Lena Johansson

Generaldirektör

2012-10-22

Kommerskollegium

Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik

Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Vi ska verka för frihandel och klara spelregler för utrikeshandeln

Varför handlar vi med omvärlden?

• Vad som driver handeln och gör den möjlig

• Företagens och samhällets behov av handel

• Den internationella arbetsfördelningen

• Samhällsekonomiska effekter av handeln

• Externa effekter av handeln

• Handelspolitik

• Nya handelsmönster

Frivilligt utbyte av varor och tjänster

• Handel i alla tider – från enkel byteshandel inom byn till dagens e-handel

• Alltid samma grundidé: frivilligt utbyte av varor och tjänster

• Alla parter tjänar på det – annars ej frivilligt

• Betyder inte att alla parter tjänar lika mycket på affären

• Kolonialism och plundring kontra frivillig handel

Vad behövs för att bedriva handel?

• Betalningsmedel – allmänt accepterat med garanterat värde

• Fungerande finansmarknad – banker och försäkringsbolag

• Äganderätt och avtalsfrihet

• Kommunikationer och logistik

Betydelsen av stordrift

Svenska företag satsade på stordrift och blev multinationella koncerner

Varför? För att få ned priserna. Men det kräver tillgång till många

konsumenter och det i sin tur kräver export

Exporten drog in utländsk valuta som kunde användas till import

USA inte lika handelsberoende som Sverige

I Sveriges fall ganska intuitivt enkelt att förstå handelns betydelse – därför

ej kontroversiellt. Stort stöd för öppna gränser

Både export och import behövs

• Merkantilism

– Stimulera exporten – motverka importen

– Mål: maximera överskottet i handelsbalansen

• Motsats: frihandel – gränserna öppna åt båda hållen. Staten ska inte försöka styra handeln

– Målet inte fokuserat på handelsbalansen utan på tillväxt, jobb mm

Exporten finansierar importen

• Företagens syfte med export: öka försäljningen, pressa kostnader via

stordrift

• Samhällsekonomiskt syfte med export: att finansiera import

• Exporten inget självändamål utan ett medel

• Importen är målet, det eftersträvansvärda

• Jämför med arbete och konsumtion för en individ

Handeln baseras på länders olikheter…

Länder har olika

• Klimat

• Tillgång på arbetskraft

• Lönenivåer

• Utbildningsnivåer

• Infrastruktur (vägar, hamnar, telenät osv)

• Finansiella system

• Effektivitet i offentliga sektorn

• Traditioner

• ”Företagaranda”

• mm mm

Olikheterna leder till specialisering

Internationell arbetsdelning

Länder, regioner, företag och individer specialiserar sig

Sverige och Finland (skog), Norge (olja) och Danmark (livsmedel)

Absoluta fördelar – det ett land är bra (bäst) på

Ricardos komparativa fördelar

David Ricardo utvecklade teorin om de komparativa

fördelarna. – varför länder handlar med varandra även om

det ena landet är ”bäst på allt”.

Alla länder har per definition komparativa fördelar –

även om de absolut sett är dåliga på allt

Länder har begränsade resurser (produktionsfaktorer: arbetskraft,

kapital, naturresurser såsom landyta) – därför måste man prioritera

Paul Krugman, Nobelpristagare 2008, tongivande

Förklarar varför handel idag sker till största delen mellan

länder med samma slags komparativa fördelar.

Dvs varför Sverige säljer bilar till Tyskland och Tyskland säljer bilar till

Sverige

Den nya handelsteorin

Handeln och välståndet

Handeln ej nollsummespel (alla parter nöjdare, resurser utnyttjas

effektivare)

Handel leder alltså till tillväxt

Behöver inte betyda att alla regioner, företag eller individer får det bättre,

betyder bara att samhället netto blir rikare

Handel är nödvändigt för välstånd (undantag finns inte) men inte

tillräckligt. Det finns länder med öppen handelspolitik som är fattiga

Men varför är handel nödvändig?

1.

Produktionsvinster av handel

Strukturomvandlingen

Andra förlorar när de inte kan konkurrera mot importen

Jobb skapas och försvinner, hela branscher skapas och försvinner,

regioner ökar sin befolkning eller avfolkas osv

Svenska exempel: varvsindustrin och IT-sektorn

Det mesta av strukturomvandlingen beror på teknisk utveckling

men denna drivs i sin tur delvis på av öppna marknader och handel

Handelspolitik

• Handelspolitik är handelns spelregler – regelverket företagen måste följa

• World Trade Organisation (WTO) – det globala handelsregelverket

• Frihandelsavtal – mellan två eller flera länder

• Handelshinder bakom gränserna - tekniska handelshinder

• EU:s gemensamma marknad

Globalisering

Outsourcing, offshoring, Just-in-Time produktion

Fragmentering av produktionskedjan

Gamla ”modellen” med råvaror från fattiga länder som förädlas i rika länder är

delvis passé

Utvecklingsländernas allt viktigare roll (BRIC-länderna mfl)

Kina: ”världens verkstad”

Nya handelsmönster (1)

951 mdr $ (7 %)

122 mdr $ (1 %)

40,5 mdr $ (0,3 %)

4243mdr $ (31%)

103 mdr $ (1 %)

1889mdr $ (14%)

282 mdr $ (2%)

787mdr $ (6 %)

315 mdr $ (2 %)

1148 mdr $ (8%)

93,4 mdr $ (1%)

1108 mdr $ (8%)

Intra regional handel

Inter-regional handel

477mdr $ (4 %)

Källa: WTO International Trade Statistics 2008

Fragmenterad produktion

“The first unbundling” – Baldwin

Olika arbetsinsatser genomförs på samma plats (i samma land)

Fragmenterad produktion

“The second unbundling” – Baldwin

“Trade in tasks” - arbetsuppgifterna sprids ut över världen

Fragmentering kan ske på flera olika sätt – inom eller utom företaget,

i hemlandet eller i utlandet

Offshoring och outsourcing leder till handel med insatser

A typical Swedish motor vehicle is only 50 % Swedish…

Made in Sweden?

En Boeing Dreamliner : Made in America?

43 subcontractors

Spread on 135 production facilities in the world

Among other things, wings made in Japan, the engines of in the U.S.

and Great Britain, the doors in France and Sweden

70 % of the components are manufacturesd outside the U.S.

”Källa: Newhouse, John and A. A, Knopf (2007), Boeing vs Airbus, The inside story of the greatest

international competetion in business, New York, USA

One third of Sweden´s exports consists of imports

Källa: Egna beräkningar baserade på SCB:s Input-Outputtabeller

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

1995 2005

Multinationella bolag

Dotterbolag (utländska direktinvesteringar) etableras för att

• producera

• sälja till utländska kunder

Försäljningsvolymen via dotterbolag överstiger vida exportvolymerna

Nya handelsmönster (2)

Förstör handeln miljön?

Ja och nej.

Handeln bidrar till teknikspridning och större resurser att hantera

miljöproblemen med

Transporterna ganska försumbara men produktionen är miljöskadlig

Och handeln bidrar till välstånd som ökar konsumtionen och därmed

produktionen…

Sambandet mellan internationell handel och olika

transportslag

Källa: UNCTAD (2008)

Andel av världshandeln i vikt (2006)

Utsläppsintensitet för olika transportslag

Källa: Cristea m.fl. (2011)

CO

2-u

tslä

pp

pe

r to

n-k

m

Klimatpåverkan från handel genom olika transportslag

• Sjöfarten

- Internationell frakt ca. 60 % av sjöfartens totala CO2-utsläpp

• Flyget

- Internationell frakt ca. 15-18 % av flygets totala

CO2-utsläpp

• Vägtransporter

- Internationell frakt inom EU ca. 11 % av vägtransporters totala CO2-utsläpp

Klimatpåverkan från varutransport ur ett relativt

perspektiv

Är det som konsument alltid bättre för klimatet att korta ned

transportavståndet?

» Har den när- och fjärrproducerade varan producerats på samma sätt?

» Används samma transportslag med samma klimatpåverkan?

» I så fall, vilken skillnad gör det? Hur stora är transportledets ”relativa”

utsläpp?

Transportledet i livscykelanalyser

Exempel:

• Val av transportslag kan avgöra varför när-/fjärrproducerade grönsaker är bättre för klimatet (Jones, 2006, Sim m.fl., 2006)

• Lokala livsmedelssystem innebär ibland mindre lastbilar

med högre utsläppsintensitet (Garnett, 2003, Wallgren, 2006)

• Resor till/från affären viktigare än all tidigare frakt (Foster m.fl., 2006)

www.kommers.se