Upload
ngotruc
View
218
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Brygghuset – Del 2
• Gör klart det alternativ ni valt att jobba med!
• Upprätta konstruktionshandlingar
• Reducerad omfattning
• Lastnedräkning i stommen
• Dimensionering av utvalda delar
• Konstruktionsritningar
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Brygghuset – Del 2
• Dimensionering av:
– Grundkonstruktionen
– Lastbärande element i plan 2
– Konstruktionsdelar som bidrar till horisontalstabilisering
– Säkerhet mot fortskridande ras och olyckslast
Redovisa hur stommen klarar krav på byggnadstekniskt
brandskydd
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Brygghuset – Del 2
• Ritningar enligt specifikation
• De ska vara tydliga, det ska gå att bygga efter ritningarna
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Laster
• Egentyngd
• Nyttig last
• Vindlast
• Snölast
• Olyckslast
• Jordbävning
• Temperatur
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Nyttig last
• Vid dimensionering av horisontella bärverk är all nyttig last
fri
• Vid lastnedräkning genom pelare/väggar är all nyttig last
jämnt fördelad
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Nyttig last
• Kan reduceras på grund av hur stor area som det bärande
elementet tar last från
𝛼𝐴 =5
7𝜓0 +
𝐴0
𝐴≤ 1,0
A0 = 10 m2
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Nyttig last
• Reduceras även vid belastning från flera våningar
𝛼𝑛 =2 + 𝑛 − 2 𝜓0
𝑛
n = antal våningsplan av samma kategori ovanför de
belastande bärverksdelarna (n > 2)
• Endast användas om nyttig last är huvudlast
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Snölast
Karakteristisk snölast
s = i Ce Ct sk
sk är snölastens grundvärde, som varierar med
snözon,
i är en dimensionslös formfaktor som beror av takets
geometriska utformning
Ce är en exponeringsfaktor enligt Tabell 2.6
Ct är en termisk koefficient som normalt sätts till 1,0
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Vindlast på statiska konstruktioner
we = qpk (ze )cpe
we vindlast per ytenhet vinkelrät mot
den belastade ytan
qpk (ze) karakteristiskt hastighetstryck
(kraft per ytenhet)
ze referenshöjd för utvändig vindlast
cpe dimensionslös formfaktor som
beror av vindriktning och
byggnadens eller byggnadsdelens
form
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Bestäm karakteristisk vindlast på säkra sidan
Bestäm byggnadens höjd h
terrängtyp (0, I, II, III, IV)
referensvindhastighet vb
Läs av qpk i tabell
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Formfaktorer för vindlast hitta diagram för rätt byggnadsdel, geometri
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Formfaktorer för vindlast hitta diagram för rätt byggnadsdel, geometri
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Formfaktorer för vindlast hitta diagram för rätt byggnadsdel, geometri
cpe ,1 lokal formfaktor för en belastad area på 1 m2. Den används
vanligen för dimensionering av fästdon och små element
som beklädnads- och takelement.
cpe ,10 global formfaktor för en belastad area på 10 m2. Den
används
vid dimensionering av bärverk som helhet.
1 1 1 1
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Invändig vindlast, w = cpiqpk
Kan även använda
att sätta cpi till
det mest
ogynnsamma av
+0,2 alternativt
-0,3.
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Val av säkerhetsklass 3
Sk 3
Byggnadens bärande
huvudsystem inkl delar
som stabiliserar
systemet
Trappor och andra delar
som tillhör byggnadens
utrymningsvägar
Grundkonstruktion (om
brott leder till
byggnadens kollaps)
3
3
3
3
3
3(2)
3(2)
3(2)
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Val av säkerhetsklass 2
Sk 2
Bjälklagsbalkar och
bjälklagsplattor som inte
tillhör sk 3
Takkonstruktion utom
lätta ytbärverk
Tunga undertak (ytvikt >
20 kg/m2
2
1,2
1(2)
3(2)
3(2)
3(2)
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Val av säkerhetsklass 1
Sk 1
Lätta ytbärverk (ytvikt <
50 kg/m2 i yttertak av
icke sprött material
Lätta sekundära
ytterväggskonstruktioner
av icke sprött material
Lätta undertak
Bjälklag på eller strax
ovan mark
Sockelbalkar som bär en
vägg räknas till sk 2 eller
3
1
1
1
1
1(2)
1,2
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Exempel
3
3
3
3
3
Gjuten
platta Hisschakt
Bjälklag
Pelare
Plan 1
Plan 3
Plan 2
Plan 5
Plan 4
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Planritningar
8
8
6
6
3
Plan
5
Plan 2-4
Bjälklag
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
• Huset är beläget i Göteborg
• Skall användas som kontor
• Svag taklutning <5 grader
• Terrängtyp 2
Förutsättningar för
exemplet
Lunds universitet / LTH/ Konstruktionsteknik/ OL/ 110405
Exempel: Bestäm dimensionerande
laster som påverkar Bjälklaget på
översta våningen
8 8
2 2 12
Sektion Plan
Bjälklag
Takbalkar
Pelare
4
4