Kvalitetsrapport grundskola F-6 samt fritidshem Läsåret ... · Fritids har bra lokaler och tillgång till en fin utemiljö i form av stor skolgård samt närhet till både idrottsplats

Postadress 268 80 Svalöv Besöksadress Herrevadsgatan 10 Telefon 0418-47 50 00 Fax 0418-47 50 26 E-post [email protected] Webb www.svalov.se

Kvalitetsrapport grundskola F-6

samt fritidshem

Läsåret 2016/2017

Skolenhet Gunilla Persson

Till förvaltningen 2017-08-20

Sida 2 av 36

1 Beskrivning av verksamheterna

SKOLAN

Parkskolan tillhör "Område Teckomatorp" som även omfattar förskola och fritidshem. Våra verksamheter ligger nära både varandra och omvärlden.

Parkskolan är en F-6 skola med cirka 200 elever fördelade på två arbetslag, F-3 och 4-6. På skolan finns även skolbarnsomsorg, Parkens fritidshem.

Skolans värdegrund: Tillsammans för barn/elever/medarbetare som KAN, VILL och VÅGAR.

KAN: Jag har goda kunskaper och förmågor.

VILL: Jag är motiverad, nyfiken och har en positiv framtidstro.

VÅGAR: Jag är trygg och har en god självbild.

”Tillsammans med andra blir JAG så mycket mer.”

Vi satsar på hållbar utveckling, därför har alla våra verksamheter Grön Flagg.

Vi tror på tidiga insatser, därför har vi specialpedagog redan från förskolan.

Vi arbetar med ASL, att skriva sig till läsning, därför är datorn ett viktigt redskap redan i förskoleklassen

Våra viktigaste samarbetspartners är föräldrar, därför är Teckomatorps föräldraråd ett viktigt forum.

FRITIDSHEMMET

Parkens fritidshem har ca 100 barn inskrivna från 6 år t.o.m. 12 år. Fritids delar skolans värdegrund; KAN, VILL, VÅGAR. Varje dag erbjuds olika aktiviteter inom- och utomhus. Varje vecka erbjuds HMU/läxhjälp Den fria leken är en viktig del av barnens vardag Delaktighet är nyckelord och därför tar vi tillvara barns nyfikenhet och intressen. Fritids har bra lokaler och tillgång till en fin utemiljö i form av stor skolgård samt närhet till både idrottsplats och park.

Sida 3 av 36

Fritids organisation innebär att alla barn är inskrivna i en grupp. Gruppen delas sedan in i

ett antal mindre grupper baserat på de fasta aktiviteter som erbjuds varje dag. På så sätt

är inte grupperna statiska utan möjliggör en flexibilitet utifrån barnens behov och

intressen kopplat till pedagogernas olika kompetenser.

Ett nära samarbete med skolan är en förutsättning för att kunna möta varje barns behov

under hela dagen.

När vi fördelar resurserna på fritids så är utgångsläget att fritidsverksamheten skall ha

tillgång till de resurser som krävs för att uppfylla gällande styrdokument och

fritidshemmens uppdrag. Övriga resurser fördelas i skolan utifrån de behov som finns och

är flexibla under läsåret. Det kan vara alltifrån att stödja enskilda elever till att leda en

aktivitet i en mindre grupp.

Sida 4 av 36

2 Mål och uppdrag Mål beslutade av KF och KS

Attraktiv skola

Uppdrag från utbildningsutskottet för 2017

Öka måluppfyllelsen i grundskola och gymnasium.

Samverkan inom Familjen Helsingborg för att öka måluppfyllelsen i skolan.

Utveckla metoder för kollegialt lärande

Utveckla ledarskapet i förskolan och skolan

Utveckla strategier för rekrytering och bibehållande av personal

Dessa mål gäller för hela kalenderåret och därför har vi jobbat med några under vårterminen 2017 och sparat andra satsningar till höstterminen samma år, vilket innebär nästa läsår 2017-18.

Kommunövergripande mål för läsåret 2016-17

Ledarskap på vetenskaplig grund

Inkludering i klassrummet

Nyanlända och kunskapsprogressionen

Stadieövergångar

Lokala mål (prioriterade mål) för läsåret 2016-17

SKOLAN

Högre andel elever och vårdnadshavare skall uppleva att vi aktivt jobbar mot kränkning och diskriminering.

Ökad samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetet mot kränkning och diskriminering.

Fördjupning av språkutvecklande arbetssätt.

Samarbetet mellan pedagoger skall öka när det gäller bedömning och betyg för att öka rättsäkerheten och en likvärdig bedömning.

Samarbetet mellan skola och fritids skall öka för att öka kunskapen och insikten om varandras resp. verksamheter.

Sida 5 av 36

Analys av resultat och åtgärder för ökad måluppfyllelse:

När det gäller vårdnadshavares syn på hur skolan arbetar mot kränkning och diskriminering så har resultatet trots åtgärder inte blivit bättre utan t.o.m. lite sämre. Presentation av likabehandlingsplan på föräldramöten och via SchoolSoft är inte tillräckliga åtgärder. Här behöver vi hitta andra former. En orsak kan vara att det är endast är inblandade elever/vårdnadshavare som konkret får insikt i vad som sker när det hänt något. Erfarenhet när det gäller arbetet med elever är att de oftast tror det bara är en part som blir föremål för åtgärd: ”varför säger du inte till X?” Detta upplever kanske även vårdnadshavare ? Det kan också handla om förväntningar på en konfliktfri skolmiljö vilket vi aldrig kan garantera. När det då händer saker så tror man inte att skolan agerat??? Med tanke på att vi haft en ganska stor personalomsättning så finns ett stort behov av att jobba med skolans värdegrund och samsyn vilket kommer att vara i fokus under kommande läsår. Språkutvecklande arbetssätt har inte hunnits med i den utsträckning det var tänkt. Fokus har varit på att utveckla arbetet med ASL i åk 1 och 2. När det gäller bedömning och betyg så pågår det kontinuerliga diskussioner i arbetslagen. Samarbetet skolan och fritids har ökat genom att det i schemat avsatts tid för att möjliggöra samarbete.Tiden har dock inte utnyttjats optimalt. Dessutom har vissa tjänster på fritids varit tillsatta med icke behörig personal vilket naturligtvis påverkat. Inför kommande läsår har vi rekryterat 3 nya fritidspedagoger och 1 fritidsledare, samtliga med flera års erfarenhet, vilket vi ser mycket positivt på.

FRITIDSHEMMET

Fritidshemmets uppgift

Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall

fritidshem ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med

förvärvsarbete och studier.


Under året har det varit vissa svårigheter med att uppfylla fritidshemmets uppdrag och då

framförallt beroende på avsaknad av behörig personal. Svårighet att rekrytera fritidspedagoger

har inneburit att vi saknat tre medarbetare med ”rätt” kompetens. Vi har tyvärr också haft

personal med hög frånvaro och med tanke på svårigheter med vikarieanskaffning så har

verksamheten periodvis blivit lidande.

Rekrytering av behörig personal har gjorts inför kommande läsår.

Det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller dokumentation av kränkningar och tillbud skall förbättras och tydliggöras.

Fortsatt utveckling av arbetet med pedagogiska planeringar. Ett nytt verktyg för planering/uppföljning och utvärdering skall implementeras. Underlaget har utformats i förskolan och med vissa justeringar anpassats till fritidshemmet. Underlaget har

Sida 6 av 36

utarbetats på vetenskaplig grund utifrån projektet ”Små barns lärande”, dokumentation i förskolan.

3 Resultat

Kunskaper och färdigheter

Lokala mål för Kunskaper och färdigheter:

Öka elevernas medvetenhet kring det egna lärande.

Utveckla metoder för att synliggöra och följa upp elevernas lärande.

Under året har följande områden prioriterats: Utveckla arbetet med elevledda samtal

Utveckla metoder som synliggör elevernas lärande

Måluppfyllelse

Excelark för måluppfyllelse åk 1-5 bifogat. Arket innehåller utöver redovisning per klass

också en aggregering på skolnivå. EMS-plan

Definition:

EMS-planen är ett kartläggningsverktyg där pedagogerna via olika diagnostiska tester fastställer

elevernas kunskapsnivå i Engelska, Matematik och Svenska i syfte att tidigt finna vilka elever

som behöver extra stöd för att nå kunskapsmålen. Det extra stödet beskrivs i detalj i individuella

åtgärdsprogram.

Vi följer EMS-planen och genomför de diagnoser och prov som är beslutade. Resultaten diskuteras i arbetslagen tillsammans med specialpedagog och ligger till grund för fortsatt planering och stöd för elevernas fortsatta utveckling. Skolans grundorganisation är utformad så att den möjliggör en flexibilitet inom varje årskurs som innebär att gruppstorlek och gruppsammansättning är flexibel under läsåret utfrån elevens/elevernas olika behov. Anpassningar i form av förändringar i lärmiljön, handledning av pedagoger, olika typer av digitala verktyg och andra läromedel är exempel på åtgärder för att möjliggöra en optimal kunskapsutveckling. Antal åtgärdsprogram: 17

F-klass 2

Sida 7 av 36

Åk.1 3

Åk.2 1

Åk.3 2

Åk.4 2

Åk.5 3

Åk.6 4

Meritvärden/betyg

Årskurs 6: andel godkända (%) i samtliga ämnen samt meritvärde.

Samtliga ämnen Meritvärde

79% 193,2

Årskurs 6: andel godkända (%) i respektive ämne

Bild 100 Kemi 89

Biologi 89 Matematik 95

Engelska 89 Musik 95

Fysik 89 Religionskunskap 89

Geografi 89 Samhällskunskap 89

Hem- och konsumentkunskap 100 Slöjd 100

Historia 89 Svenska/Svenska som

andraspråk

79

Idrott och hälsa 74 Teknik 95

Moderna språk Modersmål 100

Nationella prov åk 3 och 6

Andel elever med alla delprov godkända (%)

MA SV/SVA

Åk 3 76 95

Andel elever med godkänt provresultat (%)

MA SV/SVA EN

Åk 6 79 79 89 Matematikresultat

Andel elever (%) i årskurs 6 med respektive betygssteg i matematik

Andel elever (%) med betyget A

Andel elever (%) med betyget B

Andel elever (%) med betyget C

Andel elever (%) med betyget D

Andel elever (%) med betyget E

Andel elever (%) med betyget F

0 0 16 16 47 21

Sida 8 av 36

Enkät

Elevenkät i åk F-2. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.

2013 2014 2015 2016 2017

Lärarna frågar efter vad jag kan 63 86 87 84 80

Jag tycker att mina lärare är bra 99 99 97 94 94

Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan 96 94 93 89 94

Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan 94 92 89 88 90

Elevenkät i åk 3-6. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.

2013 2014 2015 2016 2017

Mina lärare är kunniga 94 96 98 94 94

Mina lärare ger mig utmaningar 93 88 93 84 89

Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 94 91 92 85 80

Jag tycker att jag når bra studieresultat 86 84 86 89 80

Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 90 86 83 82 74

Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.

2013 2014 2015 2016 2017

Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter 79 57 67 79 75

Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.

2013 2014 2015 2016 2017

I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande

39 66 70 50 54


Åtgärdsprogram har upprättats enligt Skolverkets riktlinjer för åtgärdsprogram. De flesta

åtgärdsprogrammen avser stöd för ökad måluppfyllelse när det gäller kunskapskraven men även

för den sociala utvecklingen.

Åtgärdsprogrammen har föregåtts av extra anpassningar i form av specialpedagogiska insatser,

förändringar i lärmiljön, organisationsförändring/gruppindelningar, resursperson e.t.c.

Årets meritvärde är lägre än föregående år. Detta beror till viss del på nyalända elever med

bristfällig svenska.

I svenska och engelska stämmer resultatet på nationella prov och betyget bra. När det gäller

matematiken så är det en markant skillnad. När man analyserar de nationella proven och betygen

så gäller det 3 elever, som med extra insatser lyckas nå godkänt i betyget.

Eftersom jag inte aktivt deltog i PISA-2015 arbetet (skolan hade en biträdande rektor som

jobbade med detta) så är det svårt att dra några slutsatser kring hur arbetet påverkat

undervisningen. Dessutom så har vi haft en relativt stor personalomsättning vilket också haft

betydelse.Vi jobbar kontinuerligt med att förbättra våra överlämningar mellan stadierna.

Den viktigaste faktorn för att utmana eleverna är att pedagogerna har höga förväntningar och att

man ger eleverna tillit och möjligheter att ta ansvar. Här behöver vi ha en fortsatt kontinuerlig

dialog om arbetssätt och metoder och lära av varandra och av forskning. Arbetslagen har detta

på dagordningen vid sina regelbundna möten.Tyvärr har vi inte lyckats kommunicera detta när

det gäller elever och föräldrar. När det gäller personal så har det skett en marginell förbättring

men är fortfarande ett område som vi måste fokusera på.

Under kommande läsår kommer vi att arbeta vidare med att utveckla arbetet med elevledda

samtal, bl.a. genom att utarbeta gemensamma underlag på hela skolan. Vi kommer också att

Sida 9 av 36

systematiskt informera vårdnadshavare om verksamheten på olika sätt. Det som sker i den

dagliga verksamheten ansvarar pedagogerna för genom veckobrev, SchoolSoft m m . Varje

vecka, i stället för som tidigare 2-3 gånger/termin, kommer rektor att skriva ett inlägg om något

övergripande, t.ex skolans värdegrund och policy, hur skolan arbetar med

matematikundervisningen, hur vi arbetar med inkludering, förebyggande arbete mot

diskriminering… m.m. Detta som ett led i att dels marknadsföra skolan positivt och dels för att öka

föräldrars kunskap om skolan för att på så sätt ge möjlighet till ökad delaktighet.

FRITIDSHEMMET

I Svalövs kommun använder skolorna kvalitetsverktyget Qualis (www.q-steps.se) för att mäta och

säkerställa kvalitetsutveckling och bibehållande av kvalitet. I Qualis-enkäten berör endast få

frågor Fritidshemmet, varför Svalövs kommun istället, från läsåret 2015-16, använder Skolverkets

enkät som är specialdesignad för fritidshemmet för att undersöka hur elever och föräldrar

uppfattar verksamheten. Siffrorna refererar till respektive fråga i enkäten.

Enkätresultat

Elevenkät. Andel (%) som svarar ”Mycket bra” eller ”Bra”.

2016 2017 2018 2019 2020

7. Jag tycker att vi gör roliga saker på Fritids. 79 84

Jag tycker om att

21. Leka utomhus 86 83

23. Leka inomhus 100 90

Kommentar/analys

En del av fritidshemmets personal har ingått i klasserna som resurs för eleverna i arbetet med att

nå högre måluppfyllelse. I vissa grupper har stödet riktats till enskilda elever och i vissa klasser

har fritids haft en aktivitet/grupp som möjliggjort att klassen delats i tre grupper, t.ex. när man

jobbat med ASL, att skriva sig till läsning. (gruppen har då bestått av 10-15 elever.)

På fritids har också erbjudits HMU-tid/läxhjälp regelbundet.

Fritids har tillsammans med skolans pedagoger haft rastaktiviteter för att öka elevernas

”lekkompetens” och minska konflikter under raster. Effekten av detta har varit positiv inte minst

när det gäller minskade konflikter. Konflikter som tidigare följde med in i klassrummet och

påverkade måluppfyllelsen negativt.

Användandet av SchoolSoft har utvecklats men det finns fortfarande en bit kvar innan vi kan

känna oss nöjda. Kommunikationen med vårdnadshavare behöver bli bättre inte minst när det

gäller elevernas scheman/tider.

Kontakten med vissa föräldrar måste förbättras. En alltför hög andel föräldrar är sällan på fritids i

samband med lämning/hämtning vilket försvårar möjligheten att ha ett bra samarbete. Oftast

gäller det de äldre eleverna men även här behövs ett nära samarbete. Inför nästa läsår kommer

vi att vara tydliga med att vårdnadshavare personligen måste lämna eller hämta sitt barn minst en

gång/vecka.

http://www.q-steps.se/

Sida 10 av 36

Trygghet och trivsel

Lokala mål för Trygghet och trivsel:

På Parkskolan respekterar vi och värnar om varandra och vår miljö.

Arbetsmiljön skall präglas av trygghet, arbetsglädje och ordning.

Under året har följande områden prioriterats:

Skapa ett gemensamt förhållningssätt bland personalen på skolan

Förbättra miljön i matsalen

Införa rastaktiviteter

Diskriminering och kränkande behandling

Definition: (Källa: Svalövs kommuns riktlinjer)

Diskriminering och kränkande behandling är återkommande oförrätter eller där kränkningen är så

stor att en ursäkt inte kan godtas av den utsatte. Situationen ska i dessa fall rapporteras till och

skyndsamt utredas av rektor/förskolechef (Skollagen 2010:800, kap 6, §10). Rektor/förskolechef

ska anmäla till huvudman och nämndssekreteraren för Utbildningsutskottet.

Antal anmälningar

Elev > elev 10

Personal > elev 0

Elev > personal 1

Personal > personal 0

Chef > personal 0

Tillbud

Definition: (Källa: Svalövs kommuns riktlinjer)

Tillbud är ett olycksfall eller en incident i skolan där en person (elev eller personal) gör sig illa.

Antalet incidenter: 7 Antalet rapporterade incidenter: 7

Antal incidenter rapporterade till Losam:

(Lokal samverkan mellan fack och arbetsgivare)

7

Sida 11 av 36

Frånvaro

Andel elever (%) med en total frånvaro större än 10%

F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6

10 10 8 6 7 5 6

Andel elever (%) med en ogiltig frånvaro större än 10%

F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6

0 0 0 0 0 0 0 Enkäter


2013 2014 2015 2016 2017

Jag trivs i skolan 88 95 88 87 90

Jag känner mig trygg och säker i skolan 81 91 89 85 88

Jag tycker det är trevligt i skolans lokaler 90 94 86 85 85

Jag tycker om skolgården och det som är runt omkring skolan

84 95 90 91 83

Jag är nöjd med skolmaten 65 73 76 68 68

Jag har någon kamrat att vara med 96 89 91 92 94

Jag får lugn och ro när jag behöver 49 68 50 67 62

Jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig om mig och hjälper mig

87 95 96 87 93

Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan

97 98 94 95 94

Jag följer de regler som finns i skolan 88 99 94 93 96


2013 2014 2015 2016 2017

Jag trivs i skolan 81 82 87 85 81

Jag känner mig trygg i skolan 86 86 89 81 84

Jag har någon kamrat att vara med om jag vill 97 91 88 88 88

Jag får den arbetsro jag behöver 76 51 61 59 70

Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan

78 78 78 79 77

Jag följer skolans ordningsregler 93 89 98 89 87

Miljön inomhus i min skola är trivsam 83 69 76 85 77

Utomhusmiljön är stimulerande 89 87 85 90 68

Jag är nöjd med skolmaten 53 56 40 44 48

Skolan är välstädad 69 67 64 75 70


2013 2014 2015 2016 2017

Mitt barn trivs i skolan 85 69 76 83 77

Mitt barn får den arbetsro den behöver 39 35 35 52 53

Skolan erbjuder bra skolmat 59 45 46 60 54

Skolan är välstädad 51 39 38 54 43

Sida 12 av 36

Skolan arbetar aktivt med diskriminering och kränkande behandling

63 46 48 60 54

Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam 63 39 47 51 42


2013 2014 2015 2016 2017

Jag trivs på min arbetsplats 62 54 84 85 88

Miljön i vår skola är trivsam 46 27 66 57 62

Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan 39 20 71 68 54

Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling

85 77 96 89 83

Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt

69 89 92 81 75

I vår skola har vi enats om gemensamma normer 85 78 87 93 73


De kränkningar som skett under året handlar framförallt om konflikter mellan elever som

resulterat i framförallt verbala kränkningar. I några fall har det resulterat i knuffar och slag.

Anmärkningsvärt är att det endast är 83% av personalen som reagerar på regelbrott…..

När vi analyserade detta tillsammans så framkom att det var personal som svarat utifrån att de

sett vuxna som inte reagerat, dvs svaret utgick inte från hur man själva agerat. Målet är att

resultatet ska vara 100% vilket vi kommer att arbeta med under kommande läsår. Här har vi inte

uppnått årets intentioner med att skapa ett gemensamt förhållningssätt, till viss del beroende på

en del personalförändringar under läsåret.

Glädjande är att eleverna upplever en förbättring när det gäller arbetsron även om vi långt ifrån

kan vara nöjda. Föräldrarnas upplevelse är tråkig läsning och med tanke på att vi sällan har

besök av föräldrar så kan man fundera över vad som ligger bakom siffrorna. Vad som är arbetsro

är också väldigt olika från person till person. Detta behöver vi prata om både med elever och

föräldrar men också med varandra i arbetslagen. ”Arbetsron” i matsalen har avsevärt förbättras

genom del en förändringar: Utökat antal lunchtider från 2 till 3 vilket minskat antalet som äter

samtidigt. En del åtgärder i miljön i form av ljuddämpande skärmar och tavlor som även medfört

en trivsammar miljö.

Läsåret 2017/2018 kommer vi att ha en hög andel nya medarbetare. Med anledning av detta

kommer vi att inleda läsåret med att ha fokus på värdegrundsarbete och att skapa en gemensam

personalpolicy för att garantera samsyn och ett gemensamt förhållningssätt.

Vi har inte haft någon anmärkningsvärd frånvaro under läsåret och därför inte genomfört några

speciella åtgärder.

FRITIDSHEMMET

Enkätresultat


2016 2017 2018 2019 2020

1, Jag trivs på Fritids. 93 90

2, Jag är trygg och det känns bra när jag är på

Fritids.

93 89

Sida 13 av 36

3, Jag har kompisar på Fritids. 93 87

8, Jag kan få lugn och ro när jag behöver det på

Fritids.

57 59

Föräldraenkät. Andel föräldrar (%) som svarar ”Stämmer precis” eller ”Stämmer ganska bra”.

2016 2017 2018 2019 2020

1, Jag uppfattar att mitt barn trivs på Fritids. 77 91

2, Jag upplever att mitt barn känner sig trygg på

Fritids.

96

3, Jag känner mig trygg med mitt barns vistelse

på Fritids.

92

Kommentar/analys

Glädjande siffror när det gäller trivsel och trygghet både från barn och vårdnadshavare och

när det gäller vårdnadshavare så har det skett en positiv utveckling. Personalen har aktivt

arbetat med detta genom att skapa en tydligare struktur och tydligare ansvarsområden när

det gäller hela verksamheten. Det som är oroande handlar om ”lugn och ro”. Det är många

elever inskrivna på fritids och även om man delat in gruppen i mindre grupper kopplat till

olika aktiviteter, så har detta inte visat någon effekt när det gäller just arbetsron. Inför

kommande läsår måste vi ännu tydligare fokusera på strategier för lugn och ro.

Fritids har tillsammans med skolans pedagoger haft rastaktiviteter för att öka elevernas

”lekkompetens” och minska konflikter under raster. Effekten av detta har varit positiv inte

minst när det gäller minskade konflikter.

Sida 14 av 36

Elevernas ansvar för eget lärande

Lokala mål för Elevernas ansvar för eget lärande:

Öka elevernas delaktighet i sitt eget lärande.


Förtydliga den pedagogiska motiveringen till elevledda samtal för att skapa en gemensam syn på

hela skolan.

Utveckla arbetet med HMU-tid. Förtydliga för både pedagoger och elever vad som är syftet.

Enkäter


2013 2014 2015 2016 2017

Jag får vara med och bestämma vad jag ska göra i skolan och på vilket sätt

60 83 72 65 71

Jag formulerar egna mål för mitt lärande. 87 74 83 71 80

Jag tycker det är roligt att lära mig saker i skolan 93 91 90 88 94

Jag har en egen utvecklingsplan 91 83 98 73 83

Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra 88 91 91 87 83


2013 2014 2015 2016 2017

Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan 80 66 73 70 72

Jag formulerar egna mål för mitt lärande 71 71 82 89 79

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer

65 65 68 74 68

Min individuella utvecklingsplan styr mitt arbete. (Besvaras av dig som går i åk 3-5)

74 65 75 78 68

Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra 81 77 85 81 83%


2013 2014 2015 2016 2017

Utvecklingssamtalen bygger på mitt barns individuella utvecklingsplan i åk 1-5 och/eller annan dokumentation i åk 6-9

88 77 64 70 73


2013 2014 2015 2016 2017

Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad.

85 89 88 96 67

Målen och de individuella utvecklingsplanerna styr planeringen av undervisningen (Denna fråga gäller bara dig som undervisar i åk 1-5)

62 66 94 83 100


Generellt är de yngre eleverna mer nöjda med sitt inflytande än de äldre. De uttrycker också en

högre motivation för skolarbetet än de äldre. Hur ska vi bevara denna motivation längre upp i

åldrarna och hur ska lärandet bli mer lustfyllt? Frågor som ständigt bör vara levande. Utmanar vi

eleverna tillräckligt och möter vi eleverna där dom är? Oroande är att personalen inte anser att de

Sida 15 av 36

tränar eleverna att ta ansvar. Vad beror detta på och hur kommer vi dit? Har vi definierat

begreppet ansvar i personal- respektive elevgruppen? Troligtvis inte. Här behöver vi lägga mer tid

under nästa läsår. Ibland tror vi att det räcker att ha en organisation för t.ex. delaktighet som

klassråd, elevråd, apt etc. Har vi inte definierat begreppen, vad de står för och vilken syn vi

gemensamt ska ha, så blir det ingen utveckling. Naturligtvis har personalomsättningen betydelse

för skolans gemensamma syn och här behöver vi avsätta tid för dessa diskussioner under

kommande läsår.

Begreppet IUP verkar inte tillräckligt förankrat vare sig i elev- eller föräldragruppen.

Sida 16 av 36

Arbetssätt och lärarroll

Lokala mål för Arbetssätt och lärarroll:

Vi ställer höga krav på måluppfyllelse och fler elever når målen.

Arbetssätt och arbetsformer skall ge utmaningar och skapa helhetsperspektiv.


Andelen lärare som anser att vi utvärderar arbetssät och arbetsformer inom

ämnen/ämnesområden och jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt.

Enkäter


2013 2014 2015 2016 2017

Jag får arbeta på många sätt i skolan t.ex. själv, i grupp eller under lärare ledning

89 91

Mina lärare hjälper mig när jag ska lära mig saker 93 9


2013 2014 2015 2016 2017

Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det

94 92

Jag får arbeta på många olika sätt i skolan, t ex. själv, i grupp eller under lärarens ledning

90 86

Jag har förtroende för mina lärare 90 83


2013 2014 2015 2016 2017

Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer tillsammans med eleverna

65 60

Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden och jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt

46 58

Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje elevs utveckling och lärande

81 71


På arbetslagstid och utvecklingstid har vi diskuterat arbetssätt och arbetsformer. Med en del nya

pedagoger har det kommit in nya tankar, idéer och inte minst erfarenhet som varit en tillgång i

arbetet med att pröva och utveckla olika metoder. Ambitionen var att fortsätta med besök i

klassrummen men eftersom läsåret inleddes med en sjukskrivning som vi inte hittade någon

ersättare för så fick övriga pedagoger organisera om vilket innebar en slimmad organisation

under större delen av höstterminen och därav fanns inget utrymme för besök.

Motivering till elevledda utvecklingssamtal:

Vi har under flera år känt att eleverna inte varit tillräckligt delaktiga i sina egna utvecklingssamtal.

Sida 17 av 36

Det har funnits en tendens att föräldrar och lärare har pratat över huvudet på eleven under samtalet. De gånger eleven kommit till tals har det varit i form av att besvara direkta frågor och ofta ledande frågor från förälder eller lärare. Eleven har inte haft kontroll över samtalet som faktiskt handlat om elevens egen lärandeprocess. Andelen elever som upplever att de är delaktiga i planering av sin undervisning samt elever och föräldrar som är nöjda med utvecklingssamtalen behöver också öka. Vi vill därför göra eleverna mer delaktiga i sitt samtal och därmed utveckla arbetet med ett av skolans viktiga uppdrag: …främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer…. (Skolverket ”Läroplan för grundskolan… 2011.”) Mål för arbetet:

Öka elevernas ansvar för det egna lärandet

Öka elevernas medvetenhet om sina styrkor och hur de kan ta vara på dessa.

Öka elevernas medvetenhet om sina utvecklingsområden och öka motivationen för att förbättra dessa.

Utveckla elevernas förmåga att prata om sig själva och sitt lärande.

Lära eleverna att hålla i ett möte och planera detta. Utvärderingar i USA av elevledda utvecklingssamtal visar att elevernas kunskapsresultat förbättras, att deras förmåga att göra egenvärderingar ökar, att vårdnadshavarna är mer nöjda med informationen om elevens kunskapsutveckling, med sin egen roll i samtalen och med samverkan med skolan, samt att lärarna anser att de använder tiden för IUP och utvecklingssamtal mer effektivt (Pihlgren, 2006). Eleven lär sig genom planeringen av samtalet hur kunskap och kompetens kan följas upp, planeras och kommuniceras till andra. Motsvarande vinster bekräftas av uppföljningar i Sverige (jfr. Brolin Juhlin m.fl, 2012; Stråle, 2012).

Sida 18 av 36

Delaktighet

Lokala mål för Delaktighet:

På Parkskolan arbetar vi för ett öppet och positivt klimat, bra samarbete och ett ömsesidigt

förtroende mellan elever, föräldrar och skola.

Alla elever och föräldrar har inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av.

Eleverna är motiverade och delaktiga i sin vardag och ser skolan mer som en möjlighet än som en

skyldighet.


Översyn av föräldrarådets funktion

Enkäter


2013 2014 2015 2016 2017

Jag får vara med och bestämma hur vi ska ha det i skolan 60 82 72 64 63


2013 2014 2015 2016 2017

Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 86 78 76 81 84


2013 2014 2015 2016 2017

Skolan uppmuntrar mig att engagera mig i skolans verksamhet

57 49 52 61 55

Jag har inflytande över de delar av verksamheten som jag är berörd av

52 37 38 59 52

Jag har möjlighet att vara delaktig i skolans utvärdering och förbättring av verksamheten

52 42 55 61 53


2013 2014 2015 2016 2017

Eleverna är med i skolans planeringsprocesser 31 67 44 53 39

Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet

69 89 69 76 73


Om man ser över tid så har det inte skett några nämnvärda förändringar. Min bedömning är att

det återigen handlar om definition och förtydligande av begrepp samt en gemensam syn på vad

som avses. Vad innebär delaktighet och i vilka frågor/vilka områden har jag möjlighet och rätt att

vara delaktig i ? Allt som är lagstadgat kan jag inte påverka, vilket kan vara nog så svårt för

elever att förstå men även vårdnadshavare och ibland till och med personal.

Vilka planeringsprocesser avses? Planeringen ”i klassrummet” bör/ska eleverna vara delaktiga i

men i vissa frågor som rör skolan som helhet är det inte möjligt att vara delaktig i.

Frågan till föräldrar: Jag har möjlighet att vara delaktig…. Borde omformuleras till ”Jag ges

möjlighet att vara delaktig… Föräldrar har uppgett att de inte har möjlighet rent praktiskt p.g.a.

jobb e.t.c. och då blir inte resultatet rätt.

Sida 19 av 36

Det har varit svårt att engagera föräldrar till föräldrarådet och tyvärr är det oftast inte ett

representativt forum. Ofta blir det mer ett forum för det man är missnöjd med i stället för

diskussion, samverkan och utveckling. Risken är att detta får en motsatt effekt på upplevelsen av

delaktighet.

Fortsatta diskussioner om föräldrarådets form och innehåll kommer att ske under kommande

läsår.

Vi kommer också att systematiskt informera vårdnadshavare om verksamheten på olika sätt. Det

som sker i den dagliga verksamheten ansvarar pedagogerna för genom veckobrev, SchoolSoft m

m . Varje vecka, i stället för som tidigare 2-3 gånger/termin, kommer rektor att skriva ett inlägg om

något övergripande, t.ex skolans värdegrund och policy, hur skolan arbetar med

matematikundervisningen, hur vi arbetar med inkludering, förebyggande arbete mot

diskriminering… m.m. Detta som ett led i att dels marknadsföra skolan positivt och dels för att öka

föräldrars kunskap om skolan för att på så sätt ge möjlighet till ökad delaktighet.

FRITIDSHEMMET

Enkätresultat


2016 2017 2018 2019 2020

4. Jag tycker att de vuxna bryr sig om mig och lyssnar på mig.

79 89

5. Jag tycker att de andra barnen på Fritids bryr

sig om mig och lyssnar på mig.

71 71

6. Jag får vara med och önska vad vi ska göra på

Fritids.

72 69


2016 2017 2018 2019 2020

11. Jag upplever att mitt barn får vara med och

påverka verksamheten.

62

12. Jag upplever att jag har möjlighet att påverka

verksamheten.

46

Kommentar/analys

Eleverna har varit delaktiga i planering av aktiviteter såsom lek och rörelse, massage, skapande

aktiviteter. Aktiviteterna har utgått ifrån elevernas intressen och önskemål så långt det varit

praktiskt genomförbart.

På fritidsrådet har man haft möjlighet att framföra sin åsikter.

Grunden för delaktighet är hur eleverna blir bemötta. Att eleverna upplever att de blir lyssnade på

och att deras tankar och ideér tas på allvar och respekteras. Glädjande är att eleverna upplever

en positiv utveckling. Utmaningen inför kommande läsår blir att bevara och utveckla detta. Det

finns egentligen inga begränsningar när det gäller vilka områden eleverna kan vara med och

påverka.

Hur vi ska nå fler föräldrar är en annan utmaning. Återigen handlar det om information och

förtydligande av begreppet påverkan.

Sida 20 av 36

Organisation

Lokala mål för Organisation:

En organisation med tydlig struktur och fördelning mellan ansvar och befogenheter, som stöd och garant för en god daglig verksamhet. En budget i balans.

Personal

Antal, omräknat till heltidstjänster %

Pedagogisk personal *) 27,1 79

Övrig personal **) 7,4 21

*) personal med pedagogisk utbildning (lärarlegitimation), fritidspedagoger eller utbildade elevassistenter

medarbetarengagemanget inom kommunen, vilket beräknas utifrån frågor kring motivation, ledarskap och styrning.

Vårt HME-tal är: 81

Beskriv skolans handlingsplan:

Handlingsplan medarbetarenkät 2017 Parkskolan

Område Process Konkreta åtgärder klart

Fö rbä ttring äv den

psykösöciälä ärbetsmiljö n

Beslut pä SVG märs 2017

Införmätiön öch inledände diskussiön pä

Apt med stärt äpril 2017

Genömfö rä ärbetsmiljö verkets enkä t öm

psykösöciäl ärbetsmiljö /klär till APT i mäj.

Förtsättä diskussiöner/tä främ könkretä

ä tgä rder pä ärbetsläg öch APT under mäj

Uppfö ljning äv pröcessen/presentätiön äv

könkretä ä tgä rder pä SVG i mäj

Uppfö ljning pä APT/SVG i öktöber

Utvä rdering pä APT/SVG i december

Augusti 2017

Ledärskäp

Beslut pä SVG märs 2017

Införmätiön öch inledände diskussiön pä

Apt med stärt äpril 2017

Förtsättä diskussiöner/tä främ könkretä

ä tgä rder pä ärbetsläg öch APT under mäj

Uppfö ljning äv pröcessen/presentätiön äv

könkretä ä tgä rder pä SVG i mäj

Uppfö ljning pä APT/SVG i öktöber

Utvä rdering pä APT/SVG i december

Augusti 2017

Sida 21 av 36

Enkäter


2013 2014 2015 2016 2017

Skolan har en väl fungerande organisation 62 44 91 77 74

Skolan har en bra mötesstruktur 62 67 70 88 69

Mitt arbetslag fungerar väl 69 66 65 73 83

I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter

62 89 43 73 79

Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten

92 66 100 81 91


Eftersom biträdande rektor lämnade sin tjänst under hösten och att det under en period var

osäkert kring hur den fortsatta organisationen skulle se ut, så blev det en otydlighet för

personalen. Först skulle det rekryteras ny rektor och sedan blev beslutet att rekrytera

förskolechef i stället och tidigare rektor återgick.

En anledning till det försämrade resultatet är förmodligen också att vi haft en del nya

medarbetare och vikarier under året. Det tar tid att sätta sig in i och få grepp om helheten. Inför

kommande läsår kommer vi att ha en uppstart där vi aktivt kommer att jobba med skolans

vårdegrund, personalpolicy och organisation.

FRITIDSHEMMET

Enkätresultat


2016 2017 2018 2019 2020

Hur tycker du att det är på Fritids:

9. Att leka ute 86 83

10. Att leka inne 100 90

11. På loven 86 80

Vad tycker du om:

12. Frukosten 100 90

13. Mellanmålet 85 83

14. Innemiljön 77 86

15. Utemiljön 69 83

16. Om att vara på morgonfritids 58 85


2016 2017 2018 2019 2020

14. Jag upplever att miljön inomhus är

tillfredsställande

54

15. Jag upplever att miljön utomhus är

tillfredsställande

50

Sida 22 av 36

Kommentar/analys

Eleverna är betydligt nöjdare än vårdnadshavare och det har skett en positiv utveckling när

det gäller upplevelsen av inne och utemiljön. Det har skett förändringar i miljön som innebär

att aktiviteter styrs till vissa rum och på så sätt blir det lugnare. Den stora lekahallen upplevs

både positivt och negativt. Det ger möjlighet till aktiviteter för större elevgrupper samtidigt så

är risken för konflikter och en hög ljudnivå större. Det finns idéer som innebär att man delar

av rummet men det innebär en kostnad som inte ryms inom budgeten för närvarande.

Sida 23 av 36

Styrning och ledarskap

Lokala mål för Styrning och ledarskap:

Större delen av personalen skall uppleva att de känner sig delaktiga i skolans utveckling och

systematiska kvalitetsarbete


Att tydliggöra organisationen och de olika ansvarsområden som finns.

Att förtydliga ansvarsfördelning mellan pedagoger och skolledning.

Kontinuerlig uppföljning för att inte vissa arbetsuppgifter skall ”ramla mellan stolarna”.

Enkäter


2013 2014 2015 2016 2017

Jag känner till skolans mål 82 79 77 68 86


2013 2014 2015 2016 2017

Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena

82 82 80 80 79


2013 2014 2015 2016 2017

Jag känner till skolans mål 76 60 64 74 65


2013 2014 2015 2016 2017

Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen.

62 78 87 80 70

I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga 69 88 92 81 60

Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete

69 78 65 89 70

Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap

77 89 91 92 95

Skolledningen driver aktivt skolans utveckling 62 65 83 88 76

I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten

77 89 74 76 81


Förändringen i samband med att biträdande rektor slutat i kombination med flera nya

medarbetare har inneburit att processen som var igång med SKA-arbetet har till viss del

avstannat. Arbetet har inte upphört men bedrivits mest inom ramen för arbetslagen. Det har tagit

tid för nya medarbetare att komma in i ”tänket” och det har också påverkat resultatet. Eftersom

rektor varit ”ifrån” skolan under 2 år så har det också tagit tid att komma in i verksamheten igen.

Det har även skett förändringar när det gäller arbetslagsledare vilket också påverkat processen.

Det är glädjande att det skett en positiv utveckling i F-2 när det gäller ”Jag känner till skolans

mål”. HMU-tid och elevledda utvecklingssamtal är förhoppningsvis en förklaring till detta.

Sida 24 av 36

När det gäller 3-6 har det inte skett någon utveckling vilket är oroande. Här är det viktigt att vi

ännu tydligare fokuserar på målen i den dagliga verksamheten i klassrummet.

När det gäller föräldrarna och målen så lyckas vi inte nå fram trots att de elevledda samtalen

borde inneburit ett förtydligande. Frågan är om vårdnadshavare tänker på

undervisningsmålen eller skolans övergripande mål. Dessa borde vi nog kommunicera

oftare. Planen är att skolledningen inför nästa år skall öka informationen till vårdnadshavare

genom rapporter varje vecka istället för som tidigare, 2-3 gånger/termin.

Upplevelsen att skolledningen inte aktivt driver skolans utveckling kan bero på att arbetet

med SKA har avstanna i sin tidigare form. Målet är att detta ska återupptas. Begrepper

utveckling behöver också förtydligas. Vad innebär att aktivt driva. Förväntar man sig att det

alltid innebär att rektor är fysiskt närvarande så kan aldrig alla bli nöjda.

Sida 25 av 36

Kommunikation

Lokala mål för Kommunikation:

En arbetsplats med bra former och rutiner för kommunikation i alla led. IT som redskap skall

utvecklas.

Alla medarbetare skall ha tillgång till den information som är nödvändig för att kunna utföra

sitt uppdrag på ett optimalt sätt.

Alla elever och föräldrar skall ha tillgång till relevant information.

Det skall råda en öppen kommunikation med socialtjänst, myndigheter och andra

intressenter.


Skapa en organisation/schema som möjliggör samplanering fritids och skola.

Förtydliga begreppet samverkan med närsamhället. Enkäter


2013 2014 2015 2016 2017

Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan

73 47 54 72 78


2013 2014 2015 2016 2017

Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation

62 78 83 92 73

Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet

46 78 48 40 50

Vi har en etablerad kommunikation med närsamhället och andra intressenter

39 56 26 24 35


Glädjande är att den positiva utvecklingen när det gäller vårdnadshavares upplevelse av

kontinuerlig information fortsätter. Precis som föregående år så kopplar vi detta till SchoolSoft där

vi ser ännu fler som är aktiva.

Planen är att skolledningen inför nästa år skall öka informationen till vårdnadshavare genom

rapporter varje vecka istället för som tidigare, 2-3 gånger/termin.

Däremot är det oroande att personalen sinsemellan inte upplever förtroendefull kommunikation.

Eftersom det tidigare varit en positiv utveckling så kan det eventuellt bero på att vi har flera nya

medarbetare. Något som framkommit är att ha personalaktiviteter utanför skolan för att

sammansvetsa gruppen.

Planen är att läsåret skall startas med en Kick-off utanför skolan med värdegrundsdiskussioner

och olika typer av samarbets- och lära känna varandra övningar.

Samarbetet med mellan skolan och fritidshemmet har fortfarande alltför låga siffror. Här handlar

det till viss del om förväntningar på varandra. Fritids upplever att skolan förväntar sig att fritids

skall vara en resurs i skolan istället för ett komplement i utbildningen. En upplevelse som till viss

del är berättigad. Det finns också förväntningar på att skolans pedagoger skall kunna vara

resurser på fritids vid behov. Grunden för en god samverkan är dels att ha kunskap om varandras

Sida 26 av 36

respektive uppdrag och dels att ha möjligheter att lära känna varandra. Eftersom eleverna

antingen är i den ena eller andra verksamheten så är det svårt att hitta tid för detta. Det räcker

inte att mötas i personalrummet utan det krävs avsatt tid för sådana möten.Under året som gått

har det gjorts förändringar i schemat som skulle möjliggöra tid för möten. Tyvärr har det inte lett

till någon nämnvärd förändring. Här kommer att krävas ytterligare åtgärder för att det ska ge

resultat. En del i detta arbete är att rektor regelbundet varje vecka ska närvara en stund på

fritidshemmets arbetslags-möte. Vi skall också se till att bättre utnyttja tiden som är avsatt för

samplanering.

Etablerad kommunikation är ett annat område som vi inte är nöjda med. Vi har en hel del

aktiviteter utanför skolan som nog inte tidigare betraktats som eteblerad kommunikation.

Förtydligande har skett och en viss förbättring har skett. Min tolkning är att personalen i första

hand tänker på regelbunden samverkan med socialtjänsten vilket försämrats under de senaste

åren. Personalomsättning och organisationsförändringar inom socialtjänsten har påverkat. Vi har

inte heller varit aktiva i att etablera kontakt förutom när det gällt anmälningsärenden. Vår ambition

är att förbättra samverkan genom att regelbundet bjuda in representant från socialtjänsten till

elevhälsotemet, något som fungerat utmärkt tidigare när vi hade en egen kontaktperson.

Vi kommer också under året att bjuda in socialtjänsten för att ”utbilda” personalen i

socialtjänstens arbete när det gäller anmälningsplikt och rutiner kring detta.

FRITIDSHEMMET

Enkätresultat


2016 2017 2018 2019 2020

Bemötande

4. Jag blir väl bemött av personalen på

morgonfritids.

92

5. Jag blir väl bemött av personalen på

eftermiddagsfritids.

92

6. Jag upplever att lämning och hämtning på

Fritids fungerar bra.

91

Kommunikation

”Jag tycker att följande punkter fungerar bra”:

7. Personlig information om mitt barn 67

8. Information om verksamheten. 79

9. SchoolSoft som kommunikationskanal med

Fritids.

71

10. Att lägga in barnets fritidstider i SchoolSoft. 42

13. Information om Fritidshemmets mål. 66

Kommentar/analys

Under hösten har samtlig personal fått i uppdrag att definiera begreppet. Eftersom det blev stora

förändringar i personalgruppen så avstannade processen. 4 nya medarbetare rekryterades under

sommaren och arbetet kommer att återupptas under kommande läsår.

Sida 27 av 36

Kompetens

Lokala mål för Kompetens:

Behörig personal på alla tjänster.


Att se till att det finns behöriga pedagoger på samtliga tjänster. Enkät


2013 2014 2015 2016 2017

Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola 48 40

Kompetensutvecklingen utgår från skolans, arbetslagens och individens behov

54 63

Det finns en plan för min kompetensutveckling 29 53


Kompetensutveckling: ASL- för pedagoger i åk 1.

”Låg affektivt bemötande” Till skolans pedagoger och assistenter av Karl

Witting och till personalen på fritids motsvarande utbildning av Lisette

Åkesson.

En lärare har slutfört sin utbildning till speciallärrae i matematik.

En lärare har påbörjat utbildning till specialpedagog.

Deltagande i olika nätverk, t.ex. NT-nätverket.

Spridning av kompetensutveckling sker på utvecklingstid och på arbetslagstid.

Under året som gått har det skett flera personalbyten. Vi har lyckats rekrytera behöriga lärare på

skolan, men på fritidshemmet har vi haft 3 tjänster tillsatta med icke behörig personal. (2

barnskötare och 1 socialpedagog i st.f. fritidspedagoger.)

Vi upplever en ökad rörlighet i personalgruppen, något vi länge varit förskolade ifrån (på gott och

ont.) En del beror på naturlig avgång/pensionsavgång men vi ser också en rörlighet som är

kopplad till efterfrågan på behöriga pedagoger och då möjlighet att få en löneutveckling genom

att byta kommun.

Sida 28 av 36

Image

Lokala mål för Image:

Tillsammans för barn, elever och medarbetare som KAN, VILL och VÅGAR

Verksamheten skall bedrivas i en anda av frihet under ansvar, alla barn är allas barn

samt med människan i centrum. Det åligger alla att vara medvetna om att vi har

framtiden i våra händer.

Alla ska aktivt arbeta för positiva möten inom och utanför organisationen.

Klimatet skall vara tillåtande där arbetsglädje har hög prioritet – Skratt ger energi.


Detta har inte varit ett prioriterat område under året.

Enkäter


2013 2014 2015 2016 2017

Jag är nöjd med min skola 97 94 98 90 90


2013 2014 2015 2016 2017

Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola

62 60 62 69 69

Totalt sett är jag nöjd med min skola 76 78 83 84 75


2013 2014 2015 2016 2017

Skolan har fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet

33 19 25 39 43

Skolan har ett gott rykte 43 23 26 46 42

Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan

64 37 43 60 54

Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola 71 50 55 71 66


2013 2014 2015 2016 2017

Vår skola har ett gott rykte 69 33 39 46 48

Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola

77 66 69 84 78

Totalt sett är jag nöjd med vår skola 77 55 91 88 87


Resultatet är i stort sett samma som föregående år vilket kanske inte är så konstigt eftersom

detta inte varit ett prioriterat område.

Även här är de yngre eleverna betydligt nöjdare är de äldre och eleverna totalt sett mer nöjda än

vårdnadshavare. Förmodligen lägger man olika innebörd i begreppet nöjd.

Sida 29 av 36

Föräldrars syn på skolans rykte har de senare åren sjunkit. Vi vet av erfarenhet att de föräldrar

som är missnöjda idag ofta sprider detta missnöje direkt via sociala medier. Här blir det lätt en

sanning som står för hela skolan även om det kanske bara är några få som är inblandade.

Eftersom vårt föräldraforum idag består av allt för få föräldrar har vi den vägen ingen större

möjlighet att bemöta detta. Dessutom krävs det stora insatser för att lyckas vända en negativ bild.

Vi behöver som tidigare nämnts att bli mycket bättre på att markandsföra vår skola och vår

verksamhet. Information är förhoppningsvis en nyckel till framgång och regelbunden

övergripande information från skolledningen hoppas vi ska förbättra vårt resultat.

Att endast 78% av personalen anger att de kan rekommendera vår skola är anmärkningsvärt.

Siffran borde vara 100%. Detta beror bl.a. på att det har funnits flera nya medarbetare som inte

hunnit lära känna verksamheten och därför inte ansett sig kunna rekommendera skolan.

Sida 30 av 36

Svarsfrekvens Qualis Enkätsvaren i Qualis:

2013 2014 2015 2016 2017

Elever F-2 68 77 83 86 94

Elever 3-6 80 90 84 95 90

Föräldrar 75 105 76 141 100

Personal 13 15 24 24 24

Analys och synpunkter kring svarsfrekvensen:

2016 så genomfördes enkäterna i samband med utvecklingssamtalen vilket påverkade

svarsfrekvensen positivt. Det här året sammanföll inte utvecklingssamtalsperioden med

enkätperioden och det är troligtvis anledningen till årets resultat. Åtgärden nästa år blir att försöka

planera så att antingen detta kan samordnas eller att lägga vår vår Öppet hus-kväll under

enkätperioden.

Svarsfrekvens Fritidsenkäten Andel deltagare (%)

2016 2017 2018 2019 2020

Barn 14 * 87

Föräldrar Uppgift

saknas

24

* endast de äldre eleverna på fritids.

Analys och synpunkter kring svarsfrekvensen:

Efterom det saknas underlag för 2016 när det gäller vårdnadshavare samt ett litet underlag

gällande eleverna så är det svårt att kommentera. Med tanke på hur många elever som varit

inskrivna under året så är svarsfrekvensen när det gäller vårdnadshavare alltför låg. Inför nästa

läsår bör vårdnadshavare uppmanas fylla i enkäten i samband med Lämning/hämtning.

Två frågor över tid åk 2

2017

Instämmer helt eller till stor del

Instämmer till viss del

Instämmer inte alls

Antal % Antal % Antal %

Jag trivs i skolan 27 84 3 9 0 0

Jag känner mig trygg och säker i skolan 27 84 3 9 0 0

Jag tycker att det är roligt att lära mig saker.

28 91

2 6 0 0

2016

Instämmer helt eller till stor del

Instämmer till viss del

Instämmer inte alls



Jag känner mig trygg och säker i skolan 26 90 2 7 0 0

Sida 31 av 36

Jag tycker att det är roligt att lära mig saker.

88

Analys av resultat:

Här syns ingen större skillnad mellan åren, Eftersom det är två olika elevgrupper som jämförs så

kan resultatet variera även om det bör vara 100% på alla frågor.

Tre frågor över tid åk 5

2017

Instämmer helt

eller till stor del

Instämmer till

viss del

Instämmer inte

alls



Jag känner mig trygg i skolan 17 85 3 15 0 0

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får

lust att lära mig mer

16 80 4 20 0 0

2016

Instämmer helt

eller till stor del

Instämmer till

viss del

Instämmer inte

alls



Jag känner mig trygg i skolan 16 85 2 10 0 0

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får

lust att lära mig mer

15 79 3 16 1 5

Analys av resultat:

Resultaten bör egentligen vara 100% på alla frågor och över tid för att vi ska känna oss nöjda.

Det är svårt att jämföra mellan åren eftersom det är två olika grupper bestående av olika

individer. Glädjande ändå att 90% uppger att de trivs i skolan. En av de viktigaste

förutsättningarna för att kunna prestera optimalt.

Sida 32 av 36

Synpunkter

Definition:

”Synpunkten” är ett forum för kvalitetssäkring på Svalövs kommuns hemsida dit medborgare kan

vända sig för att ha synpunkter på vår verksamhet. Synpunkterna ska alltid besvaras av berörd

verksamhetschef.

Ange antalet synpunkter/klagomål 24

Analys av resultat:

De synpunkter som kommit in har huvudsakligen kommit via mail. De allra flesta har handlat om

Parkskolans utemiljö, både när det gäller lekredskap och utebelysning. Glädjande är då att detta

åtgärdats under året i form av två nya lekredskap samt fasadbelysning på ena sidan av skolan.

Några synpunkter har handlat om undervisningen och några om elevkonflikter.

Sida 33 av 36

4 Några utvecklingsprojekt i praktiken

Projekt eller mål

Utveckla de elevledda samtalen

Aktiviteter och lärprocesser

Fortsatta diskussioner på utvecklingstid och i respektive arbetslag.

Lärande och insikter

Eleverna Läraren Teacher Leader Skolledaren

Eleverna i framförallt

i de lägre årskurserna

har blivit mer

medvetna om sina

egna lärprocesser.

Fördjupad kunskap

och insikt om tanken

bakom elevledda

samtal har medfört ett

behov av att arbeta

fram ett gemensamt

underlag för samtalen

på hela skolan.

För att komma vidare

i processen krävs att

det är mer än

skolledaren som

utmanar och

diskuterar med

pedagogerna.

Om vi ska nå syftet

med samtalen krävs

ytterligare

diskussioner och

erfarenhetsutbyte,

inte minst med tanke

på att det finns flera

nya medarbetare. Vi

behöver avsätta tid

på arbetslagmöten för

att inte ”tappa”

frågan. Vi behöver

också avsätta tid för

gemensam

diskussion hela

skolan.

Projekt eller mål

Att få redskap att möta utagerande elever

Aktiviteter och lärprocesser

Föreläsning och diskussion kring Lågaffektivt bemötande.

Lärande och insikter

Eleverna Läraren Teacher Leader Skolledaren

Eleverna möts av

pedagoger som har

redskap som dämpar i

stället för att förstärker

elevernas

Pedagogerna har

fått ökad insikt om

hur deras

bemötande

I det här fallet har

det varit arbetslags-

ledarna som fortsatt

lett diskussioner på

arbetslagstid.

För att minska

stressen hos

pedagogerna bör vi

kontinuerligt avsätta

tid för konkret

handledning inom

Sida 34 av 36

frustration/stressbeteende

vilket i sin tur

påverkar elevernas

reaktioner.

Pedagogena har fått

fler redskap att möta

frustrerade elever

och känner sig

säkrare och

tryggare vilket i sin

tur minskat stressen

både hos pedgoger

och elever.

olika områden.

Konkreta

”handfasta” metoder

är oftast det som

man ssaknar.

5 Nästa års prioriterade mål

SKOLAN

Prioriterade mål för nästa år är:

Att med tanke på att det är många nya medarbetare så måste läsåret inledas med

värdegrudsarbete och gemensam policy/förhållningssätt för att skapa en stabil grund.

Arbetet med en samsyn och gemensamma underlag för elevledda samtal skall slutföras.

Information och delaktighet när det gäller vårdnadshavare måste prioriteras som ett led i att

förbätta skolans rykte. När det gäller mottagandet av våra nyanlända elever så skall rutiner och

handlingsplaner ses över och revideras.

SchoolSoft måste bli ett naturligt komunikationsmedel för fler vårdnadshavae och även ett

naturligt redskap i arbetet med skolans marknadsföring.

FRITIDSHEMMET

Prioriterade mål för nästa år är:

Arbeta för behörig personal på samtliga tjänster.

Att implementer ett nytt redskap för planering/uppföljning och utvärdering.

Att utveckla rastaktiviteterna och att öka elevernas och vårdnadshavares delaktighet.

Sida 35 av 36

6 Sammanfattning Sammanfattande analys

Läsåret 2016/2017 har präglats av förändringar både när det gäller skolledning och

personalsammansättning. Läsåret inleddes med en sjukskrivning som påverkade den tänkta

planeringen och som fick konsekvenser i mer än en klass. Detta ledde till oro och frustration vilket

påverkade starten negativt. Biträdande rektor lämnade sin tjänst för ett annat uppdrag en bit in på

höstterminen och det tog några månader innan det stod klart hur det skulle se ut i fortsättningen.

Förksolechef tillsattes och tidigare rektor gick tillbaka till skolan.

En del av det påbörjade utvecklingsarbetet avstannade under tiden som den ”nygamla” rektorn

satte sig in i arbetet och vad som skett under dennes tid i förskolan.

Ser man till skolans främsta utvecklingsbehov så handlar en viktig del att skapa ett gott rykte.

Eleverna är generellt nöjda med sin skola men en alltför stor del av vårdnadshavare har en

negativ bild av skolan. Många nya medarbetare innebär att vissa rutiner, arbetssätt och metoder

som varit inarbetade och välkända måste uppdateras, revideras och utvecklas.

Det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkningar behöver kommuniceras bättre utåt.

På skolan upplevs överlag ett positivt arbetsklimat och när jag passerar eller besöker

klassrummen råder det oftast lugn och ro. Bilden utifrån är dock en annan och även elevernas

upplevelse av arbetsron är inte den bästa. Eftersom vi haft en ökning av in- och utflyttning under

året har det helt naturligt också påverkat arbetsron. Varje förändring i elevgruppen förändrar

hierarkin och det tar tid innan alla ”hittat rätt”.

Skolan och fritidshemmet har många styrkor och de främsta är:

SKOLAN

Vi har behörig personal på alla tjänster. Vi har rekryterat ytterligare en specialpedagog på skolan.

Vi har dessutom en lärare som slutfört sin utbildning till speciallärare i matematik samt en lärare

som utbildar sig till specialpedagog parallellt med arbetet i klass. Detta innebär naturligt en

kompetenshöjning som kommer eleverna till del.

Vi har en organisation som innebär en klass (30-35) i varje årskurs och där varje klass har två

pedagoger och tillgång till två klassrum samt grupprum. Detta medför ökade möjligheter att möta

varje elevs behov. Det är sällan helklass utan oftast halvklass eller 3-grupp vilket flera gånger i

veckan innebär grupper med 10-12 elever.

Vi har en fin utemiljö som inbjuder till många olika aktiviteter och vi har under läsåret infört

rastaktiviteter som avsevärt minskat konflikter vilket i sin tur lett till en lugnare arbetsmiljö i

klassrummet.

Vi har pedagoger och elevassistenter som har goda kunskaper och lång erfarenhet av att

möta elever som behöver extra stöd.

Vi har också under året investerat när det gäller våra It-redskap vilket innebär att varje klass har

tillgång till en halvklassuppsättning I-pads. Vi har också infört programmering för vissa elever. En

viktig resurs i detta arbete är skolan It-samordnare.

FRITIDSHEMMET

Engagerade och ansvarstagande medarbetare som sätter eleven i centrum. Det finns en stor

flexibilitet i arbetslaget och med ett lösningsinriktat och positivt förhållningssätt och bemötande.

Det finns också en stor kunskap och beredskap att möta barn som behöver lite extra.

Sida 36 av 36

Eftersom flertalet är inne i klasser under dagen så ser man eleverna hela dagen och får god insikt

om elevernas behov.

Våra främsta förbättringsområden är:

SKOLAN

Att skapa en gemensam värdegrund och kunskapssyn samt ett gemensamt förhållningssätt med

tanke på att vi är många nya medarbetare.

Att avsevärt förbättra skolan rykte och vårdnadshavares förtroende för skolans verksamhet inte

minst när det gäller diskriminering och kränkningar. Bättre marknadsföring och kommunikation.

Att utveckla de elevledda utvecklingssamtalen.

Att utveckla It som ett naturligt redskap för lärande hos alla pedagoger med tanke på de nya

kraven i läroplanen.

FRITIDSHEMMET

Att verka för att vi får behörig personal på samtliga tjänster.

Att implementera ett nytt planerings/uppföljnings och utvärderingverktyg som garanterar att

verksamheten utgår ifrån styrdokument samt blir ett redskap som underlätter för pedagogerna att

utföra sitt uppdrag att dokumentera och samtidigt kunna vara en närvarande pedagog.

Documents

Kvalitetsrapport grundskola F-6 samt fritidshem Läsåret ... · Fritids har bra lokaler och tillgång till en fin utemiljö i form av stor skolgård samt närhet till både idrottsplats