Lathund

För gymnasiearbetet

NA-programmet

Härnösands Gymnasium

läsåret 2014/2015

Poäng; 100 p

2023-04-19

InnehållsförteckningInnehållsförteckning 1Gymnasiearbetets syfte och karaktär 1Examensmål NA 2Gymnasiearbetet på NA-programmet vid Härnösands gymnasium 3Tidsplan gymnasiearbetet NA-programmet 4Skolverkets mål och kunskapskrav 4Att skriva rapport 5Citat, Referatmarkeringar (Harvard) och Typografiska regler 10 Källor 11

Gymnasiearbetets syfte

Gymnasiearbetet ska vara ett kvitto på att eleven är förberedd för högskolestudier. Därför är det lämpligt att eleven genomför gymnasiearbetet i slutet av utbildningen. Gymnasiearbetets koppling till examensmålen är tänkt att förstärka helhetssynen på utbildningen. Det är hela utbildningens innehåll som sammantaget spelar roll för att en elev ska få gymnasieexamen.

Gymnasiearbetets karaktär

Ett godkänt gymnasiearbete om 100 poäng är obligatoriskt för att få ett examensbevis inom gymnasieskolan. Poängen visar på omfattningen av elevens arbetsinsats. Gymnasiearbetet ska vara ett kvitto på att eleven är förberedd för högskolestudier.

Därför är det lämpligt att eleven genomför gymnasiearbetet i slutet av utbildningen. Gymnasiearbetets koppling till examensmålen är tänkt att förstärka helhetssynen på ut-bildningen. Det är hela utbildningens innehåll som sammantaget spelar roll för att en elev ska få gymnasieexamen.

I förberedelserna för högskolestudier ingår att eleven tränar ett erfarenhetsbaserat och vetenskapligt grundat arbetssätt. Det handlar t till exempel om att eleven successivt utvecklar förmåga att planera, genomföra och utvärdera arbeten och att ge, beakta och värdera respons. Det handlar också om att eleven utvecklar sin problemlösningsförmåga och lär sig förhålla sig kritiskt och självständigt till källor. I högskoleförberedelsen ingår dessutom att eleven utvecklar sin kommunikations- förmåga, såväl skriftligt som muntligt. När det blir dags att genomföra gymnasiearbetet och visa upp sina kunskaper, ska alltså eleven vara redo och ha med sig de verktyg som behövs.

(12) 1

2023-04-19

Examensmålen styr

Examensmålen ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. Mål för gymnasiearbetet ingår som en del i examensmålen för att betona att elevens gymnasiearbete ska inriktas mot programmets karaktär, detta gäller även för särskilda varianter. Det är utifrån målen för gymnasiearbetet som läraren bedömer om elevens gymnasiearbete är godkänt eller inte.

Det finns alltså ingen särskild ämnesplan för gymnasiearbetet. Gymnasiearbetet ska utgå från centrala kunskapsområden inom programmet. Examensmålen beskriver dessa kunskapsområden för respektive högskoleförberedande program. Det är alltså examensmålen och de centralakunskapsområdena som sätter ramar för elevens val av gymnasiearbete inom ett högskoleförberedande program.

I ett enskilt gymnasiearbete är det dock inte rimligt eller önskvärt att täcka in alla centrala kunskapsområden som ryms inom programmet. En viktig aspekt av gymnasiearbetet är ju också att eleven genom sin frågeställning eller formulerade idé kan avgränsa sitt arbete. Inom gymnasieskolan kan gymnasiearbetet styras mot programmens olika inriktningar men gymnasieförordningen fastställer dock enbart att arbetet ska vara inriktat mot examensmålen för programmet.

Teman och samverkan med kurser

Idén till ett gymnasiearbete kan komma från eleven men det är också tänkbart att den ansvariga läraren eller arbetslaget utformar ett tema eller område för gymnasiearbetet som gäller för flera elever. Teman eller uppgifter kan även tas fram i samverkan med högskolor/universitet eller arbetsliv. Utifrån temat kan eleven formulera en idé till sitt gymnasiearbete. På högskola och universitet förekommer det att studenterna styrs i valet av ämne när de till exempel ska skriva uppsats.

Det kan dessutom underlätta för skolan att organisera stödet/handledningen till eleverna om en hel grupp elever arbetar med samma temat/handledningen till eleverna om en hel grupp elever arbetar med samma tema. Gymnasiearbetet kan genomföras parallellt med och även i samverkan med kurser som ligger i slutet av utbildningen. Det är dock viktigt att poängtera att gymnasiearbetet är ett eget arbete om 100 poäng med egna mål.

(www.skolverket.se)

Examensmål NA

Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst naturvetenskap, matematik och teknik men även inom andra områden.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer. Inom biologi, fysik och kemi

(12) 2

2023-04-19

beskrivs omvärlden i modeller som utvecklas i ett samspel mellan experiment och teori. Utbildningen ska också utveckla elevernas kunskaper om matematik. Matematik är ett eget ämne med sin särart, och det är även ett hjälpmedel vars begrepp och symbolspråk används för att utforma modeller i avsikt att förstå och analysera samband inom andra ämnesområden. Utbildningen ska stimulera elevernas nyfikenhet och kreativitet samt deras förmåga till analytiskt tänkande.

Genom utbildningen ska eleverna utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Det innefattar förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla en förmåga att värdera olika typer av källor och kunna skilja på påståenden som bygger på vetenskaplig respektive icke-vetenskaplig grund. Förståelse av naturvetenskap bygger på ett samspel mellan teori och praktisk erfarenhet. Experiment, laborationer, fältstudier och andra jämförbara praktiska moment ska därför vara centrala inslag i utbildningen.

Utbildningen ska innehålla ett idéhistoriskt perspektiv vilket innebär att naturvetenskapens idéer och teorier studeras som delar i ett historiskt förlopp. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla intresse för naturvetenskapliga frågeställningar och de ska få ta del av aktuella forskningsrön inom relevanta områden. Utbildningen ska ge förståelse av hur naturvetenskap och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat och påverkar varandra och särskilt belysa naturvetenskapens roll i frågor om hållbar utveckling. Eleverna ska också ges möjlighet till etiska diskussioner om naturvetenskapens roll i samhället.

Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att argumentera och att uttrycka sig i avancerade skriv- och talsituationer med anknytning till naturvetenskap och matematik. Eleverna ska även kunna förstå, läsa och skriva om samt diskutera grundläggande naturvetenskap på engelska.

Inom naturvetenskap och matematik sker datainsamling och beräkningar i huvudsak med datorstöd. Förmågan att söka, sovra, bearbeta och tolka information samt att tillägna sig ny teknik är viktig för naturvetare och matematiker. Utbildningen ska därför ge god vana att använda modern teknik och utrustning.

Utbildningen ska främja elevernas ansvarstagande och samarbetsförmåga samt stimulera dem att se möjligheter, försöka lösa problem, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling.

(12) 3

2023-04-19

Gymnasiearbetet på NA-programmet vid Härnösands gymnasium

Arbetssätt NA programmet

Gymnasiearbetet bör göras i samverkan med de programgemensamma karaktärsämnena kemi, biologi, matematik, fysik samt inom fördjupningskurser som t.ex. mikrobiologi m fl.

I de programgemensamma karaktärsämnena är experiment, laborationer centrala inslag. Eleven erbjuds att inom ramen för någon av de centrala kurserna formulera en frågeställning i något av de moment som ingår i kurserna. I kurserna finns då en kunnig handledare som kan handleda eleven genom den praktiska delen av gymnasiearbetet.

De ovan nämnda kurserna ligger både i årskurs två och årskurs tre. Den praktiska delen av gymnasiearbetet kan med andra ord klaras av i årskurs två medan rapportskrivningen görs under årskurs två eller tre.

Rapportskrivandet är det som tar tid och där det behövs kontinuerligt stöd. För detta ska tid finnas på schemat och en lärare ska i sin tjänst ha att handleda rapportskrivningen och bedöma arbetena tillsammans med de ”praktiska handledarna”. Detta för att strukturera arbetet för eleverna och hjälpa dem att få kontinuitet i arbetet.

På NA programmet sker redovisningen av och diskussionen kring gymnasiearbetet på en gymnasiearbetskonferens. Eleverna gör förutom rapporten en poster (plansch) där de i ord och bild presenterar sitt projekt. Eleven gör en kort presentation av sitt arbete och diskuterar även arbetet med en opponent. Eleven får också i uppdrag att specialgranska en annan elevs arbete och ställa frågor i samband med konferensen. På så sätt får alla presentera och diskutera sitt arbete och ge respons på andra gymnasiearbeten.

Gymnasiearbetskonferensen sker varje år i slutet av vårterminen, förslagsvis i mitten av april.

Tidsplan Gymnasiearbetet 2014/2015

Höstterminen

v.35-38 Introduktion Gymnasiearbetet

Klassvis/gemensam introducerande föreläsning om gymnasiearbetet Spån projektidé Föreläsning ”Hur man ställer en fråga?” Inlämning projektidé Handledare/ ämnesområde för projekt bestäms.

v.39 - Fredag 26 september: Forskarfredag på MIUN heldag.

v. 41 - Planering med frågeställning av gymnasiearbetet lämnas in för godkännande av handledare och arbetslaget.

(12) 4

2023-04-19

Individuellt arbete i regelbunden dialog med handledare. Undersökning och rapportskrivning efter skolans gemensamma mall för detta. Eleverna dokumenterar individuellt sin arbetsgång i ngn form av loggbok i dialog med handledare.

v. 47 - Varning om frågeställning och planering inte är klart och godkänt.

v. 41 – 51 Individuellt arbete i dialog med respektive handledare. Undersökning och rapportskrivning samt regelbunden handledning.

Vårterminen v. 5-10 Rapportskrivning och handledning

v. 9 el.11 - Presentationsseminarier i grupp. Ca av rapporten 75 % färdigt.

v. 11-16 - Handledning, finslipning och skrivande av abstract.

v. 17 - fredag 24 april. Inlämning av färdigt gymnasiearbete via Urkund.

v.18 - Utdelning och inläsning av rapporter.

v.19 – Gymnasiearbetskonferens med opposition.

v.20 – v. 21 - Handledares slutgiltiga inläsning, medbedömning, betygssättning och betygssamtal samt utvärdering av kursen.

v. 22 - Inrapportering av betyg.

(12) 5

2023-04-19

Att skriva rapport

RapportstrukturEn vetenskaplig rapport delas in i tre delar

1. Inledande dela) Titelsida b) Sammanfattning c) Innehållsförteckning d) (Förord)

2. Huvuddele) Inledning

-Bakgrund-Avgränsning-Syfte/Frågeställning-Metod (Hur du jobbat)-(Teoretisk genomgång)

f) Huvudtext/Resultat av undersökning/Redovisningg) Diskussion

3. Avslutande delh) Källori) Bilagor

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kommentarer

a) Titelsidan ska innehålla Titel Datum för utförande Skolans namn Författarens namn Handledarens namn Eventuellt en bild. Bilden bör inte vara någon ”plojbild” utan den ska ha med

arbetet att göra och tillföra rapporten något.

b) SammanfattningPå engelska –Abstract. Syfte, metod och viktigaste resultat sammanfattat på 10-20 rader/ ca 100-150 ord). I sammanfattningen får inte något nytt finnas, dvs sammanfattningen är inte lika med en slutsats.

c) Innehållsförteckning Samma rubriker som rapporten, använd Infoga-Index och förteckningar osv på datorn

d) Eventuellt Förord

(12) 6

2023-04-19

e) Inledning-BakgrundUnder denna rubrik presenteras ämnet allmänt, anledningen till ämnesvalet, delsutifrån egna, personliga intresset för och erfarenhet av området, dels i ett vidare teoretiskt eller samhällsperspektiv (outforskat, nyttoargument, av allmänt intresse etc). Här ryms även oprecisa ”lösa” funderingar.

-AvgränsningPresentera vilken uppläggning arbetet har tex explorativt (utforskande), beskrivande, förklarande (utredande).

Räkna upp vilka informationskällor du valt tex litteratur, tidsskrifter, statistik, databaser, intervjuer, observationer, experiment. Ange tydligt om du använt material andra producerat (det finns ingen anledning att göra om ett arbetet).

Ange begränsningar i tid, kunskaper, kostnader, material. OBS tänk på att inte låta alltför negativ, det är risk att hela arbetet upplevs så av läsarna.

-Syfte/FrågeställningI syftet anges de frågor, antaganden, påståenden och/eller hypoteser(förklaringsförsök) arbetet utgår ifrån. En hypotes kan vara en del i syftet, använd dock inte hypotes som rubrik.

-Metod (Hur du jobbat)Här presenteras undersökningens upplägg utifrån problemformuleringen och vad som framkommit av litteraturstudien. Vidare anges det allmänna tillvägagångssättet, eventuella undersökningsgrupper/analysinstrument/mätutrustning osv. Använd gärna underrubriker om kapitlet är omfattande.

-Eventuell Teoretisk genomgång I en forskningsrapport är det viktigt att ta med alla steg i forskningsprocessen d v s såväl tidigare kunskap, egna idéer och överväganden som problem och svårigheter. Vid all forskning är det naturligt och viktigt att bygga vidare på tidigare kunskap inom området. Används andras resultat måste detta absolut tydligt anges, plagiering är stöld.

Om kunskapsinventering ingår som en del av själva forskningsprocessen redovisas den efter det att syftet angivits och preciserats. Litteraturpresentationen finns då med som enav frågeställningarna. Böckerna och artiklarna kan presenteras på olika sätt, som underlag för frågeställningar, i form av direkta citat* eller som referat** av en viss bok/tidskrift.Avsnittet avslutas med en summering, där egna frågeställningar lyftsfram och ställs mot/för den teoretiska litteraturen.

f) Huvudtext/Resultat av undersökning/RedovisningInledningsvis beskrivs hur bearbetningen har gått till samt hur rimligheten respektive reliabiliteten garanteras. Eventuella fel och/eller brister i materialet påtalas t ex opålitlig analysutrustning och svarsbortfall.

Bakgrundsinformation

(12) 7

2023-04-19

Att sortera materialet i olika underkapitel efter frågeställningarna ger mycket bra struktur. Andra logiska indelningar är efter tema, kronologiskt i tid etc I längre rapporter inleds varje avsnitt med ett sammanbindande resonemang, där innehållet kortfattat anges.

Är materialet kvantitativt ska figurer och tabeller ha nummer, tydliga rubriker ochkommenterar om innehåll. Figurrubriken ska skrivas under figuren och tabellrubriken ovanför tabellen. Ange också för varje figur eller tabell totala antalet mätningar, provtagningar, observationer, personer osv i undersökningen. Sammanfattande kommentar görs endera i slutet av varje avsnitt eller i ett särskilt analysavsnitt.

Vid kvalitativt material (intervjuer, observationer) ska det tydligt framgå om det är fråga om referat eller om det är egna tolkningar. Tolkningar av intervjuer ska styrkas av citat, en hel mening eller flera, för att visa på sammanhanget (inte bara lösryckt utdrag). Alla möjligheter att identifiera personer ska tas bort ur intervjuer. På motsvarande sätt kan t ex tolkningar av observationer presenteras och styrkas med utdrag ur observationsanteckningar. Ofta är det fördelaktigt att göra en sammanfattning av materialet och ha råmaterialet med som bilaga (bilagor).

g) DiskussionInled kapitlet med att kortfattat upprepa syfte och frågeställning(ar) samt resultat. Ange på vilka grunder slutsatser och analyser görs (ev begränsningar etc). Diskuteras därefter arbetet utifrån frågeställning(ar), jämför resultat från undersökningar med litteraturens teorier vilka tidigare återgivits/refererats/citerats. Dra slutsatser, ta med egna funderingar och synpunkter, samt avsluta med att betona de viktigaste slutsatserna. Framför eventuella idéer om praktiska förändringar, vidare forskning etc inför framtiden.

h) KällorSamtliga källor (böcker, tidskrifter, Internet, muntliga osv ) vilka används och omnämns i texten ska finnas med i litteraturförteckningen och omvänt. Gruppera källreferenserna med hjälp av underrubriker (Tryckta, Otryckta, Internet, Muntliga, Övriga eller Böcker, Artiklar, Internet, Övriga). Källorna ska under respektive underrubrik listas i bokstavsordning. Följande rekommenderas vad gäller referenser enligt http://www.hb.se/bib/harvard/refhar.asp

” Titlar på böcker och tidskrifter skall skrivas med kursiv stil till skillnad från titlar på artiklar och bidrag i antologier, samlingsverk, tidskrifter och årsböcker. En tumregel är att du kan söka på kursiverad titel i en bibliotekskatalog.I referenser på tidskriftsartiklar, tidningsartiklar och bidrag i samlingsverk skall du skriva två titlar. Delens titel kommer först följt av huvudpublikationens titel, i kursiv stil. För tidskrifter och tidningar skall du ha med uppgifter om årgångar, häften och sidor. Många elektroniskt lagrade artiklar har i stället uppgift om datum. För antologier och samlingsverk skall du ange huvudpublikationens eventuella redaktör, förlagsort och förlag.Förlagsort och förlag skall anges för alla publikationer förutom tidskrifter och tidningar. Har du svårt att hitta dessa uppgifter är det smart att söka i Libris eller i någon annan bibliografi. Tänk på att organisationer, myndigheter etc. i många sammanhang fungerar som förlag. I Harvardsystemet skall du inte ange tryckort och tryckeri.Utgivningsåret står redan angivet inom parentes efter huvuduppslaget och skall inte upprepas senare i referensen.ISBN och ISSN skall du inte ange i Harvardsystemet”.

Se gärna http://www.hb.se/bib/harvard/refhar.asp

(12) 8

2023-04-19

Några exempelBok/Tidskriftsartikel*/Tidningsartikel** med en författare/redaktör;Olausson Lars (red.) (2000). Medelpads fåglar och fågellokaler. Sundsvall, Medelpads Ornitologiska Förening

Bok/Tidskriftsartikel*/Tidningsartikel** med två eller fler författare;Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (1991) Att utreda forska och rapportera, Malmö, Liber

Böcker och artiklar vilka inte har någon författare får titel som huvuduppslag.Relationship marketing the Chinese way (2000). Business horizon, vol. 43:1, ss. 16-24.

*)För svenska tidskriftsartiklar behövs inte uppgift om årgång eller volym eftersom de alltid följer utgivningsår. För utländska tidskrifter är däremot uppgift om volym mycket viktig eftersom vissa tidskrifter utkommer med flera volymer per år eller att en volym går över två år.**)För tidningar redovisas det datum tidningen kom ut. Uppgifter som årgångar och häften finns inte. Tidningens namn ska stå i kursiv stil.

WWW-dokumentUppgift om utgivningsår finns inte alltid däremot brukar datum för senaste uppdatering stå angivet. Exempel; SLU:s hemsida (senast uppdaterad 2002-08-30 av Camilla.Nilsson@info.slu.se). Skogsbruk och trä. [Elektronisk]Tillgänglig:< http://www.slu.se/forskning/amne/skogtra/index.html> [2002-09-04]

Särskilda regler finns för övriga elektroniska verk och andra speciella verk (rapporter, avhandlingar, proceedings=konferenstryck etc), antologier och uppslagsverk (med och utan redaktör) samt publikationer utan någon personlig upphovsman (utgivna av organisationer myndigheter, föreningar, företag etc).

Referens tecken (kopierat från http://www.hb.se/bib/harvard/refhar.htm)

, (komma) används:

- mellan författarnamnen om det finns flera författare till samma verk: (Chappel, Virginia, Hensley , Randall & Simmons-O`Neill, Elizabeth (1995). - mellan uppgift om häfte och sida i en tidskriftsartikelreferens: (Journal of School Psychology, vol. 39: 2, ss. 161-175) - mellan titel och del: (Journal of School Psychology, vol. 39:) - mellan tidskrift-/tidningstitel och datum om publikationen finns i elektronisk form och saknar uppgift om häfte: (Veckans affärer, 28 juni)

: (kolon) används:

- mellan volym och häfte i en tidskriftsartikelreferens: (Journal of School Psychology, vol. 39: 2, ss. 161-175) - mellan huvudtitel och undertitel: (Marton, Ference (red) (1977). Inlärning och omvärldsuppfattning : en bok om den studerande människan.) - mellan förlagsort och förlag: (Stockholm: Forskningsrådsnämnden) - mellan typ av media och form: (Video : DVD) - mellan Tillgänglig och URL: (Tillgänglig: < http://www.samhallsguiden.riksdagen.se/ > )

< > (mindre än - större än) används:

- för att markera början och slutet på en URL: (< http://www.samhallsguiden.riksdagen.se/ >)

/ (snedstreck) används:- mellan avdelningarna , när du anger vägen till en del i ett elektroniskt dokument: (Tillgänglig: < http://www.samhallsguiden.riksdagen.se/ >Individen och samhället/Namnfrågor/Efternamn. [01-06-27].)

& (et-tecknet) används:- i stället för och mellan namnen när det finns flera författare: (Frankelius, Per & Rosén, Carl-Gustaf (1993).)

(12) 9

2023-04-19

i) Bilagor Material, som är väsentligt att kunna hänvisa till, men som tar för stor plats i den löpande texten, kan placeras som bilagor. Dessa numreras från bilaga 1 till bilaga x. Innehåller en bilaga flera sidor, numreras dessa löpande efter sidor t ex bilaga 1.1, 1.2 o s v.

Citat, Referatmarkeringar (Harvard) och Typografiska regler

CiteringVid användning av en annan författares ursprungliga text, markeras direktcitatet med citattecken och sidhänvisning varifrån det är hämtat. Tänk även på copyright-lagarna vid citering av vetenskapliga texter och att vissa skrifter inte är förbjudna att citera (anges i så fall i texten).Ett citat ersätter inte rapportförfattarens egna tankegångar utan används för att betona eller tydliggöra något. Sju till tio rader är tillåtet att citera utan lov.

ReferatMed egna ord kan innehåll i en artikel eller bok återges. Refererade författarna/en anges med namn samt årtal när boken är tryckt. Referat till en författare i andra hand skrivs enligt följanden (Patel, 1984 i Eriksson 1991). Hänvisning till en författare inne i texten sker på följande sätt: IPatel & Tebelius (1986) framhålls hur viktigt det är att rapportskrivaren klart och tydligt redovisar sina tidigare erfarenheter från problemområdet.

Typografiska reglerTeckensnitt; Times New Roman

Teckenstorlek; Huvudrubriker fet stil, gemener, 16 punkter (ej understrykning)Första underrubriker fet stil, gemener, 14 punkter (ej understrykning)Andra underrubriker fet stil eller normal kursiv stil, 12 punkter (ej understrykning)Text normal stil, 11-12 punkterFörstärkning i text fet stil, 11-12 punkter (ej understrykning)

Marginaler;Enligt normal word-formatering

RadavståndArbetsexemplar 1,5-2 radavstånd (mer plats för kommentarer och rättning)Slutversionen 1-2 radavstånd (valfritt)

DispositionHar rapporten en klar disposition? Stämmer innehållsförteckning och sidnumreringen? Korta och enkla meningar gör att läsbarheten ökar, undvik därför långa och krångliga satser.

(12) 10

2023-04-19

SpråketSpråket ska vara klart och logiskt, grammatiskt korrekt samt helst med varierat ordval. Tänk på vilka läsarna är om eventuella facktermer behöver förklaras. Använd gärna enkla ord vilket underlättar för läsaren att följa med i resonemanget. Slang, modeuttryck och svordomar hör inte hemma i vetenskapliga texter. Undvik upprepningar, använd tex inte ”jag/man tycker” i var och varannan mening. Prova att stryka första meningen, vilken ofta innehåller tomma klyschor och innehållet blir sakligare.

”Substantivsjuka” gör innehållet onödigt byråkratiskt och trögläst. Använd hellre infinitivform än presens particip dvs verb hellre än substantiv. Exempelvis skriv ”är det skadligt att se på TV?” hellre än ” är TV-tittande skadligt?” och ”undersöka” istället för ”att göra en undersökning”

Definiera begrepp i presens och gör hänvisningar i imperfektum, tex ”en mol motsvarar…” och ”Pettersson (2000) ansåg..”

Övrigt att komma ihåg Spara ofta Gör alltid säkerhetskopior Infoga gärna autodatum vilket underlättar att hålla ordning på materialet (vad som är

nyast) Kontakta handledaren om problem uppstår.

Länktipshttp://www.hb.se/bib/harvard/har.htmhttp://www.hemlin.pp.se/http://www.hig.se/(ref)/bibliotek/internet/http://www.spraknamnden.se/ (hit kan du maila språkfrågor)http://www.tt.se/sprak/http://www.webbpennan.com

KällorTryckta

Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (1991) Att utreda forska och rapportera, Malmö, Liber Patel, R & Tebelius, U (1987) Grundbok i forskningsmetodik. Lund Studentlitteratur,.

OtrycktaHärnösands Gymnasiums Lathund för Specialarbete, 1998

Internethttp://www.hb.se/bib/harvard/refhar.htm)http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0405&infotyp=5&skolform=21&id=3902&extraId=

(12) 11