Kvävestrategi Bildspel

Kväveflödet i marken

NO3-

NH4+

N2, N2ONH3

Organiskt N

NH4+

NH4+

Utlakning

NitrifikationImmobilisering

Mineralisering

Kvävgas- o lustgas- avgång

(denitrifikation)

Ammoniak-avgång

Antropogen nettobelastning för kväve till havet för åren 1995, 2000 och 2006

Antropogen nettobelastning för kväve

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

1995 2000 2006

ton

/år

Deposition på sjöar

Dagvatten antropogent

Enskilda avlopp

Industri

Reningsverk

Jordbruk

Källa: Naturvårdsverkets rapport 5965, juni 2009.

Kväveutlakning i olika delar av Sverige

Källa: Naturvårdsverkets rapport 5247, 2002

Total kvävetillförsel till Östersjön

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

800000

900000

Estland

Tyskland

Litauen

Finland

Danmark

Ryssland

Lettland

Sverige

Polen

N,

ton

/år

Källa: Fifth Baltic Sea Pollution Load Compilation (PLC-5),Baltic Sea Environment Proceedings No 128.

Sveriges miljömål – slutbedömning 2011

› Ingen övergödning – delmål 2010› Utsläpp av kväveföreningar › Utsläpp av ammoniak › Utsläpp av kväveoxider

› Grundvatten av god kvalitet

› Begränsad klimatpåverkan › Utsläpp av växthusgaser 2008-2012

Faktorer som påverkar utlakningen

› Ej påverkbart› Klimat› Jordart

› Påverkbart› Gröda› Jordbearbetning› Stallgödseltillförsel (mängd och tidpunkt)› Gödslingsintensitet

Jordartsskillnad

0

10

20

30

40

0 20 40 60 80Lerhalt (% ler)

Halvering vid ca 25 % lerhalt

Utlakning

kg/ha

Utlakning från ett skifte,växtodlingsgård i Skåne

73/74

74/75

75/76

76/77

77/78

78/79

79/80

80/81

81/82

82/83

83/84

84/85

85/86

86/87

87/88

88/89

89/90

90/91

91/92

92/93

93/94

94/95

95/96

96/97

97/98

98/99

99/00

00/01

01/02

02/03

03/04

04/05

05/06

06/07

07/08

08/09

09/10

10/11

0

10

20

30

40

50

60

70

80

kg N

/ha

Källa: Institutionen för mark och miljö, SLU.

Utlakning från ett skifte,växtodlingsgård (djur från 2002) i Halland

Källa: Institutionen för mark och miljö, SLU.

76/77

77/78

78/79

79/80

80/81

81/82

82/83

83/84

84/85

85/86

86/87

87/88

88/89

89/90

90/91

91/92

92/93

93/94

94/95

95/96

96/97

97/98

98/99

99/00

00/01

01/02

02/03

03/04

04/05

05/06

06/07

07/08

08/09

09/10

10/11

0

20

40

60

80

100

120

140

kg N

/ha

Utlakning från ett skifte,mjölkgård (eko från 1989) i Sörmland

Källa: Institutionen för mark och miljö, SLU.

74/7

576

/77

78/7

980

/81

82/8

384

/85

86/8

788

/89

90/9

192

/93

94/9

596

/97

98/9

900

/01

02/0

304

/05

06/0

708

/09

10/1

10

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50kg

N/h

a

Utlakning från ett skifte,växtodlingsgård i Östergötland

Källa: Institutionen för mark och miljö, SLU.

89/9

090

/91

91/9

292

/93

93/9

494

/95

95/9

696

/97

97/9

898

/99

99/0

000

/01

01/0

202

/03

03/0

404

/05

05/0

606

/07

07/0

808

/09

09/1

010

/11

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

kg N

/ha

Ammoniak från djurproduktionen

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stall

FlytFastDjup

%

› Foderstat› Byggnad

› Täckning behållare› Fyllning under täcke› Torv i ströbädd

› Snabb nedbrukning› Bandspridning› Nedmyllare› Spridningstidpunkt

Lagring Spridning

kvar till grödan

Denitrifikation – principskiss för ett ”normalår”

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Sand Lättlera Styv lera

Utlakning (kg N/ha) Denitrifikation