Korsholmssenioren nr 2 2008

Varför finns vi till?

3

Äldres behov i valprogram

4

Medlemsrekryte-ring

6

Historien om Weikarshemmet

8

Du behövs i sko-lan

12

Hemliga resor med fulla bussar

14

I det här numret

bland annat: Weikarshemmet

Friskvårdsdag i Botniahallen

29.9

Stort ”valjippo” i Kulturhuset

13.10

Månadsträff i Replot

30.10

Wasa Teater 30.10 19.11

Månadsträff i Seniorhuset

20.11

Julfest på Berny´s

13.12

Läs utförligare

på sidan 6!

Kommande evene-

mang bland annat:

Nr 2 Oktober 2008 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 2

Andra pris! Vid Svenska pensionärsförbun-dets vårmöte fick Korsholms pen-sionärsförening motta andra pris i medlemsvärvningskampanjen. Priset utdelades av verksamhets-ledare Veronica Fellman och mot-togs av föreningens ordförande Stig Landing (i mitten). Tävlingens första pris gick till Pe-dersöre, vars representant Karl-Johan Kronlund ses till vänster. Tredje pris gick till Kronoby och mottogs av Torolf Fröjdö.

Weikarshemmet, dvs. pensionärsföreningens radhuslägenheter i Veikars, är centralt placerat i byn. Efter några års planering och byggande kunde hemmet tas i bruk i december 1984. Ritningarna hade uppgjorts av Sigfrid Häggblom och som huvudentreprenör fungerade byggnadsfirma Ingmar

Berg.

Hemmet omfattar tolv lägenheter, varav nio enrummare och tre tvårummare som genom åren utnyttjats flexibelt både i fråga om hyresgästerna och den fysiska rumsindelningen. Weikarshemmet ses här ovanför på Kari Karjalainens bild. På sidorna åtta och nio redo-görs närmare för hemmet och verksamheten.

Korsholmssenioren nr 2/2008

Gråmulet men händelserikt

Ordförandens spalt

Stig Landing, ordförande och ansvarig utgivare Rimalvägen 320, 65520 Helsingby

Tfn 050 5575199, e-post [email protected]

Henrik Svarfvar, ordf. för aktivitetskommittén Mottatået 59, 65460 Tölby


Korsholmssenioren

2

Börje Paro, sammankallare Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby


Roger Lind, textgranskare och redigerare Hovrättsesplanaden 7 C 48, 65100 Vasa


Nästa nummer av informationsbladet är planerat att utkomma i månadsskiftet mars-april 2009. Text- och bildbidrag från föreningens medlemmar och stödpersoner välkomnas.

De bör vara inlämnade senast 15 mars till Stig Landing eller någon annan i gruppen här intill.

Tryck: Arkmedia Ab, Vasa

Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av:

Så har vi fått ännu en utgåva av vår medlemstidning ”Kors-holmssenioren”. Den är nu utökad med ytterligare fyra sidor, från tolv till sexton. Vår förhoppning är att ni skall få mycket glädje och nytta av detta exemplar. Hösten nalkas. I skrivande stund är det den 3 september – en gråmulen dag. Sålunda inte olik många andra dagar under den senaste tiden. Det är nu lätt att drömma sig tillbaks till den andra och fjärde veckan i juli. Dessa två veckor innehöll nog detta års riktiga sommardagar.

Jag och min hustru Kaija är tack-samma för turen att just under des-sa två veckor få ha våra barn och barnbarn, från Helsingfors respekti-ve Stockholm, avlösande varandra hos oss. Just så passligt att vi kun-de ladda batterierna under mellan-veckan, under vilken regnet mest forsade ned. Thara,vår lilla hund, tyckte nog det var för bedrövligt väder då hon inte ville gå ut för an-nat än de mest trängande behoven.

Svampplockning och jakt

När denna tidning går i tryck, i slu-tet av september, är nog bestyren med färdigställande av saft, sylt och gelén avklarad. Hösten har säkert kommit på riktigt och endast någon månad hinner lägga sig bak-om oss, innan den första snön fal-ler. Men en höjdpunkt på året kan, om vi har tur, ännu tima, dvs. de dagar då vi kan bege oss ut i sko-

garna för att plocka trattkantareller – denna utmärkta läckerhet för sop-por och även såser av många olika slag.

Men hösten har mycket annat att bjuda på. Sjöfå-geljägarna har redan en tid haft tillfälle att söka sig till sina favo-ritställen för att kanske ha turen att kunna rikta ett eller annat välplacerat skott mot målet. Älgjägarna har haft sina an-mälningsmöten till älgjakten och talkon för upprustning av skyttetorn och röjning av skyttelinjer börjar vara klara.

Varierande höstaktiviteter

Listan med höstaktiviteter kan nog nästan göras längre än listan med

sommaraktiviteter – ovan bara någ-ra exempel. Många väljer kurser av olika slag, andra har sina olika sångkörer etc. etc … Själv ser jag fram emot vår förenings olika aktivi-teter under hösten, där julfesten den 13 december med framträdan-det av Korsholms lucia och tärnor-na som den absoluta höjdpunkten.

En annan viktig händelse i höst är kommunalvalet, söndagen den 26 oktober. Nytt för i år är att det ord-nas möjlighet till förhandsröstning på ett femtiotal platser runt om i kommunen den 16:e, 17:e, 20:e och 21:a oktober, med hjälp av bokbussen. Tidtabellen är knapp, bussen stannar endast mellan 15 och 45 minuter på varje plats. Så håll utkik efter kommunens annon-sering och passa tiden!

Ändå är kanske en av de viktigaste aktiviteterna – som vi alla måste hjälpas åt med att förverkliga – att se till att vår förening får fler och yngre seniorer som kan ta över ef-ter oss och föra arvet av våra tradi-tioner vidare, samt att ge vårt för-bund styrka att jobba för våra rättig-heter.

Varma hösthälsningar


3

Varför finns vi till? Samtalscafé) och arrangerar ut-bildning för medlemmarna i små-gruppsverksamhet i samband med det. Samarbetet med Eläke-liitto i Skön men skör och de kur-ser som ordnats i motionsverk-samhet har likaså haft positiva förtecken.

Från Penningautomatföreningen RAY lyfter förbundet stöd för pensionärernas semesterverk-samhet; en mycket populär form av rekreation.

Medlemskap lönar sig

Jag tycker att det ovan nämnda och också andra bevis gör att det lönar sig att vara med i förbun-dets föreningar, och samarbetet mellan föreningarna och förbun-det ska vara öppet och direkt. Varje enskild person ska känna att någon bryr sig om honom el-ler henne. Välkommen med, vi fortsätter att kämpa och finnas till!

Med önskan om en riktigt god fortsättning på hösten!

Veronica Fellman

Svenska pensionärsförbundet r.f. SPF:s verksamhetsledare

När jag började på Svenska pensionärsförbundet för fyra och ett halvt år sedan funderade jag mycket på varför för-bundet finns till. Vilka är förbundets uppgifter? Vad finns förbundet till för? Därefter började jag fundera på vilka målsättningarna med förbundets verksamhet är och vad som förväntas av förbundet. Frågorna blev flera än svaren.

Nu när jag har jobbat i förbun-det som verksamhetsledare har jag märkt att svaren är flera än frågorna och att det till och med finns en metafysik och filosofi i förbundet och i pensionärsrörel-sen överlag. Uppgiften blir full av utmaningar när man varje dag får svara på både existenti-ella frågor och högt flygande pensionärspolitisk filosofi.

Ömsesidigt beroende

Den stora sanningen är att för-bundet behöver föreningarna, som behöver sina medlemmar. Men behöver medlemmarna förbundet? Pensionärsförbun-dets stora uppgift är medlems-vård och intressebevakning. Medlemsomsorgen och med-lemsvärvningen är lokal och förankrad i föreningarna.

Varje medlemsförening bär som en egen registrerad förening ansvaret för medlemsrekryte-ringen och medlemsomsorgen, men förbundet ska stöda före-ningen i arbetet. Många före-ningar idkar också intensiv in-tressebevakning eller har egen serviceproduktion.

Intressebevakning

Förbundet bevakar pensionä-rernas intressen gentemot be-slutfattare och påverkare. Det gäller statsbudget, höranden i pensionsärenden, förhandling-ar, avtal, medlemsförmåner och så vidare. Målet är att varje

pensionär ska märka intresse-bevakningen i sin plånbok, och här har vi kommit ett steg på rätt väg för varje år.

Pensionärerna har årligen lyck-ats få igenom något krav. Det har handlat om folkpensionens nivåförhöjning, utjämning av skatterna, ersättning för tand-vård, dyrortsklassificeringens avskaffande med mera.

Medlemsvård

Medlemsvårdarens roll är den andra stora pelaren. Förbundets medlemmar är föreningarna. God Tid är förbundets medlems-tidning, och den är populär bland medlemmarna. Tidningen återspeglar det viktigaste som sker i förbundet, och förbundet ordnar bland annat olika sam-mankomster, resor, projekt och kurser för sina medlemmar. Förbundet har för närvarande projektet Snackbaren (eller

Veronica Fellman

Ordspråk om livet

Det var bättre förr, synd bara

att vi inte visste det då. Okänd

Man lever aldrig så länge att

man inte har något ogjort. Norskt ordspråk

Det som är svårast i världen

att förstå är inkomstskatten. Albert Einstein

För varje minut som du är

arg förlorar du sextio sekun-

der av glädje. Okänd


Äldres behov i valprogram Pensionärsföreningarna framför krav

4

Korsholms pensionärsförening och Kvevlaxnejdens pensionärsklubb har inför kommunal-valet gemensamt utarbetat ett ”valprogram” som enbart utgår från pensionärernas och de

äldres prioriteringar och behov.

Programmet kommer att tillställas de partier som ställer upp kandidater i kommunalvalet i Korsholm och efter valet också till alla invalda fullmäktigeledamöter och ledande tjänste-

män i kommunen. Programmet återges i sin helhet här nedanför.

- platser för kortidsvård bör beaktas i samband med saneringen av bäddavdelningarna.

Hemsjukvården

- hemsjukvården och hemsjukhuskonceptet bör ut-byggas för att klara av det ökade behovet med 97 % hemmaboende av de som fyllt 75 år.

- nattpatruller bör finnas i alla kommundelar. - utredningsteam som bedömer rehabiliterings- och

vårdbehov upprättas i kommunen.

Närståendevården

- antalet närståendevårdare som kan få stöd bör ut-ökas.

- avlastningen för närståendevårdarna utvecklas att följa de av staten givna rekommendationer.

Vård i livets slutskede

- vården i livets slutskede bör ordnas ”humant och värdigt”, helst separat från bäddavdelningarna, men som lägsta krav åtskilda från övriga patienter och med egen ingång.

Boende

Boende i hemmet så länge som möjligt (nationella mål 97% för över 75 åringar - utökat stöd och bidrag för om- och tillbyggnad i bo-

staden, beroende på handikapp och behov. - större tillgänglighet för att få hemhjälp och till rimliga

priser för pensionärer med låga pensioner. - hemhjälpen bör omfatta inte bara nödvändiga åtgär-

der utan också hjälp med utevistelse, samtal och läsning.

- större samordning av hemhjälp och hemsjukvård samt rehabilitering

- hemhjälpen kan ordnas på olika sätt, t.ex. genom servicesedlar, avtal med privata aktörer och tredje sektorn eller som nu av kommunen.

Serviceboende

- tillgång också i framtiden till olika typer av boende för pensionärer vilka kan upprätthållas av kommu-nen, privata eller tredje sektorn.

Kvevlaxnejdens pensionärsklubbs och Kors-holms pensionärsförenings kommunalvals-

program

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb och Korsholms Pensionärsförening, anslutna till Svenska Pensio-närsförbundet, är två partipolitisk obundna intresseor-ganisationer för pensionärerna i Korsholm med över 1100 medlemmar och som med detta program, inför det kommande kommunalvalet, vill fästa partiernas och kandidaternas uppmärksamhet på frågor som påverkar och berör pensionärerna i kommunen.

Hälso- och sjukvård

God tillgänglighet till både hälso- och sjukvården, fysiskt och via telefon och e-post - nuvarande hälsostationer bör bibehållas med

utökade läkarmottagningar och Norra Korsholm få sin hälsostation.

- möjlighet bör skapas att vid hälsostationerna läm-na blodprov och andra enklare prover minst en dag i veckan.

- den nuvarande akutmottagningen på hälsocen-tralen bibehållas och om möjligt utvecklas tids-mässigt. Akutmottagningen på övriga tider kon-centreras till Vasa centralsjukhus.

- laboratorie- och röntgenmottagningarna vid häl-socentralen utvecklas ytterligare med kortare väntetider som följd.

- den pågående KSSR processen får inte innebära att hälso- och sjukvårdens tillgänglighet försäm-ras och väntetider förlängs.

Möjlighet till sjukhus-, bädd- och rehabiliter-

ingsvård

- alltid remiss till sjukhusvård när behov föreligger oberoende av ålder.

- vård på bäddavdelningarna bör vara högklassig och uppgraderas från nuvarande nivå.

- vid den kommande renoveringen eller nybyggnad av bäddavdelningarna bör endast en personers rum godkännas.

- en utbyggnad av rehabiliteringsplatser är nödvän-dig och en övergång från normala bäddplatser till rehabiliteringsplatser bör utredas.


5

- särskilt serviceboende, anpassat för gravt dementa och psykiskt sjuka, bör ordnas.

- ekonomiskt stöd och hjälp till tredje sektorn för sköt-seln av pensionärshemmen när så fordras.

- kommunen bör noga övervaka att alla boendeformer uppfyller ställda mål i eventuell upphandling, mål som myndigheter ställer och som allmänheten anser etiskt försvarbara.

Matservice

- ordnande av matservice för hemmaboende pensio-närer och till pensionärshemmen bör också i fortsätt-ningen höra till kommunen.

- kvaliteten på maten bör hålla hög standard och ser-veras på ett bra sätt (undernäring är ett stort pro-blem bland hemmaboende pensionärer).

Kommunikationer

Färdtjänst - kommunen bör förbättra och utöka de äldres möjlig-

het till färdtjänst på olika sätt (gäller andra än de som har rätt till färdtjänst enligt handikapplagen).

- förbättra byabussens rutter och tidtabeller samt ut-öka antalet turer för att tillgodose pensionärernas möjlighet att handla förnödenheter, delta i olika eve-nemang m.m.

- uppmärksamma pensionärernas behov vid utlåtan-den om bussarnas tidtabeller.

Sysselsättning och fritid

Dagcentralens verksamhet - fortsatt satsning på dagcentralens nuvarande verk-

samhet och utökat samarbete med tredje sektorn och vuxeninstitutet.

- kommunen bör genom att gratis upplåta utrymmen till tredje sektorn underlätta för pensionärer, boende i periferin, att samlas till social samvaro och kunna utöva sina hobbyer.

- Vuxeninstitutet bör fortsätta med sin satsning för pensionärerna och utöka satsningen i kommunens glesbygd.

Planering och byggande

Hänsynstagande till pensionärerna vid planering och byggande - vid uppgörande av eventuell generalplan och vid

uppgörande av delgeneral- och detaljplaner i kom-munen bör alltid utredning göras hur planen påver-kar de äldre vid planens genomförande.

- lätta trafikleder och andra arrangemang som under-lättar de äldres möjlighet att röra sig med rullstol, rullator och andra hjälpmedel bör alltid beaktas i ut-byggnaden av tätortsområden i kommunen.

- i samband med uppgörande av trafikplaner skall särskilda utredningar alltid göras hur planen påver-kar de äldres situation.

- vid genomförandet av bestämmelserna för avlopps-vattenreningen på glesbygden bör kommunen ha hög tolerans vid beviljande av dispens för personer över 70 år med liten vattenförbrukning och avdela sakkunnig personal för hjälp och stöd för genomfö-randet av åtgärderna åt övriga pensionärer.

Äldrerådet Äldrerådets möjlighet att påverka - äldrerådets status bör höjas i och med förnyandet av

förvaltningsstadgan och få eget moment i kommu-nens budget.

Pensionärerna och kommunalvalet

Inför kommunalvalet ordnar

Korsholms pensionärsförening och Kvevlaxnejdens pensionärsklubb en gemensam diskussions- och debattkväll om de äldres situation i Korsholm

måndagen den 13 oktober kl. 18.00 i Kulturhuset i Smedsby.

Representanter för pensionärsföreningarna och de partier som har kandidater i Korsholm i det kommande kommunalvalet medverkar.

Vi hoppas att medlemmarna i vår förening möter upp i Kulturhuset.

Välkommen!


6

En viktig del i föreningens arbete är med-lemsrekryteringen! Utan att nya medlemmar kommer med i vår förening, kommer verk-samheten med tiden att stagnera. Om så sker ligger följande skede skrämmande nära; nämligen att medlemmarna känner att mötena blir mer och mer enahanda och oin-tressanta. En ond nedåtgående kurva har då startat, vi har ju också dessvärre en na-turlig avgång som ingen av oss kan göra mycket åt, hur gärna vi än skulle vilja. Först skrev jag ”som ingen av oss kan göra något åt”, men det finns faktiskt en sak vi kan göra, och den gag-nar oss själv allra mest. Genom att vi alla tillsammans strävar efter att då och då berätta för en vän om vad Korsholms pensionärsförening betyder för oss själva. Detta även om det bara, som just nu, känns värdefullt att bläddra i vår medlemstidning, eller veta att snart kommer tidningen ”God Tid” igen med information från ett vidare område än vad ”Korsholmssenioren” kan presentera. Hur kan det nu gagna dig själv om du värvar en medlem till vår förening? Jo, faktiskt på många sätt, bland annat:

”nätverket” som pensionärsföreningen utgör blir även unga seniorens en dag

vi blir fler på våra aktiviteter, alla mår bra av att vara tillsammans med vänner

vi får möjlighet att arrangera ännu bättre program för dig och dina vänner

vi har många idéer som vi hoppas kunna förverkliga med mer resurser

vårt förbund får större kraft att påverka beslutsfattar-na i Helsingfors

När är det dags att komma med i Korsholms pensionärs-förening? Det enkla svaret är att det aldrig är för tidigt eller för sent. En tumregel för de yngre kunde vara, att när ungdomsföreningens verksamhet inte längre känns helt i linje med de egna intressena, då är det dags att söka sig till vår förening. Varför skall en yngre senior komma med?

kanske det viktigaste är att vårt förbund, som i rask takt närmar sig ett antal om 20 000 medlemmar, lob-bar hårt för våra pensionärers levnadsvillkor. Mycket av detta arbete kommer säkert inte att synas förrän efter många år, men skam den som ger sig.

att hjälpa andra är nästan alltid också ett sätt att hjäl-pa sig själv. Inom våra tre pensionärshem finns många mindre och större angelägenheter som går att hjälpa till med för att trygga deras självständiga exi-stens framöver och samtidigt säkerställa sin egen, och vår egen möjlighet att fritt kunna välja boende-form på äldre dar.

Ett medlemskap i Korsholm pensionärsförening, för 12 €/år, kan verkligen löna sig.

Stig Landing Ordförande

PS Mer information finner du på sid 16.

Medlemsrekrytering

Förenings– och förbundsverksamhet Följande aktiviteter ordnas för föreningens medlem-mar under hösten och förvintern.

Föreningen ordnar

25.9 Månadsträff i Seniorhuset med Dan Lillas kl. 13.00

29.9 Föreningen medverkar i Friskvårdsdagen i Botniahallen från kl. 12.00

13.10 Stort ”Valjippo” i Kulturhuset i Smedsby kl. 18.00

30.10 Månadsträff i Replot församlingshem kl. 13.00

20.11 Månadsträff i Seniorhuset kl. 13.00

13.12 Julfest på Berny´s kl. 17.00

Distriktet ordnar

30.10 och 19.11 Vasa Teater med föreställningen ”Jag ångrar ingenting”. Båda dagarna kl. 14.00.

2.4 eller 9.4 2009 Resa till Gran Canaria. En eller två veckor. Anmälan till SPF:s kansli i Vasa, tel. 3179070.

Förbundet ordnar

7-9.10 Seniorskeppet till Stockholm (fullbokat) 12-19.10 Kultur- och vinresa till Tyskland 21-23.10 Kurs för smågruppsledare i Vasa 23.10 Skrivarkurs i Pargas

28.10-25.11 Resa till Almunécar, Spanien

23-28.12 Julresa till Dalarna

Henrik Svarfvar

Forts. sid 10

Föreningens medlemmar har deltagit flitigt i de aktiviteter som ordnats sedan Kors-holmssenioren senast utkom.

Vår vårvinterträff, med dans till Bäl-gagillets toner, i Helsingby i slutet av mars besöktes av ett hundrafem-tiotal pensionärer, de flesta från vår förening men också några från våra grannföreningar – de flesta av dem från VIPS.

Tematräff

Månadsträffen i april i Veikars sam-lade ett sextiotal medlemmar och här informerade Emina Arnautovic om livet i Bosnien och hur det var att komma till Finland som flykting. Även Roland Rantschukoff berätta-de om ”Farfar i skolan” och miljö-sekreterare Helena Granlund infor-merade om avloppsvattnets be-handling i glesbygden.

Distriktets vårfest i Solf i början av maj samlade över tvåhundrafemtio deltagare från området ”söder om landsvägen”, varav ett hundratal från vår förening som också stod som värd för arrangemanget.

Vårfest

Ur vårfestens program kan nämnas information av Ann-Sofi Smeds-Nylund om Österbottensprojketet inom äldrevården, sång av Koskö gitarrgrupp och Karin Sandqvist samt folkdans av Brages folkdansa-re.

Köklot var målet för månadsträffen i juni där medlemmarna fick höra om ”Köklot förr och nu” samt grillade korv, deltog i frågesport och drack kaffe.

Resor

Flera resor har ordnats under som-maren med flest deltagare i

”Hemliga resan”, som lockade näs-tan hundra deltagare på två olika resor. Den första resan hade som resmål Ulfsby med besök på det gamla bruket Ruuki och med avslut-ning i Björneborg.

Den andra resan hade också som slutmål Björneborg och om båda resorna finns mera att läsa på an-nan plats i tidningen.

Teaterbesök

I slutet av juli besöktes Oravais tea-ter med en busslast Korsholmspen-sionärer, som såg pjäsen ”Min yt-tersta vilja” om brukspatronen Jo-hannes Smeds.

Ett tjugotal medlemmar från Kor-sholm deltog också i resan till Insjö-Finland som ordnades i samarbete med Kvevlaxnejdens Pensionärs-klubb och VIPS i augusti.


7

Föreningen höll sitt årsmöte den 12.05.2008 och utsåg en ny styrelse och övriga funktionärer. Efter sitt konstituerande möte fick styrelsen följan-

de sammansättning:

Ordförande Stig Landing Viceordförande Kaj-Erik Pått Sekreterare Håkan Wikberg Kassör Rakel Malm Övriga ordinarie styrelsemedlemmar: Johan-Erik Berts, Marita Eur, Jan-Erik Herrgård, Börje Paro, Mona Smeds, och Marianne Österåker. Ersättare: Stig Bonn, Göran Enegren, Stefan Håkans och Helena Iilahti.

Till medlemmar i pensionärshemmens direktioner

valdes:

Helsinghörnan: Stig Landing, ordförande, Göran Enegren, Ann-Mari Granholm, Jörgen Holm och Siv Nordlund med Sigel Ek och Birgitta Södergård som ersättare.

Jungsbo: Stefan Håkans ordförande, Ann-Katrin Burman, Benita Ingman och Marina Lindén med Alvar Lithén och Maj-Lis Olén som ersättare.

Nya styrelsen

Weikarshemmet: Stig Bonn ordförande, Ingeborg Berg, Saimi Smeds och Bjarne Sundholm med Birgit Berg och Anna-Lisa Pått som ersättare.

Till medlemmar i fest- och aktivitetskommittén val-des: Dan Lillas, Rakel Malm, Siv Nordlund, Kaj-Erik Pått, Gun-Britt Pörn, Else-Maj Sabel, Henrik Svarfvar och Helena Wikberg. Henrik Svarfvar fungerar som utskottets ordförande.

Till revisorer valdes: Johan-Erik Fant och Agneta Riddar med Ulla Lindvall och Henrik Ingo som ersättare.

Det har hänt!

Nya föreningsstyrelsen och revisor Johan Erik Fant längst till vänster.

8


Historien om Weikarshemmet

År 1981 reserverades tomten ”Pietilä” för even-tuellt byggande av ett pensionärshem för invå-narna i Östra Korsholm. Ungefär samtidigt ut-sändes till samtliga 60 år fyllda en förfrågan om intresset för att i framtiden flytta in i ett

pensionärshem.

Intresset visade sig vara stort och följande steg var att utverka byggnadstillstånd och samtidigt söka lån från bostadsstyrelsen och

bidrag från penningautomatföreningen.

Många papper måste ifyllas innan ett preliminärt lån kunde utverkas. Även bygglovet stötte på patrull enär tomten från början var avsedd för egnahemsbebyggel-se.

Processen gick vidare till högsta förvaltningsdomstolen och efter en ändring i planlösningen utföll det hela till belåtenhet.

Inflyttning i december 1984

Sigfrid Häggblom gjorde ritningar och vid årsskiftet 1983-84 togs de första spadtagen. Huvudentreprenör var byggnadsfirma Ingmar Berg medan VVS-sidan sköttes av Paul Strandberg. Inflyttningen skedde 1 december 1984.

Kosthållningen blev naturligtvis aktuell och en kombine-rad tjänst som kokerska och gårdskarl inrättades. Till en början åt de flesta i matsalen och dessutom kördes mat ut åt hugade pensionärer.

Under årens lopp minskade matgästernas antal samti-digt som löner och råvarukostnader sköt i höjderna. Ka-rita Heikfolk blev den sista köksan i Veikars.

Numera distribuerar centralköket i Helsinghörnan mat till de pensionärer som så önskar, via hemhjälparna. Ny gårdskarl från den 1 september i år är Håkan Asp-ling.

Talkoarbete på gång.

Snyggt med blommor vid ingången och längs husväg-gen.


9

Nu när det är sommar så umgås vi ute i gungorna och på gräsmattan. Vi pysslar om våra blommor och växter, som var och en har vid sin ytterdörr. Sedan ser vi ock-så om våra gemensamma blommor och buskar runt gräsplanen.

Vintertid träffas vi i matsalen en dag i veckan. Då kom-mer även pensionärerna från orten hit. Det är trevliga träffar med kaffe som höjdpunkt, men vi syr, stickar och väver också. Varannan fredag kommer handledare Kerstin Dahlkar hit till oss och lär ut allt möjligt småpys-sel.

Intressanta resor

Även andra träffar och sammankomster hålls i matsa-len, bl.a. varannan vecka med Glenn Kaski från försam-lingen. Då kommer olika föreläsare på besök.

Forts. sid 10

Flexibelt

Weikarshemmet omfattar tolv lägenheter, varav nio en-rummare och tre tvårummare. Tidvis har omdisponering av rumsindelningarna skett. Till en början var lokalerna naturligtvis avsedda för pensionärer. Men ibland har även yngre människor getts tillträde, även om pensionä-rer alltid har företräde.

Eftersom de flesta familjer har behov av för- och efter-middagsvård för sina telningar hyr föräldraföreningen ”Weikids” en lokal med kommunen som uppbackare. I övrigt har beläggningen i Weikarshemmet varit så gott som 100-procentig.

Auktioner som inkomst

Redan år 1982 hölls en auktion från vilken influtna me-del användes till inköp av inventarier. Denna tradition är

fortlöpande och i november dimper det igen ned ett meddelande om datum för årets auktion. Det är den s.k. terapigruppen som står för arrangemangen. Den sam-mankommer varje vecka.

En arbetsgrupp bestående av ett tiotal personer samlas till talkotillställningarna och sköter då bl.a. om fönster-tvättning, blomplantering mm. Tvättmaskin och bastu är faciliteter som även utomstående kan använda.

I övrigt kan nämnas att församlingen och vuxeninstitutet under vinterhalvåret arrangerar andaktsstunder, föreläs-ningar och filmförevisningar. Nämnas kan att Korsholms lucia brukar ha ett av sina första framträdanden just på Weikarshemmet.

Kaj Erik Pått

Pyssel och träffar ger gemenskap Just nu, när de här raderna skrivs, är det som-mar och naturen är som vackrast även hos oss vid Weikarshemmet. Vi boende här njuter av sommardagarna och försöker samla krafter för

kommande vinter.

Här är vi som en enda stor familj med inneboende mel-lan 22 och 92 år. På vintern har vi eftis ”Weikids” här, det gör att vi inte känner oss avskärmade från livet i övrigt. Därför blir familjekänslan också mera påtaglig.

Pyssel med blommor

Vi hjälper varandra om det behövs och om vi kan. Där-av blir en god social gemenskap. En besökare frågade varför vi hyr ut åt ungdomar. Svaret blev: Det behövs unga starka män som lyfter upp gummorna när de fal-ler. Enkelt eller hur?

Den här bilden togs när Östra Kors-holms terapigrupp höll säsongavslut-ning och sommarut-färd med besök i bl.a. Powerpark i Alahärmä.

10

MEDLEMSAVGIFTEN

FÖR ÅR 2008 Medlemsavgiften för år 2008 skall erläggas under oktober månad.

Använd gärna inbetalningstalongen, som kom med detta nummer av vår tidning. Du måste själv fylla i namn och belopp.

Om du är ensam betalar du 12 euro, är ni två kan ni betala med varsin inbetalningstalong, eller så skriver ni bägges namn och beloppet 24

euro och använder endast en inbetalningstalong.

PS . I det fall inbetalningstalongen kommit bort, eller annat betalningssätt tillämpas, skriver ni som mottagare Korsholms pensionärsförening r.f.

Kontonumret är 497010 - 415220

ÄR DU ÄNNU INTE MEDLEM, ANMÄL DIG I DAG!


Intressanta resor

På hösten har vi auktion och säljer våra alster. Det bru-kar inbringa en bra slant. Pengar som vi sedan använder till saker som behövs i pensionärshemmet. Men vi far också på en avslutningsresa på våren innan vi gör som-maruppehåll.

Resan som vi kanske minns mest är resan till Villa An-nikki i Maxmo. Det är firma Lillbackas representationsvil-la, där de tar emot sina utländska gäster. Den var se-

värd. Men även några andra givande ställen har vi be-sökt.

Vi önskar även att flera utnyttjade vår vackra matsal till olika sammankomster så att alla från orten skulle känna sig välkomna och att även Weikarshemmet är allas an-gelägenhet i Östra Korsholm, namnet till trots. Det nybil-dade byarådet är en god föregångare, så vi har gott hopp för framtiden.

Ingeborg Berg

Forts. Pyssel och ...

Sommarträff

Vid distriktets sommarträff i Åminne deltog ett sextiotal Korsholmare och i distriktets höstresa till Östermyra (Seinäjoki) ett trettiotal medlemmar från vår förening.

Till sist kan nämnas att i de två resor till Rivieran, som distriktet ordnar i slutet av september, deltar hela 32 Korsholmspensionärer .

Som framgår har våra medlemmar möjlighet att delta i många aktiviteter och vi hoppas att även deltagandet i kommande träffar och resor skall vara lika lockande.

H.S.

Forts. Det har hänt!

Bilder från vårfesten i Helsingby. De som jobbar med smörgåsarna är Rose Sandvik och Gunnel Paro. På bilden till höger ses underhållarna Inga-Lisa Holm, Viola-Puchan Mitts, Yvonne Sandås, Carola Österberg, Siv Mörk och Stig Snickars.


11

… på områden där inte kommunens

avloppsnät finns.

Förordningen om behandling av hushållsav-loppsvatten i glesbygden trädde i kraft den 1 januari 2004. Inom en övergångstid på 10 år skall alla ha sitt avloppsvatten renat så att det klarar de reningskrav som ställs i förordning-

en.

Syftet med förordningen är att minska belastningen av hushållsavloppsvatten med beaktande av de riksom-fattande målen för vattenvården. Det näringsämne som är viktigast att få bort i avloppsvattnet är fosfor.

Fosforn finns mycket i urin och avföring men också i tvättvatten (från diskmedel, matrester). Fosforn är till-sammans med kvävet en viktig övergödningsfaktor.

Reningskraven

Kraven på rening av avloppsvatten från hushåll är nästan lika stränga som för avloppsreningsverk.

Effektiverad rening av avloppsvatten innebär att man inte får leda ut vattnet direkt från avloppsbrunnarna till dike, utan man måste ha en tilläggsrening.

I vanliga avloppsbrunnar sker ingen rening av av-loppsvattnet, endast sedimentering och nedbrytning av det som kommer dit.

Understöd

Man kan få understöd för förbättring av systemet för rening av hushållsavloppsvatten. Stödet beviljas av kommunen (staten ger pengarna). Ansökningstiden är i mars-april varje år. Kommunen har alltid annons i Vasabladet när man får ansöka, annonsen brukar vara gemensam med grannkommunerna.

För att komma i fråga för understöd måste det system som skall byggas uppfylla bestämmelserna i förord-ningen om avloppsvatten. Man får inte påbörja arbete-na innan man fått beslut om att understöd beviljats.

Stödet är högst 35 % av de godkända kostnaderna. Det finns en inkomstgräns för att få stödet. År 2008

Behandling av avloppsvatten

var inkomstgränsen för en person max 1640 € per må-

nad och för två personer 2790 €.

Planritning krävs

För ändring av avloppssystemet skall det finnas en planritning som en auktoriserad planerare har gjort.

Den kommunala miljövårdsmyndigheten kan på ansö-kan bevilja undantag från förbättring av avloppssyste-met för högst fem år i sänder.

Undantag kan beviljas om åtgärderna kan anses oskäli-ga för fastighetsinnehavaren och om belastningen på miljön kan anses vara ringa. Dessa undantag beviljas tidigast från år 2014.

Byggnads- och tillsynsnämnden har till årets slut anställt Josefin Stolpe, som kan ge råd och också komma och berätta om behandling av avloppsvatten för en mindre publik.

Helena Granlund Miljösekreterare

Miljösekreterare Helena Granlund informerade om re-ning av avloppsvatten vid en månadsträff i Skatila.

Du vet att du är över 60 när ...

… du har för vana att kalla alla under 40 för

”grabben”. … alla andras musiksmak skiljer sig från din.

… du har de senaste 15 åren prövat varje tänk-

bart bantningsknep men väger ändå för

mycket.

… du glömmer var du skrivit upp sådant som du inte får glömma.

Flaskhalsar och belöning

– Flaskhalsarna måste bort, dundrade chefen när han stod inför den församlade företagsnämn-den. – Min erfarenhet av flaskor säger att halsarna alltid sitter högst upp, svarade fackets ordföran-de. – Pappa, minns du att du lovade mig fem kronor om jag var duktig i skolan? –Javisst! –Jag kan glädja dig med att du just sparat en femma!


12

Du behövs i skolan!

Varje människa mår bra av att känna sig nyttig, älskad och efterlängtad. Veikars skola berättar om ett bra sätt att få sig en rejäl dos av alla dessa saker. ”Receptet” har många namn, men oftast pra-tar man om medfostrare. Hälsa på i någon skola nära dig, och du kanske bestämmer dig för att

”börja i skolan” på nytt!

Våren 2003 var Veikars skola i Korsholm en av de första skolorna i Österbotten att starta projektet ”Medfostrare i skolan”. Som koordinator för projektet fungerar John Nordblad från Folkhälsan. Det är frågan om en härlig ”symbios” mellan skolan och mor-/farföräldrar till barnen i skolan (eller annars bara äldre personer). Här under fungerar Veikars skola som exempel på hur kontakten kan skapas. Så här kunde en ”platsannons” se ut:

Är du en glad pensionär som tycker om barn?

Då har vi alla tiders erbjudande åt Dig!

Vi i Veikars skola vill gärna få med Dig i vårt skolarbete. Därför söker vi nu en eller flera

MEDFOSTRARE

Vad skall du göra i skolan? Litet beroende på vad du är intresserad av och tycker om. Du kan vara till stor nytta i skolan och samtidigt får eleverna ett naturligt förhållande till äldre människor. Du kan t.ex. läsa sagor, lyssna på läsläxor, vara

med i slöjden/handarbetet och hjälpa till osv.

Får du någon lön? Arbetet är inte avlönat, men skolan bjuder givetvis på skollunch den dagen. Arbetstiden är valfri, t.ex. ett

par timmar i veckan eller lite mer. Skolning ingår. Uppdraget kräver tystnadsplikt.

När kan man börja? Det är möjligt att börja som medfostrare när som helst. Allt går att ordna!

Om du tycker att du passar till uppgiften, kontakta oss eller kom på besök till skolan. Vill du komma till-sammans med en som redan varit med i vårt ”team” ett tag, kontakta då Ann-Lisa Pått, tel 343 3232 så

kan ni ”stämma träff” eller annars fråga om medfostrarjobbet.

På vidare frågor svarar rektor Roland Rantschukoff, tel 343 3015. Veikars skola, Veikarsvägen 903, 66520 Veikars

Roland Rantschukoff redogjorde för projektet Medfostrare i skolan vid en månadsträff i Skatila.


Sommarutfärd till Köklot

13

Onsdagen den 11.6.2008 sökte sig 35 medlem-mar i Korsholms Pensionärsförening i det soli-ga men blåsiga vädret ut till Köklot för årets sommarutfärd. Samlingspunkten på Köklot var den gamla skolbyggnaden, som numera kallas

Köklot byagård.

Vi hälsades välkomna av föreningens ordförande Stig Landing och fest- och aktivitetskommitténs damer hade

dukat upp kaffe med dopp i den ombonade festsalen.

Förr i tiden ...

Gösta Pada, som är född och uppvuxen på Köklot höll ett uppskattat anföran-de och berättade om hur det var att leva och få sin utkomst förr i tiden på den isolerade ön. Då företogs alla resor till och från ön sommartid med båt och vintertid med häst och slä-

de, sparkstötting eller skidor.

Mycket har hänt sedan dess. Först år 1956 fick man elektri-

citet och följande år färdigställdes den 5 km långa vägen mellan Köklot by och Norrskat. Den slutliga isoleringen bröts i och med att man år 1975 fick fast vägförbindelse.

Vägen ledde till att det blev lättare att bo kvar på ön och ha sin utkomst på fastlandet samtidigt som Köklot förlo-rade något av sin ökaraktär. I dag bor ca 80 personer på Köklot.

Frågesport, korvgrillning ...

Det brukar höra till traditionerna att hålla frågesport un-der sommarutfärden. Denna gång hade Dan Lillas gjort frågorna, som kretsade kring dagens tema “Köklot“. Bäst i tävlingen klarade sig Gun-Britt Pörn och Håkan Wik-berg.

Efter kaffet samlades vi ute på gårdstunet för att umgås samtidigt som några deltagare mätte sina krafter i pil-kastning. Vid stuggaveln hade dagens grillmästare Per-Erik Sabel riggat upp sin gasgrill. De doftande korvarna, som han tillredde hade god åtgång och de uppskattades av deltagarna.

Så småningom skildes vi åt efter en lyckad sommarut-flykt.

Håkan Wikberg

Gösta Pada och Rainer Hällund smakar på grillmästare Per-Erik Sabels varma korvar.

Gösta Pada talade om gamla tider.

Kockarnas uppgifter under utfärdsdagen handhades av Per-Erik Sabel, Gun-Britt Pörn, Else-Maj Sabel, Helena Wikberg och Siv Nord-lund.

Hemliga resor med fulla bussar


14

... till Ulvsby Tidigt på morgonen fredagen den 4 juli begav sig 50 förväntansfulla pensionärer ut på resa med hemligt mål med Peter Söderqvist som chaufför och påläst guide och Henrik Svarfvar

som kunnig reseledare.

Färden gick söderut längs riksåttan till Dagsmark, där vi höll kaffepaus vid Perusforsens café. Här har Perus byaförening gjort en stor insats för att bevara den natur-sköna gamla kraftverksmiljön invid Lappfjärds å för kommande generationer. Kraftverket är i gång och pro-ducerar grön el med generatorn, som drivs av vatten-kraft.

På området har man bevarat förutom kraftverket även en kvarnbyggnad, två stugor och servicebyggnader, av vilka en används som café. Från området leder en gångbro till Storholmen en 3 ha stor naturskön ö mellan forsarna. Här kan man i maj njuta av blommande vitsip-por.

Leineperin Ruukki

Efter den styrkande kaffetåren gick färden vidare via Storå, Honkajoki, Kankaanpää och Lavia till Kullaa i Ulvsby, där Leineperin Ruukki (fd. Fredriksbergs Bruk) var dagens huvudbesöksmål. Besöket inleddes med en delikat lunchbuffé i brukets bagarstuga, som är byggd av lera. Efteråt följde en guidad rundtur på bruket.

Bruket grundades 1771 på stranden av Kullaa å för att göra olika slag av bruksföremål av råjärn, som man hämtade från Sverige. Här fanns två hammarsmedjor, där man smidde spik, bultar, spadar, hästskor och skä-

ror. Den första masugnen blev klar 1787 och då började man smälta inhemsk järnmalm. Bruket växte kraftigt och

hade sin glansperiod under 1800-talet. 1902 upphörde produktionen

Idyllisk helhet

Bruket erbjuder i dag en unik och idyllisk helhet och är ett av de bäst bevarade bruks-områdena i Finland. Här finns mycket intressant och sevärt att bekanta sig med. Den vär-defullaste byggnaden är mas-ugnen.

I Guld-Kalle Kangasniemis födelsehem kan man beundra hans stora prissamling med bl.a. guldmedaljen från OS i Mexico 1968. Längs bruksga-tan ligger handarbets-, hant-verks- och konstbutiker. I smedjan var ässjan varm, och där tillverkas bruks- och pryd-

... och till Björneborg

Varthän bär det iväg den här gången? Det var förstås den första undran som det gavs uttryck för när bussen för sommarens andra hemliga resa efterhand fylldes med deltagare från olika håll i kommunen.

Så görs "smidaspikar”.

På rundvandring i bruksmiljön.

15


nadsföremål under turistsäsongen.

Hemresan gick sedan via Björneborg, där vi hade en stunds fritid i kvarteren kring gågatan. Innan vi lämnade Björneborg, tog Peter oss med på en rundtur i staden och vi fick på såsätt bekanta oss med de viktigast bygg-naderna och sevärdheterna. Resan fortsatte hemåt med en kaffepaus på Köffi vid Lankoski.

Lyckligen hemma i Korsholm verkade alla nöjda och

belåtna. HW

Det var tidigt på morgonen den 7 juli och svaret fick man vänta på ett bra tag. Slutmålet visade sig senare vara Björneborg, vilket naturligtvis inte låter så speciellt spännande. Men ...

Man kan resa till Björneborg på olika sätt. Det vanliga är att man åker längs nästan spikraka riksåttan. Då går det fort men speciellt mycket intressant hinner man inte se. Den andra möjligheten är att man tar sig till slutmålet längs mindre vägar.

Genom forna svenskbygder

Det senare var just vad man gjorde med bussen den här gången. Kort sagt kan man säga att resan gick inte bara genom svenska Sydösterbotten utan också genom forna svenskbygder som numera är helt finskspråkiga. Det var en ny, intressant upplevelse för väldigt många av resenärerna.

Låt oss som sammanfattning nämna några av hållpunk-terna under färden. Vi pausade för kaffe i Kristinestad och fortsatte sedan söderut genom Härkmeri, Skaftung och Sideby till Sastmola (Merikarvia).

Gamla svenskbygder passerades i Vittisbofjärd (Ahlainen) på vägen till Räfsö (Reposaaari), där kyrkan besöktes. Lunchen intogs i Ytterö (Yyteri), innan bussen sedan tog sikte på huvudmålet Björneborg.

Mausoleum

I Björneborg var en av programpunkterna att man be-sökte Sigrid Jusélius mausoleum, dvs. mausoleet som bergsrådet F.A. Jusélius (f. 1855) lät bygga för sin dot-ter och som stod färdigt 1933.

Före hemresan längs raka riksåttan hade resenärerna ett par timmars frihet att göra vad de ville i stadens centrum.

Reseledare var Börje Paro och vid bussratten satt Peter Söderqvist.

R.L.

På väg till mausoleet.

Inne i mausoleet.

Barn skriver till Gud

Ett av dina moln såg ut som ett otäckt ansik-te. Jag blev jätterädd. Lova att aldrig göra om det. (Ellen,11 år) Käre Gud. Menade du verkligen att giraffer skulle se ut så där eller var det en olycka? (Hans, 6 år) I stället för att låta människor dö så du mås-te göra nya, varför behåller du inte dom du redan har? (Jenny, 7 år) Förlåt att jag inte skrivit tidigare men jag har inte lärt mig skriva förrän nu. (Märta, 7 år) Käre Gud. Jag var på ett bröllop, du vet, och dom kysste varann mitt i kyrkan. Får man göra så? (Niklas, 8 år) Käre Gud. Var kommer alla människor ifrån? Jag hoppas att du förklarar bättre än pappa. (Valter, 7 år) Käre Gud. Fru Karlsson fick ett nytt kylskåp. Lådan som det kom i fick vi till klubbhus. Så det är där jag är om du letar efter mig. (Martin, 9 år

16

KorsholmsKorsholmssenioren nr 2/2008senioren nr 2/2008

Bli medlem i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f. Ring: Rakel Malm 050-526 31 60. Rakels adress är: Hägnvägen 7, 65450 Solf, e-post: [email protected].

Medlemsavgiften är endast 12 euro /år och då ingår förbundets medlemstidning ”God Tid” som utkommer med

9 nummer per år.

NAMN: ________________________________________________________

ADRESS: _______________________________________________________

POSTADRESS: __________________________________________________

E-POSTADRESS: ________________________________________________

OBS! För år 2008 upp-bärs ingen med-

lemsavgift.

NYHET FÖR VÅRA MEDLEMMAR MED TILLGÅNG TILL DATOR

En egen hemsida är under arbete. Den blir färdig

under hösten. Dit skall man kunna gå in för att få uppgifter

om föreningens verksamhet, aktiviteter

och kommande program.

Adressen till sidan kommer att vara

korsholm.spfpension.fi

Documents

Korsholmssenioren nr 2 2008