bates, Elizabeth og Brian MacWhinney. 1989. Functionalism and the Competition Model. I The Crosslinguistic

Study of Sentence Processing, redigert av B. MacWhinney og E. Bates. New York: Cambridge University

Press.

Corbett, Greville. 2006. Agreement. Cambridge: Cambridge University Press.

Jarvis, Scott og Aneta Pavlenko. 2008. Crosslinguistic Influence in Language and Cognition. New York og

London: Routledge.

Ragnhildstveit, Silje. 2009. Genustildeling og morsmålstransfer i norsk mellomspråk. En korpusbasert studie.,

Institutt for lingvistiske, litterære og estetiske studier, Universitetet i Bergen, Bergen.

———. 2010. Genustildeling og morsmålstransfer i norsk mellomspråk. NOA norsk som andrespråk 26 (1).

Reiman, Nina og Marja Seilonen

Complexity – an indicator of proficiency in SLA?

In recent years, there has been much discussion on the concept of complexity, how it should

be defined, and, moreover, if complexity can unambiguously be seen as a sign of higher

proficiency (e.g. Pallotti, 2009).

In our presentation, we will discuss two fairly different understandings of the concept of

complexity: (1) complexity as a(n) (absolute) structural phenomenon, and (2) complexity as

variety/diversity of learner language (see Housen & Kuiken, 2009).

Our data include 670 writing performances of adults learning Finnish as a second

language (the corpus of the National Certificate of Proficiency examination). These writings

have been evaluated by independent trained raters using a scale adhering to the CEFR.

The structural complexity as such cannot be seen as an indicator of language

proficiency, since the degree of linguistic complexity should vary e.g. according to genre:

advanced learners are able to take into account the requirements of different kinds of tasks,

44

and thus, modify their linguistic output widely. Furthermore, traditionally used measures are

not unambiguous.

We argue that if complexity is understood as an indicator of proficiency it should be

examined from the perspective of variety or diversity. We will give some text examples in

order to illustrate how an increase in variability expresses the development in learner

language across stages of proficiency.

References

Housen, Alex & Folkert Kuiken 2009. Complexity, accuracy, and fluency in second language acquisition.

Applied Linguistics 30/4: 461–473.

Pallotti, Gabriele 2009. CAF: Defining, refining and differentiating constructs. Applied Linguistics 30/4: 590–

601.

Sellgren, Mariana

Den dubbla uppgiften – Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre

i SO

Syftet med studien (en licentiatuppsats) är att undersöka klassrumsarbetet i en flerspråkig

elevgrupp i år 6 där SO-undervisningen är genrebaserad. Studien har fokus på elevernas

deltagande i muntlig interaktion och skrivande av text när klassen arbetar med förklarande

genre i geografi. Forskaren är läraren i studien, dvs studerar egen verksamhet.

Teoretisk utgångspunkt är systemisk-funktionell lingvistik och genreteori.

Data utgörs av lärobokstext, muntlig interaktion och klassrumsproducerade texter.

Muntlig interaktion äger rum vid gemensam läsning och dekonstruktion av lärobokstext och

gemensamt skrivande i helklass repektive smågrupp. Klassrumstexterna är av tre kategorier:

skrivna i helklass under lärarledning, skrivna i smågrupp och individuellt.

Materialet analyseras utifrån de tre aspekterna förklarande genre, realisering av

kausalitet och semantiska ledfamiljer. Genreanalysen har fokus på struktur och språkliga

resurser för att nå syftet med förklarande text. Analysen av kausala samband utgår från

uppdelningen kongruenta och icke-kongruenta uttryckssätt och i analysen av semantiska fält

studeras om och hur eleverna språkligt rör sig på olika abstaktionsnivå inom samma ledfamilj.

Resultaten visar att eleverna i interaktivt smågruppsarbete har stort fokus på att förklara

ämnesinnehåll som förutsättning för att appropriera språkliga resurser för skrivande av

förklarande genre. Det finns en variation i hur kausalitet realiseras utifrån interaktionsfokus ;

mer konguenta former i samtal om förståelse av ämnesinnehåll och tendens att använda fler

inkongruenta former vid textkonstruktion. På samma sätt finns rörelser på olika

abstraktionsnivå inom samma ledfamilj där ett mer abstrakt-tekniskt språkbruk kan ta vägen

via ett mer vardagligt-konkret för att sedan i skriven text formuleras med ett mer

abstrakt/tekniskt skolregister.

Sjo, Toril Kristin

Korleis gjekk det med Abdou? Effekten av samarbeid som undervisningsmetode i ei

læringsgruppe med ein andrespråksbrukar

Eit av dei rådande læringsperspektiva i det norske utdanningssystemet i dag er det

sosiokulturelle. Dette perspektivet på læring har som sentrale omgrep mellom anna distribuert

kunnskap, situert læring og bruk av språk, og ein tenkjer seg at innlærarane ved å delta i ulike

diskursar utviklar både kognitive og sosiale ferdigheiter i tillegg til generelle og spesielle

språkferdigheiter.

45

Utdanningsforskarar peikar på at innlæraraktive arbeidsmåtar er ein føresetnad for

effektiv læring, og i teoriar om andrespråkslæring understrekar ein innlærarane si trong for

hypotesetesting og utprøving som eit vesentleg element (Berggren og Tenfjord 1999).

Som didaktisk metode er læring i samarbeid kjend frå tidleg på 1900talet. Effekten av

læring i samarbeid har blitt stadfesta både av teoretisk og eksperimentell forsking og gjennom

pedagogisk utviklingsarbeid (Johnson et al, 2006:35) og ein finn mange døme på at arbeid i

grupper kan vere gode læringspraksisar (Resnick1996).

Eit aukande tal studentar med norsk som andrespråk ved høgskular og universitet har

skapt nye utfordringar i norskspråklege læringskontekstar. I utviklingsprosjektet Gode

pedagiogiske praksisar har målet vore å betre kvaliteten på undervisning og læring ved å

legge til rette for eit inkluderande læringsmiljø der mangfald blir sett som eit positivt bidrag i

læring.

Med bakgrunn i data frå deltakande observasjon, spørjeskjema og djupneintervju viser eg i

dette innlegget kva for effekt samarbeid som didaktiske metode har hatt i ei studentgruppe

ved sjukepleiarutdanninga, Høgskulen i Oslo, der ein av dei åtte studentane hadde norsk som

andrespråk.

Litteratur

Aakervik, Aage. Haugaløkken, Ove Kr., Johnson David W. og Johnson , Roger T.: Samarbeid i skolen -

pedagogisk utviklingsarbeid - samspill mellom mennesker. David W. Johnson og Pedagogisk psykologisk

forlag 2006.

Berggren, Harald og Tenfjord, Kari: Andrespråkslæring . Ad Notam Gyldendal ,1991.

Collins, M. Allan, Greeno, James G. og Resnick, Lauren: Cognition and Learning in Berliner, David C. og

Calfee, Robert C. (red): Handbook of Educational Psychology, Macmillian Library reference USA, New

York 1996.

Sjöqvist, Lena

Att bedöma andraspråkstexter- En jämförelse av två analysmodeller – performansanalys och

analys utifrån systemisk funktionell lingvistik

I min presentation vill jag jämföra två olika analysmodeller för bedömning av

andraspråkstexter: Performansanalys som utvecklats specifikt för analys av

andraspråkutveckling med fokus på komplexitet och korrekthet och en genrebaserad modell

baserad på systemisk- funktionell lingvistik (SFL) med fokus på textens syfte, struktur och

genrerelaterade språkliga drag. Den text som analyseras är en rapport i samhällskunskap

skriven av en andraspråkselev i årskurs 8.

Med performansanalys jämförs varje texts komplexitet och korrekthet i förhållande till

uppgiftens syfte. Genom att analysera flera texter av olika slag och över tid synliggörs den

kognitiva nivå som eleven klarar av att kommunicera på en mer generell nivå. Med en

genreanalys blir utgångspunkten hur eleven klarar att skriva i en vald specifik genre. Fokus i

analysen blir här var eleven befinner sig på sin väg mot en skolrelaterad språkanvändning

nära kopplad till skolämne och genre. I analys utifrån SFL ser läraren vad eleven kan och

planerar nästa steg utifrån de normer som finns i skolans textvärldar och som eleven behöver

för att nå skolframgång.

Analyser visar att de båda bedömningsmodellerna trots sina olika syften och skillnader i

teoretiska utgångspunkter kan kombineras då de bidrar med olika typer av information kring

elevernas språk- och kunskapsutveckling och därför kan komplettera varandra.

Performansanalys ger ett andraspråksperspektiv och SFL ger läraren verktyg att handleda

eleven.

46

Strzelecka, Elzbieta

En bild säger mer än tusen ord, eller? Rumsrelationer i läromedel i svenska som andraspråk

Rumrelationer utgör en basal kognitiv kategori och dess språkliga uttryck är en central del av

ordförrådet. Vårt tänkande är enligt den kognitiva lingvistiken nära kopplat till den fysiska

verkligheten och beroende av människans biologiska liv. Olika språk konceptualiserar dock

en spatial situation på olika sätt och detta kan ge upphov till problem vid inlärning av andra

språk, inte bara vid ordens prototypiska rumsbetydelser utan även då dessa utvidgas till icke-

spatiala domäner.

Hur presenteras rumsrelationer i läromedel i svenska som andraspråk? På vilket sätt

illustrerar man svenska prepositioner eller adverb? Är det verkligen så att en bild säger mer än

tusen ord för elever med annan språklig bakgrund? Eller måste man kunna språket för att

förstå bilden?

Jag har undersökt hur rumsuttryck (prepositioner, adverb, verbpartiklar) presenteras i ett

antal läromedel i svenska som andraspråk utgivna under de senaste decennierna. Analysen har

visat att skillnaderna i sättet att beskriva, illustrera och exemplifiera rumsrelationer inte är så

stora som man skulle kunna vänta sig med tanke på det tidsspann som undersökningen

omfattar. Rumsuttryck har dock en mycket undanskymd plats i så gott som alla granskade

läromedel.

Suni, Minna

Complex relations: motivation and affordances

In this paper, two concepts, motivation and affordance, are discussed in the light of learner

interview data. Does motivation to learn lead to active perception of affordances, or do

affordances motivate learning?

Motivation has mainly been seen in terms of individual cognition, but recently also

different views have been presented (see Ushioda 2008): motivation has its social roots, too.

As it comes to affordance, in turn, the basic idea is that only such properties of the social and

material environment, which the individual learner finds interesting and useful, become

affordances and thus enable learning (van Lier 2000). To become affordances, these

properties need to be noticed and selected by the learner, which obviously presumes

motivation to some extent.

In the study ‖Finnish as a work language‖, a number of adult immigrants working in

Finland have been interviewed. The phenomena described above are evident in the data:

everyone names some ‘significant others‘ who have strengthened one‘s motivation through

offering concrete opportunities for learning. On the basis of the observations made, social

participation will be suggested to be a key link between motivation and affordances. Together

these three constitute a complex chain, as the examples will illustrate.

References

Van Lier, L. 2000. From input to affordance: Social-interactive learning from an ecological perspective. In J.

Lantolf (ed.) Sociocultural theory and second language learning. Oxford: Oxford University Press. 245–260.

Ushioda E. 2008: Motivation and good language learners. In C. Griffiths (ed.) Lessons from good language

learners. Cambridge: Cambridge University Press. 19–34.

47

Szymanska, Oliwia

Distribusjon av i og på hos polske norskinnlærere – utvalgte konseptuelle utfordringer

Innlegget er basert på doktorgradsavhandlingen min (2010), som fokuserer på problematikken

innenfor distribusjon av norske påstedspreposisjoner i og på hos polske norskinnlærere.

Prosjektet konsentrerer seg om de mest elementære spatiale kontekster, som danner et gunstig

grunnlag for konseptuell transfer. Studien plasserer seg innen andrespråkslæring og tar

utgangspunkt i kognitive teorier samt teorier om konseptuell transfer. Data som ble analysert

kommer fra to hovedkilder. Den første er Andrespråkskorpus, Universitetet i Bergen, med

totalt 800 informanter og den andre er et utfyllingsskjema med totalt 90 informanter.)

Hensikten med prosjektet var å kartlegge potensielle feilområder som kunne skyldes

konseptuell transfer fra morsmålet. Performansen av polske norskinnlærere ble analysert og

utforsket for transfer etter Scott Jarvis' krav om intragruppehomogenitet,

intergruppeheterogenitet og tverrspråklig performansesamsvar. Av fire sannsynlige

transferkilder jeg påpekte, dvs. ulik konseptualisering av enkelte objekter og steder,

markering av abstrakte og konkrete sammenhenger, markering av dynamiske sammenhenger,

leksikonbegrensninger og språkvariasjon, ble transfer utforsket i de tre første, og påvist i to

av dem, dvs. i ulik konseptualisering av objekter og markering av abstraksjon. Resultatene gir

noen ideer om hvordan man kan fasilitere tilegnelse av i og på dersom man har med en polsk

norskinnlærer å gjøre.

Swanström, Taija och Saija Tamminen-Parre

Om motivationen att lära sig svenska hos finskspråkiga universitetsstuderande

Alla finländska högskolestuderande måste avlägga provet i det andra inhemska språket, d.v.s.

finska eller svenska beroende på studerandes modersmål. I vår presentation koncentrerar vi

oss på att undersöka finskspråkiga studerandes motivation att lära sig svenska.

För att skaffa tillräckliga kunskaper för att klara sig i provet avlägger de flesta

studerande en kurs i svenska, d.v.s. svenska inom sin egen bransch. Vi har gjort en

förfrågning bland universitetsstuderande på sådana här kurser vid olika universitet, Aalto-

universitetets tekniska högskola, Helsingfors universitet och Öppna universitetet vid

Helsingfors universitet. Frågorna gällde studerandenas språkkunskaper, språkanvändning,

språkkontakter och motivation att lära sig svenska. Enkäten bestod av öppna frågor som

studerandena svarade på finska eller på svenska.

Enkätsvaren har analyserats med hjälp av motivationsteorier (Gardner 1985, Hudson

2000, Dörneyei 2003, Masgoret & Gardner 2003). Vi har studerat vilken typ av motivation

som är rådande bland finskspråkiga studerande angående svenska. I presentationen kommer vi

att berätta hurdana instrumentella och integrativa motiv som kommer fram i studerandenas

svar när det gäller framtiden och inlärning av svenska. Preliminärt kan vi säga att

instrumentell motivation var rådande bland studerandenas svar, t.ex. någon trodde att det är

lättare att bli antagen till universitetet om man kan svenska, en annan behövde svenska i

samband med resor, och en tredje ville tala svenska med sin svenskspråkiga pojkvän. I

materialet kom det fram också en helt ny form av motivation som man kunde kalla för anti-

integrativ motivation.

48

Tergujeff, Elina, Riikka Ullakonoja and Hannele Dufva

What affects the learning of oral skills in L2 Swedish?

In this paper, we focus on how language learners themselves regard the development of their

oral skills in L2 Swedish. We have been examining how Finnish university students of foreign

languages describe the way they learnt oral skills of different languages during their school

time. The data was collected through an online survey. The students (n=220) were asked what

they saw as the components of oral skills (e.g. pronunciation skills, communicative skills,

intercultural skills), how they saw themselves as learners of oral skills and what kind of

teaching methods and materials they had been exposed to during their school years.

We will discuss the results of this questionnaire study considering how the students

regarded the roles of a) the learner‘s own faculties and abilities (e.g. ―good vs. poor ear‖ for

languages), b) the pedagogical context (e.g. the influence of the teacher, teaching materials,

classroom practices) and c) the informal context (e.g. the exposure to the target language in

media) in the development of the oral skills. Our focus will be on data concerning the learning

of Swedish as L2, and we will build the discussion on the respondents‘ Swedish skills as

measured by the Finnish matriculation examination and the respondents‘ self-assessment of

their oral skills.

Tingsell, Sofia

Overcoming obstacles – New electronic resources for the acquisition of conventionalized

expressions in Swedish

One of the largest groups of L2 speakers in Sweden is speakers of other Nordic languages

(Dahl 2010). The internordic migrant groups usually, due to linguistic and socio-pragmatic

factors, reach a high level of language proficiency in the L2, and need appropriate resources

for further language acquisition.

This paper reports from ISLEX, an Icelandic-Danish-Norwegian-Swedish project that

will publish a free electronic 50 000 word lexicon on the Internet in November 2011. Swedish

target language items that contain phrasal information such as idioms, collocations or other

conventionalized expressions will be linked to Frasbanken, an onomasiological electronic

phrasal resource, containing such expressions divided into approximately 700 semantic fields.

In addition to traditional phraseology, Frasbanken includes pragmatic idioms

(Hannesdóttir, Jónsson & Tingsell 2009). The pragmatic contents of communicative situations

are lexicalized in ways that are rarely accounted for in traditional dictionaries. Frasbanken

makes it possible for the user to look up such situations (‖CLOSING A CONVERSATION‖) and

find suitable conventionalized expressions (‖Vi säger så”).

Previous research has identified conventionalized expressions as an obstacle for

advanced learners (Gyllstad 2007). In this paper, I focus on some problems related to

conventionalized phrases and the acquisition of an L2 and show how the design of

Frasbanken can address some of these problems and be used as a resource for advanced L2

learning of Swedish.

References:

Dahl, Östen (red.) 2010: Sveriges nationalatlas. Språken i Sverige. Stockholm: Norstedts.

Gyllstad, Henrik 2007: Testing English Collocations: Developing Receptive Tests for Use with Advanced

Swedish Learners. Lund: Språk- och litteraturcentrum.

Hannesdóttir, Anna Helga, Jón Hilmar Jónsson & Sofia Tingsell 2010: Mot en begreppsbaserad isländsk och

svensk fraseologisk ordbok. Reflektioner kring pragmatiska idiom. In: Nordiska studier i lexikografi.

Rapport från Konferensen om lexikografi i Norden, Tammerfors 3–5 juni 2009, pp. 140–149.

49

Toropainen, Outi

Lingvistisk komplexitet i en kommunikativ språkhandling i elevtexter med L2 finska

I presentationen redogörs för hur elever i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen

med L2 finska föreslår i en specifik skriftlig kommunikationssituation. Språkhandlingar som

uttrycker förslag belyses med ett antagande om att den lingvistiska komplexiteten i dem

förändras då elevtextens fastställda färdighetsnivå ändras.

Studiens syfte är att få mera kunskap om vad lingvistisk komplexitet i L2 finska är ur

språkfunktionernas perspektiv. Studien använder sig av det som Ellis och Burkhuizen (2005:

112) kallar för funktion-form analys av inlärarspråket.

Studiens resultat bidrar med ny kunskap om lingvistisk komplexitet i L2 finska i en

specifik språkhandling i en specifik skriftlig kommunikationssituation.

Ellis, R., & Burkhuizen, G. (2005): Analysing Learner Language. Oxford Applied Linguistics. Oxford: Oxford

University Press.

Källor

Alanen, R., Huhta, A. & Tarnanen, M. ( 2010): Designing and assessing L2 writing tasks across CEFR

proficiency levels. I: Bartning, I., Martin, M. & Vedder, I. (eds.): Communicative proficiency and linguistic

development: intersections between SLA and language testing research. EUROSLA Monographs Series I. s.

21–56.

Ellis, R., & Burkhuizen, G. (2005): Analysing Learner Language. Oxford Applied Linguistics. Oxford: Oxford

University Press.

Housen, A. & Kuiken, F. (2009): Complexity, Accuracy, and Fluency in Second Language Acquisition. I:

Applied Linguistics 30/4. s. 461–474.

Huebner, T. (1985): System and Variability in Interlanguage Syntax. I: Language Learning. A Journal of

Applied Linguistics 35/2. s. 141–163.

Skehan, P. (1989): Individual Differences in Second-Language Learning. London: Edward Arnold.

Turunen, Rigina and Sari Paivarinne

Relative and absolute complexity of Finnish. What is complex in Finnish for Chinese

students?

Our study focuses on complexity of Finnish from the viewpoint of native speakers of Chinese,

who study Finnish as a foreign language. There are two main approaches to linguistic

complexity: the absolute one, which views complexity as the objective property of a system

(e.g. Dahl 2004; McWhorter 2001, 2008), and the relative one, by which is meant complexity

as a cost and difficulty to language users (especially Kusters 2008). Further, complexity can

be measured purely in terms of morphological encoding rather than analytic encoding (e.g. de

Groot 2008; Nichols, Barnes and Peterson 2006). In our theoretical approach we combine

different types of complexity. We maintain that absolute and relative complexities are - at

least in some cases - dependent on each other.

Violations of the two general principles increase the complexity of a linguistic entity:

the Principle of Fewer Distinctions and the Principle of One-Meaning-One-Form (e.g.

Miestamo 2006; 2008). The Principle of Fewer Distinctions is violated when, for example,

verbal inflection overtly signals agreement or categories like tense, aspect or mood. The

second principle is violated by phenomena such as allomorphy, homonymy and fusion. From

the point of view of absolute complexity, Finnish displays complexity in suffixal marking of

person in verbal conjugation, as well as agreement of adjectival modifier in nominal phrase.

Allomorphy in declination as well as conjugation leads to increase in complexity. Complex

morphology is, generally speaking, characteristic of Finnish.

50

For the purposes of our study we have collected material from Chinese students and, to

lesser extent, Finnish teachers of them. 30 students filled in a questionnaire answering

different types of questions related to complexity and difficulty of Finnish. Finnish and

Chinese are typologically very remote from each other. In the beginning of the studies the

phonological inventory of Finnish and inflectional morphology as such cause difficulties in

learning. At a more advanced level, many learners still have remarkable problems in

constructing and translating complex sentences. This may be related to semantic-pragmatic

basis of constructing sentences in Chinese. In the last part of our presentation, we make

suggestions to improve teaching of Finnish for Chinese students.

References

Dahl, Östen 2004: The growth and the maintenance of linguistic complexity. Studies in Language Companion

Series. Amsterdam–Philadelphia: John Benjamins.

De Groot, Casper 2008: Morphological complexity as a parameter of linguistic typology: Hungarian as a contact

language. In: Miestamo & al. 2008. 191–215.

Nichols, Johanna, Jonathan Barnes and David A. Peterson 2006: The robust bell curve of morphological

complexity. Linguistic Typology 10-1. 96–123.

Kusters, Wouter 2008: Complexity in linguistic theory, language learning and language change. In: Miestamo &

al. 2008. 3–22.

Mattila Kalle 1996: Itä- ja Kaakkois-Aasian kielet. In: Erik Geber (ed.) Suomen kielen kontrastiivinen opas.

McWhorter, John 2001: The world′s simplest grammars are creole grammars. Linguistic Typology 5: 182–185.

McWhorter, John 2008: Why does a language undress? Strange cases in Indoenesia. In: Miestamo & al. 2008.

167–190.

Miestamo, Matti 2006. On the Feasibility of Complexity Metrics. In: Krista Kerge and Maria-Maren Sepper

(ed.), Finest Linguistics. Proceedings of the Annual Finnish and Estonian Conference of Linguistics. Tallinn,

May 6-7, 2004. Publications of the Department of Estonian of Tallinn University 8. Tallinn:Tallinn

University Press. 11–26.

Miestamo, Matti. 2008: Grammatical Complexity in a Cross-Linguistic Perspective. In: Miestamo & al. 2008.

23–41.

Miestamo & al. 2008. = Matti Miestamo, Kaius Sinnemäki and Fred Karlsson (ed.), Language Complexity:

Typology, Contact, Change. Studies in Language Companion Series 94. Amsterdam: Benjamins

Virtanen, Aija

Beliefs about motivation: Philippine nurses as language learners

Varying beliefs in the public arena about language learning are a less explored part of the

language learning environment of immigrants. This paper focuses on beliefs about second

language learning and motivation that appear in the public debate surrounding foreign work

force – especially nurses from the Philippines.

The data come from a two-year media follow-up conducted on topics related to

language skills and international recruitment, and an interview of a teacher of Finnish as a

second language. Beliefs are analysed in a dialogical framework which emphasizes the social

origin of beliefs and voices expressing them (Bakhtin 1986, Aro 2009). As well as beliefs,

motivation to learn the language can be developed and shared through social participation, yet

it is self-regulated (Ushioda 2008). Preliminary results show that motivation is seen as a

feature of nurses that drives them to learn the language quickly. This kind of voice is echoed

when referring to stereotypical views on nurses. On the other hand, motivation is seen as

something that varies with time.

References

Aro, M. 2009. Speakers and doers. Polyphony and agency in children‘s beliefs about language learning.

Jyväskylä Studies in Humanities 116. Jyväskylä: University of Jyväskylä.

Bakhtin, M. 1986. Speech genres and other late essays. Transl. V. McGee, ed. C. Emerson & M. Holquist.

Austin, Texas: University of Texas Press.

51

Ushioda E. 2008: Motivation and good language learners. In C. Griffiths (ed.) Lessons from Good Language

Learners (pp.19–34). Cambridge: Cambridge University Press.

Vukovska, Maya og Boriana Vukovska

Ola Nordmann møter Hassan og Indira: Hvilket bilde av Norge skaper lærebøkene i norsk

som andrespråk?

I undervisningen av norsk som fremmedspråk i Bulgaria – et land som ligger ganske langt fra

Norden – møter læreren flere utfordringer som ikke bare er knyttet til det rent språklige.

Motivasjonen som ligger til grunn for innlæringen av et slikt ‖eksotisk‖ språk kan være helt

pragmatisk (i forbindelse med jobb, utdanning osv.), men en stor del av studentene som tar

norskkurset, er nysgjerrige på å få innblikk i en relativt ukjent og fjern kultur. Lærerens rolle i

undervisningen av norsk som fremmedspråk ved et utenlandsk lærested er da ikke bare å gjøre

studentene kjent med grammatikken og vokabularet, men også å formidle den fremmede

kulturen på en adekvat måte. Men i opplæringsprosessen står læreren noe begrenset med

forhold til de tilgjengelige lærebøkene, og de er som regel tekstbøker i norsk som andrespråk,

altså beregnet på voksne innvandrere.

Dette innlegget oppsummerer forfatternes mangeårige erfaring med ulike læreverk og

prøver å gi svar på følgende spørsmål: Hvilket inntrykk av Norge sitter studentene igjen med

etter at de har gjennomgått lærebøkene Ny i Norge, På vei eller Troll i ord? Får de en klar ide

om hva som er ‖typisk norsk‖, om norsk nasjonal identitet, om de tradisjonelle norske

verdiene eller er bildet mer kompleks? Gjenspeiler de nevnte bøkene norsk kultur og samfunn

på en adekvat måte?

Tekstene i disse bøkene ble analysert med vekt på hovedpersoner og situasjoner som ble

valgt i presenteringen av de enkelte temaene. Resultatene av analysen ble supplert av en

spørreundersøkelse blant studenter som har studert eller holder på å studere norsk som

fremmedspråk ved Universitetet i Blagoevgrad og utvekslingsstudenter på Universitetet i

Agder.

Wagner, Johannes

Does Second Language Learning exist outside of classrooms!

Traditionally, a second language is learned in a classroom. But when newcomers have arrived

into a new society, the new language plays an immediate role in the everyday lives of these

newcomers. Ample opportunities exist for contact with the second language. As a minimum,

newcomers are overhearers of and eavesdroppers to spoken and written encounters in public

life, education, or at workplaces. In this way, the second language has a paramount presence

in the learners‘ daily lives even before they have really acquired the nuts and bolts for using

that language.

When seated in classrooms, newcomers experience radically different opportunities for

participation compared to those experienced in situations outside, since the conditions for

interacting are rather different. Classroom activities are well ordered, heavily based on written

language and performed sitting on chairs at tables while language ‗in the wild‘ happens in a

chaotic, fully embodied environment of which the learners need to make sense.

This paper deals with the question whether these ‗wild‘ language contacts are part of

language acquisition and how an inclusion of outside classroom practices can be theoretically

supported. The paper discusses current theories about second language acquisition that may

underpin changes in the division of labor between the classroom and everyday second

language life. The paper will discuss several approaches from second language acquisition

52

literature, (inter alea Usage Based Linguistics) in order to make sense of language learners‘

activities inside and outside of classrooms.

Research about language learning activities outside of classrooms will be addressed in

the second part of the paper. At the core of this argument will be a survey of the CA for SLA

approach in second language studies which has presented detailed studies about language use

and learning activities in interactions inside and outside of classrooms.

Waldispühl, Michelle

Vuxen andraspråksinlärning av tyska i den tysktalande delen av Schweiz och av norska i

Norge – en jämförelse enligt sociolingvistiska och integrationspolitiska aspekter

I den tysktalande delen av Schweiz möter man en språksituation som kallas ‖medial diglossi‖

(vgl. t.ex. Christen 2010: 11-16): I informella situationer, dvs. i personlig konversation pratar

alla – oavsett social grupptillhörighet – sin schweizertyska dialekt. Men gäller det formella

ärenden t.ex. med myndigheter, undervisning i skolan eller all skriftlig kommunikation är

‖Standarddeutsch‖ (också nämnd ‖Hochdeutsch‖) i bruk.

På grund av denna diglossisituation får vuxna invandrare knappast anledning att tillägna

sig ‖Standarddeutsch‖ i en naturlig, oreglerad inlärningsprocess (vgl. Attaviriyanupap 2009:

24). I den reglerade andraspråksinlärningen – som inte är statlig och ska betalas av studenten

själv – är det dock ‖Standarddeutsch‖ som lärs ut både skriftligt och muntligt. Aktuella fakta

visar att många invandrare med migrationsbakgrund, som inte gått skolan i Schweiz, inte

behärskar ‖Standarddeutsch‖ tillräckligt bra för att kunna integreras enkelt i det sociala livet

(Attaviriyanupap 2009: 132-136). Inte heller verkar många välutbildade experter, som inte

behöver tyska i arbetslivet, ha färdigheter i tyska som överstiger nivå A1.

Däremot upplevde jag, bosatt i Oslo, situationen bland invandrare i Norge på det sättet

att både invandrare med migrationsbakgrund och utländska akademiker i stort sett har bättre

utvecklade språkfärdigheter i sitt andraspråk än invandrare i den tysktalande delen av

Schweiz. I mitt föredrag vill jag diskutera om situationerna i Schweiz och Norge kan jämföras

enligt sociolingvistiska aspekter å ena sidan, men också uppta frågan om den politiska och

sociala basen (erbjudande av språkkurser, integrationsansträngningar) kan ha ett avgörande

inflytande på motivationen att tillägna sig andraspåket.

Litteratur

Attaviriyanupap, Korakoch. 2009. Hochdeutsch als Zweitsprache. Spracherwerb von thailändischen

Immigrantinnen in der Schweiz. Bern, Berlin etc.: Peter Lang.

Christen, Helen. 2010. Hochdeutsch in aller Munde. Eine empirische Untersuchung zur gesprochenen

Standardsprache in der Deutschschweiz. Stuttgart: Steiner.

Þórhildur Oddsdóttir

Hvor stor produktiv viden har islandske studerende på danskfaget på Islands Universitet når

det kommer til brug af fraser og flerordsforbindelser i deres skriftsprog?

Islandske elever i gymnasiets 1g bruger næsten ingen flerordforbindelser i deres skriftsprog

på dansk. Denne påstand bygger jeg på egen undersøgelse af 9 elevers sprogproduktion over

deres første semester i et islandsk gymnasium. Informanterne var fælles om at de ikke havde

nogen speciel kontakt til Danmark eller danskere.

I denne undersøgelse er informanterne ret forskellige i mange henseender;

aldersmæssigt, erfaringsmæssigt og, ikke mindst, angående forkundskaber i det danske sprog.

53

Nogle har enten boet i Danmark som børn eller som voksne. Andre har kun deres skoledansk i

bagagen udover interesse for sproget.

Korpusset sammenstår af opgaver fra to førsteårshold og et andetårshold. I første

omgang sættes fokusset på de informanter, der ikke har boet i Danmark, og undersøgt i

hvilket omfang de bruger fraser og flerordsforbindelser i deres tidligste opgaver på IU. Der

gives også mulighed for at sammenligne resultaterne med informanternes præstationer et år

senere. Hvad har de lært i løbet af det første år?

Det er også interessant at undersøge forskel på dem der har boet i Danmark og dem der

ikke har. I hvor høj grad præges de førstnævntes sprog af fraser og flerordsforbindelser?

Til sidst er det spørgsmålet om undersøgelsens resultater giver vejledning til udvikling

af en målrettet metode til indlæring af fraser og flerordsforbindelser. I den sammenhæng

kunne bl.a. det nye og prisbelønnede sprogtøj, frasar.net, spille en betydelig rolle.

Øhrstrøm, Charlotte

Voksne indlæreres motivation for at lære dansk

Voksne udlændinge, der flytter til Danmark, tilbydes tre års gratis danskundervisning. Men er

gratis undervisning motivation nok til at lære dansk? Og hvilke faktorer spiller i det hele taget

ind på motivationen for at tilegne sig et andetsprog?

Motivation er primært blevet undersøgt af en bestemt skole inden for socialpsykologien

(Deci & Ryan 2002, Dörnyei 2009). Motivation i andetsprogssammenhænge er derimod

primært blevet undersøgt af en gren af sociolingvistikken, der fokuserer på de sociale

kontekster for andetsprogsindlæring (Norton 2000, Blommaert 2005). Jeg har undersøgt

motivationen for at lære at tale dansk ved at kombinere disse to syn på motivation for at vise,

at både de sociale faktorer for sprogindlæringen og indlærerens følelse af personlig lyst til at

lære dansk er afgørende for motivationen.

Min undersøgelse tager udgangspunkt i tolv kvalitative interviews om, hvordan

henholdsvis aktive kursister og ekskursister fra et sprogcenter i Københavnsområdet har det

med at lære at tale dansk. Resultaterne viser, at motivationen for at lære dansk primært er

afhængig af sociale kontekster uden for sprogskolen og den enkelte indlærers oplevelse af

mulighederne for at tale dansk.

Nøgleord: Motivation, identitet, andetsprogsindlæring

Litteratur

Blommeart, Jan (2005): Discourse – A Critical Introduction, Cambridge University Press.

Deci, Edward L. & Richard M. Ryan (2002): Handbook of Self-Determination Research, The University of

Rochester Press.

Dörnyei, Zoltan (2009): The L2 Motivational Self System In: Dörnyei, Zoltan & Ema Ushioda: Motivation,

Language Identity & The L2 Self, Multilingual Matters s. 9-43.

Norton, Bonny (2000): Identity and Language Learning, Pearson Education.

Øhrstrøm, Charlotte (2010): I’m less scared to bungy jump than to speak this language – En kvalitativ

undersøgelse af voksne indlæreres motivation for at lære dansk’, Københavnerstudier i tosprogethed bind 52,

Københavns Universitet.

Önal, Basar

The Språkskap project

Teaching second languages behind closed doors means to ignore one of the most powerful

resources available: language use in everyday social interactions in the surrounding society.

Modern language teaching methodology has centered on language use: model dialogs,

54

communicative tasks, role plays and needs analysis have been used to supply language

learners with linguistic resources for their later encounter with the ‗wild‘ and unplanable life

in Language Two. This paper introduces a Swedish language project that explores introducing

temporary material and conceptual structures to support turning everyday encounters between

Swedish learners and speakers into learning situations. Appreciating the social and situated

nature of language learning opens for a whole range of actors and environments to support the

learning endeavor. We introduce pillars for extending learning support beyond the classroom

setting into the interactions of private and public organizations.

Øvregaard, Åsta

CALST (Computer-Assisted Listening and Speaking Tutor)

CALST er et treårig prosjekt ved Institutt for språk og kommunikasjon ved NTNU som

utvikler programvare for norsk uttaletrening og vokabularinnlæring. Presentasjonen vil

inneholde en demonstrasjon av hvordan programvaren virker så langt.

Prosjektet tar utgangspunkt i programvare utviklet ved KTH, Stockholm. En virtuell

lærer, en animasjonsfigur, skal hjelpe brukerne av programvaren til både å høre og se hvordan

språket uttales, og gi respons på brukernes prestasjoner. De skal lære å skille mellom fonemer,

og de skal kunne ta opptak av egen uttale og sammenligne denne med lærerens for

selvevaluering.

CALST tilpasser den svenske programvaren ‖Ville‖ til norsk, utvider den og

videreutvikler den. Blant annet tar prosjektet på alvor at det ikke finnes en allment akseptert

norsk uttalenorm, og at dette gir utlendinger spesielle utfordringer stilt overfor mangfoldet av

norske dialekter. Programvaren vil gi brukerne muligheter til å lytte til åtte forskjellige

dialekter og sammenligne disse. De skal imidlertid kunne fokusere på en enkelt dialekt etter

eget valg når de driver med uttaletrening.

Brukerne vil få gratis tilgang til programvaren. Til gjengjeld vil prosjektet få brukernes

samtykke til å bruke dataene deres (resultater av lytteprøver, opptak av uttale, sammen med

anonymiserte personopplysninger). Dette vil gi oss store mengder data for forskjellige

morsmål over tid, for seinere akustisk og statistisk analyse av kontrastive fonetiske forskjeller.

Referanser

Wik, P., & Hjalmarsson, A. (2009). Embodied conversational agents in computer assisted language learning.

Speech communication.

Wik, P., & Granström, B. (2007). ‖Att lära sig språk med en virtuell lärare.‖ I Från Vision till praktik,

språkutbildning och informationsteknik (pp. 51-70). Nätuniversitetet.

http://www.speech.kth.se/ville/

Poster

Björn Hagström

Utländska läkares ordförståelse

55

56

Málvísindastofnun Háskóla Íslands