Kontinuitet och förändring i svensk utrikespolitik420068/FULLTEXT01.pdfKontinuitet och förändring i svensk utrikespolitik En textanalys av de utrikespolitiska deklarationerna mellan

Institutionen för samhällsvetenskaper

Kontinuitet och förändring i svensk utrikespolitik

En textanalys av de utrikespolitiska deklarationerna mellan 1991 och 2010

C-uppsats i statsvetenskap

VT 2011

Författare: Natalie Lindqvist

Handledare: Douglas Brommesson

1

Abstract

With background in the acknowledgement of the current period of major change in the

characteristics of traditional Swedish foreign policy, considering the membership in the

European Union, as well as the new contextual scenarios that Sweden has been situated in

after the end of the cold war, this thesis aims at scrutinizing the Swedish Foreign Policy from

1991 to 2010. The purpose of the thesis is further to localize continuity and change in the

ideas which Sweden has explicitly stated in its foreign policy. Based on the theory of

institutionalism, the thesis also aims to bring forward plausible explanations built on the main

empirical findings. This has been done by identifying different types of goals and means

within realism and liberalism as well as categorizing each theory within three ideal types.

The chosen research method has been a qualitative text analysis with focus on an ideational

analysis. The material on which the descriptive analysis is based upon is constituted by the

annual statements of government policy in parliamentary debates on foreign affairs.

The results of the thesis show that the ideas that are related to solidarity, consensus and active

foreign policy are constant through the period of examination. The ideas of neutrality and

non-alignment could, based on the conducted analysis, be understood to continue to go

through great changes, of which the engagement in the Common Foreign and Security Policy

within the European Union is the most obvious example.

Keywords: Utrikespolitisk analys, realism, liberalism, idéanalys, institutionalism.

2

Innehållsförteckning

ABSTRACT ............................................................................................................................... 1

1. INLEDNING ....................................................................................................................... 3

1.1 Forskningsproblem ........................................................................................................... 3

1.2 Framträdande tankar inom svensk utrikespolitik ............................................................. 4

1.3 Syfte och frågeställningar ................................................................................................ 5

1.4 Disposition ....................................................................................................................... 5

2. TEORI ................................................................................................................................. 6

2.1 Utrikespolitisk förändring ................................................................................................ 7

2.2 Realism ............................................................................................................................. 9

2.3 Liberalism ....................................................................................................................... 10

2.4 Varet-böret-göret ............................................................................................................ 12

2.5 Definitioner av centrala begrepp .................................................................................... 13

3. MATERIAL OCH METOD ............................................................................................. 14

3.1 Design och val av fall ..................................................................................................... 14

3.2 Material .......................................................................................................................... 15

3.3 Metod ............................................................................................................................. 16

3.4 Operationalisering och analysschema ............................................................................ 18

3.5 Tolkning av materialet ................................................................................................... 19

4. RESULTATREDOVISNING ........................................................................................... 21

4.1 Idéer som består ............................................................................................................. 21

4.2 Idéer som förändras ........................................................................................................ 27

5. MÖJLIGA FÖRKLARINGAR ......................................................................................... 31

5.1 Institutionalism ............................................................................................................... 31

6. SLUTSATSER .................................................................................................................. 34

REFERENSER ......................................................................................................................... 36 BILAGA 1. ............................................................................................................................... 40

3

1. Inledning

Sverige befinner sig i en tid med politisk förändring i en allt mer komplex internationell miljö.

Förändringen märks bland annat genom att det sker en utrikespolitisering av de

inrikespolitiska frågorna samt en inrikespolitisering av de utrikespolitiska frågorna, vilket

resulterat i att gränsdragningen mellan dessa blivit svårdefinierad.1 År 1992 deklarerade

dåvarande statsminister Carl Bildt att Sverige skulle frångå den traditionella

neutralitetspolitiken och anamma en utrikespolitik med tydlig europeisk identitet.2

Förutsättningarna för Sveriges ageranden och de visioner som ligger till grund för dessa har

med andra ord förändrats. Hur ser förändringen ut i den svenska deklarerade utrikespolitiken

sedan 1991 och på vilket sätt märks det egentligen att Sverige står inför nya utrikespolitiska

föresatser? Sverige har gått från en säkerhetspolitisk doktrin som inneburit förutsägbarhet till

en form som rymmer handlingsfrihet.3 På vilka fler utrikespolitiska områden har Sverige

ändrat inställning och hur märks det i sådana fall?

1.1 Forskningsproblem

Sverige är en liten, rik och demokratisk stat. I tidigare studier av stater med liknande drag som

Sverige har det framkommit att dessa stater tenderar att leva i fred med sina grannar, ansluter

sig i stor utsträckning till internationella avtal och konventioner samt förespråkar kollektiv

säkerhet och internationell organisering.4 De här egenskaperna är i enlighet med hur Sverige

för sin nutida utrikespolitik, men det som är av större intresse är varför Sverige tidigare

förknippades med neutralitetspolitik, men allt mer kommit att förväxlats med alliansfrihet.5

Sverige är numera nära anslutet till Europeiska unionen på flera nivåer, där den gemensamma

utrikespolitiken är ett av områdena. Utvecklingen i svensk utrikespolitik genererar frågor

kring vad det är som egentligen består som viktiga hörnstenar i utrikespolitiken samt vilka

politikområden som förändrats. Idéer är något som föregår handling och har därför stor

betydelse för hur utrikespolitik förs, därmed är just idéer av central betydelse i

undersökningen.6

1 Bryder, Silander och Wallin. 2004:10

2 Bjereld. 1992:170

3 Bjereld, Ekengren och Lilja. 2002:100

4 Gustavsson och Tallberg. 2006:261

5 Mattson. 2010:7

6 Ekengren. 2005:21

4

Svensk utrikespolitik är inte ett nytt forskningsområde i sig, men genom valet av

undersökningsmaterial samt det metodologiska tillvägagångssättet är min förhoppning att

kunna beskriva och belysa ämnet på ett innovativt sätt vilket i sin tur kan ge upphov till ny

kunskap om Sveriges samtid och kanske även framtid. Vad som utmärker den svenska

utrikespolitiken under de senaste tjugo åren är essensen i uppsatsen. Genom att spåra

förändringar vill jag lyfta fram vad som består, trots regeringsskifte och nya nationella - såväl

som- internationella kontexter. Uppsatsen fokuserar på formuleringen av svensk utrikespolitik

och dess ambitioner med utgångspunkt i de utrikespolitiska deklarationerna.

1.2 Framträdande tankar inom svensk utrikespolitik

Under kalla krigets första hälft handlade svensk utrikespolitik i stor utsträckning om

internationella förhandlingar och folkrätt. Dåvarande utrikesminister Östen Undén förde en

utrikespolitik fram till början av 1960-talet som, bortsett från den militära alliansfriheten,

gjorde Sverige till en västmakt som andra. Under 1960-talet förändrades svensk utrikespolitik

i takt med övergången till att Olof Palme blev utrikesminister. Sverige förde då en mycket

aktiv utrikespolitik bland annat genom att öppet kritisera andra stater och ge stort utrymme för

tredjevärldenfrågor.7 Marie Demker och Ulf Bjereld skiljer på internationalistiska frågor och

frågor som rör det nationella intresset inom utrikespolitiken. I Sveriges fall har de

internationalistiska frågorna kommit att handla om biståndspolitik och mänskliga rättigheter,

medan neutralitetspolitiken och handelspolitiken varit frågor som tangerat nationens intresse.8

Sverige har inte varit i krig på cirka 200 år, den långa perioden av fred gör landet unikt i

Europa. Det hävdas ibland att det är neutralitetspolitiken som varit framgångsreceptet för den

långa fredsperioden, medan det vid andra tillfällen påstås att det är maktpolitiska

omständigheter som hållit Sverige utanför krigssituationer.9 Det var dock efter första och

andra världskriget som neutralitetspolitiken började uppfattas som ett permanent inslag i den

svenska utrikespolitiken. Historiskt sett har Sverige kombinerat alliansfrihet med ett relativt

starkt försvar och aktiv diplomati.10

Den svenska säkerhetspolitiska doktrinen heter numera:

7 Se Ulf Bjereld i Brommesson och Ekengren. 2007:41-2

8 Bjereld och Demker. 1995:362

9 Se Ulf Bjereld i Brommesson och Ekengren. 2007:34

10 Ibid. s37-8

5

”Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vårt land skall kunna vara neutralt i händelse

av krig i vårt närområde består.”11

Enligt teorin om små staters utrikespolitiska ageranden är det viktigt för dessa stater att

positionera sig i det internationella systemet genom att använda deras kapacitet att kunna

anpassa sig till utmaningar, trots att de är sårbara för de större staternas makt. För en liten stat

som Sverige har europeiska unionen blivit den centrala kanalen genom vilken Sverige kan

utöva utrikespolitiskt inflytande. Det är också viktigt att betona att de inrikespolitiska

förutsättningarna i allra högsta grad påverkar de utrikespolitiska besluten och tvärtom.12

Sveriges medlemskap i EU har inte bara förändrat utrikespolitikens innehåll - utvecklingen av

den gemensamma europeiska utrikespolitiken (GUSP) har även medfört stora förändringar i

svenskt utrikespolitiskt beslutsfattande. Då allt fler frågor kräver samordning tvingas

regeringarna ta ställning till andra medlemsstaters förväntade inställning samtidigt som

Sverige formulerar sin egen hållning. För en stat av Sveriges storlek har detta inneburit helt

nya förutsättningar för informationsinhämtning och beslutsberedning, vilket påverkar

utformningen av utrikespolitiken.13

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att beskriva Sveriges utrikespolitiska visioner mellan 1991 och 2010.

För att besvara syftet använder jag mig av följande frågeställningar:

- Vilka uttryck för idéer består i den svenska utrikespolitiken mellan 1991 och 2010?

- Vilka uttryck för idéer förändras i den svenska utrikespolitiken mellan 1991 och 2010?

- Givet det empiriska resultatet - hur ser de närmaste tjugo åren ut att te sig?

1.4 Disposition

Efter detta inledande avsnitt presenteras ett teoretiskt ramverk. Där redovisas tidigare

forskning samt teoretiska utgångspunkter sammanlänkat då de i allra högsta grad är

interrelaterade. Uppsatsen utgår ifrån tre teorier: utrikespolitisk förändring, realism och

11

Bjereld, Ekengren och Lilja. 2002:99 12

Miles. 2005: Introduction 13

Gustavsson och Tallberg. 2006:266

6

liberalism. Teoriavsnittet presenterar sedan de idealtyper under vilka realism och liberalism

delas in i. Idealtyperna beskrivs som verklighetsuppfattningar, principiella övertygelser och

rekommendationer, vilka ligger till grund för avläsningen av materialet. Sektionen om

teoretiska utgångspunkter avslutas med definitioner av centrala begrepp. Uppsatsen diskuterar

sedan val av material samt motiverar det metodologiska tillvägagångssättet. I avsnitt 3

presenteras fallet Sverige som därefter följs åt av ett närmare resonemang av undersökningens

material. Därpå följer en metoddiskussion med fokus på operationalisering, validitet och

reliabilitet samt en redovisning av analysschemat. Avsnitt 3 avslutas med ett förtydligande

kring hur materialet avläses och tolkas, mot bakgrund av de avläsningsinstruktioner som

presenteras i bilaga 1. Resultatredovisningen träder fram under avsnitt 4 med en uppdelning

som syftar att besvara var och en av frågeställningarna under skilda rubriker. I avsnitt 5 är

fokus på möjliga förklaringar till resultaten, där institutionalism är den främsta teorin som

förklaringarna baseras på. Uppsatsen avslutas med en slutsatsdragning.

2. Teori

För att åskådliggöra innehållet i utrikespolitik är det fruktbart att tala om olika mål. Både

inom den realistiska analysinriktningen samt vid studiet av utrikespolitiskt beslutsfattande

talar man om makt som en drivkraft bakom staters ageranden.14

I boken Internationella

relationer menar Jakob Gustavsson att utrikespolitikens drivkrafter kan förstås genom

utrikespolitikens tre mål: säkerhets-, välfärds- och ideologiska mål. Säkerhetsmålet syftar till

att försvara den territoriella integriteten, att värna om statsskicket och att trygga medborgarnas

fysiska säkerhet. Säkerhetsmålet har även kommit att innefatta miljöpolitik då föroreningar

och klimatförändringar kan upplevas som hot mot statens överlevnad. Välfärdsmålet består av

en strävan efter gynnsam ekonomisk utveckling genom hög sysselsättning och positiv tillväxt.

Ideologiska mål innebär att en stat försöker påverka sin omgivning genom idéer. Inom de

ideologiska målen ingår det att sprida värderingar exempelvis vad gäller

arbetsmarknadsfrågor, statsskick eller religion.15

14

Gustavsson och Tallberg. 2006:258 15

Ibid. s259

7

Realism och liberalism är, tillsammans med socialkonstruktivism, de centrala perspektiven

inom studiet av internationell politik. Socialkonstruktivismen har inte använts eftersom det är

en teoriinriktning som kan tänkas förklara hur utrikespolitik formas och konstrueras.16

Syftet

med uppsatsen är att beskriva idéer, vilket är anledningen till att realism och liberalism

används då de beskriver enskilda händelser såväl som mer övergripande mönster i politiken.

Realism och liberalism bidrar med olika förklaringar till skeenden, vilket är orsaken till att de

valts ut som komplement till varandra.17

2.1 Utrikespolitisk förändring

Utrikespolitisk analys lanserades i ett centralt verk 1954 av författarna Richard C Snyder,

H.W Bruck och Burton Sapin, även om det fanns utrikespolitisk forskning innan dess.

Utrikespolitisk analys handlar om de faktorer som influerar beslutsfattare att agera på ett sätt

som ger konsekvenser för enheter utanför den egna staten. Sådana handlingar kan även

innehålla frånvaron av aktivitet och/eller beslut. Utrikespolitiska beslut eller icke-beslut kan

emellanåt vara svåra att observera eller kartlägga då det kan röra sig om känsliga frågor som

ligger i det säkerhetspolitiska intresset att undvara offentligheten. Utrikespolitisk analys

inkluderar förklaringar på såväl makro- som mikronivå och har ibland kritiserats just för dess

bredd: att inte kunna isolera en enda förklaringsfaktor.18

Exempel på frågeställningar inom

utrikespolitisk analys är: hur ramas olika problem in och hur presenteras olika utrikespolitiska

mål av gruppen? Hur kan gruppen nå konsensus kring situationen? Hur förändras en etablerad

uppfattning? Hur kan relationen mellan inrikes- och utrikespolitiken vara viktig för

beslutprocessen?19

Analysinriktningen handlar om hur individuella stater, såväl som

kategorier av stater, beter sig. Utrikespolitisk analys skiljer sig från teorier inom

internationella relationer bland annat genom att utrikespolitisk analys fokuserar på enheterna

inom det internationella systemet medan teorier inom internationella relationer fokuserar på

det internationella systemets struktur (se realism). Forskning visar att en stats utrikespolitiska

inriktning kan påverkas av exempelvis vilka individer som utformar denna, vilka delar av

statsapparaten som väger tyngst i beslutprocessen samt statsskickets struktur.20

16

Brommesson och Ekengren. 2007:201 17


Hudson. 2005:6 19

Ibid. s32 20


8

Politik i allmänhet har förändrats och internationaliserats. I Sverige märks det bland annat

genom att mellanstatliga relationer och inrikespolitiska mål alltmer kommit att kopplas till

varandra.21

Kjell Goldmann et al hävdar att förändringen av politiken i en mer internationell

riktning kan bero på flera olika anledningar. Dels kan ett problem leda till att ett nytt beslut

tas. Problemen kan exempelvis vara av gränsöverskridande karaktär vilket ökar benägenheten

för att söka lösningar på internationell nivå. Dels kan det bero på minskad kontroll över

marknaden vilket kan regleras genom internationella politiska beslut. En tredje orsak till

politisk förändring kan vara att just internationellt beslutsfattande kan leda till nya problem

som den specifika staten annars inte skulle erfara. Ett konkret exempel är jordbruket i östra

Centraleuropa som inte hade behövt vara svenska problem om Sverige inte varit med i EU.

Goldmann konkluderar alltså att beslutsinternationalisering leder till

probleminternationalisering, vilket leder till utrikespolitisk förändring.22

Fredrik Doesers avhandling från 2008 nämner tre sätt genom vilka det går att analysera

utrikespolitisk förändring: förändrade utrikespolitiska instrument, mål- och strategiförändring

samt förändring av de politiska och normativa grunderna av ett beslut.23

Doeser definierar

utrikespolitik på följande sätt:

Foreign policies consist of those actions which, expressed in the form of explicitly stated goals,

commitments and/or directives, and pursued by governmental representatives acting on behalf of their

sovereign communities are directed toward objectives, conditions and actors - both governmental and

nongovernmental which they want to effect and which lie beyond their territorial legitimacy.24

Citatet syftar till att utrikespolitik består av handlingar, utövade genom uttalade mål,

åtaganden och/eller direktiv och genomförs av statliga representanter som agerar åt samhällen

som är suveräna och riktas mot objekt, förutsättningar och aktörer – både statliga och

ickestatliga, vilka de vill påverka och som ligger utanför dess territoriella legitimitet.25

21

Goldmann et al. 1999:157 22

Ibid. s21–2 23

Doeser. 2008:17 24

Ibid. s15-6 25

Egen översättning från engelska.

9

2.2 Realism

Inom den realistiska analysinriktningen är stater och maktpolitik de överlägset viktigaste

fenomenen.26

Realismen menar att stater är de aktörer som besitter mest makt och att det inte

finns någon överlägsen internationell auktoritet. Det här medför att det internationella

systemet befinner sig i ett anarkiskt tillstånd. Inom realismen betraktar man stater som

enhetliga aktörer och ibland används metaforen om ”biljardbollar” för att illustrera hur

staterna agerar i relation till varandra. Biljardbollarnas innehåll, den inrikespolitiska

strukturen, är för realister inte lika intressant som bollarnas interaktion med övriga deltagare

på biljardbordet.27

I diskussionen om nationell politik menar realismen att inrikespolitiken

genomgått stora förändringar. Förändringen har bland annat skett på grund av ökad

demokratisering, industrialisering och liberalisering. Internationell politik har däremot inte

genomgått någon omvandling vilket betyder att världspolitiken fortfarande präglas av krig,

konflikter och misstänksamhet. Varken ekonomi, kultur eller ideologi tycks vara särskilt

intressant för realister i förklaringen till vad som påverkar staters ageranden.28

Realister ser staten som en rationell aktör som söker maximera vinster och minimera risker.29

Konsekvensen av att staten betraktas som den enda aktören med politisk makt leder till att

staten också är utlämnad till sitt eget öde vad det gäller välstånd, överlevnad och nationell

suveränitet.30

Eftersom det inte finns någon överordnad makt som garanterar folkrättens

efterlevnad måste varje enskild stat på egen hand, eller tillsammans med andra stater, ta

ansvaret för att den egna säkerheten tryggas. Det här betyder att säkerhetsfrågorna är de

enskilt viktigaste frågorna inom utrikespolitiken.31

För realismens del handlar internationellt samarbete om relativa fördelar: det inte en fråga om

två stater kommer att få vinster – utan vilken stat som får mest vinst.32

Därför kan

världspolitiken ses som ett nollsummespel eftersom stater söker relativa fördelar, vilket

betyder att utsikterna för samarbete är mycket dåliga.33

Realisten Hans Morgenthau har

26

Begreppet makt syftar till antingen en handling (maktutövning) eller en förmåga (maktresurser). Se

Nationalencyklopedin. Makt 27


Ibid. s35 29

Cohn. 2010:57 30


Bjereld och Demker. 1995:118 32

Baldwin. 1993:5 33


10

hävdat att det enda utrikespolitiska handlandet som behöver en ideologi är det som syftar till

förändring. En sådan utrikespolitik bör bevisa att det är mer moraliskt att förändra än att

bevara status quo. Enligt Morgenthau är det tre basala principer som en politisk policy

innehåller: att behålla makt, expandera makt eller att demonstrera makt.34

Kritik mot

realismen handlar delvis om den betydelse som just maktbegreppet tillskrivs. Kritiker menar

att det är svårt att på förhand bestämma vilken handlingslinje som vore bäst ur ett

maktperspektiv. Fortsättningsvis påstår en del kritiker att det kan vara problematiskt att

genom maktbegreppet förklara enskilda utrikespolitiska ageranden.35

Det sistnämnda är inte

av intresse i min studie då undersökningen ämnar ta reda på mer övergripande förändringar

snarare än enskilda ageranden.

2.3 Liberalism

Liberalism är en ideologi som betonar vikten av rättigheter och frihet för individer samt

statens begränsade inblandning i dessa angelägenheter. För liberalismens del är det centralt att

respektera och förstärka individens rättigheter vilket medför en uppmaning om att staten bör

arbeta för att eliminera de faktorer som förhindrar människor att förverkliga sin fulla

potential. Följaktligen har staten inget egenvärde utan existerar därför att individer ges

möjligheten att leva ett fritt liv utan att begränsa andra från att göra det samma.36

Tittar man på liberalismen ur ett mer internationellt perspektiv menar analysinriktningen att

olika typer av aktörer och deras intresse är av stor vikt att belysa. Liberaler menar att fred,

tillväxt och frihet tillgodoses och möjliggörs genom institutioner och gör ingen avsevärd

åtskillnad mellan inrikes- och utrikespolitik.37

Statsvetaren Andrew Moravcsik talar om att

såväl inrikes- som utrikespolitiken påverkas av statens intressegrupper. Moravcsik menar att

olika grupper i samhället har olika intressen och att staten därför utgör ett forum där dessa

intressen kan hävdas. Han nämner bland annat exemplet EU där han är övertygad om att dess

politik är ett resultat av intressekonkurrensen mellan medlemsstaterna.38

I motsats till realister

betonar liberaler vikten av förhandling och kompromiss snarare än maktpolitik. Vidare menar

34



Ibid. s51 37

Ibid. s52-3 38

Ibid. s61

11

liberaler att aktörer har makt i vissa sakfrågor, snarare än makt i allmänhet.39

Det liberala

synsättet på internationella relationer utgår från föreställningen om att stater och företrädare

för stater agerar på en rationell grund och att de har för avsikt att anpassa det egna agerandet

för att öka den internationella gemensamma nyttan. Liberalismen menar, i motsats till

realismen, att det finns absoluta fördelar med ett internationellt samarbete då aktörer med

gemensamma intressen tillsammans försöker maximera vinsterna till att bli just absoluta.

Liberaler ser alltså världen som ett potentiellt plussummespel med goda möjligheter till

ömsesidiga vinster. Ett tänkbart hinder för gemensam nytta och internationellt välstånd är

dock staters misstänksamhet mot varandra.40

Liberala forskare menar fortsättningsvis att marknadsekonomi genererar krav på rättigheter

och ett demokratiskt samhälle. På samma sätt är fred mer troligt bland demokratier som

respekterar de mänskliga rättigheterna, handlar med varandra och samarbetar genom

internationella organisationer än mellan exempelvis icke-demokratier och demokratier. Enligt

vissa liberaler leder ett ömsesidigt utbyte av såväl idéer som varor till att spänning mellan

aktörer minimeras samt att gemensamma intressen och identiteter skapas.41

Robert Powell menar i artikeln Taking Preferences Seriously: A Liberal Theory of

International Politics att realismens medel varierar mer än inom liberalismen då det närmare

är målen som utgör den största variationen mellan dessa olika teorier. Powell påstår att

realister har kritiserat liberaler för att vara för fokuserade på nationella omständigheter och

inte ta hänsyn till den internationella miljön. Vidare menar realister att liberaler har en alldeles

för utopisk uppfattning om att stater kan genomföra vad helst de önskar. Kritiken besvaras

med att nationella ledare alltjämt måste ta hänsyn till sin position inom systemet som beror av

andra staters preferensramar.42

För att närmare illustrera hur dessa analysinriktningar skiljer

sig åt inom utrikespolitiken exemplifieras frågan om svensk neutralitetspolitik under kalla

kriget.43

Ur ett liberalt perspektiv motiverades neutralitetspolitiken genom att den bidrog till

avspänning mellan stormaktsblocken samt till stabiliteten i norra Europa. Den aktiva

utrikespolitiken tolkades som ett engagemang i rättvisefrågor och internationell solidaritet.

Genom att sprida demokrati och värderingar om frihet skulle Sverige bidra till en mer rättvis

39


Ibid. s59 41

Ibid. s65 42

Moravcsik. 1997:519 43

Kalla kriget varade mellan 1946-1990, se Nationalencyklopedin Kalla kriget.

12

och fredlig värld. Världsordningen skulle utgå från folkrättsliga principer, inte makt. Ur ett

realistiskt perspektiv var den svenska neutralitetspolitiken ett sätt för Sverige att hålla sig

utanför stormaktskonflikterna. Trots att Sverige var ideologiskt och politiskt likt andra

västeuropeiska länder valde Sverige att värna om sitt nationella oberoende, suveräniteten, och

prioritera de säkerhetspolitiska övervägandena.44

2.4 Varet-böret-göret

Utrikespolitiken utformas oftast under omständigheter av ofullständig information, så som

bristen på insyn i andra staters intressen, strategier och resurser. Det bidrar till att idéer kan

fungera som ett verktyg att orientera sig i en politisk miljö av ofullständig information.45

För

att mer konkret använda realism och liberalism som hjälpmedel att beskriva den svenska

utrikespolitiken kommer dessa två analysinriktningar delas in i varet, böret och göret. Varet är

synonymt med vad som senare i uppsatsen kommer att benämnas som en aktörs

verklighetsuppfattning, vilket avser hur något tillstånd är. Böret består av de moraliska

uppmaningarna som här kallas för principer eller principiella övertygelser. De principiella

övertygelserna består av aktörens idéer eller en ideologi som denne förhåller sig till och

betraktas som någon form av mål.46

Eftersom principiella övertygelser baseras på moraliskt

laddade idéer anger dessa idéer vad som är rätt och fel att göra i vissa bestämda situationer.47

Slutligen likställs göret med rekommendationer, vilka är de strategier eller medel som vidtas

för att nå de mål som aktören strävar efter att uppnå.48

I boken Sverige i Världen kallar man

denna tredje kategori för kausala idéer, vilka syftar till att tala om med vilka medel man kan

uppnå ett på förhand uppställt mål.49

För realismens del handlar varet/verklighetsuppfattningen om: 1) att stater strävar efter makt

och 2) att det råder anarki i det internationella systemet. Böret/principerna utgår från: 1)

värnandet om varje stats suveränitet och 2) att värna om statens överlevnad/säkerhet och

göret/rekommendationerna består av: 1) maktbalans samt 2) militär makt. För liberalismens

del är varet/verklighetsuppfattningen: 1) att statens säkerhet hotas av misstänksamhet och

44

Bjereld, Ekengren och Lilja. 2002:101-2 45

Se Marie Demker i Brommesson och Ekengren. 2007:54. Se även Goldmann. 1993:323 46


Brommesson och Ekengren. 2007:53 48


Se Marie Demker i Brommesson och Ekengren. 2007:54

13

protektionism och 2) att det råder ett ömsesidigt beroende mellan stater, så kallad

interdependens. Böret/principerna handlar om: 1) värnandet om den fria individen; 2)

värnandet om den internationella freden och 3) vikten av att öka den gemensamma nyttan. Till

sist definieras göret/rekommendationerna som medel för att realisera principerna.

Liberalismens rekommendationer är: 1) att låta frihandel råda och att tillämpa

marknadsekonomi; 2) att förstärka de mänskliga rättigheterna samt 3) tron på internationellt

samarbete.50

2.5 Definitioner av centrala begrepp

Utrikespolitik syftar till den politik som en stat för mot externa aktörer.51

I Sverige är kanalen

för utrikespolitik de handlingsalternativ som deklarerad utrikespolitik erbjuder och som ligger

till grund för regeringens ställningstagande i utrikespolitiska frågor.52

Det är främst

försvarspolitik, säkerhetspolitik, biståndspolitik, handelspolitik och partipolitik som avses

inom området utrikespolitik.53

Man brukar skilja på internationell politik och utrikespolitik

där det förstnämnda syftar till interaktionen mellan stater/aktörer medan utrikespolitik avser

en enskild stats agerande mot andra stater/aktörer.54

I sin helhet karaktäriseras utrikespolitik

av konsensus då politiken inom det här området ytterst handlar om att trygga statens

överlevnad vilket gör att det anses ligga i nationens intresse att vara eniga i frågor som rör

suveränitet, säkerhet och omvärlden.55

Gemensamt för alla stater är målet om att värna om

den nationella suveräniteten, att främja välfärd samt att verka för de egna politiska värdena.

Däremot har olika stater olika delmål eller strategier för att uppnå dessa mål, vilket behandlas

närmare under kommande avsnitt.56

Jag har redan nämnt att idéer är viktiga inslag i uppsatsen. En idé beskrivs som en

tankekonstruktion som utmärks av en viss kontinuitet, medan ideologi definieras som en

systematisk sammanställning av politiska ståndpunkter eller utopier. Det är viktigt att

framhålla att idébegreppet kan vara svårt att urskilja från ideologibegreppet. I uppsatsen

50

Definitionerna av varet-böret-göret i relation till realism och liberalism är tagna ur teoriavsnitten om realism

samt liberalism därför presenteras inga källor i denna paragraf. 51


Regeringskansliet. Utrikespolitik och internationellt samarbete 53



Ibid. s261 56

Bjereld och Demker, 1995:134

14

kommer ideologier uppfattas som idésystem.57

Ideologier utgörs av ett idésystem i termerna

mål, medel och verklighetsuppfattningar som inriktar sig på samhällets funktion och

individernas roll i samhället. En ideologi omfattar hela samhället i form av både historia och

framtid och kan verka vägledande för handling.58

Professor Kalevi Holsti hävdar att

ideologiska motiv i utrikespolitiken är av central betydelse då dessa ofta tas för givna fastän

många politiska beslut vilar på dem.59

3. Material och metod

3.1 Design och val av fall

Sverige har valts som fall eftersom dess utrikespolitik länge varit förankrad i en tydlig roll

som under de senaste tjugo åren kommit att förändras. Sverige är ett tämligen unikt fall då det

är en alliansfri stat som gått med i en politisk allians genom medlemskapet i EU, även om

också Irland, Österrike och Finland har beröringspunkter med fallet Sverige i detta avseende –

de är alla alliansfria stater som anslutit sig till europeiska unionen. För Sverige innebar

förändringen en övergång från säkerhetspolitisk förutsägbarhet till handlingsfrihet.60

Sverige

omnämndes vara en moralisk supermakt mellan 1960-1980 talen på grund av att Sverige hade

en stark röst i frågan om tredje världen samtidigt som Sverige verkade som brobyggare på den

internationella arenan. Alliansfriheten var inte enkom en fråga om säkerhet utan också ett

ideologiskt intresse då Sverige befann sig mellan kapitalism och kommunism. Tidigare

menade man att ett medlemskap i EU skulle vara omöjligt att kombinera med idén om

alliansfrihet, därför är det intressant att Sverige tog beslutet att söka till ett medlemskap i den

europeiska unionen med hänsyn till Sveriges tidigare inställning.61

Forskningsfrågan är av beskrivande karaktär då syftet är att kartlägga hur den svenska

utrikespolitiken förändrats mellan 1991 och 2010. Efter den beskrivande empiridelen följer ett

mindre analysavsnitt med ett försök till förklarande ansats. Existerande teorier som används

för att beskriva den svenska utrikespolitiken de senaste tjugo åren, vilket är ett deduktivt

57



Ibid. s132 60

Bjereld, U. 2003:paragraf 4 61

Brommesson. 2010: 230

15

tillvägagångssätt, teorierna styr datainsamlingen.62

För att bringa ordning i avläsningen har

jag konstruerat ett analysschema (se 3.4). En viktig utgångspunkt i min undersökning är att en

beskrivande studie är mycket mer än ett referat av innehållet i materialet och att forskaren

därför inte återger ett material utan drar slutsatser av det.63

3.2 Material

Den offentligt uttryckta utrikespolitiken i Sverige, genom de utrikespolitiska deklarationerna,

utgör materialet i den här uppsatsen. Uppsatsen är tidsmässigt avgränsad till åren 1991-2010

med anledning av att perioden inneburit nya mönster i svensk utrikespolitik. Som tidigare

nämnts i teorin om utrikespolitisk analys är utrikespolitiska beslut eller icke-beslut svåra att

observera och kartlägga i dess helhet då de kan innehålla känsliga frågor som ligger i det

säkerhetspolitiska intresset att undvara offentligheten.64

De utrikespolitiska deklarationerna är

bra underlag för undersökningen då de inte faller under sekretess.65

Dessutom skapas

utrikespolitik i stor utsträckning genom ord vilket sker exempelvis genom att en stat erkänner,

fördömer eller stödjer andra aktörer i systemet.66

Valet av de utrikespolitiska deklarationerna

motiveras av uppsatsens avsikt; att beskriva utrikespolitiken utifrån dess visioner.

Utrikespolitiken har en särskild karaktär som präglas av såväl långa förhandlingar som

plötsliga kriser och oförutsedda händelser. Utrikespolitiken har en enorm bredd där allt från

klimat, frihandel och mänskliga rättigheter till nedrustning, fredsbyggande och humanitärt

bistånd ingår. Utrikesdeklarationen speglar alla dessa särdrag och skiljer sig därför från andra

skrifter från regeringen.67

I februari varje år hålls den utrikespolitiska debatten i riksdagen,

vilket är ett tillfälle för utrikesministern att presentera den utrikespolitiska förklaringen.

Deklarationerna anger vilken utrikespolitik som Sverige ska driva i olika frågor, både under

det kommande året och i ett längre perspektiv.68

De utrikespolitiska deklarationerna kommer väl till pass i undersökningen då de är medvetet

och noggrant författade och syftar till att signalera den svenska hållningen gällande de

utrikespolitiska ambitionerna. Dessa signaler är riktade dels mot den egna befolkningen, dels

62

Esaiasson et al. 2007:42 63

Brommesson. 2007:61 64

Hudson. 2005:5 65



Regeringskansliet. Vad är utrikesdeklarationen för någonting? 68

Riksdagen. Riksdagen och utrikespolitiken

16

till andra stater.69

Jag vill ytterligare argumentera för att mitt val av material är lämpligt då

min undersökning inte ämnar ställa upp för- och motargument i en debatt

(argumentationsanalys), eller undersöka hur språket formar verkligheten (diskursanalys) och

inte heller ta reda på förekomsten av olika innehållsliga kategorier i ett material (kvantitativ

innehållsanalys).70

3.3 Metod

Då jag utgår från ett beskrivande förhållningssätt när jag försöker besvara forskningsfrågan

följer behovet att klassificera verkligheten, det vill säga de idéer som ligger till grund för den

deklarerade utrikespolitiken. För att göra detta utgår man från jämförelsepunkter som är tagna

ur en teoretisk konstruktion.71

Mål är lämpliga som jämförelseenheter i den här

undersökningen eftersom materialet tillkännager målen officiellt, i motsats till exempelvis

utrikespolitiskt handlande som kan vara svårare att få kunskap om och därmed jämföra.72

För

att genomföra undersökningen används en kvalitativ textanalys där innehållet i

utrikesdeklarationerna systematiseras och klassificeras. Att systematisera innehållet handlar

om att klargöra tankestrukturen genom att logiskt ordna innehållet, vilket görs genom att

innehållet i texterna placeras in i lätt överblickbara kategorier (se avsnitt 3.4).73

Idéanalysen är en klassisk metodologisk inriktning inom statsvetenskapen som tillämpas i min

uppsats. Douglas Brommesson menar i sin avhandling från 2007 att det vetenskapliga studiet

av politik kopplas till idéer på många sätt eftersom idéer ofta utgör drivkraften för

förändringar i politiken och för politiken som sådan.74

Jakob Gustavsson menar att det inte

finns någon gräns för hur många omständigheter som kan påverka utformandet av en stats

utrikespolitik. Skall man bedriva beskrivande forskning kring frågan bör man därför förenkla

och skapa ordning, menar han.75

De amerikanska statsvetarna Judith Goldstein och Robert O

Keohane var några av de första under 1990-talet som artikulerade ett större intresse för idéer

och dess betydelse för politikens utformning. Analysen av centrala idéer är viktig i sig

69

Gustavsson. 2006:261 70

Esaiasson et al. 2007: 223,238, 239 71

Ibid. s155 72


Esaiasson et al. 2007:238 74

Brommesson. 2007: 59 75


17

eftersom de ger en god uppfattning om en aktörs föreställningsvärld.76

Idéer, enligt dessa

statsvetare, definieras som varat-börat-görat och handlar om en individs föreställning om

någonting.77

Statsvetaren Jeffrey T Checkel argumenterar för att idéperspektivet är ett

komplement till maktstudier. Studier med utgångspunkten att det är idéer snarare än individer

som är intressanta argumenterar för detta utifrån att särskilda diskurser uppstår som inte

nödvändigtvis måste vara kopplade till individer. Det är inte självklart att idéers kraft hänger

samman med den individ som artikulerar dem.78

En idéanalys kan beskrivas som en vetenskaplig studie av politiska budskap. Den teoretiska

analysapparaten i en idéanalytisk studie kan byggas upp på två sätt: utifrån idealtyper eller

dimensioner. Jag har valt att ansluta mig till det första sättet, idealtyper. Idealtyper kan sägas

vara kategorier som tillsammans bildar en typologi. Idéhistorikern Gunnar Eriksson illustrerar

en idealtypsanalys med exemplet liberalism:

Ett ord som ofta används idealtypiskt är ”liberalism” och dess nära släkting ”liberal”. Beroende på

sammanhanget används det exempelvis för att karakterisera föreställningar som tron på värdet av

yttrandefrihet, näringsfrihet, konkurrensens positiva effekter och på individens supremati över kollektivet.

Det är uppenbart att enskilda personer som ansluter sig till liberalismen inte alltid – eller rättare sagt

praktiskt taget aldrig – helt och fullt omfattar de nämnda övertygelserna /…/ Ändå är definitionen både

vanlig och praktisk. Den tydliggör egenskaper hos de flesta som kallar sig liberaler.79

Fördelen med realism och liberalism som analysinriktningar är att de är applicerbara på

många olika fall och erbjuder därför stora möjligheter att förklara vitt skilda händelser. De

däremot passa olika bra för olika situationer och därför används de som komplement till

varandra i den här undersökningen och kan således bidra med olika infallsvinklar på ett och

samma fenomen.80

Inom realism och liberalism kommer sedan idéanalysen benas upp i vad

som tidigare benämnts varet, böret och göret. Slutligen är det viktigt att framhålla att Max

Weber, upphovsmannen till idealtyperna, menar att idealtyperna inte representerar ett

idealtillstånd. Karaktärsdragen av idealtyperna kan inte omfattas av någon politik till fullo,

politiken kan bara sägas uttrycka samhörighet i större eller mindre utsträckning med en viss

76

Ekengren. 2005:18 77

Ibid. s19 78

Ibid. s21 79

Citerad i Esaiasson et al. 2007:158 80

Bjereld, Ekengren och Lilja. 2002:23

18

idealtyp.81

Idealtyperna presenteras som förenklade beskrivningar av verkligheten och

innehåller därmed inga heltäckande förklaringar som inkluderar variation.82

3.4 Operationalisering och analysschema

Det finns inte några självklara operationaliseringar av teoretiska begrepp, det vill säga att

mäta empiriska observationer av samhällsfenomen, men det finns tillvägagångssätt som är att

föredra framför andra. Då förändring i allmänhet och utmärkande drag i synnerhet utgör

undersökningens frågeställningar kommer jag att göra en idealtypsanalys.83

För att kunna

operationalisera med hjälp av idealtyper är det viktigt att de innehåller element som är

jämförbara med verkligheten.84

Under nästa avsnitt följer en närmare beskrivning kring detta.

Peter Esaiasson et al skriver i boken Metodpraktikan att man bör tänka i termer om validitet

för att veta om man har skapat ett bra analytiskt verktyg. Validitet handlar om frånvaron av

systematiska fel.85

För att öka validiteten har jag gjort upp tydliga kriterier för hur jag ska

tolka materialet som ska verka för att tillgodose en god överensstämmelse mellan den

teoretiska definitionen och de operationella indikatorerna. En god överensstämmelse dem

emellan leder till goda chanser att jag faktiskt mäter det jag avser mäta, vilket kallas för

resultatvaliditet.86

Frågan om reliabilitet är också viktig att nämna då den handlar om

frånvaron av slumpmässiga eller osystematiska fel.87

I min studie handlar frågan om

reliabilitet om frånvaron av felaktiga tolkningar av materialet utifrån uppställningen av

idealtyperna i analysschemat. Genom att vara mycket noggrann under datainsamlingen och i

största möjliga mån undvika slarvfel ökar chanserna för god reliabilitet. Genom att sträva

efter transparens under undersökningen hävdar jag att reliabiliteten är god då det är möjligt att

replikera, det vill säga upprepa, undersökningen med hjälp av de avläsningsinstruktioner som

återfinns i bilaga 1. Följaktligen betraktas undersökningen som intersubjektiv.88

För att

ytterligare säkerställa god validitet och reliabilitet går jag igenom utrikesdeklarationerna och

81

Brommesson. 2007: 63 82

Esaiasson et al. 2007: 158 83

Ibid. s59 84

Ibid. s162 85

Ibid. s244 86

Ibid. s62 87

Ibid. s70 88

Ibid. s33

19

dess utsagor upprepade gånger för att säkerställa att min bedömning av idealtypernas

placering i materialet visar samma resultat vid upprepade avläsningstillfällen.

Nedan redovisas analysschemat utifrån verklighetsuppfattningar, principiella övertygelser och

rekommendationer. De tre kategorierna definieras sedan med hjälp av idealtyperna realism

och liberalism. Analysschemat är innehållsmässigt förankrat i teoriavsnittet om realism och

liberalism och sammanfattas på följande vis:

I. Liberalism

Karaktärsdrag

a) Verklighetsuppfattning

(varet)

- Hot mot säkerhet är misstänksamhet och

protektionism

- Ömsesidigt beroende mellan stater

b) Principer (böret)

- Den fria individen

- Värna om den internationella freden

- Öka den gemensamma nyttan

c) Rekommendationer (göret) - Frihandel och marknadsekonomi

- Mänskliga rättigheter

- Internationellt samarbete

II. Realism Karaktärsdrag

a) Verklighetsuppfattning

(varet)

- Stater strävar efter makt

- Det råder anarki i det internationella

systemet

b) Principer (böret) - Värna om suveränitet

- Värna om statens överlevnad/säkerhet

c) Rekommendationer (göret) - Maktbalans

- Militär makt

3.5 Tolkning av materialet

Ordet tolkning innebär att texter måste avläsas för att tillskrivas mening och betydelse. I mitt

fall kan det föreligga en risk för tolkningsimplikationer eftersom analysmaterialet utgörs av

dokument som är upp till mig att tolka. För att minska risken för tolkningsproblem är det

därför viktigt att jag har klart för mig vad det är jag ämnar tolka. I boken Textens mening och

makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys beskriver författarna olika

20

tolkningsstrategier vid textanalys. I den avsändarfokuserade versionen behandlas avsändaren

som en aktör med en speciell samhällelig position samt dess idéer och talhandling.89

Avsändaren betraktas i det här sammanhanget som Sverige i form av en enhetlig stat.

I enlighet med avläsningsinstruktionerna i bilaga 1 har jag gått igenom utrikesdeklarationerna

från 1991 till 2010. Jag har av praktiska skäl valt att presentera de centrala delarna i

utrikesdeklarationerna och därmed inte tagit med samtliga passager. Vid en sammanställning

har jag valt att utesluta meningar som innehåller fler än en indelning. Det här görs med

anledning av att lyfta fram och förtydliga kontinuitet och/eller förändring utifrån de teoretiska

renodlingarna, det vill säga idealtyperna. Om det finns viktiga avsnitt ur materialet som bör

redovisas för att besvara undersökningens syfte tas de givetvis upp, trots att de nödvändigtvis

inte faller inom någon av analysschemats kategorier.

Ludvig Beckman skriver i sin bok om idéanalys att politiska budskap inte alltid formuleras av

en politisk ideologi, vilket är ett konstaterande som visade sig stämma in på resultaten som

jag sammanställt nedan.90

Ett typexempel på en passage som inte redovisas i resultatdelen är:

”Europeiska unionen är stadd i förvandling. Om några år kommer medlemskretsen nära nog

att fördubblas och den inre marknaden att växa med 100 miljoner människor. Euron innebär

en annan stor förändring. Det svenska folket skall ta ställning till valutaunionen i en

folkomröstning.”91

Det här citatet avslöjar inte några idéer och betraktas därmed inte vara

relevant för att redovisa i studien.

I materialet återfinns avsnitt som klassas antingen som verklighetsuppfattningar, principiella

övertygelser eller rekommendationer och som faller under ett realistiskt eller liberalt

uttalande, men också delar som tillhör flera kategorier samtidigt, eller helt faller utanför. Ett

exempel på det är ett citat som skulle kunna tillskrivas flera olika tolkningar: ”I en värld som

ständigt förändras måste utrikesförvaltningen alltid vara beredd att anpassa sig, inom den ram

som har överenskommits.”92

Efter en sammanställning av de uttalanden som föll utanför

samtliga kategorier visade det sig att meningarna tillhörde konstateranden som är mer

faktamässiga än värdeladdade, exempelvis: ”Afrika är den kontinent med vilken Sverige har

89

Bergström och Boréus. 2005:32 90

Beckman. 2005:107 91

Utrikesdeklarationen 2002. 92

Ibid.

21

sitt mest omfattande utvecklingssamarbete.”93

Precis som det föregående citatet är det här

heller inte något som redovisas då det inte säger mycket om själva idéerna i den förda

utrikespolitiken.

Realismens första kriterium under verklighetsuppfattningar, att stater strävar efter makt, är det

fenomen inom analysinriktningen som förekommit till störst del i materialet. Realisten Hans

Morgenthaus tankar kring makt kan appliceras på Sverige under två av de tre kriterier som

ställs upp av Morgenthau. För Sveriges del skulle det kunna handla om att behålla makt och

expandera makt, men inte värst mycket om att demonstrera makt.94

Argumentet stöds av Dag

Hammarskjölds utlåtande i egenskap av FN:s generalsekreterare att FN:s fredsfrämjande

operation som löste Suez-krisen berodde på stödet från de medelstora makterna. Till dessa

räknades länder som var tillräckligt stora för att höras i världssamfundet, men tillräckligt små

för att dela insikten om värdet av internationellt samarbete – Sverige är just ett sådant land.95

Liberalismens idé om att respektera och stärka individens rättigheter märks bland annat

genom den starka tilltron till folkrätten och de mänskliga rättigheterna som består som viktiga

värden för Sverige. Liberalismen förespråkar förhandling och kompromiss framför

maktpolitik - något som illustreras genom den svenska aktiva diplomatin.96

4. Resultatredovisning

4.1 Idéer som består

Det här avsnittet avser att svara på frågan om vilka uttryck för idéer som består i den svenska

utrikespolitiken mellan 1991-2010. Det finns ett antal teman som återkommer i samtliga

utrikesdeklarationer: Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), säkerhets- och

försvarspolitik, handelspolitik, biståndspolitik och mänskliga rättigheter. Undersökningen

visar att säkerhet, solidaritet och samförstånd samt idéerna om svensk utrikespolitik som

trygg, aktiv och militärt alliansfritt alltjämt består.

93





22

Verklighetsuppfattningar

Vad gäller realismens kriterium under verklighetsuppfattningar; att det råder anarki i det

internationella systemet och att stater strävar efter makt är det osannolikt att tänka sig att

Sverige inte strävat efter makt genom sina utrikespolitiska avväganden - vilken stat är inte

intresserad av att besitta makt? Därmed påstår jag att det är ett kriterium som följs och består

alltigenom undersökningsperioden. Däremot är det sannolikt att det varierar med hjälp av

vilka medel som Sverige valt att utöva eller expandera sin makt, men det är en diskussion som

förs under nästa avsnitt. Frågan om anarki uttrycks inte explicit i utrikesdeklarationerna men

tilltron till FN som ett viktigt inslag i världspolitiken tangerar ett motargument för att Sverige

inte tycker att det råder anarki. Undersökningsperioden börjar nämligen med ett konstaterande

att Sverige stod inför en ny världsordning med Förenta Nationerna i centrum.97

FN som en

hörnsten i svensk utrikespolitik består under hela undersökningsperioden. I början av perioden

menade man också att FN som organisation hade betydligt större möjligheter att genomföra

stadgans principer om att skapa en säkrare värld då den bipolära blockuppdelningen upphört

efter kalla krigets slut.98

Stödet till FN grundas på att det är det enda internationella forumet

där alla kan komma till tals, oavsett ekonomisk och politisk styrka.99

Det sägs även att

Sveriges säkerhet förutsätter ett starkt FN då FN är ett nödvändigt forum, en nödvändig

normbildare och en garant för folkrätten.100

Ett starkt FN betyder att den globala säkerheten

stärks.101

Realismens tanke om relativa fördelar stämmer inte in på svensk utrikespolitik. Ett exempel är

följande citat från 1993 av utrikesminister Margaretha Af Ugglas: ”Det finns emellertid ingen

motsättning mellan vårt engagemang i det europeiska samarbetet och vårt aktiva intresse för

världen. Vår utrikespolitik är inget nollsummespel.” Citatet pekar på att Sverige ser att

internationellt samarbete genererar absoluta fördelar, det vill säga att flera parter kan vinna

något på att samarbeta. I frågan om liberalismens verklighetsuppfattning angående ömsesidigt

beroende stater emellan illustreras de absoluta fördelarna på följande sätt: ”Allt fler frågor

kräver i dag ett effektivt internationellt samarbete. Vi lever i en värld av växande ömsesidigt

beroende. På miljöns område framstår det ömsesidiga behovet särskilt tydligt. Regionala och

globala miljöproblem måste lösas i mellanstatligt samarbete. Dessa frågor står högt på

97





Utrikesdeklarationen 2004.

23

regeringens dagordning.”102

I handelstermer är ömsesidigt beroende också viktigt:

”Världshandeln har under århundraden sammanlänkat människor och länder i ömsesidigt

beroende.”103

EU är också ett ständigt återkommande tema både innan Sverige blev medlem och åren efter

inträdet i unionen. År 1992 konstaterade man att efterkrigstiden gått in i ett nytt skede och att

Västeuropa ytterligare tagit ett steg mot en europeisk union genom Europeiska rådets möte i

Maastrich. Margaretha Af Ugglas sade samma år att Sverige hade ett starkt intresse av att så

snabbt som möjligt kunna medverka i unionens utveckling. Sverige har också under

undersökningsperioden haft inställningen att EU:s politik är en förlängning av dess egna,

vilket exempelvis illustreras genom citatet: ”När EU verkar för fred talar unionen också för

oss.”104

Enligt liberalismens verklighetsuppfattning är protektionism och misstänksamhet två faktorer

som utgör hot. I 2009 års utrikesdeklaration sades det att historien lärt oss faran i att möta

globala ekonomiska kriser med protektionism och nationalism.105

Inte minst i förhållande till

islam är det svenska och västerländska samhället fullt av fördomar och okunskap. Det

extrema inom islam tas av många för allmängiltigt. Europas politiska ledare har därför ett

stort ansvar för att fördomar inte utvecklas till intolerans och konfrontation, menade

utrikesminister Lena Hjelm-Wallén år 1995. Carl Bildt uttryckte det på följande sätt 2010:

”Att motverka intolerans och främlingsfientlighet är dessvärre en allt mer angelägen

internationell uppgift, vare sig det gäller anti-semitism, islamofobi eller andra former av

intolerans.”106

De här är alltså idéer som består mellan 1991 och 2010.

Principiella övertygelser

Säkerhetspolitiken är ett centralt inslag i samtliga utrikesdeklarationer och är av intresse för

realismen, men även liberalismen. Internationell fred är en av de principiella övertygelserna

inom liberalismen, vilken ses i ett citat från 1991 i samband med Gulfkonflikten: ”FN har

börjat fungera så som det ursprungligen var tänkt för att upprätthålla internationell fred och

säkerhet. Det ankommer på alla FNs medlemmar - bland dem Sverige - att de erfarenheter

102






24

som ovillkorligen måste dras av Gulfkonflikten, utnyttjas för att stärka och förbättra FNs

möjligheter att uppfylla denna världsorganisationens främsta uppgift.”107

Ytterligare ett

exempel på liberalismens principiella övertygelse om den internationella freden är frågan om

biståndspolitiken. Vad gäller biståndspolitiken är följande citat illustrativt för kontinuiteten i

det svenska förhållningssättet:

När Sverige nu ökar biståndet grundas det på solidaritet med fattiga och förtryckta människor, men också

på insikten att internationell fred och säkerhet kräver global rättvisa. Många av dagens hot och kriser har

rötter i en ojämlik fördelning av resurser och brist på frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Höjningen av biståndet skapar nya möjligheter.108

Realismen lägger stor vikt vid statens överlevnad och suveränitet, vilka garanteras genom

olika typer av medel inte enbart genom militär makt så som realismen hävdar. Givetvis är det

här en fråga som är viktig för Sverige och även gällande Sveriges stöd till andra länder. I 1995

års utrikesdeklaration sade man:

”I vårt närområde vill vi bidra till utveckling och stabilitet i de stater som nyligen återvunnit sin

suveränitet. Vi har klargjort att hot mot de baltiska staternas frihet och säkerhet inte kan lämna Sverige

likgiltigt. Sveriges säkerhet främjas genom aktivt deltagande i arbetet för de mål som delas av Europas

stater.”

Det här citatet pekar dels på Sveriges uppfattning om suveränitet men också att Sveriges

säkerhet vilar på andra staters säkerhet. Det här är en uppfattning som består i

undersökningsperioden. Det märks ytterligare genom det tidiga stödet för den europeiska

säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK) då man redan 1991 tillskrev ESK värdet av att

vara det viktigaste instrumentet för att stärka och befästa säkerheten i Europa. Samma år sades

det att varaktig fred och säkerhet inte kan grundas på militär styrka, vilket består i

undersökningsperioden. Ytterst måste trygghet vila på gemensam säkerhet och respekt för

folkrätten.109

Året därpå, 1992, sades det att det nya Europa skulle söka sin trygghet i ett

vidgat säkerhetsbegrepp – en idé som genomsyrar resten av utrikesdeklarationerna i allra

högsta grad. Frågor om icke-spridning och internationell vapenhandel är centrala för svensk

säkerhets- och rustningspolitik under den här perioden, vilket betyder att inställningen

107




25

gentemot dessa inte förändras.110

Principen om varje stats rätt att själv välja säkerhetspolitisk

väg består också som en grundläggande idé.111

I utrikesdeklarationen 2005 sades det att

Sverige ville se ett starkare skydd för människors säkerhet, vilket primärt är den suveräna

statens ansvar. År 2004 deklarerade utrikesministern att Sveriges säkerhet inte kunde byggas

isolerat från omvärlden, eller enbart inom Europa, Sverige är beroende av en effektiv

multilateralism för dess gemensamma säkerhet.112

Den gemensamma säkerheten kopplar jag

till liberalismens princip om den gemensamma nyttan.

Liberalismens principiella övertygelse om den fria individen framkommer bland annat genom

att: ”Demokrati kan inte påtvingas underifrån. Den växer fram genom politiska processer som

bygger på individens rätt att påverka och uttrycka sin vilja. Respekten för varje människas fri-

och rättigheter är grundläggande i ett demokratiskt samhälle.”113

Sverige har varit drivande

inom EU i frågor så som sysselsättning, jämställdhet, miljö, fred, demokrati, frihandel och

öppenhet.114

Frihet och trygghet för alla var två ledord som var temat i den sista

utrikesdeklarationen av Anna Lindh, sades det 2004. ”Vi är beredda att ta vårt ansvar för att

trygga frihet, fred och välstånd tillsammans med andra europeiska nationer.”115

Visionerna

genomsyrar hela undersökningsperioden.

Värnandet om folkrätten utgör en hörnsten i svensk utrikespolitik och drevs tillsammans med

frågor om demokrati och mänskliga rättigheter med kraft under Sveriges ordförandeskap i

Europarådets ministerkommitté under 2008. Värderingarna märks även genom ett citat från

1991 års utrikesdeklaration: ”Alla länders och folks trygghet måste vila på gemensam

säkerhet och respekt för folkrätten.” Kampen mot olika former av fattigdom är en central

utgångspunkt i den svenska utvecklingspolitiken och innefattar bland annat framväxten av ett

civilt samhälle och god samhällsstyrning.116

Vidare består tanken om att: ”Den stora

skillnaden mellan rika och fattiga länder är en av samtidens fundamentala frågor.

Fattigdomsbekämpning förblir det svenska utvecklingssamarbetets överordnade mål.”117

Fattigdomsbekämpningen utgör en central del av det svenska utvecklingsarbetet och

inställningen till denna innehar en konstant hållning.

110









26

Rekommendationer

Det liberala värnandet om mänskliga rättigheter står sig alltjämt starkt i de tjugo

utrikesdeklarationerna. Sverige stödjer Europarådets försök till att konsolidera demokratin,

stärka respekten för mänskliga rättigheter och främja rättsstatens principer.118

Mänskliga

rättigheter är ett viktigt tema i samtliga utrikesdeklarationer. Ett citat som visar på den

svenska inställningen i frågan lyder: ”Grundläggande mänskliga rättigheter kan inte

relativiseras. De är absoluta och universella. Denna uppfattning har inget med ringaktning för

andra traditioner och kulturer att göra. Den är ett uttryck för vår syn på den enskilda

människans värde och roll i samhället.”119

I frågan om liberalismens rekommendationer kring internationellt samarbete uppmanar

Sverige till ett bredare samarbete inom FN120

och man menar dessutom att Sverige, generellt

sett, har en lång tradition av medling och konfliktlösning som utrikespolitisk aktör. Det är

framförallt genom medlemskapet i EU som Sverige får fler vägar att bedriva den

traditionsenliga politiken.121

FN och EU är därmed två forum vari Sverige har stor tilltro till.

Att säkerhet måste skapas globalt och gemensamt är en åsikt som lyser igenom under

undersökningsperioden. Vår säkerhet stärks av en bred enighet om Sveriges säkerhetspolitiska

linje, sägs det 2003.122

Vidare menar man att om utrikes- och säkerhetspolitikens frågor förr

ofta hade sin bas i en nationell agenda måste de numera i större utsträckning ta sin

utgångspunkt i de globala utmaningarna.123

Realismen hävdar att staters säkerhet garanteras av militära medel (nu också genom kampen

mot terrorismen), men det är för snävt ansåg 2003 års regering. Det ligger också entydigt i

Sveriges intresse att Ryssland utvecklas till en modern och demokratisk stat och utvecklingen

mot en auktoritär riktning pekar dessvärre åt ett annat håll, nämner man i ett flertal

utrikesdeklarationer. I 1997 års utrikesdeklaration formulerade man det så här:

”Sverige deklarerar att vi agerar enskilt eller i samverkan med EU och med de nordiska länderna genom

att påverka, påtala eller fördöma, men också genom dialog, samverkan och utbildning. Efter det kalla

118







27

krigets slut kan vi i ökande grad låta det civila samarbetet skapa säkerhet. En avgörande fråga för den

gemensamma säkerheten i regionen är utvecklingen av samarbetet med Ryssland.”124

Det här citatet har också lyfts fram för att visa på hur ett och samma uttalande kan tillhöra

flera kategorier. I det här fallet både realismens principiella övertygelser (värna om statens

säkerhet) och rekommendationen om maktbalans.

Liberala tankar om mänskliga rättigheter och frihandel märks bland annat då det sägs att stor

uppmärksamhet bör ägnas de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Andra

områden som är viktiga att betona är barns, kvinnors och minoriteters rättigheter.125

Frihandel

skapar förutsättningar för ekonomisk utveckling och jämnade fördelning av resurser.126

Att

skapa friare handel är en grundläggande komponent i svensk utrikespolitik. En öppnare

världshandel bidrar även till tillväxt i utvecklingsländerna.127

4.2 Idéer som förändras

Det här avsnittet avser att svara på frågan om vilka uttryck för idéer förändras i den svenska

utrikespolitiken mellan 1991-2010? Det har visat sig vara svårt att veta om själva idéerna

kring ett ämne har förändrats i de fall där ämnet inte tidigare nämnts i utrikesdeklarationerna.

Ett sådant exempel är hetero, bi- och transfrågan (HBT) som presenteras först 2008.

Inställningen till frågan behöver inte ha förändrats bara för att ämnet inte introducerats

tidigare.

I förhållande till Förenta nationerna (FN), handelspolitik, biståndspolitik och mänskliga

rättigheter har inte de svenska idéerna genomgått någon avsevärd förändring. Det som märks

tydligast är förändringen av omvärldsläget. Ett sådant exempel är avspänningen mellan

stormaktsblocken efter kalla kriget, vilket öppnade upp för en förändring av

neutralitetspolitiken och terrordåden den 11 september 2001, vilket bidrog till att Sverige med

många andra länder, fick ta hänsyn till nya hotbilder. Frågan om den europeiska unionens

fördjupade arbete förändras. Förvisso är stödet till EU starkt ända från början av

undersökningsperioden, men detta stöd får betydligt mer långtgående konsekvenser bland

124





28

annat genom inträdet i Nordic Battle Group och solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget.

Nedan följer närmare en diskussion kring förändringarna i svensk utrikespolitik.

Verklighetsuppfattningar

Den realistiska verklighetsuppfattningen om att stater strävar efter makt placeras in i Sveriges

ökade engagemang i en fördjupad europeisk integration. År 1998 börjar man tala om

möjligheterna för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och hur

Amsterdamfördraget skapat goda förutsättningar för ett fördjupat samarbete inom området,

vilket regeringen stödjer.128

Efter kalla krigets slut förändrades Sveriges maktbas från att ha

haft inflytande i FN och i tredjevärldenfrågor genom den svenska neutralitetspolitiken, till att

det regionala samarbetet genom EU tillskrivits större betydelse genom vilket, i realistiska

termer, kan tänkas bero på ett ny europeisk maktbalans. Sveriges inställning har kommit att

motiveras av maktpolitiska, fredspolitiska och ekonomisk-politiska överväganden.129

Lissabonfördraget nämns för första gången som Lissabonstrategin i 2007 års

utrikesdeklaration. Två år senare sägs det att Lissabonfördraget medför möjligheter att skapa

bättre förutsättningar för EU att agera enhetligt och mer kraftfullt på den globala arenan

genom att samla unionens utrikespolitiska medel på ett ställe, vilket är något som stöds av

riksdagen.130

I 2010 års utrikesdeklaration säger Carl Bildt att Lissabonfördraget (som

ratificerades 2009) stärker den europeiska unionen som global aktör och matchar dess

ekonomiska tyngd med dess politiska kraft. Europa har därmed fått möjligheter att utforma

den internationella utvecklingen utifrån europeiska intressen och värderingar: ”Det är

regeringens främsta prioritet att verka för att så fullt ut kan ske.” Sveriges utrikes- och

säkerhetspolitik är därmed mer förankrat i det europeiska samarbetet än någonsin, vilket man

kan bedöma som en stor idémässig förändring då det i praktiken innebär att Sverige ingår i en

politisk allians.

Principiella övertygelser

Enligt realismen ligger det i statens intresse att värna om dess överlevnad och säkerhet. År

2003 nämner man för första gången att hälsa och sjukvård klassas som säkerhetsfrågor. Det

underströks när hiv/aids, den allvarligaste epidemin som drabbat mänskligheten sedan

digerdöden, debatterades i FN:s säkerhetsråd. Följande citat visar på hur säkerhetsbegreppet

128


Goldmann. 1993:328 130


29

tidigare betraktats: ”Sverige vill och kan bidra med till att skapa ökad säkerhet – säkerhet i

dess fulla bemärkelse. Traditionellt hävdas att staters säkerhet garanteras av militära medel,

nu också genom kampen mot terrorismen. Men det är för snävt.” I 2003 års utrikesdeklaration

menade man att säkerhetshotet gällde även smittsamma sjukdomar så som malaria samt

barna- och mödradödligheten. Ett citat från 1995 illustrerar ett vidgat säkerhetsbegrepp

tillskillnad från 2003 års inställning till hot: ”Konflikter bottnar djupast sett i fattigdom och

social misär, kränkningar av mänskliga rättigheter samt etniska och religiösa motsättningar.

Om vi inte kan komma till rätta med dessa grundproblem kommer allas vår säkerhet att förbli

hotad.” Fortsättningsvis säger man att: ”Målet för den svenska säkerhetspolitiken förblir att

alltid och på sätt som vi själva väljer kunna utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt,

kulturellt och annat hänseende.” Det sista citatet från 1995 visar på hur Sverige trots intresset

i tredjevärldenfrågor och i en europeisk gemenskap fokuserar på vad som försiggår nationellt.

År 2000 introduceras termen globalt klassamhälle med motiveringen att utrikespolitik,

bistånd och handel måste ha samma mål för 2000-talet: respekt för människovärdet, rättvisa

och välfärd för alla. Innehållet i termen förändras inte över tid, men benämningen presenteras

inte förrän år 2000. Migrations- och asylpolitiken introduceras först år 2000. När det gäller

detta politikområde betonade Sverige vikten av att EU för en human och solidarisk

migrations- och asylpolitik trots att man 1993 nämnde: ”… Sverige har mera generöst än de

flesta andra länder i Europa tagit emot flyktingar från konfliktområdet och ger betydande

bidrag till UNHCR:s verksamhet där.”131

Temat hållbart relateras till ett antal olika politikområden framför allt under 1998-2010.

Hållbart nämns inte bara i förhållande till miljö (så som i utrikesdeklarationerna 1993, 1994,

1995) utan också i relation till fred, fattigdom, mänskliga rättigheter, demokrati och

globalisering (bland annat i utrikesdeklarationerna 2001, 2004 och 2007).

Rekommendationer

Vad gäller säkerhets- och försvarsfrågor sades det i 1996 års utrikesdeklaration att: ”Vi

fortsätter att själva ha ansvaret för försvaret av vårt territorium.” Jag tolkar detta som en fråga

om militär makt, vilket faller under realismen och dess rekommendationskriterium. Under

2008 var Sverige ledarnation för Nordic Battle Group, som är en av de två snabbinsatsstyrkor

131


30

som står till EU:s förfogande, och planen var att kunna bidra med en snabbinsatsstyrka i den

europeiska unionen under 2011. Samma år, 2008, prövade Sverige – i nära samverkan med

Finland- att delta i en snabbinsatsstyrka inom Nato. Jag gör tolkningen att om Sverige

engagerar sig mer och mer i försvaret av andra europeiska länders territorium betyder det

också att de länderna numera är engagerade i det svenska, vilket utgör en stor förändring i den

svenska utrikespolitiken.

Säkerhetsbegreppet omnämns i mer globala termer från och med 2003. Utrikesminister Anna

Lindh sade det året att säkerhet förutsätter global rättvisa och en öppen och rättvis handel.

Hon lyfte fram behovet av att globalisera demokratin och demokratisera globaliseringen.

Angående säkerhetspolitiken föreslog Lindh 2001 att följande formulering som dateras till

1992 borde ses över: ”Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vårt land skall kunna

vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde, består.” Dock är det viktigt att säga att

avsikten aldrig var att reformera den militära alliansfriheten. Sanktioner är en fråga som inte

omnämns förrän 2001 med målet att effektiva och riktade sanktioner skall slå mot makthavare

utan att drabba civilbefolkningen. Däremot erkänner man att sådana sanktioner varit svåra att

genomföra. Barnen sägs vara de mest utsatta, vilket inte formulerats explicit innan 2002. De

anses vara de mest utsatta och en central målgrupp för regeringens arbete. Frågan om barns

rättigheter är sådan som är svår att spåra någon förändring i. Det är osannolikt att regeringen

tidigare inte värderat frågan om barns rättigheter som viktig, men det är inte förrän 2002 som

denna tas upp i utrikesdeklarationen. Människohandel är ytterligare en problematik som

behandlas från 2002 och framåt och som ökar i aktualitet. Religioner, kulturer och traditioner

tas också upp under den senare delen av undersökningsperioden, framför allt efter 2002, där

man säger att visionen för Sverige och Europa är att olika typer av dessa tre begrepp ska få

utrymme att verka. EU har i Sveriges åsikt inga gränser när det gäller dessa tre ting.132

Globalisering är ett begrepp som tillskrevs större betydelse för varje år under den här perioden

som utrikesdeklarationerna författas. 1996 konstaterade man att globaliseringen i grunden

förändrar förutsättningar för det politiska arbetet: ”… det räcker inte med en politik för den

avgränsade världen – för familjen, nationen eller kontinenten.” Det här citatet ger också

uttryck för stödet av internationellt, men även regionalt samarbete i linje med liberalismens

rekommendationer.

132


31

5. Möjliga förklaringar

Det här avsnittet består av ett resonemang kring tänkta förklaringar till kontinuitet och

förändring i den svenska utrikespolitiken. Här ämnar jag även att reflektera över frågan: Givet

det empiriska resultatet - hur ser de närmaste tjugo åren ut att te sig?

5.1 Institutionalism

Diskussionen förs nu vidare med fokus på den kanske viktigaste teorin om kontinuitet och

förändring i uppsatsen. I relation till tänkbara förklaringsfaktorer är det därför intressant att

tala om struktur kontra institution, vilket är en diskussion som kommit att aktualiseras inom

internationella relationer. Analysinriktningen institutionalism menar att när en politisk

hållning satts i verk leder det till att intressen får en stabiliserande effekt, vilket i sin tur ger

lite utrymme för förändring. En central uppfattning inom institutionalism är att

utrikespolitiken tenderar att vara rigid, det vill säga svår att förändra. Institutioner definieras

som stabila över tid och består av ett sammankopplat regelsystem. Regelsystemet påverkar

vad som får göras och har inverkan på förväntningar på beteenden inom institutionen.

Liberaler menar bland annat att institutioner inom världspolitiken hjälper till att begränsa de

negativa effekterna av anarki då aktörerna tenderar att fokusera på långsiktiga fördelar snarare

än kortsiktiga vinster.133

En idéinriktning inom institutionalism är historisk institutionalism. Idén om historisk

institutionalism grundar sig på att policybeslut tas när en institution formas eller när ett beslut

först initieras, vilket gör att dessa beslut kommer att ha en stor påverkansfaktor för framtida

politiska avväganden. Termen för detta kallas för stigberoende (eng. path dependency). De

politiska besluten kan endast ändras genom en stor mängd av påtryckningar.134

Historisk

institutionalism utesluter inte politisk förändring, det sker genom evolution och långsam

förändring, men teorin konstaterar att framtida policybeslut i allra högsta grad påverkas och är

beroende av de initiala policybesluten.135

Peter Hall beskriver hur idéer spelar en viktig roll i

utformandet av politiska beslut, vilket även är ett viktigt inslag i historisk institutionalism.136

133

Gustavsson och Tallberg. 2006:59-60 134

Peters. 2005:71 135

Ibid. s74 136

Se exempelvis Peter Hall 1989;1992 i Peters. 2005:73

32

Kritik mot historisk institutionalism skulle kunna vara teorins stora fokus på varför idéer eller

institutioner består och dess svårighet att emellanåt förklara förändring.137

Stigberoende och

idéers centrala roll gör dock att institutionalism är en intressant teori vid analysen av den

svenska utrikespolitiken.

Teorin talar för att institutionalisering skapar roller som i sin tur skapar intressen som leder till

att institutioner består.138

Frågan är då hur idéer förändras? Den främsta anledningen till att

idéer förändras är att det uppstår en politisk konflikt kring olika politiska handlingsalternativ.

En annan anledning är att politiska förutsättningar utanför den egna staten eller institutionen

förändras och bidrar till att idéer inom den egna institutionen också genomgår förändring.139

Kjell Goldmann skriver i en artikel Norden i Europa om hur idéer, intressen och strukturer

som vuxit fram kring den äldre politiken ibland verkar som skyddande mot förändringar.140

Av resultatredovisningen framgår det att den främsta förändringen i svensk utrikespolitik från

1991 till 2010 är den europeiska integrationen. Historisk institutionalism och Goldmanns teori

om förändringar talar för kontinuiteten i den svenska utrikespolitiken, vilken presenterats i

resultatdelen.

Vad gäller spekulationer kring framtiden nämndes olika typer av utrikespolitiska mål under

teoriavsnittet: säkerhets, välfärds- och ideologimål. Säkerhetsmålet gällande den territoriella

integriteten verkar inte vara aktuellt för Sverige då hotet mot detta tycks vara minimalt, att

värna om statsskicket är säkerligen viktigt, men uttrycks inte tydligt i deklarationerna. Det

tredje kriteriet om att säkra medborgarnas fysiska överlevnad verkar, för Sveriges del, handla

om medborgare i andra länder utanför Sverige. Miljö- och klimatförändringar har kommit att

mer och mer betraktas som ett säkerhetsproblem och det märks genom den ökade

uppmärksamheten gentemot dessa. Välfärdsmålet förekommer som ett ständigt inslag i

utrikesdeklarationerna och uppnås genom en strävan efter sysselsättning och gynnsam

ekonomisk utveckling, och ideologimålet märks exempelvis genom att Sverige fördömer

diktaturer och vill sprida värdet av demokrati.141

137

Peters. 2005:76 138

Ibid. s77 139

Ibid. s79 140

Goldmann. 1993:327 141


33

I det inledande skedet i uppsatsen nämndes att det sker en utrikespolitisering av de

inrikespolitiska frågorna och en inrikespolitisering av de utrikespolitiska frågorna. Kjell

Goldmann menar att mellanstatliga relationer och inrikespolitiska mål allt mer kommit att

kopplas till varandra.142

Det här är något som pekar åt att det kommer att fortsätta ske en ökad

integration av svenska politikområden i den europeiska unionen mot bakgrund av att Sverige

bibehåller en stark tilltro och optimism gentemot inblandningen i EU. Sverige går från global

internationalism till regional internationalism.143

Inom ramen för utrikespolitisk förändring

menar Goldmann att problem leder till beslut (förändring). Jag vill föreslå att elimineringen

av problem, så som avspänningen efter kalla kriget, möjliggjorde för Sverige att ändra

inställning i frågan om att ingå i en politisk allians.144

Maria Strömvik skriver i boken Sverige i EU att det inte är de svenska utrikespolitiska målen

som har förändrats efter att vi har avlägsnat oss från neutralitetspolitiken och alliansfriheten,

utan snarare dess medel eller strategier. Strömvik menar att Sverige har gått från aktivism till

kollektivism vad gäller utrikespolitiken. De små medlemsstaternas makt och inflytande i

världspolitiken är därför främst beroende av förmågan att förstå, hantera och aktivt delta i

politikutformningen på EU-nivå. Strömvik hävdar att inlärningsprocessen tagit tid men att

Sverige nu intagit en aktiv roll i den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken (GUSP).145

Under senare delen av det för årtiondet 2000 har Sverige, tillsammans med andra regeringar,

försatts under politisk press vilket är viktig att betrakta då man siar om framtiden. Daniel

Silander och Torgny Klasson skriver:

”Det kan tyckas vara paradoxalt, i en tid av internationell avspänning mellan Europas stater och en

långsiktig och planerad nedrustning av svenskt försvar, att den svenska statsapparaten har visat sig ha

allvarliga brister i sitt sätt att hantera civila hot och utmaningar. Som exempel kan nämnas att endast en

vecka efter att riksdagen i december 2004 beslutade om en betydande nedrustning av det svenska

försvaret, inträffade den s.k. Tsunamikatastrofen i Sydostasien. I efterhand stod det klart att det var en av

de värsta säkerhetspolitiska kriser som en svensk regering har ställts inför i modern tid, trots att händelsen

inträffade långt ifrån svenskt territorium.”146

142

Goldmann et al 1999:157 143

Ibid. s181 144

Ibid. s21–2 145

Se Maria Strömvik i Johansson. 2002:265 146

Silander och Klasson. 2007:12

34

Citatet pekar på att Sverige har och kan drabbas av kriser som inte på förhand går att förutse

och som är faktorer utom påverkansmöjligheter. Dessa förändrade förutsättningar kräver

givetvis en förändrad inställning och beredskap. Terroristattackerna illustrerar hur civila och

militära mål kan angripas av grupper som utnyttjar de västerländska demokratiernas

civila/medborgerliga rättigheter. Flera händelser de senaste tjugo åren har alltså visat på en

rad komplexa hot mot Sverige. Händelserna har påmint Sverige om samhällets sårbarhet och

behovet av att värna om säkerhet och samarbete, såväl nationellt som internationellt.147

Under

1990-talet framställdes hot mot Sverige i form av kärnkraftsolyckor, miljökatastrofer,

flyktingströmmar, epidemier, terrorism och ekonomisk organiserad brottslighet. Under 2000-

talet kom bilden av hot att förändras. Den teknologiska utvecklingens konsekvenser i form av

en intensifierad kommunikation skapade negativa konsekvenser för informationsöverföring

och terrorism, vilket har och kommer att försätta Sverige i nya former av politisk sårbarhet.148

6. Slutsatser

Inledningsvis konstaterades det att Sverige har gått från en säkerhetspolitisk doktrin som

inneburit förutsägbarhet till en form som rymmer handlingsfrihet.149

Jag ställde då frågan om

på vilka fler utrikespolitiska områden som Sverige ändrat inställning. Efter min analys står det

klart att Sverige har genomgått utrikespolitisk kontinuitet på de flesta utrikespolitiska

områden och förändring inom några få. För liberalismens del kunde samtliga kriterier under

idealtyperna appliceras på varje utrikesdeklaration. För realismens del har det varit svårare att

finna passager som kunnat appliceras på de givna kriterierna i analysschemat.

Det är inte så mycket själva idéerna som förändras – de allra flesta består som viktiga

hörnstenar i svensk utrikespolitik. Undersökningen visar att säkerhet, solidaritet och

samförstånd samt idéerna om svensk utrikespolitik som trygg och aktiv och militärt

alliansfritt består. Fred, tillväxt och frihet är också värdeord som explicit förekommer i

utrikesdeklarationerna och som tillskrivs stor betydelse under hela undersökningsperioden.

Den liberala tanken om att det inte är någon avsevärd skillnad mellan inrikes- och

utrikespolitik märks i utrikesdeklarationerna då de mer och mer belyser globaliseringen som

147

Ibid. s13 148

Ibid. s84-5 149

Bjereld, Ekengren och Lilja. 2002:100

35

ett fenomen där gränsen mellan inrikes- och utrikespolitik allt mer suddas ut. Den största

förändringen märks i förhållande till omvärldsläget som fört med sig nya säkerhetshot i form

av naturkatastrofer och terrorism. Dessutom är förändringen av inställningen till EU viktig att

framhålla. Visserligen är stödet till EU starkt ända från början av undersökningsperioden, men

detta stöd får betydligt mer långtgående konsekvenser bland annat genom inträdet i Nordic

Battle Group och solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget. Historisk institutionalism förklarar

varför den svenska utrikespolitiken inte genomgått några massiva förändringar i dess

idégrund, vilket av diskussionen ovan pekar på att Sveriges framtida utrikespolitik inte heller

kommer att genomgå radikala förändringar förutsatt att omvärldsläget ser ut som det gör idag.

36

Referenser

Litteratur

Baldwin A, D. (1993) Neorealism and Neoliberalism – The contemporary debate. Columbia

University Press: New York

Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys. Santérus: Stockholm

Bergström, G och Boréus, K. (2005) Textens mening och makt – Metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Andra upplagan. Studentlitteratur: Lund

Bjereld, U. (1992) Kritiker eller medlare – Sveriges utrikespolitiska roller 1945 – 1990.

Nerenius & Santérus förlag: Göteborg

Bjereld, U. och Demker, M. (1995) Utrikespolitiken som slagfält – De svenska partierna och

utrikesfrågorna. Nerenius & Santérus förlag: Falun

Bjereld, U. Ekengren A-M och Lilja, C. (2002) Internationella relationer – Perspektiv på

konflikt och samarbete i världspolitiken. Liber: Malmö

Brommesson, D. (2007) Från Hanoi till Bryssel – Moralsyn i deklarerad svensk utrikespolitik

1969-1996. Santérus: Göteborg

Brommesson, D. (2010) Normative Europeanization: The case of Sweden Foreign Policy

reorientation. Cooperation and Conflict, 45(2) 224–244. SAGE.

Brommesson, D. och Ekengren, A-M. (2007) Sverige i världen. Gleerups: Malmö

Bryder, T. Silander, D och Wallin, C. (2004) Svensk politik och den Europeiska unionen.

Liber: Malmö

Cohn H, T. (2010) Global Political Economy – Theory and Practice. Femte upplagan.

Pearson: New York

Doeser, F. (2008) In Search of Security After the Collapse of the Soviet Union – Foreign

Policy Change in Denmark, Finland and Sweden, 1988-1993. Stockholm University:

Stockholm

Ekengren, A-M. (2005) Olof Palme och utrikespolitiken. Boréa: Umeå

Esaiasson, P. Gilljam, M., Oscarsson, H. och Wägnerud, L. (2007) Metodpraktikan – konsten

att studera samhälle, individ och marknad. Upplaga 3:2. Norstedts Juridik: Vällingby

Goldmann, K. Hallenberg, J. Jacobsson, B. Mörth, U. och Robertson, A. (1999) Politikens

internationalisering. Studentlitteratur: Lund

Gustavsson, J. och Tallberg, J. red. (2006) Internationella relationer. Upplaga 1:3.

Studentlitteratur: Lund

37

Hill, C. (2003) The Changing Politics of Foreign Policy. Palgrave Macmillan: Hampshire &

New York

Hudson, V. (2005) Foreign Policy Analysis: Classic and Contemporary Theory. Rowman and

Littlefield publishers: USA

Johansson, M K. (2002) Sverige i EU. Andra upplagan. SNS Förlag: Stockholm

Mattson, BM. (2010) Neutralitetens tid – Svensk utrikespolitik från världssamvete till

medgörlig lagspelare. Forum: Göteborg

Miles, L. (2005) Fusing with Europe? Sweden in the European Union. Ashgate: Hampshire

Peters, G, B. (2005) Institutional Theory in Political Science – The ’New Institutionalism’.

Second edition. Continuum: London

Silander, D. och Klasson, T. (2007) Hot och hotbilder i globaliseringens tid – en studie av

den svenska säkerhetspolitiska debatten. Växjö University Press: Göteborg

Internet

Fearon D, J. (1998) Domestic Politics, Foreign Policy and Theories of International Relations

Tillgänglig från: http://www.people.fas.harvard.edu/~johnston/GOV2880/fearon.pdf Hämtad:

2010-11-22 University of Chicago

Moravcsik, A. (1997) Taking Preferences Seriously: A Liberal Theory of International

Politics. Tillgänglig från:

http://journals.cambridge.org/action/displayFulltext?type=1&fid=173204&jid=INO&volumeI

d=51&issueId=04&aid=173203&bodyId=&membershipNumber=&societyETOCSession=

Publicerad online 2003, volym 51(4), s513-553. Cambridge University Press.Hämtad: 2010-

11-16

Nationalencyklopedin. Kalla kriget. Tillgänglig från: http://www.ne.se/lang/kalla-kriget

Hämtad: 2011-05-03

Nationalencyklopedin. Makt. Tillgänglig från: http://www.ne.se/lang/makt/249137 Hämtad:

2010-12-15

Regeringskansliet. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Tillgänglig från:

http://www.regeringen.se/sb/d/9383 Hämtad: 2010-11-21

Riksdagen. Riksdagen och utrikespolitiken. Tillgänglig från:

http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____1546.aspx Hämtad: 2010-10-26

Regeringskansliet. Vad är utrikesdeklarationen för någonting? Tillgänglig från:

http://www.sweden.gov.se/sb/d/10036/a/97919 Hämtad: 2011-05-11 Publicerad 12 februari

2008

Regeringskansliet. Utrikespolitik och internationellt samarbete. Tillgänglig från:

http://www.sweden.gov.se/sb/d/1492 Hämtad: 2010-10-26

http://www.people.fas.harvard.edu/~johnston/GOV2880/fearon.pdf

http://journals.cambridge.org/action/displayFulltext?type=1&fid=173204&jid=INO&volumeId=51&issueId=04&aid=173203&bodyId=&membershipNumber=&societyETOCSession

http://journals.cambridge.org/action/displayFulltext?type=1&fid=173204&jid=INO&volumeId=51&issueId=04&aid=173203&bodyId=&membershipNumber=&societyETOCSession

http://www.ne.se/lang/kalla-kriget

http://www.ne.se/lang/makt/249137

http://www.regeringen.se/sb/d/9383

http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____1546.aspx

http://www.sweden.gov.se/sb/d/10036/a/97919

http://www.sweden.gov.se/sb/d/1492

38

Regeringskansliet. Utrikes- och säkerhetspolitik. Tillgänglig från:

http://www.regeringen.se/sb/d/1991 Hämtad: 2010-11-21

Riksdagens protokoll. Utrikesdebatt 1991. Protokoll 1990/91:67. Tillgänglig från:

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=1990/91:67











Utrikesdeklarationen från 1997 (Protokoll: 1996/1997:64) Tillgänglig från:


Utrikesdeklarationen från 1998 (Protokoll 1997/1998:65) Tillgänglig från:


Utrikesdeklarationen från 1999. Tillgänglig från:

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/68c8024f.pdf


http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/891ea59a.pdf


http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/cee875df.pdf


http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/4ec4c478.pdf


http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/9efd6da8.pdf


http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/7239525f.pdf


http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/d59849b9.pdf


http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/eac4d7b1.pdf

http://www.regeringen.se/sb/d/1991









http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/68c8024f.pdf

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/891ea59a.pdf

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/cee875df.pdf

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/4ec4c478.pdf

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/9efd6da8.pdf

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/7239525f.pdf

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/d59849b9.pdf

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/eac4d7b1.pdf

39


http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/89/85/62473e04.pdf


http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/ce11a9f1.pdf


http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/12/07/56/0564f894.pdf

Tidskrifter

Bjereld, U. Från igelkott till världssamvete. Forskning och Framsteg 3/2003

Goldmann, K. Norden i Europa. Statsvetenskaplig tidskrift, 4/1993 s321-331

http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/89/85/62473e04.pdf

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/ce11a9f1.pdf

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/12/07/56/0564f894.pdf

40

Bilaga 1.

Avläsning av material

Innan jag satte igång med textanalysen formulerade jag ett antal avläsningsinstruktioner.

1. Läs igenom den utrikespolitiska deklarationen noggrant och markera de

meningar/stycken som tillhör kategorierna verklighetsuppfattning, principer,

rekommendation.150

Notera att ett och samma påstående kan tillhöra flera kategorier!

Här följer några exempel på hur man kan se vad som tillhör vilken indelning. Exemplen är

tagna ur 1998 års utrikesdeklaration. En mening som kan klassas som en

verklighetsuppfattning är: ”Förenta Nationerna förblir en grundpelare i regeringens

utrikespolitik.”151

. Den här meningen hänvisar till hur något är (tidigare formulerat som

varet). Ett uttryck för en princip formulerats på följande sätt: ”Det överordnade målet är att

FN och säkerhetsrådet så effektivt som möjligt ska kunna upprätthålla internationell fred och

säkerhet.” Citatet syftar till en uppmaning om hur något bör te sig och kan därför klassas som

en värdegrund. När det gäller rekommendationer kan det se ut på följande sätt: ”Regeringen

vill fördjupa samarbetet med koncentration på att öka sysselsättningen och förbättra vår

miljö.” Det här citatet är en rekommendation eftersom det uppmanar till att fördjupa

samarbetet för att återfå värdefulla vinster i form av ökad sysselsättning och förbättrad miljö.

2. Under ovanstående kategorier skall du nu se om de faller under idealtyperna liberalism

och/eller realism. Använd analysschemat som lathund vid avläsningen. Notera att det

kan förekomma påståenden som inte klassas varken som liberalism eller realism!

Ett liberalt exempel är: ”Vi har genom krisen i Asien blivit påminda om det starka ömsesidiga

beroendet mellan länder och folk och om behovet av internationell samverkan.” Här talar man

om interdependens och samarbete vilket är några av alla de delar som utgör liberalismen (se

3.2). Ett exempel som härleds till realismen är: ”Israel har rätt till säkra och erkända gränser.

Palestinierna har rätt att bilda en demokratisk stat och att uppnå ekonomisk säkerhet.” Detta är

150

Se definitionerna under avsnitt 3.2 151

Se den utrikespolitiska deklarationen från 1998

41

ett exempel ur realismen då man talar om Israels och Palestina som suveräna stater, deras

överlevnad och säkerhet.

3. När dokumenten med redovisningen över verklighetsuppfattningar, principerna,

rekommendationerna samt idealtyperna är sammanställda återstår att besvara vilka

uttryck för idéer som består och vad som har förändrats. Finns det exempelvis uttryck

eller påståenden i deklarationen som tycks falla utanför idealtyperna?

”Genom FN är vi med och bygger den internationella rättsordning som tryggar också vår egen

säkerhet.” Varken liberalism eller realism skulle motsätta sig att trygga den egna säkerheten,

men de sätt på vilken säkerheten bör tryggas kan däremot skilja sig.

Det kan hända att det är stycken som du är osäker på – lägg undan de åt sidan och återkom till

dem vid ett senare tillfälle. Antingen faller de in under någon av de angivna kategorierna eller

så gör de inte det. Titta på frågeställningarna och avgör om de är relevanta att nämna i

resultatredovisningen.

Läs igenom några slumpmässigt valda utrikesdeklarationer igen (viktigt är då att de inte har

några markeringar) för att se till att din indelning visar samma resultat vid en andra avläsning!

4. När ovanstående punkter genomförts är det dags att försöka besvara

frågeställningarna:

- Vilka uttryck för idéer består i den svenska utrikespolitiken mellan 1991-2010?

- Vilka uttryck för idéer förändras i den svenska utrikespolitiken mellan 1991-2010?

Documents

Kontinuitet och förändring i svensk utrikespolitik420068/FULLTEXT01.pdfKontinuitet och förändring i svensk utrikespolitik En textanalys av de utrikespolitiska deklarationerna mellan