Kulturplanering – cultural planning

Karlstad 11 mars 2013

Cultural planning kännetecknas av

o  En bred definition av kulturbegreppet. o  Att kultur ses som en integrerad del av politiken för regional

utveckling. o  Fokus på medborgarperspektivet. o  Fokus på den unika platsen. o  Otraditionella metoder för att kartlägga kulturella resurser i

bred bemärkelse. o  Utmaning av rådande föreställningar. (Lindkvist och Månsson 2008)

Cultural planning/kulturplanering

Begreppet kulturplanering växte fram i slutet av 1980-talet, främst i USA och Australien, där det kom att associeras med kulturens ökade betydelse för stadsutveckling och för ekonomisk utveckling.

I Storbritannien har kulturplanering sedan slutet av 1990-talet varit ett hjälpmedel för lokala myndigheter i deras arbete med att skapa kulturstrategier och för att föra in kulturen i samhällsplaneringen.

Franco Bianchini

En av inspiratörerna inom kulturplanering är forskaren Franco Bianchini. Han har visat att man under 1980- talet och tidigt 1990-tal fick en tydlig förskjutning från en socialt inriktad planering till en planering med kulturella förtecken. Syftet var imageskapande, att förändra en stad för att öka dess attraktivitet.

Bianchini har också visat hur kulturen kan ges en ny innebörd om man ser den i perspektiv av resurs istället för i perspektiv av sektor.

Kulturpolitisk strategi – version 1.0

Begreppet introducerades i Sverige med Göteborgs stads kulturpolitiska strategi Kulturpolitisk strategi – version 1.0, som antogs av Göteborgs kommunfullmäktige i januari 1998. Man lanserar där en strategi, som består av tre delar: konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering, där syftet med kulturplaneringen är att skapa en attraktiv livsmiljö.

Kulturpolitisk strategi – version 1.0

När man talar om kulturplanering använder man en bred definition av kultur – ”från de traditionella konstformerna till media, hantverk, mode, design, idrott, stadsplanering, kulturminne, turism, mattraditioner, nöjesliv och lokalhistoria”. Man säger att kulturplanering ”fokuseras på det som är kännetecknande för stadens offentliga rum och sociala liv, stadens identitet och dess profil”.

Kulturpolitisk strategi – version 1.0

Genom kulturplanering kan man ”identifiera stadens kulturella möjligheter på vitt skilda områden, från fysisk planering, stadsbildens utformning, turism, kommunikationer, industriell utveckling, handel och marknadsföring, till samhällsutveckling, skola och utbildning”.

Man liknar kulturplanering vid ett pussel där man lägger ihop olika bitar för att skapa en helhetsbild. ”Genom att föra samman kunskap från olika områden kan nya idéer och tankar uppstå. Staden är en artefakt där gator, byggnader och offentliga rum får liv genom mänsklig aktivitet. En stad blir i samspelet med dess invånare en levande organism, ett subjekt med en egen identitet, nätverk, social dynamik, ekonomiska aktiviteter, handelsrelationer och kulturellt och politiskt liv.”

Kulturplanering

Kulturplanering innebär en strategisk användning av kulturella resurser för utveckling av städer, regioner eller länder för att stärka lokala och regionala identiteter och profiler och för att höja kvaliteten på livsmiljön. Det är både ett förhållningssätt och en arbetsmetod.

Kulturplanering är en metod

för lokal omvärldsanalys och för att sätta kulturpolitik i centrum med målet att hitta det unika med en plats/region och utveckla det för att

platsen/regionen ska växa och utvecklas som plats/region. (Lindkvist och Månsson 2008)

Ett sätt att arbeta som skär genom gränserna för offentlig sektor, privat marknad och civilt samhälle.

(Sven Nilsson 2003)

Definitioner av cultural planning

Ett verktyg för att tänka strategiskt kring ett områdes kulturresurser med målet att kulturpolitiken ska stämma med lokala och regionala behov.

(Lindkvist och Månsson 2008)

En strategisk användning av kulturella resurser för en integrerad utveckling av städer, regioner och länder.

(Evans 2001)

Definitioner av cultural planning

’Cultural planning’ as thinking culturally (and artistically) about public policy: a culturally sensitive approach to urban and regional planning and to environmental, social and economic policy-making.

’Cultural planning’ as ’the strategic and integral planning and use of cultural resources for urban and community development’ (Colin Mercer).

(Franco Bianchini vid ett seminarium i november 2009)

Kulturplanering blir därmed också

en metod för att förverkliga aspektpolitik genom att identifiera kulturella resurser som kan bidra till utvecklingen av andra politikområden än det kulturpolitiska området och formulera en strategi för denna utveckling.

Aspektpolitik

Aspektpolitik innebär ”att samspelet mellan de verksamheter som kulturpolitiken ansvarar för och verksamheter inom andra samhällsområden görs till en kulturpolitisk huvudstrategi” med utgångspunkten att ”de perspektiv, förmågor, kunskaper och insikter, som kulturområdets myndigheter, institutioner och aktörer i övrigt besitter, i högre grad kan bidra till samhällsutvecklingen”.

(Kulturutredningen, Förnyelseprgram, s. 25f.)

Brett kulturbegrepp q  Konst, medieaktiviteter och kulturinstitutioner. q  Kultur bland ungdomar, etniska minoriteter och andra

intressegrupperingar. q  Kulturarven, inklusive arkeologi, gastronomi, lokala dialekter

och ritualer. q  Lokala och externa uppfattningar om en plats som de uttrycks i

skämt, sånger, litteratur, myter, turistguider, medieskildringar och traditionell visdom.

q  Den naturliga och byggda miljön, inklusive offentliga och öppna platser.

q  Mångfalden och kvaliteten på anläggningar för fritid, mat och dryck, underhållning och kulturella aktiviteter.

q  Utbudet av lokala produkter och talanger i konsthantverk, tillverkning och tjänster.

(Lindkvist och Månsson 2008)

A definition of local cultural resources

q  Arts and media activities and institutions q  Sports and recreation q  The tangible and intangible heritage q  The local ‘image bank’ q  Places for sociability q  Intellectual and scientific milieux and institutions q  Creative inputs into local crafts, manufacturing and services

activities (Bianchini november 2009)

A definition of the urban ‘image bank’ q  Media coverage q  Stereotypes, jokes and ‘conventional wisdom’ q  Cultural representations of a city q  Myths and legends q  Tourist guidebooks q  City marketing and tourism promotion literature q  Views of residents, city users and outsiders (Bianchini november 2009)

Kulturpolitikens fyra perioder

o  ”Förhistorien” ( - 1945) o  ”En spirande debatt” (1945 – 1958) o  ”Diskursens höjdpunkt” (1959 – 1974) o  ”Sviktande intresse” (1975 – 1996) (Frenander 2005) o  Den femte perioden (1996 - ) (Lindkvist och Månsson 2008)

Den femte perioden

”förnyat intresse för kultur som regionalpolitiskt medel” Människor är rörligare och konkurrensen mellan platser ökar. Platsmarknadsföringen har därför fått ökad betydelse: o  Behålla invånare, företag och besökare. o  Locka till sig nya invånare, företag och besökare.

Samtidigt har konst och företagande närmat sig varandra. (Lindkvist och Månsson 2008)

Kulturpolitikens utvecklingsfaser:

o  Den humanistiskt motiverade kulturpolitiken. o  Den sociologiskt motiverade kulturpolitiken. o  Den instrumentellt motiverade eller marknadsorienterade

kulturpolitiken. (Dorte Skot-Hansen och Jenny Johannisson)

Humanistisk Sociologisk Marknads- orienterad

Integrerad

Mål Bildning Frigörelse Synliggörande Ekonomisk tillväxt

Utveckling

Bakgrund Staten Civila samhället Marknaden Samspel privat, offentligt, civilt samhälle

Förankring Nationell Lokal Global Glokal

Strategi Kulturdemokrati God konst till folket

Kulturell demokrati Publikarbete Uppsökande verksamhet Eget skapande

Kulturalisering Profilering Marknadsföring

Aspektpolitik Lokal identitet Utveckla infrastrukturer Skapa mötesplatser Bygga upp kompetenser

Publik Hela befolkningen Grupper Segment Livsstilar

Lokala befolkningen ”Heta mötesplatser”

Ram Kulturinstitutioner Turnéer

Aktivt deltagande Pluralistiska ramar

Flaggskepp, Festivaler Upplevelseindustri

Integration Kreativ sektor

Funktion Upplysning Bildning

Bekräftelse Utveckling Kommunikation

Underhållning Upplevelse

Kreativitet Utveckling

Förmedling Kulturförmedlare Folkbildning

Kultursekreterare Kulturpedagoger

Projektledare Entreprenörer Eldsjälar

Kulturstrateger Kulturutvecklare Entreprenörer

Några roller för kultur som utvecklingsfaktor:

o  Upplevelsenäring o  Näring o  Imageskapande (profilering, den yttre bilden) o  Indentitetsskapande (det inre livet) o  Kreativitetsfrämjande (katalysator för kreativitet och

innovation, skapar kreativa mötesplatser för entreprenörer och eldsjälar)

o  Lokaliseringsfaktor

Platsmarknadsföring och cultural planning

Likhet: Båda försöker ta vara på det som är unikt för en plats och

utveckla det. Skillnad: Platsmarknadsföring fokuserar mer på image – den yttre bilden -

och cultural planning mer på identitet – det inre livet. (Lindkvist och Månsson 2008)

Södra Småland/Kronoberg

Arbetet med att ta fram en ny kulturstrategi i södra Småland var ett politiskt initiativ grundat i frågor som:

o  Vem ska sätta upp de kulturpolitiska målen? o  Vilket kulturbegrepp vill vi använda? o  Varför avspeglar budgeten inte vårt bredare kulturbegrepp? o  Vad händer på gräsrotsnivå? o  Vilka unika kulturella resurser finns i södra Småland? (Lindkvist och Månsson 2008)

Mål

o  Skapa en djupt förankrad kulturpolitik med både bredd och spets och ett ökat samarbete på kulturområdet och mellan olika politikområden.

o  Åstadkomma ett perspektivskifte på kulturområdet mot ett tydligare medborgarperspektiv.

o  Stärka den kulturella identiteten i Södra Småland och hävda denna i omvärlden.

o  Skapa ett livskraftigt, kreativt kulturklimat med innovationskraft i Södra Småland.

Mål

Kulturpolitiken ska integreras med Regionförbundets övriga politikområden. Det är först då kulturen kan bli en strategisk utvecklingsfaktor för länet.

Utgångspunkter

o  Hur kan regionen hävda sig i ett allt mer globaliserat samhälle?

o  Vilka näringar ska man leva på? o  Vad är unikt i regionen och vad kan man använda det till? o  Hur kan man skapa ett kreativt kulturklimat som uppmuntrar

tolerans och innovation? o  Hur kan länet bli mer attraktivt för boende och besökare?

Metod

o  Kulturplanering

Kulturdefinition

Tro på att konst, upplevelser, skaparkraft och nytänkande är centrala delar av den mänskliga tillvaron.

Bred antropologisk definition av kultur som ett sätt att leva: o  Konstarterna o  Hur samhället är planerat o  Utbudet av nöjen och fritidsaktiviteter o  Historia och kulturarv o  De kreativa näringarna

Kartläggning i form av uppdrag till olika aktörer

o  Smålands museum o  Nätverket SIP (Samhällsutveckling i praktiken) o  Länsbibliotek Sydost o  Smålands Musikarkiv o  Reaktor Sydost o  Interactive Institute o  ALMI o  m.fl.

Följande områden sattes i fokus…

o  Existerande kulturinfrastruktur på länsnivå, vilket innefattade publiktillgänglighet, kalendarium m.m.

o  De allmänna platsernas attraktivitet. o  Områdets historiska, kreativa, arkitektoniska och

antropologiska prägel. o  Utveckling av lokala talanger. o  Egna och andras bild av platsen (som uttrycks i filmer,

sånger, sagor, turistguider, resebroschyrer och litteratur). (Lindkvist och Månsson 2008)

…med följande frågor som grund

o  Vilka erkända kulturresurser finns i området? o  Vilka ännu ej erkända kulturresurser finns i området? o  Vilka kulturresurser kan komma att uppstå med rätt

uppmuntran och planering? o  Till vilken nytta kan var och en av dessa resurser vara för

individers och områdets utveckling? (Lindkvist och Månsson 2008)

Kulturstrategi En kulturstrategi som fokuserar på södra Smålandsregionens

unika förutsättningar: o  Entreprenörskap/mångsyssleri. o  Berättartradition. o  Stark media- och IT-sektor. o  Småland som varumärke. o  Ungas kraft och kompetens. o  Stormen Gudrun och effekter av klimatförändringar. (Lindkvist och Månsson 2008)

Regionförbundet södra Smålands roll

o  Att ge visioner, mål och strategiförslag. o  Att vara möjliggörare och gränsbrytare, bland annat genom

att bryta upp gränser mellan kommersiellt och offentligt finansierad kultur.

o  Att ge kulturella perspektiv på andra politikområden. (Lindkvist och Månsson 2008)

Lärdomar av processen

o  Att nya glasögon gav en ny bild av länet. o  Att utomstående konsulter användes gav nya perspektiv o  Att metoden är sektorsövergripande ses som en stor fördel

och utmanar tidigare arbetssätt men gör den också svår att jobba med i vissa sammanhang.

(Lindkvist och Månsson 2008)