Kvalitetsrapport Bildningsförvaltningen Hedemora Läsåret … · 2017-03-17 · 5 2) Beskrivning av verksamheten a. Bildningsförvaltningens organisation Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen

Kvalitetsrapport

Bildningsförvaltningen Hedemora

Läsåret 2015/2016

Förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem,

gymnasieskolan, vuxenutbildning och yrkeshögskola

Ansvarig: Stefan Grybb, Förvaltningschef

2

Version 2

Den här rapporten, version 2, är uppdaterad 2016-10-28. Detta då Skolverket

presenterat resultaten på de nationella proven i gymnasieskolan 26 oktober och

betygsresultaten i årskurs 6 27 oktober (Siris, 2016-10-27).

Innehållsförteckning

1) Inledning och disposition 4

2) Beskrivning av verksamheten 5

a. Bildningsförvaltningens organisation 5

b. Stödfunktioner: 6

I. Elevhälsans resursteam 6

II. Familjecentralen 6

III. Integrationsenheten 6

IV. Stadsbiblioteket 8

V. Fritidsgårdar 8

VI. Kostenheten 9

VII. Kulturenheten. 9

VIII. Vasahallen och andra idrottsanläggningar 9

3) Uppföljning av förra årets prioriterade områden 9

a. Uppföljning av PM 9

b. Uppföljning av Kommunfullmäktiges mål (VP-mål)

för bildningsnämndens verksamheter 2016 12

c. Jämförande tal 13

4) Året i verksamheten 15

Några andra viktiga händelser under året: 16

5) Resurser och förutsättningar 18

6) Det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete 22

a. Bildningsnämndens (Huvudmannens) systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete 23

b. Bildningsförvaltningen systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete 25

c. Skol- och förskoleenheternas systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete 27

d. Slutsats 27

7) Kunskap, utveckling och lärande 29

a. Resultat i Hedemora kommun 29

b. Bedömning 39

3

c. Slutsatser 41

8) Normer och värden 44

9) Prioriterade områden för läsåret 2016/2017 52

I. Pedagogiskt ledarskap 52

II. Nyanländas lärande 53

III. Uppföljning och utvärdering av verksamheten 53

Referenser 55

Bilagor 57

1. Rutin för det systematiska kvalitetsarbetet 58

2. Enkätrapport, skolenkät 2016 71

3. Rutin för rutiner 91

4. Rektorers prioriterade områden 98

5. Förskolechefers prioriterade områden 110

6. Bildningsnämndens beslutsprocess 112

4

1) Inledning och disposition

”Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör” eller kanske ”varför gör vi som vi gör när

det blir som det blir” är de centrala frågorna i uppföljningen av verksamheten. Det är med de

frågorna i huvudet som vi genomlyst vår förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola,

grundsärskola, fritidshem, vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning läsåret 2015/2016.

En god utbildning med början i förskolan ( Yoshikawa et.al., 2013) och en fullgjord

gymnasieutbildning på gymnasieskolan eller i vuxenutbildningen är även det en central

byggsten för framtiden (Arbetsförmedlingen, 2016, s. 8).

Diskussionen kring frågor som struktur, pedagogiskt ledarskap, ekonomi etc. tar alltid sin

utgångspunkt ifrån ett barn- och elevfokus och utifrån förståelsen vad en god utbildning

innebär för barn- och ungas framtid. Det är också utifrån den utgångspunkten som

förvaltningens kvalitetsrapport bör läsas.

Rapporten innefattar skollagens (2010:800) krav för det systematiska kvalitetsarbetet och tar

därmed inte med övriga lagkrav så som det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Du som läst någon av verksamheternas kvalitetsrapporter kommer känna igen dispositionen.

Förvaltningens kvalitetsrapport fokuserar dock på läroplanens centrala delar

kunskaper/lärande och utveckling samt normer, värden och trygghet. Områden som hem och

skola, övergång och samverkan, omvärlden samt ansvar är delvis integrerade under punkterna

kunskaper/lärande och utveckling samt normer, värden och trygghet. En utförligare

beskrivning av dessa områden kan dock med fördel studeras i respektive verksamhets

kvalitetsrapport.

5

2) Beskrivning av verksamheten

a. Bildningsförvaltningens organisation

Bildningsförvaltningen i Hedemora leds utav förvaltningschef och biträdande

förvaltningschef.

Läsåret 2015/2016 ledde 3 förskolechefer 4 enheter vardera. 3 rektorer ansvarade för 2 skolor

med fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1-6 vardera medan 1 rektor ledde en

sådan skola. En av dessa rektorer har också ansvarat för grundsärskolan.

Kommunens enda kommunala grundskola med årskurserna 7-9 leddes utav en rektor och en

biträdande rektor. Även Martin Koch-gymnasiet leddes utav en rektor och en biträdande

rektor, vuxenutbildningen av en rektor och yrkeshögskoleutbildningen till bergarbetare av

utbildningsledaren.

Elevhälsans resursteam har letts av elevhälsochefen och under året har dessutom en ny

integrationsenhet startats med en egen enhetschef.

6

b. Stödfunktioner:

I. Elevhälsans resursteam

Skollagen (2010:800) säger att det för elever i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan

samt gymnasieskolan ska finnas elevhälsa som omfattar medicinsk, psykologisk, psykosocial

och specialpedagogisk kompetens.

I Hedemora är de medicinska, psykologiska och psykosociala delarna samt delar av den

specialpedagogiska delen av elevhälsan organiserade i elevhälsans resursteam viken leds utav

en egen enhetschef på halvtid. Ansvaret att eleverna har tillgång till elevhälsa och hur

elevhälsan ska användas på respektive skola är dock alltid rektors.

Även förskolans specialpedagogiska resurs organiseras i elevhälsans resursteam.

Elevhälsan lämnar kvalitetsrapport till nämnden i oktober (BN, 2016-10-31).

II. Familjecentralen

Familjecentralen erbjuder öppenförskola med plats för föräldraskap och föräldrautbildning.

Verksamheten främjar dessutom fysisk, psykisk och social hälsa bland blivande föräldrar

samt barn och deras föräldrar.

Familjecentralen organiseras under elevhälsochefen och mer om familjecentralen går att läsa i

elevhälsans kvalitetsrapport (BN, 2016-10-31).

III. Integrationsenheten

Sedan årsskiftet 2015/2016 är det lag (2010:800) på att kommunerna ska kartlägga nyanlända

elevers kunskap och placera dem i en årskurs och undervisningsgrupp högst två månader efter

det att eleven skrivits in på en skola. Detta tillsammans med den lagstadgade rätten till

studiehandledning har 2016 krävt organisatoriska och pedagogiska resurser på förvaltnings-

och skolenhetsnivå. Då Hedemora haft den stora förändringen i barn- och elevantalet samt

sammansättningen har detta inneburit en stor utmaningar för våra verksamheter.

För att möta detta behov startade förvaltningen under våren 2016 upp Integrationsenheten.

I bildningsförvaltningens presentation på kommunstyrelsens arbetsutskotts budgetdag i april

(KS § 61, 2016-04-26) presenterade följande, av skolverket framtagna framgångsfaktorer för

nyanlända elevers lärande, vilka varit en ledstjärna i Integrationsenhetens arbete:

7

Huvudmän och skolor har strategier för kompetensutveckling.

o Samordna och identifiera vilka behov av kompetensutbildning det finns inom

kommunen, då det all personal. Dvs där undervisningen ska genomsyras av ett

språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Resurser till utbildningen fördelas efter barns och elevers olika förutsättningar och

behov.

Riktlinjer finns för organisation och mottagande av nyanlända elever och utbildning

för nyanlända elever med annat modersmål än svenska.

o Kommungemensamma riktlinjer för ”Nyanlända elevers skolgång” för

förskolan, grundskolan och gymnasieskolan är framtagna. Dessa är

presenterade i förvaltningens chefsgrupp och även till viss del på

skolenheterna, dock inte alla ännu. Det är rektors ansvar att påbörja

implementeringsarbetet med riktlinjerna/rutinerna. Riktlinjerna revideras och

uppdateras kontinuerligt. De ligger på Intranätet och på hedemora.se.

Den nyanlända elevens första tid i skolan är avgörande för den fortsatta skolgången.

En inledande bedömning/kartläggning genomförs av elevens kunskaper och

erfarenheter.

o Alla enheter har ännu inte påbörjat arbetet med att kartlägga nyanlända elever,

detta delvis pga brist på personal som innehar relevant kompetens. Resursen

och stödet i frågan finns att tillgå på förvaltningsnivå.

Utbildningen och undervisningen planeras och genomförs utifrån det

bedömningen/kartläggningen visar om elevens förutsättningar och behov.

o Ja, till viss del. Vi kan fortfarande se brister där exempelvis eleverna inte får

den undervisning de har rätt till, dvs den garanterade undervisningstiden.

o På gymnasieskolan får de nyanlända eleverna på IM-programmen inte den

garanterade undervisningstiden (heltidsstudier). Eleverna ska ha en individuell

studieplan som huvudmannen beslutar om, detta för att eleverna läser enligt

grundskolans läroplan och därför inte har några examensmål. Den individuella

studieplanen ska både innehålla kort- och långsiktiga mål. De nyanlända

eleverna har rätt att visa sina kunskaper på modersmålet eller sitt starkaste

skolspråk.

De nyanlända eleverna ges möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt.

o Så är inte fall idag, tyvärr. Inte på någon av skolenheterna. Lärarna saknar

kunskaper i att arbeta utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, där

man utgår från tidigare erfarenheter och kunskaper. Kartläggningen ligger till

grund för detta.

De nyanlända eleverna ges studiehandledning på modersmålet utifrån de enskilda

elevernas olika förutsättningar och behov.

o Möjligheten till studiehandledning finns, resurserna är avsatta och det finns

tillgänglig personal. Dock, ansöks det inte från skolenheterna om

studiehandledning. Där vet vi inte om det beror på att rektor inte har informerat

tydligt och tillräcklig, eller om man inte från personalens sida ”orkar”…

o I kartläggningen framkommer det också om eleven behöver studiehandledning.

Alltså får eleverna inte visa sin kunskap och därmed genererar det en lägre

8

måluppfyllelse samt en sämre språkutveckling.

o På gymnasieskolans språkintroduktion, som läser enligt grundskolans läroplan,

använder man sig inte av det nationella kartläggningsmaterialet för

grundskolan, utan man använder sig av ”gamla” SFI-tester, som inte på något

sätt motsvarar grundskolans kunskapskrav.

De nyanlända eleverna och eleverna med annat modersmål än svenska erbjuds

modersmålsundervisning.

o Alla elever i grundskolan erbjuds och deltar i mycket stor utsträckning i

modersmålsundervisningen.

o På gymnasieskolan känner långt ifrån alla elever till att de har rätt till

modersmålsundervisning, flera får också avslag på sin ansökan om modersmål,

med motiveringen att de redan har ett betyg i ämnet från grundskolan, eller att

eleverna går i åk 1 på gymnasiet och därmed inte har något schemalagt

individuellt val.

o Allt modersmål erbjuds direkt efter skoldagens slut, utanför den ordinarie

timplanen.

Anpassning av organisationen utifrån de elever som finns i verksamheten.

o Se riktlinjerna!

Säkerställande av en flexibel organisation och resursfördelning som utifrån det

systematiska kvalitetsarbetet tar ansvar för att skapa en utbildning av hög kvalitet.

o Ett långsiktigt arbete som just tagit sin början!

IV. Stadsbiblioteket

Förutom huvudbiblioteket (Hedemora stadsbibliotek) organiserar stadsbiblioteket också

skolbiblioteket Infoteket på Vasaskolan, gymnasiebiblioteket vid Martin Koch-gymnasiet

samt skolbibliotekscentralen (Sbc), allt detta för att stödja rektorernas ansvar att erbjuda ett

skolbibliotek samt att erbjuda barn och unga goda läsupplevelser.

Stadsbiblioteket redovisar sin kvalitetrapport till bildningsnämnden i mars.

V. Fritidsgårdar

Det är viktigt att ungdomar i mellanstadie- till gymnasieåldern har meningsfulla aktiviteter

efter skoltid. Därför har Hedemora 5 fritidsgårdar. Under våren 2016 har fritidsgården i

centrala Hedemora också haft extra öppettider direkt efter att skolan avslutats för dagen vilket

genererat ett ökat antal besökare.

Ansvarig för fritidsgårdarna, Ungdomskonsulenten, ansvarar också för genomförandet av

myndigheten för ungdoms och civilsamhällsfrågors, MUCF, LUPP-undersökning och arbetet

med Region Dalarnas ”Sveriges bästa ungdomsregion” som antagits av kommunfullmäktige

(KF § 123, 2015-09-16).

9

VI. Kostenheten

En viktig del i skoldagen är skolmåltiden. All matbespisning i skolan (och från och med

hösten 2016 även i förskolan) är i Hedemora organiserad under kostchefen.

För att tillse att alla elever är nöjd med skolmaten och för att hitta förbättringsområden

genomför kostenheten en enkät i grundskolan och gymnasiet varje höst. Kostchefen

presenterar enhetens kvalitetsrapport, inklusive enkätresultaten, i mars.

VII. Kulturenheten.

Även kulturenheten har ett uppdrag att jobba med barns och ungas rätt till kultur vilket är

prioriterat inom kulturpolitiken.

Enheten ansvarar också för ”Skapande skola” som är tänkt att stärka samverkan mellan

skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla

uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. Det är statens kulturråd som

hanterar bidraget.

Kulturenheten ansvarar för att eleverna i de kommunala skolorna f-9 får ta del av statens

bidrag till Skapande skola. Det är via kulturnätverket som handlingsplan har skapats.

VIII. Vasahallen och andra idrottsanläggningar

För barn och ungas välbefinnande är fysisk aktivitet viktig. Därför är Vasahallen och

kommunens andra idrottsanläggningar viktiga både för barn och ungas fritid men också för att

kunna erbjuda en fullgod undervisning i ämnet idrott och hälsa

3) Uppföljning av förra årets prioriterade områden

a. Uppföljning av PM

Efter skolinspektionens tillsyns beslut (Skolinspektionen, 2014) har förvaltningen byggt upp

ett nytt system för kvalitetsredovisning. Detta gjorde att förra årets kvalitetsrapportering var

bristfällig. Verksamheternas kvalitetsarbete sammafattades dock i en promemoria vilket

presenterades för bildningsnämnden i samband med att förslaget till ny ruin för det

systematiska kvalitetsarbetet presenterades (BN, 2015-11-23).

I promemorian kan förvaltningen konstatera att strukturen kring det systematiska

kvalitetsarbetet och styrkedjan var de stora utvecklingsområdena för läsåret 2015/2016.

10

Med utgångspunkt i rutinen för det systematiska kvalitetsarbetet (bilaga 1) som beslutades av

bildningsnämnden i november 2015 skapades en rad mallar för återrapportering till

bildningsnämnden (BN, 2015-11-23).

Utifrån detta har förvaltningen skapat en rutin för rutindokument (bilaga 4) och en

internkontrollplan som bygger på uppföljning av rutinefterlevnad (BN § 17, 2016-02-15).

En viktig del i detta arbete har varit att säkerställa styrkedjan och att tillse att huvudman,

rektor och pedagoger ser sin roll i förhållande till verksamhetens måluppfyllselse vilket

särskilt påtalas i skollagen (2010:800).

Källa Skolverket (2012).

Revisionsbyrån KPMG har på uppdrag av kommunrevisionen under hösten 2016 granskat

styrning och ledning av grundskolan. Vi kan, i den preliminära rapport förvaltningsledningen

fått, konstatera att styrkedjan nu bedöms som välfungerande och tydlig för både

bildningsnämndens presidium, grundskolans rektorer, arbetstagarrepresentanter och

pedagoger. KPMG konstaterar även att den nya strukturen för det systematiska

kvalitetsarbetet är välkonstruerad utifrån skollagens (2010:800) krav.

11

KMPG pekar dock på några större utvecklingsområden. Detta handlar dels om strukturen

kring rektorernas möjlighet till kontroll och styrning av den egna budgeten och dels om det

pedagogiska ledarskapet. Dessa områden var dock sedan tidigare identifierade av

förvaltningsledningen och förbättringsåtgärder kommer att vidtas.

I arbetet med struktur har alltid verksamheternas måluppfyllelse varit i fokus. När vi

diskuterar begreppet måluppfyllelse är det dock viktigt åter påminna oss om att vi pratar om

är barn och ungas framtidsutsikter.

12

b. Uppföljning av Kommunfullmäktiges mål (VP-mål) för bildningsnämndens

verksamheter 2016

Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse

Genom att skapa

möjligheter för

god kvalitet och

god omsorg få

människor att

välja Hedemora

kommun som

bostadsort

Alla flickor och pojkar ska

senast efter hösterminen i

Årskurs 2 kunna läsa, skriva

och räkna (så kallad läsa,

skriva, räkna garanti)

Diagnostiskt test januari åk 2 Diagnostiska tester har

beslutats om under våren

2016 och gäller från och med

läsåret 2016/2017

tillsammans med skolverkets

bedömningsstöd.

Alla flickor och pojkar i

förskolan ökar sin nyfikenhet

och sitt lärande genom lek i en

stimulerande miljö

Pedagogisk dokumentation Förskoleenheternas

kvalitetsredovisningar

indikerar en god

måluppfyllelse.

Alla flickor och pojkar i

grundskola och gymnasium

lämnar utbildningen med

minst betyg E i alla ämnen

Betygsresultat (skolverket och

egen mätning)

SCBs statistik visar att 66,9%

av Vasaskolans avgångsklass

fick betyg A-E i alla ämnen.

Genomströmingen (andel

avgångselever med

gymnasieexamen) på Martin

Koch-gymnasiet beräknas till

86,4%. Ytterligare 7,8%

uppnådde 2500

gymnasiepoäng. Offentlig

statistik för gym. kommer i

december.

Alla flickor och pojkar går ut

årskurs 6 med minst E i alla

ämnen.

Betygsresultat (Skolverket

och egen mätning)

SCBs statitisk visar att 66,7%

av eleverna fick A-E i alla

ämnen de läst.

Det genomsnittliga

meritvärdet för flickor och

pojkar i åk 9 och

avgångsklassen i gymnasiet

ska vara högre än

genomsnittet i landet

Sammanlagda betygsresultat

meritvärde (Skolverket)

SCB statistiken visar att åk.9

i Hedemora hade lägre

meritvärde än rikssnittet.

Gymnasiets betyg kommer i

december.

Alla flickor och pojkar

upplever trivsel och trygghet i

vår verksamhet

Elevenkäter samt samtal och

vardagskontakter med barn

och elever

Elevenkäten i grundskolan

och gymnasiet visade ett

lägre snittvärde för frågan ”

jag skulle rekommendera

skolan till andra” och

frågeområdet ”trygghet” än

rikssnittet i skolinspektionens

enkät.

Minst 60% av årskurs 9:s

elevnumerär skall antas vid

Martin Koch gymnasiet

SCB/Skolverkets statistik,

egen mätning

Den officiell statisk som ger

förutsättning för en korrekt

beräkning kommer i

13

läsåret 2016-17.

september.

Alla flickor och pojkar

upplever att de har inflytande

över sin arbetsmiljö och sitt

lärande

Elevenkäter vilka är en del in

det systematiska

kvalitetsarbetet

Elevenkäten i grundskolan

och visade ett lägre snittvärde

än rikssnittet i

skolinspektionens enkät

gällande delaktighet och

inflytande. Eleverna på

Martin Koch-gymnasiet hade

dock ett högre snittvärde än

riket på området.

Alla flickor och pojkar lämnar

gymnasiet med en

gymnasieexamen inom fyra

år.

Andelen som lämnar

gymnasiet med en

gymnasieexamen inom fyra

år.

Officiell statiskt kommer i

december.

Förskolan och skolan ska

stärka alla flickor och pojkar

att utveckla sitt modersmål

och sin kulturella identitet

Nöjdhet med och resultat av

flickor och pojkars

modersmålsundervisning.

Pedagogisk dokumentation i

förskolan

Förskoleenheternas

kvalitetsredovisningar

indikerar en god

måluppfyllelse.

c. Jämförande tal

Vi kan konstatera att Hedemora tappar placeringar i flera av de rankingar som presenterats

2016 och som avser resultat och mätningar från läsåren 2015/2016 och 2014/2015.

I den kanske viktigaste jämförelsen, SKLs (Öppna jämförelser- grundskola, 2016) tappade

Hedemora från plats 31 till plats 52. Tappet härrör främst till lägre slutbetyg men det faktum

att SKL inte längre tar med betygen från årskurs 6 i sin beräkning har också haft en negativ

inverkan på Hedemora kommuns placering.

I lärarförbundets ”bästa skolkommun” (Lärarförbundet, 2016-10-03) tappade Hedemora 104

placeringar. Även här har kunskapsresultaten en stor inverkan men även kommunen som

avtalspart är ett område med stort tapp.

I Lärarnas Riksförbunds undersökning (LR, 2016) tappade Hedemora 123 platser. En viktig

faktor här var felinrapporterade ekonomifakta från 2014 vilka tydde på att kostnaden för

= Målet är uppfyllt

= Målet uppfylls inte

= Målet är inte mätt men kommer att mätas under 2016

= Målet kommer inte mätas 2016

14

undervisning (främst lärarlöner) var betydligt lägre i Hedemora än i övriga Sverige, felet

korrigerades 2015. En annan bidragande faktor var den stora skillnaden i slutbetyg mellan

Vasaskolan och Olympicaskolan som redovisades 2015.

Att små faktiska förändringar kan få stort genomslag på rankingplaceringen tyder på stor

likvärdighet mellan kommunerna på flera områden.

15

4) Året i verksamheten

Läsåret 2016/2017 har präglats av förändringar i barn- och elevantal och sammansättning.

Läsåret har också präglats av många nya personer på centrala positioner på

bildningsförvaltningen.

Förutom de vardagliga utmaningar som skolan och förskolan har stått inför så har mycket

arbete lagts på de strukturella frågor som beskrivs i kapitel 3.

Källa: procapita 2016-10-20

Avser samtliga barn och elever på skolor belägna i Hedemora kommun oavsett huvudman (Dormsjöskolan

återfinns inte i statistiken)

Utvecklingen av barn- och elevantalet och barn/elevgruppens sammansättning i och med det

ökade antalet nyanlända under hösten 2015 har inneburit både personella och strukturella

utmaningar för verksamheterna och förvaltningen under läsåret. I vissa verksamheter så som

Jonsboskolan, skolan och förskolan (Bikupan/Silviahallen) i Garpenberg, Fyrklöverskolans

September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni

F-9 1668 1683 1692 1770 1758 1789 1792 1815 1825 1810

Förskolan 616 627 643 665 654 687 700 714 722 620

Gymnasiet 341 348 340 364 362 359 354 385 381 404

Totalt 2625 2658 2675 2799 2774 2835 2846 2914 2928 2834

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

Barn och elevutveckling läsåret 2015/2016

16

grundsärskola, Vasaskolan och Martin Koch-gymnasiets IM-språk har utvecklingen varit

extra påtaglig, i det sistnämnda fallet med en elevökning på över 100% under pågående läsår.

Den utvecklingen av barn och elevantal mellan september och maj är ca 300 individer vilket

motsvarar en större skola med Hedemora mått.

Utvecklingen av barn- och elevantalet och barn/elevgruppens sammansättning har dessutom i

tid sammanfallit med att skollagen (2010:800) ställer nya krav för arbetet med nyanlända med

(Skolverket- Kartläggning av nyanlända, 2016-07-13).

Utmaningarna för verksamheten med nya språk och kulturella och religiösa uttryck samt en

elevgrupp men ojämn studiebakgrund kommer vara stora även läsåret 2016/17 och framåt.

Det samma gäller det stora behovet av Svenska för Invandrare och samhällsorintering som

också kommer vara stort några år framöver.

Några andra viktiga händelser under året:

Ny förvaltningsledning

o I september påbörjade den nya förvaltningschefen för bildningsförvaltningen

sitt uppdrag. Både tillförordnad biträdande förvaltningschef och centralt

ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet var då nya på sina respektive

poster.

o Under läsåret har dessutom en ny elevhälsochef anställts och en ny enhet för

integration med egen enhetschef skapats. Utöver det har två nya rektorer och

en ny förskolechef anställts.

Skolenkäten

o I februari genomförde förvaltningen en enkät byggt på skolinspektionens skol-

och förskoleenkät till vårdnadshavare i grundskolan, förskoleklass, fritidshem

och förskolan, till pedagoger i förskolan, grundskolan, förskoleklass,

fritidshem och gymnasiet samt till elever i grundskolans årskurs 5 och 9 samt

gymnasiets årskurs 2. Enkätrapporten finns som bilaga 3 (BN § 50, 2016-04-

04).

Tilläggsbudget

o Bildningsnämnden fick del av de så kallade välfärdsmiljarderna i form av en

tilläggsbudget på 11 miljoner (KF § 10 2016, 2016-02-16). Dessa pengar har

bland annat använts för att:

anställda så kallade språkstödjare till skola och förskola,

starta upp Integrationsenheten,

förstärka elevhälsan,

utöka läromedelsbudgeten, samt

inhandla arbetskläder till pedagoger i förskola och på fritidshem

17

Kompetensförstärkning

o Under året har flera lärare deltagit i lärarlyftet,

o En högskolekurs i specialpedagogik mot matematik har genomförts

o Läslyftet har genomförts.

o Kursen flerspråkighet och lärande på Högskolan Dalarna har genomförts

Kort-kort

o Förvaltningschefen har sedan september gett ut Kort-Kort, ett månatligt

informationsbrev via e-post där nyheter,

Uppstartsföreläsning, höga förväntningar och lärarnas yrkesetik

o Läsåret 15/16 började med en föreläsning om höga förväntningar av

utvecklingsledaren Lars Thorin. Läsåret 16/17 påbörjades med en dag om

läraretik anordnades av Lärarförbundet och lärarnas riksförbund

Dala skolforum

o Vecka 44 åkte ett flertal lärare till Borlänge för att delta på Dalaskolforum. Då

Dalaskolforum inte anordnas 2016 kommer alla pedagoger istället erbjudas att

få åka till skolforum i Stockholm.

Omsorg på obekväm arbetstid

o Under läsåret 2015/2016 utreddes hur barnomsorg på obekväm arbetstid skulle

organiseras vilket resulterade i att Nattugglan kunde invigas i september 2016.

Nya lokaler

o Under hösten invigdes de nya förskolelokalerna och den nya matsalen för skola

och förskola i Smedby.

o Nya Fyrklöverskolan som byggt upp efter en brand kunde tas i bruk efter

jullovet 15/16

o Rotrenovering har genomförts på förskolorna Svedjan och Smultronstället.

Jämställdhetsmärkning

o Samtliga förskolor i Hedemora kommun är certifierade med

jämställdhetsmärkningen ”På lika villkor”.

Fler elever till Martin Koch-gymnasiet

o Ett aktivt arbete vid Martin Koch-gymnasiet bidrog till att trenden med färre

elever vände och att fler elever åter valde läsåret 2015/2016 Martin Koch-

gymnasiet.

Bildningsförvaltningen har fått statsbidrag för:

o Mindre barngrupper i förskolan

o Lågstadiesatsningen

o Fritidshemssatsningen

o Förstelärare

o M.fl

18

Uppdaterade handlingsplaner

o Läs och skriv och matematik

5) Resurser och förutsättningar

De ekonomiska resurser som kommunen använder för utbildning inom grundskola,

gymnasieskolan, vuxenutbildning och förskolan redovisas varje höst till SCB på skolverkets

uppdrag. Samtidigt redovisas också statistiken kring vår viktigaste resurs, våra pedagoger.

När vi ser till förskolan kan vi konstatera att vi trots jämförbart låga kostnader fortsatt har en

jämförbart hög andel högskoleutbildade pedagoger. Pedagogtätheten ligger nära rikssnittet,

något under i den planerade och något över i den faktiska (RKA, 2016-10-21).

Resurser i förskolan

Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Dalarnas län (ovägt medel) 140 719

Hedemora 135 926

Kommuner i tätbefolkad region

(ovägt medel) 132 625

Alla kommuner, ovägt medel 136 712

Nettokostnad förskola, kr/inv Dalarnas län (ovägt medel) 4 931

Hedemora 4 628


(ovägt medel) 5 001


Dalarnas län (ovägt medel) 47.7

Hedemora 55.9


(ovägt medel) 52.6

Alla kommuner, ovägt medel 48.8

Årsarbetare i förskolan med pedagogisk

högskoleexamen, andel (% )

Källa kolada (RKA, 2016-10-21)

Statistiken avser 2015-10-15, Med ovägdmedelvärde menas att ingen hänsyn tas till kommunernas storlek.

Kostnaderna för grundskolan ligger under rikssnittet men över kommungruppssnittet.

19

Kostnader för grundskolan

Totalt Lokaler

och inv.

Under-

visning

Skolmål-

tider

Lärom-

medel

mm

Elev-

hälsa

Övrigt

Hedemora 96 400 18 600 49 100 6 300 4 000 2 660 16 100

Tätbef. Kom

(ovägt medel)

94 200 16 400 49 800 6 100 4 300 2 920 14 600

Riket 97 800 18 000 52 200 6 100 4 400 2 750 14 300



Vi kan konstatera att vi efter en period med en ökande andel lärare med pedagogisk

högskoleexamen nu har brutit trenden. Detta beror delvis på det ökade behovet av lärare p.g.a.

elevtillströmningen och dels på pensionsavgångar som inte kunnat ersättas med legitimerade

pedagoger.



20



Resurser för gymnasiet

2015

Dalarnas län (ovägt medel) 9,4

Hedemora 10,6

Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) 10,7

Alla kommuner, ovägt medel 10,5

Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev Dalarnas län (ovägt medel) 138 169

Hedemora 140 103

Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel)125 628


Dalarnas län (ovägt medel) 77,9

Hedemora 80,3

Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) 80,0

Alla kommuner, ovägt medel 79,0

Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal

gymnasieskola i kommunen (fr.o.m. 2015

inkluderas även kommunalförbunds skolor i

kommunen), antal.

Lärare med pedagogisk högskoleexamen i

kommunal gymnasieskola (fr.o.m. 2015

inkluderas även kommunalförbunds skolor i

kommunen), andel (%)



Förvaltningen konstaterade redan i början av hösten 2015 att den inrapporteringen av den

ekonomiska statistiken till SCB 2014 hade innehållit vissa felberäkningar vilket korrigerades

2015. Vidare konstaterade förvaltningen att resursfördelningsmodellen som gällt under läsåret

2015/2016 inte helt överensstämt med verkliga förhållande, i synnerhet vad gäller mindre

enheter inom förskolan. Detta har dock justerats till den nya resursfördelningsmodellen som

gäller för läsåret 2016/2017.

21

Alla kommuner (ovägt

medel)

47

Dalarnas län (ovägt medel) 44

Hedemora 33

Riket 55


medel)

19


Hedemora 22


medel)

48


Hedemora 51

Elever vars föräldrar har eftergymnasial

utbildning, åk. 1-9 i kommunala skolor, andel

(%)

Utländsk bakgrund bland elever i åk 1-9,

kommunala skolor, andel (%)

Flickor i grundskola åk. 1-9, kommunala

skolor, andel (%)


Statistiken avser 2015-10-15, Med ovägdmedelvärde menas att ingen hänsyn tas till kommunernas storlek,

Riket= alla elever i Sverige

Ser vi till statistiken från RKA (Kolada, 2016-10-21) från hösten 2015 kan vi se att Hedemora

har fler flickor än genomsnittskommunen men också fler utlandsfödda elever i grundskolan.

Vi kan också konstatera att betydligt färre elever än genomsnittskommun och rikssnittet har

minst en förälder med högskoleutbildning. Den sistnämnda skillnaden är nästan lika stor på

gymnasiet, 20 procentenheter under rikssnittet.

När en ny resursfördelningsmodell togs fram (BN § 25, 2016) togs dessutom hänsyn till den

socioekonomiska fördelningen mellan grundskolor 1-6, förskoleklass, förskolor och

fritidshem.

Förvaltningen har under året dessutom utarbetat en rutin för budgetarbetet vilken ska

säkerställa att budgetprocessen blir en del av utvecklingsarbetet.

Tyvärr kan vi se att bra offentlig statistik för fritidshem och grundsärskola saknas men dessa

verksamheter är dock en viktig del i nämnden budgetprocess.

22

6) Det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete

Sedan skolan kommunaliserades 1991 har ansvarfördelningen över skolväsendet inneburit att

staten anger mål, krav och riktlinjer för utbildningen. Huvudmannen (kommunal eller

fristående) ansvarar för att organisera utbildningen samt för att följa upp och utvärdera

måluppfyllelsen och för att vid behov förbättra verksamheten så att de nationella målen uppfylls.

Huvudmannen är ansvarig för genomförandet av utbildningen och ska själv bedriva ett

systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete samt tillse att det finns förutsättningar för rektor

och förskolechef att bedriva ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete. Syftet med

kvalitetsarbetet är att de nationella målen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa dialog och

förstålse måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister (SOU 2014:5).

Skollagens (2010:800, 2010) kapitel 4 beskriver de krav som ställs på systematiskt

kvalitetsarbete i utbildningsverksamheter. Kapitlet § 3-8 säger att;

3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och

kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska

genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska

genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i

förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i

arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs

enligt första och andra styckena.

5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål

som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.

6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.

7 § Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns

brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

8 § Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot

utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter

systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de

nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Utöver det ställs krav på att

verksamhetens resultat följs upp, analyseras med hjälp av vetenskap och beprövad erfarenhet.

23

Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell

forskning.

Lag ställer inte bara krav på att kvalitets och förbättringsarbetet ska göras systematiskt och

kontinuerligt det ska också dokumenteras vilket behövs för att regelbundet kunna stämma av

att kvalitetsarbetet leder till en utveckling och ökad måluppfyllelse.

Fil.dr. Jan Håkansson menar att staten förutom att krav på uppfylld måluppfyllelse också visat att det

systematiska kvalitetsarbetet ska användas för verksamhetsutveckling med både dagliga förbättringar

och långsiktigt arbete (Håkansson, 2013), det är med den utgångspunkten vi pratar om systematiskt

kvalitets- och utvecklingsarbete.

a. Bildningsnämndens (Huvudmannens) systematiska kvalitets- och

utvecklingsarbete

Den 23 november 2015 antog bildningsnämnden en ny rutin det systematiska kvalitetsarbetet1

(BN, 2015-11-23). Den nya rutinen är uppbyggd för att tillse att Skollagens (2010:800, 2010)

krav på det systematiska kvalitetsarbetet efterlevs. Kravet innebär att både huvudmän och

rektor för en skolenheter och/eller ett fritidshem samt förskoleenhetens förskolechef

systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande

till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Som stöd vid

framtagandet har också skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete (Skolverket-

Allmänna råd, 2012) använts.

För att tillgodose att bildningsnämnden får den information som bildningsnämnden behöver

beslutade man (BN, 2015-11-23) att även använda kvalitetsredovisningsmallar som varje

enhet ska använda för sin kvalitetsredovisning till nämnden. Utifrån dessa mallar genomförde

rektorer och förskolechefer muntliga och skriftliga kvalitetsredovisningar för läsåret

2015/2016 i september och oktober 2016.

Utöver dessa enhetsspecifika kvalitetsredovisningar har förvaltningen i enlighet med rutinen

följt upp och till bildningsnämnden rapporterat aktuella betygs och omdömes

sammanställningar för hösterminen 2015 (BN § 17, 2016-02-15) och vårterminen 2016 (BN §

81, 2016-06-20). Under våren 2016 genomfördes också en större förvaltningsövergripande

enkätundersökning vilken bygger på skolinspektionens skol- och förskolenkät på alla

kommunala skol- och förskole enheter samt på de fristående förskolenheterna, för vilka

24

bildningsnämnden har tillsynsansvar (2010:800). En sammanställning rapport om resultatet av

denna enkät lämnades till bildningsnämnden i april (BN § 50, 2016-04-04).

Årshjul för Bildningsnämnden i Hedemora

3

Q 1

Q 2Q 3

Q 4

JanuariFebruari- Kvalitetsrapport med önskemål för nästa år:

BiblioteketVasahallenFritidshemKostenhetenKulturenheten

- Kvalitetsdag mål och budget (politiker, tjänstemän)

- Personalbokslut- InternkontrollMars- KS-dag, budget- Mål- och budgetprocessen startar. Årsbokslut

föregående helår., mål och ekonomi

April- Presentation av enkätresultatMaj- Presentation av resultaten på nationella provenJuni- KF beslutar om budgetramar- Presentation av betygsresultat VT- Processutvärdering. Utvärdering av processen kring det

systematiska kvalitetsarbetet inklusive rutiner och mallar.

JuliAugustiSeptember- Ekonomiskt delårsbokslut - Kvalitetsrapport, Grundskolan, grundsärskolan,

fritidshem, Martin Koch gymnasiet, Lärcentrum

Oktober- Budgetbeslut BN- Kvalitetsrapport Förskolan +

Fristående förskolorNovember- Budgetbeslut i KF- Kvalitetsdag- tema (politiker,

tjänstemän)- Förvaltningsövergripande

kvalitetsrapport för utbildning- Övergripande elevhälsorapportDecember

Rapportering av kvalitetsindikatorer: Närvarorapport, klagomål, kränkningar, elevinflytande (elevrådsprotokoll), kontaktpolitiker besök. m.m. samt ekonomiuppföljning sker vid varje nämndsammanträde. Löpande rapportering sker från: SCB, Skolverket, Regeringen m.fl.

KvalitetEkonomi

Bildningsnämndens årshjul för kvalitetsarbete (BN, 2015-11-23)

25

b. Bildningsförvaltningen systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete

Bildningsförvaltningen arbetade under sommaren och början av hösten 2015 med att ta fram

det nya systemet för kvalitetsredovisning, ett arbete som resulterade i rutinen för systematiskt

kvalitetsarbete. Detta arbete inkluderade både företrädare för skolor men gjordes också i nära

sammarbete med bildningsnämnden. Efter att den nya rutinen hade beslutats i

bildningsnämnden (BN, 2015-11-23) gick förvaltningens kvalitetshandläggare och igenom

den med varje rektor och förskolechef för att tillse att den användes på rätt sätt.

Efter att skol- och förskoleenkäten genomförts i februari 2016 och rapporterats till

bildningsnämnden (BN § 50, 2016-04-04) gick förvaltningen igenom respektive enhets

resultat av enkäten med respektive rektor/förskolechef. Efter detta besökte förvaltningens

kvalitetshandläggare samtliga skolor och fritidshem och presenterade respektive enhets

enkätresultat. I samband med detta gick pedagoger, rektor och kvalitetshandläggare också

igenom rutinen för systematiskt kvalitetsarbete, lagkraven på det systematiska kvalitetsarbetet

och respektive enhets utgångsläge.

Biträdande förvaltningschef har diskuterat enheternas resultat på enkäter, omdömen, betyg

etc. enskilt med respektive rektor/förskolechef. Tillsammans med förskolechefer och rektorer

besökte förvaltningsledningen dessutom Skolinspektionens och Skolverkets dag i november

2015, vilket vi även kommer göra 2016.

För att ytterligare utveckla skol- och förskoleverksamheten introducerade förvaltningen under

våren 2016 ett arbete med slutsatserna av SKLs rapport ”framgångsrika skolkommuner”

(SKL, 2009). I rapporten presenteras 9 områden som alla var för sig och gemensamt leder till

en förbättrad utbildningsverksamhet i kommunen.

Förvaltningsledningen träffar rektorer och förskolechefer 2 gånger per månad. På dessa

ledningsträffar är alltid frågor om kvalitet- och utvecklingsarbete med på dagordningen.

26

Utöver det har förvaltningen under läsåret också anordnat utbildning i arbetstidsavtalet för

lärare och de nya utvärderingsystemen samt haft värdegrunds och kvalitetsseminarier.

Hösten 2016 anordans dessutom en studiecirkel i arbetet mot våldsbejakande extremism.

Förvaltningsledningen har dessutom påbörjat ett arbete med SIQs modell för kundorienterad

verksamhetsutveckling och besökte i september 2016 SKLs konferens för årets

kvalitetskommun. Förvaltningschef, biträdande förvaltningschef och kvalitetshandläggare

ägnar 2 timmar per vecka åt detta arbete för att på så vis säkerställa och utveckla

förvaltningens övergripande kvalitetsprocesses.

Foto, Stefan Grybb

27

c. Skol- och förskoleenheternas systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete

I respektive skol- och förskoleenhets kvalitetsrapport finns i kapitel 4 en redogörelse för hur

det systematiska kvalitetsarbetet bedrivits under året. Det framgår tydligt att det systematiska

kvalitetsarbetet har fortgått under hela läsåret och att de gjorts under medverkan av lärare,

förskollärare samt övrig personal, som skollagens (2010:800) kapitel 4 föreskriver.

På skolorna är det tydligt att arbetet i arbetslagen och ledningen från arbetslagsledaren varit

en nyckelfaktor i det systematiska kvalitetsarbetet. På de större skolenheterna har också

ledningsgruppen, ledd av rektor haft en övergripande roll i hur det systematiska

kvalitetsarbetet bedrivits.

Förskolecheferna beskriver att pedagogistorna har arbetat tillsammans med pedagogerna med

att utifrån målen beskriva vilka processer som sker, vilka resultat processerna gett, analysera

resultatet och beskriva vad som behövs för att gå vidare. Förskolechefen leder dock det

systematiska kvalitetsarbetet och det följs upp på arbetsplatsträffarna, i pedagogmöten, på

planeringsdagarna och i träffar tillsammans med pedagogistorna.

Efterlevnaden av skollagens krav på att det systematiska kvalitetsarbetet ska involvera barn

och elever (2010:800) är inte lika tydlig som pedagoger och övrig personals medverkan. Till

viss del beskrivs elever och barns medverkan i planeringen av verksamheten i

kvalitetsredovisningarna och enkätresultaten har på vissa enheter vägt tungt i valet av

prioriterade förbättringsområden för läsåret 2016/2017.

d. Slutsats

Det kan konstateras att det systematiska kvalitetsarbetet på så väl enhets- som

huvudmannanivå har fungerat läsåret 2015/2016. Alla enheter har inlämnat kompletta

kvalitetsredovisningar utifrån läroplansuppdrag och skollag, muntligt och skriftligt till

bildningsnämnden där de också beskrivit enhetens kvalitetsprocess. Det är också tydligt att

förskolechefer och rektorer leder enhetens systematiska kvalitetsarbete.

Att den nya rutinen för systematiskt kvalitetsarbete (bilaga 1) fastslogs under pågående läsår

har dock försvårat planeringen av det systematiska kvalitetsarbetet framförallt på enhetsnivå.

Enheterna hade kommit olika långt med processen kring sitt systematiska kvalitetsarbete

läsåret 2014/2015 och uppföljningen av föregående läsårs utvecklingsområden ser olika ut på

enheterna.

28

Efter en halvårsutvärdering (i juni) tillsammans med förskolechefer och rektorer kan

förvaltningen konstatera att smärre justeringar i mallarna för kvalitetsrapportering bör göras

inför läsåret 2016/2017. Dessutom föreslås att skolornas rapportering till bildningsnämnden

flyttas från september till oktober. I juni utvärderades även bildningsnämndens årshjul, efter

detta skapade förvaltningen en rutin för beslutsprocessen (bilaga 8).

Barn och elever måste bli mer involverade i verksamheternas systematiska kvalitets- och

utvecklingsarbetet. Nya former för detta behöver utarbetas och användas under läsåret

2016/2017. Vissa verksamheter behöver dessutom utveckla vårdnadshavarnas medverkan.

Introduktionen av SKLs ”framgångsrika skolkommuner” (SKL, 2009) har också varit positivt

och är något förvaltningen ämnar arbeta vidare med under läsåret 2016/2017.

Framgångsrik skolkommun i Hedemora kommun (KF § 79, 2016)

29

7) Kunskap, utveckling och lärande

Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskolan, grundsärskolan, gymnasiet, yrkeshögskolan

och vuxenutbildningens samtliga delar har alla i respektive skolforms styrdokument beskrivet

att utbildningen ska utbildningen träna och utveckla att öka barn och elevers kunskaper och

förmågor att möta framtidens samhälle.

Av förskolans läroplan (Läroplan för förskolan (LpFö98)) framgår det att förskolans

verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar

en helhet. Vidare beskriver läroplanen att verksamheten ska utmana barnens utveckling och

lärande. Även förskoleklassen och fritidhemmen har ett liknande uppdrag, att stimulera

elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för i första hand grundskolan men också

för ett framtida vuxenliv (LGR11, 2016).

De övriga skolformernas läroplaner talar tydligt om kunskaper, förmågor och resultat.

Exempelvis säger grundskolans läroplan att skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och

utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem och att

kunskaperna ska ge en grund för fortsatt utbildning (LGR11, 2016).

I skollagens [2010:800] 3 kapitel, §§13-21 finns allmänna bestämmelser om betygssättning i

grundskola, grundsärskolan, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. §14 i samma

kapitel beskriver att rektor ansvarar för att betygssättning genomförs efter gällande

lagstiftning samt författningar och §16 säger att det är undervisande lärare som sätter betyg.

a. Resultat i Hedemora kommun

Förskolecheferna beskriver hur förskolan, utifrån barnens nyfikenhet och lust för lärande,

arbetar med en rad olika projekt vilka bidrar med kunnande i alla skolans ämnen. Skolenkäten

som genomfördes våren 2016 visar att vårdnadshavarna tycks stämma in i att förskolan lyckas

med de undervisande uppdraget, även om enkätresultatet är något lägre än rikssnittet i

skolinspektionens rikstäckande enkät 2015.

30

Källa: Bildningsförvaltningens enkätrapport 2016

Beskrivning: Angiven siffra är medelvärde av 4 svarsalternativ där ”Stämmer inte alls” =0, ”Stämmer ganska dåligt” =3,33,

”Stämmer ganska bra” = 6,67 och ”Stämmer helt och hållet” = 10. ”Vet ej” räknas inte med i medvärdet. Påståenden

markerade med (-) har omvänd skala.

Lärandet i förskolan utgår ifrån det enskilda barnet och barngruppen och förskolorna lägger

därför stor vikt i att analysera barnens intresse och att använda detta som den centrala

utgångspunken i lärandet.

Även i förskoleklass kan vi se att föräldrarna är nöjda med hur förskoleklassen väcker barnens

lust till lärande. Den negativa diskrepansen gent emot rikssnittet är dock större än vad som

gäller för förskolan.

Vårdnadshavare Hedemora

2016

Riket 2015

När mitt barn har lärt sig något nytt i förskoleklassen vill hon/han lära sig mer om det 7,5 7,9

Mitt barns klasslärare/mentor väcker mitt barns intresse för skolarbetet 7,2 8,5

Undervisningen i förskoleklass väcker mitt barns lust att lära 7,5 8,2


Beskrivning: Angiven siffra är medelvärde av 4 svarsalternativ där ”Stämmer inte alls” =0, ”Stämmer ganska

dåligt” =3,33, ”Stämmer ganska bra” = 6,67 och ”Stämmer helt och hållet” = 10. ”Vet ej” räknas inte med i

medvärdet. Påståenden markerade med (-) har omvänd skala.

55,5

66,5

77,5

8

8,59

9,510

Mitt barnstimuleras tillutveckling och

lärande iförskolan.

Personalen påförskolan väcker

mitt barns lust attlära.

När mitt barn lärsig något nytt iförskolan vill

hon/han lära sigmer om det.

Riket 2015 8,8 8,7 8,2

Hedemora 2016 8,5 8,5 7,8

31

Vårdnadshavare Hedemora

1-9 2016

Hedemora

1-6 2016

Hedemora

7-9 2016

Riket

1-6 2015

När mitt barn har lärt sig något nytt i skolan vill hon/han

lära sig mer om det

6,5 6,8 4,8 6,8

Mitt barns klasslärare/mentor väcker mitt barns intresse

för skolarbetet

6,8 7,4 4,6 7,8

Undervisningen i skolan väcker mitt barns lust att lära 6,6 7,1 4,4 7,0


Beskrivning: Angiven siffra är medelvärde av 4 svarsalternativ där ”Stämmer inte alls” =0, ”Stämmer ganska dåligt” =3,33,

”Stämmer ganska bra” = 6,67 och ”Stämmer helt och hållet” = 10. ”Vet ej” räknas inte med i medvärdet. Påståenden

markerade med (-) har omvänd skala.

Vi ser att vårdnadshavarnas uppfattning om vilket stimulans och lust till lärande som skolan

ger är lägre i grundskolan än förskolan och förskoleklass. Trenden är den samma i Hedemora

som i riket men åter igen ligger resultaten i Hedemora lägre än i riket.

Pedagogenkät, skola

1-6 7-9 Grund

-skolan

(1-9)

Gymn-

asiet

Jag informerar mina elever om vilka mål utbildningen har 8,2 8,6 8,2 9,7

Mina elever förstår vad de ska kunna för att nå kunskapskraven 6,7 6,6 7 6,2

På den här skolan är det tydligt hur bedömningen av elevernas

kunskapsutveckling ska gå till

7,3 6 7 5,8

Jag får det stöd jag behöver för att göra likvärdiga bedömningar av

elevernas kunskapsutveckling

6,9 5,7 6,7 6,1

På den här skolan samarbetar vi lärare kring bedömning av elevernas

kunskaper

7,5 6,3 7,3 6,9

(Angiven siffra är medelvärde av 4 svarsalternativ där ”Stämmer inte alls” =0, ”Stämmer ganska dåligt” =3,33,

”Stämmer ganska bra” = 6,67 och ”Stämmer helt och hållet” = 10. ”Vet ej” räknas inte med i medvärdet.

Påståenden markerade med (-) har omvänd skala. )

Elevenkät, grundskolan årskurs 5 och 8 samt gymnasiet årskurs 2

Åk.5

Alla

Åk.5

F

Åk.5

P Åk.8

Alla

Åk.8

F

Åk.8

P Gy

Alla

Gy

F

Gy

P

Jag kan få svårare uppgifter om jag vill det 7,3 7,4 7,3 6,7 6,7 6,8 7 6,8 7,1

Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet

om jag behöver det 8,8 8,8 8,9 7,2 7,2 7,2 8,1 8,5 7,8

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust

att lära mig mer 6,1 6,2 6,1 3,8 3,7 3,9 5,6 5,4 5,6

Skolarbetet är intressant 6,7 6,8 6,7 4,9 5,1 4,6 6,2 5,7 6,7




32

Vårdnadshavarenkät, grundskola




Resultaten av elevenkäten tyder på att skolorna i Hedemora i mindre grad än rikssnittet lyckas

stimulera eleverna. Medelvärdet på frågan ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att

lära mig mer” ligger i Hedemora långt under medelvärdet för riket. Några skolor har också

valt att ta med denna fråga som ett prioriterat område för nästa läsår.

1-6 7-9 1-9

Jag vet vad mitt barn behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan 7 7,4 6,5

Jag behöver få mer information från skolan om vad mitt barn ska klara

av i skolarbetet (-)

6,1 4,4 5,6

33

Omdömen vårterminen 2016

Källa: Unikum.

Förklaring: Andelen elever per årskurs och ämne som når kunskapsmålen vårterminen 2016. X = för få bedömda

eller ämnet ingår ej i årskursen. Grön= full måluppfyllselse, blå= den årskurs med högst måluppfyllelse för

angivet ämne, röd= den årskurs med lägst måluppfyllelse (exklusive SvA)för angivet ämne. =

årskursens bästa (högst måluppfyllelse) ämne.

Skillnad mellan flickor/pojkar = den genomsnittliga procentenhets skillnad i måluppfyllelse mellan flickor och

pojkar. Positivt tal = högre måluppfyllelse för flickor

Årskurs

Ämne1 2 3 4 5 6 7 8 9

Genoms-

nitt per

ämne

Skillnad

flickor/

pojkar

Bild 99 100 100 98 98 100 89 82 90 95,1 2

Biologi X X X 93 91 97 97 96 94 94,7 10

Engelska 99 98 97 90 85 86 78 85 87 89,4 6

Fysik X X X 90 94 95 92 85 88 90,7 7

Geografi X X X 90 91 91 84 85 85 87,7 5Hem & Konsument X X X X X 97 X 97 90 93,5 4

Historia X X X 92 89 94 82 84 85 87,7 6

Idrott och hälsa 99 100 100 96 96 95 93 87 79 93,9 3

Kemi X X X 89 91 95 92 83 90 90,0 12

Matematik 99 93 82 88 86 89 85 83 84 87,7 6

Musik 100 100 100 100 100 99 96 X 95 98,8 2

NO (år 1-3) 93 99 100 X X X X X X 97,3 1

Religionskunskap X X X 93 98 94 77 93 89 90,7 9

SO (år 1-3) 93 98 100 X X X X X X 97,0 2

Samhällskunskap X X X 85 92 95 83 94 81 88,3 10

Slöjd X X 100 99 99 99 98 93 89 96,7 4Språk, Franska X X X X X X 100 91 100 97,0 XSpråk, Spanska X X X X X X 94 100 100 98,0 XSpråk, Tyska X X X X X X 88 93 100 93,7 X

Svenska 87 92 86 86 85 93 89 91 92 89,0 10

SvA 55 54 68 61 28 57 59 53 44 53,2 X

Teknik 94 100 100 95 99 97 97 95 89 96,2 6Genomsnitt per

årskurs 91,8 93,4 93,9 90,3 88,9 92,5 88,1 87,9 87,691,2

6

34

Källa:Unikum

När vi läser av måluppfyllelsen i Unikum kan vi se vissa trender. Den genomsnittliga

måluppfyllselsen är högst i årskurs 3. Det är också i årskurs 3 vi har flest ämnen med 100%

måluppfyllselse, 7 stycken. Lägst genomsnittlig måluppfyllelse har vi årskurs 9 men

differensen till årskurs 7 och 8 är liten. I de flesta ämnen är den årskurs med lägst

måluppfyllelse just i någon av de tre högsta årskurserna. Vi noterar dessutom en stor skillnad

mellan årskurs 6 och årskurs 7.

Ser vi till de nationella proven i årskurs 6 respektive 9 kan vi inte se ett lika stort glapp i

måluppfyllelsen. I provet i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk har vi 5,8

procentenheters högre måluppfyllse i årskurs 9 jämfört med årskurs 6. I engelska är

motsvarande skillnad 4,8 procentenheter. I matematiken har vi dock 7,1 procentenheters

högre måluppfyllelse i årskurs 6 jämfört med årskurs 9.

Omdömen och nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 visar samtliga på högre måluppfyllelse

för flickor än pojkar alla ämnen. När vi ser till slutbetygen ser vi samma tendens.

Diskrepansen mellan flickor och pojkar avseende godkänt i alla ämnen och behörighet till en

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9

Antal ämnen med 100%

måluppfyllelse1 4 7 1 1 1 1 1 3

Antal högst måluppfyllse per

ämne2 4 7 1 2 6 2 2 3

Antal lägst måluppfyllsle per

ämne2 0 1 0 3 0 6 6 5

0

1

2

3

4

5

6

7

8

35

yrkeslinje på gymnasiet är 3,5 respektive 16,4 procentenheter om vi exkluderar elever med

okänd bakgrund.2 Motsvarade siffror för riket är 5,4 respektive 2,8 procentenheter.

Källa: siris.skolverket.se (2016-10-19).

Ser vi till meritvärdet3ser vi även här att flickorna har betydligt högre meritvärde än pojkarna

både i Hedemora och i riket.

Meritvärde 17 ämnen (exklusive okänd bakgrund)

Vasaskolan flickor Riket flickor Vasaskolan pojkar Riket

219 242,6 179,6 216,6

Källa: siris.skolverket.se (2016-10-19)

Även elevernas bakgrund har fortsatt stor betydelse för kunskapsresultaten. Och vi kan se att

både föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleven är svenskfödd eller utlandsfödd även i

år har stor betydelse för meritvärdet. Även om dessa faktorer kan vara samspelade är

variationerna så stor att det går att konstatera att de var och en för sig har betydelse.

2 I gruppen elever med okänd bakgrund ingår främst asylsökande elever. Då denna många elever i denna grupp

varit kort tid i Sverige och på respektive skola är det svårt att bedöma skolans insats. Det är dessutom betydligt

fler pojkar än flickor i denna grupp vilket gör den än mer svårbedömd. 3Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg . Elevens

betyg omvandlas till betygsvärdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20 .

Det högsta möjliga meritvärdet för elever som läst 17 ämnen är 340 och för elever som läst 16 ämnen 320.

Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas samman

lagda meritvärde divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt

betyg i samtliga ämnen, dvs elever som saknar slutbetyg, ingår ej. Lägsta möjliga värde är därmed 10.

Vasaskolan,

flickor

exklusive okänd

bakgrund

Riket, flickor

exklusive okänd

bakgrund

Vasaskolan,

pojkar

exklusive okänd

bakgrund

Riket, pojkar

exklusive okänd

bakgrund

Andel (%) med godkänt i alla

ämnen68,9 80,9 65,4 75,5

Andel (%) behöriga till gymnasiets

yrkesprogram86,9 88,8 70,5 86

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

36

Källa. Siris.skolverket.se (2016-10-19)

Med nyanlända elever beräknas elever som bott i Sverige i mindre än 4 år. Asylsökande elever ingår ej då dessa

kategoriseras som bakgrund okänd.

Då grundsärskolan har få elever redovisas ingen statistik för dessa elever. Rektor följer dock

upp verksamheten kontinuerligt och lärarna bedömde vårterminen 2016 att alla elever nådde

grundsärskolans mål.

Den officiella betygsstatistiken från grundskolans årskurs 6 visar att de kommunala skolorna i

Hedemora även här har sjunkande resultat. Det genomsnittliga betygspoängen är lägre än

rikssnittet och betygssnittet i Hedemora 2015 i samtliga ämnen.

66,7% av eleverna har godkänt i alla ämnen de läst. Om man räknar bort nyanlända elever och

elever med okänd bakgrund (främst asylsökande elever) har 77,1% av eleverna godkänt i alla

ämnen de läst.

Vi kan också se att flickorna i samtliga ämnen har ett högre betygsmedelvärde än pojkarna.

100 120 140 160 180 200 220 240

Nyanlända elever

Elever födda utomlands (inklusive nyanlända)

Elever födda utomlands (exklusive nyanlända)

Elever födda i Sverige

Alla elever

Alla elever exklusive nyanlända

Elever med minst en förälder med högskoleutbildning

Elever utan förälder med högskoleutbildning

Nyanlända

elever

Elever

födda

utomlands

(inklusive

nyanlända)

Elever

födda

utomlands

(exklusive

nyanlända)

Elever

födda i

Sverige

Alla elever

Alla elever

exklusive

nyanlända

Elever med

minst en

förälder

med

högskoleut

bildning

Elever utan

förälder

med

högskoleut

bildning

Meritvärde 111,6 118,8 132,2 209,7 196,8 207,1 218,5 192,1

Meritvärde (exklusive elever med okänd bakgrund)

37

Hedemora

Total

Riket

totalt

Hedmora

Flickor

Riket

Flickor

Hedemora

Pojkar

Riket

pojkar

Betygsmedelvärde 12,6 13,4 13,6 14,1 11,7 12,7

Medelvärde av betyg omvandlas till betygsvärdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20

Källa, Siris (Siris, 2016-10-27)

Gymnasiet och vuxen utbildningen publiceras senare under hösten och kommer då att

presenteras separat.

Förvaltningens egen beräkning av gymnasiets betyg och genomströmning (BN § 81, 2016-06-

20) visar inte på några stora förändringar jämfört med läsåret 2014/2015. Andelen av

gymnasiets avgångselever som går ut med en examen har dock ökat något från 2015. I år

ligger siffran på 86,4% att jämföra med 85,5% 2015 och 83% 2014. Ytterligare 7,8% av

avgångseleverna har 2500 gymnasiepoäng eller mer. Det är dock fortsatt stora variationer

mellan programen.

38

Klass

2016

Andel

avgångselever

med examen

per program

( %)

BF3 92

BA3 100

BX3 83

EK3 73

ESD3 80

ESM3 80

HA3 60

IN3 88

NA3 100

PB3 92

SA3 91

TD3 100

TP3 100

86,4

Källa: Förvaltningens beräkning juni 2016 (BN § 81, 2016-06-20)

På gymnasiets nationella prov våren 2016 hade Martin Koch-gymnasiet bättre

betygsmedelvärde i 9 av de 13 prov där vi har jämförbar data.

Andel A-E

Hedemora

Andel A-E

Riket

Betygs-

poäng

Hedemora

Bestygs-

poäng

Riket

Svenska 1 | 97% 13,5 13,6

Svenska 3 95% 93% 12,7 13,2

Svenska som andraspråk 1 | 93% 12,3 10,5

Svenska som andraspråk 3 … 85% … 11,4

Engelska 5 94% 96% 13 14,5

Engelska 6 97% 97% 13,6 14,5

Matematik 1a 91% 71% 10,3 8,1

Matematik 1b | 85% 11,7 10,5

Matematik 1c 100% 96% 16 14,2

Matematik 2a … 51% … 5,8

Matematik 2b | 65% 12,3 7,8

Matematik 2c | 89% 14,1 12,8

Matematik 3b | 79% 8,3 8

Matematik 3c | 79% 11,7 11,1

Matematik 4 100% 80% 12,3 10,8

… = Färre än 10 elever

|= Antalet elever med

betyget F = 1-4

Medelvärde av betyg omvandlas till betygsvärdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20

Källa, Siris (Siris, 2016-10-27)

39

Vuxenutbildningen redovisar preliminära betygsdata från läsåret men beskriver också hur det

fortsatt finns stora problem med avhopp vilket gör att betygsstatistik inte ger en helt

rättvisande bild. Dessa avhopp kan i vissa fall härledas till den korta tid med studiestöd som

gäller för gymnasiekurser men orsaker står också att finna i händelser utanför skolan.

Yrkeshögskoleutbildningen till bergarbetare läsåret 2015/2016 hade full måluppfyllelse och

alla studenter fick yrkeshögskoleexamen.

b. Bedömning

Kvalitetsrapporterna visar att rektorerna arbetar på ett likartat sätt när det gäller frågor om

bedömning och betygsättning. Flera av rektorerna hänvisar till skolverkets olika stödmaterial

för bedömning (Skolverket, 2016-02-02) och beskriver att man använder det för att diskutera

och säkerställa en gemensam grund för bedömning. Flera av rektorerna tar också upp

betydelsen av legitimerade lärare och ämnesbehöriga lärare för en god bedömning.

I Vasaskolans kvalitetsrapport lyfts betydelsen av att två legitimerade lärare arbetar i par både

i planering, undervisning och bedömning vilket är en kvalitetssäkrande faktor för likvärdig

bedömning. I de fall båda lärarna inte är legitimerade finns i varje lärarpar en legitimerad

lärare vilket gör att bedömningskvalitén ändå kan hållas en hög nivå. Denna uppfattning

stödjer sig på forskning blanda annat visar Jönsson och Thornberg (2014) som visat att

sambedömning inte bara ger en mer rättsäker bedömning utan att den dessutom uppfattas som

mer rättvis av eleverna.

Rektorerna beskriver också att de nationella proven är en viktig del vid betygsättning men att

de så som Skolverket beskriver (Skolverket, 2016-04-22) är en del i det samlade

bedömningsunderlaget. Flera rektorer beskriver i det här sammanhanget även betydelsen av

lärarnas formativa bedömning men påpekar att de nationella proven tillsammans med andra

bedömningar kan ge en bekräftelse på om undervisningen bidrar till elevernas kunskaper på

de sätt det är tänkt.

40

Betyg och omdömen följs på de flesta skolor upp på studiedagarna i början av nästföljande

termin. Flera rektorer tar också upp möjligen att följa både enskilda elevers, klassers och

skolan måluppfyllselse löpande via Unikum4. Det bör dock påpekas att pedagogenkäten i

vårens skolenkät (BN § 50, 2016-04-04) visade att Det inte är helt tydligt hur bedömningen av

elevernas kunskapsutveckling ska gå till på alla enheter.

Även förskolecheferna använder Unikum men även pedagogernas powerpoint för att följa upp

verksamheten.

Rektorer med ansvar över fritidhem beskriver att det där är svårare att följa upp resultaten av

det pedagogiska arbetet på fritidshemmen.

4 Unikum är Hedemora kommuns lärplattform vilken används för dokumentation av verksamheten och

kommunikation med elever och vårdnadshavare i skola och förskola.

41

Utveckla om möjligt

c. Slutsatser

Grundskolans måluppfyllselsen har, på de punkter vi kan jämföra med tidigare år, försämrats.

Detta kan endast delvis förklaras med de förändringar i elevantal och elevsammansättning

som vi redogör för i kapitel 1 men det finns också andra förklaringar till detta.

I förvaltningens resultatrapport från vårterminen 2016 (BN § 81, 2016-06-20) kan man se hur

de låga betygen i årskurs 8 vårterminen 2015 vänt uppåt under årskurs 9 och slutbetygen

uppvisar både högre meritvärde och färre underkända betyg än samma elever hade

vårterminsbetygen 2015.

Vi kan se en bristande resultatanalys på skolorna och kvalitetsrapporterna ger få eller inga

indikatorer till varför den enskilda skolan har de kunskapsresultat den har. De faktorer som

beskrivs i några kvalitetsrapporter handlar främst om några enskilda elevers svårighet. Hur vi

kan förbättra arbetet med att fånga upp enskilda elevers i behov av stödinsatser redovisas

vidare i elevhälsochefens rapport (BN, 2016-10-31).

F-6 rektorerna, rektorerna för de skolor med grundskolans årskurser 1-6, förskoleklass och

fritidshem (samt ett fall även grundsärskola) har i sina kvalitetsrapporter lyft fram att de inte

hinner följa upp skolans resultat på de sätt som är önskavärt och de har därför efterfrågat en

förstärkning av ledningsresursen. Uppfattningen att ledningsresursen är för knapp stärks av

det låga resultat på rektors pedagogiska ledarskap och rektors utveckling av utbildningen som

skolans rektorer fick i pedagogernas enkät i Skolenkäten våren 2016 (BN § 50, 2016-04-04).

Svensk forskning har på senare år visat på betydelsen av rektor som en närvarande

pedagogisk ledare. I forskningsartikeln Om rektors pedagogiska ledarskap i ljuset av skolan

management reform (Jarl, 2013) konstaterar författaren att förstärkning av rektors

pedagogiska ledarskap är en av de viktigaste faktorerna för ökad måluppfyllelse i svensk

skola. Jarl får medhåll av Olof Johansson, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet och

Hans-Åke Scherp, professor i pedagogik vid Karlstad universitet vilka förvisso är oense om

hur detta ledarskap används på bästa sätt men är helt ense om att det måste stärkas

(Skolverket-tema rektor, 2016-02-22). Även internationellt har betydelsen av rektors

ledarskap uppmärksammats, bland annat i John Hatties omtalade Visible Learning: a

synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement (2009).

42

Skolverkets beskrivande data 2015 (Skolverket- rapport 434, 2016) visade att en rektor med

offentlig huvudman i snitt har ca 250 elever, 1,2 enheter och 24 anställda att ansvara för. F-6

rektorerna i Hedemora har idag i genomsnitt 260 elever, 1,75 enheter och över 40 anställda.

Störst diskrepans från rikssnittet återfinns på Stureskolan där en rektor ansvarar för 347 elever

och ca 60 anställda.

Allt detta sammantaget gör att bildningsförvaltningen bedömer att en förstärkning av

skolledningen på f-6 skolorna måste genomföras 2017.

Förvaltningen bedömer också att med förskolans ledningsresurs behöver förstärkas.

Förskolecheferna har idag 4 enheter per förskolechef att jämföra med rikssnittet på 2,8

(Skolverket- rapport 434, 2016). Detta i kombination de geografiska avstånden gör att

förvaltningen ser en klar kvalitetsförbättringspotential i att inrätta ytterligare en

förskolechefstjänst.

För att stärka elevhälsans arbetsmetoder och öka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet

ser förvaltningen att det även här behövs en förstärkning av ledningsresursen.

De ökade ledarskapet för elevhälsa, skola och förskola kommer innebära bättre förutsättningar

att följa upp verksamheten och analysera dess resultat.

Det finns idag mycket forskning som visar på olika förklaringar till resultat skillnader i

skolan, framför allt mellan pojkar och flickor. Så sent som i juli 2016 publicerades artikeln

Teacher–student interaction in contemporary science classrooms: is participation still a

question of gender (Nina Eliasson, 2016) som visar att pojkar fortfarande tar mer tid i

klassrummet men trots de uppnår lägre resultat. Tidigare har bland annat SOU 2010:51

(Könskillnader i skolprestationer- ideér om orsaker) och SOU 2010:52 (Biologiska faktorer

och könsskillnader i skolresultaten ) visat på en rad påverkansbara faktorer till

betygskillnaderna mellan flickor och pojkar.

Utifrån resultatredovisningen kan vi dock se att elevernas bakgrund och kön fortfarande har

stor betydelse för elevernas resultat. Vi har tidigare lyft dessa frågor i Hedemora bland annat

genom Lars Thorins föreläsning om höga förväntningar i augusti 2015 och i arbetet med lika

villkor, erfarenheter som ett stärkt ledarskap kan aktualisera.

Utöver detta finns det idag bra forskning om betydelsen av resultatanalys både internationellt

(bland annat Hattie (Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to

43

achievement, 2009) och i Sverige. I boken Lärandebaserad skolutveckling (Scherp, 2013)

diskuterar Hans-Åke Scherp fem faser i en gemensam systematisk kunskapsbildning baserad

på lärande organisationsperspektiv,

”Fas 1: Upptäcka, förstå och formulera problemet

Det första steget är att synliggöra vardagsproblem. Sedan ska lärare välja ut ett angeläget

problem som man har möjlighet att påverka och avgränsa problemet så att det blir hanterligt.

Under första fasen är det angeläget att skolledarna är införstådda med arbetsgruppernas

problembeskrivningar och vet vad som kan främja arbetsgruppens kunskapsbildning.

Fas 2: Skaffa underlag för kunskapsbildning

Utifrån problemformuleringen från fas ett försöker lärarna under fas två systematisera sina

erfarenheter om vad som sker och fungerar bra och mindre bra i klassrummet och vilka

sambanden är mellan det som sker i klassrummet och elevernas lärande. Fokus ska ligga på

att synliggöra vad som sker i klassrummet och att försöka sätta ord på den så kallade tysta

kunskapen. Det är viktiga steg för att få underlag för kunskapsbildning.

Fas 3: Söka efter mönster i det insamlade underlaget

Efter att lärarna har synliggjort vad som sker i klassrummet ska de söka mönster och

strukturer i de lärandeprocesser som äger rum i klassrummet. Dessa mönster och kategorier

utgör sedan en utgångspunkt för arbetsgruppernas insikt och lärande. Att dra slutsatser och

lära utifrån egna erfarenheter står inte i motsättning till att lära av det som andra har kommit

fram till, anser Scherp. Att använda sig av andras kunskaper och tidigare forskning hjälper

individen att upptäcka mönster och att se sitt agerade och undervisning genom nya glasögon.

Det skapar utmanande möten i arbetslagen och ökar förändringsbenägenheten bland

gruppens medlemmar.

Fas 4: Formulera lärdomar och slutsatser

Beskrivningar av mönster och kategorier ska vara ett underlag för förståelse och lärande.

Genom att finna och förklara kopplingar mellan olika kategorier och mönster formulerar

lärare lärdomar och slutsatser. Målet är med andra ord att försöka förstå varför mönstret ser

ut som det gör. Det handlar även om att se på vilka sätt framgångsrika

undervisningspraktiker skiljer sig från andra sätt att arbeta och förstå hur skillnader i

undervisningspraktiker kan leda till skilda resultat.

44

Fas 5: Att utpröva lärdomar i vardagensverksamheten

I en utvecklingsorganisation ska lärdomar leda till handling. Exempelvis ska lärarna

implementera de nya kunskaperna i den vardagliga verksamheten och undersöka i vilken

utsträckning dessa nya arbetssätt och insikter påverkar elevers lärande”. (Scherp, 2013, ss.

55-56).

Även här ser förvaltningen att ett stärkt skolledarskap och ett aktivt arbete i förvaltningens

chefsgrupp borgar för att detta arbete genomförs vilket bör leda till ökad måluppfyllelse.

Förvaltningen har utöver detta skaffat en ny modul för inrapportering och sammanställning av

nationella provresultat och betyg vilken tillsammans med skola 24 och ökad användning av

Unikum kommer vara en viktig faktor i det här arbetet.

8) Normer och värden

Skollagen (2010:800) 1 kapitel 4 § slår fast att;

”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla

kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en

livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället

vilar på”.

Samma kapitel §§ 5-10 säger bland annat att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att

den stämmer överens med vår demokratiska värdegrund, vara icke-konfessionell och bejaka

mänskliga rättighet så som människolivets okränkbarhet, individens, alla människors lika

värde samt jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare står det att utbildning ska

vila på vetenskaplig grund5

Nämnda paragrafer säger också att alla ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av

geografisk hemvist och sociala eller ekonomiska förhållanden och utbildningen inom

skolväsendet ska vara likvärdig inom landet. Utöver detta hänvisar skollagen till

diskrimineringslagen (2008:567) och att all verksamhet som rör barn ska ha barnets bästa som

utgångspunkt och att barn och elever ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka

5 Med vetenskaplig grund menas att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang

samt söka att efter förklaringar och orsakssamband i relevant forskning (Skolverket-Skolutveckling).

45

utbildningen. Detta går i sin tur tillbaka till FNs barnkonvention och konventionen om

mänskliga rättigheter.

Skollagens (2010:800) 5 kapitel handlar om trygghet och studiero och talar om att

utbildningen ska utformas så att alla elever får en god skolmiljö som präglas av trygghet och

studiero. Därför ska det på varje skola finnas ordningsregler vilka utarbetas under medverkan

av eleverna men beslutas av rektor.

Åtgärder mot kränkande behandling behandlas i skollagens (2010:800) 6 kapitel och säger

bland annat att Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för

att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och att det

ska finnas en plan för detta arbete. Detta innebär också att huvudmannen ansvarar för att

personalen fullgör skyldigheten att motverka kränkning.

a. Trygghet och studiero i Hedemora

Disciplinära åtgärder

2015/2016

Disciplinära åtgärder Flickor Pojkar Tototalt

Utvisning ur undervisningslokal

i.u i.u i.u

Kvarsittning

i.u i.u i.u

Omhändertagande av föremål

i.u i.u i.u

Utredning

i.u i.u i.u

Skriftlig varning

i.u i.u i.u

46

Tillfällig omplacering

i.u i.u i.u

Tillfällig placering vid annan

skolenhet

i.u i.u i.u

Avstängning av elev

i.u i.u i.u

Några skolor har redovisat antalet disciplinära åtgärder. Den totala bilden är dock inte helt

komplett vilket gör att förvaltningen idag inte kan redovisa dessa siffror.

Åtgärder mot kränkande behandling

2015/2016

Antal åtgärder mot

kränkande behandling

Flickor Pojkar Totalt

i.u i.u i.u

Bildningsnämndens delegationsordning säger att alla kränkningsärenden ska meddelas till

nämnden. Detta har också skett. Samanställningen av denna statistik görs vid årsskiftet och

redovisas för bildningsnämnden i samband med uppföljningen av internkontrollplanen i

februari.

Ogiltig frånvaro

Ogiltig frånvaro 2015/2016

% Flickor Pojkar Totalt

i.u i.u i.u

47

Skolornas rektorer har i respektive kvalitetrapport beskrivit att narvarorapporteringen skett

manuellt och att avvikelser inrapporterats till rektor. Detta system möjliggör dock ingen

statistikföring på förvaltningsnivå varpå inga uppgifter kan redovisas. Detta område kommer

dock förbättras då systemet Skola 24 används.

Alla kommunala förskole- och skolenheter i Hedemora har för läsåret 2015/2016 haft en

trygghetsplan upprättad i enlighet med 3 kapitlet 16 § i diskrimineringslagen (2008:567) och

skollagens (2010:800) 6 kapitel 8 §. Dessa planer har följts upp efter läsåret i samband med

att en ny trygghetsplan för läsåret 2016/2017 upprättades. Undantaget från denna läsårscykel

är Vuxenutbildningen vars trygghetsplan löper från och med januari till och med december.

Förskolechefer och rektorer i alla skolformer nämner också trygghetsplanen och de aktiviteter

som beskrivs där som en motor i arbetet med trygghet, studiero och värdegrund. De beskriver

dock att det vardagliga arbetet arbetar med demokratiska värderingar i klass/barngrupp är det

allra viktigaste. I särskolan lägger man mycket stor vikt vid frågor om medmänslighet och

empati i den vardagliga undervisningen. I skolverkets allmänna råd (2012) ger just rådet att

låta arbetet med normer, värden, trygghet och mot diskriminering vara en del av vardagen. En

annan viktig del i detta arbete är ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete ifrån

skolans elevhälsa.

Även på gymnasiet är värdegrundsarbetet en viktig del av vardagen. Dessutom anordnar man

tillsammans med Vasaskolans årskurs 9 temaveckan ”det handlar om kärlek”. I

vuxenutbildningens olika delar är värdegrunden ett levande ämne. Rektor lyfter här särskilt

fram samhällsorinteringen som har som uppdrag att förklara svensk lag och dess värdegrund.

I både skolor och förskolor är arbetet mot kränkande behandling viktigt men flera skolor och

förskolor beskrivet att det i många situationer kan vara svårt att avgöra vad som är en

kränkning. Detta gäller i synnerhet för de yngre barnen men även för äldre barn och elever

med annat modersmål än Svenska.

Rektorerna beskriver att fritidshemmen har en stor möjlighet att praktiskt träna barnen i att

arbeta demokratiskt och att verksamheten på många sätt är styrd efter barnens intressen och

frågor. Samtidigt förekommer även på vissa fritidhem problem med kräkningar och oro.

När vi tittar närmare på skolenkäten från vårterminen 2016 kunde vi redan vid rapporteringen

i april (BN § 50, 2016-04-04) konstatera att Hedemora har ett lägre medelvärde än riket på

flertalet frågor och områden. Detta gäller även inom trygghetsområdet där vi kan se att

48

formen på figuren nedan stämmer väl överens med riket men att vi har lägre nöjdhet på

samtliga punkter.

Områdets medelvärde Hedemora Riket

Elever högstadiet 7,3 8,0

Elever gymnasiet 7,2 8,4

Vårdnadshavare grundskolan 7,7 8,2

Pedagoger gymnasiet 6,8 7,2

Pedagoger grundskolan 7,5 8,2

Medelvärde (ovägt) 7,3 8

Källa: skolenkäten vårterminen 2016 (BN § 50, 2016-04-04)

Förklaring: Angiven siffra är medelvärde av 3 frågor med vardera 4 svarsalternativ där ”Stämmer inte alls” =0,

”Stämmer ganska dåligt” =3,33, ”Stämmer ganska bra” = 6,67 och ”Stämmer helt och hållet” = 10. ”Vet ej”

räknas inte med i medvärdet. Påståenden markerade med (-) har omvänd skala.

Att Hedemora följer figurens form men ligger något under rikssnittet gäller tyvärr också på

andra områden kopplade till kapitlet så som grundläggande värden i skolan, studiero,

6

6,5

7

7,5

8

8,5

9

Elever

högstadiet

Elever gymnasiet

Vårdnadshavare

grundskolan

Pedagoger

gymnasiet

Pedagoger

grundskolan

Trygghet

Hedemora

Riket

49

förhindrande av kränkningar och ordningsregler. När det gäller grundläggande värden i

undervisning och lärandet ser vi dock att både pedagoger i grundskolan och gymnasiet och

elever på högstadiet och gymnasiet svarar med ett högre medelvärde än riket. Detta tyder på

att demokratikopplingen i vardagen fungerar så som rektorerna beskriver.

Eleverna i årskurs 5 har en, i förhållande till riket, mer spridd bild vad gäller kapitlets frågor.

Mest intressant här är dock hur mycket det skiljer sig åt mellan skolorna i Hedemora.

Högst värde i Hedemora

Hedemoras medelvärde

Lägst värde i Hedemora

Rikets medelvärde

Källa: Skolenkäten våren 2016 (BN § 50, 2016-04-04)

Förklaring: Angiven siffra är medelvärde av en fråga med 4 svarsalternativ där ”Stämmer inte alls” =0,

”Stämmer ganska dåligt” =3,33, ”Stämmer ganska bra” = 6,67 och ”Stämmer helt och hållet” = 10. ”Vet ej”

räknas inte med i medvärdet. Påståenden markerade med (-) har omvänd skala

Den stora skillnad vi ser i enkäten är inget som framgår i skolornas kvalitetsrapporter eller

trygghetsplaner där vi i stället ser en liknande beskrivning av problembild och

problemlösningar.

9,0

7,4

8,5

9,3

9,8 9,4 9,3

5,6

4

3,3

7,1

8,1

6,9 7,2

8,0

5,2

6,0

7,6

8,8

7,9 8,2

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

I min skola

respekterar vivarandras olikheter

I min skola följer

eleverna deordningsregler som

finns

Jag har studiero på

lektionerna

I min skola finns

det elever som jagär rädd för (-)

I min skola finns

det vuxna som jagär rädd för (-)

Jag känner mig

trygg i skolan

De vuxna på

skolan reagerar omde får reda på att

någon elev blivit

kränkt

7,5

6,1 6,4

8,2

8,9 8,4

8,0

Årskurs 5

50

Det som dock skiljer sig åt är att de skolor, fritidshem och förskolor med en stor andel

nyanlända elever i större utsträckning tar upp frågor kring språk och kulturförbistringar.

Några verksamheter beskriver också att det är svårt att få med barn och elever i

verksamhetsplaneringen medan andra upplever att detta fungerar bra. Elevråd och

klassrådsfunktionerna verkar dessutom fungera bra på samtliga skolenheter men är svårare för

vissa fritidshem.

51

b. Slutsatser

Vi kan konstatera att våra verksamheter bedriver ett arbete med normer och värden utifrån de

krav som skollagen (2010:800) ställer. Vi kan dock konstatera att detta arbete inte leder till att

vi i alla verksamheter kan säga oss ha en situation som präglas av trygghet, studiero och

avsaknad av kränkningar.

Den stora förändringen i elev/barn antal och sammansättning (300 barn och elever) som

beskrivs i kapitel 4 har naturligtvis en påverkan på resultaten av arbetet med trygghet och

normer och värden. De nya utmaningarna kräver delvis nya metoder men att i vardagen

motverka kränkning och arbeta med frågor kring demokratisk värdegrund och människors lika

värde är fortfarande den mest effektiva metoden (Andersson, 2008).

Förslaget att göra barnkonventionen till svensk lag redan 2017 presenterades för regeringen i

mars 2016 (SOU 2016:19). Blir detta veklighet kommer förmodligen kraven på värdegrund

och demokratiarbetet öka ytterligare.

Förskolor och skolor måste bli än bättre på att följa upp sitt arbete med de frågor som berörs i

kapitlet. Detta gäller inte minst utvärdering av de aktiva åtgärder som beskrivs i

trygghetsplanerna men det handlar också om att till nästföljande läsårs trygghetsplaner föra in

sådant som uppkommit via enkäter och vardaglig kontakt med barn/elever och

vårdnadshavare. Vi ser också att elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är en

nyckelfaktor i detta arbete ( (BN, 2016-10-31). Vi ser också att några förskolor och skolor

måste utöka barn och elevers inflytande.

Med de slutsatser vi drar från detta kapitel stärks förvaltningen i uppfattningen att den ökade

ledningsresurs som beskrivits i kapitel 7 är av godo. En ökad ledningsresurs i förskola och

skola ska användas till att både driva och följa upp arbetet med värdegrund och motvärka

kränkningar. Det samma gäller för den föreslagna förstärkningen av elevhälsans

ledningsresurs.

52

9) Prioriterade områden för läsåret 2016/2017

I. Pedagogiskt ledarskap

Från skolenkäten 2016, rektorernas och förskolechefernas kvalitetsredovisningar,

skolinspektionens rapport från 2014 (Beslut efter tillsyn i Hedemora Kommun) och den

preliminära rapport förvaltningsledningen fått muntligt efter KPMGs revision september 2016

kan vi konstatera att det pedagogiska ledarskapet måste stärkas i alla verksamheter.

När vi jämför med riket (Skolverket- rapport 434, 2016) kan vi dessutom se att våra rektorer,

F-6 och våra förskolechefer jämförelse vis har ett stort barn/elev-, personal- och enhetsantal.

Vi ser också att det ställs högre krav på elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete,

inte minst med tanke på det ökade elevantal och den förändrade elevsammansättningen.

Förvaltningen ämnar därför förstärka ledningsresursen med ytterligare förskolechef, rektor

alternativt biträdande rektor, F-6, och utökad tid för ledning av den centrala elevhälsan.

Utifrån de underlag som redogörs för i kapitel 6-8 är förvaltningen övertygad om att en sådan

resurs, tillsammans med ökad uppföljning från förvaltningen, kommer att leda till bättre

uppföljning av resultat och högre måluppfyllselse.

Även för de verksamheter som idag anses ha en tillräcklig ledningsresurs kommer arbetet med

pedagogsikt ledarskap samt uppföljning och utveckling av utbildningen stå i fokus under

läsåret 2016/2017.

Förvaltningen kommer att fortskrida med att arbeta utifrån slutsatserna i SKLs rapport bästa

skolkommun (SKL, 2009) och förvaltingsledningen kommer dessutom utvärdera den egna

styrningen genom SIQs modell för kundorienterad verksamhetsutveckling (2016).

53

II. Nyanländas lärande

Det stora helhetsgrepp förvaltningen tog om arbetet med nyanländas skolgång när

Integrationsenheten startade läsåret 2015/2016 måste fortgå.

Bildningsförvaltningen har fortsatt för få pedagoger som är utbildade i ämnet svenska som

andraspråk och kunskapen om nyanländas lärande är bitvis bristfälligt.

Enheten kommer därför fortsätta sina utbildningsinsatser under läsåret 2016/2017.

III. Uppföljning och utvärdering av verksamheten

Utifrån den samlade fakta vi har att tillgå, bland annat rektorer och förskolechefers

kvalitetsrapporter, enkätrapporten och skolinspektionens senast tillsynsrapport (2014) kan vi

konstatera att uppföljningen och utvärdering av resultaten av kunskaper, lärande och

utveckling samt värdegrundsarbetet behöver förbättras.

För att ge bättre förutsättningar för uppföljning har nya procapita moduler och skola 24

introducerats i våra verksamheter samtidigt som både vuxenutbildningen och gymnasiet har

börjar använda Unikum vilket övriga verksamheter har sedan tidigare. Vi har även

introducerat PMO i elevhälsan och en ny IKT-plan har tagits fram.

Vi har med rutinen för systematiskt kvalitetsarbete (bilaga 1) som beslutades av nämnden i

november (BN, 2015-11-23) en god plattform för detta arbete men vi behöver fortsatt arbeta

med analysen för att kunna svara på den centrala frågan ”varför blir det som det blir när vi

gör som vi gör” eller kanske ”varför gör vi som vi gör när det blir som det blir”.

Förvaltningen kommer under läsåret 2016 följa upp skolinspektionens enkät med elever,

vårdnadshavare och pedagoger som genomförts i oktober-november 2016, omdömen, betyg

och nationella provresultat samt de material som kommer utifrån handlingsplanerna för läs

och skriv respektive matematik, enkäter, utvecklingssamtal etc.

En naturlig del i detta arbete är att arbeta vidare med frågan kring pojkars lägre

kunskapsresultat och vikten av höga förväntningar i all utbildning.

Rektorer och förskolechefers samt pedagogernas arbete med uppföljning och utvärdering

kommer att presenteras i respektive verksamhets kvalitetsrapport hösten 2017.

54

Källa skolverket (2012).

55

Referenser

Yoshikawa et.al. (2013). Inveting i Our Feture: THe Evidene Base on Preschool Education.

New York: Society for Research in Child Development.

2008:567. (2008). Diskrimineringslagen. Stockholm: Svensk författnings samling.

2010:800. (2010). Skollag. Stockholm: Svensk författnings samling.

Andersson, B. (2008). Demokratins värden. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Arbetsförmedlingen. (2016). Vart finns jobben? Stockholm: Arbetsförmedlingen.

BN § 17. (2016-02-15). Internkontrollplan för 2016.

BN § 25. (2016). Beslut om ny Resurfördelningsmodell.

BN § 50. (2016-04-04). BN § 50, Dnr BN042-16 710. Skolenkätsrapport.

BN § 81. (2016-06-20). Bildningsförvaltningens resultatrapport VT 2016.

BN. (2015-11-23). Bildningsnämndens Rutin för det systematiska kvalitetsarbetet (KS629-

15).

BN. (2016-10-31). Elevhälsans kvalitetsrapport.

Hattie, J. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to

achievement. Oxon/New York: Routledge.

Håkansson, J. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem- Strategier

och metoder. Lund: Studentlitteratur.

Jarl, M. (2013). Om rektors pedagogiska ledarskap i ljuset av skolan management reform.

Pedagogisk forskning i Sverige, ss. 3-4.

Jönsson, A. &. (2014). Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som

redskap för likvärdig bedömning i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5),

s.386-402, ss. 386-402.

KF § 10 2016. (2016-02-16). Kommunfullmäktige Dnr KS015-16 042.

KF § 123. (2015-09-16). Antagande av Region Dalarnas strategi "Sveriges bästa

ungdomsregion".

KF § 79. (2016). Bästa skolkommun.

KS § 61. (2016-04-26). Budget 2017 - Bildningsnämnden.

LGR11. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem. Skolverket.

LR. (2016). Lika tillgång till lika utbildning. Stockholm: Lärarnas riksförbund.

56

1. Lärarförbundet. (2016-10-03). https://www.lararforbundet.se/artiklar/basta-

skolkommun-resultat-och-historik. Hämtat 2016-10-04

2. Läroplan för förskolan (LpFö98). (2016). Läroplan för förskolan (LpFö98).

Skolverket.

3. Nina Eliasson, H. S. (2016). Teacher–student interaction in contemporary science

classrooms: is participation still a question of gender. International Journal of Science

Education.

4. RKA. (2016-10-21). Kolada. Hämtat från www.kolada.se. 2016-10-21

5. Scherp, H.-Å. (2013). Lärandebaserad skolutveckling. Lund: Studentlitteratur.

6. SIQ. (2016). Modell för kundorienterad verksamhetsutveckling. Stockholm: Swedish

institute for quality.

7. Siris. (2016-10-27). siris.skolverket.se.

8. SKL. (2009). Konsten att nå resultat- erfarenheter från framgångsrika skolkommuner.

Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

9. SKL. (2016). Öppna jämförelser- grundskola. Stockholm: Sveriges kommuner och

landsting.

10. Skolinspektionen. (2014). Beslut efter tillsyn i Hedemora Kommun. Stockholm:

Skolinspektionenen.

11. Skolverket. (2016-02-02). http://www.skolverket.se/bedomning. Hämtat från

Skolverkets bedömningsmaterial. 2016-10-19

12. Skolverket. (2016-04-22).

http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/provbetyg/relationen-mellan-provbetyg-

och-betyg-1.224495. Hämtat från Skolverket/bedöming/nationella prov. 2016-10-19

13. Skolverket- Allmänna råd. (2012). Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete i

skolväsendet. Stockholm: Skolverket.

14. Skolverket- Kartläggning av nyanlända. (2016-07-13).

http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial. Hämtat 2016-

10-21

15. Skolverket- rapport 434. (2016). Rapport 434, Beskrivande data 2015. Stockholm:

Skolverket.

16. Skolverket-Allmäna råd. (2012). Allmänna råd om arbetet mot diskriminering och

kränkande behandling. Stockholm: Skolverket.

57

17. Skolverket-Skolutveckling. (2015-12-22).

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskningsbaserat-arbetssatt/nagra-

nyckelbegrepp-1.244041. Hämtat från Nyckelbegrepp vid skolutveckling. 2016-10-18

18. Skolverket-tema rektor. (2016-02-22).

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-organisation/tema-

rektor/tema-rektor-1.129790. Hämtat 2016-10-17

19. SOU 2014:5. (2014). Staten får inte abdikera- om kommunaliseringen av den Svenska

skolan. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

20. SOU 2016:19. (2016). Barnkonventionen blir svensk lag. Stockholm: Statens

offentliga utredningar .

21. Statens offentliga utredningar 2010:51. (2010). Könskillnader i skolprestationer- ideér

om orsaker. Stockholm: SOU.

22. Statens offentliga utredningar2010:52. (2010). Biologiska faktorer och könsskillnader

i skolresultaten . Stockholm: SOU.

Bilagor

1. Rutin för det systematiskt kvalitetsarbete

2. Enkätrapport, skolenkät 2016

3. Rutin för rutiner

4. Rektorers prioriterade områden

5. Förskolechefers prioriterade områden

6. Bildningsnämndens beslutsprocess

58

1. Rutin för det systematiska kvalitetsarbetet

Rutin för det systematiska

kvalitetsarbetet

Bildningsnämnden

Hedemora Kommun

59

Inledning

För Hedemora Kommuns bildningsnämnd är det viktigt att alla verksamhet vi ansvarar för präglas av hög kvalité och en gemensam värdegrund. Kunskap är för oss nyckeln till framgång och personlig utveckling. Utbildning har den enskilda eleven i fokus och strävar till självförverkligande, att uppnå sina livsmål och att bli en god samhällsmedborgare. Bildningsnämnens mål om att alla elever ska nå målen i samtliga ämnen kräver förutom en god kunskapsmiljö också en stabil värdegrund. Utbildningen inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola fritidshem, gymnasieskola och inom vuxenutbildningen har som huvudsakligt uppdrag är att nå de nationella målen i respektive läroplanen. De ska också leva upp till de kommunala målen i mål och budget dokumentet. Till stöd för detta finns på förvaltningen en rad kompetenser så som elevhälsans resursteam och kostenheten. Fritidsgårdsverksamheten, stadsbiblioteket, kulturenheten och fritidsverksamheten styrs av kommunala mål och uppdrag. Syftet med dessa verksamheter är att ge boende i kommunen en meningsfull och utvecklande fritid. För att ytterligare förstärka detta lämnar bildningsnämnden bidrag till föreningslivet. I all vår verksamhet ska alla känna sig trygga och välkomna. Mobbning och andra kränkningar måste konsekvent bekämpas och i Hedemora Kommun gäller därför en absolut nolltolerans mot mobbing, bråk, trakasserier och hot. Vårt mål är att varje individ ska bli sedd och få bekräftelse i alla våra verksamheter. För att uppnå lagens krav på Hedemora Kommun som utbildningens huvudman och för att se till att alla verksamheter når upp till våra högt ställda förväntningar har bildningsnämnden skapat denna rutin.

Med rutinen innehållande ett tydligt årshjul kan förvaltningen ge rätt stöd till nämndens

kvalitetsarbete genom att sammanställa väl underbyggda underlag. Dessa sammanställningar

ges övergripande för hela nämndens verksamhet men även för specifika verksamhetsområden

samt på enhetsnivå. På så vis får bildningsnämnen en god inblick i varje verksamhet och kan

se att varje rektor, förskolechef och verksamhetschef tar ansvar för det kvalitetsarbete som de

är ålagda enligt lag, förordning och genom de kommunala målen.

60

Anki Rooslien

Ordförande

Bildningsnämnden Hedemora

Systematiskt kvalitetsarbete

Skollagen [2010:800] 4 kap.

Nationell nivå

2 § I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell

uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar.

Huvudmannanivå

3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och

kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Enhetsnivå

4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska

genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska

genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i

förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i

arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs

enligt första och andra styckena.

Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet

5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som

finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.

Dokumentation

6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.

61

Åtgärder

7 § Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns

brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Rutiner för klagomål

8 § Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot

utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

62

Skolans styrkedja

Källa: Skolverket

kkkk

•Huvudman •Ger förutsättningar

anpassade för verk-samhetens behov

•Efterfrågar analyserade skolresultat

•Analyserar, kommunicerar och beslutar om långsiktiga förbättringsinsatser

1

•Rektor •Garanterar elevens

rättssäkerhet

•Efterfrågar analyserade resultat på gruppnivå

•Analyserar, kommunicerar och vidtar förbättrings-insatser

•Skapar förutsättningar för kollegialt lärande

q

•Lärare •Planerar och

genomför undervisningen

•Följer upp, analyserar och kommunicerar elevernas kunskapsresultat på individ- och gruppnivå

•Anpassar undervisningen

•Skapar trygghet och studiero

63

Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för

skolväsendet

1. Att styra och leda kvalitetsarbetet

Huvudmannen bör

skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur

enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara,

se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer

kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, samt

se till att förskolechefer, rektorer och annan berörd personal kan använda

ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen.

2. Att dokumentera kvalitetsarbetet

Huvudmannen bör

se till att det finns dokumentation för alla skolformer och fritidshemmet som är

tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om

prioriteringar av utvecklingsinsatser,

skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för

huvudmannens kvalitetsarbete, samt

sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom

huvudmannens verksamhet.

3. Att följa upp resultat och måluppfyllelse

64

Huvudmannen bör

samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med

underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen

påverkat måluppfyllelsen, samt

se till att det utöver den kontinuerliga uppföljningen även genomförs utvärderingar

avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifierade områden.

4. Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven

Huvudmannen bör

med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten

och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten,

analysera om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller

utvärdering behöver genomföras,

använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov,

samt

utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser

som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas.

5. Att planera och genomföra utbildningen

Huvudmannen bör

se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de

utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå,

ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till,

ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att

utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt

se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.

6. Huvudmannens rutiner för klagomål

Huvudmannens skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål bör omfatta

en tydlig ansvarsfördelning över vilka hos huvudmannen som har ansvaret för att ta

emot, utreda och återkoppla klagomål från barn, elever, vårdnadshavare och andra.

Huvudmannens information om rutiner för klagomål bör

65

vara tillgänglig för alla berörda, såväl inom organisationen som utanför, genom olika

informationskanaler, samt

anpassas utifrån barns, elevers, vårdnadshavares och andras förutsättningar.

Figur för kvalitetsarbete

Källa: Skolverket

http://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0CAcQjRxqFQoTCIDTvoqIhskCFYKTLAodD2oJqA&url=http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska-kvalitetsarbete&bvm=bv.106923889,d.bGg&psig=AFQjCNEytsP5Mqzbj2Y7MLCSCXRiVcp8_w&ust=1447252023972010

66

Bildningsnämndens årshjul

SeptemberKvalitetsrapportGrundskolan, grundsärskolan, fritidshem, Martin Koch gymnasiet, Lärcentrum

MARS Mål och budgetprocessen startar

JUNI KF beslutar om budgetramar

November Budget beslut KF

Kvalité och ekonomi





OktoberKvalitetsrapportFörskolan+ Fristående förskolor

FebruariPersonalbokslutInternkontroll

FebruariKvalitetsrapport med önskemål för nästa år:-Biblioteket-Vasahallen-Fritidshem-Kostenheten-Kulturenheten

MarsÅrsbokslut föregående helår. Mål och Ekonomi

Mars KS-dag, budgetSeptemberEkonomiskt delårsbokslut

DecemberÅrsrapport fysisk arbetsmiljöÅrsrapport ungdomsdemokratiBetyg och omdömen

OktoberBudgetbeslut- BN

NovemberFörvaltningsövergripande kvalitetsrapport för utbildningÖvergripande elevhälsorapport

NovemberKvalitetsdag- tema (politiker, tjänstemän)

FebruariKvalitetsdag mål och budget (politiker, tjänstemän)

• Rapportering av kvalitetsindikatorer: Närvarorapport, klagomål, kränkningar, elevinflytande (elevrådsprotokoll), kontaktpolitiker besök.m.m. samt ekonomiuppföljning sker varje nämndsammanträde.

• Rapporter från SCB, Skolverket, Regeringen m.fl. rapporteras då de inkommer.

Årshjul för Bildningsnämnden

April Presentation av enkätresultat

MajPresentation av resultaten pånationella provenJuni

Presentation av betygs resultat VTJuniProcessutvärdering. Utvärdering av processen kring det systematiska kvalitetsarbetet inklusive rutiner och mallar.

67

Bildningsnämndens årsplanering

Februari

Cheferna för Biblioteket, Vasahallen, Fritidshem, Kostenheten, Kulturenheten

avlägger kvalitetsrapport (verksamhetsrapport), skriftligt och muntligt, för det

föregående året inför BN.

Personalbokslut för föregående år presenteras.

Förvaltningens internkontroll från föregående år.

Bildningsnämnen och förvaltningens ledning (rektorer, förskolechefer och

enhetschefer) träffas för en kvalitetsdag med mål och budget fokus. Pedagogiska

och ekonomiska behov (fördelning) inför kommande läsår samt strategiska mål

för nästa budgetår diskuteras.

Mars

Förvaltningen lämnar förslag på prioriteringar inför nästa budgetår utifrån

kvalitetsrapporterna i september, oktober och februari samt uppföljning av dessa.

Ekonomiskt årsbokslut och målbokslut för föregående år

April

Förvaltningen presenterar resultatet av elev, vårdnadshavare och

pedagogenkäterna för BN.

Maj

Förvaltningen presenterar resultaten från nationella proven i åk 3, 6 och 9 för BN.

68

Juni

Förvaltningen rapporterar betygsresultatet för vårterminen skolår 6-9 för BN.

KF beslut av ekonomiska ramar för BN för nästa budgetår.

BN utvärderar processen kring det systematiska kvalitetsarbetet.

Augusti

Förvaltningen presenterar respektive verksamhets trygghetsplan för det nya

läsåret.

September

Rektorer avlägger kvalitetsrapport till BN för respektive skola, förskoleklass,

grundsärskola och fritidshems arbete föregående läsår till BN (skriftligt och

muntligt).

Ekonomiskt delårsbokslut, BN.

Oktober

Förskolechefer avlägger kvalitetsrapport till BN för respektive förskolas arbete

föregående läsår (skriftligt och muntligt).

Fristående förskolors huvudmän avlägger rapport gällande sina respektive

förskolors kvalitétsarbete för föregående läsår.

Förvaltningen avlägger rapport för tillsynen av fristående förskolor.

Mål och Budgetbeslut i BN.

November

Förvaltningen presenterar en övergripande kvalitetsrapport för utbildningen

(skriftligt och muntligt) för föregående läsår.

Förvaltningen presenterar det övergripande elevhälsoarbetet under föregående

läsår (skriftligt och muntligt).

Förvaltningsledning och bildningsnämnden träffas för en kvalitetsdag med

bestämda teman utifrån läroplansuppdraget.

KF fattar beslut om budget.

December

69

Förvaltningen rapporterar omdömen (och eventuellt höstbetyg).

Förvaltningen rapporterar arbetet med ungdomsdemokrati samt resultat av LUPP.

Förvaltningen rapporterar kring den fysiska arbetsmiljön.

KF fattar beslut om verksamhetsmål.

Ärenden på varje bildningsnämndssamanträde

Klagomål

Alla inkomna handlingar registreras i kultur och utbildningsförvaltningens

diariesystem. Därefter vidarebefordras handlingen till den som är ansvarig för den

verksamhet som synpunkten/klagomålet avser.

Kränkande behandling

Hedemora kommun är skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande

behandling. Vid uppkommen anmäla informerar förvaltningschef till nämndens

ordförande. Förskola och skola har upparbetad Likabehandlingsplan.

Ogiltig frånvaro

Förvaltningen rapporterar respektive skolans ogiltiga frånvaro. Förvaltningen arbetar utifrån rutiner för att främja

närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Barnomsorgskö

Förvaltningen rapporterar köläget i barnomsorgen

Elevrådsprotokoll

Protokoll från respektive skolas elevrådsmöten syfte är att skapa en bättre skola och en

mer givande skolgång för eleverna.

Återrapportering av kontaktpolitikerbesök

Ekonomi

Respektive chef upprättar månatlig skriftlig ekonomiskt rapport för att kunna

strategisk kunna organisera enheten. Dessa rapporteras av förvaltningen till BN.

70

Övriga delgivningar.

Delegationsärenden.

Övriga rapporter från förvaltningen till bildningsnämnden

Förvaltningen presenterar statistik (exempelvis LUPP, SCB-medborgarindex etc.),

nationella rapporter (från skolverket, SCB, lärarförbundet etc.) samt massmediala

eller andra uppmärksammanden av bildningsnämnen Hedemoras verksamhet när

dessa är aktuella.

Förvaltningen presenterar också eventuella anmälningar/tillsyn av

skolinspektionen, DO, förvaltningsrätten etc. När dessa uppkommer

Övriga ärenden på förekommen anledning.

Utvärdering av processen

I juni utvärderar bildningsnämnden processen kring det systematiska kvalitetsarbetet. Utöver

det utvärderar arbetsutskottet varje delprocess i det systematiska kvalitetsarbetet efter att de

genomförts.

71

2. Enkätrapport, skolenkät 2016

Bildningsförvaltningen

2016-03-25

Enkätrapport 2016

72

1) Sammanfattning

Vid studerande av rapportens siffror och jämförelser måste man ta svarsfrekvensen i beaktan.

Med detta sagt finns det en del slutsatser vi kan dra och framförallt många intressanta

områden att analyser och många frågor där vi kan gräva djupare och komplettera med andra

uppgifter.

Tyvärr kan vi se att det sammanlagda medelvärdet (det sk. ”indexet”) ligger lägre för

Hedemora 2016 än för riket 2015 och den enkätundersökning skolinspektionen gjorde i

Hedemora 2013.

Några områden harsärskilt identifierats som utvecklingsområden på övergripande nivå. Till

dessa hör trygghet och stimulans.

Index för respektive område enkät.

5,56

6,57

7,58

8,59

Hedemora2016

Riket 2015

Hedemora2013

73

Fakta om skolinspektionens enkät:

Enkätfrågorna baseras på skolinspektionens förskole och skolenkäter 2015. Jämförelsetalet

”riket” är medelvärdet svaren från de personer som besvarat skolinspektionens enkät 20156.

Under 2015 besvarades Skolenkäten av drygt 340 000 elever, lärare och vårdnadshavare. To-

talt deltog 3 357 skolenheter i 124 kommuner och 101 större utbildningsföretag

Medelvärdet bygger på Skolinspektionens där Stämmer helt och hållet = 10, stämmer ganska

bra = 6,67 stämmer ganska dåligt = 3,33, och stämmer inte alls = 0. Vet ej räknas inte in i

medelvärdet.

Några frågor är sedan inrapporterade i områden. I dessa områden anges medelvärdet (ovägt)

för de 3 frågor som innefattas i området).

Färre svarande än 4 inom ett område anges med *.

Index är ett ovägt medelvärde av de andra svaren (exklusive skolnöjdhet). Detta värde finns

inte med i skolinspektionens rapport.

2) Inledning

Skollagens [2010:800] 4 kapitel 4§ säger att planering, uppföljning och utveckling av

utbildningen ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och

elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges

möjlighet att delta i arbetet. En viktig del av detta arbete är att genomföra enkäter.

Bildningsförvaltningen i Hedemora genomförde skolenkäten till pedagoger i förskola,

grundskola, fritidshem, förskoleklass och gymnasiet, till elever i grundskolans år 5 och 8 samt

gymnasiet år 2 och vårdnadshavare till barn och elever i förskola, förskoleklass, fritidshem

och grundskola.

Skol och förskole enkäterna är uppbyggd kring frågeområden vilka har sin utgångspunkt i

skollagen och läroplanerna för respektive verksamhet. Frågeområdena innehåller bland annat

påståenden om trygghet, studiero, inflytande, anpassningar och utmaningar. Pedagogenkäten i

skolan innehåller dessutom frågeområden som handlar om skolans utveckling, det

pedagogiska ledarskapet samt rutiner.

Enkätresultaten kommer att vara en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet både på

huvudmannanivå och på enhetsnivå.

6 Skolinspektionens enkätomgång 2015 (http://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-

Skolenkaten/skolenkaten-2015/), (http://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/statistik-om-forskoleenkaten/ )

http://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-Skolenkaten/skolenkaten-2015/

http://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-Skolenkaten/skolenkaten-2015/

http://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/statistik-om-forskoleenkaten/

74

3) Genomförandet

Enkätundersökningen genomfördes 1-21 februari 2016. Som enkätverktyg användes

internetbaserade Webropol 2.0. Enkäterna genomfördes genom öppna weblänkar vilka fanns

tillgängliga via kommunens hemsida och intranät samt genom utskick i lärplattformen

Unikum. Eleverna i grundskolan och gymnasiet genomförde enkäterna i klassrum under

lektionstid

4) Svarsfrekvens och bortfallsanalys

Skola Elever Pedagog Vårdnadshavare

Vasaskolan 81,8 31,6 22

Stureskolan 76 86,2 34,3

Vikmanshyttan 60,8 76,9 44

Västerby 87,5 77,7 65,8

Jonsbo 58 40 16,1

Smedby 100 90 69

Garpenberg 83,3 57,1 25,5

Fyrklövern 94,1 43,8 54,5

Martin Koch 63 32,5 Ingen enkät

Totalt 74 51 35

Svarsfrekvens i procent, skola

Svarsfrekvens i procent, förskola

Förskola Vårdnadshavare PedagogerBIKUPAN 14 67BJÖRKBACKEN/SVALAN 38 85EKORREN/FJÄRILEN 30 79JAKTSTIGEN 21 68 50KRISTALLEN 63 92REGNBÅGEN 44 64SILVIAHALLEN 66SMEDBY FÖRSKOLA 48 70SMULTRONSTÄLLET 69 80STALLGÅRDEN 24 60STJÄRNSUNDS FÖRSKOLA 61 50SVEDJAN 51 44TUNET 76 64Totalt 46 69

75

Vi kan från tabellerna ovan utläsa att det är stora skillnader i svarsfrekvens mellan de olika

förskole och skolenheterna i så väl elev, vårdnadshavare som pedagogenkäterna. Då enkäterna

legat som öppna weblänkar går det inte att analysera bakgrunden för det svarande vilket gör

det betydligt svårare att säga om resultatet är representativt.

Det som talar för att svaren är representativa är att fördelningen mellan könen ser ut att

stämma bra med populationen. Vi kan också se att de som har svarat på enkäten tidigt (de

första 4 dagarna) har svarat på ett liknande sätt som de som svarat sent (de sista 4 dagarna)

vilket även det är ett tecken på att resultaten är representativa.

Tittar vi närmare på de skolor med genomgående högst svarsfrekvens (Smedby och Västerby

skolor) så ser vi vissa större likheter sinsemellan som vi inte ser i undersökningen. Det samma

gäller för de skolor med lägst svarsfrekvens (Vasaskolan och Jonsboskolan). Detta kan tyda

på dålig representativitet men kan möjligen också förklaras av andra faktorer.

Att undersökningen enbart genomförs på svenska har naturligtvis uteslutit svar från både

elever och föräldrar som inte i tillräcklig omfattning behärskar det svenska språket.

76

5) Förskola

a) Svarsfrekvens

Vårdnadshavarenkätet för förskolan besvarades av 259 vårdnadshavare i kommunala

förskolor. Den första februari 2016 fanns 569 inskrivna barn på Hedemora kommuns

kommunala förskolor. Detta ger en svarsfrekvens på 46%.

Pedagogenkäten besvarades av 69% av pedagogerna.

b) Vårdnadshavarenkät

Vårdnadshavarenkät för kommunal förskola

5,5

6

6,5

7

7,5

8

8,5

9

9,5

Hedemora2016

Riket 2015

77

Förskolans vårdnadshavare har i jämförelse med deltagarna i förskolenkäten 2016 gett ett

lägre medelvärde på samtliga frågor. Störst negativ avvikelse finns på frågorna om antalet

barn respektive antalet pedagoger på förskolan.

Vårdnadshavarna till förskolebarn i Hedemora anser i högre utsträckning än vårdnadshavare

till barn på andra förskolor att man inte är nöjd med antalet barn och antalet pedagoger på

förskolan eller barngruppen/avdelningen.

Detta är extra intressant i ljuset av att Hedemora kommun har en högre personaltäthet per barn

enligt RKAs kolada statistik.

Antalet pedagoger/barn (närvarande)7

c) Pedagogenkät

Hedemora

Planeringsmöten på förskolan är till nytta för den pedagogiska verksamheten. 9,5

Jag samverkar med mina kollegor vid planering av verksamheten. 9,5

Vi har utrymme att ge stimulans till alla barn på förskolan/barngruppen 6,6

Jag försöker inspirera barnen att utvecklas så långt som möjligt 9,5

På min förskola informeras vårdnadshavarna fortlöpande om deras barns utveckling och lärande. 8,7

På min förskola informeras vårdnadshavarna fortlöpande om deras barns trivsel på förskolan. 9

På min förskola pratar vi om mänskliga rättigheter 7,8

På min förskola pratar vi om jämställdhet mellan könen 8,8

På min förskola ges flickor och pojkar samma förutsättningar 8,8

På min förskola ges barnen (efter ålder och mognad) möjlighet att påverka verksamheten. 7,9

På min förskola finns en god pedagogisk miljö. 7,9

På min förskola känner sig barnen trygga. 8,8

Förskolechefen har god kunskap om det dagliga arbetet på förskolan 6,2

Förskolechefen tar ansvar för det pedagogiska arbetet på förskolan. 6,8

7 www.rka.se 2016-02-15

http://www.rka.se/

78

Förskolechefen ser till att uppföljningen av mitt och mina kollegors arbete leder till relevanta

förändringar i arbetssätt 6,9

På den här förskolan bedrivs ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling 9,1

På den här förskolan finns rutiner för att introducera nyanställda i arbetet. 8,2

På den här förskolan finns det tydliga rutiner gällande anmälningsskyldighet till socialnämnden 8,4

Jag kan få råd och stöd av specialpedagog för att själv kunna hjälpa barnen i deras utmaningar. 9

Index 8,3

Pedagogenkäten i förskolan är egenkomponerad men strukturen och frågorna bygger på

pedagogenkäten för grundskola och gymnasium. I jämförelse med dessa enkäter ligger

medelvärdet genomgående högt i pedagogenkäten för förskolan.

Precis som för skola ligger dock medelvärdet på frågorna kring förskolechefens pedagogiska

ledarskap och utvecklingen av den pedagogiska verksamheten lägre än för övriga frågor.

6) Förskoleklass

Vårdnadshavarenkät förskoleklass

Enkäten för förskoleklass visar på en genomgående lägre nöjdhet bland vårdnadshavarna på

samtliga områden. Särskilt tydlig är skillnaden på områdena anpassning efter elevens behov,

stimulans och arbetsro.

5,05,56,06,57,07,58,08,59,0

Hedmora 2016

Riket 2015

79

80

7) Grundskolan 1-9

a) Svarsfrekvens

Svarsfrekvens i procent per 1-9 skola

Fyrklövern 94,1 43,8 54,5

Garpenberg 83,3 57,1 25,5

Jonsbo 58 40 16,1

Smedby 100 90 69

Stureskolan 76 86,2 34,3

Vasaskolan 81,8 31,6 22

Vikmanshyttan 60,8 76,9 44

Västerby 87,5 77,7 65,8

Totalt 77,0 55,0 35,0

81

b) Elevenkät årskurs 5

Åk 5 Hedemora 2016 Riket 2015 Hedemora 2013

Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag

förstår

9,2 8,5 8,7

Skolarbetet är intressant 6,7 7,2 7,1

Skolarbetet är roligt 6,7 6,9 6,8

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 6,1 6,8 6,5

Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker 8,9 8,7 8,7

Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det 8,8 8,7 8,7

Skolarbetet är för svårt för mig (-) 7,8 7,5 7,6

Jag kan få svårare uppgifter om jag vill 7,3 7,3 7,6

I min skola finns det extrauppgifter när man är klar 9,0 8,5 8,7

På lektionerna får vi diskutera och debattera olika frågor 7,9 7,8 8

I min skola respekterar vi varandras olikheter 8,0 7,5 8

På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi

ska arbeta med olika skoluppgifter

6,2 6,6 6,8

I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns 5,2 6,1 6,2

Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs 7,8 8,1 8,3

Jag har studiero på lektionerna 6,0 6,4 6,7

På lektionerna stör inte andra elever ordningen i klassrummet 4,8 4,3 5,4

I min skola finns det elever som jag är rädd för (-) 7,6 8,2 8,8

I min skola finns det vuxna som jag är rädd för (-) 8,8 8,9 9,1

Jag känner mig trygg i skolan 7,9 8,4 8,2

De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon elev

blivit kränkt

8,2 8,0 8,3

Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit

elak mot en elev.

8,6 8,4 8,9

Elevhälsogruppen (exempelvis skolsköterska, kurator,

skolpsykolog) på min skola frågar oss elever om hur vi

upplever vår skol och livssituation.

6,5 7,3 7,2

Index 7,5 7,6 7,7

Jag är nöjd med min skola som helhet 7,8 7,9

Årskurs 5 Hedemora och riket

82

Årskurs 5 Hedemora, könsuppdelad

Frågorna kring trygghet, ordningsregler och studiero som 2013 låg över rikssnittet har alla

fallit och ligger idag nästan genomgående under rikssnittet. Vi kan dessutom se att flickor

upplever sin skolgång som mer otrygg än vad pojkarna gör.

Eleverna i årskurs 5 har dock en något högre tro på att de kan klara av målen i skolan och

anser i högre grad än eleverna i riket och i Hedemora 2013 att lärarna förklarar vad de ska

göra i skolarbetet på ett sådant sätt att eleven förstår.

Skolnöjdheten ligger i stort sett på samma nivå som riket men är något högre för pojkarna än

för flickorna.

Totalt Flicka Pojke

Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 9,2 9 9,3

Skolarbetet är intressant 6,7 6,8 6,7

Skolarbetet är roligt 6,7 6,8 6,6

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 6,1 6,2 6,1

Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker 8,9 8,7 9

Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det 8,8 8,8 8,9

Skolarbetet är för svårt för mig (-) 7,8 7,4 8,2

Jag kan få svårare uppgifter om jag vill 7,3 7,4 7,3

I min skola finns det extrauppgifter när man är klar 9,0 8,8 9,2

På lektionerna får vi diskutera och debattera olika frågor 7,9 8,1 7,7

I min skola respekterar vi varandras olikheter 8,0 8,1 8,1

På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta

med olika skoluppgifter 6,2 6,1 6,3

I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns 5,2 5,1 5,4

Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs 7,8 7,8 7,7

Jag har studiero på lektionerna 6,0 5,9 6,2

På lektionerna stör inte andra elever ordningen i klassrummet 4,8 4,6 5,1

I min skola finns det elever som jag är rädd för (-) 7,6 6,5 8,6

I min skola finns det vuxna som jag är rädd för (-) 8,8 8,5 8,9

Jag känner mig trygg i skolan 7,9 7,4 8,4

De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon elev blivit

kränkt 8,2 8,4 8

Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en

elev. 8,6 8,4 8,7

Elevhälsogruppen (exempelvis skolsköterska, kurator, skolpsykolog) på

min skola frågar oss elever om hur vi upplever vår skol och livssituation. 6,5 6,3 6,8

Index 7,5 7,3 7,6

Jag är nöjd med min skola som helhet 7,8 7,6 8

83

c) Elevenkät årskurs 8

I skolinspektionens elevenkät tillfrågas elever i grundskolans årskurser 5 och 9 samt

gymnasiets årskurs 2. Då vi har samordnat denna enkät med SKLs enkät där årskurserna 5

och 8 tillfrågas så har Vasaskolans årskurs 8 besvarat enkäten.

Området stimulans är det område där Vasaskolans årskurs 8 har störst skillnad i medelvärde

jämfört med rikssnittet i årskurs 9 (4,3 jämfört med 5,5). Även områdena studiero,

grundläggande värden i skolan, trygghet, tillit till elevens förmåga och utmaningar ligger mer

än 0,5 under rikssnittet.

Jämför man med de svar årskurs 9 på Vasaskolan (åk9) gav hösten 2013 ser man också en

negativ diskripans. Störst negativ skillnad ser vi på områdena tillit till elevens förmåga och

stimulans. Eleverna är dock mer positiva till grundläggande värden i undervisning/lärandet

2016 än 2013.

Flickorna är dessutom något mindre nöjda än pojkarna. På 27 av 44 frågor har flickorna svarat

med ett lägre medelvärde än pojkarna och på 12 områden är förhållandet det omvända. Störst

diskrepans finns på området studiero (-1,3). Tillskillnad från årskurs 5 upplever dock

flickorna sig inte mer otrygga än pojkarna i skolan flickor och pojkar skulle rekommendera

skolan i samma uträckning även om flickorna är något mindre (0.3) nöjda med skolan som

helhet.

Riket (åk9) 2015 Vasa (åk8) 2016 åk 9

2013 Stimulans 5,5 4,3 5,3

Anpassning efter elevens behov 6,9 6,5 7,0

Grundläggande värden i skolan 6,3 5,6 5,6

Studiero 5,3 4,4 4,9

Trygghet 8,0 7,3 7,3

Förhindra kränkningar 6,8 6,3 6,6

Elevhälsa 6,8 6,8 7,3

Argumentation och kritiskt tänkande 6,4 6,2 6,4

Grundläggande värden i undervisningen/lärandet 5,9 6,2 5,7

Delaktighet och inflytande 5,4 5,4 5,4

Ordningsregler 5,2 4,9 5,0

Tillit till elevens förmåga 7,6 6,7 7,7

Vet vad som krävs 6,4 6,2 6,4

Utmaningar 6,8 6,1 6,7

"Index" 6,4 5,9 6,2

Skolnöjdhet 6,6 6,1

Skulle rekommendera skolan till andra 6 5,4

84

d) Vårdnadhavarenkät (1-9)

Vårdnadshavarna till elever i årskurs 1-9 har en lägre nöjdhet (lägre medelvärde) än rikssnittet

och snittet för Hedemora 2013. Precis som eleverna så upplever vårdnadshavarna studieron

och tryggheten som avsevärt sämre idag än 2013.

I år 1-7 finns ingen tydlig genomgående skillnad mellan årskurserna medan vårdnadshavarna

till elever i årskurs 8 och 9 sätter ett betydligt lägre medelvärde på de flesta områden.

e) Pedagogenkät (1-9)

Hedemora 2016 Riket 2016 Hedemora 2013

Stimulans 6,6 7,2 7,2







Vet vad som krävs 6,7 6,9 7,2

Elevensutveckling (utvecklingssamtal) 8,2 7,7 8,0

"Index" 7,0 7,4 7,4

Skolnöjdhet 7,5 8,4

Skulle rekommendera skolan till andra 7,5 8,4

Hedemora 2016 Riket 2016 Hedemora 2013

Stimulans 7,0 7,6 7,0







Argumentation och kritiskt tänkande 6,8 7,2 7,2

Grundläggande värden i undervisningen/lärandet 7,8 7,8 7,6

Delaktighet och inflytande 6,4 6,5 6,3

Ordningsregler 6,9 7,8 7,7

Tillit till elevens förmåga 8,1 8,2 8,0

Information om utbildningens mål 7,5 7,6 7,3

Samverkan av undervisning 5,9 6,5 6,0

Särskilt stöd 8,2 8,0 8,1

Bedömning och betygsättning 7,0 7,1 6,4

Pedagogiskt ledarskap 5,3 7,3 6,5

Utveckling av utbildningen 5,4 6,5 6,0

Rutiner 5,0 6,5 5,8

"Index" 6,9 7,4 7,2

85

Precis som för vårdnadshavare och för elever i grundskolan har pedagogerna i snitt gett ett

lägre medelvärde än i skolinspektionens enkät i Hedemora 2013 respektive riket 2015.

Även i pedagogenkäten sticker områdena studiero och trygghet ut negativt. Likt pedagogerna

i förskolan och gymnasiet ger också pedagogerna i grundskolan ett relativt lågt medelvärde på

områdena pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen. Även rutinområdet har gått

åt fel håll från 2013.

8) Fritidshem

Vårdnadshavarenkät, fritidshem

Vårdnadshavarna till barn på fritidhem uppvisar en större nöjdhet än riket på 3 av 4 frågor.

Särskilt stor är skillnaden på frågan det finns möjlighet till vila och avskildhet på mitt barns

fritidshem? Skillnaden mellan fritidhemmen i Hedemora är dock stor vilket är något som

kommer att analyseras vidare.

5

5,5

6

6,5

7

7,5

8

8,5

9

Lek och skapandefår stort utrymme

på mitt barnsfritidshem

Det finns möjlighettill vila och

avskildhet på mittbarns fritidshem

Jag hålls informeradom verksamheten

på mitt barnsfritidshem

I fritidshemmeterbjuds aktiviteter

som stimulerar mittbarns lärande

Hedemora 2015

Riket 2016

86

9) Martin Koch-gymnasiet

a) Svarsfrekvens

13 pedagoger och 53 elever på Martin Koch- gymnasiet besvarade enkäten. Av dessa elever

gick 21 på IMS, 12 på yrkesprogram och 20 på högskoleförberedande program.

b) Elevenkät

Riket MK Alla MK

Högsk

MK Yrk MK IMS

Stimulans 5,9 5,9 4,9 3,8 8,1

Anpassning efter elevens behov 6,9 7,0 7,1 6,9 7,2

Grundläggande värden i skolan 7,4 7,7 7,2 6,3 9,0

Studiero 5,9 6,2 6,6 4,8 8,2

Trygghet 8,4 7,2 7,0 8,0 6,8

Förhindra kränkningar 7,2 6,6 6,6 6,6 6,5

Elevhälsa 7,2 6,6 6,9 6,0 6,8

Argumentation och kritiskt tänkande 6,7 6,9 6,6 7,0 7,0

Grundläggande värden i

undervisningen/lärandet

6,2 6,7 5,0 6,9 7,0

Delaktighet och inflytande 5,8 6,3 5,8 5,4 7,5

Ordningsregler 5,9 5,9 5,2 4,9 5,7

Tillit till elevens förmåga 7,6 8,0 8,0 7,5 8,3

Vet vad som krävs 6,5 6,5 6,9 6,6 6,5

Utmaningar 7,0 6,6 6,2 7,9 6,2

"Index" 6,8 6,7 6,4 6,3 7,2

Skolnöjdhet 7,7 7,1 6,2 6,4 8,3

87

Skulle rekommendera skolan till andra 7,5 6,3 6,4 5,5 7,2

Området trygghet ligger klart under rikssnittet 7,2 jämfört med 8,4). IMS och de

högskoleförberedande programmen har båda medelvärde på området än Martin Koch

gymnasiet totalt (6,8 respektive 7).

Även skolnöjdheten ligger under rikssnittet.

För yrkesutbildningen så ligger områdena stumulans, ordningsregler och grundläggande

värden på skolan klart under rikssnittet medan området utmaningar ligger klart över.

Även för de högskoleförberedande programmen ligger området stimulans klart under

rikssnittet liksom grundläggande värden i undervisningen.

IMS eleverna har generellt en högre nöjdhet än både rikssnittet och de nationella programmen

på Martin Koch. Särskilt områdena stimulans, grundläggande värden i skolan och delaktighet

och inflytande sticker ut positivt medan tryggheten ligger under snittet för både för riket och

för Martin Koch-gymnasiet

c) Pedagogenkät

MK Riket

Stimulans 7,3 7,0

Anpassning efter elevens behov 6,8 7,5

Grundläggande värden i skolan 7,4 8,0

Studiero 7,1 7,2

Trygghet 6,7 7,1

Förhindra kränkningar 7,4 8,2

Elevhälsa 6,1 8,2

Argumentation och kritiskt tänkande 7,4 7,6


undervisningen/lärandet

8,0 7,6

Delaktighet och inflytande 6,3 6,8

Ordningsregler 6,8 7,4

88

Tillit till elevens förmåga 8,0 8,1

Information om utbildningens mål 6,8 7,2

Samverkan av undervisning 5,3 6,3

Särskilt stöd 6,4 7,9

Bedömning och betygsättning 6,3 6,9

Pedagogiskt ledarskap 2,9 6,9

Utveckling av utbildningen 2,5 6,1

Rutiner 3,6 6,3

"Index" 6,3 7,3

Områdena elevhälsa och särskilt stöd sticker ut negativt i jämförelse med riket. Detta gör

också samverkan kring undervisning och skolans rutiner. Lägre medelvärde än rikssnittet ger

pedagogerna även det pedagogiska ledarskapet och utvecklingen av undervisningen.

d) Pedagog och elevgemensamma områden

89

Störst diskripans mellan elever och pedagogers bild av verksamheten finns på området

stimulans. På frågan ”jag har utrymme att ge stimulans till alla elever” ger pedagogerna på

Martin Koch ett medelvärde på 6,7 jämfört med rikssnittets 7. Eleverna ger i sin tur

påståendet ”skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer” ett medelvärde på

5,6. Än större är skillnaden gällande utmaningar. På påståendet ”Jag har möjlighet att hitta

utmaningar för mina elever” ger pedagogerna medelvärde 8. Eleverna i sin tur ger

medelvärde 5,5 på frågan Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan (40% anser att

påståendet stämmer helt och hållet eller ganska bra).

Eleverna har också en lägre nöjdhet med skolans arbete med att förhindra kränkningar och

anser också att studieron på Martin Koch gymnasiet är sämre än vad pedagogerna anser att

den är.

10) Slutsatser

5,0

5,5

6,0

6,5

7,0

7,5

8,0Stimulans

Anpassningefter elevens

behov


skolan

StudieroTrygghet

Förhindrakränkningar

Elevhälsa

Elever (alla)

Pedagog

90

Vid studerande av rapportens siffror och jämförelser med tidigare resultat i Hedemora och

resultatet för de skolor som genomföre undersökningen 2015 (riket) måste man ta den bitvis

mycket låga svarsfrekvensen i beaktan.

Med detta sagt finns det dock en del slutsatser vi kan dra och framförallt många intressanta

områden att analyser och många frågor där vi kan gräva djupare och komplettera med andra

uppgifter. Som tänkt väcks också en hel del frågor att diskutera både på

förvaltningsövergripande nivå men också för varje skol och förskoleenhet.

Tyvärr kan vi se att det sammanlagda medelvärdet på de olika enkäternas svar(det sk.

”indexet”) ligger lägre för Hedemora 2016 än för riket 2015 och Hedemora 2013.

Några områden har redan identifierats som utvecklingsområden på övergripande nivå. Till

dessa hör trygghet och studiero. Skollagen [2010:800] säger att elever har rätt till en god

skolmiljö. Dessutom visar aktuell skolforskning att dessa områden är av stor vikt för

kunskapsresultaten. Bland annat kopplar skolinspektionens rapport ”Kunskapsöversikt för

Skolans arbete för att säkerställa studiero”8 samman dålig studiero och trygghet med vikande

PISA resultat.

Ytterligare ett förbättringsområde är stimulans. Att elevernas nyfikenhet väcks redan i tidig

ålder och följer med igenom hela skolan är något som forskningen också visar är av stor vikt

för kunskapsresultaten

Men också pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen är generellt svaga områden.

En djupare analys av dessa områden kommer att genomföras under våren 2016 och

slutsatserna av denna analys kommer vara en viktig del i varje enhet samt huvudmannens

redovisning av verksamhetens kvalité läsåret 2015/16.

8 Skolinspektionen

Dnr 400-2015:1405

91

3. Rutin för rutiner

Rutin för hantering för rutindokument

Verksamheter som omfattas Hela bildningsförvaltningen

Beslutad (datum) 2016-02-02

Beslutad av Stefan Grybb, bildningschef

Reviderad (datum) 2016-05-31

Ansvarig tjänsteman John Steen, kvalitetshandläggare

Utvärderingsmånad December

92

1. Bakgrund

Kommunallagen (1991:900) 6 kapitlet 7 § gör gällande att nämnderna var och en inom sitt

område ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som

fullmäktige har bestämt samt de styrdokument (se 4. Terminologi) som gäller för

verksamheten. En nämnd ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att

verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Till stöd för bildningsförvaltningens uppdrag att förvalta bildningsnämndens

verksamhetsområde har en rad rutiner skapats.

En rutin bygger på kommunal och/eller statliga styrdokument och den beskriver hur

verksamheten ska bedrivas utefter dessa.

2. Syfte

Syftet med detta dokument, Rutin för hantering av rutindokument, är att skapa ett ramverk för

hur hantering av alla bildningsförvaltningens rutinhantering. Att samtliga rutindokument

hantereras på ett korrekt sätt är en viktig del i kvalitetsarbetet.

3. Upprättande, fastställande och revidering av rutindokument

a) Upprättande av förvaltningsövergripande rutiner

Övergripande rutindokument (rutiner som berör fler än en enhet) skapas på uppdrag av

bildningschef och ska även fastslås av bildningschef innan de är giltiga. Bildningschefen

sörjer för att rutinen delges bildningsnämnden samt att information/förhandling med berörda

arbetstagarorganisationer genomförs innan dokumentet fastslås.

Vid fastställandet av en rutin utser bildningschefen ansvarig tjänsteman för rutinen Ansvarig

tjänsteman ansvarar för att översyn av rutindokument sker enligt plan (se 3.e) samt att vid

behov revidera rutinen.

Alla revideringar av en rutin ska anmälas till bildningschef samt till kvalitetshandläggare.

93

b) Upprättande av rutiner för en enhet

Rutindokument för en enhet skapas på uppdrag av enhetens chef (enhetschef, rektor,

förskolechef, ungdomskonsulent). Rutinen ska även fastslås av den samma innan den är giltig.

Ansvarig chef sörjer för att rutinen delges bildningsförvaltningens kvalitetshandläggare samt

nämndsekreterare (som tillser att rutinen delges bildningsnämnden) och för att

information/förhandling med berörda arbetstagarorganisationer genomförs innan dokumentet

fastslås.

Vid fastställandet av en rutin utser chefen ansvarig tjänsteman för rutinen. Ansvarig

tjänsteman ansvarar för att översyn av rutindokument sker enligt plan (se 3.e) samt att vid

behov revidera rutinen.

Alla revideringar av en rutin ska anmälas till enhetens chef samt till kvalitetshandläggare på

bildningsförvaltningen.

c) Innehåll

Vid upprättande av en rutin ska dessa punkter beaktas finnas med antingen som enskilda

rubriker eller under annan rubrik.

Ansvarig tjänsteman: Det är viktigt att det tydligt framgår vem som är ansvarig

tjänsteman för rutinen.

Beslutad: Datum och beslutande (namn och funktion).

Omfattning: För vilka av bildningsförvaltningens verksamheter gäller dokumentet

samt andra avgränsningar för dokumentets användningsområde.

Bakgrund och syfte (gemensam eller separerad rubrik): Rubrikens syfte och samt

vid behov bakgrund till upprättandet av rutinen bör beskrivas tidigt i

rutindokumentet. Det är också viktigt att beskriva koppling till kommunala eller

statliga styrdokument.

Terminologi: Ej allmänt kända termer bör förklaras så att det är lätt för den som ska

använda sig rutinen att arbeta utefter den samma.

Genomförande: Rutinen ska fungera som ett stöd och ett ramverk för den verksamhet

som rutinen omfattar. Det är därför viktigt att beskrivningarna i rutinen är lätta att

förstå och möjlig att applicera i verksamheten.

Processutvärdering (uppföljning och utvärdering) och revidering: I varje rutin ska

det finnas beskrivet hur och när rutinen utvärderas (se punkt 5).

94

d) Utseende

Det är viktigt att det är lätt att känna igen vad som är ett ruindokument på

bildningsförvaltningen. Därför ska alla rutindokument ha samma grafiska profil som Rutin för

hantering av rutindokument. På dokumentets framsida ska det finnas en tabell som beskriver

vilken verksamhet rutinen åsyftar, när och av vem rutinen beslutades, vem som är ansvarig

tjänsteman samt senaste revidering och utvärderingsmånad.

e) Processutvärdering och revidering

Ansvarig tjänsteman ansvarar för att rutinen följs upp och utvärderar. Det är också till

ansvarig tjänsteman som användare av rutinen i första hand ska vända sig om de anser att det

finns behov av revidering av rutinen.

Ansvarig tjänsteman ska minst 1 gång per år följa upp och vid behov revidera rutinen. När på

året utvärderingen ska ske ska framgå i rutindokumentet. Att årlig uppföljning har gjorts ska

anmälas till kvalitetshandläggare (detta är också en del av bildningsförvaltningens

internkontroll).

Alla revideringar oavsett om det görs i samband vid årlig uppföljning eller vid ett annat

tillfälle ska anmälas till ansvarig chef samt till kvalitetshandläggare. Ansvarig tjänsteman ska

också tillse att den senaste versionen av rutindokumentet finns på intranätet (se 3.f).

f) Spridning och implementering

Följ igenom checklistan för implementering (bilaga 1). Alla rutindokument läggs upp på

intranätet. Då det är där användarna av rutinen ska hämta rutindokumentet innan användning

är det viktigt att alla rutiner på intranätet är aktuella.

Det är ansvarig tjänsteman som ser till att aktuell version (senast reviderade) av rutinen finns

på intranätet samt att vid behov sprida informationen om revideringen till användarna av

rutinen på andra lämpliga sätt.

Var noga med att utvärdera vilken implementering som behövs för att rutinen ska få rätt

genomslag i verksamheten.

95

4. Terminologi

Med statliga styrdokument menas lag, förordning, myndighetsföreskrifter eller dyl.

Med kommunala styrdokument menas de dokument som fastslagits i kommunen.

A. Visionen. Hedemoras kommuns övergripande vision fastslagen av

kommunfullmäktige (KF)

B. Mål och budgetdokumentet. Övergripande mål samt budget för året,

fastslaget av KF

C. Policy. Dokument av strategisk karaktär fastslaget av KF

När en rutin upprättas eller revideras måste det vara tydligt att och på vilket sätt

rutinen bidrar till att verksamheten efterlever styrdokumenten.

5. Genomförande Detta dokument, rutin för hantering av rutin dokument kommer att spridas till de som är

ansvariga för uppförande av rutiner (bildningsförvaltningens chefer) genom information vid

chefsträffar. Rutinen kommer även att finnas på intranätets sida för bildningsförvaltningens

rutindokument.

6. Processutvärdering

Rutin för hantering av rutin dokument kommer att processutvärderas 1 gång per år.

Processutvärderingen kommer att ske i januari. I denna processutvärdering kommer fokus

läggas på efterlevnaden av rutin för hantering av rutindokument vid upprättande, revidering

och utvärdering av bildningsförvaltningens rutindokument (övergripande och på enhetsnivå).

Eventuella avvikelser kommer att rapporteras i enlighet med internkontrollplanen.

7. Bilagor

Bilaga 1: ”Checklista för genomförande (implementering) av ett rutindokument”

(finns även som wordfil under på intranätet under rubriken blanketter).

96

Bilaga 1

Checklista för genomförande (implementering) av en rutin

1. Inledning

I enlighet med dokumentet ”rutin för hantering av rutindokument” ska den som beslutar om

ett rutindokument se till att rutinen delges bildningsnämnden samt att berörda

arbetstagarorganisationer informeras eller om nödvändigt förhandling sker. Innan

implementering bör man därför gå igenom punkterna 1-8

Nr Ja Nej

1 Har förhandling med eller information till fackliga organisationer genomförts?

2 Har rutinen delgivits bildningsnämnden (via nämndsekreteraren)?

3 Har ett formellt beslut om rutinen fattats?

4 Har rutinansvarig tjänsteman utsetts och skrivits in i mallen?

5 Finns utvärderingsmånad/månader angivna i rutinen?

6 Har bildningsförvaltningens kvalitetshandläggare fått rutinen?

7 Finns rutinen på intranätet?

8 Har rutinen kommunicerats via Unikum eller e-post?

2. Implementering i chefsled

När ovanstående punkter är genomförda och det är dags för rutinen att börja gälla är det

viktigt att de som kommer beröras av rutinen för får adekvat information om den nya rutinen.

I vilken form den information ska ges beror dels på hur många personer som berörs av den

nya rutinen och dels hur omfattande förändringar för verksamheten den nya rutinen innebär.

Därför är första steget alltid att gå igenom rutinen med samtliga berörda chefer för att se hur

implementeringen ska gå till. I vissa fall kan berörd chef själv svara resten av

implementeringsprocessen medan det ibland är ansvarig för rutinen som måste göra detta.

Nr Ja Nej

9 Har samtliga berörda chefer informerats om den nya rutinens innehåll och

betydelse för verksamheten?

10 Har dessa givits möjlighet att ställa frågor kring rutinen?

11 Har en inventering gjorts av vilka resurser (ex. utbildningsinsatser) som

behövs för en lyckad implementering?

12 Har en plan för implementeringen upprättats?

13 Har ett beslut/överenskommelse fattats om vem som ansvarar för

implementeringen?

97

3. Implementering i verksamheten

Vem som svarar för resterande del av implementeringsprocessen beror på överenskommelsen

enligt punkt 8. Det är dock viktigt att checklistan genomförs oavsett vem som är ansvarig.

Nr Ja Nej

14 Har samtliga berörda informerats om den nya rutinens innehåll och betydelse

för verksamheten?

15 Har samtliga berörda informerats om varför rutinen genomförs?

16 Har de givits möjlighet att ställa frågor kring rutinen?

17 Har frågorna enligt punkt 11 besvarats på ett tillfredställande sätt?

18 Har tillräckliga utbildningsinsatser genomförts?

4. Uppföljning

Vi vet också att den första delen av implementeringen (information och utbildning) sällan

räcker för att en rutin ska användas fullt ut. Detta gäller naturligtvis mer för rutiner som

innebär stor förändring för praktiken än för de som innebär en mindre eller ingen förändring

alls. För att säkerställa att rutinen används bör den dock alltid följas upp. När detta ska ske,

hur omfattande uppföljningen ska vara, vem som ska genomföra den måste därför avgöras

från fall till fall.

Nr Ja Nej

19 Är det klart vem som genomför uppföljningen?

20 Finns en plan för uppföljningen?

21 Visar uppföljningen att rutinen används på ett tillfredställande sätt?

22 Uppfattas rutinen som välfungerande i verksamheten?

Om punkt 21 och/eller 22 besvaras med nej bör ny information, diskussion och eventuell

utbildning kring rutinen genomföras. Om det vid uppföljningen framkommer att något i

rutinen bör förändras ska detta meddelas rutinansvarig snarast.

Kommentarer/

98

5. Rektorers prioriterade områden

Prioriterade områden för

skolor och fritidshem läsåret

2016/2017

99

Inledning

De prioriterade områdena för respektive fritidshem och skolenhet är framtagen av respektive

rektor utifrån kvalitetsmallens frågor. De prioriterade områdena ska användas som en motor i

den lagstadagade systematiska kvalitetsarbetet. Det ligger på varje rektors ansvar att använda

vetenskap och beprövad erfarenhet för att utveckla dessa områden.

1. Fritidshem

Fyrklöverskolan

Ledning och utveckling

Göra en plan för hur vi på fritidshemmen ska dokumentera och följa upp elevernas kunskaps-

och sociala utveckling.

Ansvar och inflytande

Utveckla formeran för fritidsrådet och utse ordförande och sekreterare.

Kompisvecka i början på läsåret då vi tar upp elevernas rättigheter.

Rektor deltar på ett fritidsråd och utvärderar med eleverna och får deras syn på vad de kan

vara med och påverka.

Hem och fritidshem

Arbeta med barnkonventionen för att synliggöra elevernas rättigheter.

Visa målen för fritidshemmets utbildning och hur vi arbetar med eleverna på ett mer tydligt

sätt.

Garpenbergs skola


Erbjuda utvecklingssamtal för elever i fritidshemmet.(november för våra nya elever, april,

utskolningssamtal för elever som är på väg att sluta)

Syftet med samtalen för de yngre eleverna är att få en dialog föräldrarna om hur deras barn

trivs och utvecklats på fritidshemmet och om det finns något som vi behöver ändra eller

förbättra.

Syftet med utskolningssamtalen för de elever som är på väg att sluta är att informera

föräldrarna om möjligheten att ha kontraktsplats på skolloven och att ev. göra en plan för hur

utskolningen kan göras. Eleven kanske kan gå hem vissa eftermiddagar och träna sig på att

vara själv en stund innan föräldrarna kommer.

100

Jonsboskolan

En introduktionsplan för nyanställd personal ska upprättas. Elise ordnar med det utifrån de

checklistor som finns i kommunen.

Vi ska sträva efter att personalen på fritidhemmet under nästa läsår delvis ska kunna ta ut sin

planeringstid.

Fortsatt arbete med ”På lika villkor.” I detta arbete kommer vi att fokusera på att visa respekt

och hänsyn och utveckla ett gott klimat mot både barn och vuxna. Flickor och pojkar ska

behandlas likvärdigt och ha likvärdiga möjligheter oavsett ålder, kön eller nationalitet.

Under nästa läsår kommer vi att diskutera tillsynsansvarsfrågan och upprätta riktlinjer för

vårdnadshavares hämtningar och lämningar på fritidshemmet. Vi kommer också att fokusera

på att hjälpa barnen att passa tider.

Vi behöver tydliggöra fritidshemmets uppdrag för föräldrarna. Detta kommer att göras genom

att den fritidspedagog som är med vid elevens hämtning alltid berättar något från dagen och

lyfter fram någon detalj i verksamheten.

Vi kommer att se över inom vilka former våra elever kan få mer inflytande över

verksamheten.

Vi kommer att revidera trygghetsplanen och i arbetet med det även inkludera för arbetet

relevanta mål från fritidshemmets läroplan.

Vi ska arbeta med att befästa fritidshemmets läroplan i verksamheten genom att gemensamt

arbete med skolverkets dokument: ”Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet

och utveckling.”

Utifrån läroplanen kommer vi att arbeta med att planera och strukturera verksamheten

ytterligare. Här kommer vi att ta hjälp av de styrdokument för fritidhemmen som Hedemora

kommun utvecklade tillsammans med Anna Karin Söderström 2012. Dessa dokument

kommer att i detta arbete aktualiseras.

Ansvar och inflytande

Rektor deltar på fritidsrådet och utvärderar elevernas uppfattning om inflytande och möjlighet

att påverka verksamheten på fritidshemmet.

Personalen informerar eleverna om vilka rättigheter man har som elev.

Inför t.ex. nytt tema eller aktivitet informera eleverna om vilket mål/syfte man har.

Hem och fritidshem

Utveckla folder om målen för fritidshemmet.

Skicka hem planeringar varje hösttermin. I Unikumbloggen lägga ut information och bilder på

vad vi gör på fritidshemmet så att föräldrarna kan ta del av vad deras barn gör på fritidstiden.

101

Smedby skola

Fritids är en egen verksamhet med egna mål som nu också finns tydligt presenterade i ett eget

kapitel i läroplanen sedan den 1 juli 2016. Vi kommer att under nästa läsår att tydliggöra detta

ännu mer i vår verksamhet genom att tillsammans arbeta med skolverkets material

”Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling”.

2012 utvecklade fritidshemmen i Hedemora kommun ett styrdokument för verksamheten

tillsammans med Anna Karin Söderström. Detta dokument ligger till grund för planeringen på

fritidshemmet Kompis. Arbetet med det har blivit en så väl inarbetad del av verksamheten att

pedagogerna inte alltid behöver gå tillbaka till dokumentet när de gör sina planeringar, det

finns alltid där som en grund. Arbetet med detta material kommer att fortsätta under nästa

läsår.

Värdegrundarbetet som vi beskrivit tidigare kommer också att vara prioriterat under nästa

läsår liksom arbetet kring miljö och hållbar utveckling.

Stureskolan

-Tydligare struktur i styrningen med en tydlig återkoppling från verksamheterna i ett

arbete som tar sin grund i styrdokumenten.

-Tydligare återkoppling mot vårdnadshavare genom Unikum om fritidshemmens

verksamhet och elevens utveckling.

-Involvera fritidshemmen i skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd så att de

är delaktiga i insatser som görs och kan fortsätta med dem efter skoldagens slut.

-Minnesanteckningar från fritidsråden delges rektor.

-Yrkestema för barnen där man tittar på olika yrken och utbildningar för dessa.

Vikmanshyttan skola

Rektor behöver få mer insyn i den dagliga verksamheten, detta kommer ske genom planerade

mötestider och ett närmare samarbete kring den utarbetade planen som fritids skapade

tillsammans övergripande för ett antal år sedan, detta kommer skapa en förbättrad kvalitet i

hela verksamheten.

Fritids behöver få bättre information runt elever med speciella behov. Fritids kommer bjudas

in när vi har möten kring elever med speciella behov. Även fritids jobbar väldigt nära dessa

elever och kommer skapa ännu tryggare miljö med denna viktiga kunskap och information.

Vi behöver också fördjupa oss i läroplanen. För att även här få bättre kontroll på

verksamheten och kunna planera och presentera kvaliteten på ett bra sätt.

102

Västerby skola

- rektor behöver ha bättre insikt i fritidsverksamheten, fritidsverksamheten har varit någon

som skött sig självt lite grann , och jag som rektor känner själv att jag inte har den kollen jag

behöver ha, fritids är en viktig verksamhet och de nya målen i läroplanen är tydliga, vi

behöver jobba efter dessa och inplanerade planeringsmöten behöver respekteras och

prioriteras bättre från rektors sida.

-rektor och/eller arbetslagsledare behöver vara med på fritids planering och besöka

verksamheten oftare, för att få bättre insyn i verksamheten och för att kunna jobba bättre

kollegialt, målet här är såklart en bättre insyn och ett bättre samarbete mellan verksamheterna.

-fritidspersonalen behöver få bättre information runt elever med speciella behov då även dom

jobbar med dessa elever även om det är i en annan verksamhet, pedagogerna kommer bjudas

in till eventuella möten kring elever med speciella behov och information kring andra elever

kommer även tas upp på inplanerade möten tillsammans i arbetslaget.

2. Grundsärskolan

Fyrklöverskolans grundsärskola

1. Lärarna ska utveckla skrivandet av pedagogiska planeringar.

2. Kastanjen ska införa regelbundna klassråd för att eleverna ska få möjlighet att vara med

och påverka och komma med sina synpunkter på det som är viktigt att förbättra eller förändra.

3. En plan med fastställda datum för handledning till lärarna av elevhälsans specialpedagog

behöver läggas upp terminsvis. Även något handledningstillfälle då hela personalstyrkan

inklusive assistenter medverkar. Behovet av handledning omkring eleverna i grundsärskolan

är stort och därför behöver lärarna kontinuerlig handledningstillfällen så att de kan förebygga

hinder och svårigheter innan de uppstår.

4. En gång per termin redovisa elevernas kunskapsresultat i Unikum som sedan ska följas upp

tillsammans med rektor. Kvalitetssäkra att eleverna når sina kunskapskrav/mål utifrån sina

förutsättningar.

5. Använda skolverkets stödmaterial för kunskapsbedömning i syfte att kvalitetssäkra att

elevernas kunskaper bedöms rätt.

103

3. Grundskolan

Fyrklöverskolan


Rektor schemalägger lektionsbesök och priorietera mer tid för det pedagogiska ledarskapet.

Ett utvecklingsområde som jag behöver sätta fokus på under kommande läsår. Min

förhoppning är att jag kan avsätta mer tid för verksamhetsbesök nu när skolan är klar och

lokalfrågor inte kommer behöver prioriteras på samma sätt som under uppbyggnaden.

Kunskaper, betyg och bedömning

Alla lärare deltar i Skolverkets utbildning Läslyftet och i samband med detta diskuterar

elevernas kunskapsutveckling i svenska under skolgången i F- klass- åk 6.

Fortsatt kollegialt lärande i engelska på skolan. Vi fortsätter att arbeta med att utveckla ett

gemensamt synsätt på hur vi kan utveckla undervisningen i engelska så att vi får fler elever att

nå längre i sin kunskapsutveckling.

Elevhälsa

Utveckla skrivandet i Unikum gällande extra anpassningar och åtgärdsprogram så att vi har

bra underlag för att ge stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Regelbundet

följa upp stödinsatserna på skolans LEHT-möten.

Modersmål och språk

Ge studiehandledning till nyanlända elever som har behov av det.

Ge undervisning i svenska som andraspråk som extra anpassning till elever i behov av det.

Då vi får allt fler elever med utländsk bakgrund på skolan behöver vi fokusera på att få

studiehandledningen och sva att fungera utifrån de riktlinjer som finns för nyanlända elevers

skolgång.

Garpenbergs skola


Schemalägga rektors lektionsbesök och prioritera tid för pedagogiskt ledarskap i större

utsträckning

Elevhälsa

104

Utveckla skrivandet i Unikum gällande extra anpassningar och åtgärdsprogram så att vi får ett

bra underlag så att vi kan följa upp att de stöd vi sätter in leder till högre måluppfyllelse hos

våra elever.

Kunskaper, betyg, bedömning

Utveckla och få studiehandledningen, svenska som andra språk och modermål att fungera för

våra nyanlända elever utifrån de nya riktlinjerna för nyanlända elever så att vi ger dem bättre

förutsättningar att nå kunskapskraven/målen

Omvärlden

Bjuda in föräldrar att berätta om sina yrken och vilka utbildningar de har gått. Göra

studiebesök på olika arbetsplatser som tar emot yngre elever

Jonsboskolan

Att genomföra SVA utbildningen ”Flerspråkighet och lärande” och implementera ett

språkstödjande arbetssätt på Jonsboskolan.

Att arbeta för att etablera den nya organisationen och tvålärarskapet.

Att arbeta för en förbättrad integration på skolan och att alla elever får en likvärdig utbildning

utifrån sina specifika behov.

Vi har valt att prioritera dessa mål under nästa läsår för att möta den situation med en stor andel

nyanlända som uppstått på skolan. Vi behöver höja vår kompetens och delvis förändra vårt

arbetssätt för att på bästa sätt kunna möta alla elevers behov.

Utbildningen ”Flerspråkighet och lärande” syftar till att kollegialt utveckla ett språkstödjande

arbetssätt, detta arbetssätt är inte enbart av godo för de nyanlända eleverna utan syftar till att

höja kunskapsnivån för alla elever på skolan.

Vi tror att ett språkstödjande arbetssätt kombinerat med en organisation och tvålärarskap kan

bidra till att öka integrationen på skolan.

Smedby skola

Vi kommer att under nästa läsår lägga mycket fokus på vårt värdegrundsarbete. Arbetet

påbörjas vid höstterminens start och förläggs främst inom TEMA-tiden som är ett gemensamt

arbetspass för hela skolan.

Vi kommer att arbete med att göra eleverna medvetna om sina demokratiska rättigheter och

göra dem medvetna om hur de kan påverka skolundervisningen. Detta kommer bland annat att

ske genom att årskurs 3-6 har elevens val där de kan välja olika temafördjupningar utifrån

intresseområden. Genom att i högre utsträckning engagera eleverna och göra dem medvetna

om sina demokratiska rättigheter och möjligheter att påverka skolundervisningen hoppas vi att

elevernas intresse för skolundervisningen ska höjas.

105

Under läsåret kommer arbetslaget att arbete med att skapa en röd tråd inom alla ämnen på

Smedby skola. Då vi är en liten skola och arbetslaget jobbar tätt tillsammans har det känts

angeläget att göra ett sådant arbete för att skapa en större samsyn mellan vilket kunskapsstoff

som ska beröras i de olika klasserna. I detta arbete kommer även svenska och

matematikundervisningen analyseras för att se vilka åtgärder vi eventuellt kan sätta in för att

höja måluppfyllelsen bland eleverna.

106

Stureskolan

-Tydligare mötesstruktur i de olika konstellationerna

-Utökad användning av lärplattformen Unikum för dokumentation av pedagogiska planeringar

-Nya riktlinjer för ledighet utifrån skolverkets rekommendationer

-Förlägga så mycket som möjligt av frivillig verksamhet utanför ordinarie

undervisningstid, exempelvis modersmålsundervisningen

-Avsatt tid i arbetslag och planeringslag för att arbeta med pedagogiska

planeringar tillsammans

-Avsatt tid i arbetslag och planeringslag för att diskutera förmågor och bedömning

-Eventuell samrättning av prov tillsammans med andra skolor

-Uppdaterade och tydliga ordningsregler för skolan

-Arbeta än mer med extra anpassningar på olika vis för att minimera antalet

åtgärdsprogram

-Att all dokumentation av extra anpassningar och särskilt stöd sker i vår lärplattform

Unikum så att det är lättare att följa upp verksamheten.

-Tydligare struktur för studiehandledning på modersmål

-Tydligare struktur på modersmålsundervisningen då den i största mån erbjuds

utanför ordinarie undervisningstid

-På medarbetarsamtalen lyfts frågorna om elevers delaktighet och möjlighet till

påverkan samt hur målen för området tydliggörs.

-Tydliggöra värdegrundsarbete och mål för verksamheten i pedagogiska planeringar?

-Utarbeta nya riktlinjer för frånvarohanteringen i och med att frånvarosystemet byts ut.

-Rutiner för mottagande i förskoleklassen gällande introduktion för barnen samt

information till vårdnadshavare ska ses över. En utmaning för skolan är att anpassa

informationen till vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska.

-Tydligare arbete utifrån SYV-planen samt kontakt/handledning av SYV personal

till personalen

-Rutiner för hur nyanställda ska introduceras i arbetet tas fram till läsårsstart. Det behövs

både kommunövergripande introduktion men även mer arbetsplatsspecificerad

introduktion.

-Rutiner för introduktion av nyanställda behöver ses över så det är tydligt.

-Utveckla arbetet med individuell kompetensutveckling med aktuella

individuella kompetensutvecklingsplaner

-Se över systemen hur personalstatistik förs och kan sammanställas

107

Vasaskolan

Efter analys av enkätresultatet från detta läsår beslutar vi att prioriterade mål för

undervisningen i Vasaskolan ska vara: Motivation och studiero. Dessa områden kräver mer

analys och också en handlingsplan för hur vi ska kunna motivera fler elever bättre och erbjuda

fler elever mer studiero.

På rektorssidan ska en bättre introduktion av nyanställda arbetas fram, användas och

utvärderas.

Rektors roll och förväntningar på rektor ska analyseras mera, för att hitta genomförbara

förbättringar i rektors pedagogiska ledarskap och som skapar större tilltro till att rektor har

underlag för sina beslut.

Implementeringen av tvålärarskapet har pågått ett år. Vi räknar med att det tar 3-5 år att sätta

den organisationen och att den i hög grad ska bidra till en högre måluppfyllelse för eleverna

och en bättre och mer attraktiv arbetsmiljö för lärare och annan personal.

Införandet av en resurspedagog, tillika specialpedagog, i varje arbetslag, syftar till att avlasta

undervisande lärare mentorsuppgifter och skapa mer tid för kommunikation och planering i

tvålärarskapet. Detta ska utvärderas vid läsårets slut.

Vikmanshyttans skola

- frånvarosystemet behöver implementeras väl hos såväl oss som vårdnadshavare

- vi behöver tid att diskutera elever med särskilda behov tillsammans i arbetslaget

- vi behöver bli säkrare i vårt arbete kring nyanlända elever och deras studier

- Vi behöver en rutinmapp som är specificerad för just vår verksamhet när det gäller tex

rutiner för nyanställda och introduktion

-rutiner för orosanmälan till socialtjänsten

Enligt enkäterna behöver rektor få bättre koll det dagliga arbetet i verksamheten så det är

verkligen något jag som rektor ska diskutera med personalen och få igång ett bra arbete

omkring. Både deras och mina förväntningar behöver komma fram och jobbas med.

108

Västerby skola

frånvarosystemet behöver implementeras väl hos såväl oss som vårdnadshavare, Detta

kommer vi göra genom att utvald ansvarig för systemen går en kurs som hen sedan får

förmedla till arbetslaget, detta behöver vi göra för att få ordentlig statistik och bättre koll på

frånvaro ect.

- vi behöver tid att diskutera elever med särskilda behov tillsammans i arbetslaget, det är nåt

vi saknar idag och vi tror det kan resultera i både högre måluppfyllelse men också ännu bättre

trygghet hos våra elever då vi får en annan kontroll på hela verksamheten om vi jobbar

tillsammans mera, framför allt i frågor som handlar om tex ordningsregler, som vi fick låga

siffror på i enkäterna, vi behöver diskutera hur vi hanterar elever och situationer i skolan mera

och där md höja resultaten i dessa frågor.

- vi behöver bli säkrare i vårt arbete kring nyanlända elever och deras studier, vi behöver en

utbildad SVA lärare på Västerby skola som kan ta ansvar för delar av våra nyanländas studier

och kartläggning men även för att stötta övrig personal i hur vi arbetar kring detta.

-få bättre rutiner kring nyanställd personal, detta var siffror som var låga i enkäterna och vi

ska se över hur rutinerna ser ut och vad vi behöver revidera.

-dokumentationen på unikum behöver bli bättre. Vi behöver gå igenom tillsammans vad som

ska stå och när på unikum, så alla pedagoger och rektor siktar mot samma mål.

109

4. Gymnasieskolan

Martin Koch-gymnasiet

1) Läroplanens värdegrundsmål görs tydligare genom ökad samplanering och kollegialt

lärande.

2) Fortsatt ökad genomströmning.

3) Fokus på extra anpassning och särskilt stöd via pedagogiska konferenser.

4) Införande, utbildning och användande av ny lärplattform.

5) Fortsatt arbete med elevinflytande i klassrummet (klassråd).

6) Ökat samarbete med näringsliv och närsamhälle samt andra utbildningsinstanser.

7) Fortsatt arbete med samordning av undervisningsresurser och främjande av

lärlingsutbildning.

8) Fortsatt implementering av analysmetoder för förbättring av elevers

kunskapsutveckling, stöd till lärare för förändring av

5. Vuxenutbildning

Hedemora vuxenutbildning (tidigare Hedemora lärcentrum)

Vi har under en period inte klarat av kraven att ta emot sökande till SFI enligt de lagliga

krav som finns, detta på grund av att utveckla en verksamhet med både lokaler och

personal. Vi har under 2016 arbetat hårt för att utöka verksamheten och kommer fortsätta

arbetet med att få ner kötiden till de lagkrav som finns.

Alla som saknar grundskolekompetens har rätt att läsa in den, vi ska även arbeta för att

informera och motivera till att läsa in grundskolekompetensen samt tillse att det finns

möjligheter att göra det.

Från januari 2016 finns det ökade krav på studie- och yrkesvägledning inom

Vuxenutbildningen, vilket gör att alla som ska påbörja studier på grundläggande

vuxenutbildning har rätt till att träffa en studie- och yrkesvägledare.

110

6. Förskolechefers prioriterade områden

framtid (Projektet) 3 år

Utifrån Globala Målen har världens ledare förbundit sig till 17 Globala Mål för att uppnå tre

fantastiska saker under de kommande 15 åren. Det är att utrota extrem fattigdom, minska

ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Genom de Globala Målen för

hållbar utveckling kan detta uppnås. Om målen ska fungera måste alla känna till dem. Därför

har vi beslutat att detta projekt ska löpa under tre år på alla förskolor i Hedemora kommun. Hållbar utveckling handlar om att synliggöra dilemman och finna nya vägar, därför är det

viktigt att ta barnens olika åsikter tas på allvar.

Lärande i miljön handlar till stor del om att vara ute i naturen, att uppleva och utforska den på

olika sätt. Det handlar om att barnen ska få kunskap om miljö och ett perspektiv som

synliggör människans roll och som öppnar upp för engagemang och vilja att förändra.

Utbildning i den språkligamedvetenheten TRAS (Tidig registrering av

språkutvecklingen)

Utbildningen syftar till att pedagogerna ska få ett verktyg som stöd för barnens språkliga

utveckling. Forskningen visar att det är ytterst viktigt att observera och upptäcka de barn som

är behov av stöd tidigt. TRAS är också ett bra verktyg att använda sig av till barn som har ett

annat modersmål eftersom denna grupp har ökat under de senaste åren.

Utveckla mångkulturalliteten:

Vi kommer att arbeta med den Mångkulturella almanackan och lyfta in andra kulturers

traditioner och kulturella arv.

Utveckla utegårdarna

Vi har påbörjat ett arbete med att utveckla utegårdarna på Björkbacken och Svalan. Gårdarna

ska ses som ett pedagogiskt rum som vi kan använda på många olika vis. En pedagog

kommer att gå en två dagars utbildning ”Att förundras i naturen”. Kursen kommer att ta upp

hur man använder parken, förskolans gård och skogen i vår närmiljö som förskolans ateljéer.

Den kommer också att beröra begreppet ”Hållbar utveckling”, genom att ta upp och behandla

samband och kretslopp i naturen.

111

Introducera ny personal i Unikum:

Unikum är ett program som vi använder i förskolan för att dokumentera barns utveckling och

lärande. Tidigare använde vi oss av pärmar där dokumentationen sattes in och underlaget

användes vid barnens utvecklingssamtal. Nu när vi arbetar i en mer digitaliserad förskola så

har detta hjälpmedel introducerats för att underlätta att vårdnadshavarna kan titta på sitt barn

utveckling och lärande hemifrån sin egen dator. Unikum har också blivit en viktig kanal för

information till vårdandshavarna. Vi behöver arbeta fram är en rutin för hur vi introducerar ny

personal i Unikum. Förskolan är en föränderlig verksamhet och det är viktigt att personal

snabbt kommer in i de system som vi använder oss av.

Skriva mer analytiskt i dokumentationen,

Utveckla sin observationsförmåga och det reflekterande arbetssättet samt inkludera barnen

merreflektionen.

Fortsätta utveckla utegårdarna som ett pedagogiskt rum.

Pedagogerna kommer att utbildas i språkligmedvetenhet

Fortsätta utveckla den pedagogiska dokumentationen, och då främst öka antalet

dokumentationer och att använda sig av dem i planeringen.

Skriva mer analytiskt i Power Pointdokumentet.

Göra barnen mer delaktiga i planering, dokumentationsarbetet och reflektion.

112

7. Bildningsnämndens beslutsprocess

Rutin för beslutsprocess för

bildningsnämnden i Hedemora

Antagen: Utkast 2016-04-20

Ansvarig tjänsteman:

Reviderad:

113

1. Inledning Denna rutin är framtagen utifrån bildningsnämndens reglemente, delegationsordning för

bildningsnämnden samt kommunallagens krav på offentlig förvaltning.

2. Ärendehantering

1. Ärenden kommer in

Ärende kan vara en skrivelse t.ex. från myndighet, privatperson eller tjänsteman.

Förvaltningsassistent tillser att ärendet inkomst stämplas, registrearas

och diarieförs.

Tisdag kl. 8:30 träffas förvaltningschef, förvaltningsassistent och

nämndsekreterare och går igenom inkomna ärenden.

Nämndsekreteraren för in ärendet i ärendebalansen

Förvaltningschef utser ansvarig handläggare.

Onsdag kl. 13:00 informerar förvaltningschef nämndens ordförande om

inkomna ärenden.

2. Ärende stopp

Är alltid på en torsdag kl. 13:00, (se aktuellt kalendarium).

Ärenden, delegationsbeslut, delgivningar, rapport som ska med till BN ska

lämnas senast torsdagen innan beredning klockan 13:00 (se

kalendarium).

Samma torsdag, kl. 14:00 träffas förvaltningschef och nämndsekreterare

och går igenom ärenden klara för beredning.

3. Beredning

Är alltid på en måndag kl. 08.30-09.30, (se aktuellt kalendarium). Beredningsgruppen

består av nämndens ordförande, 1:e vice ordförande, 2:e viceordförande,

förvaltningschef och nämndsekreterare. Underlag för beslut diskuteras och tas fram.

Här ska även övriga ärenden som berör nämnden, men som inte kommit

nämndsekretaren tillhanda, dryftas.

114

4. Utskick till BN AU, BN KU och BISAM

Utskick till BN AU, BN KU och BISAM sker alltid på en tisdag (se aktuellt

kalendarium). Målgruppen är nämndens ledamöter, fackliga representanter och

förvaltningens chefer.

5. BN AU sammanträde

Bildningsnämndens arbetsutskott (BN AU) sammanträder alltid på en måndag kl. 9:00

(se aktuellt kalendarium).

6. BN KU sammanträde

Bildningsnämndens kulturutskott (BN KU) sammanträder alltid på en tisdag kl. 9:00 (se

aktuellt kalendarium).

7. Justering av BN AU och BN KU-protokoll samt expediering och anslagning.

Justering av BN AU-protokoll sker alltid på en onsdag, så att utdrag kan expedieras

och anslås på kommunens hemsida dagen efter. Justering a (se aktuellt kalendarium)v

BN AU-protokoll sker alltid på en torsdag (se aktuellt kalendarium), så att utdrag kan

expedieras och anslås på kommunens hemsida dagen efter.

8. Facklig samverkan

Bildningsförvaltningens samverkansgrupp, BISAM, sammanträder alltid på en torsdag

(se aktuellt kalendarium) i enlighet med mallen för samverkan.

9. Chefsmöte

Chefsmöten sker alltid på en fredag kl 8:30 (se (se aktuellt kalendarium).

Förvaltningschef informerar och förandrar med förvaltningens chefer som vad som

beslutats och föreslagits på BN, BN AU, BN KU och BISAM samt vilka ärenden som

inkommit till förvaltningen.

10. BN sammanträde

Bildningsnämndens sammanträden är alltid på en måndag kl 9:00 (se aktuellt

kalendarium).

11. Justering av BN-protokoll och expediering av utdrag

Justering av BN-protokoll sker alltid på en onsdag (se aktuellt kalendarium) så att

utdrag kan expedieras och anslås på kommunens hemsida dagen efter.

115

3. Processutvärdering Processen t ska utvärderas minst en gång om året. Den årliga processutvärderingen för rutinen

ska ske i november i samband med att kalendarium för nästa år framtas. Rutinutvärderingen

ska vara klar senast 30 december och ska behandlas vid årets första sammanträde i

bildningsnämnden.

4. Bilagor

1. Bildningsnämndens reglemente

2. Samverkansmall

Documents

Kvalitetsrapport Bildningsförvaltningen Hedemora Läsåret … · 2017-03-17 · 5 2) Beskrivning av verksamheten a. Bildningsförvaltningens organisation Bildningsförvaltningen