Filipstad – Brattfors – Nordmark – Rämmen – Gåsborn – Nykroppa

KYRK-FILIPKYRK-FILIP Informationsblad från Filipstads församling

Nr 4 2016

Madeleine – nu tarhon steget fullt ut

Livsglädjen i fokusför nya diakonen

God Helg önskarFilipstads församling!

2 KYRK-FILIPKYRK-FILIP

Under årtusenden har kejsare, kungar och generaler ridit in ivärldshistorien på ystra hästar och i deras släptåg har arméerdragit fram med rädsla, ångest, blod och död som resultat.

Under det senaste århundradet har hästarna bytts ut mot pansarvag-nar på larvfötter och vapen med lång räckvidd.

Jesus red in i Jerusalem på en åsna som representant för ett rikesom inte stormar fram med maktsymboler, stora åthävor och skräckin-jagande maskiner på hjul eller på larvfötter. I gudstjänsterna på förstasöndagen i advent kommer vi att läsa profetian om ”kungen som riderin i ringhet på en åsna” och om uppfyllelsen av de gammaltestament-liga orden från Matteusevangeliet.

Jesu liv, korsfästelse, död och uppståndelse kan ses som en slags ”ås-neritt”, ett skeende som skulle kunna förvandla världen om vi männi-skor följer honom i vått och torrt i enkelhet, i tjänande och uppoffring iuppgiften att ge hopp till en mänsklighet som alldeles för länge harplågats av krig, orättvisa och andra fasor. Sekulariserade människor,inte minst i Europa, ser ofta budskapet om Jesus som rena galenska-pen men jag menar frimodigt att vår värld behöver ett radikalt alterna-tiv till världslig makt, konsumism och materialism. Det är detta somadvent handlar om.

Under de senaste månaderna har jag börjat lära känna Filipstad. Ärligttalat finns numera Filipstad med dess fina läge vid Skillerälven mellansjöarna Lersjön och Daglösen och med sin vackra landsbygd i mitthjärta. Här finns problem som på så många andra ställen med utflytt-ning, arbetslöshet och missbruk. Men i Filipstad finns också hela värl-den representerad med människor från många länder. Detta förhållan-de kan förnya kommunen och skapa vidgade vyer, nya kulturella inslagoch Filipstad skulle kunna bli en modell för samlevnad, empati ochkärleksutövning.

Här har också kyrkor och församlingar en stor uppgift. Framför migser jag Jesus som rider in på sin åsna. Denna symboliska åsneritt därvärldslig svaghet får segra med hjälp från evangeliet ger mig inspira-tion och hopp som jag vill dela med mig av till församlingsbor i Filip-stad. Jesus säger i Johannes evangelium kapitel 14 och vers 27: ”Känningen oro och förlora inte modet.” Vi är inte utlämnade i vårt arbete fören bättre värld lika lite som vi är helt utelämnade till oss själva i våravardagsliv. Jesus Kristus som har uttalat orden vandrar vid vår sida!

Nu börjar ett nytt kyrkoår. Redan några dagar efter kyrkoårets börjankommer arbetet i Svenska kyrkan i Filipstad att ledas av en ny kyrko-herde. Under hösten har jag lärt känna Madeleine Hyllengren Larssonsom en ödmjuk, klok och empatisk präst. Hon har lång erfarenhet avarbete i Filipstadsbygden och älskar att arbeta här. När hon nu blirkyrkoherde med ett hundraprocentigt mandat från förtroendevalda,anställda och stiftsorgan är jag säker på att hon kommer att göra alltför att gestalta evangeliets budskap om Jesus närvaro , hopp och kär-lek i Filipstadsbygden.

Snart nog kommer också Anette Bäck Davidsson att bli er diakon.Hon känner också bygden väl och hon kommer säkert att gestaltaevangeliet på ett kreativt och kunnigt sätt.

Men framför allt vill jag betona att varje församlingsbo som på någotsätt har präglats av evangeliet kommer att be-tyda oerhört mycket för nuet och framtiden i Fi-lipstad. Låt oss alla påverkas av evangelietskraft för att kunna tjäna varandra i vår stad ochvår bygd. Låt dig också inspireras av ”åsnerit-ten” som inspirerar till ett ödmjukt och inlyss-nande tjänande.

Stig AxelssonTf kyrkoherde

Ridande på en åsna

Kyrkoherden har ordet

Vi hjälpte alltid vår lärarenerför trapporna närskoldagen var slut. Vad

för slags funktionshinder honhade visste vi inte, bara attnågon sjukdom hade gjorthenne liten och krumryggad.

Hon kunde nätt och jämnthasa sig in i klassrummet, menväl där höll hon strålande lek-tioner, som vi femtonåringarhelt gav oss för.

Om någon pratade när haneller hon inte hade räckt upphanden först, så skickade honen blick mot syndaren, skar-pare än en laserstråle. Menhon var inte hård på någotsätt, hade bara en respekting-ivande pondus.

Hon kunde alltså inte ta sigsjälv ned till den väntandetaxin, utan vi var fyra pojkar,som hade i uppdrag att frånlärrarummet på översta vå-ningen bära vår fröken – mansa ju "fröken" eller "magistern"till sina lärare på 1960-talet –i en bärstol med långa handtagnerför de breda och slitnastentrapporna i Viaskolan iNynäshamn.

Vid taxin hjälptes vi åt att fåin henne i bilen, hålla om den

krumma ryggen så hon kundesätta sig i framsätet, och sedanta tag i och svänga in hennesben.

Det var frågan om respektdär också. Mer eller mindreomedvetet såg vi personenbakom funktionshindret, enperson som dels var utmärktlärare, dels någon vi fick för-månen att hjälpa. Nedför trap-porna behövde hon oss, i klass-rummet var det hon som hjälp-te oss att få in kunskap i våraoroliga tonårshjärnor. En öm-sesidig respekt och vilja atthjälpa varann, en tid som jagtror berikade oss allesammans.

"Jag behövde din hjälp, menvar du där, var du där?" Enstrof från psalm 97 i den sven-ska psalmboken, ord som gäl-ler mer än någonsin idag, närtusentals människor behövervår hjälp och vår respekt.

Visst kan det kännas tungtoch besvärligt att bära någon islitna stentrappor, men kanskevi rentav får igen det på någotvis?

Bosse Landberg

Att ge en hjälpande hand– av vilja och respekt

Gamla nummerav Kyrk-Filip......finns väl arkiverade på Kyr-kans hus. Den som är intresse-rad av något speciellt nummerkan kontakta Agneta eller Pa-trik på församlingsexpeditio-nen så hjälper de till att leta iarkivet. Äldre årgångar finnsdet oftast bara några få exem-plar kvar av, men 10-15 år till-baka i tiden är tillgången påarkivex god.

Kyrkoherdeinstalla�on i Filipstads kyrkaSöndagen den 29 januari kl. 11

Under ledning av kontraktsprost Gunnel Blomgren

KYRK-FILIPKYRK-FILIP 3

Församlingsnytt

Madeleine är vår nya kyrkoherdeMadeleine HyllengrenLarsson är ny kyrkoherdei församlingen från ochmed december. Som vika-rierande kyrkoherde se-dan början av året är detingen främmande uppgiftför henne, även om det ärmycket nytt att lära sig.

– Jag upplever glädjeöver att få gå in i mitt nyauppdrag som kyrkoherdeför att jag känner stor kär-lek till församlingen. Jagär också stolt över att fåbli den första kvinnligakyrkoherden, säger hon.

När förre kyrkoherden StefanDalevi ville söka sig vidare ochpåbörjade arbetet som kyrko-herde i Hagfors tvekade inteMadeleine att täcka upp förhonom under tiden man letadeefter en lämplig ersättare. Mendet var ingen lätt uppgift förförsamlingen skulle det visasig. Annonseringen gav dåligutdelning och det föll sig na-turligt att fråga Madeleine omhon skulle vara intresserad avatt söka tjänsten.

– Jag blev tillfrågad och saatt jag skulle tänka på sakenöver semestern. Sen sökte jagjobbet i augusti, säger hon.

Kyrkorådets formella besluttogs i slutet av oktober. StigAxelsson vikarierar novemberut, därefter tillträder Made-leine och hon ser med stor

spänning och entusiasm framemot det hela.

– Det är förstås en stor ut-maning och jag ser det somviktigast att ta avstamp i detkyrkliga arbete vi har och somfungerar bra. Min utgångs-punkt är att identifiera det somger glädje, kraft och hopp i för-samlingens arbete och byggavidare på det. Jag vill bli en”möjliggörare” för människorsom jag möter, synliggöramedarbetare och frivilliga,göra dem delaktiga, och på såsätt bidra till ett fortsatt väx-ande i församlingen. Evange-

lium betyder det glada budska-pet och jag vill att kyrkan i Fi-lipstad ska vara ett hoppetstecken för alla som bor och vis-tas här.

Hon blir nu chef för försam-lingens hela verksamhet, medansvar för såväl personal sombudget. Det är mycket att lärasig och sätta sig in i och ävenom hon är väl förtrogen meden kyrkoherdes arbetsuppgif-ter krävs formell behörighetoch utbildning för tjänsten.

Madeleine är klar med sinkyrkoherdeutbildning den sistanovember. Sedan tar det dag-

liga, praktiska arbetet vid.– Mycket av det som kyrkan

gör syns inte. Därför kanskevissa frågar sig: Varför ska jagvara med i kyrkan? Men, nyttlivsmod delas ofta ut i det tys-ta. Genom att vara en del avkyrkans gemenskap bidrarvarje medlem till att kyrkankan finnas där i utsatta situa-tioner, i sorg och i glädje. Attvara en del av Svenska kyrkanär att vara del av något som ärstörre än en själv.

Med Madeleines tillträdesom kyrkoherde har också för-samlingen fått ett akut behovav en ny präst, och helst någonmed ungdomsinriktning.

– Jag har ett särskilt engage-mang för församlingens ung-domar, för som ung blev jagsjälv sedd och tagen i anspråk ikyrkan, så jag vet hur betydel-sefullt detta kan vara. Därförkommer mitt ledarskap attpräglas av viljan att ge vidareåt andra, av det som jag självhar tagit emot.

Det var som komminister,och relativt nyutbildad, honhade planerat fortsätta här denärmaste åren. Nu ville ödetoch slumpen ett annat, ochhon står beredd att ta sig anuppgiften. Med församlings-borna i centrum, vill hon fram-hålla.

Nu blir hon kyrkoherde ”på riktigt”. Madeleine Hyllengren Lars-son har efter ett drygt halvårs vikariat tagit steget fullt ut och gårin i arbetet med stor glädje och entusiasm.

Det har väl knappast undgåttnågon att kyrkviken i Filipstadfått ett rejält ansiktslyft undervåren och sommaren. Dengamla båtkajen har ersattsmed nytt fundament och underhösten har gångbanan fått nyasfalt. Som en sista putsninghar också stödmuren nedanförkyrkan renoverats.

Gamla murstenar som halvtsom halvt farit iväg ut i vattnetär nu tillbaka på plats, prydligtoch snyggt.

Renovering avstödmur i kyrkviken

Det är kyrkogårdsförvaltning-ens personal som utfört arbetetmed att renovera stödmuren.Foto: Johnny Larsson.

4 KYRK-FILIPKYRK-FILIP

Församlingens nya diakon heterAnette Bäck Davidsson, ett välkäntansikte för de flesta filipstadsbor.Genom arbetet som diakon vill honsprida livsglädje och tro, och startasamtalsgrupper för olika åldrar.

Anette heter Bäck efter pappa och är giftmed doktor Sven Davidsson. Tillsammanshar de sex barn, men under de senaste 20åren har det också kommit och gått mångafosterbarn på Haga i Filipstad där de bor.

Anette berättar att hon växte upp meden stark barnatro och gick i söndagsskolanvid fyra års ålder. Hon konfirmerades i Fi-lipstads kyrka av Ingemar Thorolfsson.

– Nils Thomas Pejok startade upp Kyr-kans ungdom där jag deltog. På fritidenhjälpte jag till med barntimmarna, till-sammans med Britta Pejok. Sedan åkte jagtill Göteborg och praktiserade på Sjö-manskyrkan, och där träffade jag prästenTorsten Malmeström som var lärare påBräcke diakonigård.

Anette läste en termin där, och därefterflyttade hon till Härnösand.

– Jag gick där för att komplettera minfackutbilning, stannade kvar och läste minsista termin på diakonissutbildningen.Vigdes i Härnösands domkyrka 1978 avBiskop Bertil Werkström och domprostMartin Lönnebo.

Sin första tjänst fick hon i Karlskoga för-samling, där hon också arbetar som dia-kon nu. Hon tjänstgjorde som flyktingdia-

konissa i Filipstad under tre år och vardärefter volontär för SIDA på Sri Lanka.Efter en sejour i Hofors blev det arbetesom beteendevetare på Hagakliniken i Fi-lipstad innan hon åter började i Karlskogaförsamling förra sommaren.

– Jag har aldrig ångrat mitt kall, utantycker mycket om mötet med människor iolika livssituationer. Tjänande glädje harvarit min ledstjärna. Jag vill gärna försökasprida livsglädje och tro till församlings-borna. Diakoni är ju så stort, att finnas i

det lilla, till exempel ett telefonsamtal elleratt delta i andakten.

Hon vill gärna starta samtalsgrupper förolika åldrar, och prata om tro.

– Vi lever ju i en tid då vi behöver prataom det, menar hon.

Anette tillträder tjänsten som diakon iFilipstad den 1 januari och fram till desskommer JohnElis Hollsten att bistå för-samlingen som diakon på halvtid.

Vill sprida livsglädje och tro

Efter årsskiftet tar Anette Bäck Davidsson plats i sitt tjänsterum på Kyrkans hus.

Ien fin blandning av humoroch allvar möts Göran Sa-muelsson och Håkan Jäder

i föreställningen "Blandskog",som det bjöds på i Nordmarksförsamlingshem sent i oktober.

Västämtingen Göran Samu-elsson, pappa till Packmopeds-turnén, släppte nyligen sinfjortonde skiva "Stad & land".Stockholmaren Håkan Jäder,munkforsbo sedan länge, komvia teatern in på stand-up ochkåserier, och flera av dem harvi hört i Värmlandsradion.

Den gemensamma turnén"Blandskog" har pågått ett par

år, men först nu åker de runtpå hemmaplan i Värmland.Göran sjunger och spelar ochHåkan berättar, växelvis, ochingen sitter oberörd. Det ärnära till skratt och igenkän-nande, det är livets karamelleroch baksidor om vartannat.

Ett hundratal kom för attlyssna i Nordmark, och till-sammans med både de varmaartisterna och kaffet innebardet en rejäl temperaturökning iförsamlingshemmet som föratt trotsa den bitande höstky-lan utanför.

Frisk blandskogi församlingshemmet

Sång och berättande. Föreställningen ”Blandskog”, av och medGöran Samuelsson och Håkan Jäder, lockade stor publik tillNordmarks församlingshem.

KYRK-FILIPKYRK-FILIP 5

Morgan Alling kan konsten att be-röra, men det är inte bara för atthan är skådespelare och vet hurman tar en publik. Han har valt attberätta öppet om sin svåra uppväxtoch hans erfarenheter är en klockaför oss alla.

I början av oktober gästade han Filipstad isamband med hälsoveckan.

Vägen till framgång och kändisskap harvarit lång och krokig för Morgan Alling.Skyfflad mellan olika barnhem och "re-servföräldrar" lärde han sig tidigt att detär svårt att ha tillit till människor. Ändaupp i vuxen ålder och med en allt störreframgång kvarstod tvivel och ångest. Närsom helst kunde någon komma in och av-bryta alltsammans. Under många år tänk-te han så.

Morgan har åkt runt som föreläsare iflera år och öppenhjärtigt berättat om sigsjälv och sitt liv, och han gör det utifrånett beteendevetenskapligt perspektiv somhandlar om att bryta mönster och göranågot som han kallar "psykologiska rollby-ten".

– I 95 procent av fallen löser vi konflik-ter på samma sätt som vi alltid gjort. Ef-tersom man inte kan förändra andra män-niskor så kan vi ändra på det där genomatt tänka annorlunda och nytt själva,menar han.

Med sig har han "Karpmans dramatri-angel" där han delar in oss i tre olika män-niskotyper; Förföljaren, hjälparen ochoffret. Genom att förstå lite bättre vilkentyp vi själva tillhör, generellt sett, kan det

också hjälpa oss att bli tydligare och sättagränser.

Biosalongen på Folkets hus blev mer änfullsatt denna kväll och efteråt passademånga på att få ett signerat exemplar avMorgans bok.

Filipstads kommun och Filipstads för-samling var ett par av arrangörerna.

Rolf Carlsson

Alling har någotatt säga oss alla

Morgan Alling lock-ade många besö-kare till Folkets hus isamband med hälso-mässan och mångatog också chansenatt få hans bok sig-nerad efteråt.

Skådespelaren och föreläsaren MorganAlling förklarar våra olika personlighetsty-per genom ”Karpmans dramatriangel”. Adventsmässa

med stora och småi Nordmarks kyrka

Söndag 27 november kl. 16

Anders E CarlssonBarnkören Sångfåglarna under

ledning av Katre Lehtsaar HelmerssonHimlakul med Helena NordhThomas Forsberg - trumpetKyrkkaffe och paketauktion

Vi bygger upp julkrubban inför julen

Välkommen!

HögmässaFilipstads kyrka 1:a advent kl 11

Stig AxelssonMadeleine Hyllengren LarssonMottagande av nya kyrkvärdar

Ungdomar medverkarFilipstads kyrkokör, Nykroppakören

Rustan Christensson - trumpetErika Sandström - orgel

Johnny R Nilsson - slagverkJohnny Larsson - dirigent

Högmässa i adventBrattfors kyrka

Söndag 27 november kl. 11

Anders E CarlssonMoa Ryen Blåder, Linnea Fagrell

och Katre Lehtsaar Helmersson, sång

Lunchmusiki Filipstads kyrka30 november kl 12.05

Orgelmusik med Daniel JohanssonOrganist i Åmål

Efter konserten serveras sopplunchi Kyrkans hus till en kostnad av 30 kr

HögmässogudstjänstNykroppa kyrka

1:a advent kl 16

Per SaxholmNykroppakören och Filipstads kyrkokör

Rustan Christensson - trumpetErika Sandström - orgel

Johnny R Nilsson - slagverkJohnny Larsson - dirigent

6 KYRK-FILIPKYRK-FILIP

Det finns många sätt att hjälpa nödställda och behövande i världen. Kyr-kan brukar göra särskilda insamlingar inför till exempel jul, och kyrkansinternationella hjälparbete pågår alltjämt.

Att göra som Monica Foogde i Filipstad tillhör kanske ovanligheterna.När den stora jordbävningen i Nepal inträffade våren 2015 kände hon sigdirekt manad att göra en insats på plats.

Monica åkte till Nepal för första gångenför tre år sedan. Hon visste då inte mycketom Nepal, det hon kände till var att värl-dens högsta berg fanns där – Mount Eve-rest.

– Jag var en bit på väg för att se enskymt av Mount Everest, tyvärr blev jagsjuk och kom inte så högt upp som varmeningen, berättar hon och fortsätter:

– På vägen upp träffade jag på mångafattiga barn och då fick jag en idé om attjag skulle vilja åka dit som volontär ochjobba på ett barnhem. Hade kontakt meden person som jobbar med social verksam-het i Nepal. Deras organisation fick prissom en av de bästa organisationer i Nepalför några år sedan, då de hjälpt till uppe ibergen att ge mediciner och kläder till fat-tiga människor. De hjälper även till att be-tala sjukhusräkningar till människor sominte har råd.

I Nepal finns inget socialt skyddsnät närman blir sjuk och det är mycket kostsamtatt göra en operation. Då man måste lånapengar från släkt och vänner.

– Min kontakt där tyckte att vi tillsam-mans kunde starta upp ett barnhem. Så viköpte in mark och började bygga. Barnenflyttade in i maj förra året. Vi har fem barnpå hemmet och hjälper fyra barn uppe ibergen med skolgång. Vår målsättning äratt ge barnen en så hemlik miljö som möj-ligt och en bra utbildning. Då vi vet att ut-bildning är den enda möjlighet för denenskilde och för att ett land ska utvecklasframåt.

Organisationen i Sverige startade förraåret i juni och heter Hope And Love Nepalmed säte i Filipstad. Man har även enwebbsida: www.hopeandlove.se. Face-book: Hope And Love.

– Nu är vi på gång att starta ett nytt pro-

Hjälpa barnen i Nepal

Monica Foogde,tvåa från höger, harbesökt barn, föräld-rar och lärare iNepal ett flertalgånger och kändesig omedelbart kal-lad att hjälpa demnär den stora jord-bävningen drabbadelandet våren 2015.

I dessa fattiga byar är det vanligt att barnhjälper till på fälten och bär vatten hem.De går inte i skolan hela dagarna hellereftersom de ska kunna hjälpa till hemma.

KYRK-FILIPKYRK-FILIP 7

jekt uppe i en fattig by, Kartike Deurali,som ligger cirka 80 km ifrån huvudstadenKathmandu. Det tar cirka åtta timmar attta sig dit på grund av att vägarna är myck-et dåliga. Det händer många olyckor. Tan-ken med det nya projektet är att ge 100fattiga barn ekonomisk hjälp så de kan gå iskolan.

Många barn kommer från den lägstakasten, tyvärr lever detta system kvaruppe i en del bergsbyar.

– Regeringen har sagt att det ska avskaf-fas men har man har ju ingen möjlighet attse hur det fungerar i verkligheten. Att fö-das in i lägsta kasten innebär att du aldrigkan ta dig ifrån den. En del kan inte ta idet som en person ifrån lägsta kasten hål-lit i. Tack och lov att många inte har dennasyn, så på sikt kanske det försvinner medde yngre som får utbildning och förstår attalla människor har samma värde.

Monica och hennes medhjälpare har ny-ligen besökt fem skolor uppe i byn.

– Två skolor hann vi inte med men träf-fade rektorerna från de skolorna. I en avskolorna kom barnen barfota till skolan pågrund av att man inte har råd att köpaskor. Men vi har fått en sponsor som gettpengar till skor åt barnen. Vi kommer attsponsra totalt fem olika skolor, vi har pra-

tat med rektorer och lärare och de harhjälpt oss att finna de barn som är i mestbehov av hjälp.

Behoven är enorma men någonstansmåste man börja och förhoppningen är attman ska kunna hjälpa fler i framtiden.

Den som är intresserad och vill vetamera om arbetet i Nepal kan höra av sigtill Monica på telefon 072-302 01 24 ellermejl m.foogde@telia.com.

– Jag kommer gärna och berättar ochvisar bilder från Nepal, säger hon.

Samtliga bilder här intill är också Moni-cas egna.

blev Monicas mission

Fakta Nepal______

Nepal ligger mellan stormakternaKina och Indien.

Folkmängd: 33 miljonerHuvudstad: Kathmandu Statsskick: RepublikReligion: Hinduism Barnarbetare: Ca 3,1 miljoner

Den här pojkens mamma begick själv-mord och pappan har psykiska besvär.Pojken bor med sin syster hos sin farmorjust nu så länge hon orkar. Risken är storatt dessa barn, om farmor inte orkar, kom-mer att komma till Kathmandu och bli ga-tubarn. ”Vi kommer att stötta dessa sys-kon”, säger Monica.

Tack vare hjälpen och projekten på platskan de här flickornas skoldagar bli någotdrägligare.Målsättningen är att ett helt ny-startat projekt ska kunna ge ekonomiskhjälp till minst 100 barn.

8 KYRK-FILIPKYRK-FILIP

Från småstadens lugn till JapanUlf Larsson från Filipstad var baraarton år gammal när han romande-buterade. Intresset för språk, reli-gion och historia förde honom ut ivärlden och sedan några år tillbakabor han och arbetar i Osaka, Japan.35 år efter debuten ger han nu ut sinandra roman, "Universitetet, Cam-pus Beckomberga".

Ulf växte upp i Filipstad, gick på Ferlin-skolan och konfirmerades i Filipstadskyrka. Det var i slutet på 1970-talet. Gym-nasiet hoppade han av och fick jobb somdiskare på Esso Motor Hotel, nuvarandeHotel John. Sen kom romanen "Balans-gång" ut på Författarförlaget, ett lyckokastgivetvis men det är samtidigt en ärlig ochvälskriven skildring om hur det är att varasexton på högstadiet och gå omkring i ensmåstad och vantrivas. Boken fick ocksåfina recensioner och blev en språngbrädaför Ulfs del. Stockholm hägrade, och efterolika arbeten - bland annat inom mental-vården - hamnade han så småningom påuniversitetet. Först som elev, senare somlärare och doktorand.

När man läser din nya bok fårman en känsla av att du drar en pa-rallell mellan universitetsvärldenoch mentalvården. Är det så?

– Absolut, parallellen är medveten ochman kan rentav säga att mentalsjukhusetär en symbol för universitetet, och viceversa. Det finns många likheter, till exem-pel de rigida maktstrukturerna, det sten-hårda hierarkiska tänkandet och sorteran-det av folk, hur patologiska personer pålöpande band befordras till maktpositio-ner, slutenheten och i viss mån osynlighe-ten utifrån. Med mera. Båda är ett slagsinstitutioner som utgör relativt slutna rumi samhället, och båda omgärdas av ettsnudd på mytologiskt skimmer.

Hur kom det sig att du började in-tressera dig för att botanisera ispråk?

– Jag har alltid gillat att uttrycka mig,redan som liten tecknade jag mycket, la-gade mat på rätt fri hand och spelade olikainstrument som jag dock slutade med närjag skulle vara tvungen att lära mig noter.Jag har också alltid läst mycket, som ton-åring till exempel hela Sjöwall-Wahlöösdekalog "Roman om ett brott" och därnånstans upptäckte jag språkets kraft, hurman kan teckna miljöer, karaktärer ochframkalla stämningar genom språket.Språket är onekligen nyckeln till mångarum inom oss, precis som dofter, synin-tryck och annat.

Du har ett speciellt förhållande tillpoeten Gunnar Ekelöf. Har du skri-vit poesi själv - och kommer detnågon diktsamling av Ulf Larsson?

– Nej, jag kom i kontakt med Ekelöf på80-talet via en god vän som alltid citeradeett av hans verk. Jag kikade lite i verketifråga (En Mölna-Elegi) och slogs av vilkaotroliga bilder Ekelöf lyckats skapa medhjälp av just sitt språk. Många av textav-snitten gav och ger mig fortfarande ennärmast religiös känsla. Förutom Ekelöfläser jag sällan poesi och har heller aldrigskrivit nån bortsett från enstaka rader iprivata sammanhang, och det lär aldrigkomma nån diktsamling av mig. Jag upp-skattar mycket poesins språk och försökeranvända såna grepp i den prosa jag skri-ver, men jag tror inte min starka sida ärminiatyrer av det slag som poesin utgör.

Hur såg dina författarambitionerut när du som ung lämnade Filip-stad för Stockholm?

– Då tänkte jag mig att jag skulle fort-sätta skriva och rätt snart kunna försörjamig som författare. Jag skrev även en tillroman rätt snart efter debuten, men lyck-ades inte riktigt komma överens med för-laget om hur den skulle utformas. Så detblev olika jobb istället, bland annat somkockbiträde på Arlanda, bokhandelsmed-hjälpare och mentalskötare innan jag bör-jade läsa sanskrit och nordiska språk påuniversitetet. Jag har skrivit en hel delspråkvetenskapliga texter, bland annat enavhandling 2004 om Gunnar Ekelöfsspråk. Men först 2011 tog jag upp det litte-rära skrivandet igen.

Din första bok Balansgång från1981 bär tydliga drag av Filipstadoch småstadsmiljön. I din nyaroman är storstaden, och världsliga

metropoler, i centrum. Men du åter-kommer ändå till trakter härikring inågra kapitel. Finns det en chans attdu avhandlar hembygden på nytt iframtida projekt?

– Ja, absolut. Jag har en rätt så långtgången idé om att skriva en roman omnågra udda karaktärer som lever lite utan-för samhället, och den skulle ta sin börjani 50-talets Filipstad och sluta först i våradagar. Där skulle Värmland och Filipstadfå rätt mycket plats.

Skriver du på något nytt just nu?– Jag ska försöka komma igång med

nästa roman inom kort, men just nu skri-ver jag bara på en språkvetenskaplig arti-kel om måltidsspråket i Nobelmiddagar-nas menyer.

Du har bott och arbetat i Japan desenaste åren. Vad lockade dej dit?

– Jag var less på mitt dåvarande jobb påÖrebro universitet, och på att pendla ditfrån Stockholm. En dag våren 2011 fick jagsyn på en annons om en tjänst på Osakauniversitet. Jag har alltid velat prova attbo utomlands, så jag sökte tjänsten ochfick den.

Hur ser du tillbaka på din uppväxt-tid i Filipstad såhär i backspegeln?Beskriv Filipstad med tre ord.

- Uppväxten: lugn, kaotisk och hoppfull.70-talets Filipstad: förutsägbart, snöigtoch samtidigt lite spännande.

Rolf Carlsson

Ulf på besök"hemma" i Filipstadtidigare i höst. Såofta blir det inte nu-mera sedan hanflyttade till Japan,men en gång omåret försöker hanändå hälsa påmamma Lilian ochpappa Lennart.Båda flitiga kors-ordslösare i Kyrk-Filip för övrigt.

KYRK-FILIPKYRK-FILIP 9

Sånggruppen Visa Upp gästadeNordmarks kyrka i september.

Kvartetten bjöd på visor och sånger medjazzkaraktär. Temat i sångerna var natu-ren och kärleken, och framfördes med finstämning i ”Vilken underbar värld”, ”Ifyou know love” och ”Jag ska plocka allarosor”.

Gruppens stämningsfulla sånger upp-skattades högt av de många åhörarna ochde tackades med blommor och många ap-plåder.

Text och foto:Katre Lehtsaar Helmersson

Visor som doftade jazz

Luciakonsert och ljusfestNykroppa kyrka

Lördag 10 december kl. 17

Sussie NilssonNykroppas Lucia med följe

NykroppakörenSolosång av

Madeleine Lindelöf BjurbäckMaria Lundgren, piano

Luciakröningi Filipstads kyrka

Söndag 11 december kl 16(Insläpp 15.40)

Luciakröning och LuciatablåFilipstads Lucia med följe

Madeleine Hyllengren LarssonSolosång av Anders Pettersen

Piano: Bosse Landberg ochJohnny Larsson

Ioktober firades det familjegudstjänst iNordmarks kyrka och många barn del-tog. Kören Sångfåglarna sjöng med sin

ledare Katre Lehtsaar Helmersson vid pia-not sångerna ”Fader till allt som är”, ”Jagvill tacka dig” och ”Gud gav oss händer”.

Ellen Helmersson spelade två piano-stycken och Helena Nordh berättade till-sammans med barnen i Himlakul ompärlorna i Frälsarkransen och vad de bety-der.

Anders E. Carlsson ledde gudstjänstenoch den trevliga gemenskapen fortsattemed tacos i församlingshemmet.

Sångfåglarna sjöng påfamiljegudstjänsteni Nordmarks kyrka.Foto: Ellen Helmersson

Sångfåglar i Nordmarks kyrka

Visa Upp spelade och sjöng i Nordmarks kyrka.

Advents-- ochh julkonsertSöndagen den

4 december

i Nordmarks kyrka kl. 16i Brattfors kyrka kl. 18.30

Sånggruppen Visa uppBrattfors och Nordmarks kyrkokörer

under ledning avKatre Lehtsaar Helmersson

Nils-Erik Mellström - andakt

Välkommen!

Vi sjunger in AdventLesjöfors kyrka

1:a söndagen i Advent 27/11 kl. 18

Rämmens och Gåsborns kyrkokörSolister - InstrumentalisterDirigent Kerstin Chrunak

Madeleine Hyllengren Larsson, andakt

10 KYRK-FILIPKYRK-FILIP

Korsordslösningen skall vara tidningen tillhanda senast den31 januari och adressen är Kyrk-Filip, Box 16, 682 21 Filipstad.Märk kuvertet med ”Korsord nr 4”. De tre först öppnade, rätta lösningarna belönas med varsinTriss-lott och vinsten skickas med post. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Kyrk-Filip.Lycka till!

Vinnare Korsord nr 3 2016:

Gun Eriksson, LesjöforsEva-Gunilla Ribbing, FilipstadHarald Ångström, Lesjöfors

Grattis till vinsten!

Namn: _____________________________________

Adress: _____________________________________

Postadress: __________________________________

Telefon: ____________________________________

KYRK-FILIPS �-ORD_______________

KYRK-FILIPKYRK-FILIP 11

Vi sjunger in julen

Lördag 17 december kl 17 Filipstads kyrkokör - Nykroppakören

Rämmen-Gåsborns kyrkokörerSolosång av Stefan Gustavsson

och Bosse LandbergSolister och orkester

Dirigent Johnny Larsson

Fri entré Insläpp från 16.30Vi bjuder på glögg och

pepparkaka vid kyrkportenInsamling till Svenska kyrkans

internationella arbete

Varmt välkommen!

Julkonserti Filipstads kyrka

JulottaBrattfors kyrka 25/12 kl 7

Anders E Carlsson, Brattfors kyrkokörKatre Lehtsaar Helmersson - fiol, orgel

Nordmarks kyrka 25/12 kl 7 Sussi Nilsson

Solosång av Susanne SaikoffGåsborns kyrka 25/12 kl 7

Johan Unger, Familjen EkebergNykroppa kyrka 25/12 kl 7

Nils-Erik Mellström, NykroppakörenDietmar Schmid - saxofon

Rämmens kyrka 25/12 kl 7Madeleine Hyllengren Larsson

Rämmens kyrkokör

Bygdegudstjänsti Västeruds bystuga

Annandag jul 26 december kl. 11

Anders E Carlsson

Alexander Hörnquist - flöjt

Katre Lehtsaar Helmersson - fiol

Kyrkkaffe

Anmälan för kyrkskjuts senast 23/12

Berömdheterr påå våraa kyrkogårdar____

Det vilar en hel del berömdhe-ter på våra kyrkogårdar.John Ericsson må vara den

störste och mest kände. Men vilkafler finns som har sitt sista vilorumhär? I en liten miniserie ska Kyrk-Filip kasta ett ljus på dessa "kändi-sar". Först ut: Alf Kjellin.

Alf Kjellin (1920-1988) nådde visserligenHollywood men fick aldrig riktigt fart påskådespelarkarriären där. Däremot gickdet bättre som regissör.

Han föddes i Lund men från 1928 boddefamiljen Kjellin i Karlstad där pappaHelge fått tjänst som chef för Värmlandsmuseum. Alf Kjellin kom tidigt till Stock-holm, där han sökte in till Dramatenselevskola men kom inte in. Ett kontraktmed Svensk Filmindustri ledde ändå in ifilmbranschen och han debuterade 1937 iGustaf Edgrens "John Ericsson – segrarenvid Hampton Roads". Som en händelsehar han idag sin viloplats på gamla kyrko-gården vid kyrkan, varifrån man kan seJohn Ericssons mausoleum. Här har fa-miljen Kjellin gravplats och Alf Kjellinvilar här tillsammans med mor, far ochsystern Alva, för övrigt en annan välkändprofil i stan inte minst genom sitt kyrkligaengagemang.

Filmen "Hets" (1944) blev Kjellins storagenombrott. Till hans större filmer räknasockså "Driver dagg, faller regn" från sam-ma tid. Kjellin utnämndes till den mestpopuläre manlige svenske skådespelaren1947, och på den vägen lyckades han nåUSA och Hollywood. Samma år flyttadehan över till Hollywood, men återvändetill Sverige igen 1953 för fortsatt filmkar-riär i tio år. Därefter flyttade han till USAmera permanent, och när det gick alltförtrögt med skådespelarkarriären valde hanatt ställa sig bakom kameran istället. Somregissör inom framförallt tv-industrinlyckades Alf Kjellin skapa sig ett namn.

Ett urval tv-serier som kan tillskrivashonom är "Columbo", "Bröderna Cart-wright", "Mannen från UNCLE", "Hawaii

Five-O", "Familjen Macahan", "Lilla husetpå prärien", "Dynastin" och "På farligtuppdrag". I början av 1980-talet dök hanåter upp som skådespelare i svenska tv-produktioner, däribland "Vid din sida".Men Alf Kjellin valde att bo kvar i USA.När han gick bort 1988 var han bosatt iBeverly Hills, Kalifornien.

Familjen Kjellins grav i Filipstad.

Den unge Alf Kjellin och Mai Zetterling i“Driver dagg, faller regn”. Foto: Svenska Film-institutet.

Folkmusik i juletidTrettondag jul

Per SaxholmTio folkmusiker från Värmland

musicerar tillsammans

Kl. 11 i Gåsborns kyrkaKyrkkaffe

Kl. 16 i Filipstads kyrkaFörtäring på kyrkans hus

Fira julhelgeni Filipstads kyrka________

Julafton 24/12 kl. 12. Vi bygger jul-krubban tillsammans. Madeleine Hyllen-gren Larsson, Helena Nordh. Ellen Hel-mersson, piano, Katre Lehtsaar Helmers-son, fiol.Julafton kl. 23.30. Midnattsmässa. PerSaxholm. Rustan Christensson, trumpet,Johnny Larsson, orgel, Johnny R Nilsson,slagverk. Glögg serveras i vapenhuset eftergudstjänsten.Juldagen 25/12 kl. 7. Julotta. Per Sax-holm. Filipstads kyrkokör. Lars Monfelt,solosång, Birgitta Ekängen, orgel.

Julkonsertpå Lesjöfors Museum

Annandag Jul 26/12 kl. 18

Rämmens och Gåsborns kyrkokörSven Olsson, sång

Kerstin Chrunak, dirigentJohn-Elis Hollsten

Behöver du komma i kontakt med kyrkan i något ärende? Här hittar du våra aktuellatelefonnummer och adresser

FILIPSTADS FÖRSAMLINGBox 16, 682 21 Filipstad

FILIPSTAD

Församlingsexpedition

Kyrkans Hus, Kyrkogatan 2Telefon- och öppettid tisdag-fredag 9.30-12 187 50Fax 150 22E-post: filipstads.forsamling@svenskakyrkan.seKyrkoherde Madeleine Hyllengren Larsson 187 53Komminister 187 61Komminister Per Saxholm 187 67Kyrkobokföring 187 51Sverigefinsk verksamhetMerja Piispanen 0586-688 30Diakon Anette Bäck Davidsson 187 60Organist Johnny Larsson 187 52Församlingspedagog 187 59Barntimmeledare Helena Nordh 187 54Husmor Anette Dahlberg Mella 187 64Filipstads kyrka 107 71Kyrkvaktmästare Thomas Nilsson 107 75 Skavnäsets kapell, tel och fax 213 22

BRATTFORS

Komminister Anders Ekelund Carlsson 187 57Kantor Katre Lehtsaar Helmersson 187 68Kyrkvaktmästare 401 31 Övrigt se Filipstad

NORDMARK

Församlingshem, tel och fax 503 70 Kyrkvaktmästare Marina Karlsson Berg 501 90Övrigt se Brattfors

NYKROPPA

Församlingsexpedition

Sockenvägen 5, 680 90 NYKROPPATelefon- och öppettid onsdag 10-12 413 68Fax 411 72Nykroppa kyrka 413 08Kyrkvaktmästare Patrik Lundberg 413 40Sockenstugan, köket 419 16Övrigt se Filipstad

LESJÖFORS

Församlingsexpedition

Piltorpsvägen 4, 680 96 LesjöforsTelefon- och öppettid, tisdag och fredag 10-12 300 86Fax 301 40Kantor 187 55Lesjöfors kyrka 300 38Kyrkvaktmästare Jonny Olsson 300 37Övrigt se Filipstad

RÄMMEN

Rämmens kyrka 320 67Kyrkvaktmästare Jan Boork 187 66 Sockenstuga, tel och fax 320 30Övrigt se Lesjöfors

GÅSBORN

Gåsborns kyrka, tel och fax 230 30Kyrkvaktmästare Rolf Bjur 230 29Övrigt se Lesjöfors

Kyrkoförvaltning

Ekonomiassistent 187 56Assistent 187 65

Kyrkogårdsförvaltning

Axelsvik, Östra begravningsplatsenExpedition tfn-tid måndag-fredag 10-12 102 54Kyrkogårdsföreståndare Eije Wigh 187 63Arbetsledare Magnus Henriksson 187 72Trons kapell, krematoriet, fax 128 75Krematorievaktmästare Sandra Henriksson 128 78Personalrum 100 48

Kyrkofullmäktige och kyrkorådOrdförande kyrkofullmäktige Sune Frisk 415 32Ordförande kyrkorådet Leif Holmgren 070-340 78 73

Besök även vår hemsida på nätet!www.svenskakyrkan.se/filipstad

KYRK-FILIPKYRK-FILIPInformationsblad från Filipstads församling

Utkommer 4 gånger per år och delas ut gratis till alla hushåll inom församlingenUpplaga: 5 600 ex

Redaktör: Rolf CarlssonAnsv. utgivare: Madeleine Hyllengren Larsson

Postadress: Kyrk-Filip, Box 16, 682 21 FilipstadTelefon: 0590-187 50E-post: filipstads.forsamling@svenskakyrkan.seProduktion: Vivenda Media, Filipstad/VF Tryck, KarlstadDistribution: PostNord

Nästa nummer utkommer i februariManusstopp 31 januari