28
Långsele Ett samhälle i förvandling Del 4, fr.o.m. 1958

Langsele Del 4 1958

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Langsele Del 4 1958

LångseleEtt samhälle i förvandling

Del 4, fr.o.m. 1958

Page 2: Langsele Del 4 1958

1958 Ådalsbanan, mot Sollefteå, elektrifieras.Jordbruksepoken på Forsse bruk avslutas

1960 Den gamla kyrkoruinen, söder om den nuvarande grävs ut. Dess betydelseunder historien kan dock inte fastställas.3941 st innevånare i Långsele socken, vilket innebär att socknen minskade iantal för första gången på ca: 100 år. Långsele samhälle ökade dock ochminskningen berodde mer på att de omkringliggande byarna började en liteavfolkning, liksom Österforse.

1961 Fjärrblockering av sträckan Bräcke - Långsele färdigställs, vilket innebar attsträckan kunde fjärrmanövreras från Ånge och att stationspersonal kundeundvaras i t.ex. Helgum, Graninge och Fångsjöbacken för att nämna några.Faxängens idrottsplats började anläggas då den gamla idrottsplatsen skullege plats åt den nya tvätterianläggningen

1966 Året för den nya skolformen och den gamla realskolan hade börjat tjäna ut.Detta innebar att grundskolan blev 9-årig och obligatorisk. Centralskolanbyggdes därför ut för sitt nyinrättade högstadium, väster om den befintligabyggnaden.

1968 Den nya vattenkraftsstationen i Österforse stod klar.Nya omklädningsrum samt samlingslokal färdigställs på Faxängen avkommunen, ledd av Fritidsnämndens ordförande John Högberg.Kommunen investerar och har investerat en hel del just dessa år, innan denförestående kommunsammanslagningen. Högstadieskolan,avloppsreningsverk, VA-system, asfaltering, Faxängen m.m….

1969 Shell rivs för att ge plats åt Möbelvaruhuset, samt att den nya vägen tillSollefteå hade anlagts.Nya tvätteriet färdigställs

1971 Långsele uppgick, i samband med kommunsammanslagningarna, i Sollefteåkommun, tillsammans med Helgum, Boteå, Resele, Ådalsliden, Ramsele ochJunsele.

1972 Forsse gamla kraftverk och rester av den gamla fabriken rivs1973 Det anrika TR-huset vid stationen rivs liksom det centrala Föreningshuset.1976 Den nya bron över Faxälven byggs. Den uppförs invid den gamla på

nedströmssidan. Äntligen kunde samhällets bilister tillåtas att mötas påbron.Gamla Terrassen och ”Olles sport” rivs.

1982 Sista året då flottning genomförs på Faxälven, till alla båtägares storaglädje.

1993 Kuben byggs av en stiftelse inrättad av LAIFNya vägporten byggs

2000 Tågklarerarna tas bort som yrkesgrupp på stationen, efter 114 år. Stationenblir en s.k. fjb-station.

2003 Fastigheterna vid Fridhemsgatans slut, på bägge sidor börjar rivas.Detsamma gäller hyreshusen i Hamre och i Långsele samhälle(Stationsgatan).

Page 3: Langsele Del 4 1958

Centrum 1958

HSB Brf Violen är färdigställd. Ett nytt centrum växte fram efter Köpmangatan, med Ur &Optikaffär, Kiosk, Elaffär, Blomsteraffär samt Restaurant och Café.Observera Minigolfbanan bredvid Nordströms Livs. Den drevs några år, tilldecennieskiftet, då fotboll och ishockey blev det som ytorna mest kom att användas tillframöver.Hela Östmansvägen och Strandvägen är nu full med egnahemsfastigheter.

Page 4: Langsele Del 4 1958

Centralskolan 1958

Skolan utrustades också med en gymnastiksal, ett par år före denna bilds tillkomst.Skolplanen var fortfarande väldigt begränsad på ytor.

Page 5: Langsele Del 4 1958

Shell-verkstaden 1960

Bensinstationsföreståndaren Helge Sjödin undersöker en VW 57:a??... på verkstadentillsammans med mekanikern Jan-Ola Fagerström. Här jobbade också Yngve Westin,sedermera arrendator av Strandbadet, busschaufför samt vattenskidåkare liksom bildensJan-Ola.

Page 6: Langsele Del 4 1958

TR-huset ca: 1960

Lite av en idyll? Trafikrestaurangen var ett trevligt inslag på den vältrafikerade stationen.Loggian, som tidigare förband stationshuset med TR, har nu ersatts av blommor ochgrönområde

Page 7: Langsele Del 4 1958

Samhället….i sin glans dagar….1961

Mingolfbanan vid ”Violen” är dessvärre nu riven, liksom den västra gaveln på Ersta ladugård.Men observera….att det fortfarande är väldigt tunt med bilägare i samhället.Parkeringsplatserna är relativt tomma fortfarande. Mycket större än så här, blir inte Långselesamhälle! Kvar att bygga är endast de 3 bostadshusen närmast Faxängen till vänster påbilden.

Page 8: Langsele Del 4 1958

Centrum 1961

Brf Renen har invigts och Faxängens idrottsplats håller på att färdigställas påHemmansägare Gustaf Östmans gamla betesområde.Södra stomjorden, dvs. ”Stommen”, är ännu inte så igenväxt som 40 år senare.Upplysningsvis så gick den äldsta landsvägen till Forsse förbi här, från Örbäck via”Stommen”- förbi nuv. Renens norra gavel – och rakt förbi gamla Linders och förbandsmed vägen mot Sollefteå och bron över Faxälven. Vägen heter numera”Herrgårdsvägen”.

Page 9: Langsele Del 4 1958

Centrum 1961

Faxängens byggnation t.h., och fortfarande mycket träd runt Erstad herrgård.Här på Rosengatan, på bakgården utav ett av de bortre ”Westlinshusen” hade ävenRisingsbo sin depå med läskedrycker 4-5 år senare. Långsele bryggeri, på Spetsbergen,hade något innan denna bilds tillkomst lagt ner sin verksamhet. Sobra, Sollefteå BryggeriAB, tog över delar av verksamheten och en lastbil.

Page 10: Langsele Del 4 1958

Centrum ca: 1964

Centrum i full blom, med frv: Matsal, Krogen och Regnbågens fik, CA MurénsBlomsteraffär, Sixtus Rydéns Eltjänst, Apoteket, Färghandel, Wanders kiosk och Ur &Optik. Övriga företag i Violen var Salong Chic och Westins bageri. Biblioteket låg i C-husets källarvåning. Lägenheterna 3 r & k, där flertalet också hade s.k. uthyrningsrum.I detta huset, B-huset, bodde bl.a.: Nybergs, Ternedahls, Granlunds, Sjödins, Pahléns,Asks, Pressas, Oskarssons.I A-huset bodde ”Bylko”, ”Pingens”, Näsströms, Hultgrens, ”Kalle Klipp” och i C-husetbodde Lantz, Sundbergs, Helge Sjödins, Nilssons, Mohlins, Paalos, Gantemos ochGöranssons.

Page 11: Langsele Del 4 1958

Allén ca: 1965

Vår ”tjusiga” Allén, som sträckte sig, ursprungligen, från stationen till herrgården ochsom senare skulle ge plats till ”tråk-bygget” Konsumhallen, sedd från ”Durex-automaten”vid Sjölanders herrfrisering, med föreningshuset t.h., med den farlige ”Raketen” sominneboende på bv..Konsumbageriet t.v., som senare blev Taxi, Laif-kansli och senast Caspers kläder.

Page 12: Langsele Del 4 1958

Stationsgatan 1966

Olles Sport blev Bilaffär som drevs av Gustav Kronman från Forsse. Bakom affären såfanns även byns andra taxibolag ett tag.Men vem sa att det var bättre snöröjning förr?

Page 13: Langsele Del 4 1958

Terrassen 1966

”Terra” …..då det verkligen var ”Terra”! Kring denna tid och en bra tid framöver, så stodett alltid stort antal mopeder uppställda efter väggen. Stället blev synonymt enungdomsgård för oss femtiotalister. Stället drevs av konditor Gunnar Westin och hansfru, Tora, under många år.En päronfestis för en spänn……en Hobson för 25 öre……3 spel på flipper för 1 spänn!!!Många är vi ungdomar som suttit på räcket och väntat på att stället skulle öppnas påsöndagarna kl 13.

Page 14: Langsele Del 4 1958

Folkets Park ca: 1967

Ådalens nöjescentra, med både schlager, rock’n roll, jazz och lite pop innan det revs föratt ge plats åt ”nyvägen”. Stället var otroligt populärt från 50-talets början och dryga 10år framåt. Här trängdes kända jazzmusiker, rockkungar och de kommandepopstjärnorna.Bilden tagen innan byggnaden revs för att ge plats åt ”nyvägen”, på sträckan Långsele –Örbäck.

Page 15: Langsele Del 4 1958

”Herrfemman” 1967

1967 DIV VSödra

Ådalslidens SK 16 13 3 0 56 - 18 29

Junsele IF 16 10 3 3 49 - 26 23

Långsele AIF 16 11 0 5 52 - 40 22

Resele IF 16 10 1 5 54 - 37 21

Nordingrå SK 16 6 1 9 37 - 34 13

Backe IF 16 5 2 9 24 - 47 12

Sandö IF 16 4 2 10 34 - 41 10

Remsle UIF 16 4 1 11 27 - 52 9

Graningealliansen 16 2 1 13 27 - 65 5

"Lia" vann femman, med Erkki Hiltunen, Svante Hamberg, Lundin m.fl som härförare. Finfotboll på en av de vackraste fotbollsanläggningarna. Junsele kom 2:a strax före LAIF. Junselemed Roland Wedin, tvillingarna Eriksson och Lasse Strömberg m.m, vann femman året därpå.LAIF däremot, låg oftast bland de främsta lagen i herrfemman men lyckades aldrig nå fyranunder 60-talet. I 1967 årslag ingick bl.a. Ola Olsson, Kjell Westlin, Svante Nilsson, KennethBergström, Rolf Lindström, Sten Eriksson, Christer Sjödin, Thore Westlin, KG Tysk, TorstenPettersson, PG Qvist. Ledare för laget var legendariska Ernst Ferlander och Ahle Westin. "KB"försvann sedan till "Lia" liksom "9:an", vilket gav utrymme för spetsbergens Eusebio,"Svenne" Westlin, att ta plats i startelvan. "Svenne" försvann senare till Luleå och Div II.Detta var under de år då LAIF hade ett mycket bra lag men inte riktigt nådde ända fram. Meddistriktets snabbaste forward i "Sten-Ecke", den oberäknelige teknikern och "Violens" gåva tillfotbollsvärlden "9:an" Sjödin, Berggatans bidrag var storskytten "KB" Bergström, dirigenten"PG" uppbackad av "ångvälten från Skåningarna", "Limpan" Lindström. Inte att glömma, förreturistchefen Ola "Zamora" Olsson. Få kunde kasta sig så orädd framför fötterna påmotståndarnas "Nordahl-typer" och få kunde vråla som honom:" Den är miiiiiiin..........!". Enriktig målvakt m.a.o.. Frågan är egentligen hur detta lag kunde missa läget att kliva upp? Trornog att man tränade lite för dåligt och inte var riktigt seriösa, men det är bara spekulationer.Får kanske ta en diskussion om detta med någon av dessa, som var me'.

Graningealliansen blev sist detta år och spelade året efter i sexan (Det fanns även Div VII !)."Slaktar-Hellström" var klubbens store man under denna tid. Spelare var bl.a. Inge Åberg,Berglund, Lögdberg, Maijstedt, Lundberg ...m.m......dvs alla de klassiska Graningenamnenfanns med i uppställningen. Sandö IF är värt ett kapitel för sig, med en fotbollsplanstrategiskt placerad mitt i Ångermannaviken. Vackert placerad men endast ett "stenkast" frånvattnet, vilket medförde att den intilliggande roddbåten fick användas ett otal gånger. Varsjälv åskådare då LAIF's hårdföre mittfältare Rolf "Limpan" Lindström, vid ett känsligt 2-1läge för LAIF ett par minuter före slutet, tog i för "kung och fosterland" för att få lite andrum.Bollen seglade "halvvägs" till Svanö, som då var en "riktig" ö utan broförbindelse. LAIF ficktiden att gå och segern, på den tiden en 2-poängare, bärgades till de blåvita gänget. Blåskjorta med vit krage, det var LAIF's matchdräkt på den tiden. En klassiker!!!! Kanske en avde snyggare gamla dräkterna. Sten Källman, som 1967 flyttat från orten, med denna skjortaoch med den vita kragen uppvikt i nacken.........drygt 25 år före Eric Cantona's liknande stil iMan United! Eric Cantona måste ha varit och sett Sten Källman.......med Sveriges hårdasteskott ..........efter Inge Danielssons.........Portugal-hjälten ni vet! Den gamle vaktmästaren påLångsele IP (innan Faxängen byggdes 1961-62), Algot Sundin, fick gå och staga upp målenefter träningarna, efter att Sten avslutat träningarna med skotträning. Nu gick visserligenskotten oftast högt över ......men "dynghårda".....det var de'!

Fritt skarvat .......ur minnena.

Page 16: Langsele Del 4 1958

Strandbadet ca:1967-68

Strandbadet i Östmansviken. Här var det fullproppat med människor under sommarensfinaste dagar. Den bästa perioden var strax efter detta kort togs, då stället drevs avlegendariske Sixten ”Pressa” Persson. Han var även mannen som fick kommunen attanlägga en 12-håls minigolfbana på Strandbadet, där det tidigare långgräset fanns.Här fanns allt….tyckte man då….blodiglar, fika, godis, flipperspel, jukebox….men framförallt…..ALLA kompisar!

Page 17: Langsele Del 4 1958

Shell 1969

Shells bensinstation på Järnvägsgatan i sina sista dagar på S:a Järnvägsgatan. Mackenflyttades senare upp till den nya vägen mellan Örbäck och Sollefteå.

Page 18: Langsele Del 4 1958

Nya ”Fritidsgården” på Faxängen ca: 1969

Då Långsele kommun hade god ekonomi inför kommunsammanslagningen med bl.a.Sollefteå, så spenderade man mycket pengar innan denna sammanslagning. Man byggdebl.a. reningsverk, vi fick nytt dricksvatten, betydligt fler asfalterade gator, högstadieskolaoch denna kombinerade samlingsplats och ungdomslokal vid Faxängen. Stor eldsjälbakom denna byggnad var John Högberg, fritidsnämndens ordförande i kommunen. Härvar det bl.a. disco, gåbingo, hockey-fika, m.m………

Page 19: Langsele Del 4 1958

Långsele på väg in i 70-talet

Mer fastigheter än så här, blev aldrig Långsele samhälle. Möbelhallen tillkom 1969 ochåren dessförinnan så tillkom bostäderna intill Faxängens idrottsplats. Konsumhallen hadeträngt ut björkallén men hade fortfarande parkeringen på framsidan. Banvaktarbostället,den s.k. ”Wengs” finns ännu kvar väster om godsmagasinet och Erstalagårn’ hade tjänatut som centralt objekt i centrum.

Page 20: Langsele Del 4 1958

Föreningshuset 1971

Föreningshuset, något år innan det revs. En epok var snart över, med höjdpunkten frånkraftverksepokens början till 70-talets mitt då nya tider gällde.Platsen skulle ge plats åt ICA-Träffen, då de små ICA-butikerna hade gjort sitt. (Linders,Jacobssons, Nordströms), samt åt det nya Terrassen.

Page 21: Langsele Del 4 1958

Hejaklacken, på ishockey, ca: 1971

LAIF-klacken på ”bortre stå”. I publiken står bl.a.: Sven Sahlén, Berndt Lövgren, ÖstenHögman, Pelle Svensson, Christer Sjödin, Roland Hedberg (Larsson), Tord Källström,Jan-Åke Källman, Kurt Höglund och Yngve Westin.Vart tog alla polisonger vägen? Kommer de nånsin tillbaka?

Page 22: Langsele Del 4 1958

Ett minne blott…….snart (1976)

”Olles-sport” –huset och gamla Terrassen, inför rivningen som väntar. I det främre husetså fasade man för en snaggning i början av 60-talet samtidigt som man fick”cykelpunkan” fixad av Jacke Hamberg i cykelverkstaden hos Olle Olssons affär.Gamla anslagstavlan, t.h. mot lastkajen, är redan nedmonterad. Anslagstavlan, en av trei samhället, delgav Långseleborna vilken Bio som visades, nästa match som spelades påFaxängen, laguppställningarna till alla fotbollslagen som man ivrigt väntade på införhelgens match(-er), frikyrkomöten, Gå-bingo-annonser m.m……Laguppställningarna för de olika lagens matcher, var ett kapitel för sig. Lagens, dvs. A-,B-, J- och Pojklag, laguppställningar sattes upp i slutet av veckan inför helgens matcher.Skulle man få spela vänsterhalv…..eller i värsta fall….högerback i pojklagets match motSollefteå GIF? Men både Benny Berg och sedermera Kurt ”Sluggo” Olsson var snälla ochkloka……så det blev det förstnämnda!

Page 23: Langsele Del 4 1958

Nya bron över Faxälven 1976

Efter 44 år så har denna bro tjänat ut. Denna, dvs. den gamla bron, som lät påbyggasgångbanor på 60-talets mitt och där många…..många skolungar frusit och snorat debistraste vintermorgnarna fick nu gå i graven.

Page 24: Langsele Del 4 1958

Vägporten ca: 1980

”Här slutar lagen”! En klassisk skrift på denna, den gamla vägporten. Stället därvårfloden från den korsande bäcken i årtionden ställde till det för trafikanterna.Vägporten ersattes inte förrän i början av 90-talet av en bredare och större vägport.

Page 25: Langsele Del 4 1958

Terra (Terrassen) 1982

Så kom den då på plats, vårt nya ”Terra”. Med tyngdpunkt på luncher och dylikt, ej fika,jukebox och flipperspel längre! I jämförelse med gamla Terrassen, så blev det här en rättblek efterträdare!

Page 26: Langsele Del 4 1958

Nya vägporten 1993

Ökade vikter på tågen samt de stora problemen med översvämningar och svårt för storalångtradare att ta sig fram till centrum, ledde till bytet. Detta skedde under ett 48-timmars stopp i järnvägstrafiken och inför många nyfikna Långselebors ögon.

Page 27: Langsele Del 4 1958

Järnvägsstation ca: 1995

Frånsett färgläggning och lite ”förfulning” så är byggnaden identisk med 1970 årsrenovering och stommen är dryga hundratalet år. Ännu finns det SJ-personal kvar ibyggnaden….men inte länge till!

Page 28: Langsele Del 4 1958

…….å sen då…..?

Utvecklingen de senaste decennierna har varit, och är fortfarande, negativ. Inga bryggorlängre på Strandbadet… ...färre affärer…..bostadsområden rivs……järnvägen tynar bort…….den järnväg som varit så central i samhällets uppbyggnad och storhetsperiod.Men minnena, det kan aldrig någon ta ifrån en. Långsele har gett många av oss 40- och50-talister så mycket under vår uppväxt…..roligheter främst men även kanske en deltråkigheter. Ett samhälle under en stark utveckling med goda ledare och kanskeÅngermanlands största fäste för Socialdemokraterna?... …..utan att fästa någon politiskvikt vid de förändringar som genomfördes.Humor….och humor över alla gränser….har också varit utmärkande för Långsele, ochkanske det också kan leda till något nytt i framtiden? Något nytt som kan få samhälletatt….kanske blomstra upp en aning igen…..och att folk åter ser möjligheterna i samhälletsom gick från by till samhälle under slutet av 1800-talet.

Ulf Nyberg 2006

Ett tack till:”Langsild” som fyllt mina luckor ochTage Blomqvist och Hjalmar Dahlgren som hade mycket mer att berättaUrban Öhlander, för hans politiska vilja, samt hans bok som gav en inblick isamhällsomdaningen under ett helt sekel.

Alla som fyllt Långsele med positiva minnen…….ingen nämnd och ingen glömd.