KRÖNIKAN Katrin Westling Palm: Varför är samverkan så svårt? - … · 2017. 2. 5. · KRÖNIKAN Katrin Westling Palm: Varför är samverkan så svårt? Medlemstidning för Föreningen

KRÖNIKANKRÖNIKAN Katrin Westling Palm: Varför är samverkan så svårt?

Medlemstidning för Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

#3 2012

e onomkommunal

VägVal Väntarför Bolzano På besök i krisens Italien

hemVändare på tVå stolar

Ju fler Vi ärtillsammans Samverkan klarar ekonomi och kompetens

Karolina Berglund är ekonomichef i Fagersta-Norberg

Lean i ert dagliga arbete

Kraven på den offentliga sektorn kommer att bli större i framtiden, samtidigt som de tillgängliga resurserna inte ökar i motsvarande omfattning. PwC kan hjälpa till att lösa dessa utmaningar och utveckla era interna processer i harmoni med vad kunderna efterfrågar genom att införa ett Lean-baserat arbetssätt.

Kontakta Joakim Holback 010-212 89 41 [email protected]

www.pwc.se

© 2012 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc. © Copyright Johnér Bildbyrå AB

Johan Skeri 010-212 89 44 [email protected]

Samverkar gör vi … 10… allihopa. I alla fall de flesta, inom någon sektor. Ut veck lingen tog fart efter Ansvarsutredningen, men ekonomiområdet går trögt.

Chef med dubbelt upp 16Karolina Berglund hittade ett hus i Skinnskatteberg och ett ekonomichefsjobb med ansvar för Fagersta och Norberg.

Minister i tillit 18Finansmarknadsminister Peter Norman besökte Finansdagarna och talade väl om landets finansiella krisberedskap.

Besök i krisens Italien 20I Bolzano i norra Italien har kommunledningen ännu inte känt av krisen till fullo. Men snart väntar ett ekonomiskt vägval.

www.kommunalekonomi.seAnsvarig utgivare: Staffan MobergRevisionskontoret, 105 35 Stockholm08-508 29 [email protected]ör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg,tel 031-13 02 56, [email protected] form och layout: LTS Kommunikation AB

Annonser: Ad 4 you media AB,tel 08-556 960 12, [email protected] 08-505 667 80, [email protected]ågor om din prenumeration: 026-12 81 85E-post: [email protected]: Terése Andersson Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2012ISSN 0282-0099Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.Utges av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

Nästa nummer av Kommunal Ekonomi kommer ut den 21 augusti.

Clarry i väg-

samverkan 23

Gå in på KEF:s hemsida www.kef.se! Där hittar du fler artiklar om kommunal ekonomi.

INNEHÅLL

18Aktuellt i Kommunal Ekonomi4 Ordförande. Staffan Moberg

om fördelen med samverkan.

6 Finans. Borgs tankar om räntesnurror bekymrar.

7 Föreningen. Dags att ladda för föreningsmötet.

19 Risk. Lätt att förbise vikten av riskanalys i kommunerna.

22 Retorik. Nu ska det bli lätt att tala klarspråk.

23 IT. Föreningens nya IT-dagar lovar gott för framtiden.

24 Forskarsidor. När alla vinner går samverkan lätt.

30 Krönikan. Ska samverkan vara så svårt, undrar Katrin Westling Palm.

1016

20

ledarei samma båt Högtryck i malmö

n Inte bara fören-ingsmötet den 21 augusti i Malmö är intressant, även mötesdagens semi-narier lovar gott. Du kan exempelvis lära dig hur du lyckas med kom-munikation i tal och skrift. Det är Ulrika Berg och Marie-Louise Zeisig som ger ett smak-prov ur höstens kurser. Eller varför

inte lära sig att undvika de men-tala fallgropar som finans-

ekonomer ibland råkar ut för? Magnus Karlsson från KPA berättar om hur den finansiella psyko login fungerar.

Senare på kvällen bjuder KEF:s förre

ordförande och Mal-mös stadsdirektör Inger

Nilsson på några glimtar ur ett händelserikt yrkesliv.

krets 8 på facebookn KEF har gjort debut på Facebook. Det är Krets 8 Västernorrland och Jämtland som tar steget ut för att informera och få feedback från medlemmarna. Sist vi var inne såg vi sex stycken Gilla-tummar …

till sist…n ... är festivalsommaren över oss. Festi-valer som Siesta i Hässleholm, Sweden Rock i Sölvesborg, Hultsfredsfestivalen och Peace and Love i Borlänge betyder mycket för kommunernas varumärke. Samtidigt tjänar man pengar – förra året inbringade Peace and Love närmare 120 miljoner kronor till den regionala eko-nomin, enligt en rapport från Högskolan Dalarna.

Samverkan är temat i detta nummer och med det i bakhuvudet åkte jag i helgen till sommarstugan för att se till så att allt fung-erar som det ska innan semestern.

Jag kopplade in vattnet, ordnade med avlopp, fick i bryggan, jämnade till gräsmattan från de högar som sorken låtit göra och oljade in trall och utemöbler. En sak återstod. Båten skulle i sjön. En kort promenad ner till det ställe där jag förvarat den

över vintern med en stilig grön presenning från K-Rauta över sig. Väl framme jag såg bara presenningen och under den – ingenting. Båten var borta. Stulen. Upprörd ringer jag min granne för att höra om detta hemska brott också drabbat honom och om han har sett något misstänkt röra sig i Smålandsskogarna. Det hade han inte.

I femton år har jag lagt båten i sjön varje vår för att sedan ta upp den på hösten. Men hur mycket hade jag egentligen använt den? Några få fisketurer varje sommar, om ens det.

En erfarenhet, visade det sig, som jag delade med min granne. Under det korta samtal vi hade insåg vi båda två att det var hög tid att börja samverka om båt. Hans båt, alltså. Jag blev dock tvungen att skaffa en ny gemensam motor.

ATT SAmvERKAN i flera fall leder till ett effektivare resurs- utnyttjande är ett faktum och det finns många och bra exempel på det.

I detta nummer redovisas erfarenheter från några Upplandskom-muner som gått samman kring gemensamt lönekontor med ökad

kvalitet och effektivitet som resultat. Ta också del av reportaget om Karolina Berglund som numera samtidigt är ekonomichef i två kommuner med allt vad det innebär.

I tidningen finns också en krönika om statens nya servicecenter vars verksamhet startade den 1 juni i år. Målet är att öka effekti-

viteten och minska kostnaderna för den statliga förvaltningen. I den utredning som Katrin Westling Palm gjort presente-ras årliga besparingspotentialer på närmare 300 miljoner

kronor. Ni som tvivlar på detta eller vill veta mer, tveka inte

att anmäla er till årets KOMMEK den 22–23 augusti. Då medverkar bland annat Katrin Westling Palm och berättar mer om de erfarenheter man vunnit. Frågan ställs också om detta är en utveckling även för kommuner och landsting, att samordna sin ekonomiadministration. Detta och 45 andra seminarier finns att välja mellan. Men skynda att anmäla er. I skrivande stund ser det ut som om vi går mot det största antalet deltagare någonsin.

Men innan dess måste jag, som sagt, skaffa en båt-motor. Jag funderar på en sådan där räntesnurra, innan de förbjuds.

EN SKÖN, avkopplande och välförtjänt semester önskas er alla.

STAFFAN MOBERG

Ordförande, Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

håll Koll!

Föreningsmöte och

KOMMEK – en

svårslagen kombination

den 21–23 augusti

i Malmö!

PIONjäR. Inger Nilsson har mycket att berätta.

FESTyRA. Festivaler ger klirr i kassan.

BIL

D: P

EAc

E A

ND

LO

vE

BIL

D: A

ND

Ré

DE

LOIS

TED

Just nu är nytänkande särskilt viktigt inom den offentliga sektorn. Pengar är bristvara och du behöver fi nna nya sätta att effektivisera verksamheten. Folktandvården i Västra Götalandsregionen är ett exempel på organisation som gått från ord till handling för att säkra en effektiv och ändamålsenlig verksamhet även i framtiden. Ett långsiktigt och målinriktat utvecklingsar-bete som startade för fl era år sedan. Vårt samarbete har blivit så framgångsrikt att vi delar monter på Kommek 22-23 augusti i Malmö. Här får du chansen att diskutera välfärdens utma-ningar och möjligheter med Gunnar Eriksson, Tandvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.

www.ekan.com

Välkommen ti ll monter D17

6 Kommunal Ekonomi #3 2012

SKATTER

Slottsgatan 8, 722 11 Västerås • 021-18 35 35www.a-data.nu

Ekonomisystem SKA inte vara svårt!– Vi lotsar dig säkert mellan blindskär och grynnor.

På kryss mot framtiden?

Det var i mars i år som finansminister Anders Borg, efter en lika lång som het debatt om riskkapitalbo-lagens skatteplanering inom bland annat välfärds-

sektorn, lade fram sitt förslag om att förbjuda användningen av räntesnurror.

Räntesnurror är en metod som används av bolag som vill minska sin vinst och därmed skatt i Sverige genom att göra stora räntebetalningar inom en koncern, företrädesvis till ägarbolag utomlands.

HuRuvIDA FÖRSlAGET KOmmER att gå igenom är ännu så länge oklart. Det har mött skarp kritik från såväl nä-ringslivet som kommunsektorn. SKL betonar att kommu-

nerna över huvud taget inte skickar pengar utomlands och menar att förslaget kan leda till förluster på ”hundratals miljoner kronor” för kommuner som organiserat sig som koncerner med egna internbanker.

”Förslaget innebär att de kom-munala internbankerna måste av-vecklas, vilket medför att kostna-derna för den externa upplåningen kommer att öka med betydande belopp”, skriver SKL i sitt remissvar till förslaget.

Till finansdepartementets hårdnande linje mot räntesnur-ror sällar sig nu också Skatteverket. Verket arbetar sedan december med en kartläggning av användningen av ränte-snurror bland företag inom välfärden. I en tidigare gransk-ning har man nekat ett 30-tal kommunala bolag att använda räntesnurror för att göra ränteavdrag på sammanlagt över 600 miljoner kronor. På regeringens uppdrag har Skattever-ket nyligen även dragit igång en bredare översyn av kom-munsektorns användning av räntesnurror.

– Vad uppdraget innebär i praktiken vet vi inte exakt ännu. Såvitt jag förstår ska vi förutsättningslöst granska verksamhet som bedrivs av exempelvis kommuner och in-vestmentbolag för att i första hand kontrollera förekomsten av skatteplanering med ränteavdrag, säger Börje Noring, skatterevisor på Skatteverket.

TIll DE KOmmuNER som flitigast använt sig av ränten-snurror de senaste åren hör Göteborg. Men johan Nyhus (s), ordförande för Göteborgs Kommunala Förvaltnings-bolag, GKF, avvisar alla jämförelser med privatägda risk-kapitalbolag.

– Vi kan inte förstå hur kommunerna kan ha blivit slag-påsarna i den här debatten. Vår konstruktion är att plocka in delar av de vinster som våra kommunala bolag gör och finansiera andra verksamheter, i kommunen. Det är för göteborgarnas bästa och vi gör inga andra utbetalningar till kommunen alls, säger han.

Exakt hur mycket pengar Göteborgs stad förlorar om finansministerns förslag går igenom vet han inte. Att det handlar om ”åtskilliga miljoner” står dock klart, även om det är pengar Göteborgs stad redan har skapat utrymme för.

– Vi kände till riskerna, men ville ändå prova det eftersom vi inte tyckte det kunde riktas mot kommunerna, säger han.

Inte heller staten går fri. Dagens samhälle har avslöjat att AP-fonderna använt aggressiva ränteupplägg och nu ska Skatteverket granska även dem.

Efter att finansminister Anders Borg lagt förslag om att förbjuda skatteplanering med hjälp av så kallade räntesnurror ska Skatteverket nu granska hur kommunsektorn använder sig av dem. Kommunerna avvisar alla jämförelser med vinstmaximerande risk-kapitalbolag.

TExT: TOBIAS HAMMAR

kritik mot förslag om räntesnurror

SNuRRIGT. Anders Borg upprör kommunerna.

BILD: cARL-JOHAN FRIMAN

Kommunal Ekonomi #3 2012 7

Möt oss som älskar ditt jobb!Vision kommer att fi nnas på Kommek den 22–23 augusti. Vi vill prata med dig om dina förutsättningar i jobbet, och om våra idéer för hur off entlig sektor ska fortsätta locka till sig de bästa ekonomerna. Här är Beatrice, Marta och Mats. Vi är chefsombudsmän i Vision, och experter på allt som har med din anställning som chef att göra. Vi coachar dig i ledarskap och personlig utveckling. Våra personliga chefsombudsmän är bara en av fördelarna med att vara chefsmedlem i Vision. Erbjudande! Är du inte medlem? Just nu kan du prova oss 3 månader utan kostnad. Sms:a Vision till 72 672.

Vi ses på Kommek,

i monter G11!

KEF

Det finns ett stort sug efter kurser och utbildningar från KEF:s medlemmar, men också att skapa

mötesplatser. – Vi har därför nu bildat en utbildnings-

kommitté där vi lagt upp hur utbildnings-planen ska se ut. Vi nyanställer nu en person som ska hålla i detta, säger Staffan moberg, ordförande i föreningen om att föreningen går från fyra till fem anställda.

Efterfrågan från medlemmarna på an-vändbara kunskaper har bara ökat, viket har lett till en diger lista av 60-talet kurser och seminarier inom verksamhetsekonomi. I framtiden kommer just den utbildande rollen för föreningen att förstärkas än mer.

– Att arbeta i en politiskt styrd verksam-het kräver speciella kunskaper, inte minst om den kommunala särarten. Något som inte lärs ut på universiteten och där vi kan bidra med kompletterande utbildningar.

Medlemsantalet har stadigt ökat till da-gens cirka 3 400, vilket tillsammans med växande kursutbud inneburit en större ad-ministration av verksamheten.

– I dag omsätter vi drygt elva miljoner per år. Omfattningen på verksamheten krä-ver att man har årsmöte varje år i stället för vartannat år för att ta ställning till bokslut och ansvarsfrihet.

Ett namnbyte är också på gång, avslöjar ordföranden. Dagens namn Föreningen

Sveriges Kommunalekonomer korrespon-derar dåligt med förkortningen KEF och är dessutom ”omodernt och otympligt”, me-nar Staffan Moberg:

– Vi har dessutom inte enbart kommunalt anställda ekonomer utan också andra som har uppdrag mot offentlig sektor. Vi kom-mer att ta upp frågan om nytt namn i höst i samband med årsmötet och diskutera hur processen ska gå till.

Nästa år fyller föreningen 100 år – hur ska detta firas?

– Med den bästa årskonferensen någon-sin och en ännu bättre jubileumsfest, säger Staffan Moberg.

kef växer i ny kostym

uPPåT. Ordförande Moberg ser KEF växa.

För tio år sedan var KEF en mindre ideell förening, i dag omsätter den elva miljoner kronor. Föreningen har expanderat kraftigt vilket kräver både nya organisationsformer och fler anställda. Och kanske ett namnbyte …

BIL

D: S

TEF

AN

BO

HLI

N

AGNETA BORGSTRöM


ta steget lyfter en nivåAKTuEllT

Det har blivit betydligt enklare för den

svarande. Samtidigt blir resultatet mera entydigt

och lättare att avläsa, säger KEF:s Nils-Hugo johansson.

TANKEN mED TA Steget är att ge både den enskilde ekonomen och arbetsgivaren ett redskap för kompetensplanering, alltså vad ekonomen har för kompetens och hur behoven ser ut. Flera landsting och runt 20 kommuner har kört

alla eller delar av Ta Stegets fyra ekonomiområden. Idag innehåller verktyget sammanlagt närmare 40 kompetensområden inom de fyra ekonomiområdena.

– Med det uppgraderade verk-tyget kommer det att gå betydligt snabbare att göra enkäterna. Jag tror nog att man hinner uppåt tio kom-petensområden på en timme, säger Nils-Hugo Johansson.

NåGRA SOm TESTAT Ta Steget i större skala är Skaraborgskommu-nerna, en samling på 15 kommuner i gamla Skaraborgs län.

– Vi genomförde Ta Steget med kommunernas ekonomer och con-trollers för att få koll på kompetens-utvecklingsbehoven. Sedan sydde vi ihop utbildningspaket baserade på resultatet. Det var suveränt att kun-

na använda Ta Steget på det sättet, säger Christina Olsson, ekonomi-chef i Skövde.

KOmPETENSuTvECKlING är en nyckelfråga, inte bara för redan anställda:

– Vill vi vara attraktiva på arbets-marknaden måste vi kunna visa att vi kan erbjuda ekonomerna plane-rad kompetensutveckling.

THOMAS PETTERSSON

Nu har Ta Steget blivit enklare att förstå, mera logiskt och mera pedagogiskt. Med hjälp av språkkonsulten Ulrika Berg har hela kompetensverktyget fått en rejäl språklig och pedagogisk genomgång.

TA STEGETS EKONOmIOmRåDEN 4 Redovisning4 Styrning och budget4 IT-användning4 Uppföljning

KOMMEK 2012 lutar åt nytt deltagarrekord. Popu lärast hitintills är Stefan Einhorn och ett seminarium om IT- base rade beslutsstöd.

Det går bra för KOMMEK 2012. Så bra

att projektgruppens Karl-Erik Norlander i

slutet av maj ser ett möjligt nytt deltagarrekord, även om nya anmälningsrutiner gör jämförel-ser med tidigare år vanskliga.

– Vi nosar på rekord i antalet anmälningar, helt klart. KOM-MEK har ett starkt varumärke och förmodligen har vi drag-hjälp av en allmänt sett högre kursaktivitet, säger han.

vIlKA äR Då de popu-läraste seminarierna? Ja, hittills har Stefan Ein-horn dragit flest anmäl-ningar med sitt breda humanistiska anslag – inte så förvånande.

Lite mer överraskande (och därför extra roligt) är det stora intresset för sponsorseminariet om IT-stöd för ekonomer, kallat Effektivisera verk-samhetsplaneringen och samordna den med budgeten – ett bra mått på hur stort intresset är för besluts-stödssystem inom sektorn just nu.

HÖGT uPP På listan hamnar också seminarierna om Göte-borg efter mutskandalerna, bättre analyser med nyckeltal, debatten om den ekonomiska politiken och seminariet om statens samordnade ekonomiadministration (du kan läsa en krönika av frågans utredare Katrin Westling Palm på sidan 30).

mEN AllT äR inte seminarier. Missa inte att ta en vända till KEF:s monter i utställarhallen.

–Vi har en bra monterplats, centralt placerad i hallen all-deles intill en av kaffe-bufféerna. Här händer det mycket, allt från information om vårt kursutbud till roliga tävlingar. Alla är välkomna

att titta in, säger Karl-Erik Norlander.

THOMAS PETTERSSON

kommek nära rekordet

BILD: ScANPIx/ ANNA REHNBERG

POPuläR. Ett av KOMMEKS dragplåster är Stefan Einhorn, medicinprofessor och överläkare vid Radiumhemmet.

KlIv uPP. Ta Steget har blivit enklare och lättare att använda.


Riskanalysen, som en del av den strategiska styr-ningen, är inte alltid särskilt prioriterad i den kom-munala verksamheten. Självklart finns det ett antal

kommuner, landsting och regioner som på ett föredömligt sätt arbetar på ett genomtänkt och strukturerat sätt med riskanalyser, men tyvärr finns det många kommuner som inte arbetar så*.

En del kommuner har hittat ett sätt att arbeta med risk-analys som känns lämpligt för dem, men det behöver inte alltid betyda att det är det bästa tänkbara sättet. Tyvärr är det dock vanligt att kommuner nöjer sig med att hitta en lämplig nivå för sitt riskanalysarbete och stannar där.

Då är det viktigt att ledarna (läses: politiker och tjänste-män) styr upp riskanalysarbetet. Riskanalysen är en pro-cess som kräver utveckling och beaktar nya infallsvinklar utifrån ett omvärlds- och invärldsperspektiv. Utveckling kräver dock mod, förmåga att trampa upp nya stigar och ett gott ledarskap.

GRuNDEN FÖR ATT påbörja en resa med en förändrad attityd till riskanalyser, är att det skapas en förståelse i organ isationen för varför detta är viktigt. Det är led-ningens ansvar att skapa förståelse och acceptans för hur organisationen förhåller sig till riskanalysprocessen.

Ledningen måste i detta hänseende också vara kapabel att väga kostnaderna för att inte lyckas med verksamhe-ten mot kostnaden för att arbeta med riskanalysen. Likaså måste ledningen, vilket är viktigt, kunna se ”vinsterna” med att vissa risker accepteras.

Riskanalys handlar med andra ord inte bara om att undvika risker, utan i stor utsträckning även om att inte missa relevanta och utmanande möjligheter i den kom-munala verksamheten! Göteborgs stad har genomfört ett gediget arbete för att lyfta kompetensen om och insikten av riskanalys genom den så kallade självdeklarationen. Alla förvaltningar och bolag har via detta arbetssätt fått ett verktyg för att kunna se över sina processer, risker och strategier. Det är inte alltid lätt att föreslå nytänkande och förändringar, eller för den delen öppenhet, för det som händer utanför den egna organisationen, när allt fungerar

”som det ska”. Väl inarbetade rutiner och processer i den kommunala organisationen ifrågasätts i alltför liten ut-sträckning eftersom det ofta känns tryggast att fortsätta i samma spår som tidigare. Organisationer som blundar för förändringar har en tendens att förlora förmågan till kri-tisk granskning av sina rutiner och arbetsmetoder. Därut-över saknar de ofta förmåga att tolka och förstå innebör-den av förändringarna.

I organisationer där det finns en rådande kultur av att vi inte ska göra fel, finns det alltid en risk att det skapas en atmosfär där sanningen inte alltid är välkommen. Att se den annorlunda och oväntade vägen till att lösa ett pro-blem, att hantera en risk eller att förändra en fungerande rutin, sker i de flesta fall inte med automatik. Därför är det viktigt att då och då ifrågasätta det som görs och bland an-nat ställa sig frågorna:

• Kan det göras annorlunda? Ja, det kan det alltid!

• Kan det göras bättre? Sannolikt.

• Kan vi verkligen ifrågasätta ”expertisen i organisationen? Ja, expertkunskapen kan väldigt snabbt bli obsolet. Ha respekt för individen, men våga ifrågasätta expertkunskapen.

• Vågar vi verkligen förändra det vi redan ”bestämt”? Inget är för evigt – inte heller det sätt ni bedriver ert arbete på.

mED ANDRA ORD: se riskanalysen i den kommunala verksamheten som en viktig del av den strategiska styrning-en samt att den är viktig för att även kunna tillvarata möjligheterna.

* Som ett positivt exempel kan nämnas Ystads kommun där samtliga nämnder och kommunala bolag arbetar med riskanalysen på ett likartat sätt.

Riskanalys handlar inte bara om att undvika risker, utan också om att inte missa utmanande möjligheter i den kommunala verksamheten. Göteborgs Stad är ett bra exempel med sina självdeklarationer, skriver Roland Svensson på Deloitte.

se möjligheterna – inte bara riskerna!

BILD: MSB BILDBANK

Gä

ST

SK

RIB

EN

T

ROlANDSvENSSONn Författare och Director på Deloitte.


SAmvERKAN

Att samverka, det är fint, det. Eller, rättare sagt: många kommuner har gjort en dygd av nöd- vändigheten. Så har det inte alltid varit. Om vi

går 20 år bakåt i tiden var samverkan framförallt ett sätt att effektivisera och spara pengar för att möta de krafter som ville privatisera och konkurrensutsätta kommunal verksamhet.

Så sent som för tio år sedan utreddes potentialen i den kommunala samverkan av den dåvarande socialdemo-kratiska regeringen, man utlyste tävlingen ” Bästa sam-verkanskommun” och det fanns statliga stimulanspengar att hämta.

IDAG BEHÖvS INGA yttre stimulanser och skrämskott om privatiseringar – en kärv verklighet när det gäller exempelvis rekrytering och kompetensförsörjning är incitament tillräckligt för många kommuner.

– De sista fem åren har det hänt enormt mycket inom samverkansområdet . Mycket låg stilla i avvak-tan på ansvarsutredningen, det blev ju ett ”jaså” och då tog utvecklingen fart, säger Ola mattisson som studerat kommunal samverkan sedan 1990-talet*.

Någon säker statistik över kommunal samverkan finns inte. De enda någorlunda säkra uppgifter vi har rör kommunalförbund vilka rapporteras in till SCB varje år.

– Vi har precis avslutat en lokal samverkans-studie i Skånes 33 kommuner. Där har

vi cirka 128 samarbeten där drygt två tredjedelar är bundna

av avtal, resten är lösa projekt

Fast, ”kommunal samverkan” är

förstås en definitions-fråga. Det finns en stor

mängd informella samarbeten på alla nivåer och inom alla sektorer. Där är

mörkertalet stort (i en studie av Borlänge kom-mun konstaterades att den verkliga samverkan var nästan tre gånger större än den rapporterade).

– I en kunskapsöversikt från 2009 föreslog faktiskt jag och Anders Anell att det skulle skapas

en samverkansdatabas med kontaktpersoner, berättar Ola Mattisson.

vAD äR DET då för faktorer som driver samverkan? Beror på det geografin, kommunstorlek, politisk färg eller vad?

– Det finns faktiskt inga säkra in-dikatorer i den forskning som gjorts

– alla samverkar hejvilt med alla utan tydliga mönster, säger han och fortsätter:

– Någon har ett problem, börjar prata med sina kom-pisar över kommungränsen och så slutar det med att man gör något ihop.

abra kadabra – samverka! Att samverka handlar idag mer om att klara rekrytering och kompetens än om att bara effektivisera. Kontinuitet och tillit mellan politiker och tjänstemän är starka framgångsfaktorer – och ett gemensamt yttre hot kan ge hjälp på traven. TExT: THOMAS PETTERSSON

ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND


En drivande faktor är ett yttre hot av något slag. Ska det bli riktig fart ska hotet helst uppfattas som allvarligt av samtliga potentiella samverkare. Alla måste tjäna på ett samarbete om det ska komma igång och fungera bra.

– Man kommer längre med ett vänligt ord och en pistol än bara med ett vän-ligt ord. Det behövs oftast ett yttre hot innan det blir verkstad, säger han.

Dessutom är taj-mingen viktig. Där var det enklare förr, exempelvis vad gäl-ler infrastuktur. När ingen hade någonting var det lättare att gå ihop om exempelvis vatten- och avfalls-anläggningar.

– Har du gjort en egen investering på infrasidan vill du förmodligen inte gå med i ett samverkansprojekt inom sam-ma fält. Då vill du ha utdelning och av-skrivning på din egen investering först.

vIll mAN TAlA om tydliga fram-gångsfaktorer för kommunal samverkan så är kontinuitet och tillit säkra kort.

– Om du har en samling politiker och tjänstemän som umgåtts i tio år har du större chans att få upp ett samarbete på banan. Men, byter du två kommunal-råd och två kommundirektörer är det ett nytt lag och en ny giv igen, säger han och fortsätter:

– Tillit är kalendertid och det krävs många luncher och kaffekoppar innan man kommer till skott. Å andra sidan är det väldigt få institutionaliserade samar-beten som bryts upp när de väl startat.

I en mening kan det vara lättare att samverka om stora samverkansprojekt. När det rör sig om lokal serviceproduk-tion är det svårare:

– Det är ingen vits för parkförvalt-ningen att samverka och få ett dubbelt så stort område. De måste ändå ha korta

transportvägar för sin verksamhet, säger han. Att samverka inom löner, IT och tele-fonväxlar är inget nytt, men det är ofta anmärkningsvärt svårt att komma till skott. En förklaring kan vara inga poli-tiska vinster och fina honnörsord i his-torieskrivningen väntar.

Och på ekonomisidan är det ett rätt delikat pussel, anser Ola Mattisson:

– Alla måste ju ha samma ekonomi-system till att börja med. Har kommu-nen köpt ett nytt ekonomisystem vill man ju dra full nytta av det innan man börjar samarbeta och kanske måste byta system.

Nu KOmmER SIGNAlER från reger-ingen att man ser stora fördelar med den norska modellen, alltså fler små kommu-ner. Kan det påverka viljan att samverka?

– Njaa… jag tror många drar sig för småskalighet. Redan idag har ju små kommuner problem med att rekrytera till de tunga chefsposterna. Det tillkom-mer nya verksamheter och lagkomplex hela tiden – det drar kompetens.

Hur ser det ut om tio år? – Den stora frågan är hur många sam-

verkansorgan en kommun klarar av att vara delaktig i samtidigt- kan man vara med i tio olika organisationer med olika laguppställningar? Eller kommer vi att gå mot många samarbeten i med få kom-muner?

*Ola Mattisson lade fram sin avhandling Kommunala huvudmannastrategier för kost-nadspress och utveckling – en studie av kom-munal teknik vid Lunds universitet år 2000.

Svenska kommuner och landsting i samverkan

Välkommen till Kommuninvests Finansseminarier hösten 2012

Ur programmet

•Finanspolicyoch koncernsamordning•Borgensavgift–vadhar häntunderåret?•Derivat•Omvärldsbevakning: ränteläge,marknad, makroekonomiMedreservationföreventuellaändringar.

Kommuninvest bjuder in till

seminarier på följande orter:

•Stockholm,17oktober•Karlstad,18oktober•Jönköping,23oktober•Göteborg,24oktober•Malmö,25oktober•Luleå,6november•Umeå,7november•Östersund,8november

Passa på att boka in datumen

redan nu!

Seminarietärkostnadsfrittochöppetföralla,menfrämstriktattilldemsomarbetarmedfinansfrågorikommuner,landstingochdessföretag.

Förmerinformationwww.kommuninvest.se

abra kadabra – samverka!

ANTAl KOmmuNAlFÖRBuND2011 172 2010 1682009 165

2008 1512007 139

Källa: SCB

” Den stora frågan är hur många samverkansorgan en kommun klarar av att vara delaktig i samtidigt.”

Ola Mattisson.


Läs mer på www.deloitte.com/se/offentligsektor

Offentlig sektor står inför tuffa utmaningar. En åldrande befolkning som innebär att färre ska göra mer för fler, ökad konkurrens om arbetskraften samt ökade krav på service, tillgänglighet och effektivisering är några av utmaningarna.

Med fokus på värdeskapande stöttar vi offentliga aktörer i förändringsarbetet – från strategi till implementering.

Är du rustad för framtidens utmaningar?

gemensam finanspolicy ger musklerMed en gemensam finanspolicy siktar lands-tingen i Sörmland, Örebro och Västmanland på synergivinster och minskad finansiell sårbarhet. ”Det är ett initiativ som kan få efterföljare”, tror finanschef på Landstinget Västmanland, Fredrik Holst.

TExT: TOBIAS HAMMAR

BILD: ISTOcKPHOTO

Sedan i höstas har Örebro, Västmanland och Sörmland en gemensam policy för hur landstingen ska agera i sin samlade finansförvaltning. Initiativet växte fram efter

omfattande diskussioner mellan de inblandade landstingens politiker och tjänstemän. Det huvudsakliga syftet var att öka organisationernas tyngd i samröret med finansmarknadens aktörer.

– Tanken har länge funnits att det borde finnas sätt att samarbeta för att minska landstingens sårbarhet. Det är stora pengar vi hanterar, samtidigt som vi i regel har små resurser avsatta för att förvalta dem. Med ett sådant här upplägg blir vi alla starkare, säger Fredrik Holst, finanschef på Landstinget Västmanland.

ATT juST väSTmANlAND, Sörmland och Örebro valde att gå samman beror på att dessa län ligger nära varandra geo-grafiskt. Men Fredrik Holst utesluter inte att samarbetet både växer och får efterföljare på andra håll i landet.

– Vi har sagt att om någon vill ansluta sig är de välkomna till det, men det måste ske på våra villkor. Och att döma av vad som kommer fram i det finansnätverk som vi har inom landstingen, är intresset stort för den här typen av samarbete. Sedan gäller det förstås att hitta formerna för det.

Just nu pågår arbetet med att fasa in de tre landstingens verksamheter i den gemensamma verksamhetsplanen. Ett finansråd har upprättats, med ekonomidirektörerna och finanscheferna från de tre organisationerna, som fortsätt-ningsvis ska träffas en gång i kvartalet. Dessutom har man börjat göra gemensamma upphandlingar och införa gemen-samma rutiner för frågor som rör exempelvis etik, adminis-tration och rapportering.

Och fördelarna med det nya arbetssättet har redan börjat visa sig, menar Fredrik Holst:

– Vi ser att vi får en helt annan tyngd i upp-handlingen av varor och tjänster. Dessutom stärker vi vår kompetens genom att vi helt plötsligt får en möjlighet att specialisera oss, till exempel på olika tillgångsslag. Det händer så mycket på det finansiella området att det lönar sig att vara expert inom ett område.

TIll DE NACKDElAR med samarbetet som parterna har identifierat hör bristande tid för nödvändiga förändringar och det geografiska avståndet mellan de medverkande lands-tingen. Men att den gemensamma finanspolicyn skulle leda till försämrad insyn och ett minskat handlingsutrymme för landstingens folkvalda tror inte de inblandade politikerna själva.

– Jag ser inget demokratiproblem i det här. Nu har vi job-bat fram en gemensam finanspolicy, men det är fortfarande styrelsen och fullmäktige i respektive landsting som har det yttersta avgörandet i frågan. Man får naturligtvis argumen-tera för sig om man vill ändra på någonting, men i längden är det snarare så att våra funktioner för kontroll och uppföljning blir bättre med det här, säger Tomas Högström, gruppledare för Moderaterna i Landstinget Västmanland och en av initia-tivtagarna till finanssamarbetet.

Fredrik Holst.

SAmvERKAN


Knivsta

Älvkarleby

Tierp

Heby

Östhammar

Uppsala

Knivsta

Håbo

Enköping Knivsta

lönearbetet runtom i svenska kom-muner blir allt mer komplext och svårmanövrerat, vilket lett till

samarbeten över kommungränserna på många håll.

För några år sedan knackade Knivsta kommun på dörren i Tierp och fick ett positivt svar.

– Knivsta hade ett politiskt uppdrag på sig om att söka samverkan och kom till oss med en förfrågan. Vi hade också haft liknande tankar. Lönearbe-tet blir allt svårare att klara av med all kostsam teknik, filöverföringar, alla system som ska vara i drift och det är knepigt med kompe-tensförsörjning. Snart kom även Älvkarleby med i samverkan, säger Sara Svanfeldt, löne-chef för det gemensamma löne-centrum som finns i Tierp.

TROTS AvSTåNDET Om

sju mil kommunerna emellan såg Knivsta enbart fördelar då den är en utpräglad pendlings-kommun, förklarar Lennart Lundberg, vice ordförande i kommunstyrelsen i Knivsta, som sitter med i den gemen-samma lönenämnden som också bildats.

Med resultatet i hand visar det sig dock att alla i personalen ändå väljer att sluta, då sta-tionering ska vara Tierp.

– Det är naturligtvis trå-kigt, men vi ser ändå bara vinster med att sam-ordna allt arbete, säger Lennart Lundberg.

Kommunerna i Karlskoga, Kristi-nehamns, Storfors och Filipstads kommer att samarbeta kring

lönearbetet från 1 september. Lösningen blir en gemensam lönenämnd medan lönekontoret kommer att ha sitt säte i Kristinehamn. Personalchef Niclas Friman i Kristinehamn hyser stor tillförsikt:

– Vi har förberett oss väl, vi har pratat,

pratat och pratat för att få ihop kulturerna. Vi tjänar på detta i både kvalitet och effek-tivitet. Det är enklare och billigare att ha ett system jämfört med fyra, säger Friman.

Förändringen är en logisk effekt av öv-riga kommunsamarbeten i östra Värm-land där en gemensam räddningstjänst och överförmyndarnämnd redan finns.

trio för lönsamma löner

Sara Svanfeldt. Lennart Lundberg.

Värmländska lönekontor går ihop

Han ser hur varje liten löneavdelning ofta har en överkapacitet och kan hantera långt fler anställda. Att då gå samman ger en starkare och mer flexibel organisation som blir mindre sårbar.

– I framtiden måste kommuner samar-beta mer för att klara kostnaderna, säger lennart lundberg.

Processen för att hitta fram till

varandra har tagit tid, men varit avgörande enligt Sara Svanfeldt för att kunna utreda hur samverkan ska gå till. Till en början var den stora utmaningen att skapa enga-gemang och samsyn inför kommande sam-arbete, så att alla medarbetare skulle känna delaktighet i kommande beslut. Ett beslut togs att genomföra en förstudie, för att ta till vara på den egna kompetens och idéer som finns på löneavdelningarna. Work-shops genomfördes. En arbetsgrupp fick ”bygga” en bra gemensam organisation med exempelvis en gemensam lönenämnd.

– Ett problem är att få till bra tekniska förutsättningar för att kunna arbeta mot flera kommuner. Stationeringsort är respektive kommun året ut, men från 1 september i år kommer alla att ha arbets-platser i Tierp. Möjligheterna är däremot stora då samarbete leder till mer effektivt

och kreativt arbete, säger Sara Svan-feldt, som är noga med att påpeka att

ingen anställd personal är tänkt att ”sparas in” även om det leder till

naturliga pensionsavgångar.Särskilt viktigt är att alla

kommuner har samma pro-gramvaror vid ett samgående.

– Annars är det svårare att jobba effektivt. Otroligt mycket

bättre förutsättningar ges med samma system, säger Svanfeldt.Finns det risk att en större kom-

mun, som Tierp, inte lyssnar in de mindre?

– Vi har en utmaning att skapa en kultur som är gemensam, att skapa

en ny vi-känsla. Att vi inte fick med oss personalen i Knivsta är synd, men jag ser inte att det beror på arbetssättet, säger Sara Svanfeldt.

lÖNSAm. Upplandstrion är inte grannkommuner.

Workshops, utbyte av erfarenheter, förankring, känna in kulturer. Tre år av förberedelse tog det innan Tierp, Knivsta och Älvkarleby gjorde slag i saken med gemensam lönehantering – trots att Knivsta inte är nästgårds.

TExT: AGNETA BORGSTRöM


SAmvERKAN

T idigare gick det att räkna till nästan tusen olika pris-lappar på gymnasieutbildningarna i Stockholms län. Men sedan 1 januari 2011 finns en gemensam prislista

beräknad på den genomsnittliga kostnaden för de olika gymna-sieprogrammen i varje kommun.

– Innan vi införde listan kunde den som anordnade utbild-ningen själv bestämma priset. En kommun kunde kosta på sig att ha en dyrare skola och låta andra betala. Det skapade en högre kostnadsutveckling, säger Björn larsson på Kommun-förbundet Stockholms län.

I DET GAmlA systemet var det förmånligt för fristående skolor att etablera sig i kommuner som hade högre priser, till exempel Stockholm, Lidingö och Nacka där lokalkostnaderna är höga. Friskolorna kunde då räkna med samma ersättning.

Inte heller kan de längre dra fördel av att en kommun bygger en ny skola. När priserna inte var samordnade var kommunen tvungen att höja ersättningen till friskolorna lika mycket som kostnaden ökade för de egna skolorna, även om de fristående satt kvar i gamla lokaler.

samma prislapp på skolan

cHristina olsson … som slutat som ekonomichef i Töreboda-Gullspång

Du har varit ekonomichef i två kommuner samti-digt. var det svå-rare eller lättare än du trodde?

”Det har varken varit svårt eller lätt… det har varit utvecklande och intressant. En givande process, skulle jag säga.”

Vad är det svåraste att bemästra?

”Tiden! Men det har man varit medveten om i båda kommu-nerna. Planering är A och O om man ska få ihop agendan.”

Hur har det fungerat med den lilla ekonominämnden med två kommunalråd?

”Jag brukar kalla den Sveriges minsta nämnd … den har varit viktig och det har fungerat väldigt bra. Alla frågor av betydelse har vi styrt över till nämnden, det har vi varit tyd-liga med.”

Ni har kommit en bra bit på väg, förstår vi. Vad är nästa steg?

”Att varje enskild ekonom job-bar med samma område, alltså skola eller vård och omsorg, i båda kommunerna. Så att man får ett helhetsperspektiv på verksamheterna.”

Ditt bästa råd till din efterträdare?

”Var positiv och lyhörd och arbeta konsultativt. Jag hade en fördel av att jobba med projekt och kundinriktat tidigare. Det tänket är bra att ha med sig.”

Vad ska du göra nu?

”Jag börjar som ekonomichef i Skövde i mitten av maj. Det ska bli spännande, ekonomichefen har en roll i organisationen som jag tror passar mig.”

Hallå där!

Gemensam prissättning underlättar samarbetet och håller ner priserna i Stockholms läns gymnasieregion.

– Nu får man inte mer pengar även om man lägger in ett marmorgolv, säger Björn Larsson, ekonom på Kommun- förbundet Stockholms län.

TExT: TORBJöRN TENFäLT


Tre snabba frågor1. Har ni några samarbeten inom exempelvis ekonomiområdet?2. Varför samverkar så få kommuner om ekonomi administration och ekonom- resurser?3. Kan du tänka dig att jobba som ekonomichef i två kommuner?

lena einarssonEkonomichef, Nordmaling

1. Det diskuteras om att samverka med andra kommuner inom lönehantering och IT, men vi har inget etablerat sam-arbete inom ekonomiområdet.

2. Det kan vara så att arbetstopparna i ekonomernas verk-samhet avskräcker. Sedan kan det vara känsligt att visa upp siffrorna – man visar gärna upp verksamheten, däremot.

3. Ja, om man klarar av att disponera jobbet rätt och sätta gränser, samtidigt som det rätta stödet finns från politiker och förvaltning. Det skulle vara en utmaning!

nils-erik nilssonEkonomichef, Ovanåker

1. Vi har ett visst samarbete med Ljusdal och Nordanstig om ekonomisystemet – vi har skött implementering av elektroniska leverantörsfakturor, exempelvis.

2. Teoretiskt skulle det gå, jag har själv erfarenhet av att samla vårt landstings ekonomiservice till en ort. Men det byggs gärna skyddsvallar, ingen vill bli av med personal - och så har vi förstås långa avstånd. Sedan är ekonomin hårt förknippad med styrmodellen, det kan försvåra.

3. Jo, jag har tänkt tanken. Men då krävs det att man klarar bredd och djup i verksamheten i flera kommuner. Vi ekonomer ska vara till för verksamheten – inte tvärtom.

anna engström Ekonomichef, Sunne kommun

1. Sunne, Torsby, Hagfors och ibland Munkfors samverkar mer och mer. Inom ekonomiområdet samarbetar vi om uppgraderingar av ekonomisystem. En del upphandlingar gör vi gemensamt, bland annat personalsystem.

2. Jag tror det beror på olika politisk ledning och av tradition. Ska man samarbeta måste det finnas ett starkt samarbete mellan ledningsgrupperna och de politiska ledningarna i kommunerna.

3. Inte just nu, personligen. Men, jag tror att det är fullt möjligt med ett starkt stöd från de politiska ledningarna i kommunerna.

Å andra sidan slipper de fristående huvudmännen den oreda det innebar att de tidigare fick olika ersättning för sina elever beroende på vilken kommun de kom från.

– I extrema fall har friskolor inte velat ta emot elever med behov av särskilt stöd från kommuner som inte velat betala för det, konstaterar Björn Larsson.

Med den gemensamma prislistan har det blivit lättare att budgetera. Det är också enklare för kommunerna att planera det egna programutbudet när prisfaktorn är känd.

Men den gemensamma prislistan har inte bara fördelar. Om en kommun vill satsa extra pengar på en utbildning får den nu-mera betala kalaset själv – det är inte tillåtet att ta ut ett högre pris för att täcka kostnaderna. Systemet kan också bidra till att en kommun håller tillbaka satsningar som skulle behövas, till exempel renovering av slitna lokaler.Sigtuna har som enda kommun valt att inte finnas med på prislistan som gäller 2012.

– Det är ett politiskt beslut. Listan avspeglar inte den rätta kostnaden för oss, säger gymnasiestrategen Anders Berg-ström.

Sigtuna har lägre priser, bland annat då kommunen sålt skol-fastigheter och nu hyr dem till en billigare kostnad. Sigtuna står däremot bakom den överenskommelse som ger eleverna rätt att välja utbildning fritt i länet.

I mITTEN Av maj sjösatte Kommunförbundet ett automatiskt betalningssystem, som varje månad hanterar fakturor för de olika gymnasieutbildningarna i länet på totalt 300–500 miljo-ner kronor.

– All manuell fakturering försvinner. Det här underlättar administrationen oerhört mycket och minskar risken för dubbelfakturering, säger Björn Larsson

Den gemensamma prislistan är en av grundpelarna i den gymnasieregion som infördes 2011. Alla kommuner i Stock-holms län samt Håbo kommun i Uppsala län har ingått ett samverkansavtal som innebär att samtliga elever på lika villkor kan söka de gymnasieutbildningar som erbjuds i regionen.

NymålAT. Mycket har blivit enklare med Stockholms läns gymnasieregions gemensamma prislista. På bilden målarlärare Pia Berg och eleven Sanna Ernerot på S:t Martins gymnasium i Solna.

BIL

D: H

ENR

IK M

ON

TGO

MER

Y /

ScA

NPI

x


Ekonomen Karolina Berglund är hemvändaren som tagit sig an en annorlunda uppgift: att leda ekonomiorganisationen i två kommu-ner, Fagersta och Norberg. För att undvika eventuella pikar om ”otillbörligt gynnande”

har hon bosatt sig i en tredje kommun, Skinnskatteberg. Nja, det sista är mera skrivet på skoj. Att det blev just Skinnskatteberg när flyttlasset gick från Stockholm har sina skäl:

– Jag har mina rötter i Skinnskatteberg och här hittade vi ett hus vi inte kunde stå emot. Huset valde oss, kan man nog säga.

Fast ännu viktigare för flytten från Stockholm var förstås jobbet som ekonomichef för en ekonomgrupp på runt tio personer med säte i Fagersta. Det samlade ekonomikontoret ska serva kommunerna Fagersta och Norberg samt två kommunalförbund med formell start den 1 juli i år.

– Tidigare jobbade jag som ekonomichef i Älvsjö stadsdelsnämnd, så steget att söka ett ekonomichefsjobb i en fristående kommun var naturligt. Dessutom lockade utmaningen med den nya organisationen mig, säger hon.

Hon har onekligen en bra grund för det nya jobbet.

Från början tänkte hon sig en pol mag i statsvetenskap, men riktade om studierna mot företagsekonomi, dock med inriktning mot offentlig sektor.

– Jag har ett intresse av hur en organisation fungerar, att så många intressen som ska vägas samman. Jag ser ekonomin som ett ramverk för verksamheten, säger hon.

I SITT FÖRSTA jobb 2004 som controller och budget-samordnare inom Hägerstens stadsdelsnämnd, ingick en traineeutbildning för framtida chefer i Kommun-förbundet Stockholms läns regi.

– Traineeutbildningen var jättebra! Jag fick en över-blick över organisationen och externa samarbeten som det skulle ha tagit många år att få ihop.

Förmågan till överblick och intresset för hur organi-sationer fungera kommer väl till pass. Nu blir det till att hålla koll på två olika politiska kulturer, med olika historia.

– Förmodligen måste jag hitta ett sätt att jobba och förhålla sig som fungerar i båda kommunerna. Det blir en avvägning på många nivåer - hur mycket ska anpassas och vad som ska vara gemensamt. Det blir nog lite för-ändring för båda – man är ju ändå bara en person …

På plussidan för Karolinas del finns den vana vid samverkan som finns i de båda kommunerna. Här finns sedan tidigare samarbeten inom exempelvis kommunal-teknik, gymnasieskola och räddningstjänst, löner med mera.

– Jag har svårt att se hur två kommuner som inte sam-arbetar i övrigt skulle kunna samarbeta så här runt eko-nomin. Det är nog inte det första man gör, säger hon och fortsätter:

– Kommunerna har upparbetade kontakter på många nivåer. Det underlättar mycket och det nya ekonomi-samarbetet blir mindre dramatiskt.

Visst går det att vara ekonomichef i två kommuner samtidigt – fråga ekonomichef Karolina Berglund i Fagersta-Norberg. Hon basar över en ekonomifunktion med fyra kunder – en utmaning passande för en ekonom som gillar samhällsbyggande.TExT: THOMAS PETTERSSON

HemVändare med dubbelt upp

mÖTE mED

Karolina Berglund Ekonomichef

Fagersta-Norberg

Så HäR. Många arbetsrutiner ska trimmas samman.


DET STRATEGISKA ORGANET för det samman-slagna ekonomikontoret är den gemensamma ekono-minämnden där kommunalråden Stig Henriksson och åsa Eriksson residerar och Karolina är föredagande.

Hitintills har man haft tre möten och det mesta har rört praktiska frågor som delegationsordningar och att nödvändiga beslut finns på plats innan skarpa läget 1 juli. Samordning har förstås varit ledordet:

– Vi har exempelvis gått igenom ekonomistyrnings- och finanspolicy så att det åtminstone inte krockar med varandra. Och vi har gått igenom delårsbokslut så att vi tajmar med varandra, säger hon och fortsätter:

– Det är ju fullmäktigebeslut som styr policyerna. På sikt kan de kanske jämkas samman, det är väl vi på förvaltningen som kan se det. Tanken är ju att vi ska plocka de bästa lösningarna från varje kommun, säger hon.

Nere på redovisningsnivå är det väl förspänt: samma version av ekonomisystem i alla fyra organisationerna. Och man håller sedan tidigare med att införa e-faktu-ror för leverantörerna i ett annat projekt.

Den nya organisationen ska serva sina kunder på lite olika nivåer. Kommunalteknikförbundet har mer av egen ekonomiadministration och behåller den tills vidare. Till gymnasieförbundet kommer den nya orga-nisationen att sälja kassa- och banktjänster, kund- och leverantörsreskontra och delar av bokslutsprocessen, exempelvis.

– På lite sikt räknar vi med ta hem gymnasieförbun-dets förvaltningsekonomtjänst till oss, förklarar hon.

Det blir drygt tio personer i den nya organisationen, ekonomiassistenter inräknat.

I den löpande administrationen blir det en ökad spe-cialisering man jobbar mot kunder eller leverantörer.

– På sikt är ambitionen att samma ekonom jobbar

med sitt ansvarsområde inom två kommuner. Vi måste förändra om vi ska hämta hem fördelarna fullt ut, säger hon.

Det kommer att finnas arbetsplatser kvar i Norberg. Den ekonom som exempelvis jobbar med skolan ska ha tillgång till en arbetsplats för möten och annat. En fördel är att det bara tar tio minuter med bil mellan kommunhusen.

DET FINNS FORTFARANDE en del frågetecken som väntar på att rätas ut. Kommunerna har olika banker och revisionsfirmor, exempelvis.

– När det gäller banktjänster ska vi fasa ihop oss för att det ska bli så enkelt som möjligt. Bankerna har ju olika rutiner och system.

Så, det saknas inte arbetsuppgifter. Hinner du med allt, eller skulle du behöva en sekreterare?

– Nja… jag har bra medarbetare som fixar mycket av det praktiska. Däremot kommer jag att se till att jag har en tydlig och accepterad ställföreträdare. Det kan bli tillfällen där jag förväntas vara på två ställen samti-digt, säger hon.

Låter klokt … då blir det tid över för annat. Fritid, exempelvis. Och det kan behövas.

– Vårt hus är en äldre avstyckad bondgård. Där finns det hur mycket som helst att göra. Det kommer att vara ett livsprojekt, som det ser ut.

Om KAROlINA BERGluNDålder: 35 år

familj: Make och två katter

Bor: Utanför Skinnskatteberg

utbildning: Magisterexamen i företagsekonomi från Stockholms universitet

Yrkesliv: Senast ekonomichef i Älvsjö stadsdelsnämnd (Stockholms stad)

fritid: Byggnadsvård och resor

”jag har svårt att se hur två kommuner som inte samarbetar i övrigt skulle kunna samarbeta så här runt ekonomin.”

TRE SKäl FÖR EKONOmISAmvERKAN FAGERSTA-NORBERGn Bättre kvalitet för mer

analys och bättre beslutsunderlag

n Minskad sårbarhet tack vare en större grupp ekonomer

n Bättre kostnadseffektivitet

Åsa Eriksson (S), kommunalråd Norberg

HemVändare med dubbelt upp

HEmKäR. Hembygds-gården i Fagersta ger Karolina rätt inram-ning.

BIL

D: T

ERéS

E A

ND

ERSS

ON


Arbetar du med upphandling? – här hittar du regelverket

Håll dig uppdaterad 2012 med de nya reglerna på upphandlingsområdet! Regelsamlingen innehåller både svenska författningar samt EU-direktiven på området. Med hjälp av praktiska tumgrepp, överskådliga innehållsförteck-ningar och sökordsregister hittar du snabbt och enkelt det du behöver.

Pris: 530 kr exkl. moms och frakt

Information och beställning: farakademi.se, [email protected], 08 506 112 00

Nya

tröskel-

värden!

FINANSDAGARNA

Trots strålande solsken svä vade det europeiska oros-molnet över Kista Science

Tower under årets upplaga av Finans dagar na. Grekiskt nyval och franskt presidentskifte väckte farhå-

gor om ekonomiska konsekvenser, som även kan drabba svenska kom-muner.

Finansmarknadsminister Peter Norman gjorde sitt bästa för att skingra oron. Under finanskrisen efter Lehman Brothers kollaps i september 2008 fick kommunerna 20 statliga miljarder i konjunktur-stöd. Bränner det till igen är reger-ingen beredd att göra samma sak, försäkrade ministern.

– Vi kan skjuta till pengar om det skulle behövas.

FÖR ETT åR SEDAN trodde regering en på en hyggligt stark tillväxt i Sve rige, men nu är prog-nosen en halv procent. För att få fart på hjulen och kunna tackla den demografiska utvecklingen pekade Peter Norman ut tre vägar. Reger-ingen vill höja pensionsåldern. Den vill också få ungdomar att gå genom utbildningssystemet snabbare och inleda arbetslivet tidigare.

Som tredje steg lyfte Peter Nor-man fram arbetskraftsinvandring-en. I motsats till 1960-talet finns det numera många länder att välja mellan för den som söker lyckan på utländska arbetsmarknader. Bättre marknadsföring måste till för att lyfta fram fördelarna med att bo och jobba just i Sverige.

– För handen på hjärtat, var är det sexigast att bo – i Barcelona eller Bollnäs?

Peter Norman kommenterade

även skatteutjämningen, som också den är under utredning. Regeringen delar bilden att vissa kommuner får för lite betalt och att vissa får för mycket, men enligt Norman ger det nya föreslagna systemet 80 procent vinnare och högst 20 procent förlo-rare. Mer bekymrad var han över att reglerna för utjämningen är så svår-genomträngliga att det kan minska systemets legitimitet.

– Jag har hört att de två personer i landet som begriper det här inte får åka i samma flygplan samtidigt. Om planet skulle störta pajar systemet.

I mITTEN Av maj – veckan efter Finans dagarna i Kista i norra Stock-holm – enades EU:s finansministrar om nya kapitaltäckningskrav för banker. Det innebär att Sverige kan få ett mer robust finansiellt system med tio procents kapitaltäckning under 2013 och tolv procent under 2015.

Peter Norman berättade om för-slaget till beslut, som gör att Sverige nu på egen hand kan ställa strik-tare kapitalkrav på systemviktiga svenska banker. Förändringen är särskilt viktig eftersom det svenska banksystemet i förhållande till BNP hör till de största i Europa.

– Vi tvingar bankerna att bli mer stabila. Min bedömning är att det här i längden inte kommer att på-verka de svenska bankerna negativt. I stället kommer de att framstå som starka och få nya affärsmöjligheter.

minister med krut i ladanRäkna med fortsatt stöd från regeringen om krisen tilltar i Europa, lovar finans-marknadsminister Peter Norman:

– Händer något i Grekland eller Frank-rike har vi ordentligt med krut i ladan.


”Handen på hjärtat, var är det sexigast att bo – i Barcelona eller Bollnäs?”

SySTEmväN. Peter Norman var mer bekymrad över utjämningssystemet komplexitet än eventuella orättvisor.

BIL

D: S

TEF

AN

BO

HLI

N


Vi söker en kompetent projektledare Vill du vara med på vår tillväxtresa? Nu söker vi en

projektledare som förstår kommunal verksamhetsstyr-

ning och kan bidra till att göra våra kunder framgångs-

rika. Läs mer på hypergene.se/karriar

Hypergene erbjuder marknadens effektivaste be-

slutsstöd för verksamhetsstyrning. Genom dynamiska,

framtidsorienterade lösningar bidrar vi starkt till

utveckling och tillväxt hos våra kunder. I en unik

helhetslösning med färdiga, verksamhetsanpassade

applikationer för kommuner erbjuder Hypergene®

Beslutsstöd en kraftfull plattform för utveckling av

verksamhetsstyrning. Därför har redan 25 kommuner

valt Hypergene som samarbetspartner.

Väx dig stark med Hypergene

I SKL:s årliga mätning Kommunens kvalitet i korthet (KKiK)är de två

första mätområden hur bra på kommunerna är på svara på e-post och i telefon.

– Det finns ett stort intresse bland kommun-politiker för de här måtten. Medborgarna ska ju inte behöva anstränga sig för att komma i kontakt med förvaltningarna, säger lars Strid på SKL som ansvarar för KKiK.

Det är stor skillnad mel-lan bäst och sämst när det gäller att svara på en enkel e-postfråga inom två dagar. Ett batteri med 24 frågor sänds till förvaltningarna. I toppen ligger Tierps kommun med 100 procent svarsfrekvens, i botten Töreboda med 27 procent.

RESulTATEN vISAR TyDlIGT att det är kommuner som inte är vana att mäta sin e-posthantering som hamnar i botten.

– De kommuner som systematiskt jobbar med svars- och be-mötandefrågor visar kraftiga och snabba förbättringar. Skellefteå och Järfälla är goda exempel på det, säger Lars Strid.

Vad beror då svag svarskultur på? Ja, en förutsättning är förstås att e-posten når fram. Kommunsektorn hade stora bekymmer med spam för fem-sex år sedan. Idag är det betydligt bättre, be-rättar Patrik Rydén på Profitel som utfört e-post och telefonmät-ningen åt SKL.

– Dagens spammare har blivit mer sofistikerade. Å andra sidan är tekniken betydligt bättre. Förr tittade man mest på innehåll och olika mönster. Idag kombinerar vi teknik för både mönster-analys, beteende, källa och distribution, berättar han.

PÅ KEF:s kansli berättar Karl-Erik Norlander att föreningen stöter på problemet emellanåt.

– När vi sänder ut vårt medlemsbrev händer det att kommuners spamfilter stoppar våra mejl. Då funderar man ju lite på hur dia-logen mellan IT-sidan och verksamheten ser ut, säger han.

Att använda säkra produkter för tvätt av in- och utgående e-post, samt att kryptera e-posten med S/MIME är några bra åt-gärder, enligt konsultföretaget Halon. Men det är människan som är det stora bekymret, enligt Patrik Rydén:

– Dålig svarsfrekvens beror till allra största delen på dålig e-post kultur. Att införa och underhålla en fungerande e-post-policy är det bästa sättet att nå tillräckligt bra svarsfrekvens och innehållsmässigt fullgoda svar.

mejlsvar mäter demokratin Hur demokratisk är din kommun i umgänget med medborgarna? Ett av de enklaste sätten att ta reda på det är att mäta hur kommunens tjänstemän hanterar telefon och e-post.

TExT: THOMAS PETTERSSON

”Handen på hjärtat, var är det sexigast att bo – i Barcelona eller Bollnäs?”

SENFäRDIG. Svag e-postkultur är ett vanligare problem än skräppost.

BIL

D: I

STO

cK

PHO

TO


OmväRlD

Det står Generaldirektor på dörren till Helmuth moroders kontor en trappa

upp i rådhuset i Bolzano. Både ti-teln och hans tyskklingande namn har sin förklaring: Italien är en ung statsbildning och fram till 1919 var Bolzano och provinsen Sydtyrolen en del av Österrike.

– Många här känner fortfarande större gemenskap med det tysk-talande Europa, säger Helmuth Moroder.

I den ekonomiska krisens spår har debatten om en delning av Italien fått nytt bränsle. De välbär-gade norra regionerna vill inte hålla det fattiga söder under armarna. Någon kommunal skatteutjämning av större mått mellan de två landsändarna är det däremot inte fråga om – av de skatter som tas upp lokalt och regionalt återvänder 95 procent till provinsen, endast 5 procent går till centralregeringen i Rom. För de sty-rande i Bolzano är det mer bekymmersamt att statsbi-dragen minskat med tio procent som en följd av reger-ingens sparpaket.

– Vi har två möjligheter. Antingen sluta helt med en del kommunala verksamheter, eller också göra samma saker som nu, men med mindre pengar.

Än så länge har politikerna inte behövt välja väg och krisen har ännu inte haft så stor inverkan på levnads-standarden i regionen, hävdar Helmuth Moroder. De senaste decennierna har Sydtyrolen haft hög sysselsätt-ning och en stabil ekonomisk tillväxt, som inte påver-kats i någon högre grad av konjunkturens svängningar i övriga Italien.

– Många av våra invånare är ganska välbärgade.

vID SIDAN Av statsbidragen får kommunen sina intäkter från framför allt en lokal fastighetsskatt, hyror och parkeringsavgifter. Mitt på dagen är trafiken tät i centrum och det är inte lätt att hitta en tom parkerings-ficka. Med sina drygt 100 000 invånare är Bolzano residensstad och Sydtyrolens naturliga handelscentrum.

Bolzano (eller Bozen som staden heter på tyska) är samtidigt en av provinsens åtta sekundärkommuner, som i sin tur har delat upp de 116 kommunerna mellan sig. Sekundärkommunerna ansvarar för samordning av den kulturella, sociala, ekonomiska och ekologiska utvecklingen hos medlemskommunerna. Dessutom har de övertagit flera arbetsuppgifter från både den regio-nala nivån och från primärkommunerna. Bland dessa finns socialtjänsten och miljövården.

italienVarje gång någon parkerar fel i centrala Bolzano klirrar det skönt i stadskassan. Pengarna har kommunchefen Helmuth Moroder nytta av när den italienska krisen sätter kommunerna under allt större press.


Vägval i krisens italien

ITAlIEN – ETT myllER Av KOmmuNERItaliens ekonomi påverkades drastiskt av finanskrisen 2008 – 2010. Som-maren 2011 var statsskulden 120 procent av BNP, vilket ledde till kraftiga budgetnedskärningar och skatte- och avgiftshöjningar.

Italien är indelat i 20 regioner (län), 103 provinser och cirka 8 100 kommu-

ner. Sedan år 2000 utses alla regioners guvernörer i direkta val. 2001 fick regionerna i stort sett eget ansvar för skatteuppbörden och rätt att lagstifta om de flesta icke-nationella frågor. Kommunerna har direktvalda borgmäs-tare som automatiskt tilldelas majoritet i kommunstyret.

välFyllT. Norra Italien och Bolzano har hittills inte drabbats så hårt av den ekono-miska krisen. Men regeringens sparpaket drabbar kommunen med sänkta statsbidrag.


DRyGT 2 000 PERSONER står på kommunens löne-lista. Nästan hälften arbetar i den sociala sektorn och i siffran ryms även ett par hundra anställda inom sop-hantering och VA, som drivs i bolagsform. Skolan är däremot statens ansvar.

Helmuth Moroder är högste tjänsteman och närmast att likna vid en svensk kommundirektör. Han har det övergipande ansvaret för ekonomin och basar över åtta avdelningschefer som han träffar varje vecka.

– Jag ser mig som en koordinator mellan förvaltning-en och den politiska nivån.

Han är utsedd av borgmästaren och anställd under den femåriga mandatperiod som inleddes efter lokal-valet 2010. Någon politisk anställning är det inte frå-gan om, bedyrar Helmuth Moroder, men han har en bakgrund som lokalpolitiker för de gröna, ett av de partier som ingår i den styrande koalitionen.

BORGmäSTAREN luIGI SPAGNOllI företräder Partito Democratico, ett parti med socialdemokra-tiska och socialliberala värderingar. Med sin gröna bakgrund ser Helmuth Moroder stora möjligheter för de italienska kommunerna att minska sina energi kost-nader.

– Vi har ett program för att sanera gamla fastigheter. De går att göra mycket mer energieffektiva än de är i dag.

Bolzano ser sig gärna som ett ekologiskt föredöme. På rådhusplatsen är torghandeln i full gång med gott om närodlade produkter i grönsaksstånden. Tillsam-mans med grannprovinsen Trento bildar Sydtyrolen den autonoma regionen Trentino-Alto Adige – en mycket naturskön del av Italien med Dolomiterna och Gardasjön som populära resmål bland turister.

NåGRA KvARTER FRåN rådhuset har ismannen Ötzi ett eget museum. Han levde omkring år 3 300 f.Kr. och hittades i september 1991 infrusen i en glaciär mellan Ötztalalperna och Schnalstal, nära gränsen mot Öster-rike.

Även Ötzi genererar en hel del turister, men är inte enbart en källa till glädje för generaldirektor Moroder och hans kolleger i kommunledningen. Med sina 5 000 år på nacken påminner Ötzi om ett av Bolzanos och andra italienska kommuners största bekymmer – ålder-strukturen.

– Allt färre ska försörja allt fler. Vi vet inte hur vi ska klara äldreomsorgen i framtiden. Men det problemet har ni väl även i Sverige, säger Helmuth Moroder.

BIL

DER

: M

AG

NU

S H

AR

TM

AN

BEKymRAD. – Vi vet inte hur vi ska klara framtidens äldreomsorg, säger kommunchef Helmuth Moroder.

NäRODlAT. Ekologiska grönsaker är en del av Bolzanos varumärke.


Ekonomer kan själva ämnet, men de har ofta svårare att förmedla det, säger språkkon-

sulten ulrika Berg, som är en av de kursansvariga för höstens kurs Att skriva och tala ekonomi som anord-nas för KEF:s medlemmar.

Hon ser kursen som unik efter-som den kombinerar både muntlig och skriftlig kommunikation på ett effektivt sätt.

– Mycket är ofta gemensamt. Du har kanske en budget eller ett eko-nomiskt förslag som du ska försvara för kommunfullmäktige. Du behö-ver ändå tänka på samma sätt: vilka

ska ta emot informationen, vad kan de och vad vill de, fortsätter Ulrika Berg.

I OKTOBER PlANERAS den för-sta tvådagars kursen som är anpas-sad för ekonomer som arbetar inom kommunal regi eller har mot svaran-de ansvar. Tanken är att kursen ska turnera runt om i landet. Flera praktiska textövningar kommer att finnas på schemat, till exempel att lära sig författa ett pressmed-delande eller skriva om bokslutet i årsredovisningen.

– Det kan handla om hur ekonomer

ska presentera siffror, till exempel om det rör sig om 82 procent – kan jag då skriva fyra av fem eller drygt 80 pro-cent, frågar sig Ulrika Berg.

DEN ANDRA vIKTIGA muntliga delen i kurs en står marie-louise Zeisig för. Hon är utbildnings-konsult i ämnena retorik, röst och kroppsspråk. Även hon kommer att belysa skillnader och likheter i det talade respektive det skrivna språket.

– När du talar har du direkt-kontakt med åhörarna, det blir en process i nuet där du ska skapa dia-log med de som lyssnar. Det får ju aldrig bli jag och mina Power Point. Långt viktigare än att bara ge fakta är att finna de rätta argumenten, säger hon.

Även här kommer deltagarna att genomgå yrkesanpassade övningar med personlig feedback:

– För de med talängslan tar vi små, små steg. För andra kommer jag att ställa högre krav.

klarspråk för ekonomer

Gör det möjligtnordea.com

Nordea – det självklara alternativet för dig inom kommun och landsting

Välkommen till Nordea på Kommek. Våra experter på betalningar, placeringar och fi nansieringar kommer att fi nnas i vår monter B14. Vår kompetens fi nns där du är!

Kom och prova dina golftalanger i vår monter.

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

Kom och prova dina golftalanger i vår monter.

Glöm bunten med Power Point-bilder och tragglandet med texter. Genom en ny skräddarsydd kurs lär du dig enkelt att förklara ekonomi pedagogiskt i en text – men också att tala om samma ämne inför åhörare.

TExT: AGNETA BORGSTRöMUlrika Berg Marie-Louise

Zeisig


KOmPETENS

När KEF:s första IT-konferens in -leddes på Scandic Ariadne i Stock-holm i maj var ett drygt 50-tal

del -tagare från ett 20-tal olika organisatio-ner på plats. Många deltagare med siktet inställt på att uppgradera eller köpa nytt affärs- eller beslutsstödssystem. En nyttodriven konferens, med andra ord?

– Ja, det ska vara konkreta kunskaper som gör nytta i den egna beslutsprocessen. Då fungerar den här typen av konferen-ser bäst. Dessutom hade vi ju de ledande leverantörerna på plats som kunde svara på relevanta frågor och visa upp det senaste, säger Bertil ågren från konsultföreta-get HerbertNathan & Co som var KEF:s medarrangör.

Utvecklingen har gått framåt. I dag ta-lar man sällan teknik, bara hur verksam-hetsanpassad programvaran är. För att optimera nyttan av programvarorna krävs ett engagemang från båda sidor, hela vägen från upphandling till implementering, an-ser Bertil Ågren, och då fyller en IT-kon-ferens en viktig funktion. Affärssystem och beslutsstöd är hett (ett av de mest po-pulära seminarierna på KOMMEK är just ett IT-seminarium).

Finns det underlag för årliga IT-kon-ferenser?

– Ja, vi vet av våra marknadsundersök-ningar att många organisationer står i begrepp att upphandla affärssystem och besluts stöd de kommande åren. Intresse och underlag finns absolut, säger Bertil Ågren.Några lärdomar från den första konfe-rensen?

– I det stora hela har det flutit väldigt bra. Kanske borde det vara lite mera luft i programmet mellan de olika leveran-törernas presentation för att få mera tid för frågor, säger Bertil.

Bland de sex leverantörerna som deltog som utställare och seminarieledare var Hyper genes strategikonsult David Hallgren. Företaget har gått raskt framåt de senaste åren, kommunerna väger allt tyngre i fö-retagets kundportfölj. David Hallgren var nöjd med utbytet för Hypergenes del:

– Det här är ett format som passar oss bra. Vi får prata med många intresserade

och seriösa kunder på en gång. Kundkon-takten är viktig för oss, det är ett sätt att utveckla våra produkter, säger han.Kommer ni tillbaka nästa år, om det blir en ny IT-konferens?

– Jag ska väl inte gå händelserna i förväg, men det förutsätter jag att vi gör.

nyttiga it-dagar gav mersmak

NÖjD. Hypergenes David Hallgren sätter värde på kontakten med kunderna.

KEF:s IT-dagar är en ny företeelse i föreningens kursutbud. Med goda chanser att bli ett stående inslag framöver, att döma av in-tresse och marknadssituation. Många organisationer står inför köp eller uppgraderingar av affärssystem och beslutsstöd.

TExT: THOMAS PETTERSSON

”Det här är ett format som passar oss bra. vi får prata med många intresserade och seriösa kunder på en gång.”

BIL

D: S

TEF

AN

BO

HLI

N


FORSKARHÖRNAN

sam-trend i tidenAnläggs ett longitudinellt perspektiv på utveck-

lingen i offentligt sektor brukar det skapa möjligheter till att klassificera tidsperioder,

exempelvis utifrån vad som har varit utmärkande för perioden. Det gäller för de allra

flesta samhällsvetenskapliga områden och så klart även för styrningen och ledningen av offentlig sektor, som grovt uttryck präglats av några olika ideal. De sträcker sig från planerig, via decentralisering och ökade inslag av mål och målstyrning, till olika former av marknader. Och därefter till ett

ideal med olika former av sam – samver-kan, samarbete, samordning, sammanslagning och så vidare.

FENOmENET mED SAmvERKAN är kanske den allra tydligaste sam-trenden under senare år. I förelig-gande nummer utgör denna organisationsprincip som bekant temat. Och det genomsyrar även innehållt på forskarsidorna, där båda bidragen i det här numret behandlar aspekter av samverkan. I den första artikel pekar mikael löfström, som är verksam vid Högsko-lan i Borås, på att det finns några viktiga lärdomar att dra utifrån framkomna forskningsresultat. Bland an-nat framhåller Löfström att det är centralt att tydlig-göra ansvarsfördelningen, samt att involverade parter är beredda att anpassa organisering och ledning till rådande omständigheter. Det gäller att vara anpass-ningsbar, är budskapet som förmedlas.

ANNA THOmASSON och Giuseppe Grossi, vid Lunds universitet respektive Högskolan i Kristian stad, skriver i det här numrets andra artikel om Copen-hagen Malmö Port (CMP). Ett arbete som forskar duon framhåller som ett exempel på framgångsrik samver-kan, både över nationsgränser och mellan offentliga och privata organisationer. De framhåller att organi-seringen utgör en viktig förklaring till att CMP blivit ett framgångsrikt exempel på samverkan, och att en så kallad ”win-win-situation” har uppstått för involve-rade organisationer.

juST OmSTäNDIGHETEN ATT alla berörda or-ganisationer skall vara vinnare vid samverkan är ett budskap som ofta förmedlas. Och det är sannolikt en bra utgångspunkt, som framförallt är betydelsefull in-ledningsvis. Det kan väcka ett intresse för frågan och efter hand leda till att samverkan kommer till stånd. Men det räcker givetvis inte för att samverkan skall bli framgångsrik, och långsiktigt hållbar. För precis som forskarna påpekar fordras en stödjande infrastruktur i form av relevant organisering, styrning och ansvars-fördelning för att samverkan skall bli framgångsrik.

PIERRE DONATEllA

Forskarredaktör och utredare vid Kommunforskning i Västsverige

litteratur om samarbete ocH samVerkann Förutsättningarna för samverkan och problemen som är förenade med sam-verkan har behandlats av ett flertal forskare. Ett av många intressanta bidrag har lämnats genom redaktörsboken Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisa-tioner och samhällssektorer som gavs ut på Studentlitteratur 2007. Runo Axelsson och Susanna Bihari Axelsson är redaktörerna som står bakom boken, men ett flertal andra nordiska forskare har lämnat bidrag som behandlar folkhälsorelate-rad samverkan. Ett annat intressant bidrag har lämnats i boken Samverkan, som utkom på Liber 2009. I boken skriver Kajsa Lindberg om samverkan som en organisationsprincip som vuxit sig starkare under de senaste åren. Förklaringar lämnas till utveckling och resonemang förs om vad som händer i praktiken när samverkan sker mellan organisationer.


FORSKARE SKRIvER

flexibel eller stabil – samverkans gränsfråga

må

NA

DE

NS

FO

RS

KA

RE

mIKAEl lÖFSTRÖm

4 Högskolan i Borås,

Handels- och IT-högskolan

Hur välfärdstjänsterna ska produceras, organi-seras och fördelas mellan olika organisationer är en gränsdragningsproblematik som har

präglat välfärdstjänsternas historiska utveckling. Det verkar ständigt finnas behov av att förändra och

utveckla, inte bara den offentliga sektorns verksamhet, utan även dess organisering. En tendens de senaste decennierna är att man i de offentliga organisationerna sö-ker alternativ till de stabila förvaltnings-strukturerna.

Försöken att pröva nya former att or-ganisera offentlig service såsom exem-pelvis sjukvård, omsorg, utbildning i form av samverkan, nätverk eller projekt har avlöst varandra. Dessa former an-vänds av till exempel kommuner för att etablera relationer till omgivningen och för att finna lösningar på den interna organiseringen.

En anledning till att nya former av organisering diskuteras och etable-ras är att det finns ett behov av att överskrida gängse förvaltningsgrän-

ser, professionsgränser och/eller gränser för huvud-mannaskapet. Den främsta anledningen till det är att medborgarnas behov sällan är lika avgränsat som de gängse förvaltningsstrukturerna.

REDAN uNDER 1970-TAlET prövades olika former av samverkan i offentlig sektor. På den tiden var det främst socialmedicinska samverkansförsök där sjukvården och socialtjänsten försökte hantera olika gränsdragningsproblem genom att samverka. Efterhand kom dessa samverkansförsök att involve-rar fler aktörer som till exempel Länsarbetsnämnden och Försäkringskassan och även rikta sig mot andra verksamheter. Dessa följdes av nationella sats-

ningar på 1990-talet fram till 2000-talet (FRISAM, FINSAM och SOCSAM) som alla hade rehabilitering till arbete – arbetslinjen – som ett övergripande syfte, men i olika omfattning prövade finansiell samord-ning, arbetsmetoder för rehabilitering och former för styrning. I alla dessa satsningar fanns förhoppningar att om skapa utrymme för lokal samverkan som skulle leda till mer ändamålsenliga strukturer och processer. Det visade sig dock att ansvarsbeskrivningar och reg-leringen av de olika huvudmännen var för kraftfulla gränser för att samverkansförsöken skulle lyckas med att förändra eller överskrida de gränser för verksam-heten som kunde finnas i administrativa system, i fördelningen av ansvar och/eller i hur verksamheten styrdes. Trots alla dessa satsningar som i en del fall pågick länge eller varit omfattande verkar det inte fin-nas någon samlad erfarenhet kring samverkan mellan offentliga organisationer.

FORSKNINGEN Om SAmvERKAN är på många sätt komplex och mångfasetterad. Den behandlas inom en mängd olika discipliner såsom: antropologi, företagsekonomi, juridik, nationalekonomi, psyko-logi, sociologi, statsvetenskap med flera. Det finns en omfattande heterogen forskning med ett stort antal empiriska studier som har renderat i en betydande textproduktion utan en ordentlig sammanställning av kunskapen på området. Det finns samtidigt en svårighet i att sammanställa forskningen på området av den anledningen att den är mycket svåröverskåd-lig. Forskare vid Nordic School of Public Health har dock gjort en sammanställning av den internationella forskningen som har fokus på samverkan mellan or-ganisationer vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Det har även utvecklats ett nationellt forskarnätverk för samverkansforskning och det planeras för en antologi med nordiska bidrag för att samla erfarenheten från forskningen om samverkan. Det finns även en del andra försök till översikter av forskningen om samver-kan med olika empiriska fokus, såväl nationellt som internationellt. Dessa är emellertid av skiftande kva-litet. Sammantaget medverkar de olika insatserna till att samla den vetenskapliga forskningen på området och ge en ökad kunskap om villkoren för samverkan mellan organisationer.

Samverkan i offentlig sektor är förenad med stora utmaningar. Det har varit så historiskt och är så idag. Mikael Löfström vid Högskolan i Borås skriver att det bland annat är centralt att vid samverkan tydliggöra ansvarsfördelningen samt vara beredd att anpassa organiseringen och ledningen.

”Att olika slags reformer och utvecklingsarbete ställer krav på skilda former av organisering och ledning är ännu en lärdom. ”


FORSKARE SKRIvER

Forskningen om samverkan mellan offentliga organi-sationer har trots allt givit ett antal lärdomar som det finns anledning att lyfta fram. En av dessa är att det är viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan centrala och lokala aktörer inte bara i samband med nationella satsningar och reformer. En annan lärdom är att när samverkan organiseras vid sidan om den tra-ditionella linjestrukturen behöver det vara tydligt vem som är ansvarig för försöksverksamhetens genomför-ande och implementering.

Eftersom det är vanligt att olika samverkans-satsningar genomförs som projekt finns det ofta en projektledare tillhands, men det är inte projektleda-ren som bör ha huvudansvaret. Det ansvaret bör vila på de politiker och chefer som är ansvariga för den verksamhet som samverkansförsöket är en del av eller tänkt att vara en del av. Politiker och chefer behöver således ta på sig ett ägarskap för utvecklingsverk-samheten.

ATT OlIKA SlAGS reformer och utvecklingsarbete ställer krav på skilda former av organisering och

ledning är ännu en lärdom. Det finns idag en ten-dens att införandet av politiska re-

former slentrianmässigt sker genom att olika projektorganisationer står för genomförandet. Projektformen kan vara lämplig för att pröva exempelvis nya arbets-metoder, men det finns forskning som visar att projektformen kan försvåra implemente-ringen av nyvunnen kunskap.

Överhuvudtaget är det viktigt att inte glömma av frågan om när och hur resulta-tet ska implementeras samt planera för detta vid utvecklingsarbete. Det är inte minst vik-tigt när det handlar om samverkansför-sök då genomförande och implementering

sker gemensamt mellan olika huvudmän och pro-fessioner.

SAmvERKANSFÖRSÖK STARTAR OFTA med en kritik mot den rådande linjeorganisationen. De befint-liga förvaltningarnas brist på flexibilitet och begräns-ningar gör det svårt att möta människor som har sammansatta behov eller en komplex problematik som inte går att lösa av en huvudman utan det ställs krav på samverkan mellan flera huvudmän och verksamhe-ter. Kritiken mot befintliga verksamheters stuprörs-liknande organisering där de olika huvudmännen inte mäktar med att samverka vill man lösa genom att finna samverkansformer som underlättar ett kun-skaps- och verksamhetsutbyte mellan huvudmännen.

Dessa samverkansförsök brukar benämnas häng-rännor, för att fullfölja metaforen. De främsta före-språkarna vill helst att hängrännorna ska ersätta stuprören helt, vilket inte är möjligt. De alternativa organisationsformerna som uttrycks i andra typer av strukturer såsom projekt och nätverk är beroende av att de ursprungliga förvaltningsstrukturerna finns kvar. Problemet är inte heller att de ordinarie förvalt-ningsstrukturerna finns kvar utan det är bristen på att finna flexibla lösningar, det vill säga nya komplette-rande former för att genomföra välfärdstjänsterna som är problemet. I detta finns ett dilemma.

DET DIlEmmA SOm föreligger är att nya former av interorganisatoriska relationer å ena sidan har lett fram till en uppmärksamhet på att stabila gränser – ut-tryckta i en varaktig förvaltningsstruktur som tidigare skapat viss klarhet i vilka begränsningar som förelig-ger i organisationens uppdrag och kompetens – för-svårat uppdraget att tillgodose medborgarnas behov eftersom det inte varit lika avgränsat som förvaltning-arnas uppdrag.

Å andra sidan har mer flexibla gränser för verk-samhetens genomförande i form av projekt, nätverk eller samverkan givit en möjlighet till att utveckla en mer sammansatt kompetens och lösa förvaltningarnas delvis överlappande uppdrag. Den flexiblare organise-ringen tenderat dock att skapa en större oklarhet om var gränsen går för uppdraget och kan ge medarbetar-na en osäkerhet om vilka uppgifter de har för handen.

Vad vi kan lära av samverkansförsöken är att det inte finns några enkla lösningar och framför allt att samverkan inte är en enkel lösning på alla problem. Det krävs en noggrann problemanalys för att identi-fiera problemets karaktär innan samverkan plockas fram som en lösning.

Artikeln baseras på följande publikationer:Löfström, M. (2010). Inter-organizational collaboration pro-jects in public sector – a balance between integration and demarcation. The International Journal of Health Planning and Management, vol. 25/2 pp 136-155.

Löfström, M. (2010). ”Samverkan och gränser : Studier av sam verkansprojekt i offentlig sektor”. Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-hög-skolan. (Boken kan bestäl-las genom Kommunforskning i västsverige. Den finns även tillgänglig i digitalt format: http://hdl.handle.net/2320/6819)

”En anledning till att nya former av organisering diskuteras och etable-ras är att det finns ett behov av att överskrida gängse förvaltningsgrän-ser, professionsgränser och/eller gränser för huvudmannaskapet.”

Några tankar med anledning av

Finspångs Beställarförbunds allra

sista bokslut

Socsamförsöket i Finspång har nu genomfört sitt

tionde och sista verksamhetsbokslut,

alla miljoner som vi sparat ska delas ut.

De som har behov av samlat behovsbeslut,

får hädanefter resolut,

inlemma sig i varje enskild huvudmans regelattribut.

Jag hoppas givetvis att både Karl och Rut,

äen i framtiden ska mötas av beslut,

som präglas av samverkansandan som förut.

Det får vi tillsammans se till att klara ut,

både landsting, kommun, Lan och Kassa utan prut.

Tack för de tio års erfarenhet av samverkan som

vi har på lut,

när vi nu i Finspång Samordningsförbund ska

fortsätta jobba som ett substitut.

Snipp, snapp, snut så var denna framgångssaga slut.

Ordförandens slutsalut!

Peter Fransson

Ordförande Finspångs Beställarförbund


www.ekonomimassan.se

2

28

3

$ 553

+ 6€59

27 £4+

$$3

4

8

6

4

$3

€

€

+ 4€28

8 £€

%0

0

9853

+23

9

19–20 september 2012 på Kistamässan

Huvudpartner Samarbetspartners Arrangör

Ta del av branschnyheter och trender.

Delta på kostnadsfria seminarier och knyt

kontakter på mötesplatsen för

ekonomer och företagare.

Håll dig uppdaterad!

Ur seminarieprogrammet lSandro Scocco om krisen i EuropalPersonal, verksamhet och ekonomi lSkatteförfarandelagen lNyheter från Bolagsverketl E-faktura och elektronisk fakturahantering

2

3

7

8

%6

0

4

5

1

$

0+

Samverkan som fenomen är inget nytt, utan har under en längre tid varit något som diskuterats inom offentlig sektor i Sverige. Inte minst bland våra kommuner. Många

kommuner upplever idag samverkan som en nödvändighet för att klara av att leva upp till samhällets och lagstiftningens krav på produktionen av välfärdstjänster. Det är också ofta denna drivkraft som ligger bakom initiativ till samverkan som tas av kommuner och andra offentliga myndigheter.

Även om samverkan av många upplevs som en nödvändighet är det inte alltid som försök till samverkan faller väl ut. Istället är det ganska vanligt att konflikter uppstår mellan parterna som ska samverka. Ibland redan i idéstadiet och då finns risken att ambitionen om samverkan aldrig blir verklighet. Ibland uppstår konflikter i ett senare skede när den gemensamma organisatio-nen är på plats och verksamheten ska börja drivas.

Orsakerna till detta kan vara flera, men det finns framförallt en som framträder tydligt och som återkommer i stort sett alla fall. Det är att parterna inte har samma mål och intressen med samverkan och därför drar åt olika håll, eller känner att de inte får ut lika mycket av samarbete som den andra parten får. Svå-righeterna att åstadkomma en gemensam målbild och hitta en samverkanslösning där alla involverade parter känner att de får sina intressen tillgodosedda är något vi har sett när vi studerat samverkan, inte bara i Sverige utan även i Italien. Detta är också något som andra studier av samverkan visar på.

FÖR ATT EN SAmvERKAN ska fungera krävs det att de sam-verkande parterna i ett tidigt skede får till stånd en gemensam målbild och en relation där alla parter som deltar uppfattar sig som vinnare. Vad som också visat sig vara viktigt är att samver-kanslösningen är väl förankrad, det vill säga har trovärdighet och legitimitet i de organisationer som samverkar. Trovärdighet och kanske framför allt legitimitet kan åstadkommas genom att de samverkande parterna skapar en organisation och en styr-ning av denna organisation som gör att parterna som samverkar känner sig delaktiga och att de får sina intressen tillgodosedda.

Att skapa en samverkanslösning där alla känner sig som vin-nare och där styrningen av den gemensamma organisationen har

Vinnande svensk-dansk hamnsamverkan Många samverkansprojekt kommer aldrig längre än till idé stadiet. För att samverkan ska fungera måste de sam-verkande parterna ha gemensamma mål och intressen. Det får inte finnas förlorare, utan alla måste känna sig som vinnare. Det skriver forskarna Anna Thomasson och Giuseppe Grossi som bland annat studerat Copenhagen Malmö Port.

I HAmN. Copenhagen Malmö Port ägs av de båda kommunerna och är en riktig framgångshistoria.


FORSKARE SKRIvER

legitimitet är svårt nog i samverkan två parter emellan. Än svårare om det är fler parter eller om parterna som samverkar kommer från olika sektorer som är fallet i Privat Offentlig Samverkan.

Hur ska man då göra för att åstadkomma en win-win situation? Hur hittar man en organisatorisk lösning som har legitimitet hos de samverkande partnerna och organisationens intressenter som krävs för att en sam-verkan ska överleva idéstadiet och utvecklas till en lång-

sikt relation parterna emellan? Svaret till detta går att hitta i olika samver-

kanslösningar, bland annat den samverkan som sker i Copenhagen Malmö Port (CMP). Författarna till artikeln har gjort ett antal studier av samverkan i olika former, däri-bland CMP*. CMP är ett aktiebolag som ägs av kommunerna i Malmö och Köpenhamn samt några privata företag som sedan länge har ägarintressen i Malmö hamn. Det hand-lar således om samverkan över gränserna på mer än ett sätt: Offentlig Privat Samver-kan samt samverkan över nationsgränser-na. CMP är därför ett intressant exempel på hur aktörer med olika intressen och bakgrund kan åstadkomma en samverkan genom att hitta en gemensam grund som alla kan vara överrens om och arbeta mot samma mål.

TROTS ATT måNGA parter är inblandade och att samverkan sker över gränserna så har ägarna i fallet CMP fått till stånd en lösning för samverkan som har fungerat i drygt tio år. Vilket har då varit nyckeln till framgång i fallet CMP?

Om man talar med personer involve-rade i organisationen blir svaret att man skapat en struktur för organisationen som återspeglar incitamenten i såväl verksam-heten som hos ägarna själva. Ägarna till CMP äger och förvaltar infrastrukturen och anläggningarna medan bolaget an-svarar för den löpande verksamheten. På

det viset får ägarna insyn i det som de är intresserade av att kontrollera: nämligen marken i hamnområdena och hur den förvaltas och exploateras. Det ger även ägarna möjlighet att säkerställa att verksamheten bedrivs på lång sikt. Genom att ägarna äger infrastrukturen kan de, om behov skulle föreligga, byta utförare. Ägandet av infrastrukturen säkerställer således hamnverksam-hetens långsiktiga överlevnad, vilket är av intresse för såväl de offentliga som de privata ägarna och ett intresse som Malmö och Köpenhamn delar. Genom att finna en organisatorisk lösning som utgår från incitament och intressen hos de samverkande parterna har således en samverkanslösning utvecklats som enligt de inblandade parterna är i linje med ägarnas intressen.

ATT läRA SIG av andra är ett bra sätt att undvika att upprepa misstag som andra gjort och att ta tillvara på goda erfarenheter. Det är därför vi har studerat olika typer av samverkanslösningar och däribland CMP.

CMP utgör ett exempel på hur det genom ägarstyr-ning och organisatoriska lösningar går att åstadkomma en samverkanslösning där alla känner sig som vinnare. Fallet CMP visar också på hur detta i sin tur skapar le-gitimitet för en verksamhet hos de parter som företräder verksamheten och är involverade i samverkan. Detta ger i sin tur förutsättningar för att samverkan ska överleva på lång sikt. När man läser om fallet CMP låter det ju förhållandevis enkelt. Men det är allt annat än enkelt i praktiken. Det vet alla som arbetat med samverkans-frågor. Icke desto mindre kan vi lära en hel del av CMP och andra fall där samverkan kommit till stånd och den gemensamma organisationen upplevs fungera väl. Det visar på vikten att välja en organisationsform som är anpassad för den verksamhet som ska bedrivas och vilka mål ägarna har med samverkan. Det visar även på vik-ten av att hitta en balans mellan de inblandande ägarnas intressen och säkerställa att alla ägare upplever sig som vinnare. Genom att åstadkomma detta ökar chanserna för att ett samver kansprojekt ska lämna idéstadiet och bli verklighet samt att de gemensamma organisationer som bildas ska överleva på längre sikt. * Studien om cMP finns inte i någon rapport, men kommer att finnas med i kommande publikationer av författarna.

må

NA

DE

NS

FO

RS

KA

RE

ANNA THOmASSON

4 Lektor på Ekonomihög-

skolan, Lunds universitet

må

NA

DE

NS

FO

RS

KA

RE

GIuSEPPE GROSSI

4 Docent vid Sektionen

för hälsa och samhälle,

Högskolan i Kristianstad


KEF-AKTuEllT

KRETS NR 1Stockholm, Uppsala och Gotlands läncecilia von Sydow Danderyds kommun Kommunledningskontoret Box 66 182 05 Djursholm telefon 08-56891003 [email protected]

KRETS NR 2Södermanlands och östergötlands län Marie Hillmanvadstena kommun592 80 vadstenatelefon 0143-151 64 [email protected]

KRETS NR 3Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands län Katrin FritzNässjö kommun571 80 Nässjötelefon [email protected]

KRETS NR 4Skåne och Blekinge länAgneta Sjölund Trelleborgs kommun231 83 Trelleborgtelefon 0410-733 [email protected]

KRETS NR 5västra Götalands länRoger cardellBorås StadKommunledningskansliet 501 80 BoråsTelefon 033-35 70 [email protected]

KRETS NR 6värmlands, örebro och västmanlandLiselotte Nöjdörebro kommun Box 30000701 35 örebrotelefon 019-21 11 [email protected]

KRETS NR 7Dalarnas och Gävleborgs länJörg BassekBorlänge kommun781 81 Borlänge telefon 0243-740 00 [email protected]

KRETS NR 8västernorrlands och Jämtlands länUlf FryklundHärnösands kommun871 80 Härnösandtelefon 0611-34 80 56ulf.fryklund@ harnosand.se

KRETS NR 9västerbottens och Norrbottens länIngela Karlsson Jokkmokks kommun962 85 Jokkmokktelefon 0971-172 [email protected]

välKOmmEN ATT KONTAKTA DIN KEF-KRETS!

Finansdagarna har snabbt vuxit till ett måste för finans-intresserade. I år bidrog KEF till kunskapsbildningen genom en finansenkät som gav en del överraskande svar.


Förutsättningarna på finansmarkna-den kommer och går, men kommu-nernas finanspolicys består.

– Jag är förvånad över att man inte är mer aktiv, säger Christer Bois, finansiell rådgivare på Bois & Partners.

Christer Bois har arbetat med ”Finan-senkät 2012” som KEF ställt till kom-muner, landsting och kommunala bolag i samarbete med bland andra Kommun-

invest. Frågorna gäller hur de använder skuldförvaltning, finanspolicy och ränte-derivat.

– Finanspolicyn är ofta styvmoderligt behandlad. Man borde titta på den minst en gång varje år och se den som ett levande dokument.

En förklaring till passiviteten är att fi-nansfunktionen i offentlig sektor fortfa-rande är klent bemannad. Bara de stora kommunerna och landstingen har egna finansavdelningar.

Betydelsen av aktiv skuldförvaltning har ökat efter den senaste finanskrisen. Ändå svarar närmare 70 procent att de använder mindre än en tiondel av sin arbetstid till detta.

– Det borde läggas ner mer tid, då det kan spara många skattekronor, säger Christer Bois.

ANSvAR. Finansmark-nadsminister (och kommun-minister) Peter Norman kräver gärna mer ansvar av bankerna – men kom-munernas utdaterade finanspolicyer gör inte heller någon glad.

finansenkät avslöjar brister

BIL

D: S

TEF

AN

BO

HLI

N


KRÖNIKAN

samverkan – varför så svårt?Nya myndigheten Statens servicecenter har nyss öppnat, men det stora flertalet myn-digheter avvaktar med anslutning. Varför är det så, funderar särskilda utredaren Katrin Westling Palm.

Om tre veckor slås portarna upp för Statens servicecenter. ”Ytterligare en ny myndighet”, är det säkert några av er som tänker. Jovisst, så är det. Det nya servicecentret kommer att bli statsförvaltningens samlade funk-

tion för ekonomiadministration, lönehantering och e-handel.

Tanken med Statens servicecenter bygger givetvis på standardisering av tjänster, stordriftsfördelar och

effek tivisering genom ständiga förbättringar samt ett tydligt krav på att kostnad och kvalitet på tjänsterna ska vara konkurrenskraftiga jämfört med liknande tjänster. Syftet är naturligtvis också att kundmyndig heterna ska känna att man kan fokusera på sina respektive kärnverksamheter istället för att var och en försöker optimera sin administration.

DET HäR äR inga nya tankar och idéer utan alla vet att standardisering och effektivisering av administrativa tjänster i större enheter sedan en längre tid används i industrin. Säkert finns uppslag till koncentration av den här typen av verksamhet även i den kommunala sektorn – det vet ni som läser den här tidningen mera om än vad jag gör.

För statens del har vi i utredningen som arbetat med uppbyggnaden av Statens servicecenter valt en modell för anslutning till centret som bygger på frivillig väg, samtidigt som varje myndighet måste kunna påvisa att man kan driva administrationen billigare och bättre i egen regi och därför väljer att stå utanför denna typ av samverkan.

Flera myndigheter är intresserade och vill ha mera information och uttrycker sitt intresse att vara kund i centret, men det stora flertalet myndigheter har hittills

valt att avvakta. Säkert finns det helt rationella skäl till att många väljer att avvakta – jag kan ändå inte komma ifrån känslan av att flera medvetet väljer att ligga lågt för att se om detta med samverkan och att dela på gemensamma tjänster är en dagslända eller något som kommit för att stanna.

EN ANlEDNING äR att det initialt krävs ett stort mått av engagemang och tydlighet från ledningen i en myndighet att visa organisationen på nyttan och fördelarna med att utnyttja gemensamma tjänster. Det är svårt för en ekonomi- eller personalchef att på egen hand driva ett så genomgripande förändringsarbete som att besluta sig för att outsourca den egna verksamheten, för att lyckas med detta krävs ett tydligt uppdrag och ett bra stöd från ledningen.

En annan anledning till denna tvekan är att vi myn-dighetschefer visserligen har ett allmänt och generellt uppdrag att vi ska utnyttja gemensamma tjänster och samverka med andra myndigheter. Problemet med detta är att vi sällan eller aldrig följs upp av våra uppdrags-givare hur vi lyckas med detta uppdrag och som vanligt gäller ”det som följs upp blir gjort”.

Det är lätt att i allmänna ordalag tala om vikten av samverkan. I praktiken är det, enligt min erfarenhet, betydligt svårare när de parter som ingår i samarbetet måste jämka och enas om ett gemensamt arbetssätt, vilket ibland innebär att det man utvecklat i den egna organisationen inte är den lösning som ”vinner”.

Många problem är det att övervinna. Men om vi som chefer och ledare sätter oss över dessa initiala hinder och stakar ut en tydlig väg att vi ska effek tivisera våra administrativa tjänster genom att utnyttja gemensamma lösningar är jag övertygad om att vi snabbt kommer att kunna hämta hem vinsterna i form av billigare och bättre tjänster och möjliggöra ett större fokus på våra egna kärnverksam-heter.

Gä

ST

KR

ÖN

IKÖ

RE

N

KATRIN

WESTlING PAlm

n Generaldirektör för

Pensionsmyndigheten

och Särskild utredare för

uppbyggnaden av Statens

servicecenter

”Jag kan ändå inte komma ifrån känslan av att flera medvetet väljer att ligga lågt för att se om detta med samverkan är en dagslända”

k o m m e k – d i t t f ö n s t e r m o t f r a m t i d e n

tvingad att pressa kostnader?

Arrangörer Föreningen Sveriges Kommunalekonomer, Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne och Malmö Stad i samarbete med MalmöMässan.

Gör som alla andra – kika på programmet för kommek 2012 och kryssa för dina favoritseminarier. först till kvarn gäller för de mest populära seminarierna! många kommuner tvingas jaga kostnader – är det Greklands fel? På seminariet Världsekonomin rakt ner i kommunkassan kopplar skL:s mats kinnwall och stefan ackerby greppet om världsekonomin. På kommek den 22–23 augusti hittar du de verktyg som behövs för att få koll på ekonomin.

Ge dig själv en kompetenskick på kommek 2012 – mässan som ger ekonomer, politiker, revisorer och andra intresserade nya perspektiv på framtiden.

MalmöMässan 22–23 augusti 2012www.kommek.se

Anmäl dig idag!

Fullständigt program på

www.kommek.se

Posttidning BKommunal EkonomiBox 6767 801 74 Gävle

VERKSAMHETSPLAN

$

EKONOMI VÅRD & OMSORGPERSONALSKOLA BUDGET & PROGNOS

Hypergene® KOMMUNBeslutsstöd för kommunal verksamhetsstyrning

www.hypergene.se

Med Hypergene® beslutsstöd har Kalmar kommun kunnat samla all viktig verksamhetsinformation på

ett ställe - verksamhetsplaner, budgeten och uppföljningen hänger nu ihop i en komplett och sam-

manhållen lösning för målstyrning. Den process som kommunledningskontoret nu etablerat ger alla en

översikt och kunskap om kommunens planer, budget och mål. Under ett av KOMMEK:s seminariepass

i Malmö, den 23 augusti kl 11.00, berättar Urban Sparre, ekonomichef och Carina Åresved Gustavsson,

budgetchef, hur de effektiviserat sin verksamhetsstyrning.

Under hela mässan finns vi på plats i monter F15 och visar konkreta exempel på lösningar vi gjort

för bland annat Göteborgs Stad och kommuner som Motala, Salem, Värnamo, Hylte, Piteå, Järfälla

och Kävlinge.

ETT KOMPLETT BESLUTSSTöD

Hypergene® beslutsstöd öppnar möjligheten att ta ett strategiskt grepp om hela verksamhets-

styrningen:

Uppföljning, Rapporter & Analyser

Budget & Prognos

Strategisk planering, Nyckeltal & Målstyrning

Upplev fördelarna med ett system för alla användare!

u

u

u

Kalmar kommun berättar hur de integrerat verksamhetsplanering med budgetprocessen

Hypergene_annons_23aug.indd 1 2012-05-25 14.14

Documents

KRÖNIKAN Katrin Westling Palm: Varför är samverkan så svårt? - … · 2017. 2. 5. · KRÖNIKAN Katrin Westling Palm: Varför är samverkan så svårt? Medlemstidning för Föreningen