LAG (1915:218) OM AVTAL OCH ANDRA

RÄTTSHANDLINGAR PÅ

FÖRMÖGENHETSRÄTTENS OMRÅDE

Avtalslagen

AVTALSLAGEN

Avtalslagen är stommen i svensk

avtalsrätt och reglerar allt från när du

köper en liter mjölk till frågan om ett

stort bolag exempelvis är bundet av ett

avtal som chefen slutit med en

konkurrent.

Avtalslagen fungerar som en s.k. default-

lag som rycker in då det inte finns annan

lagstiftning som är mer specifik, speciell

avtalsrätt som Köplagen och

Konsumentköplagen.

AVTALSLAGEN

Avtalslagen berör bara själva

avtalsslutandet. Om den vara eller

tjänst man köpt är felaktig är

avtalslagen aktuell.

Avtalslagen är snart 100 år gammal,

och många av avtalsrättens delar

har utvecklats betydligt i

domstolarnas praxis.

PAKTA SUNT SERVANDA

Löftesprincipen är huvudregel för

avtalsslutande i svensk rätt. Ett avtal

sluts i två led. Först lämnar någon ett

anbud sedan svarar motparten med en

accept (ett godkännande svar) och så

uppstår ett avtal.

Avtalslagens första kapitel är tillämpligt

på all slags avtalsslutande i svensk rätt.

Bestämmelserna är dock dispositiva. Har

parterna bestämt något annat sätt att

sluta sina avtal på gäller alltså det.

PAKTA SUNT SERVANDA

Undantaget är avtal där det finns

tvingande lagstiftning som kräver en

annan form för avtalsslutande,

exempelvis vid fastighetsköp. Vid

fastighetsköp är man bunden vid

sina bud enligt löftesprincipen först

då man skrivit på kontraktet.

1 §

1 § Anbud om slutande av avtal och svar å

sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-

9 §§ sägs, bindande för den, som avgivit

anbudet eller svaret.

Vad i nämnda paragrafer stadgas skall

lända till efterrättelse, så vitt ej annat

följer av anbudet eller svaret eller av

handelsbruk eller annan sedvänja.

I fråga om avtal, för vars giltighet enligt

lag fordras iakttagande av viss form, gälle

vad särskilt är stadgat.

ANBUD OCH ACCEPT

Anbud och svar måste vara exakt lika för att ett bindande avtal ska uppkomma. Den som lämnar ett anbud är bunden av det och likaså den som avger accepten.

Om svaret avviker från anbudet är den som svarat bunden av svaret som om han givit ett nytt anbud (se 6 § 1 st om så kallad oren accept). Man måste inte upprepa hela innehållet. Det räcker med ett bekräftande svar för att anbud och svar ska anses vara lika.

Kontrollera också att det rör sig om ett bindande anbud och inte om ett utbud (jfr 9 §).

2 § OM TID FÖR ACCEPT

Vid muntliga anbud gäller inte löftesprincipen. Anbudsgivaren är bara bunden av sitt anbud om han får ett omedelbart svar på sitt muntliga anbud. Man kan avtala om en acceptfrist i anslutning till det muntliga anbudet och då gäller att anbudsgivaren är bunden av anbudet under fristen enligt huvudregeln.

Andra stycket är en reklamationsregel och är ett undantag från huvudprincipen att man inte kan bli bunden av avtal utan att vara aktiv (så kallad passivitetsbindning eller negativ avtalsverkan).

ANBUD MED RESERVATION = UTBUD

Enligt löftesprincipen har man rätt att reservera sig mot att bindas av sitt anbud genom att tydligt markera att man inte anser sig bunden av det (s.k. utbud).

Reservationen medför dock svarsplikt om någon skulle nappa på utbudet. Det krävs alltså ett svar för att avtal inte ska komma till stånd om någon skulle nappa på ett utbud.

FULLMAKT

En fullmakt är ett uppdrag att utföra någonting för en annans räkning. Fullmakten kan vara både skriftlig och muntlig och kan även grundas på en persons handlande utåt mot tredje man.

Andra kapitlet utgör grunden för mellanmansrätten och reglerar när någon ger någon annan i uppdrag att t.ex. sluta ett avtal för den förstnämndes räkning.

Där förklaras hur en giltig fullmakt utformas och förhållandet mellan huvudmannen och fullmaktsgivaren respektive dessas förhållande till tredje man.

BEHÖRIGHET OCH BEFOGENHET

Behörighet är den yttre ringen som kan

begränsas till befogenheten; den inre gröna

ringen.

BEHÖRIGHET O BEFOGENHET EXEMPEL

Fullmäktigen B ska köpa en bil åt huvudmannen A. Med sig till bilhandlaren har B en skriftlig fullmakt där det står att B får köpa en röd bil åt A. Något pris framgår inte av fullmakten, men innan B kom till bilhandlaren ringde A och sa att den maximalt fick kosta 80 000 kronor. Hos bilhandlaren har B helt glömt bort vad A sagt och köper en röd bil för 160 000 kronor åt A. När pappren skrivs på (vid kunskapspunkten) har bilhandlaren ingen aning om att B egentligen inte fått köpa en så dyr bil, han är alltså i god tro. Därför är köpet bindande mellan A och bilhandlaren. Att bilhandlaren tio minuter senare får ett samtal från A som i insett att han just köpt en alldeles för dyr bil spelar ingen roll för bedömningen enligt huvudregeln.

ÖVERSKRIDANDE AV BEHÖRIGHET

Om fullmäktigen överskrider sin behörighet enligt fullmakten är huvudregeln att rättshandlingen inte blir gällande mot fullmaktsgivaren/ huvudmannen. Bestämmelsen ger dock ett undantag till huvudregeln:

Om en fullmäktig överskrider sin behörighet till nytta för huvudmannen blir huvudmannen bunden av avtalet eftersom det har blivit använt just till hans nytta.

STÄLLNINGSFULLMAKT

Ställningsfullmakter återkallas

genom att man skiljer fullmäktigen

från tjänsten. På grund av Lagen om

anställningsskydd (LAS) kan det

vara svårt att åstadkomma. Det

räcker inte med en omplacering utan

det krävs ett effektivt avskiljande

från tjänsten för att

ställningsfullmakten ska anses

återkallad.

3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET

28 § Rättshandling, den någon blivit

rättsstridigt tvungen att företaga, vare, där

tvånget utövats genom våld å person eller

genom hot, som innebär trängande fara, icke

gällande mot den tvungne.

Har tvånget utövats av annan än den, gent

emot vilken rättshandlingen företogs, och var

denne i god tro, åligger det dock den tvungne,

där han vill mot honom åberopa tvånget, att

utan oskäligt uppehåll efter det tvånget

upphörde giva honom meddelande därom vid

äventyr, om sådant underlåtes, att

rättshandlingen varder gällande.

3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET

29 § Rättshandling, den någon utan

användande av sådana tvångsmedel, som

i 28 § avses, rättsstridigt tvungit en

annan att företaga, vare ej gällande mot

den tvungne, där den, gentemot vilken

rättshandlingen företogs, själv utövat

tvånget eller ock insett eller bort inse, att

rättshandlingen framkallats genom

rättsstridigt tvång från annans sida.

3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET

30 § Där den, gent emot vilken en

rättshandling företagits, framkallat

densamma genom svikligt

förledande eller ock insett eller bort

inse, att den, som företog

rättshandlingen, blivit svikligen

förledd därtill av annan, vare

rättshandlingen icke gällande mot

den förledde.

3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET

31 § Har någon begagnat sig av annans

trångmål, oförstånd, lättsinne eller

beroende ställning till att taga eller

betinga sig förmåner, vilka stå i

uppenbart missförhållande till det

vederlag, som må hava blivit erlagt eller

utfäst, eller för vilka något vederlag icke

skall utgå, vare rättshandling, som

sålunda tillkommit, icke gällande mot den

förfördelade.

3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET

32 § Den, som avgivit en

viljeförklaring, vilken i följd av

felskrivning eller annat misstag å

hans sida fått annat innehåll än

åsyftat varit, vare icke bunden av

viljeförklaringens innehåll, där den,

till vilken förklaringen är riktad,

insåg eller bort inse misstaget.

3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET

33 § Rättshandling, som eljest vore

att såsom giltig anse, må ej göras

gällande, där omständigheterna vid

dess tillkomst voro sådana, att det

skulle strida mot tro och heder att

med vetskap om dem åberopa

rättshandlingen, och den, gentemot

vilken rättshandlingen företogs,

måste antagas hava ägt sådan

vetskap.

TIDPUNKT FÖR OND TRO

39 § Är enligt denna lag giltigheten av avtal eller annan rättshandling beroende därav att den, gentemot vilken rättshandlingen företogs, icke ägde eller bort äga vetskap om visst förhållande eller eljest var i god tro, skall hänsyn tagas till vad han insåg eller bort inse vid den tidpunkt, då rättshandlingen blev honom kunnig. Dock må, där särskilda omständigheter sådant föranleda, hänsyn jämväl tagas till den insikt han vunnit eller bort vinna efter nämnda tidpunkt, men innan rättshandlingen inverkat bestämmande på hans handlingssätt.

TIDPUNKT FÖR OND TRO - EXEMPEL

Fullmäktigen B ska köpa en bil åt huvudmannen A. Med sig till bilhandlaren har B en skriftlig fullmakt där det står att B får köpa en röd bil åt A. Något pris framgår inte av fullmakten, men innan B kom till bilhandlaren ringde A och sa att den maximalt fick kosta 80 000 kronor. Hos bilhandlaren har B helt glömt bort vad A sagt och köper en röd bil för 160 000 kronor åt A. När pappren skrivs på (vid kunskapspunkten) har bilhandlaren ingen aning om att B egentligen inte fått köpa en så dyr bil, han är alltså i god tro. Därför är köpet bindande mellan A och bilhandlaren. Att bilhandlaren tio minuter senare får ett samtal från A som i insett att han just köpt en alldeles för dyr bil spelar ingen roll för bedömningen enligt huvudregeln.

TIDPUNKT FÖR AVLÄMNANDE - FÖRSENAD POST

40 § Skall någon enligt denna lag giva annan ett meddelande, vid äventyr att eljest avtal anses slutet eller anbud antaget eller rättshandling, som av honom eller å hans vägnar företagits, bliver mot honom gällande, och varder sådant meddelande inlämnat för befordran med post eller telegraf eller eljest på ändamålsenligt sätt avsänt, må ej den omständigheten, att meddelandet försenas eller icke kommer fram, föranleda därtill att avsändaren icke anses hava fullgjort vad honom åligger.

Professor Christina Ramberg har tagit fram

Avtalslagen 2010 med motiveringen:

Sveriges praktiserande jurister behöver

Avtalslagen 2010. Den behandlar många

rättsliga problem som inte regleras i den

omoderna avtalslagen från 1915, t.ex. vad som

gäller om culpa in contrahendo, fastställande av

avtals innehåll och avtalsbrott.

Avtalslagen 2010 har inte antagits av Sveriges

riksdag. Men det är lag på så sätt att den visar

vad som är gällande svensk rätt. Den är en

kodifikation (restatement) av svensk avtalsrätt.

AVTALSLAGEN 2010 CHRISTINA RAMBERG

AVTALSLAGEN 2010 CHRISTINA RAMBERG

Culpa in contrahendo är en

skadeståndsrättslig term och betyder vårdslöshet

vid avtalets ingående. Vanligen kan culpa in

contrahendo aktualiseras i fall där vårdslösheten

har uppstått i förhandlingar som inte leder till

avtal men kan även förekomma vid

förhandlingar som har lett till avtal.

The Principles of European Contract Law PECL

Lag (1987:822) om internationella köp CISG

PROBLEM ATT LÖSA

1. Adam och Bea

Avtals ingående.

Bedöm följande händelseförlopp. Analysera om varje

enskilt steg utgör ett rättsligt bindande anbud.

Adam sätter in en annons på Blocket.se: “Moped märke

XYZ endast 3 år gammal och försiktigt körd till salu för

10 000 kr.”

Bea svarar på mail till Adam: “Hej, jag vill gärna köpa

din moppe.”

1a) Adam har ångrat sig. Måste han sälja till Bea?

1b) Låt oss anta att Adam inte ångrar sig. Kan Bea

ringa till Adam innan Adam svarat på hennes mail och

säga att hon ångrar sig?

MERA ADAM OCH BEA

Låt oss anta att Bea inte ångrade sig. Adam läser att

Bea är intresserad och hittar henne på Facebook.

Eftersom hon är uppkopplad börjar de chatta med

varandra.

A: Kul att du är intresserad av min moped. Är du seriös?

B: Visst! Jag är jätteseriös. Jag har ju provåkt den

tidigare. Jag kan komma förbi på fredag e.m. med

pengarna och hämta den.

Därefter lämnar Adam datorn för att gå på toaletten.

Sedan ringer en kompis. Först efter två timmar kommer

Adam tillbaka till datorn och skriver: Bra! It is a deal!

B: Nej du försvann ju, nu har jag köpt en annan

moped.

1c) Kan Bea ångra sig?

ÄNNU MERA ADAM OCH BEA

Låt oss anta att Bea inte ångrade sig i samband

med chattandet och att de båda övergick till

mailkorrespondens efter att Bea erbjudit sig att

hämta mopeden på fredag.

A: Bra att du kan komma på fredag och att vi är

överens om priset. Jag säljer såklart mopeden i

befintligt skick.

1d) Kan Bea vägra att gå med på befintligt skick-

villkoret?

IG OCH MVG

Inge Gold (IG) bor på landet, är gammal och har svårt att röra på sig. Han ber sin yngre avlägsna släkting, den 15 år gamla Maj-Viola Göransson (MVG) att hjälpa honom med att (a) teckna ett hyreskontrakt på en tvårumslägenhet inne i stan, (b) ta ut 10 000 kr på banken samt (c) sälja hans fastighet för minst 400 000 kr.

Fullmakten ser ut såhär:

Jag, Inge Gold (personnummer 123567-8901) ger härmed fullmakt för Maj-Viola Göransson (personnummer 123567- 8901) att företräda mig i alla angelägenheter.

Inge Gold

Inge Gold

IG OCH MVG FORTS

MVG får problem. Hyresvärden säger att

han inte accepterar fullmakten och kräver

att IG själv skriver på och är fysiskt

närvarande, banken säger att det krävs

fullmakt på bankens blankett med två

vittnen och mäklaren säger att det inte är

möjligt att sälja fastigheten eftersom

MVG är omyndig. Förklara för MVG vad

som gäller!

SVAR ADAM OCH BEA

Relevanta paragrafer: 2.1, 2.2, 2.3, 2.5, 2.6, 2.8

Inledande svar: Det är svårt att avgöra vad som

är ett anbud. Det är en sak att säga att man vill

något men en ANNAN sak att vilja binda sig

rättsligt. Man måste ha kommunicerat en vilja

att binda sig rättsligt som motparten har fäst

befogad tillit till. Med betoning på rättsligt (vilket

är något annat än moralisk/social bundenhet).

När en förhandling pågår, krävs det ofta något

sorts finaliseringsmoment innan rättslig

budenhet uppkommer.

SVAR ADAM OCH BEA FORTS

1a) Annonsen är tillräckligt preciserad och

utvisar att Adam vill bli rättsligt bunden, 2.2(1).

Men erbjudanden till en obegränsad krets är inte

bindande, 2.2(2).

Jfr I CISG Art 14(2). I PECL 2:201(3) sägs att

anbud till en obegränsad krets är bindande så

långt lagret räcker om anbudsgivaren är

näringsidkare. I svensk doktrin anses att anbud

till en obegränsad krets inte är bindande (till

skillnad från i Norge och Danmark där det finns

rättspraxis på att erbjudanden från

näringsidkare är bindande).

Slutsats: Adam kan ångra sig.

SVAR ADAM OCH BEA FORTS

1b) Första frågan är om Beas svar är rättsligt

bindande.

Christina Ramberg anser att det endast är en

förhandlingstrevare eftersom den inte tillräckligt

tydligt ger uttryck för att hon anser sig rättsligt

bunden, 2.5. Sedan kan man komma in på att det

spelar roll om Adam tagit del av mailet innan

Bea ringer, 2.6. Det viktiga är alltså inte om

Adam hunnit svara utan om Adam hunnit ta del

av mailet innan Bea ringer.

SVAR ADAM OCH BEA FORTS

Här bör påpekas att i engelsk rätt så gäller the

mailbox rule (eller kontraktsprincipen), vilket

innebär att Bea kan ångra sig ända till dess

Adam accepterat (lagt svaret på postlådan).

Men enligt svensk rätt gäller att Bea är ensidigt

bunden under acceptfristen.

Slutsats: Om Adam tagit del av mailet innan Bea

ringde, så kan inte Bea ta tillbaka sitt anbud –

om det nu ska ses som ett erbjudande om att

förplikta sig rättsligt.

SVAR ADAM OCH BEA FORTS 1 C

1c) Här är frågan vad som är muntligt och skriftligt, eftersom muntliga anbud ska antas omedelbart, 2.2(3).

Chatt kan sparas (t.ex. genom skärmdumpar) och är därför skrift. Men kontexten är så snarlik en muntlig konversation, att Christina Ramberg tror att man skulle tillämpa § 2.2(3) om att muntliga anbud ska antas omedelbart. I Avtalslagen 2010 finns ingen definition av skrift (eller underskrift).

Dessutom kan man diskutera vad som är ”omedelbart”.

Christina Ramberg tror inte att två timmar är omedelbart.

Slutsats: Bea kan ånga sig.

SVAR ADAM OCH BEA FORTS 1 D

1d) Adams svar innehåller ett tillägg (det är en oren accept), 2.8. Därför gäller det som ett nytt anbud som Bea kan välja att anta eller förkasta. Bea kan också hävda att de redan slutit ett avtal genom den tidigare mailkorrespondensen och att deras avtal ska fyllas ut med köplagens regler om att mopeden ska motsvara hennes befogade förväntningar (köplagen § 17). Men sannolikt är den föregående korrespondensen av sådan art att parterna endast är på förhandlingsstadiet.

Slutsats: Bea behöver inte gå med på villkoren och kan vägra köpa mopeden. Hon kan inte kräva att få köpa den utan befintligt-skick-villkoret.