1

Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Öman

Affärsjuridik

Affärsjuridik SMAKPROV

Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Öman

LEX affärsjuridik

3

LEX Affärsjuridik

Kap 1 Juridisk metod samt juridiska termer och begrepp

Kap 2 Associationsrätt

Kap 3 Avtalsrätt

Kap 4 Krediträtt och panträtt

Kap 5 Hyresrätt

Kap 6 Arbetsrätt

Kap 7 Köprätt

Kap 8 Marknadsrätt

Kap 9 Immaterialrätt

Kap 10 Obeståndsrätt (konkursrätt och utsökningsrätt)

Kap 11 Tvistlösning (processrätt och skiljemannarätt) samt ekonomisk brottslighet

Marknadsrätt

Detta kapitel redogör för

– syftetmeddemarknadsrättsligareglerna,

– deviktigastelagbestämmelsernasomreglerarvillkorenförmarknadsföring,

– vissaprocessuellareglersomärspecifikaförmarknadsrättensamt

– konkurrenslagensbestämmelser.

4 8

LEX affärsjuridik

5

i en marknadsekonomi är det viktigt att konkurrensen mellan företag är effektiv samt sker på ett sätt som är tillbörligt både mot andra företag och mot konsumenter. Marknadsrätten syftar till att säkerställa just detta. Den består av två lagstiftningskomplex: dels marknads­föringsrätten, där den viktigaste lagen är marknadsföringslagen (MFL), och dels konkurrensrätten, där den viktigaste lagen är konkur-renslagen (KL). Både MFL och KL är från år 2008 och är till stor del anpassade efter motsvarande regler på EU-nivå. Marknadsdomstolen (MD) är som huvudregel första och sista (och därmed enda) domstols-instans vid prövning av marknadsrättsliga mål.

8 .1 Marknadsföringslagen och övrig marknadsföringsrätt

MFL har till syfte att ta till vara konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring samt motverka marknadsfö-ring som är otillbörlig mot konsumenter och konkurrerande närings-idkare (MFL 1 §). Förutom MFL finns det ett antal andra lagar som kan hänföras till marknadsföringsrätten, vilka det redogörs för avslut-ningsvis under detta avsnitt.

Termen ”marknadsföring” definieras i MFL 3 § som reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter. Vidare ges begreppet ”produkt” här en mycket vidsträckt innebörd och omfattar enligt bestämmelsen varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter.

Rent allmänt gäller att marknadsföring ska vara vederhäftig. Med det menas att den ska vara sann och tydlig samt ge en korrekt helhetsbild av produkten.

MFL omfattar näringsidkares marknadsföring både till konsumen-ter och till andra näringsidkare (så kallad business to business). Definitionen av näringsidkare är ganska vid och avser fysiska eller juridiska personer, som oavsett företagsform handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten (se MFL 2 och 3 §§). Det spelar ingen roll om verksamheten drivs i vinstsyfte eller inte. Även ideella föreningar kan därmed bedriva näringsverksamhet.

Tillbörlig = acceptabel, ”juste”

6

För att det ska vara fråga om marknadsföring i lagens mening räcker det dock inte med att avsändaren är en näringsidkare – det krävs därut-över att det finns ett kommersiellt syfte med åtgärden. Utanför lagen faller alltså framställningar som har ett rent opinionsbildande syfte, d v s som bara eftersträvar att förmedla vissa värderingar till allmänheten eller påverka dess allmänna beteende. Detta hänger samman med att det har ansetts att MFL inte bör inskränka yttrandefriheten.

Marknadsrätt

Rättsfall GreenPeace vs Vattenfall

I fallet MD 2007:31 yrkade GreenPeace (som ansågs vara en sammanslutning av konsumenter, se MFL 47 § 2 st) att Vattenfall skulle förbjudas att använda uttrycket ”koldioxidfri” när det gällde information om en försöksanläggning (kolkraft) i Tyskland. Marknadsdomstolen konstaterade att påståendet inte utgjort marknadsföring när det förekommit i pressmeddelanden och årsredovisningar m m. Beträffande förekomsten av påståendet på Vattenfalls hemsida fann domstolen att det där rörde sig om ”allmän information som syftar till att informera om bolagets verksamhet och dess syn på vilka åtgärder som bör vidtas med

anledning av klimatförändring-arna”. Eftersom yttrandefriheten i tveksamma fall skulle ges företräde och eftersom den aktuella infor-mationen inte kunde sägas vara av utpräglat kommersiell natur, ansåg Marknadsdomstolen att den inte kunde pröva förbudsyrkandet utan avvisade detta.

LEX affärsjuridik

7

Utgångspunkten är att MFL är tillämplig på marknadsföring som riktar sig till en svensk ”publik” i enlighet med den så kallade effekt­landsprincipen. Detta gäller som huvudregel även vid marknadsföring som sker via internet. Inom EU (samt Schweiz, Norge och Island) till-lämpas dock i stället den så kallade etableringslandsprincipen (ibland kallad sändarlandsprincipen) i två avseenden. Det gäller satellitsänd tv respektive marknadsföring på internet (se den så kallade e-handelslagen). Etableringslandsprincipen innebär att marknadsföringen ska stå i överensstämmelse med lagen i det EU-land där marknadsföraren är etablerad. Visserligen kan svensk domstol alltid pröva marknadsföring som riktar sig mot en svensk publik. Men etableringslandsprincipen innebär att domstolen vid sin bedömning kan vara tvungen att till-lämpa t ex fransk rätt, eller något annat EU-lands nationella rätt. När det gäller marknadsföring via internet riktad mot Sverige som härrör från annat EU-land kan svensk lag dock i undantagsfall tillämpas. Men det förutsätter att åtgärden riskerar att allvarligt skada allmän ordning och säkerhet samt folkhälsan eller konsumenter.

8 .1 .1 MFL:s uppbyggnad

MFL innehåller ett antal bestämmelser som reglerar innehållet och utformningen av marknadsföring. Det rör sig om dels en general-klausul om att marknadsföring ska stämma överens med god mark­nadsföringssed (MFL 5 §), dels om vissa mer eller mindre specifika bestämmelser angående vilseledande marknadsföring (MFL 9–17 §§). Vidare finns bestämmelser om aggressiv marknadsföring, jämförande reklam, obeställd reklam och informationsskyldighet om lämnade garantier (MFL 7 och 18–22 §§). Dessutom finns det i MFL 4 och 7 §§ hänvisningar till en bilaga till det EU-direktiv som ligger till grund för MFL. Denna bilaga brukar kallas för den ”svarta listan” och där listas det upp i 31 punkter vilseledande och aggressiva affärsmetoder.

Till viss del överlappar de olika bestämmelserna i MFL (inklusive den svarta listan) varandra. En marknadsföringsåtgärd kan alltså strida mot t ex både generalklausulen i MFL 5 § och någon annan bestäm-melse. En överträdelse av de aktuella reglerna i MFL förutsätter inte uppsåt eller oaktsamhet.

Generalklausul = allmänt hållen bestämmelse som det till stor del är upp till domstolarna att genom rättspraxis ge ett konkret innehåll

8

Efter förebild från det EU-direktiv som ligger till grund för MFL så räcker det inte med att konstatera att en marknadsföringsåtgärd strider mot generalklausulen, är aggressiv eller vilseledande. För att den ska anses otillbörlig och därmed kunna förbjudas krävs dessutom att den har en sannolik ekonomisk effekt på mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Ett annat sätt att uttrycka saken är att mark-nadsföringen för att vara otillbörlig ska snedvrida beteendet hos ”genomsnittskonsumenten”. Om det rör sig om marknadsföring i strid mot god marknadsföringssed eller aggressiv marknadsföring krävs det påverkan i ”märkbar mån”, medan något sådant krav inte finns vid vilseledande marknadsföring (jfr MFL 6 och 7 §§ respektive 8 §). Domstolen måste med andra ord i dessa fall göra ett påverkanstest eller – som det oftare kallas – transaktionstest för att avgöra om mark-nadsföringen är otillåten. Hur detta transaktionstest närmare ska gå till är inte helt lätt att beskriva. Lite förenklat kan sägas att det handlar om hypotetiska antaganden om hur målgruppen kan tänkas reagera på marknadsföringen. Det krävs alltså inte att det finns några bevis på målgruppens verkliga reaktioner.

Marknadsrätt

Rättsfall Vilseledande men inte otillbörligt

I rättsfallet MD 2010:24 stämde företaget AD-Man bolaget Semantix, som sysslade med översättningar. Semantix hade i annonser använt sig av påståendet ”översättningar till alla språk” vilket AD-Man hävdade var felaktigt. I målet framkom att Semantix visserligen hade en hög förmåga att översätta till ett stort antal språk och att bolaget aldrig tackat nej till ett översätt-ningsuppdrag under de 40 år som det funnits. Problemet var dock att det, lite beroende på hur man räknar, finns ett par tusen språk i världen. MD fann att Semantix inte visat att påståendet om översättningar till alla språk var sant till sin ordalydelse. Med andra ord var påståendet i och för sig vilseledande. Däremot ansåg MD att eftersom annonsen riktat sig till företag och myn-digheter med behov av översättningar måste man anta att dessa förstod att det eventuellt fanns något språk som Semantix inte klarade av att översätta till. Därför så var transaktionstestet inte uppfyllt och påståendet förbjöds inte.

Hypotetisk = villkorlig, bara antagen

LEX affärsjuridik

9

I praktiken anses det nog ofta vara mer eller mindre uppenbart att t ex en vilseledande reklam kan ha viss påverkan på mottagaren. Men det kan inträffa att en sådan marknadsföringsåtgärd trots allt inte förbjuds, efter-som transaktionstestet inte är uppfyllt (se fallet MD 2010:24 här ovan).

Om en marknadsföringsåtgärd strider mot någon av punkterna i den svarta listan krävs däremot inte att något transaktionstest utförs. Sådana affärsmetoder ska under alla förhållanden anses otillbörliga.

8 .1 . 2 Sanktioner och vissa processuella regler enligt MFL

De sanktioner som finns i MFL är förbud eller ålägganden vid vite, marknadsstörningsavgift och skadestånd.

En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller någon annan liknande åtgärd (MFL 23 §). Om näringsidkaren låter bli att lämna väsentlig information vid marknadsföringen får han i stället åläggas att lämna sådan informa-tion (MFL 24 §). Förbud och ålägganden ska som huvudregel för-enas med vite (MFL 26 §). Talan om förbud och ålägganden väcks i Marknadsdomstolen av Konsumentombudsmannen (KO), annan näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslut-ning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare (MFL 47 § 2 st). Ett förbud eller åläggande kan meddelas också mot bl a någon som handlat på näringsidkarens vägnar.

Fakta Reklamombudsmannen

På frivillig basis har näringslivet inrättat stiftelsen Reklam ombudsmannen (RO). Till RO kan enskilda personer eller företag vända sig med klagomål på t ex könsdiskriminerande och vilseledande reklam som strider mot Internationella Handelskammarens regler för reklam- och marknadskommunikation. RO:s beslut är i och för sig inte rättsligt bindande och några sanktioner kan alltså inte dömas ut, men seriösa före tag brukar ändå rätta sig efter besluten. RO kan även ge viss vägledning angående hur reklam bör utformas.

Sanktion = sammanfattande benämning på statens reaktio-ner mot handlande som strider mot lagen

Vite = en bestämd summa pengar som ska betalas när en skyldighet inte uppfylls

Reklamombudsman är för närvarande (2012) Elisabeth Trotzig.

10

Ett förbud eller åläggande kan meddelas interimistiskt om den som väckt talan visar att han har visst fog för sin sak (”sannolika skäl”) och att det är så viktigt med ett snabbt beslut att han inte kan vänta på en dom i målet (MFL 27 §).

Om den som fått ett förbud eller åläggande vid vite riktat mot sig inte följer domen, får motparten väcka talan vid tingsrätt om utdömande av vitet enligt MFL 49 §. (Vitet döms alltså bara ut om företaget i strid mot domen fortsätter med marknadsföringen.) Tingsrättens dom i dessa fall kan överklagas till hovrätten.

Talan om skadestånd får enligt MFL 37 § väckas av näringsidkare och konsument mot den som bryter mot någon bestämmelse i MFL inklusive den svarta listan (dock inte generalklausulen i MFL 5 §). För att skadestånd ska utgå förutsätts att lagöverträdelsen skett uppsåtligen eller av oaktsam-het samt att denna lett till skada för den som väckt talan. Ofta förenas en skade ståndstalan med en förbudstalan enligt MFL. Då ska målet hand-läggas vid Stockholms tingsrätt och kan därifrån överklagas till MD.

Talan om utdömande av marknadsstörningsavgift väcks vid Stockholms tingsrätt av i första hand KO (se MFL 29 och 48 §§). Denna sanktion tar sikte på grova överträdelser av MFL (dock inte MFL 5 §) och förutsätter uppsåt eller oaktsamhet. Marknadsstörningsavgift kan sägas vara ett slags administrativa böter som till skillnad mot vite döms ut ”direkt”. Tingsrättens avgörande får överklagas till MD.

Den som förlorar en rättegång ska som huvudregel betala motpartens rättegångskostnad (MFL 64 § med vidare hänvisning till RB). Den part som exempelvis får ett förbud riktat mot sig kan alltså sägas drabbas av ytterligare en sanktion genom att han blir skyldig att betala motpartens (och sina egna) rättegångskostnader.

I mål enligt MFL gäller så kallad omvänd bevisbörda beträffande veder -häftighetsfrågor. Det innebär att det är den som gör ett marknads-föringspåstående om en produkt som ska kunna bevisa att påståendet är riktigt.

8 .1 .3 Generalklausulen om god marknadsföringssed

Som nämnts ovan följer av MFL 5 § att marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed. Med detta begrepp avses god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda

Marknadsrätt

Interimistisk = tillfällig, tills vidare

LEX affärsjuridik

11

konsumenter och näringsidkare (MFL 3 §). Sådana normer kan vara i sig icke bindande såsom rekommendationer från Internationella Handelskammaren (ICC) eller normer som utvecklats i MD:s praxis.

Generalklausulen tar i princip sikte på marknadsföringsåtgärder som inte uttryckligen är förbjudna enligt andra bestämmelser. Det rör sig i praktiken om fall av misskreditering och renommésnyltning samt tillämpning av lagstridighetsprincipen.

Misskreditering innebär att ett konkurrerande företag eller dess pro-dukter beskrivs på ett nedvärderande sätt genom kränkande eller för-löjligande påståenden. Mer konkret kan det handla om påståenden om att konkurrenten t ex är oseriös eller erbjuder undermåliga produkter som kanske dessutom framställs som löjliga. Ofta innebär misskredi-terande marknadsföring även vilseledande påståenden om konkurren-tens eller det egna företagets produkt. (Misskreditering kan föreligga även vid vilseledande enligt MFL 10 § och vid otillåten jämförande reklam enligt MFL 18 §.)

Rättsfall Giftfilmen

I en reklamfilm gjorde Kooperativa Förbundet reklam för varu-märket Änglamark vars livsmedel påstods vara ”garanterat obesprutat”. Filmen utspelade sig på en restaurang och visade inledningsvis ett par som serveras varsin tallrik med mat. När maten serverats kom det fram en man iklädd skyddsglasögon och gummihandskar som bar ett besprutningsaggregat på ryggen och gav den ena gästens mat en dusch av innehållet i aggregatet. Mannen uppgav därefter på fråga att det var ”gift” – ”helt vanligt bekämpningsmedel” som alla äter.

Marknadsdomstolen ansåg att filmen gav intryck av att det fanns gifter i livsmedel. Även om det fick anses klarlagt att det förekom rester av bekämpningsmedel i vissa livsmedel, var det enligt Marknadsdomstolens mening vilseledande att beskriva detta på det kategoriska och onyanserade sätt som skett i filmen. Vidare stod det i målet klart att även ekologiska varor besprutas, om än med icke-kemiska medel. Eftersom det inte hade visats att Änglamarks produkter var obesprutade var det påståendet vilse-ledande. Dessutom fann MD att filmen innebar otillåten miss-kreditering av konkurrenter i enlighet med generalklausulen.

12

Renommésnyltning innebär att en näringsidkare i sin marknadsföring obehörigen anknyter till en annan näringsidkares verksamhet, pro-dukter, kännetecken eller liknande.

För att renommésnyltning ska föreligga krävs enligt MD:s praxis att det som utnyttjas är så väl känt på marknaden att det förknippas med den andre näringsidkaren. Det otillbörliga i dessa fall består i att den snyl-tande till sin ekonomiska fördel utnyttjar vad som brukar benämnas som det ”positiva uppmärksamhetsvärde” eller ”kommersiella goodwill” som t ex produkten har hos konsumenterna. Ett renommé kan i undantagsfall innehas av flera företag tillsammans. Det finns en ganska omfattande praxis från MD angående renommésnyltning och några klassiska rätts-fall därifrån är: ”Champagne-yoghurt-målet” (MD 2002:20, där Arla

snyltade på renommé tillhörig de franska champagnetill-verkarna), ”Robinson-chips-målet” (MD 1999:21, där chips-tillverkaren OLW snyltade renommé från SVT:s tv-program Expedition: Robinson), ”Hästens-målen” (t ex MD 2000:25, där ett rutmönster som var snarlikt det som Hästens sängar använder bedömdes vara renommésnyltning) och ”Villa-Villekulla-målet” (MD 2008:8, där ett hotell som kallade sig Villa Villekulla befanns snylta på det renommé som namnet hade fått genom Astrid Lindgrens böcker).

Avslutningsvis ska nämnas att marknadsföring som sker på ett sätt som står i strid med annan lagstiftning än MFL eller som är ägnad att leda till lagöverträdelser anses strida mot god marknadsföringssed i enlighet med lagstridighets-principen (se även punkten 9 i den svarta listan). Från praxis kan nämnas att det har ansetts otillåtet att marknadsföra så kallade piratkort (d v s avkodningsutrustning som gör att man kan titta på betal-tv gratis) med hänsyn till att det är olagligt att tillverka sådan utrustning (MD 1996:22; se även MD 2003:30).

Marknadsrätt

Renommé = anseende, av franskans ”renommer” (att lovorda)

Visserligen pekades inte någon särskild näringsidkare ut i filmen, men misskreditering kunde enligt MD även vara riktad mot en mer obestämd krets av näringsidkare. Domstolen fann sålunda att den presentation av hanteringen av bekämpningsmedel som filmen gav uttryck för var nedsättande och måste anses vara misskrediterande för de livsmedelsproducenter som använder bekämpningsmedel i sin produktion.

Inför millenieskiftet lanserade Arla en ny yoghurt, "Yoggi Champagne". Marknadsdomstolen förbjöd Arla att marknadsföra produkten efter­som den dels innebar renommé­snyltning och dels var vilseledande eftersom den varken smakade eller innehöll champagne.

LEX affärsjuridik

13

8.1 . 4 Vilseledande påståenden och andra framställningar

Enligt MFL 10 § får en näringsidkare i sin marknadsföring inte an-vända sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande ifråga om den egna eller någon annans näringsverksam-het. Med framställning menas exempelvis text, tal och bild i annonser eller broschyrer eller på förpackningar. Enligt lagtexten gäller förbudet bl a framställningar som rör produktens kvalitet och andra utmär-kande egenskaper, ursprung samt inverkan på hälsa och miljö. Vidare gäller att näringsidkaren vid sin marknadsföring inte får utelämna väsentlig information eller vilseleda genom att lämna information på ett oklart eller tvetydigt sätt. Om det är en annan näringsidkares produkt, kännetecken eller annat som ”utnyttjas” krävs det enligt MD:s praxis att produkten är känd hos dem som marknadsföringen riktar sig till.

Utgångspunkten vid bedömningen av om en framställning är vilsele-dande är hur exempelvis en annons vid en översiktlig läsning uppfattas av dem som den vänder sig till. Det är med andra ord helhetsintrycket vid en snabb ”konfrontation” med framställningen som är avgörande. Vad avsändaren eller annonsören har menat har i sig ingen betydelse och inte heller hur andra personer än de som t ex annonsen riktar sig till kan uppfatta framställningen.

Även i detta sammanhang brukar man tala om genomsnittskonsumen-ten eller om den genomsnittliga näringsidkaren (om marknadsföringen riktar sig till sådana). Vid bedömningen av hur mottagaren uppfattar budskapet utgår man från att denne är normalt informerad och skäligen uppmärksam och upplyst.

Det är vanligt med framställningar som innehåller påståenden om att ett företag eller dess produkter är störst, ledande eller bäst i något visst konkret avseende (t ex kvalitet eller pris). Som tidigare påpekats måste den som gör ett marknadsföringspåstående visa att det stämmer. Detta är generellt sett svårt, varför marknadsföringen ofta anses vara vilse-ledande enligt MFL 10 § (se t ex MD 2010:8 angående Volvos påstående ”Världens säkraste bil”). Att ett påstående följs av ett frågetecken har enligt praxis inte någon betydelse.

I viss utsträckning är ”typiska reklamöverdrifter” som inte ska (eller kan) tolkas bokstavligen tillåtna. Men exakt var gränsen här går är lite oklart. MD:s tidigare praxis på området är ganska sträng och även värderingar och förstärkningsord som ”fantastisk” har bedömts vara

14

vilseledande när en specifik produkt åsyftats. Dock är en viss uppmjuk-ning av praxis tänkbar mot bakgrund av att EU-rätten (som ligger till grund för 2008 års MFL) verkar vara mer tillåtande.

Eftersom påståenden som ger uttryck för rena värderingar samt tycke och smak inte handlar om sakförhållanden kan sådana inte bevisas. Följaktligen är det tillåtet att påstå att t ex att ett smycke är vackert eller att ett vin smakar utsökt.

Marknadsrätt

Rättsfall Vilseledande om ansiktskräm

I rättsfallet MD 2010:28 hade KO reagerat på ett par tidningsannonser för ansiktskrämer införda av kosmetikaföretaget L’Oréal. I annon-serna gavs intrycket att ansiktsrynkor reducerades om man använde produkten. I en av annonserna avseende varumärket ”Vichy” stod bl a: ”När huden återuppbyggs, slätas den ut och fina linjer reduceras”. Annonsen avslutades med texten ”Vichy. Källan till frisk hud.”

Enligt KO fanns det inte bevis som stödde påståenden om att ansiktskrämer reducerar rynkor eller bygger upp huden. Vidare var texten ”Vichy. Källan till frisk hud.” ett långtgående och reser-vationslöst påstående som antydde att andra källor till frisk hud saknades, enligt KO.

I målet yttrade sig flera experter angående frågan om huden kan byggas upp och om rynkor kan reduceras av dylika krämer. I sina domskäl konstaterade MD inledningsvis att den som i marknads-föring påstår något måste kunna bevisa det. Enligt MD var det här frågan om påståenden av nästan medicinsk karaktär, varför extra höga krav på vederhäftighet gäller. Eftersom experterna i målet varit oeniga kom domstolen fram till att L’Oréal inte lyckats bevisa sitt påstående som alltså befanns vilseledande. Även transaktions-testet ansågs vara uppfyllt och påståendet var därför otillbörligt och förbjöds.

Beträffande påståendet ”Vichy. Källan till frisk hud.” gjorde L’Oréal gällande att det var en ordlek som syftade på Vichy-källan i Frankrike (vars vatten enligt uppgift fanns i produkten). MD hänvisade i domen dels till att det rörde sig om en slogan, dels till det EG-direktiv som lig-ger bakom nya MFL. I direktivet sägs att det ska vara möjligt att göra överdrivna påståenden som inte ska uppfattas i bokstavlig mening. Domstolen fann därför inte att påståendet var vilseledande.

En av annonserna i fallet KO mot L'Oréal.

LEX affärsjuridik

15

Exempel på andra framställningar som i praxis ansetts vilseledande enligt MFL 10 § handlar om allmänna och oprecisa påståenden om ”miljövän-lighet” (se t ex MD 2011:12) eller att en produkt respektive nä ringsidkare är ”testad”, ”auktoriserad” eller liknande, utan att något oberoende organ eller liknande varit inblandat. I många av de fall där renommésnyltning förekommit har det även ansetts föreligga ett vilseledande om det kom-mersiella ursprunget (se t ex MD 2008:8, ”Villa Villekulla”).

Avslutningsvis kan nämnas att om det i konsumentreklam anges pris-uppgifter ska de inkludera mervärdesskatt (moms).

8 .1 .5 Vilseledande efterbildningar

Enligt MFL 14 § är det otillåtet att använda efterbildningar som är vilse-ledande genom att de lätt kan förväxlas med en annan näringsidkares kända och särpräglade produkter (jämför punkten 13 i den svarta lis-tan, se MD 2010:27). Med andra ord är det inte tillåtet att marknadsföra kopior av andra produkter. Förbudet i 14 § träffar dock inte efterbild-ningar som huvudsakligen tjänar till att göra produkten funktionell.

För att en produkt ska anses särpräglad krävs att produktens utform-ning har en huvudsakligen särskiljande funktion. Med det menas att utformningen syftar till att ge produkten ett utseende som i estetiskt hänseende skiljer den från andra produkter. En utformning som syf-tar till att göra produkten funktionell omfattas alltså inte. Tillräcklig ”kändhet” föreligger om produktens utseende är känt inom den så kall-lade omsättningskretsen, d v s bland de som brukar köpa produkten, i så hög grad att den förknippas med en viss näringsidkare. I praktiken brukar företag försöka bevisa kändhet genom att åberopa marknads-undersökningar, där de personer som ingår i undersökningen har besvarat diverse frågor angående sin kännedom om produkten.

Bestämmelsen i MFL 14 § omfattar inte bara direkta slaviska efterbild-ningar (kopior). En förutsättning för att bestämmelsen ska vara till-lämplig är dock som sagt att det finns en risk för förväxling. MD har här uttalat att det avgörande är om produkten (eller dess förpackning) skapar samma minnesbild hos konsumenten. Det avgörande är inte eventuella olikheter i detaljer utan helhetsintrycket och om de båda produkterna alltså skapar samma minnesbild hos konsumenten (se t ex MD 1974:5 samt 2001:22 och 2010:3).

I målet C 27/09 hade ägaren av varumärket Svenskt Smör stämt Lindahls Mejeri och åberopat vilse­ledande efterbildning och renom­mésnyltning samt punkten 13 i svarta listan. MD förbjöd interimis­tiskt Lindahls Mejeri att använda sig av förpackningen. Målet kom aldrig att avgöras slutligt genom dom p g a att parterna träffade en överenskommelse.

16

En vilseledande efterbildning enligt MFL 14 § kan innebära ett intrång i en näringsidkares immateriella rättigheter (se kapitel 9). Men bestäm-melsen förutsätter inte att något immaterialrättsligt skydd föreligger.

8 .1 .6 Övriga bestämmelser i MFL

Utöver bestämmelserna i MFL 5, 10 och 14 §§ innehåller MFL ett antal andra bestämmelser om hur marknadsföring ska utformas. Dessutom finns det även andra lagar med marknadsrättsliga inslag.

I MFL 7 § finns ett förbud mot aggressiv marknadsföring. Med det menas att trakasserier, tvång, fysiskt våld, hot eller annat aggressivt påtryckningsmedel används. Om t ex ett stort antal upprepade och oönskade kontakter per telefon tas med samma kund kan det vara att anse som aggressiv marknadsföring (se MD 2009:32).

I MFL 9 § finns en bestämmelse om reklamidentifiering. Enligt denna ska marknadsföring presenteras så att det tydligt framgår att det rör sig om marknadsföring. Det ska också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen. En sådan sändarangivelse behövs dock inte om det rör sig om framställningar vars enda syfte är att skapa uppmärksamhet inför kommande aktiviteter (bland annat så kallade teasers och banners omfattas av detta undantag).

MFL 12 § innehåller bestämmelser om vilken väsentlig information näringsidkaren måste lämna vid köperbjudanden. Det rör sig bl a om uppgifter om pris, näringsidkarens identitet, villkor för betalning och eventuell ångerrätt.

Enligt MFL är det även uttryckligen otillåtet att använda sig av vilse-ledande förpackningsstorlekar (13 §) eller att använda orden ”konkurs-utförsäljning” (15 §), ”utförsäljning” (16 §) och ”realisation” (17) eller liknande uttryck, om inte vissa förutsättningar är uppfyllda.

I MFL 18 § finns en bestämmelse som förbjuder jämförande reklam där konkurrerande näringsidkare direkt eller indirekt pekas ut. Bestämmelsen anger villkoren för att en jämförelse ska vara tillåten. Till viss del omfattar MFL 18 § marknadsföringsåtgärder som kan förbjudas även enligt andra bestämmelser i lagen. Jämförande mark-nadsföring får inte vara vilseledande, medföra förväxlingsrisk mellan exempelvis produkter och varumärken, misskreditera andra närings-idkare eller innebära renommésnyltning. Det ska här noteras att nå-

Marknadsrätt

LEX affärsjuridik

17

got transaktionstest inte behöver utföras vid tillämpningen av denna paragraf.

Av MFL 19–21 §§ följer ett förbud mot obeställd reklam och i MFL 22 § finns bestämmelser som gäller information om garantier. Avslutningsvis ska här återigen nämnas den svarta listan med sina 31 punkter om vilseledande och aggressiva affärsmetoder, som alltid är att anse som otillbörliga (d v s något transaktionstest behöver inte göras). Exempel på sådana otillåtna affärsmetoder är att

– uppvisa en förtroendemärkning, kvalitetsmärkning eller motsva-rande utan att ha erhållit det nödvändiga tillståndet (p 2),

– ange eller på annat sätt skapa intryck av att det är lagligt att sälja en produkt när så inte är fallet (p 9),

– försöka sälja en produkt som liknar en annan produkt på ett sätt som avsiktligen förespeglar konsumenten att produkten är gjord av samma tillverkare (p 13) samt att

– oriktigt påstå att en produkt förmår bota sjukdomar m m (p 17).

Rättsfall ”ARMA NI”

I MD 1987:11 hade klädföretaget Kapp-Ahl gjort en annons för kostymer som anspelade på det kända italienska märket Armani. Annonsen hade rubriken ”ARMA NI” under vilken det i direkt an-slutning stod ”som fortsätter att betala för mycket”. Vidare sades följande i annonsen: ”Jämför gärna våra kostymer med de dyrare kusinerna från Italien. Det är inte mycket som skiljer. Kanske är det bara den lilla skrytetiketten i nacken och några tusenlappar på priset.”

Marknadsdomstolen ansåg att annonsen visserligen var skämt-sam, men att den var nedsättande mot Armani. Vidare fann dom-stolen att Kapp-Ahl genom antydande och vaga formuleringar gjorde en jämförelse med Armanis kostymer, vilken förmedlade budskapet att det inte fanns någon större skillnad mellan de båda produkterna bortsett från priset. Kapp-Ahl hade dock inte lyckats bevisa detta och jämförelsen ansågs vara otillåten.

18

8.1.7 Vissa andra lagar med marknadsrättsliga regler

Även i andra lagar än MFL finns det regler om vad som är tillåten marknadsföring. I MFL 1 § hänvisas det uttryckligen till ett antal annexlagar. Exempel på sådana lagar är konsumentkreditlagen, enligt vilken marknadsföring av krediter bl a ska ske på klart, kortfattat och tydligt sätt, samt alkohollagen, enligt vilken alkoholreklam ska vara måttfull. Marknadsrättsliga regler finns även i produktsäkerhetsla­gen. Den syftar till att säkerställa att varor och tjänster som säljs till konsumenter inte orsakar skada på person. Av lagen följer att den som tillverkar varor eller tillhandahåller tjänster ska lämna sådan säker-hetsinformation som behövs för att konsumenten ska kunna bedöma riskerna med varan eller tjänsten och skydda sig mot dessa. Dock behöver sådan information inte lämnas om riskerna är uppenbara. Om det behövs ska den som tillhandahållit en farlig vara eller tjänst lämna varningsinformation till berörda konsumenter genom t ex annonser. Vidare följer av produktsäkerhetslagen en skyldighet att i vissa fall återkalla farliga varor från distributörer eller konsumenter.

Marknadsföringslagen innehåller inga bestämmelser till skydd för enskilda personers integritet. Sådana regler finns i stället i lagen om namn och bild i reklam. Enligt denna lag får en näringsidkare vid marknadsföring av vara eller tjänst inte utnyttja en annan persons namn eller bild, om inte personen gett sitt samtycke. Med namn jäm-

Marknadsrätt

"Antireklam" från Systembolaget.

LEX affärsjuridik

19

ställs annan beteckning som klart utpekar en viss person. En sådan be-teckning kan vara exempelvis ett artistnamn eller en tjänstetitel såsom ”statsministern”. Lagen gör i sig ingen skillnad på ”vanliga” människor och ”kändisar” eller andra offentliga personer. Lagen är inte avsedd att skydda avlidna personer. De sanktioner som kan bli aktuella för den som bryter mot lagen är framförallt böter och skadestånd. Talan därom väcks vid tingsrätt.

Avslutningsvis ska här även avtalsvillkorslagarna nämnas. Enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden kan en näringsid-kare förbjudas att i framtiden i liknande fall använda sig av ett oskäligt avtalsvillkor mot konsumenter. Enligt lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare kan på motsvarande sätt ett oskäligt avtalsvillkor nä-ringsidkare emellan förbjudas för framtiden. Det ska understrykas att Marknadsdomstolen vid tillämpningen av dessa lagar inte jämkar eller ”ogiltigförklarar” ett existerande avtal eller avtalsklausul, utan endast förbjuder näringsidkaren att fortsätta använda sig av villkoret fram-över i liknande fall. (En jämkning enligt t ex 36 § avtalslagen kan göras inom ramen för en vanlig tvistemålsprocess vid allmän domstol.)

Rättsfall Finan(s)ministerns bild utnyttjad i reklam

I rättsfallet RH 1993:20 (II) redogörs för ett fall där ett foto på den dåvarande socialdemokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt hade använts utan samtycke i en annons för Sveabanken i Svenska Dagbladet. I annonsen fanns ovanför fotot bl a följande text: ”Kjell-Olof, 10,7 procents ränta på Sveabanken. Här är det inget tvångssparande, och bättre ränta finns inte. Det är väl värt att fira?” Hovrätten konstaterade i sina domskäl bl a att bilden på den mycket kände finansministern uppenbarligen var ägnad att dra uppmärksamhet till annonsen. Att annonsen i sig inte gav uttryck för att Kjell-Olof Feldt rekommenderade bankens tjänster hade då ingen betydelse enligt domstolen.

20

8. 2 Konkurrensrätt

Marknadsekonomin som system bygger på att det inom de flesta områden finns konkurrens mellan företag. Tanken är att en väl fung-erande konkurrens ska leda till valfrihet och lägre priser för konsu-menterna samt att resurser fördelas optimalt. Konkurrens kommer av latinets ord för att ”kapplöpa” (concurrere). För att ”tävlingen” mellan företagen på marknaden ska ske på acceptabla villkor finns konkur-rensrätten. Konkurrenslagen (KL) måste tillämpas så att resultatet stämmer med motsvarande regler inom EU-rätten vilka KL bygger på. Ett komplement till KL utgörs av lagen om offentlig upphand­ling (LOU). LOU syftar till att stat och kommun ska köpa varor och tjänster till bästa pris och att ingen aktör ska missgynnas eller diskri-mineras. Uppdraget ska helt enkelt gå till det företag vars anbud är fördelaktigast.

8 . 2 .1 Allmänt om konkurrenslagen

Enligt KL 1:1 har lagen till ändamål att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens när det gäller produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. KL tar sikte på företags bete-ende. Med företag menas fysiska eller juridiska personer som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur (1:5 KL). I den mån staten och kommuner bedriver näringsverksamhet omfattas de av KL, men det förutsätter att verksamheten inte utgör myndighetsutövning. Företag kan också bestå av en sammanslutning av företag.

KL innehåller tre slags förbud som gäller konkurrensbegränsande samarbeten mellan företag (KL 2:1), missbruk av dominerande ställ­ning (KL 2:7) respektive vissa företagskoncentrationer (KL 4:1). KL 2:1 och 2:7 motsvaras av artikel 101 och 102 EUF-fördraget.

I KL 3 kap finns de sanktioner uppräknade som kan bli aktuella vid konkurrensbegränsande beteenden enligt KL 2:1 och 2:7. Där framgår att företag kan åläggas att upphöra med det konkurrensbegränsande beteendet vid påföljd av vite. Även konkurrensskadeavgift kan dömas ut, men det förutsätter att överträdelsen skett uppsåtligen eller av oakt-samhet (jämför marknadsstöringsavgift enligt MFL). De konkurrenter eller konsumenter som drabbats av en konkurrensbegränsande åtgärd kan väcka talan om skadestånd mot företaget.

Marknadsrätt

LEX affärsjuridik

21

Det är i första hand Konkurrensverket (KKV) som ålägger företag vid vite att upphöra med ett visst beteende. Ett sådant beslut kan överkla-gas till MD. Om KKV beslutar att inte meddela något åläggande kan ett annat företag som berörs av överträdelsen väcka talan om det direkt i MD (KL 3:2). Det brukar sägas att denna rätt att väcka talan vid MD är subsidiär, eftersom en förutsättning alltså är att KKV inte fattat ett beslut om åläggande. KKV:s utredning kan ha initierats av KKV själv-mant eller av något konkurrerande företag som anmält saken till KKV.

En talan om utdömande av vite kan väckas vid tingsrätt, vars avgö-rande kan överklagas till hovrätt. När det gäller konkurrensskade-avgift är det KKV som agerar ”åklagare” och talan om detta väcks vid Stockholms tingsrätt, vars avgörande får överklagas till MD. Avtal mellan företag som är otillåtna enligt KL 2:1 är civilrättsligt ogiltiga (KL 2:6). Sådana otillåtna samarbeten kan också leda till näringsförbud för den fysiska person som står bakom företaget ifråga.

Det är den som påstår att en överträdelse skett av KL som har bevis-bördan för det.

Fakta Gryningsräder

Vid misstänkta överträdelser av KL 2:1 och 2:7 får Konkurrensverket (KKV) enligt KL 5:3 göra oanmälda plats-undersökningar hos företag. Sådana undersökningar brukar populärt kallas för gryningsräder (”dawn raid” på engelska). Syftet med en sådan undersökning är att få fram bevismate-rial när det kan misstänkas att en överträdelse av förbuden i KL skett. KKV kan vid sin undersökning granska och ta kopior av affärshandlingar och begära muntliga förklaringar på plats. Det är Stockholms tingsrätt som ger KKV tillstånd att utföra gryningsräder. Om tingsrätten inte ger sådant tillstånd kan beslutet överklagas till MD.

Subsidiär = underordnad, ”i andra hand”

22

8. 2 . 2 Närmare om förbuden enligt KL

Inom konkurrensrätten är begreppet relevant marknad av central betydelse. För att avgöra om ett beteende är konkurrensbegränsande måste det nämligen bestämmas hur den marknad som eventuellt på-verkas ser ut. När den relevanta marknaden ska avgränsas bestämmer man dels en produktmarknad, dels en geografisk marknad.

Produktmarknaden bestäms med hänsyn till hur utbytbara olika varor och tjänster är med beaktande av pris och andra egenskaper. Ett klassiskt exempel på detta finns i EG-domstolens United Brands-avgörande från 1976. Domstolen fann där att bananer utgör en egen marknad och inte är en del av en större marknad för färsk frukt, med hänsyn till bananers speciella egenskaper och efterfrågan på frukten.

Marknadsrätt

Rättsfall ”Tidningskriget”

I rättsfallet MD 2007:14 hade tidningen Metro väckt talan mot de Bonnierägda tidningarna Expressen, Dagens Nyheter och Stockholm City. (Metro är en gratistidning liksom numera ned-lagda Stockholm City.) Det Metro vände sig emot var att de tre

andra tidningarna erbjöd ett gemensamt annonspaket. Detta innebar enligt Metro att Bonnierkoncernen miss-brukade sin dominerande ställning genom att tillämpa underprissättning (eller rent av gratis annonsering) beträffande Stockholm City. MD fann dock att det inte visats att det fanns en gemensam produktmarknad avseende gratistidningar och ”betaltidningar”. Domstolen kunde därför inte ta ställning till om missbruk av dominerande ställning förelåg och Metros talan ogillades följaktligen.

LEX affärsjuridik

23

Den geografiska marknaden bestäms med hänsyn till det område där företaget säljer varan eller tjänsten. Beroende på t ex produkt kan denna marknad omfatta hela Sverige (eller EU) eller bara en stad eller region.

Enligt KL 2:1 är det förbjudet för företag att sluta avtal som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt. Sådana avtal kan vara horisontella eller vertikala. Horisontella avtal träffas mellan företag i samma försälj-nings- eller inköpsled och brukar kallas för karteller. Vertikala avtal träffas mellan företag i olika led, exempelvis tillverkare och återförsäl-jare. Exempel på avtal som är förbjudna enligt KL 2:1 är sådana som direkt eller indirekt fastställer priser eller andra villkor (priskarteller). Andra exempel är att marknader delas upp mellan vissa aktörer eller att det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten köper ytterligare varor som inte har något egentligt samband med det egent-liga föremålet för avtalet, så kallat kopplingsförbehåll. Det är inte heller tillåtet med avtal som innebär diskriminering av vissa handelsparters på så vis att de får en konkurrensnackdel.

Som angetts ovan förutsätter KL 2:1 att konkurrensen snedvrids på ett märkbart sätt. I sammanhanget brukar man säga att bagatell­samverkan är tillåtet. Som en tumregel kan sägas att om det rör sig om två ”mindre” företag med årsomsättningar under ca 30 miljoner kr är samarbetet tillåtet om deras gemensamma marknadsandel på den relevanta marknaden understiger 15 procent. Samarbete mellan företag kan dessutom ibland i sig vara värdefullt och leda fram till exempelvis nya produkter, som kan vara av nytta för konsumenterna i slutändan. Därför sägs det i KL 2:2 att förbudet i KL 2:1 inte gäller om vissa krite-rier är uppfyllda, som innebär att fördelarna med samarbetet överväger

Rättsfall Asfaltskartellen

I MD 2009:11 hade ett antal bolag inom asfaltbranschen deltagit i ett otillåtet samarbete som bl a innebar att bolagen vid statliga och kommunala upphandlingar kommit överens om priser och delat upp marknaden. Bolagen dömdes till kraftiga konkurrens-skadeavgifter (som högst 200 miljoner kr).

24

nackdelarna ur konkurrenssynpunkt. I KL 2:3 finns det avslutningsvis vissa gruppundantag från förbudet i KL 2:1. Dessa omfattar vanliga former av samarbeten mellan företag som typiskt sett har ansetts uppfylla kriterierna i KL 2:2 och som därför automatiskt är tillåtna. Exempelvis samarbeten mellan flera taxiföretag eller ensamförsäljar-företag omfattas av gruppundantag. En förutsättning är dock att vissa omsättnings- eller marknadsandelsgränser inte överskrids.

Enligt KL 2:7 är det förbjudet för ett företag att missbruka sin domine-rande ställning. Efter det att den relevanta marknaden slagits fast måste det avgöras om företaget ifråga är dominerande på marknaden. Om företaget har en marknadsandel runt 40–50 % på den relevanta markna-den brukar det anses att detta är ett tecken på en dominerande ställ-ning. En helhetsbedömning måste dock alltid göras i det enskilda fallet. Det är visserligen inte förbjudet för ett företag att vara dominerande på en marknad, men med dominansen följer ett särskilt ansvar för att marknadens mekanismer inte sätts ur spel.

Exempel på missbruk enligt KL 2:7 är överprissättning respektive underprissättning. Överprissättning (även kallat rovprissättning) innebär att för höga priser tas ut vilket skadar konsumenterna. Underprissättning (även kallat prisdumpning) å sin sida innebär att priserna sätts så lågt att det dominerande företaget gör förlust på varje enhet det säljer. Detta kan i och för sig gynna konsumenterna på kort sikt. Men det innebär också att konkurrerande företag riskerar att slås ut, något som på längre sikt är negativt för konsumentkollektivet. Andra exempel på missbruk enligt 2:7 är lojalitetsrabatter som utgår om ett företag åtar sig att göra i princip alla sina inköp från ett företag i dominerande ställning. Även 2:7 förbjuder kopplingsförebehåll. Med andra ord får det dominerande företaget inte kräva att en avtalspart-ner åtar sig att t ex köpa andra produkter än de som avtalet egentligen avser.

Avslutningsvis ska nämnas förbudet i KL 4 kap mot företagskoncentra-tioner. Enligt KL 4:1 ska företagskoncentration förbjudas om koncen-trationen är ägnad att påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet. En sådan koncentration kan uppkomma genom att företag går samman (fusion, ”merger” på eng-elska), att ett företag förvärvar ett annat (”acquisition” på engelska) eller genom att två eller flera företag bildar ett nytt gemensamt företag (exempelvis joint venture eller konsortium).

Marknadsrätt

Sa

mm

an

fa

tt

ni

ng

LEX affärsjuridik

25

8.3 Sammanfattning

• Marknadsrätten syftar till att säkerställa att konkurrensen mellan företag sker på ett acceptabelt sätt. Avsikten är att skydda både konkurrerande företag och konsumenter.

• De viktigaste lagarna inom marknads-rätten är marknadsföringslagen (MFL) och konkurrenslagen (KL), som båda i stor utsträckning bygger på EU-rätt.

• Marknadsdomstolen är som huvudre-gel första och enda domstolsinstans vid avgörandet av marknadsrättsliga mål.

• Marknadsföring ska vara vederhäftig, d v s sann och tydlig.

• Den som gör ett marknadsförings-påstående har bevisbördan för att det är riktigt.

• Opinionsbildande påståenden faller utanför marknadsföringslagen.

• Av generalklausulen om god marknads-föringssed i MFL följer förbud mot bl a misskreditering och renommésnyltning.

• MFL förbjuder även bl a vilseledande påståenden och efterbildningar.

• Den vanligast förekommande sanktio-nen vid överträdelser av MFL är vites-förbud.

• För att en marknadsföringsåtgärd ska kunna förbjudas krävs i princip att den uppfyller transaktionstestet, d v s att den har en sannolik ekonomisk effekt på mottagarens förmåga att fatta ett väl-grundat affärsbeslut.

• Av EU-rätten följer den svarta listan, där det i 31 punkter räknas upp vilse-ledande och aggressiva affärsmetoder som alltid är förbjudna enligt MFL (d v s något transaktionstest behöver inte göras).

• KL förbjuder konkurrensbegränsande samarbeten, missbruk av dominerande ställning och vissa företagskoncentratio-ner.

• Konkurrensverket (KKV) utövar tillsyn över marknaden i syfte att säkerställa en effektiv konkurrens. KKV agerar i vissa fall ”åklagare” i konkurrensrättsliga mål.

• Vitesförbud är en vanlig sanktion vid överträdelser av KL.

• Vid fastställandet av den relevanta marknaden vid konkurrensrättsliga be-dömningar tas hänsyn dels till produkt-marknaden, dels till den geografiska marknaden.

• För att ett företag ska betraktas som dominerande brukar krävas att det har en marknadsandel på ungefär 40–50 procent av den relevanta mark-naden.

• Exempel på missbruk av dominerande ställning är överprissättning och under-prissättning samt vissa lojalitetsrabatter.

26

Kommer du ihåg – rätt eller fel?

1. I MFL finns alla regler som har med marknadsföring att göra samlade.

2. MFL omfattar bara marknadsföring av varor.

3. MFL omfattar marknadsföring som riktar sig till konsumenter eller till andra näringsidkare.

4. Den som använder sig av ovederhäftig marknadsföring kan drabbas av bl a skadestånd och förbud vid vite.

5. En vilseledande marknadsföring är alltid otillåten enligt MFL.

6. För att ett marknadsföringspåstående ska bedömas som otillåtet enligt MFL ska som huvudregel prövas om påståendet haft någon påverkan på mottagaren.

7. Konkurrensbegränsande avtal enligt KL är alltid förbjudna.

8. Missbruk av dominerande ställning förutsätter en märkbar påver-kan på marknaden.

9. Otillåtna konkurrensbegränsande avtal är civilrättsligt ogiltiga.

10. Marknadsdomstolen kan som andra domstolsinstans pröva frågor om utdömande av konkurrensskadeavgift.

Marknadsrätt

27

Öv

nin

gs

up

pg

ift

er

27

LEX affärsjuridik

ÖVNINGSUPPGIF TER

1. Zelma har precis öppnat ett café. På en anslagstavla utanför ingången till caféet funderar hon på att skriva något som lockar kunder. Bedöm till-låtligheten av följande marknadsföringspåståenden som hon funderar på att använda.

a) ”Stans största smörgåsar till stans lägsta priser!”

b) ”Stans största smörgåsar till stans lägsta priser?”

c) ”Stans godaste kaffe serveras här!”

d) ”Underbart gott kaffe serveras här!”

e) "Vårt kaffe – så uppiggande att det ger dig vingar!"

2. Universitetsadjunkten Otto ser en annons i tidningen där det görs reklam för tandkrämen ”Hole is Gone”, som påstås kunna laga hål i tänderna. ”Detta kan inte vara möjligt! Företaget borde inte få komma undan med detta osanna påstående”, tänker Otto upprört. Vilka åtgärder kan han vidta för att få stopp på marknadsföringen?

3. Kiriash driver ett bolag, StudentForce AB, som specialiserat sig på att hyra ut studenter som tillfällig arbetskraft till företag. En dag upptäcker han en annons för det konkurrerande bolaget PupilPower, vari påstås att StudentForce betalar oskäligt låga löner till sina studenter. Kiriash blir mycket upprörd och kontaktar VD:n för PupilPower som dock uppger att bolaget har för avsikt att fortsätta med sin reklamkampanj under flera veckor. Vilka rättsliga åtgärder med stöd av MFL kan Kiriash vidta för att stoppa reklamkampanjen så snabbt som möjligt samt få ersättning för den skada som den kan orsaka honom?

4. Vilka bestämmelser som följer av marknadsföringslagen skulle kunna aktualiseras i följande situationer?

a) En firma i bygghandelsbranschen påstår i en annons att alla andra firmor i branschen är ”skojare och lurendrejare”.

28Ö

vn

ing

su

pp

gif

te

r

Marknadsrätt

b) Petrus driver ett handelsföretag i dataspelsbranschen och importerar från USA ett antal små USB-stickor benämnda "Jailbreak". Med hjälp av produkten kan man kringgå det kopieringsskydd som finns på dataspel och därigenom sprida kopior av spelen vidare till andra. Han annonserar produkten till försäljning på företagets hemsida.

c) Agniezka är intresserad av hälsokost och säljer örtte på mässor med löfte om att drycken kan bota cancer.

5. Under vilka förhållanden kan ett konkurrensbegränsande avtal mellan två företag anses acceptabelt?

6. Redogör för begreppet relevant marknad inom konkurrensrätten.

7. Christina är VD i och ägare till ett företag i däcktillverkningsbranschen. Hon har reagerat över att det konkurrerande företaget Fichelin har avtal med sina kunder, främst bilverkstäder, som innebär att om dessa handlar alla sina däck från Fichelin så får de kraftigt rabatterade priser. Chris-tinas företag, som är mycket mindre än konkurrenten, kan inte matcha dessa låga priser varför kunderna i allt större utsträckning väljer Fiche-lins däck. Vilket utrymme ger konkurrenslagen Christina att å sitt före-tags vägnar agera rättsligt i detta läge? Gör en konkurrensrättslig analys av läget och identifiera vilka omständigheter som kanske måste utredas ytterligare.

LEX affärsjuridik

29

Kapitelnamn

30

BildförteckningOmslag – Jorgene/iStockphotos. 4 Klas Rune/Naturfotograferna/IBL Bildbyrås. 6 Robert Henriksson/DN/Scanpixs. 9 Bugge Woldner/Reklamombudsmannens. 12 Arlas. 14 L Oréals. 15 Arla och Lindahls mejeris. 18 Systembolagets. 22 Jonas Ekströmer/Scanpix

LEX affärsjuridik

31

32

Kapitelnamn

I LEX-serien förenas teori med praktik: faktaböckerna innehåller såväl övningsuppgifter som djupare diskussions-frågor. Här tränas eleverna i att identifiera rättsliga problem, söka och tolka relevant rättsregler samt tillämpa dem.

LEX Affärsjuridik behandlar de rättsområden som är viktiga ur ett företagsperspektiv. Boken tar upp viktiga områden som till exempel associationsrätt, avtalsrätt och arbetsrätt med mera. LEX Affärsjuridik fokuserar också på juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang och visar på olika sätt att lösa affärstvister. Till läromedlet kommer det att finnas en lärarhandledning.

Andra delar i LEX-serien:LEX Privatjuridik, fakta- och övningsbok 40-67256-8LEX Privatjuridik, lärarhandledning 40-67257-5LEX Avtal24 40-68062-4LEX Straff- och Processrätt 40-66262-0

Vill du ha mer information?Kontakta oss gärna på 020-20 98 00 eller via gleerups.se. Våra tryckta och digitala lärverktyg är utvecklade i nära samarbete med lärare för att säkra framgångsrikt lärande. Det finns en webb som komplement till de flesta av våra tryckta läroböcker. Prova en webb gratis på gleerups.se.

Beställ bokenVid beställning av boken ange ISBN 978 - 91 - 40 - 67215 - 5

400578 Denna bok får ej säljas