KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Ht 15-Vt 16 … · utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig ... På vår avdelning har vi Babblarnas

1

KVALITETSREDOVISNING

LÄSÅRET

Ht 15-Vt 16

FÖR

Avdelningen Piraten

Skärgårdens Förskola

2

Innehållsförteckning

Inledning sid.3

Område Utveckling och lärande – språk sid.4-7

Område kunskap – matematik sid.8-10

Område Miljö sid.11-13

Område Förskola-hem–utvecklingssamtal sid.14-15

Område Normer och värden sid.16-18

Område Barns inflytande sid.19-21

Område Hälsa och Livsstil sid.22-23

Bilagor

Miljöplan, bilaga 1

Värdegrunden, bilaga 2

Likabehandlingsplan, bilaga 3

Årlig plan till likabehandlingsplanen, bilaga 4

Återkoppling föräldraenkät ht-15, bilaga 5

Intervjufrågor barn, trygghet och trivsel, bilaga 6

Intervjufrågor barn, inflytande, bilaga 7

3

Inledning

Förskolan Skärgården är en tre avdelnings förskola. På förskolan finns i dagsläget en småbarns

avdelning, en 1-5 års avdelning samt en 3-5 års avdelning. Sedan 2009 är vi en rörelsecertifierad

förskola.

På Piraten finns de yngsta barnen 1-3 år. I nuläget finns det 15 stycken barn inskrivna. På

avdelningen arbetar 4 pedagoger; 2 stycken förskollärare på 100 %, 1 barnskötare på 60 % och 1

barnskötare på 40 %.

Under höstterminen 2015 har vi arbetat temainriktat med böckerna om Tessla skrivna av Åsa

Mendel-Hartvig och Caroline Röstlund. Under vårterminen 2016 har vi arbetat med materialet

Babblarna. Vi har därigenom arbetat med alla strävansmålen i läroplanen.

Vårt arbete bygger på att vara där barnen är; nära dem. Barnen väljer själva var och med vad de

vill leka. I leken finns det alltid en pedagog närvarande. Vi arbetar med att benämna och bekräfta

barnet och ge dem redskapen för att själva kunna utveckla det sociala samspelet med turtagning

och förståelse för varandras behov i leken.

Att röra på kroppen är nyttigt och viktigt. Vi har regelbundet rörelseaktiviteter med barnen där vi

tränar på de olika grundrörelserna. Vi har gympa organiserat en gång i veckan. I vårt rörelserum

finns många olika sorters bollar för känselupplevelser, två studsmattor för att träna på balansen,

rockringar, madrasser och rutschkana. Barnen tycker mycket om att leka och röra på sig.

Vattenleken är också väldigt populärt bland barnen. Att utforska vad som flyter, hur tung en kanna

vatten är, att hälla och ösa är mer än bara roligt, det är även en grund till matematik.

Vardagsmatematik kommer in i mycket av det vi gör. Vi ser att barnen sorterar, räknar, undersöker

vad som flyter och inte flyter. Experiment är både roligt, spännande och stimulerande.

På våra samlingar sjunger vi, ramsar och rimmar, lyssnar och tittar på sagor, räknar och funderar

kring matematik, experimenterar, pratar med varandra och har roligt. Vi har valt att ha två

samlingar för att skapa ett lugn och utgå från barnens behov.

Att skapa är roligt. Barnen får möjlighet att prova på olika material och pröva i sin egen takt. Det är

en efterfrågad aktivitet.

Vår förskola arbetar för en så giftfri miljö som det är möjligt. Det gamla materialet byts hela tiden ut

mot mer miljövänliga/giftfria.

4

OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan Mål

Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin identitet och känner trygghet i den

utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga

tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt

att förstå sin omvärld

utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och

försöker förstå andras perspektiv

utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med

ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras

kommunikativa funktioner

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig

av, tolka och samtala om dessa

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och

erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och

drama

att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och

sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt modersmål

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli

självständiga

2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbundet i grupp

och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet att framföra sina egna

uppfattningar

3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande

4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns tillgängliga och

väl synliga

5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel samt

använder ett tydligt och nyanserat språk

6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen

7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl synliga för

barnen

8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att utveckla sin

skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama

9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella identitet

och förmåga

Graden av måluppfyllelse Uppfyllt till 100 %

Bedömning av måluppfyllelse

Bedömningen har gjorts av avdelningarnas arbetslag i diskussioner och utifrån observationer.

5

Reflektion och analys

Vi ger barnen möjlighet att utforska, träna och utveckla språket under hela deras dag hos oss.

Vårt arbetssätt är medvetet och aktivt för att hela tiden stimulera barnen vidare i sin

språkutveckling. Under höst- och vårterminen har barnen varit indelade i fasta lek- och

aktivitetsgrupper, som vi ändrat om i efter behov. En pedagog har funnits med i gruppen. I

varje grupp blir barnen sedda och hörda då det är få barn i varje grupp vilket ger oss

pedagoger stora möjligheter att se varje barn. Genom att benämna och bekräfta det barnen

gör och säger ger vi dem ord på det som händer och sker.

På barnens önskan har vi under vårterminen arbetat med materialet Babblarna. Barnen har

tränat på Babblarnas olika ljud och vi har använt en del tecken. Vi har pratat om hur

Babblarna ser ut, vad de tycker om att göra, vilken färg de har, hur deras hus ser ut. Barnen

har skapat, läst böcker, experimenterat, haft rörelse och varit i skogen tillsammans med en

Babblare. Barnen sjunger gärna på olika sånger om Babblare, de berättar om det de gjort i sin

aktivitetsgrupp tillsammans med en Babblare. De funderar om lika och olika, hur kan

exempelvis Babba höra som inte har några öron. Ser det något som är rött kopplar de ihop

färgen med Babblaren Bobbo som är röd. På vår avdelning har vi Babblarnas hus som barnen

kan leka i med figurerna, Babblarna kan exempelvis åka bil eller bada tillsammans. De kan

hälsa på hos varandra. I deras lek hör vi turtagande, hur de kommunicerar med varandra, hur

de går in i rollen som sin Babblare.

Vi ser att våra barn är nyfikna, utforskande och leksugna. De argumenterar och funderar

tillsammans med oss vuxna. De är trygga med varandra, oss pedagoger och att vara på

förskolan. De pratar med varandra i leken även om de har olika modersmål, de förstår

varandra och har stor lust till lek. Barnen finner varandra och bjuder in till lek, vi ser att de

äldsta barnen leker rollek och att de leker med varandra. Att klä ut sig är något som barnen

tycker mycket om. På vår avdelning har vi många olika sorters utklädningskläder och barnen

leker gärna med skor, väskor, klänningar och hattar. Vi ser att barnen i sin lek börjat

återuppleva saker och händelser som skett genom att benämna det de gör i leken. De klär ut

sig och klär på och av dockor, de dukar fram mat, de reser iväg till mormor i bilen eller så är

de Babblarna som är ute och flyger då vår bil är målad till att likna Babblarnas bil. Barnen tar

även på sig roller när de leker med duplo. De kan även tilldela oss pedagoger en roll i leken.

Flera av de äldsta barnen leker utan att alltid ha en pedagog med i leken. Vi har sett att

barnen gärna leker vuxenstyrda lekar med varandra som vi pedagoger lekt med dem, då turas

barnen om att leda. Det kan exempelvis vara hunden och benet eller Tigerjakten. De bjuder

gärna in en pedagog i dessa lekar, även om de vill leda själva. I leken ser vi att barnen

använder mera ord och för leken vidare. Våra barn med annat modersmål prövar att göra sig

förstådda på svenska.

Vi läser böcker dagligen och har boksamtal så ofta tillfälle ges. Vi använder boksamtal som en

metod. I vårt projektarbete om Tessla har vi använt boksamtal regelbundet och diskuterat

med barnen om vad som händer och sker i böckerna. När pedagogen ställer öppna frågor får

barnen möjlighet att tänka, fundera och reflektera över det lästa. Barnen ber ofta om att få

lyssna på saga och de lyssnar gärna på samma sagor om och om igen. Berättelserna i

böckerna ger barnen funderingar kring det lästa. Tillsammans tittar vi på bilderna för de säger

mycket och skapar en dialog mellan barn-barn och barn-pedagog. De äldsta barnen har börjat

återberätta de sagor de är mest bekanta med. Vi har olika sortens böcker för att stimulera

språkutvecklingen och barnens fantasi. Böckerna byter vi ut regelbundet på biblioteket.

Vi upplever att våra barn är verbala och samtalar gärna med varandra och oss pedagoger.

Barnen samtalar om vardagshändelser och om saker de upplevt. Vi ser att de äldsta barnen

har ett välutvecklat ordförråd. Vi samtalar med varje barn dagligen och ställer öppna frågor.

Vi ser att barnens ordförråd har ökat och att flera av de yngsta barnen talar med

flerordsmeningar. Vi benämner och bekräftar då vi ser att det ger goda resultat. Barnen har

fått grunderna för att söka sig kunskap och att kunna uttrycka sig språkligt. De sjunger

mycket och gärna exempelvis vid skötrummet, i leken och vid matbordet. Just nu undviker vi

att använda tecken i vissa situationer för att få igång orden mer.

6

På vår avdelning har vi delad samling anpassad efter barns språkutveckling. De äldsta barnen

får sina behov mer tillgodosedda genom att samlingen är anpassad för dem. Vi sjunger,

ramsar, räknar, funderar och tänker tillsammans på samlingen, pedagogen strävar efter att

barnen känner sig delaktiga. På samlingarna deltar barnen aktivt exempelvis genom att

medverka i sagans utförande eller önska en sång. Vi använder oss utav olika språkpåsar,

sångkort, sångpogs, och 3-dimensionella sagor. De äldsta barnen lever sig in sagan när det är

3-dimensionella sagor, de kommer ihåg sagans gång och kan berätta vad som kommer att

hända i sagan. De äldsta barnen önskar sånger, de sätter ord på det de vill göra på samlingen

och kan även berätta om det är något de tycker mindre om att göra. De yngsta barnen

sjunger enklare sånger och ramsar. Vi använder sångpåsar som innehåller olika sånger och

ramsor som är välbekanta för barnen. Vi spelar regelbundet på olika instrument. Vid

samlingarna ser vi till att varje barn får komma till tals samt att barnen får tala färdigt. Det är

viktigt att barnen lär sig turtagning. Samlingen skapar även ett socialt sammanhang och en

gemenskap hos barnen. På Piraten sjunger och ramsar vi mycket i ett lugnt tempo för att

barnen ska hinna uppfatta orden. Vi använder oss utav teckenstöd för att förstärka sångerna,

sagorna och ramsorna. Vi pedagoger är noga med att använda ett korrekt vardagsspråk och vi

undviker att använda slanguttryck. Alla barnen deltar aktivt på samlingen utifrån sin ålder och

sitt intresse.

Vårt låga ritbord där papper och pennor finns tillgängligt används flitigt och barnen ritar ofta,

mycket och gärna. De berättar att de skriver när de gör små krumelurer på pappret. De ber

oss skriva det de ritat på pappret eller skriva deras namn. Vi har bokstavsbilder uppsatta på

fönstren så att barnen ser dem. Några av de äldsta barnen känner igen bokstäver som finns i

deras eller föräldrars namn. Appen ”Ordens magi” på Ipaden är rolig och lätt för barnen att

använda. De ser och hör hur bokstäverna låter, även hur det ord de skrivit uttalas.

Barnen har fått goda grunder för att kunna kommunicera och vi ser att våra barn är

självständiga, nyfikna, de återberättar och frågar mycket. De äldsta barnen argumenterar med

pedagogerna, de diskuterar och svarar på det den vuxne säger. Ibland får vi frågor som vi

pedagoger behöver fundera över innan vi kan svara, barnens lösning är då att vi tillsammans

söker efter svaret på Ipaden, att vi googlar på internet. Vi kan se att det uppstår mindre

konflikter mellan barnen när de har lättare att göra sig förstådda, de använder språket till att

prata med varandra och lösa konflikten. Vid konflikter uppmuntrar vi barnen till att berätta hur

det känns när någon tar en bil eller knuffas. I leken stöttar vi barnen genom att sätta ord på

det som händer och sker för vi ser hur viktigt det är. Genom att lyssna aktivt på barnen

känner de sig bekräftade och lyssnade på vilket stärker barnen i deras identitetsutveckling. Vi

har fortsatt att använda oss utav Marte Meo-tekniken för att synliggöra de positiva barnen

säger och gör.

Att dansa är roligt och barnen tycker mycket om att dansa och röra sig till musik. Vi har olika

sorters musik som lockar till att dansa och röra på kroppen på olika sätt. Till lugn musik är det

härligt att snurra runt och mer fartfylld musik lockar till att skaka och ruska på hela kroppen.

Till Babblarnas sånger är det även roligt att sjunga med, de äldsta är välbekanta med

sångerna.

På vår avdelning har vi barn med annat modersmål. För att kunna kommunicera med

varandra har vi bett föräldrarna att lära oss några enklare ord och meningar. Vi använder

även tecken för att stärka svenskan. Vi visar på barnens nationalitet med flagga och

välkomstord på deras hemspråk. Vi är nyfikna på deras kulturer och frågar föräldrarna för att

få än mer insyn. De äldsta barnen har funderingar kring kosten, då några av barnen äter

speciell kost. Vi har diskuterat att några äter annan mat för att de inte tål den vanliga maten,

medan andra på grund av religion inte äter viss kost.

För att ytterligare stimulera barns språkutveckling finns det en språkväska på vår avdelning

som barnen har möjlighet att låna hem. Språkväskan har den centrala språkgruppen arbetat

fram. Den innehåller olika språkstimulerande material som regelbundet byts ut.

Vi använder vår planeringstid till att utvärdera och planera verksamheten för att öka barnens

språkförståelse.

7

En pedagog från varje arbetslag ingår i enhetens språkgrupp. Genom gruppen har vi fått nya

tips och idéer som vi använder oss av. Det har varit enormt givande att byta tankar och

erfarenheter med andra pedagoger. Språkgruppen har gått en fortbildning i tvåspråkighet vt-

16 där en handlingsplan görs och delges till övriga pedagoger.

Ökad måluppfyllelse

Vi kommer att arbeta med en bok som tema i ytterligare ett år. Vi upplever att det är en bra

metod att arbeta utifrån. I vårt temaarbete kan vi få in läroplanens alla strävansmål samt

använda boksamtal som en metod, då uppmuntrar barnen till att samtala, diskutera, fundera

och reflektera över det lästa.

På våra avdelningsplaneringar avsätter vi tid för reflektion och utvärdering kring vårt

arbetssätt för att stimulera barnens språkutveckling vidare.

Vi vill fortsätta att utveckla och förbättra material till sagor, språkpåsar, flanosagor mm.

8

OMRÅDE– Matematik, förskolan

Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:


utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper

hos mängd, antal ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och

pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska

begrepp samband mellan begrepp

utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett resonemang


Personalen:

1. räknar och ”ramsar” dagligen

2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och olikheter

3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser

4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och mönster

5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym

6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt

7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet, hur saker

förhåller sig till varandra

8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal och räknesymboler

9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att experimentera,

undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang kring problemlösning

10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen

Graden av måluppfyllelse

Uppfyllt till 100 %




Vi ser att matematik har blivit en naturlig del av vår verksamhet och att vi har dagligen

arbetar med olika sorters matematik. Matematiken finns i allt det vi gör.

Utifrån böckerna om Tessla har vi under ht-15 arbetat praktiskt med mönster, former och

stor-liten. Barnen har deltagit med stor glädje, lust och nyfikenhet. De äldsta barnen kan

många mönster och de upptäckter mönster på varandras och sina egna kläder, de upptäcker

mönster i omgivningen. De benämner dem korrekt. De har varit på mönsterjakt både inne och

ute och upptäckt mönster överallt. Barnen har jämfört olika mönster mot andra. De har

observerat och benämnt mönster på varandras kläder. De upptäckte att strumpor ofta är

mönstrade och att ränder var det mönster som oftast finns på deras tröjor. De yngsta barnen

har också bekantat sig med mönster, pedagogen har benämnt och visat hur de olika mönstren

ser ut. Barnen har målat och ritat olika mönster, prickar, cirklar och ränder. De äldsta barnen

är intresserade av färger och former. De benämner färger på sina och varandras kläder och

9

använder Babblarnas namn för att förtydliga färgen, exempelvis röd som Bobbo. De kan rätta

varandra om kompisen säger fel. De ser former inne och ute, mattan i samlingsrummet är en

stor cirkel och sångpogsen är en liten cirkel. De pratar om trianglar, rektanglar, cirklar och

kvadrater. Vi har även använt orden trekant, rund och fyrkant. Vi pratar om de olika

formerna, hur de ser ut.

Barnen jämför stor och liten mot varandra, de benämner stor och liten bil, stor kloss och liten

kloss. Barnen sorterar mycket i leken och de äldsta pratar om olika färger och former. Vi har

upptäckt att flera av våra barn räknar, de räknar olika leksaker och räknar spontant. De radar

bilar på rad och räknar dem och kan ställa frågor kring det de gör. ”Hur många har jag nu?” Är

tre mer än fem? Vi räknar även baklänges och barnen kan be om att vi ska räkna baklänges

när vi har samling. Tillsammans funderar vi på vilken siffra som kommer efter tre, för att

uppmuntra barnen att inte alltid börja räkna från ett. De kan säga att vi pedagoger är fyra år

om hen själv är tre år gammal, för de vet att fyra är mer än tre. När vi berättar om vår

faktiska ålder säger barnen att vi är mycket år. Vi pratar om hur gamla vi är och att ålder och

storlek på kroppen inte alltid hör samman. Vi har sifferbilder uppsatta på väggen som barnen

gärna tittar på och samtalar kring. Vi ser att de yngsta barnen sorterar när de leker. De

sorterar stora bilar och små bilar för sig. De sorterar leksaker utifrån färg och form. Det är

viktigt för barnen att vi pedagoger bekräftar och sätter ord på det som de gjort. Det är även

viktigt att ställa följdfrågor, så att barnen får chans att fundera och reflektera ännu mer över

det de har upptäckt. Viktigt är också att inte ge barnen svar direkt utan låta dem tänka och

reflektera själva och tillsammans med oss pedagoger.

Flera av barnen ser skillnad på stor och liten, nära och långt ifrån och använder de olika

begreppen i sin lek och sitt utforskande ute och inne. Vi har jämfört nära-långt ifrån, vi har

pratat om att Hajen är nära vår avdelning och att Krabban är längre bort. Barnen tycker

mycket om att pussla, ofta är det fullt vid bordet och flera barn pusslar tillsammans. De äldsta

barnen har börjat spela enklare spel. Vår Ipad använder vi till att undersöka tiden med hjälp

av appen Moji klockis. Även appen Lolas mattetåg är populärt att undersöka siffror med.

Tillsammans med barnen har vi utforskat de olika lägesbegreppen och förklarat dem för

barnen. Barnen ser olikheter och likheter i leken, att två bilar är likadana fast de har olika

färger. Barnen experimenterar gärna med stora och små klossar. De har upptäckt att det inte

går att ha en stor kloss på en liten för då ramlar tornet medan om de har större klossar

underst och mindre ovanpå står bygget stadigare.

På våra samlingar räknar vi antal barn, hur många som är flickor och pojkar. Det visar vi för

barnen med hjälp av stapeldiagram som barnen får själva bygga upp med duploklossar.

Barnen får jämföra diagrammen för att se hur många flickor och pojkar som är på förskolan

den dagen. Vi räknar även ihop diagrammen för att visa på att 4 gula och 5 gröna tillsammans

är 9 klossar. Sedan räknar vi hur många barn som sitter på pallarna, att det är lika många

som det är klossar. Vi har valt att använda gröna för flickor och gula klossar för pojkar.

Dessutom räknar vi in när vi ska sjunga. På samlingarna pratar vi också om de olika

veckodagarna och årstiderna. Vi funderar tillsammans över de olika årstiderna, varför är det

inga löv på träden på vintern och varför smultronen trivs på sommaren. Vi använder olika

material för att visa barnen det som händer och sker i naturen.

I sin lek funderar barnen över hur lång eller kort en leksak kan vara eller hur långt de kan

bygga med kaplastavar. Det mäter och jämför bilar och klossar mot varandra och benämner

det de ser. ”Titta, den här bilen är lång och den där är kort” eller ”Så här högt kan jag bygga

med duploklossar”. Vi ger barnen möjlighet att uppleva vikt och volym på olika sätt och ger

barnen tid att experimentera och utforska. Vi har t.ex. vattenlek inne och ute. I vattenleken

har vi använt material som barnen kan experimentera vikt och volym med. Tillsammans

funderar vi över varför pinnen flyter och inte stenen. När vi äter frukt pratar vi om att de får

en halv frukt eller en fjärdedel.

När vi pedagoger uttrycker oss tydligt och korrekt, uttrycker även barnen sig med rätta

benämningar. Vi tror att detta leder till att matematiken inte blir så ”tung” och svårförstod när

de blir äldre. Vi utvärderar och reflekterar regelbundet över det vi ser att barnen gör och

upplever i matematiken, allt för att arbeta vidare i matematiken.

10

En pedagog från varje arbetslag ingår i enhetens matematikgrupp. Genom gruppen har vi fått

nya tips och idéer som vi använder oss av. Det har varit enormt givande att byta tankar och

erfarenheter med andra pedagoger.

För att ytterligare stimulera barns matematikutveckling finns det en matematikväska på vår

avdelning som barnen har möjlighet att låna hem. Matematikväskan har den centrala

matematikgruppen arbetat fram. Den innehåller olika matematikstimulerande material som

regelbundet byts ut.




använda mer boksamtal som en metod.


arbetssätt för att stimulera barnens matematikutveckling vidare.

Vi kommer att inhämta ännu fler idéer och tips på material för att på ett mer lustfyllt sätt få in

mer matematik i verksamheten.

11

OMRÅDE -Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan

Mål



utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,

natur och samhälle påverkar varandra

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt

kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska problem

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala

om naturvetenskap

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik

fungerar

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,

material och redskap

utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö


Personalen:

1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion

2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt för allt levande och

omsorg om sin närmiljö

3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering, återvinning och

källsortering

4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska, dokumentera, reflektera och

samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion på ett lustfyllt sätt


Uppfyllt till 100 %


Bedömningen har gjorts av avdelningarnas arbetslag i diskussioner.


Vi är ute dagligen och undersöker och upptäcker hur naturen och vår omgivning förändras

genom årstiderna. Barnen har upptäckt att löven ändras beroende på årstiden under våra

utevistelser. På våren börjar det komma löv, på sommaren är de uppe i träden, på hösten är

det massor av löv på marken och på vintern är lövträden utan några löv. De har funderat

kring varför barrträden har kvar sina barr under hela året. Vi uppmärksammar barnen om vår

närmiljö, exempelvis om vad som händer i odlingslådorna under de olika årstiderna och om

maskarna kryper i komposten under vintern.

Årligen deltar vi efter våra förutsättningar i ”Håll Sverige rent”-projektet. Vi plockar skräp ute i

naturen och pratar med barnen om var skräpet ska kastas. Barnen plockar skräp ivrigt och de

12

äldsta reflekterar till en viss del över hur mycket skräp som ligger i naturen och om varför de

ligger i buskarna. Vi har pratat om var skräpet ska ligga istället och visat på soptunna. Vi

vuxna är goda förebilder för hur man vårdar vår natur.

Vi har experimenterat med färger. Hur får vi grön färg, vilka färger behöver vi blanda ihop? Vi

har provat barnens förslag och gett dem möjlighet att upptäcka själv. Vi vill gärna låta barnen

fundera över svaren och inte ge dem lösningen direkt. Det är intressant och fascinerande att

lyssna på barnens resonemang kring olika frågor.

Barnen har smakat på beskt, salt, sött och surt. Vi luktade på allt innan vi provsmakade.

Citronen luktade gott medan paprikan och tomaten luktade lite grann. Mangon smakade gott

tyckte några barn medans andra ryste från topp till tå när de smakade. Den gula paprikan var

godare än den röda, men mest besk och äcklig tyckte barnen. Saltet smakade väldigt äckligt

och barnen grimaserade illa. De ville inte smaka om av saltet. Citronen var sur och gav barnen

rysningar i hela kroppen. Några av barnen åt upp hela sin citronbit för lite god var den, medan

andra slickade lite försiktigt på sin citronbit. Tillsammans med barnen planterade vi

citronkärnorna,paprikafröna och tomatskivor. Barnen sådde en tomatskiva var i en

mjölkkartong. Efter några dagar möglade tomatskivorna och barnen tyckte de såg äckliga ut.

Tillsammans med barnen har vi funderat över varför det blivit mögel i odlingarna. Pedagogen

berättade att tomaten blir möglig innan den blir jord i deras odling. Efter ytterligare några

dagar upptäckte vi att det blivit gröna groddar i odlingarna, men möglet finns fortfarande

kvar. Alla barn har fått med sig hem en tomatplanta.

Årligen sår och odlar vi med våra barn. Tyvärr torkade alla våra fleråriga plantor ut och även

vårt egen uppdrivna äppelträd har torkat. I år har vi sått solros, citron, paprika och mango.

Hur får vi grönt? Barnen provar att blanda rött och gult. Det blev ju orange upptäckte barnen. Sedan ville de testa gul och blå ihop. Titta, sa barnen nöjda, nu blev det grönt som Dadda.

Gabriel ville prova att blanda ihop gult, rött och blått för att se om det blev grönt. Han upptäckte att det blev brunt som Babba.

13

Barnen hjälper till att vattna och sköta om plantorna. På vår gård finns det smultron- och,

vinbärsbuskar, hallon- och blåbärsbuskar och ett lite större äppelträd. I höstas kunde vi smaka

på äpplen som vuxit på vårt träd. Vi har planterat ut solrosar och några tomater. Barnen har

sett att gräslöken vi sådde förra året kom upp igen och de går gärna och smakar av den. De

vattnar gärna våra plantor ute. Vår maskkompost mår bra och vi matar maskarna med våra

fruktrester. Barnen har varit delaktiga i att gräva ur den och de har sett att det bor mycket

maskar i komposten. Vi har pratat om att våra fruktskal har blivit till jord och den jorden kan

vi använda för att våra blommor ska växa.

Vi arbetar utifrån vår miljöplan och har utvecklat vårt miljöarbete ytterligare. Vårt arbetssätt

är anpassat efter barnens ålder och mognad. Genom att synliggöra vår sopsortering med kärl

på avdelningen har barnen blivit mer medvetna om hur man sopsorterar. Exempelvis sorterar

barnen tomma blöjförpackningar i rätt låda. Vi tömmer våra sopor regelbundet på vår

miljöstation tillsammans med barnen. Vi tror att vi därmed gett barnen grunden till ett

miljövänligt tänkande.

För att ytterligare stimulera barns NTA-utveckling finns det en NTA-väska på vår avdelning

som barnen har möjlighet att låna hem. NTA-väskan har den centrala NTA-gruppen arbetat

fram. Den innehåller olika NTA-stimulerande material som regelbundet byts ut.

Barnen har varit delaktiga och har haft mycket funderingar kring våra experiment. Barnen har

uppskattat experimenten och vi har dokumenterat det vi gjort i deras portfoliopärmar och på

vår digitala fotoram.

Vår Ipad använder vi till att titta och lyssna på olika fåglar, barnens favoritapp heter Gro

recycling och i den har de möjlighet att sortera sopor i olika kärl.




använda mer boksamtal som en metod.


arbetssätt för att stimulera barnens intresse för miljö, natur och teknik vidare.

Vi vill fortsätta med odlingar av olika frön och växter för att upptäcka hur olika fort de kan

växa.

14

OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL

” Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska

komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska

kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära

och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för

de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i

fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter

till inflytande.” Lpfö 98/10

Mål

Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten

Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje barns lärande

och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling

och lärande

Målindikator

Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns lärande.

Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut enkäterna och

sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs upp vid utvecklingssamtalet.


Uppfyllt till 100 %


Bedömningen har gjorts utifrån de enkätsvar som föräldrarna gett i samband med

utvecklingssamtalen samt genom diskussioner och reflektioner i arbetslaget.


Innan nya barn börjar sin inskolning på vår avdelning bjuder vi in föräldrarna till ett

gemensamt inskolningssamtal. På samtalet berättar vi hur inskolningen går till och hur vi

arbetar på vår avdelning. Vi använder föräldraaktiv inskolning på Piraten, där vi gör föräldrar

delaktiga under barnets inskolning. Föräldrarna är med hela dagar baserade på barnets

schematider under inskolningens första dagar. De ser hur en dag ser ut på vår avdelning, de

ser våra aktiviteter och lär sig våra rutiner. Föräldrarna upplever att de får större inblick i vår

verksamhet och de ställer frågor om det som händer och sker på vår avdelning.

I början av höstterminen bjuder vi in till föräldramöte. Vi visar olika material och berättar hur

vi arbetar med bl.a. språk, matematik och NTA. V i berättar även om hur vi ska arbeta med

vårt nya tema. Vi berättar om temat och vad vi har för tankar och idéer om arbetet kring det.

Föräldrarna erbjuds att vara med i barnomsorgsrådet, rådet träffas två gånger/år. Frågor som

diskuteras där är allmänna kring förskolan, exempelvis ekonomi, verksamhet och fortbildning.

I barnomsorgsrådet har föräldrarepresentanten möjlighet att ställa frågor från andra föräldrar

eller från sig själv.

Vi har en gårdsfest varje sommar där vi bjuder på olika sorters aktiviteter.

Vi dokumenterar det som händer och sker i barnens vardag i deras portfoliopärmar.

Dokumentationen kring barnens utveckling görs tillsammans av pedagogerna för att föra

barnet vidare i utvecklingen. Vi fotograferar och tittar på bilderna tillsammans med barnen.

15

Pärmarna finns tillgängliga för barnen och deras föräldrar på avdelningen, både barn och

föräldrar tittar gärna i dem. Vi använder portfoliopärmarna i våra utvecklingssamtal för att

visa på barnens utveckling. Utvecklingssamtalen är uppbyggda för att ge föräldrarna en tydlig

bild av hur vi upplever deras barns utveckling i de olika ämnesområdena. Portfoliopärmarna

utgår från den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10. Våra föräldrar är mycket nöjda

med utvecklingssamtalen och känner att de fått större inblick i sitt barns vardag på förskolan.

Vi ser att föräldrarna känner sig mer delaktiga under samtalet och det skapar en god dialog

mellan föräldrarna och oss pedagoger. Att vara lyhörd vid ett samtal är viktigt och att kunna

ge en objektiv bild av barnet. Det är bra att få en helhetsbild av hur barnet är hemma och i

förskolan. Vid samtalen hör vi efter med föräldrarna vad de vill att vi pedagoger ska förbättra

och utveckla. Vi erbjuder föräldrar att vara delaktiga, men upplever att de är nöjda som det

är. För barn med annat modersmål tas tolk in vid behov.

Inför utvecklingssamtalen har vi observerat barnen och sedan diskuterat det vi sett på våra

avdelningsplaneringar.


Vi fortsätter med vårt arbetssätt för att behålla de fina resultaten. Vi kan alltid bli bättre och

utveckla samtalen. Vi arbetar medvetet med att ha ett professionellt förhållningssätt.

16

OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN, förskolan

”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

omfatta dem.” Lpfö 98/10

Mål



utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå

rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt

vilja hjälpa andra

utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska

dilemman och livsfrågor i vardagen

utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund

och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelläggning

eller funktionsnedsättning

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer


1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och barns

bedömningar

-95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna trygghet och trivsel i den årliga

föräldraenkäten

-95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a – e i dokument

”intervjufrågor barn” (se bilaga )

2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av all personal

3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt

4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen

5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder

6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter

7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och upprättar en årlig plan


Uppfyllt till 100 % på


Bedömningen har gjorts utifrån intervjufrågor med förskolans alla föräldrar och 5-åringar samt

genom diskussioner och reflektioner i arbetslaget.


I föräldraenkäten som genomfördes under ht. -15 ser vi att föräldrar upplever till 98 % att

deras barn är trygg i förskolan och till 98 % att deras barn trivs i förskolan.

17

Vi valde att arbete med böckerna om Tessla då dessa tar upp genusperspektiv. Vi var

intresserade av att se om barnen benämnde Tessla som han eller hon. Vi pedagoger använde

begreppet hen då vi pratade om Tessla. Ingen av barnen kommenterade det utan de använde

hon eller han beroende på sitt kön. De kommenterade inte heller att mamman i böckerna

gjorde mer pojkbetonade aktiviteter som att klättra i träd eller att hon hade

spindelmannendräkt på sig medan pappan ville ha hårspännen i sitt hår. En av våra pojkar

hade en tid efteråt hårspännen i sitt hår och vi konstaterade att det hade ju även Tesslas

pappa. Flera av våra pojkar har nagellack på sina naglar och vi pratar om färgerna och jämför

med nagellack på oss pedagoger. Barnen på vår avdelning har kläder på sig som det ärvt av

äldre syskon eller kusiner. Pojkar kan ha hjärtan eller rosa, medan flickor kan ha bilar på

kläderna. Vi fokuserar på mönster, motiv och färg. Barnen är glada och nöjda över sina kläder

och vi har inte hört någon kommentera andras kläder negativt.

Vi har använt oss utav Babblarna och Alfons Åberg när vi pratat om förhållningssätt.

Babblarna är snälla och de hjälper varandra, de är kompisar med varandra. När vi läst boken

Alfons och Odjuret har vi pratat mycket om olika känslor, hur det känns när någon säger

dumma saker eller knuffar en. Lillkillen var nog rädd för Alfons och att det var Alfons katt som

prasslade under sängen var några av barnens reflektioner kring det lästa. Barnen lever sig in

sagofigurernas känslor och kan sätta ord på olika känslor. Boken är bra att använda i

boksamtal då de berör känslor och hur man är mot varandra. De brukar uppmuntra varandra

till att klappa istället för att knuffas. De är medvetna om hur de ska vara mot varandra. Ibland

behöver vi göra dem uppmärksamma på hur de pratar till kompisen, om det låter argt eller

inbjudande. Tillsammans med barnen har vi pratat hur man är mot varandra, hur en bra

kompis är och hur det känns att inte få vara med i leken. Att vara arg får man vara, men det

är inte tillåtet att slå, skrika åt en kompis eller pedagog eller knuffa någon annan. Vi har även

diskuterat hur det känns när vi säger dumma saker till varandra, om vi blir glada eller ledsna.

Vi har upptäckt att de äldsta barnen börjat fråga varandra om de vill leka istället för att rusa

in i en pågående lek. De äldsta barnen har börjat trösta de yngsta om de är ledsna och kramar

dem gärna, och de bjuder gärna in till lek. Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra

exempelvis vid påklädning, i leken, vid maten. Vid konfliktsituationer är det viktigt att lyssna

på de barn som är inblandade i konflikten, ge alla möjlighet att berätta vad som hänt och

skett. Vi diskuterar tillsammans med barnen om olika sätt att lösa konflikten, hur det känns

när någon är dum eller hur det känns när någon tar en leksak som inte är ledig. Ibland

behöver vi ge barnen orden för att lösa konflikten. Att benämna det barnet gör och säger gör

att barnen behandlar varandra på ett positivt sätt. Vi ser att det uppstår mindre konflikter när

vi arbetat och pratat om vårt förhållningssätt mot varandra tillsammans med barnen. Genom

att benämna och bekräfta det barnen gör och säger ger vi dem ord på det som händer och

sker.

Det är viktigt att vi pedagoger är närvarande i barngruppen, att vi är med i deras lek både

inne och ute för att benämna och bekräfta barnen i leken.

Turtagning tränar vi på dagligen vid olika situationer både i leken och vid vardagliga

situationer.

Värdegrunden på vår förskola diskuteras återkommande och vi har utvärderat och uppdaterat

den. Det är bra upplever vi, då är alla pedagoger väl insatta i våra grundläggande värden för

förskolan.

Vi har avdelningsplanering en gång i månaden, då vi utvärderar vårt arbete. Vi diskuterar

genusarbetet regelbundet.

Vi pedagoger försöker följa de värden som uttrycks i läroplanen samt vara goda förebilder. Vi

bemöter barnen, föräldrarna och varandra respektfullt och genom att använda ett vårdat

språk. Genom föräldraenkäten och att vara lyhörd, för föräldrarnas tankar och synpunkter,

kan vi förbättra värdegrundsarbetet. Vi har synliggjort vår värdegrund genom ett fotokollage i

vår entré. Vi arbetar medvetet med att ha ett professionellt förhållningssätt.

Under hösten 2015 genomfördes en enkätundersökning där föräldrarna fick svara på 21 frågor

om förskolan och sitt barns trivsel. Alla föräldrar svarade på vår avdelning på enkäten. Det

som föräldrarna hade synpunkter på var den dagliga informationen från förskolan, utevistelsen

18

och barns inflytande. Vi pedagoger diskuterade enkätsvaren och gjorde en handlingsplan

utifrån den som vi mejlade till föräldrarna, se bilaga 5. På utvecklingssamtalet diskuterade vi

handlingsplanen med föräldrarna.

Som pedagog är det viktigt att vara lyhörd för varandras, barnens och föräldrarnas tankar och

synpunkter. Det är också viktigt att vara mottaglig för föräldrarnas behov, samt att

grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen.

Genom föräldraenkäten märker vi att vi arbetar på rätt sätt. Vi ser att barnen bryr sig om

varandra och börjar visa empati för varandra. Vi ser att de är trygga i förskolan.

Genom att dokumentera och fotografera i barnens portfolio kan vi synliggöra vårt

värdegrundsarbete för föräldrar.

Likabehandlingsplanen är genomgången och reviderad hösten -15.


Diskussioner kring vår värdegrund ska ständigt pågå bl a genom att göra

likabehandlingsplanen välkänd för all personal på våra APT träffar. Vi behöver fortsätta ha

barnfri tid för gemensam utvärdering och planering. Vi behöver arbeta regelbundet med

pedagogisk dokumentation.

Medvetandegöra vårt förhållningssätt till barnen ur ett genusperspektiv.

Ha bra vikarier att tillgå när personal är frånvarande, så att vi känner att vi har tid att bedriva

en kvalitativ verksamhet och att alla barn känner sig sedda och bekräftade.

Hitta metoder så att all personal på Skärgården känner sig delaktiga och ansvariga för

helheten i verksamheten.

19

OMRÅDE BARNS INFLYTANDE

”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens

sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna

handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på

olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och

planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö 98/10

Mål



utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att

påverka sin situation

utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö

utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att

delta i olika former av samarbete och beslutsfattande


Barnen får efter förmåga

1.) möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i förskolan

2.) ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna blommor, plocka

undan

3.) träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter, lyssna på

andra, lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta

4.) möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till bordsgranne, hur

mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka

Personalen:

5.) uppmuntrar barnen att hjälpa varandra

6.) väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov

7.) är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka

8.) stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur det är

(miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan

9.) är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme, uppmärksamhet

och påverkansmöjligheter

10.) följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen

11.) utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek,

aktiviteter och skapande

12.) De flesta barn upplever

-att de har möjlighet att själva få bestämma vissa saker och att de kan vara med

och påverka andra saker. Barnen vet också att kan de inte bestämma allt

(intervjufrågor till 5-åringar)

-att de får bestämma det som är viktigt för dem (intervjufrågor till 5-åringar),se bilaga

De flesta = lägst 80% av alla 5-åringar

20


Uppfyllt till 100 % på


Bedömningen har gjorts utifrån intervjufrågor med förskolornas 5-åringar och i arbetslaget

genom diskussioner och reflektioner.


Under vårterminen -16 har vi haft Babblarna som projekt på vår avdelning. Det är utifrån

barnens önskan. Alla barnen är förtjusta i Babblarna och har under höstterminen -15 önskat

att få höra sagor om Babblarna, lyssna på sångerna och titta på dem på I-paden eller använda

appen om Babblarna. Projektet har varit roligt, intressant och barnen har deltagit med stor

inlevelse och iver. Vi har sjungit, läst böckerna, använt appen och I-paden, vi har skapat och

lekt tillsammans med Babblarna. De har följt med barnen till skogen, rörelsestunden, varit

med och lyssnat på sagor. Babblarna har även varit med i vårt värdegrundsarbete och när vi

har sått och odlat med barnen. Vårt mål har varit att få in läroplanens alla områden i vårt

projekt. De äldsta är medvetna om att det är utifrån deras önskan som vi arbetat med

Babblarna. De sätter ord på det och de kommer ihåg det.

Barnen har varit indelade i fasta lekgrupper/aktivitetsgrupper under höstterminen 2015 och

vårterminen 2016. I lekgruppen har barnen fått möjlighet att välja vad de vill leka med.

Utifrån barnens önskemål tar vi med leksakslådor till de olika rummen. Vi upplever att barnen

leker med mer lugn och ro i kroppen när de själva väljer den lek som lockar och är intressant.

Pedagogerna uppmuntrar barnen till inflytande och medbestämmande utifrån barnets ålder

och mognad. I lekgrupperna stimulerar vi barnen till dialog och turtagning, vårt ansvar är att

se till att alla barn får komma till tals. Vi har möblerat med låga hyllor i barnhöjd där vi

förvarar en stor del av vårt lekmaterial i lådor. Lådorna har vi märkt med fotografier så att

barnen ser vad varje låda innehåller. En del av vårt material förvaras på höga hyllor i lådor

märkta med fotografier så att barnen kan se innehållet och be att vi vuxna lyfter ner en låda

åt dem. Vi har en miljö som lockar till lek och skapande aktiviteter.

I den lilla gruppen har varje barns åsikt kunnat bekräftas av den vuxne. Vi uppmuntrar barnen

till ett eget tänkande och att de får större inflytande i vardagssituationer.

Barnen får efter förmåga att själva lägga upp mat och bestämma mängden av mat, duka av

efter måltid, plocka undan mm.

Vi pedagoger lyssnar på barnens önskemål och dokumenterar barnens önskningar i deras

portfoliopärmar. Barnen är medvetna om att deras önskan tas på allvar.

21

På fredagarna har vi Hela huset gungar, då barn och pedagoger är tillsammans över

avdelningarna. Vi har gemensam sångsamling och vårt mål är att alla barn ska kunna önska

var och med vad de vill leka. Det har fungerat mindre bra i vår barngrupp under höst- och

vårterminen, då vi prioriterat utelek. I vår barngrupp har vi barn med olika behov och vi

upplevde att det blev lugnare för barnen om de fick leka på sin avdelning eller gå ut och leka

på gården.


Gemensamma diskussioner kring barns inflytande pågår regelbundet. Vi behåller vårt

lyssnande arbetssätt för att stärka barnens inflytande, även om deras önskningar inte alltid

kan tillfredställas.

Vi ska bli mer medvetna och uppmuntra barnen till att ta egna initiativ och ge dem ännu mer

inflytande i vardagssituationer.

Vi ska låta barnen välja efter gemensamma sångsamlingen var och med vad de vill leka.

22

OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA

Mål



utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för

vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande


1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och koordinationsförmåga

2. Barnen får daglig utevistelse

3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost

4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och utveckla sin kunskap

och förståelse kring sambandet mellan kost och hälsa samt hygien


Uppfyllt till 100 %




Vår förskola har profilering rörelse. Att röra på kroppen är nyttigt och viktigt. Vi har

regelbundet rytmik med barnen där vi tränar på de olika grundrörelserna. Våra barn har

tillgång till ett stort och härligt rörelserum 1 gång i veckan. Vi använder vårt rörelserum till

(rörelse)stimulerande lekar. Vi har exempelvis många olika sorters bollar för

känselupplevelser, en studsmatta för att träna på balansen och rutschkana att åka. Barnen

tycker om att hoppa på våra gymnastikmattor och att göra kullerbyttor på. De tycker mycket

om att leka och röra på sig. I rörelserummet har vi både styrda rörelseaktiviteter såsom ”kom

alla mina barn” och fri rörelselek.

Genom vårt projektarbete med Tessla och Babblarna har vi diskuterat och funderat kring

kroppen. Vad kan vi göra med den? Varför har vi en näsa och två ben? Vad sitter vi på? Varför

har inte alla Babblare öron, hur hör dem? Barnen berättade att näsan har vi snor i, ibland

finns det väldigt mycket snor i den. Händerna kan rita, klappa, peka, vi kan äta med dem. Vi

tuggar med tänderna berättade barnen, inte med munnen. Fötterna springer vi med, fast inne

får vi gå berättade barnen. Ögonen ser vi med och ovanför ögonen har vi ögonfransar. Öronen

hör vi med, men bara Bobbo kan höra av Babblarna resonerade barnen. Bobbo har även varit

med oss i rörelserummet och gympat. Tesslas mamma satt upp i trädet, hur kom hon dit upp

funderade barnen över. Vi har även pratat om att vi ser olika ut, exempelvis har några blå

ögon medans andra har bruna.

Vi är ute dagligen, på vår gård. Ute tränar barnen på att gunga, cykla, åka rutschkana, gå

balansgång och lära sig regler i olika bollsporter. Varje år deltar barnen i ett lopp i mars,

beroende på väder är det ett vinter- eller vårlopp. I år blev det ett springlopp.

Barnens födelsedagar firas med ett härligt fruktfat, det är väldigt uppskattat och gott. Vi har

fått smaka på många olika sorters frukter. Vi har pratat om att frukt och bär är fulla av

23

vitaminer. Godis och glass innehåller socker och det är inte bra att äta för mycket socker, då

det kan ge hål i tänderna.

Vi är noga med att tvätta händerna med tvål och varmt vatten då vi kommer in eller när

barnen har varit på toaletten. På smutsiga händer trivs bakterier och dem tvättar vi bort.

Barnen får väl sammansatt kost och 95 % av förskolans inköp av frukost, mellanmål och frukt

är ekologisk.


Vi fortsätter att arbeta som vi gjort då vi ser att det ger goda resultat.

24

Miljöplan Tomtaklint och Skärgården

Mål: Källsortering

Gemensamt ansvara för sortering/återvinning av avdelningens sopor.

Metoder:

Lättåtkomliga och tydligt märkta kärl på avdelningarna.

Tillsammans med barnen sortera vid källsorteringsstation.

Använda utekomposten vid varma årstider.

Återvinn/uppfinn/skapa med sorterat material.

Följa naturens kretslopp och årstidsväxlingar.

Mål: Allemansrätten

Att tidigt ge barnen insikter i vad allemansrätten betyder och dess innebörd, anpassat efter ålder och mognad.

Metoder:

Utevistelse varje dag på gården, i naturen och i vår närmiljö.

Vara försiktig med och öka kunskaperna kring djur, växter och vår omgivning/natur.

Ha skräppåse/korg med ute samt ha gemensamma skräpplockardagar och städdagar.

Använda pedagogiskt material i ämnet.

Mål: Miljömedvetetagerande

Att ge barnen ett miljömedvetetagerande.

Metoder:

Vi vuxna är förebilder genom att;

Släcka lampor i rum som inte används under längre stunder.

Vara sparsam med vattenförbrukning.

Ha fyllda torkskåp som sparsamt användes.

Använda ekologiska och närodlade produkter.

Odla ute och inne tillsammans med barnen.

Återvinna och laga möbler och leksaker tillsammans med barnen.

Använda miljömärkta tvätt och städprodukter.

25

FÖRSKOLAN TOMTAKLINTS VÄRDEGRUND

Gemenskap

Alla ska känna delaktighet i förskolan genom upplevelser och aktiviteter

Hänsyn/Respekt

Vi visar hänsyn genom att respektera allas olika behov och förutsättningar samt genom att

vara goda förebilder

Trygghet

Alla ska känna sig trygga genom att bli sedda och bekräftade varje dag

Ansvar

Vi uppmuntrar alla till att ta ansvar för varandra och för vår

miljö

FÖRSKOLAN SKÄRGÅRDENS

VÄRDEGRUND

Alla barn ska uppleva trygghet och välbefinnande i vår förskola

Vi arbetar medvetet och aktivt med att grundlägga läroplanens värden

Alla vuxna arbetar medvetet för att vara goda förebilder

Samspelet mellan alla som möts i förskolan ska utmärkas av respekt och förtroende

Ett demokratiskt arbetssätt ska genomsyra verksamheten

Flickor och pojkar ska ges lika villkor och möjligheter

Alla människor ska ges lika villkor och möjligheter oavsett etnisk bakgrund och kultur

All personal ska vara lyhörd för barns och föräldrars tankar och synpunkter

Alla ska ha möjlighet till inflytande på vår förskola

26

Likabehandlingsplan för:

Tomtaklint & Skärgårdens Förskola I Trosa kommun tar vi aktivt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mellan barn, elever eller mellan vuxna och barn, elever. I Trosa kommun ska alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter. Alla barn och elever ska tillmätas lika värde och bemötas med respekt och värdighet av vuxna. Mål för likabehandling Alla barn och elever i Trosa kommun ska känna sig trygga i förskola. Inget barn eller vuxen ska få utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller för annan kränkande behandling. De fem diskrimineringsgrunderna – Etnisk tillhörighet att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller

etniska ursprung eller hudfärg

– Religion eller annan trosuppfattning – Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av

en persons funktionsförmåga – Kön trakasserier på grund av kön – Sexuell natur sexuella trakasserier Begrepp & Definitioner – Trakasserier ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har

samband med ovanstående – Annan kränkande behandling ett uppträdande utan diskriminerande inslag som kränker ett barns

värdighet

– Mobbning avses att någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under en tid. Den som blir utsatt kommer i underläge och känner sig kränkt. De negativa handlingarna kan vara:

- verbala i form av elaka ord, spridande av rykten, obehagliga mejl och sms. -fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker. -psykiska i form av utfrysning (någon får ej vara med), miner, suckar, fniss och skratt.

– Direkt diskriminering avses att ett barn inte får missgynnas genom särbehandling på grund

av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. – Indirekt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att till

synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt.

– Repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person

för kränkande behandling eller medverkat i en utredning så får man inte bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta.

Långsiktig strategi Vi förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling genom systematiskt arbete runt barns arbetsmiljö, återkommande värdegrunds-diskussioner med och mellan barn och personal, långtgående

barninflytande, aktivt jämställdhetsarbete, med hjälp av tydlig ledning och kompetent personal med aktivt, gemensamt förhållningssätt, rutiner för kartläggning och utredning och i samarbete med föräldrar och myndigheter. Rutiner för om något inträffar Åtgärdsplan, se nedan

27

Rutiner för utredning och uppföljning Alla händelser skall dokumenteras på avdelningen. Dokumenten skall vara inlåsta. Uppföljning skall ske i arbetslaget eller med samtliga inblandade. Generell uppföljning sker på APT en gång/år. Förälders och elevers deltagande i arbetet Personalen samtalar och berättar om vår värdegrund på samlingar utifrån barnens ålder och mognad, barnens åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering. Personalen informerar om vårt arbete med likabehandlingsplanen och presenterar vår värdegrund på föräldramöte en gång/år, föräldrars åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering. Förskolechefen informerar om vårt arbete med likabehandlingsplanen och presenterar vår värdegrund på Barnomsorgsrådet en gång/år, föräldrars åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering. Görs årligen : Likabehandlingsplanen och värdegrunden diskuteras på avdelningsmöten, personalmöten och föräldramöten under året. Likabehandlingsplanen finns på förskolornas hemsidor under kvalitetsredovisning. På en av höstens planeringsdag eller 16-stängning gås likabehandlingsplanen igenom, årliga planen följs upp, ny kartläggning görs och ny årlig plan skrivs.

Åtgärdsplan för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling.

1. När barn diskriminerar/kränker varandra. Direkt agerande i den aktuella situationen – avbryt uppkommen

händelse. Ansvarig: Personal som ser händelsen. När vuxen diskriminerar/kränker barn - avbryt uppkommen händelse - meddela förskolechefen som tar över ansvaret för vidare utredning. När vuxen diskriminerar/kränker vuxen – avbryt uppkommen händelse – meddela förskolechefen som tar över ansvaret för vidare utredning.

2. Bekräfta och trösta, samt föra samtal med de inblandade Ansvarig: Personal som sett händelsen samt ev. avdelnings/ansvars personal.

3. Använd konfliktlösningsmodell utifrån barnens ålder, mognad och förutsättningar, se förslag nedan. 4. Vid återkommande händelse, eller att samma barn är inblandad görs en individuell handlingsplan tillsammans

med föräldrarna. Uppföljning skall ske enligt överenskommelse mellan personal och förälder. Ansvarig: Ansvarspersonal samt eventuell Förskolechef/Elevhälsa.

5. Dokumentation sker på avdelning i låsbara skåp. Ansvarig: Avdelningspersonal.

6. Generell uppföljning av ”Åtgärdsplanen” sker på planeringstid med avdelningspersonal och förskolechef. Ansvarig: Förskolechef.

Konfliktlösningsmodeller:

- Samla alla inblandade, låt samliga berätta hur de upplevt händelsen utan att bli avbrutna. När alla fått gjort detta upprepa/sammanfatta och ställ frågan vad kan vi göra istället.

- Gör ett seriesamtal över händelsen med hjälp av streckgubbar inför alla inblandade. Maria Jönsson, förskolechef Tomtaklint och Skärgårdens förskola

28

Årlig plan mot kränkande och diskriminerande behandling

Ht 2015 tom Vt 2016

för Tomtaklint och Skärgårdens förskola

Bakgrund

Förskolan har en likabehandlingsplan där arbetet mot kränkande och diskriminering beskrivs.

Enligt skollagen 14 kap § 8 ska förskolan också upprätta en årlig plan för att förebygga och

förhindra kränkande och diskriminerande behandling av barn.

Utvärdering

Utvärderingen av föregående verksamhetsår visar att personalen fortsätter sitt medvetna sätt

att bekräfta och benämna barnens positiva beteenden och handlingar och att de ser att det

stärker barnen mer. Det har i sin tur lett till att barnen visar och gör fler positiva handlingar

och beteenden.

Det värdegrundsmaterial som t.ex. Kompisböckerna, Barnkonventionen och Bamse har gett

många diskussioner och barnen visar mer nu att de blivit medvetna kring hur man skall agera

och vara emot varandra. T.ex. så säger de stopp och visar stopptecknet med handen när de

inte vill eller vill att någon skall sluta. De ger också varandra mer nu konstruktiva lösningar.

De talar om när de tycker att de sprider glädje och uppmanar varandra att t.ex. vänta. De gör

då väntatecknet. Barnen uppskattar och efterfrågar dessa värdegrundsböcker och vill att vi

skall läsa dem och diskutera.

Barnen uppmärksammar och reflekterar också mer nu om hur man säger, behandlar och är

mot varandra i all litteratur vi läser.

Personalens aktiva uppmuntran till att barnen mer skall hjälpa varandra, lyssna på varandra,

samtala mer med varandra, göra förlåt eller göra någon glad igen har lett till ökad hänsyn,

omtanke och hjälpsamhet mellan barnen samt bättre respekt emot varandra och ökad

kamratskap.

Personalen har också använt sig av att gestalta olika värdegrunds- och konfliktsituationer med

hjälp av t.ex. dockor, flano eller sig själva genom drama. Barnen har då fått fundera kring

och/eller gett idéer kring hur man kunde gjort istället.

Personalens direkta uppföljningar och feedback vid uppkomna situationer har lett till att

barnen mer stannar upp och tänker till innan de handlar. Barnen får hjälp att få syn på andra

lösningar i den uppkomna situationen.

Närvarande, medvetna och aktiva vuxna är grunden till att positiva beteenden och handlingar

utvecklas och befästs, samt bidrar till ökad likabehandling och motverkar diskriminering och

kränkningar.

Kartläggning

Vi ser att de åtgärder vi arbetat med under förra året gett resultat och föräldrarna framhåller i

diskussion i föräldrarådet och i föräldraenkäten att deras barn är trygga och tycker det är

roligt att gå till förskolan. Föräldrarna tycker också det arbete personalen gör kring detta ger

resultat och de vill att vi fortsätter med det vi nu gör.

I intervjuerna av 5-åringarna framkommer att barnen är mycket positiva och känner sig

trygga i förskolan.

Utifrån detta har vi kommit fram till att fortsätta med många av de åtgärder som vi upplevt

som framgångsfaktorer + att vi utökar/köper in mer av värdegrundsmaterialen, samt att vi

skall bli bättre på att ta reda på/berätta om hur olika traditioner firas bland barnen.

Mål

29

Arbeta mot att barnen lär sig mer om kamratskap, hänsyn, omtanke, samarbete, turtagning

och att dela med sig.

Öka den sociala kompetensen, empatiska förmågan och samspelet samt öka toleransen för

varandras olikheter och att det är ok att ha olika åsikter, se olika ut, ha olika traditioner,

komma från olika länder, ha olika hudfärg, ha ett handikapp, ha olika sorters familjer, att det

är okej att tycka om vem man vill och vilket kön man vill, att alla är lika mycket värda och får

göra samma saker om man vill, samt komma till tals lika mycket vare sig man är flicka eller

pojke.

Åtgärder att göra och fortsätta med:

Benämna och bekräfta barnens positiva beteenden/handlingar.

Ha en ständig dialog med föräldrarna kring vårt arbete med värdegrunden.

Arbeta med att behandla flickor och pojkar likvärdigt och inte förstärka traditionella

könsmönster.

Vara beredd och positiv till olika sorters familjekonstellationer och könstillhörigheter.

Uppmärksamma och/eller berätta om olika traditioner som finns och firas bland barnen.

Ha ständiga reflektioner/diskussioner kring normer och värden och likabehandling i

arbetslaget.

Uppmuntra barnen att hjälpa varandra i olika situationer då någon behöver hjälp.

Uppmuntra barnen att göra förlåt/göra en kompis glad igen.

Aktivt uppmuntra barnen till samtal med och lyhördhet till sina kamrater.

Arbeta med och ge akt på attityder och språkbruk.

Ha direkt uppföljning och feedback vuxen till barn på uppkomna situationer och då t.ex.

använda seriesamtal.

Ha uppmärksamma och närvarande vuxna i barngrupperna ute som inne.

Arbeta med rollspel - spela upp olika situationer – barnen får komma med lösningar –

personal dokumenterar.

Arbeta med lekregler.

Arbeta mer med Barnkonventionen tillsammans med barnen.

Arbeta med t.ex. ”Kompis sol”, Stjärna-vad är jag bra på.

Arbeta med och utifrån olika litteratur/material så som t.ex.”Tilda med is och sol”,

Kompisböckerna och Snick-Snack.

Arbeta med olika – lika utifrån åsikter och utseende.

Arbeta med turtagning i olika situationer och aktiviteter.

Arbeta med rättvisa - orättvisa och att rättvisa inte är att ge alla lika utan vad var och

en behöver.

Utreda och åtgärda

I Likabehandlingsplanen beskrivs hur vi utreder och åtgärdar samt ansvarsfördelning för detta.

Uppföljning och utvärdering

Vi följer upp och utvärderar hur de planerade åtgärderna genomförts och skriver in det i nästa

årliga plan samt bifogar den i kvalitetsredovisningen.

/Maria Jönsson, förskolechef

Tomtaklint och Skärgårdens förskola

30

Avdelningen Piratens återkoppling på föräldraenkäten

Tack till alla er föräldrar som tagit er tid att svara på enkäten. Vi är väldigt glada över det fina

betyg ni ger oss och vår verksamhet. Det finns alltid saker att förbättra och på några områden

fick vi lite lägre poäng.

Fråga 8; gällande den dagliga informationen om era barn.

Vårt mål är att ni föräldrar ska veta vad era barn gjort under dagen. Vi tar till oss av kritiken.

I hallen kan ni se hur vår vecka ser ut samt titta på bilder från det vi gjort på förskolan. I

tvättrummet kan ni se om era barn har bajsat. Är vi ensamma kvar på avdelningen kan det

vara svårt för oss pedagoger att samtala med er föräldrar en längre stund, då vi behöver

fokusera på barnen. Vi förmedlar information till övriga pedagoger om dagen när vi

Piratenpedagoger har slutat för dagen. Önskar ni ännu mer information är ni välkomna att

boka in ett samtal med berörd ansvarspedagog.

Fråga 9; angående utevistelse och om vi är ute tillräckligt.

Under vår, sommar och höst är vi ute två gånger dagligen och under vintern en gång om

dagen. Är det kallare än ca -12 grader är det inte troligt att vi går ut. Utan vi är då inne med

barnen, då vi upplever att barnen blir för kalla om händer, kinder, öron och fötter.

Fråga 12; gällande barns inflytande.

Vi berättade på inskolningssamtalet och föräldramötet om hur vi arbetar med barns inflytande

i sin egen vardag. De har möjlighet att välja vad de äter till frukost; gröt eller fil. Om de vill

äta knäckebröd eller mjukt bröd till mellanmålet. I sin lekgrupp får de välja med vad de vill

leka, då vi förvarar våra leksaker i lådor och det är lätta att flytta på. Projektarbetet styrs

utifrån barnens intresse, vi observerar, lyssnar och pratar med dem. Vårterminens projekt

Babblarna är ett resultat av de barnen önskat och bett om.

På vår avdelning finns även en önsketavla där vi kan sätta upp barnens önskningar om vi inte

kan tillgodose dem på en gång.

Vi har tagit till oss era övriga synpunkter. Vi ska se om vi har ekonomi till att köpa en ny

digital fotoram, då vi väljer att prioritera material till era barn och deras lek.

När det gäller hembrev, så tar det tid ifrån barngruppen att sitta och göra dessa. Där av har vi

tyckt att en gång i månaden är tillräckligt, då vi även visar barnens vardag genom bilder i den

digitala fotoramen och i deras portfoliopärmar.

Vi gör gärna en lista med aktuella sånger, rim och ramsor till er så att ni kan sjunga och

ramsa tillsammans med era barn.

-Tiina, Lena, Pia och Cina-

31

Barnintervju – Trygghet och trivsel, område Normer och värden

Läs igenom sidan om intervjumetodik med små barn innan du börjar intervjua – viktigt!

Syftet med denna intervju är att vi ska få en uppfattning om hur barnet trivs, om det har

sociala kontakter/kompisar och verkar tryggt. Intervjuer är en kvalitativ metod, men

resultatet kan sedan mätas kvantitativt. Du som intervjuar gör bedömningen huruvida barnet

trivs och känner sig tryggt utifrån ett helhetsperspektiv av intervjun ( beakta gester, mimik,

kroppsspråk ) och fyller i antal barn som svarat positivt på frågorna 1a-1e i

sammanställningen av enkäter. Ta gärna med några citat som ger exempel på hur barn tänker

från intervjun.

Namn: ..………………………. Datum:……….. Ålder:…….. Pojke O Flicka O

Intervjuare: …………………………………………………… Avd: ……………………………………

Frågorna ställs till 5-åringar

1a. Berätta för mig hur du känner dig när du kommer till (avdelningens namn)!

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………

1b. Berätta för mig vad du gör när du är ute på gården!

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………

1c. Berätta om samlingen!

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………

1d. Berätta hur det är när du sitter och äter – frukost – lunch – mellanmål!

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………

1e. Berätta vad du leker och gör inne!

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……

32

Barnintervju – barns inflytande

Läs igenom sidan om intervjumetodik med små barn innan du börjar intervjua – viktigt!

Syftet med intervjun är att ta reda på om barnet känner till vad det kan ha inflytande över och

om det upplever att det får vara med och bestämma. Intervjuer är en kvalitativ metod, men

resultatet kan sedan mätas kvantitativt. Du som intervjuar gör bedömningen huruvida barnet

upplever att det har inflytande eller ej utifrån ett helhetsintryck av intervjun (beakta gester,

mimik, kroppsspråk ) och fyller i antal barn som svarat positivt på frågorna 2a.- 2b i

sammanställningen av enkäter. Ta gärna med några citat som ger exempel på hur barn tänker

från intervjun.

.

.

Namn: ..………………………. Datum:……….. Ålder:…….. Pojke O Flicka O

Intervjuare: …………………………………………………… Avd: ……………………………………

Frågorna ställs till 5-åringar

2a. Berätta om hur ni gör när ni bestämmer något här på (avdelningens

namn)?……………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………

2b. Berätta om något som du har varit med och bestämt?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………

2c. Berätta om något du inte får bestämma om?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…

Documents

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Ht 15-Vt 16 … · utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig ... På vår avdelning har vi Babblarnas