Konsekvenser av hedersrelaterat våld

Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Konsekvenser av hedersrelaterat våld

- Ansvar och bemötande

Schlytter, Stockholms universitet

Etnisk bakgrund - hederskategorin

Ca en av tre flickor har två utlandsfödda föräldrar –

Inga flickor med två svenskfödda föräldrar


Gift mot sin vilja (2009:5)

Ungdomar som förväntas följa andras vilja i val av framtida partner

13 % av samtliga flickor 9 % av samtliga pojkar

Vad är skam – heder för pojkar

Skam är att inte föra släkten och systemet vidare

Att inte kontrollera närstående kvinnors sexualitet

Att inte gifta sig inom släktens/systemets ram

(Homosexualitet, inte vilja kontrollera syster, inte gifta sig inom, inte gifta sig med en oskuld)


Skam – heder för kvinnor

Att inte kunna bevisa sin oskuld

Hennes oskuld är hans bevis på hennes exiatens för honom

Hennes kropp inte hennes

(Kirsten Grönlien Zetterqvist 2002, Mernissi 1982)


Olika – vad vi som lärare osv ”ser”

Flickor - SER Pojkar - HÖRAFysiska begränsningar (sexualitet och kropp). Kan bli stympad

Får ha sexualitet (onanera/får använda sin kropp på olika sätt)

Sociala begränsningar – pga kroppen

Indirekt genom att behöva kontrollera systrar/närstående

Stänger av ”kroppen” – stänger därmed av mentalt (levande död)

Stänger av mentalt – farligt att ”känna”, att visa sårbarhet = svaghet

Ska inte synas, ska vara lydig – synlig lydnadHittar vägar inom ramen för lydnaden

Synas, kontrollera – även hennes kropp är minSka vara diciplinerad


Hur ser vi hedersrelaterat förtryck och våld i pojkars vardag?


Ser sig själv som en del av en annan –= splittrat subjekt

Att behöva föra vidare – bara tanken på att behöva gifta sig med sin kusin är traumatiserande - är freeze

Är ett splittrat – försvagat subjekt

Att ätas upp inifrån

kroppssubjektet

Samma men olika Han är hon, men hon är inte han Nära och potentiella fiender

Bryter hon sig loss – bryter systemet samman

Systemet minsta byggsten

Bror - syster

Teori om bror- syster

Connectivity: en dubbelkrok som förenar bröders och systrars liv (Joseph, 1994)

Hans liv är beroende av hennes

Pojkars (bröder, kusiner) viktiga roll genom att kunna vara både i den kvinnliga och manliga sfären

(di Bella 1992, Tillion 2006)

Van Eck: “Purified by Blood” (2003)15 cases

Offren båda kvinnor och män 7 kvinnor and 8 män Alla 15 rör en relation mellan en kvinna och en

man Gärningsmannen är i nästan alla fallen en

manlig närstående släkting till kvinnan (bror, far, svåger, make)

Oftast en ung man


Syster-bror: kärlek, makt, hat

Devin Rexvid

Känslor ansikten motståndMaktlöshet/makt Macho,

Hård/tydligOsynlig

Vara i köket (ställning för sin mamma)Vägrar kontrollera syster

Vrede StruligInlärningsproblemKonflikt/rivalitet med svenska män Misshandel mor-syster

Oppositionell (Arkan)Så här är det INTE!Framgångsrik sport

SmärtaVåldsminnen

Flyr in i spel,Droger/alkohol

Bli kärKär i ”fel” flicka

Rädsla, oro”Bubblan”

Inställsam”stoneface”

Dans Musik

Straffande GUD Religiös – bär religiösa tecken el dyl

Tar ställning för utsatta, homosexuella

SkuldkänslorLoyalitetskonflikter

Duktigcharmig

Egna val utbildningDubbelliv

Jag är inte egen men Du är min!

Flera flickvännerKontroll mm av dem

Vem är jag? Identitetsproblem

Connecitivity och krav om att föra vidareBror – syster = han vara där hon är, mobilkontakt, hans kompissar hjälper honom. Hennes umgänge med pojkar centralt.Bror – bror = inför äldre bror göra det brodern vill, lydaSon – far = lyda, kontroll av son genom vem han umgås med. Skolan möjlig frizon, bl a i ansikte-ansikte mötet med lärareSon- mor = både lyda och kontrollera. Mor skyddar son, son skyddar/kontrollerar mor. Kan ha ett dubbelliv: ett hemma och ett annat I skolan och på fritiden

Vad kan vi “se”?

1) alternativa gruppnormer för att stärka subjektet(individen), inte ett nytt beroende

2) grupp som markerar utåt/inåt vad som fel 3) manliga förebilder 4) kroppskontakt – kontakt med den egna

kroppen för att komma åt vad kroppen minns

5) bemötande som bidrar till att ny insikt skapas

6) terapi?

VAD BEHÖVER DE UNGA MÄNNEN


Flickor/kvinnor: att kroppen är min fiende, livet stängs livet av – levande död

Bror, far, farfar ytterst ansvarig för ”mödomshinnan” Om en pojke/man inte klarar av att kontrollera sin syster, dotter, maka utan värde i andras ögon – levande död

Myten om mödomshinnan reglerar hela livet

Flickors villkor – att bli kontrollerad – ”gamla innan unga” (Nussbaum)

Pojkars villkor – att kontrollera och bli kontrollerad

Heder – att ha ett erkännande i andras ögon – har du om din syster, din dotter … är oskuld vid äktenskapets ingående och att du som gift förmår kontrollera din hustru.

Eftersom alla människor är födda av en kvinna, behöver män kontrollera kvinnors sexualitet. Heder är i denna mening ett absolut begrepp; något en man/släkt har eller inte har.

Kärnan i det hedersrelaterade förtrycket/våldet

Kontrollen kan ske på olika sätt, bl a genom en rad sociala begränsningar

Hon bestraffas om hon överträder gränserna/reglerna eller om hon vägrar följa andras vilja vad gäller äktenskap mm.

Könsstympning är ett sätt att kontrollera flickors/kvinnors sexualitet.

Såväl pojkar/unga män som flickor/unga kvinnor blir bortgifta. I det vardagliga livet behöver bröder kontrollera sina systrar, vilket indirekt är en kontroll av pojkar/unga män.

Mäns/släktens heder förutsätter att flickor/kvinnor kontrolleras.

Den hedersrelaterade manligheten utvecklas genom kontroll av närstående kvinnors kroppar och genom lydnad mellan bröder.

Kontroll – våld - ger positiv bekräftelse Hierarki ger positiv bekräftelse Avhumanisering

Inom familjesystemet, få alternativa förebilder, får liten/ingen hjälp att hantera aggressivitet/våld

Manligheten

Socialiseringen av flickor till kvinnor går ut på att hon ska lära sig förneka sin egen existens, så att denna bestäms av hennes närstående män

Om en flicka/kvinna genom sitt beteende har vanärat sin familj/släkt kan den genom att ta bort det smutsiga bli ren

Mernissi (1982)

Flicka till kvinna

Hierarki mellan män, mellan kvinnor och män och mellan äldre och yngre.

Helt grundläggande är hierarkin mellan kvinnor och män, om män inte förmår kontrollera kvinnors sexualitet så faller systemet samman.

Ett system av beroenderelationer, den enskilde ska uppfylla en rad förväntningar

inom ramen för ett hierarkiskt system


Sakernas tillstånd Ungdomar som förväntas följa andras vilja i val av

framtida partner

13 % av samtliga flickor 9 % av samtliga pojkar

80% av flickorna som har tvåutlandsfödda föräldrar 60 % av pojkarna som har tvåutlandsfödda föräldrar

(Gift mot sin vilja, Schlytter et al, Ungdomsstyrelsen 2009:5 )

Exempel vad vi gör – borde göra Aktstudien LVU 2 §: knappt två flickor per årskull

Enkätundersökningen: minst 120 flickor som lever med hedersrelaterade begränsningar och som har utsatts för minst fem former av kränkningar, hot och våld hemifrån det senaste året.

(Oskuld och heder, Schlytter et al, Stockholms stad 2009)


Socialnämnden i Söderhamn beslöt att ”Senast 2011 ska socialnämndens alla verksamheter ha den kunskap som krävs för att få insikt i det hedersrelaterade förtryckets mekanismer. Nämnden ska senast 2011 anta en väl underbyggd handlingsplan för arbetet med hedersrelaterat förtryck och våld” (Dnr 2009/0014).

Hedersrelaterat våld och förtryck en prioriterad angelägenhet i den kommunala verksamheten. Bland annat anställdes en HRV-strateg för att leda detta arbete.

VÅGA STÅ KVAR! Om förändringsarbete i Söderhamns kommun


Metodutveckling rörande socialtjänstens arbete

Samarbetet med skolan särskilt viktigt

Plattform och organisering av ett gemensamt arbete för socialtjänst, skola, polis och ungdomsmottagning

Förebyggande arbete

Förändringsarbetet


Utsatta (flicka) SocialtjänstenRädsla för soc Våld i ett nytt sammanhang. Osäkerhet: Osäkerhet om signalerna forstår de? VAD ser jag? Kan jag få hjälp?

Ett möte där båda parter är osäkra

Det problematiska mötetmellan utsatt och socialtjänst


Ytterligare ett problematiskt möte


En länk mellan flickan och socialtjänsten

En länk mellan socialtjänsten och skolan

HRV-strategen


Vad händer hos socialtjänsten?

Anmälan

Förhandsbedömning

Åtgärd


Myndigheter… yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om

de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far

illa….

Dessutom ”var och en som får kännedom om eller

misstänker att en barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden ”

14 kap. 1 – 1 c §§ Socialtjänstlagen

Anmälningsplikt


När det gäller fysisk misshandel, hot och/eller

tvång som regleras i Brottsbalken är samhällets inställning entydig.

Bland annat är det inte en förmildrande omständighet att utövaren är barnets förälder/vårdnadshavare eller annan närstående.

1

”BARN … FÅR INTE UTSÄTTAS FÖR KROPPSLIG BESTRAFFNING ELLLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING” (FB)


Förhandsbedömning


Det kom in en anmälan från en vuxen i flickans bekantskapskrets om att flickan hade utsatts för en våldtäkt och att hon inte vågade berätta om detta för sina föräldrar.

Fall 1


Det kom in en anmälan från skolan om en flicka som var gravid och som var rädd, vågade inte berätta hemma. HRV-strategen mötte flickan och hon orkade prata.

Fall 2


Socialtjänstens bedömning var att flickans svar tydde på att hon utnyttjades sexuellt och våldtogs av flera personer. Detta kunde vara personer i hennes egen ålder och äldre och våldtäkterna verkade både i och utanför hemmet.

Hon var rädd och sannolikt hade det hon varit med om varit traumatiserande. Sammanfattningsvis ansåg socialtjänsten att hon var i vad som kan beskrivas som ett dåligt psykiskt tillstånd. Mot denna bakgrund fattades ett beslut om ett omedelbart omhändertagande.

Bedömning - Fall 1


Socialtjänsten anser att flickan varken vågade eller kunde berätta för sina föräldrar att hon var gravid. Ifall hon återvände hem, så skulle mamman förstå att flickan var gravid. Mamman hade själv fött 8 barn och skulle sannolikt känna igen tecken på dotterns graviditet. Utöver detta bedömdes flickan vara rädd och inte ha möjlighet att hantera situationen hemma. I detta läge fattades ett beslut om ett omedelbart omhändertagande bland annat för att flickan var i sådant ”dåligt” tillstånd.

Bedömning - Fall 2


Inled utredning (enligt 11 SoL ) Ordförandebeslut om:

Omedelbart omhändertagande Hemlighållande av vistelseadress (14 § LVU) Umgängesbegränsning Inga telefonsamtal Inga brev

Läkarundersökning och rättsläkarintyg Polisanmälan Underrätta vårdnadshavare

Vad händer efter denna bedömning


Utsatt SocialtjänstStärka Se sammanhanget Stödja Se individen Ge hopp Söka lösningar utifrån det enskilda fallet

VÅGA STÅ KVAR!


Vi behöver informera dina föräldrar – så som vi gör i andra ärenden!

Dina föräldrar är ju så välutbildade att de förstår (arbete som läkare, lärare, socionom)

Fel signaler i mötet med flickan


Att ni i praktiken tar säkerheten på största allvar – var ni träffar henne, vem osv. SKYDDET SÅ att föräldrar/familj/släkt ej kan förstå att hon kontaktad soc

Säkerheten kan också handla om interna sekretessen

Att ni förstår utsattheten Att det går att få hjälp, få en bättre situation Att ni inte kommer att informera

vårdnadshavarna utan hennes tillstånd

Rätt signaler!


I liknande ärenden som fall 1 och fall 2 gör socialtjänsten en hot- och riskbedömning med utgångspunkt i frågorna i PATRIARK

”PATRIARK är ett instrument för att kunna göra en hot- och riskbedömning i hedersrelaterade ärenden som bland annat polisen använder. Frågorna vi ställer är bra som en första scanning för att kunna fånga upp de eventuella varningssignaler som vi kan behöva undersöka ytterligare. När det gäller våld i nära relationer och HRV, är det olika yttringar. Våld i en nära relation innebär i allmänhet att kvinnan har någon släkting som stöd, däremot är hotbilden i ett HRV – ärende större och det finns risk att en hel släkt är ett hot mot den utsatta.” (intervju teamledaren ungdomsgruppen)

Utredningen


Viktigt att tänka på är att ge flickan möjlighet att själv berätta om sin situation, om vad eller vilka hon/han upplever som ett hot och om vilka lösningar hon/han själv kan hitta.

Den ungas berättelse kompletteras med dokumentation från

olika professionella, som läkare, lärare eller annan skolpersonal, terapeuter och andra. Det är även angeläget att belysa tidigare våld mot barnet, inklusive mot syskon och även våld mot en förälder. Såväl en sådan probleminventering som en riskbedömning är viktiga för att bedöma skyddsbehovet. Därför är det oerhört viktigt att dokumentera allt som framkommer.

Lyssna och fråga!


Ett seriöst samtycke?

När VH fram till att flickan blev omhändertagen utsatte henne för omfattande kontroll, planerat att gifta bort henne och enligt flickan (och andra, kanske pågående brottsutredning) misshandlat henne.

När flickan är omhändertagen förnekar misshandel och problem.

Detta samtycke inte trovärdigt.

Dessutom av hänsyn till återhämtandet – vården ska fungera – viktigt att det inte bryts.

Samtycke VH?Varför vård med stöd av LVU?


Att andra principer är underordnad denna.

Att tolkningen för gruppen ungdomar som behöver skydd, vård och rehabilitering pga hedersrelaterat våld och förtryck, har betydelse för vilka övriga principer som bör läggas till grund för arbetet.

Barnets bästa överordnad princip


Barnets behov


Att ha ett heder (erkännande) är beroende av att dotter/syster är oskuld vid

äktenskapets ingående. Att kontrollen sker på en lång rad olika sätt, som att inte få välja vänner, inte få

delta i skol- och fritidsaktiviteter, inte få ha flick-/pojkvän eller att behöva gifta sig i ett barn-, kusin- eller tvångsäktenskap. Kontrollen kan också ske i form av könsstympning.

Att också pojkar och unga män blir bortgifta. Att bröder kontrollerar systrar – belastning för dem båda. Gör honom till förövare. Att barnuppfostran oftast är auktoritär Att den enskilde är underordnad gruppen, kvinnor män och äldre bestämmer över

yngre. Kollektivistisk uppfostran/ideologi Att individen inte rättigheter förutsättningar för traditioner som barn, kusin- och

tvångsäktenskap. Att föräldrarna om de skulle acceptera vård utanför familjen eller ta ställning för

ungdomen, dvs. att det är föräldrarna som haft fel, skulle kunna leda till att de isoleras/bestraffas av övrig släkt, klan eller stam. De riskerar det samma som den unge i förhållande till sin familj och släkt.

Att de unga har utsatts för en rad traumatiserande händelser vilka för den enskilda kan leda till en rad långsiktiga följder.

Typiska behov, vissa att-satser:


Barnets bästa, överordnad princip God Kvalitet God Vård Barnets rätt till integritet Sammanhållet vårdansvar Kontinuitet, flexibilitet Samverkan

Gemensamma och användbara principer


Vårdnadshavarens samtycke

Närhetsprincipen

Anhörigprincipen (Återförening)

Icke användbara principer


Placeringen ska i flera bemärkelser vara en fristad. Yttre skydd: Utan att den omhändertagna känner sig

säker på att den/de som utsatt henne för våld inte kan få tag i henne, kan det vara svårt att slappna av, att våga ta till sig att förändringar är möjliga.

Den utsatta behöver vara i ett sammanhang där hon får

hjälp att hantera följderna av våldsutsattheten och också hjälp att behandla de traumatiska händelser hon utsatts för. Hon behöver social trygghet och psykisk trygghet.

Det senare sker framförallt genom terapi. Terapin kan vara viktig båda för att hantera följder av våldsutsatthet och trauma men också själva traumat.

Placering - en fristad


Förstå att ej förstår! SÖK KUNSKAP, ”låna andras kompetens!”

Ställ varför- frågor - sammanhanget mm Sök lösningar utifrån den enskildes behov –

utsatthet! Osäkerhet om rättsligt stöd för insatserna:

ofta fler än ett svar, nöj dig inte med ett svar

Hur få säkerhet?

Socialtjänst + samverkan = bidrar till säkerhet

Kunskaper

Rutiner

Känna till varandras verksamheter

Samverkan viktigt – i sig inte nog

Lagstiftning – hög abstraktionsnivå

Ofta stort tolkningsutrymme


Rätt §§ ”gråzon” Rättsligt fel

BRA för den utsatte

JA JA ?

”Gråzon”

DÅLIGT (kan vara bra för handläggaren)

NEJ ibland ? NEJ ibland ? NEJ

Tolkningsschema (Göte Appelberg)


Personer Ålder Insats5 barn Under 18 år 2 § LVU6 barn Under 18 år Vård tillsammans

med sin mamma (SoL)

3 ungdomar varav 2 ensamkommande

Över 18 år 1=HVB hem2=lägenhet, kontaktperson, stödsamtal

1 kvinna (mor till 6 barn)

Skyddade personuppgifter, stödsamtal, hjälp i hemmet, flytta till annan kommun

2 asylsökande kvinnor

Samtal, rättslig hjälp, information om villkor/möjligheter i Sverige

Förändringar – från ett till 17 under 10 månaders period


Två år senare var antalet ärenden i Gävleborgs län uppe i 103. Av dessa var 70 ärenden från Söderhamns kommun.

December 2012

Vem ska äga frågan? SD?

Att rädda liv – att inte rädda liv - påverkar oss

Att ge ungdomar instrument för att förändra sitt liv

Att myndighetspersoner gemensamt förändrar

Documents

Konsekvenser av hedersrelaterat våld