LÄDERFABRIKEN KLIPPANS KOMMUN...arsenik sannolikt mer utpräglad i de ytliga jordlagren. Frågan kvarstår dock huruvida arseniken från början spreds via luften eller var utblandad

Golder Associates Anders Personsgatan 12 SE-416 64 Göteborg Tel: +46 31 700 82 30 Fax: +46 31 700 82 31 www.golder.se

Golder Associates AB, Org.nr: 556326-2418, VAT nr: SE 556326241801, Säte: Stockholm, e-post: [email protected]

Svenska kontor: Göteborg, Stockholm, Uppsala

OFFICES ACROSS NORTH AMERICA, SOUTH AMERICA, EUROPE, ASIA, AUSTRALIA

För:

Klippans kommun 264 80 KLIPPAN

2007-02-05 0570233

LÄDERFABRIKEN

KLIPPANS KOMMUN

Kompletterande provtagning i angränsande villaområde och skogsområde

RESULTATRAPPORT

Läderfabriken Klippan -2 - 0570233 Provtagning i villaområde 2001-02-05

Golder Associates

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.0 BAKGRUND OCH SYFTE ........................................................................... 3 2.0 PROVTAGNING ........................................................................................... 4

2.1 Allmänt.....................................................................................................4 2.2 Kemiska analyser ....................................................................................7

3.0 RESULTAT ................................................................................................... 7 3.1 Ytliga jordlager i bostadsområde .............................................................7 3.2 Referensprover och kompletterande prover i skogsområdet.................10 3.3 Vatten från brunnar................................................................................11 3.4 Grödor m.m. från villaträdgårdar ...........................................................11

4.0 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER ....................................................... 12

Bilagor

1. Situationsplan provtagningspunkter villaområde 2. Situationsplan provtagningspunkter skogsområde 3. Laboratorierapporter provtagning Skogsområde


Golder Associates

1.0 BAKGRUND OCH SYFTE

På uppdrag av Klippans kommun har Golder Associates AB (Golder) utfört provtagning och kemiska analyser av prover på jord, grundvatten, grödor, frukt och bär inom 35 fastigheter i direkt anslutning till Klippans f.d. läderfabrik. Huvuddelen av fastigheterna utgörs av privat-ägda villafastigheter. Undersökningen utgör en del av en huvudstudie inför efterbehandling av läderfabriken och anslutande industrimark.

Vid tidigare provtagningar i skogsområdet nordväst om läderfabriken uppmättes höga halter av framförallt krom och arsenik i direkt anslutning till angränsande villaområde. Föroreningarna i skogsområdet har kunnat härledas till de diken som ledde process-avloppsvatten till reningsdammarna vid Bäljane å. När dikena rensades lades slammet upp på marken runt om som därigenom förorenades. Inga historiska uppgifter har indikerat att läderfabriken på något uppenbart sätt kunnat förorena det som idag utgör ett villaområde. En föroreningshypotes har därför successivt fått byggas upp genom stegvisa undersökningar.

Kommunen har valt att presentera resultaten från undersökningen på två sätt. En redovisning sker för undersökningsområdet som helhet utan särskiljning av enskilda fastigheter (före-liggande rapport). Kommunen har sedan möjlighet att informera varje enskild fastighetsägare om vilka provtagningar och analyser som utförts på deras fastighet.

Det primära syftet med undersökningarna att varit att avgränsa arsenikföroreningens utbredningen i villaområdet runt läderfabriken. Resultaten skall i förlängningen dels utgöra underlag för en fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning, dels underlag för strategi inför fortsatta undersökningar och saneringsåtgärder.


Golder Associates

2.0 PROVTAGNING

2.1 Allmänt

Provtagning har utförts enligt följande:

• Ytliga jordlager i villaområdet direkt väster och söder om läderfabriken har prov-tagits med handsschakt (0,5 m) och med handskruv (1 m),

• Referensprover från ytliga jordlager i skogsområdet och från en annan del av Klippan har tagits med handsschakt,

• Djupare jordlager i skogsområdet nordväst om läderfabriken (norr om bostads-området). Provtagning utfördes med grävmaskin (2 m),

• Vatten från brunnar inom bostadsområdet väster om läderfabriken,

• Grödor, frukt och bär från bostadsområdet väster om läderfabriken.

Provtagning har utförts vid följande fyra tillfällen

Tillfälle Datum Omfattning Provtagare

1. 2006-04-19 Ytliga jordlager i villaområdet Golder Associates (Hbg)

2. 2006-04-28 Ytliga jordlager i villaområdet Golder Associates (Gbg)

3. 2006-07-03 (-05) Ytliga jordlager och brunnsvatten i villaområdet, djupare jordlager skogsområde

Envipro Miljöteknik (Gbg)

4. 2006-08-30 (-31) Ytliga jordlager, frukt, bär och grödor i villaområdet

Golder Associates (Gbg)

Första provtagningsomgången i mitten av april 2006 omfattade fyra fastigheter närmast skogsområdet i norr och fabriksbyggnaden i öster där tidigare förhöjda halter uppmätts i ytliga jordlager (Klippan 3:190, 191, 192, 196). På varje fastighet handgrävdes 4 st 0,5 m djupa provgropar. Prover uttogs i ytskikt och på 0,25 m. En översiktlig analys med fältinstrument (XRF-instrument) i samband med provtagningen indikerade att arsenikhalten i några prover eventuellt översteg förmodad bakgrundshalt (se rapport ”Läderfabriken Klippans kommun, Kompletterande jordprovtagning i villaträdgårdar väster om fabriksbyggnaden – översiktlig analys med fältinstrument”). Beslut togs därför att analysera några utvalda prover på laboratorium för att verifierar fältanalyserna. Totalt uttogs 44 st prover varav 14 st har analyserats på laboratorium.


Golder Associates

Figur 2.1. Provtagning på Klippan 3:188-189.

I andra provtagningsomgången i slutet av april 2006 utökades undersökningsområdet söderut med fyra fastigheter (Kastanjen 9, 10, 11, 13). På fastigheterna grävdes sammanlagt 7 st. provgropar på mellan 0,3 m till 0,6 m och prover uttogs i 0,1-0,2 m skikt. Jordlagren utgjordes av ca 0,5 mulljord underlagrad av ljusare grov sand. Totalt uttogs 20 prover varav 10 st analyserades på laboratorium. Även här indikerade en översiktlig analys att några av prover innehöll förhöjda halter av arsenik varför ytterligare provtagning rekommenderades.

Figur 2.2. Kastanjen 11. Figur 2.3. Klippan 1:189.

Den tredje provtagningsomgången i juli 2006 innebar en betydande utökning av under-sökningsområdet och ytterligare ca 25 fastigheter inom kvarteren Klippan, Linden, Kastanjen, Asken och Bryggeriet provtogs. Utöver ytliga jordprover (0,5 m) i trädgårdar togs även vattenprover från brunnar och referensprover av ytlig jord ett hundratal meter nordväst om villaområdet samt någon kilometer söderut i Klippan. Vidare togs jordprover i schaktgropar i skogsområdet norrut. Sammanlagt grävdes 71 st provgropar varav 64 st i trädgårdar. Fyra av


Golder Associates

groparna grävdes med grävmaskin, övriga för hand. 103 st jordprover skickades för kemiska analys varav 90 st från trädgårdar.

Figur 2.4. Kastanjen 7:3 Figur 2.5. Grävmaskin vid PG 4. Till höger

syns vattenspegeln på uppehållsdammen.

Vid den fjärde provtagningsomgången i augusti 2006 utökades undersökningsområdet något till att omfatta hela kvarteret Asken. Utöver detta togs prover av frukt, bär och grödor inom hela undersökningsområdet för att kontrollera eventuellt upptag av arsenik. I ett antal punkter där förhöjda halter tidigare uppmätts i markytan togs nu även prover för analys på djupare nivå (0,8-1,0 m). Vidare skickades prover från schaktbotten (0,5 m) tagna vid tidigare tillfälle för kompletterande analys.

Totalt togs 20 prover av frukt, bär och grödor vara 14 skickades för kemisk analys. Nio stycken nyuttagna jordprover skickades på analys och 27 st från tidigare provtagningar som bara analyserats med XRF-instrument.

Figur 2.6. Grov sand under ca 0,5 mulljord på Kastanjen 15.

Figur 2.7. Bönor från Kastanjen 7.


Golder Associates

2.2 Kemiska analyser

Alla jordprover har analyserats med avseende på arsenik (As), krom (Cr) och järn (Fe). Även torrsubstanshalten (TS) har bestämts. Fyra kompletterande prover som skickades in i april 2006 analyserades på ytterligare 16 grundämnen. Ofiltrerade vattenprover från enskilda brunnar har analyserats med avseende på 18 grundämnen, däribland arsenik (As) och krom (Cr).

Frukt, bär och grödor har analyserats med avseende på arsenik (As). Prover har blandats från enskilda träd eller buskar inom en och samma trädgård till ett samlingsprov. Delning, malning och extraktion av enskilda frukter och grödor har gjorts på ett standardiserat sätt på laboratorium.

Alla prover har analyserats på Analytica AB som är ackrediterade för aktuella analyser. Undantaget är analysen av frukt, bär och grödor där provberedning och extraktion inte omfattas av någon ackreditering.

3.0 RESULTAT

3.1 Ytliga jordlager i bostadsområde

I föreliggande avsnitt redovisas analysresultat utan koppling till enskilda fastigheter. I kommentarer refereras till Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (NV-KM) när ett prov har bedömts vara förorenat. NV-KM för arsenik i mark är för närvarande 15 mg/kg TS och anger den nivå då risken för att miljö eller människor skall ta fysisk skada är obetydlig eller acceptabel vid en livslång exponering inom t.ex. ett bostadsområde (Naturvårdsverket, rapport 4638). För närvarande pågår en revidering av Naturvårdsverkets generella riktvärden. Preliminärt kommer denna revideringen innebära att det generella riktvärdet för arsenik sänks till 10 mg/kg TS.

Den naturliga bakgrundshalten för arsenik i området antas vara 1-5 mg/kg TS och för krom runt 10 mg/kg TS (se nedan). En förhöjd halt kan därför teoretiskt förekomma utan att den överstiger det generella riktvärdet.

I diagrammet nedan har arsenikhalten från jordprover sammanställts. Observera att olika antal prover har tagits inom respektive fastighet.


Golder Associates

As-halter i jordprover

0102030405060

1 10 19 28 37 46 55 64 73 82 91 100 109 118 127

Antal prover

Hal

t (m

g/kg

TS)

Figur 3.1. Arsenikhalter i jordprover från villaträdgårdar. Röd linje visar Naturvårds-verkets generella riktvärde för känslig markanvändning (bostäder) som är 15 mg/kg TS.

Av diagrammet i figur 3.1 framgår att arsenikhalter överstigande NV-KM uppmätts i ett fåtal (8 av 35) av de fastigheter som undersökts. Dessa fastigheter ligger alla inom en och samma del av undersökningsområdet.

Cr-halter i jordprover

020406080

100120140

1 10 19 28 37 46 55 64 73 82 91 100 109 118 127

Antal prov

Hal

t (m

g/kg

TS)

Figur 3.2. Kromhalter i jordprover från villaträdgårdar. Röd linje visar Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (bostäder) 120 mg/kg TS.

Av diagrammet i figur 3.2 framgår att inga av de kromhalter som uppmätts i villaområdet överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärde vid känslig markanvändning. Ett 40-tal halter kan eventuellt betraktas som förhöjda i förhållande till en förmodad naturlig bakgrundhalt. Dessa prover sammanfaller i de flesta fall med de prover där också arsenikhalten är förhöjd.

Övriga 27 fastigheter 8 fastigheter

Riktvärde

Riktvärde

Bakgrundshalt

Bakgrundshalt


Golder Associates

Någon tydlig korrelation mellan höga arsenikhalter och krom har dock inte kunnat utläsas från analysresultaten. Inte heller kan förekomsten av synligt avfall (aska, tegel) tydligt korreleras till fastigheter med förhöjda arsenikhalter. Däremot noterades tegelrester i den ytliga jorden på i stort sett alla undersökta fastigheter (även de med låga halter). Detta kan eventuellt indikera att schakt- och rivningsmassor från läderfabriken har använts som utfyllnad i området.

Vertikal avgränsning

Som underlag för att bedöma hur djupt det förekommer förhöjda arsenikhalter i jorden har kompletterande prover analyserats i botten på de handschaktade groparna (bottenprover). I fyra punkter har även prover uttagits 0,8-1 m under markytan med handdriven jordskruv (djupprover). I 12 av de provpunkter som uppvisade halter av arsenik över NV-KM 15 mg/kg TS i jorden har analys utförts på flera nivåer, se tabell 3.1.

Tabell 3.1. Sammanställning av prover med förhöjda arsenikhalter i punkter där analys gjorts på flera nivåer (mg/kg TS).

Djupintervall 0-0,2 m 0,2-0,5 m 0,8-1,0 m

Antal prov 11 14 4

Maxhalt 34 53 23

Medelhalt 32 31 7

Medianhalt 25 29 2

Minhalt 11 16 <1

Av tabell 3.1 går det inte att se någon tydlig minskning i halter ner till ca 0,5 m. En förklaring till detta kan vara att det kontinuerligt tillförts ren trädgårdsjord vilket inneburit en spädning av halterna (eller att den översta 0,5 m har blandats om regelbundet). Vidare är urlakningen av arsenik sannolikt mer utpräglad i de ytliga jordlagren. Frågan kvarstår dock huruvida arseniken från början spreds via luften eller var utblandad i fyllnadsjord eller på annat sätt spreds i området. Antalet analyser är begränsat på enmetersnivån men resultaten indikerar att föroreningen är koncentrerad till den överste metern jord.

Observera att prover uttagits både som vertikalt samlingsprover (0,1-0,2 m) och som stickprov i schaktbotten (0,4-0,5 m). Stickprover ger vanligtvis högre maxhalter.


Golder Associates

Närprover och dubbelprover

Ett sätt att fördjupa kunskapen om föroreningens karaktär och provets representativitet samt bedöma osäkerheter i lab- och provtagningsförfarande är att ta dubbelprover och närprover. Fördelningen av halter i jorden kan ge ledtrådar om föroreningens ursprung samt hur fortsatta undersökning och saneringsåtgärder skall utföras.

Tabell 3.2. Arsenikhalt i dubbelprover och närprover (mg/kg TS). Alla prover är tagna på nivån 0-0,2 m eller 0,2-0,4 m.

Dubbelprover Avvikelse* %

Närprover Avvikelse* %

Löpnr. Löpnr. 1 1,36

1,30 +/-2% 1 5,08

7,89 +/-18%

2 2,31 2,45

+/-3% 2 5,54 8,19

+/-16%

3 1,77 1,88

+/-2% 3 26,5 34,4

+/-11%

4 2,13 2,37

+/-6% 4 25,9 24,1

+/-4%

5 3,16 3,21

+/-1% 5 44,1 34,4

+/-14%

6 9,54 10,6

+/-6% 6 17,9 15,7

+/-7%

7 3,12 3,65

+/-7%

* Procentuell skillnad mellan enskilt mätvärde och medelvärdet av de två mätvärdena.

Av tabell 3.2 framgår att huvuddelen av dubbelproverna innehåller låga arsenikhalter där små haltvariationer är att förvänta. Dubbelproverna indikerar att det föreligger små osäkerheter i hanteringen av proverna. Fyra närprover har dock tagits i jord med klart förhöjda halter. Resultaten visar på en liten variation vilket indikerar att proverna är representativa för jord-volymen. Variationen är relativt liten jämfört med den osäkerhet som finns själva analysen (extraktion och slutbestämning).

3.2 Referensprover och kompletterande prover i skogsområdet

Inom ramen för uppdraget ingick även att ta kompletterande prover i skogsområdet nordväst om läderfabriken, se Bilaga 3. Referensprov PG7-Ref är taget i skogsmark i sydöstra delen av Klippans samhälle. Laboratorierapporter redovisas i Bilaga 4. Av tabell 3.3 nedan framgår att den naturliga bakgrundhalten för arsenik sannolikt ligger i intervallet 1-5 mg/kg TS och för krom runt 10 mg/kg TS. Resultaten indikerar även att det förekommer högre halter på djupet och halterna är höga vid ytan. I prov PG1 och PG3 avtog halterna markant på samma nivå som leran påträffades.


Golder Associates

Tabell 3.3. Referensprover och kompletterande provgropar i skogsområdet (mg/kg TS).

Provpunkt Djup As Cr Syfte PG1 0-0,2 71,1 42,5 Vertikal avgränsning 0,2-0,5 1,3 10,0 0,5-2 6,3 33,0 PG2 0-0,6 13,6 14,1 Halter i ytan PG3 0-0,3 147,0 3920,0 Vertikal avgränsning 0,3-0,35 53,1 843,0 0,35-0,55 21,8 77,1 0,55-0,8 0,6 109,0 PG4 0-0,5 0,5 9,1 Kontroll av sanerat 0,9-1,2 0,5 5,3 område från 1996 PG5-Ref 0-0,25 1,4 6,3 Referens, avgränsning 0,25-0,5 1,6 7,4 mot väster PG6-Ref 0-0,3 2,4 8,7 Ref.avgr.mot väster PG7-Ref 0-0,2 1,7 10,8 Referens NV-KM 15,0 120,0

3.3 Vatten från brunnar

I tabell 3.4 nedan redovisas resultaten från analys av grundvatten från två enskilda brunnar inom undersökningsområdet samt från en dräneringsledning mellan spalt- och slamdeponin, Ut02. Dräneringsledningen mynnar i uppehållsdammen vid Bäljane å.

Tabell 3.4. Ofiltrerade vattenprover (µg/l)

As (µg/l) Cr (µg/l) Fe mg/l Anm. Brunn 1 <2 <0,9 1,8 Används ej som Brunn 2 <3 1,6 1,4 dricksvatten Ut02 229 21,8 18,3 Lakvatten

Av tabell 3.4 framgår att arsenikhalten i brunnsvattnet är låg, under analysens rapporterings-gräns. Gränsvärdet för otjänligt vatten i livsmedelverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) är 10 µg/l för arsenik och 50 µg/l för krom.

3.4 Grödor m.m. från villaträdgårdar

Totalt har 13 st. prover av äpple, vinbär, rabarber, bönor och plommon från villaträdgårdarna samt två referensäpplen inköpta i Klippan analyserats. Arsenikhalten i alla prover understeg analysens rapporteringsgräns <0,04 mg/kg TS utom för ett prov. För detta prov angavs en högre rapporteringsgräns <0,1 mg/kg TS pga. av kloridstörning. Resultaten tyder på att arsenik inte tas upp alternativt tas upp i liten omfattning i provtagna frukter m.m.


Golder Associates

4.0 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

Med underlag av resultaten ovan har följande slutsatser dragits:

• Ett mer eller mindre sammanhängande område med förhöjda arsenikhalter och i viss omfattning även krom har identifierats inom en del av villaområdet runt läder-fabriken. Resultaten indikerar att föroreningens utbredning i stora drag är avgränsad horisontellt. Som underlag för avgränsningen används Naturvårdsverkets generella riktvärde 15 mg/kg TS. Naturlig bakgrundhalt i området har bedömts ligga på mellan 1-5 mg/kg TS.

• Där förhöjda arsenikhalter uppmätts i de ytligaste jordlagren förekommer även förhöjda halter ner till minst 0,5 m. Jordlagren utgörs här i huvudsak av mörk mulljord. Djupare provtagningar kring 1 m indikerar ingen förorening finns på denna nivå. Under mullhaltiga jorden påträffas vanligtvis en grov gulbrun sand.

• Resultaten har inte givigt sådan ny information att en säker bedömning av källan till föroreningen kunnat göras. Golders bedömning är dock att källan med stor sannolikhet är läderfabriken då både krom och arsenik är typiska föroreningar inom det f.d. industriområdet. Vidare kan en antydan till gradient noteras bort från fabriks-området.

• Inga förhöjda arsenikhalter uppmättes i frukt, bär, grödor eller vatten från privata brunnar inom villaområdet. Detta indikerar ett litet eller obefintligt biologiskt upptag av arsenik och en liten eller obefintligt lakning till grundvattnet.

Golder Associates AB

Göteborg 2007-02-05

Per Hübinette Anders Bank

G:\2005\0570233 KLIPPAN LÄDERFABRIKEN\KOMPL UNDERSÖKNINGAR GOLDER 2006\PM OCH RAPPORTER\05702333 PM TRÄDGÅRDAR FINAL 07 02 05.DOC

Skala

Datum

Projektnr.R

itad

av:

Upp

drag

sled

are:

Und

erla

g:

Han

dläg

gare

:

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!( !(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!( !(

!(

!(

!(!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!( !(

!(

!(

!(!(

!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

9

5

4

6

34

3:200

3:201

6

5

6

1

7

98

13

PALMEN16

1711

1

10

ASKEN

7

KASTANJEN

2

10

11

12

10

11

16

15

14

13

15

8

21

22

2

LINDEN

3:193

1

3:194

3

3:193

3:197

4

3:19823

24

3:196

3:195

9

3:192

3:188

31

32

3:1913:190

3:189

18

19

15

15

16

14

13

36

18

17

3:123

29

28

5

34

33

31

30

30

KLIPPAN

KLIPPAN

BRYGGERIET

KLIPPANS LÄDERFABRIKKLIPPANS KOMMUN

ÖVERSIKT PROVTAGNING

0570233

1:1200

2007-01-31

BILAGA 1Kl

ippa

ns k

omm

unJ.

Edv

inss

onP.

Hüb

inet

te

±0 5025 m

Teckenförklaring

!( Provtagning jord

!( Provtagning grödor

Skala

Datum

Projektnr.R

itad

av:

Upp

drag

sled

are:

Und

erla

g:

Han

dläg

gare

:

!(

!(

!(

!(

!(

!(

13

21

22

3:193 3:194

3:193

3:1973:19823

24

3:196

3:195

3:192

3:188

25

24

26

31

32

3:1913 190

3:189

3:145

KLIPPAN

15

15

13

14

16

13

12

14

16

16

17

17

18

18

17

18

19

19

20

21

22

23

PG6

PG5

PG4

PG3

PG2

PG1

KLIPPANS LÄDERFABRIKKLIPPANS KOMMUN

ÖVERSIKT PROVTAGNING SKOGSOMRÅDET

0570233

1:1200

2007-01-31

BILAGA 2Kl

ippa

ns k

omm

unJ.

Edv

inss

onP.

Hüb

inet

te

±0 5025 m

Teckenförklaring

!( Provtagning jord

!( Provtagning grödor

Documents

LÄDERFABRIKEN KLIPPANS KOMMUN...arsenik sannolikt mer utpräglad i de ytliga jordlagren. Frågan kvarstår dock huruvida arseniken från början spreds via luften eller var utblandad