Linnéuniversitetet

Samhällsvetenskapliga institutionen

Arbetslöshet – ett sociologiskt perspektiv

– arbetslöshetens effekter på individen

Författare: Miralema Klokic och Ana Ligia Velazco

Uppsats: C-uppsats sociologi, 15hp

Vårterminen 2010

Handledare: Per Dannefjord

Examinator: Glenn Sjöstrand

2

Sammanfattning

Problem

Arbetslöshet drabbar alla, speciellt med bakgrund av den ekonomiska krisen 2008. Vi såg hela

världen drabbas och inte minst Sverige, unga som gamla. Vi har därför intresserat oss för hur

människorna bakom arbetslöshetssiffrorna upplever sin situation som arbetslösa.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt individperspektiv analysera hur

arbetslöshet upplevs utifrån arbetslösas perspektiv.

För att uppnå vårt syfte kommer vi att utgå från följande frågeställningar:

Vad har intervjupersonerna för arbetslivsbakgrund,

Hur ser deras handlingsmöjligheter ut?

Hur ser de på sina jobbchanser?

Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet?

Finns det skillnader mellan män och kvinnor vad gäller deras upplevelser?

Hur hanterar männen respektive kvinnorna sin arbetslösa situation?

Metod

Vi har använt oss av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att studera upplevelserna

kring arbetslösheten. Vi har även använt oss av andrahandsmaterial till våra intervjuer. Inter-

vjuerna är indelade i tre olika teman och dessa teman är baserade på våra tre frågeställningar. I

det första temat presenterar och analyserar vi intervjupersonernas arbetslivsbakgrund, hand-

lingsmöjligheter och deras syn på framtida jobbchanser. Temat nummer två går vi igenom hur

intervjupersonerna upplever sin arbetslöshet och slutligen analyserar vi i tema tre skillnaden

mellan männen och kvinnorna hur de upplever och hanterar sin arbetslöshet.

Resultat

Vi fann att fritidsaktiviteter, en vardagsstruktur, gemenskap och arbetsförmedlingens bemö-

tande kan vara avgörande för hur man upplever och hanterar sin situation som arbetslös.

3

Det finns även skillnader mellan könen vad gäller hur man upplever och hanterar sin situation

som arbetslös. Med bakgrund av Jahodas studie kunde även vi påvisa att kvinnorna har hem-

met och barnen att sköta och berörs därför inte lika mycket till en början av sin arbetslösa

situation. Med tiden börjar även kvinnorna känna avsaknaden av en klar och tydlig vardag

men framförallt den ekonomiska påfrestningen, något som samtliga intervjupersoner känner

av. Vi har visat att ett arbete uppfyller olika behov, exempelvis socialpsykologiska, strukturel-

la, sociala behov och ger en möjlighet att planera införa framtiden, tack vare lönen som kom-

mer in varje månad. Våra intervjupersoner låter inte sin vardag påverkas av att de blivit ar-

betslösa, utan de ser till att strukturera upp den lika organisatoriskt som innan de blev arbets-

lösa just för att fylla behovet av struktur i vardagen.

4

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 6

1.1 ARBETSLÖSHETSPERIODEN BLAND UNGDOMAR OCH ÄLDRE 8

2 BAKGRUND 8

2.1 ARBETSFÖRMEDLINGEN 8

3 SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNINGAR 10

4 TIDIGARE FORSKNING 10

5 DEFINITIONER 12

5.1 ARBETE 12

5.2 ARBETSLÖSHET 12

5.3 LÅNGTIDSARBETSLÖSHET 13

6 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 14

6. 1 EKONOMI-SKAM MODELLEN 14

6.2 STIGMATISERING 14

6.3 JAHODAS DEPRIVATIONSTEORI 14

6.4 FRYERS AGENTTEORI 15

6.5 EZZYS TEORI OM STATUSPASSAGE 16

6.6 HUR TEORIN KOMMER ATT ANVÄNDAS 17

7 FORSKNINGSMETOD 18

7.1 KVALITATIV OCH KVANTITATIV METOD 18

7.2 VÅR FÖRFÖRSTÅELSE FÖR STUDIEN 19

7.3 URVAL 19

7.4 INTERVJUGUIDE 20

7.5 INTERVJUSITUATION 20

5

7.6 TEMATISERING 21

7.6.1 TEMA ETT: ARBETSBAKGRUND, HANDLINGSUTRYMME OCH JOBBCHANSER 22

7.6.2 TEMA TVÅ: HUR UPPLEVER INTERVJUPERSONERNA SIN ARBETSLÖSHET? 22

7.6.3 TEMA TRE: FINNS DET SKILLNADER MELLAN MÄN OCH KVINNOR HUR DE UPPLEVER OCH HANTERAR SIN

ARBETSLÖSA SITUATION? 22

8. PRESENTATION AV INTERVJUPERSONERNA 23

9 REDOVISNING AV EMPIRISKT RESULTAT 25

9.1 TEMA ETT: ARBETSBAKGRUND, HANDLINGSUTRYMME OCH JOBBCHANSER 25

9.2 TEMA TVÅ: HUR UPPLEVER INTERVJUPERSONERNA SIN ARBETSLÖSHET? 27

9.3 TEMA TRE: FINNS DET SKILLNADER MELLAN MÄN OCH KVINNOR HUR DE UPPLEVER OCH HANTERAR SIN

ARBETSLÖSA SITUATION? 30

10 ANALYS 32

10.1 TEMA ETT: ARBETSLIVSBAKGRUND, HANDLINGSUTRYMME OCH JOBBCHANSER 32

10.2 TEMA TVÅ: HUR UPPLEVER INTERVJUPERSONERNA SIN ARBETSLÖSHET? 34

10.2.1 EKONOMI 34

10.2.2 BEROR PÅ HUR LÄNGE 34

10.2.3 ARBETE = GEMENSKAP + FRITIDEN + STRUKTUR 35

10.2.4 ATT LEVA I ETT FÖRHÅLLANDE 36

10.2.5 ARBETSFÖRMEDLINGEN 36

10.3 TEMA TRE: FINNS DET SKILLNADER MELLAN MÄN OCH KVINNOR HUR DE UPPLEVER OCH HANTERAR SIN

ARBETSLÖSA SITUATION? 38

11 DISKUSSION 40

11.1 RESULTAT 40

11.2 METOD 41

12 SLUTSATS 42

13 REFERENSFÖRTECKNING 43

6

1. Inledning

”1 av 4 unga är utan jobb”, d.v.s. 142 000 svenska ungdomar är utan arbete, skriver

Aftonbladet den 12 maj 2009. Det är främst svenska ungdomar som drabbats av finanskrisen i

jämförelse med övriga Norden. Statistiska Centralbyråns (SCB) rapporter från 2009:s första

kvartal att 24.4 procent (samma siffra som under första kvartalet 2006) av alla svenska

ungdomar mellan åren 15-24 var arbetslösa. I jämförelse med år 2008, då låg

ungdomsarbetslösheten på 20.5 procent. Arbetslösheten bland unga har sina förklaringar i

lågkonjunkturen, då minskar arbeten och de drabbade blir de som ännu inte hunnit etablera sig

på arbetsmarknaden. Enligt SCB är arbetslösheten generellt högre bland ungdomar i

jämförelse med resten av befolkningen.1

Tidningen Arbetsmarknaden nr 4, september 2008 tar också upp problematiken kring

ungdomsarbetslösheten, där prognoschefen Tord Strannefors på arbetsförmedlingen menar att

nu när konjunkturen vänder neråt, kommer detta att drabba ungdomarna hårdast, eftersom det

är de som är på väg in på arbetsmarknaden, främst ungdomar som saknar gymnasieutbildning.

Nästa steg blir att arbetsgivaren inte kommer att förlänga de tidsbegränsade anställningarna

och övergångarna till fasta anställningar uteblir. Detta leder till ökad arbetslöshet som

kommer att drabba de ungdomar som nyligen kommit in på arbetsmarknaden. Vad gäller

principen sist in först ut, kommer att påverka ungdomarna negativt.2

De åtgärder som finns för att få unga ut på arbetsmarknaden, har regeringen utformat

Jobbgaranti för ungdomar som en av arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar.

Jobbgaranti för ungdomar startades den 1 december 2007 och är obligatorisk för alla

ungdomar mellan 16 och 24 år som varit inskrivna på arbetsförmedlingen i tre månader. De

ungdomar som är inskrivna får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Jobbgaranti för

ungdomar ersatte det dåvarande kommunala ungdomsprogrammen (KUP). Regeringen

menade att KUP hade för små effekter på ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. De tre

första månaderna i Jobbgarantin omfattar kartläggning och vägledning som sedan fortsätter

med att ungdomarna får söka jobb.3

1 http://www.aftonbladet.se/nyheter/nulyftervisverige/article5123354.ab 2010-03-19

http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/aku_ungdomsarbetsloshet.pdf 2010-03-19 (s 1) 2 http://www.arbetsmarknaden.se/Article.aspx?a=74567&c=37237 2010-03-21

3 http://www.arbetsmarknaden.se/Article.aspx?a=74565&c=37237 2010-03-21

7

Källa: SCB

SCB skriver att första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldrarna 15-24 arbetslösa, d.v.s.

24,4 procent. Här ingår heltidsstuderande. Av dessa var 73 000 män och 69 000 kvinnor. I

början av 2008 och framförallt under andra kvartalet av 2008 skedde en ökning av antalet

arbetslösa ungdomar, i jämförelse med samma kvartal året innan.4

Källa: SCB

Vad gäller åldrarna 20-24 skedde en nedgång av antalet arbetslösa under första halvåret 2007

och från och med det fjärde kvartalet 2008 vände detta och antalet arbetslösa i åldrarna 20-24

4 http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/aku_ungdomsarbetsloshet.pdf 2010-03-19 s.1

8

ökade kraftigt året 2008. SCB skriver även att under det första kvartalet 2009 var 64 000,

d.v.s. 45 procent av de arbetslösa ungdomarna i åldrarna 15-24 heltidsstuderande.5

1.1 Arbetslöshetsperioden bland ungdomar och äldre

Enligt SCB är arbetslöshetsperioden bland unga kortare i jämförelse med personer i andra

åldergrupper. Under det första kvartalet 2009 var 42 procent av ungdomarna arbetslösa i fyra

veckor eller mindre jämfört med 19 procent i åldrarna 25-54 år och 11 procent för personer i

åldrarna 55-64 år. Vad gäller långtidsarbetslöshet, det vill säga har varit arbetslösa mer än 26

veckor, var 18 000 ungdomar i åldrarna 15-24 långtidsarbetslösa. Motsvarande för åldrarna

25-54 och 55-64, visar siffrorna 28 procent och 48 procent. De ungdomar som varit

långtidsarbetslösa ökade med 4 000 personer under det första kvartalet 2008. 6

2 Bakgrund

2.1 Arbetsförmedlingen

Den 1 januari 1948 ersatte Arbetsmarknadsverket den statliga arbetsmarknadspolitiken i hela

landet. Under åren som gått har verksamheten hela tiden arbetat för att snabbt svara på de

förändringar som sker på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Den 1 januari 2008 blev

Arbetsmarknadsverket en helt ny myndighet och bytte namn till Arbetsförmedlingen.7

Ett sätt att öka sysselsättningen i samhället är med hjälp av arbetsförmedlingens uppdrag, som

är att se till att arbetssökande och arbetsgivaren hittar varandra. Detta sker genom att de

arbetssökande får ett bra stöd till att hitta ett jobb medan arbetsgivaren får tillräckligt med

kvalificerade arbetssökande som i sin tur leder till anställning.8

Arbetsförmedlingen är en sammanhållen myndighet som finns i hela landet. Det är en

organisation som är indelad i 68 geografiska arbetsmarknadsområden. Det är en indelning

som bygger på en naturlig arbetsmarknad där människor arbetar och företagen söker

arbetskraft.9

5 http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/aku_ungdomsarbetsloshet.pdf:2010-03-19 s 2

6 http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/aku_ungdomsarbetsloshet.pdf 2010-03-19 s. 3-4

7 http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?c=57 2010-03-21

8 http://www.arbetsformedlingen.se/admin/Documents/ams/broschyrer/koaf_200805.pdf 2010-03-21 s. 4

9 http://www.arbetsformedlingen.se/admin/Documents/ams/broschyrer/koaf_200805.pdf 2010-03-21 s. 13

9

Sverige kännetecknades av full sysselsättning under en längre period, med en låg arbetslöshet

efter andra världskriget. Under 1990-talet förändrades läget drastiskt, då under de första tre

åren av 1990-talet, försvann en halv miljon jobb och då låg arbetslösheten på 15 procent.

Under 2000-talet sjönk andelen till 8 procent. Hur villkoren ser ut på arbetsmarknaden är

avgörande för både försörjning och livskvalitet. Att ha ett arbete innebär för de flesta trygghet

och en större privatekonomi. Arbetslöshet däremot är lika med lägre konsumtion, social

isolering och en större osäkerhet. Att vara arbetslös under en lång period har psykologiska och

fysiska effekter på individen.

Arbetslöshet drabbar inte bara individen utan även samhällsekonomin i stort; ju fler som är

arbetslösa desto lägre produktion vilket innebär att BNP:n (bruttonationalprodukt) som är

värdet av samhällets alla varor och tjänster som producerats i ett land under ett år, hamnar på

en lägre nivå än vad den annars skulle ha hamnat: Därför ses arbetslöshet som ett ”slöseri” för

den totala samhällsekonomin. Arbetslöshet innebär även att stat och myndighet drabbas

Genom arbetslöshetsförsäkringar och försörjningsstöd som ökar men också att staten får in

lägre skatteintäkter.10

Samhället idag kännetecknas av att dess medborgare ska ha ett förvärvsarbete; inte endast

som en försörjningskälla utan även som en livsstil, individen skapar genom sitt arbete en

identitet, beroende på vilket yrke han eller hon har. Statistiken ovan ger oss endast

information om hur många som är arbetslösa. Vi menar att statistiken ovan inte tar ger någon

ökad förståelse för individerna bakom siffrorna. Vad händer när han eller hon förlorar sitt

arbete? Hur upplever individen sin ”nya” situation som arbetslös? Vad har den arbetslöse för

strategier för att ta sig ut på arbetsmarkanden? Hur ser en helt vanlig dag ut? Vi vill veta hur

de gör för att hantera sin situation som arbetslös?

En individs arbetsbakgrund kan vara en bidragande faktor till hur han eller hon hanterar sin

situation som arbetslös: En person med mycket arbetslivserfarenhet kan känna en trygghet

eller säkerhet i att denne kommer att få ett arbete medan någon som inte jobbat särskilt

mycket i sitt liv, kan se tvärtom på situationen: Istället blir det jobbigt och han eller hon är

osäker och därför kan hanteringen av samma situation se olika ut. Vad gäller kvinnor och

män, kan hanteringen av samma situation se olika ut. Detta menar vi kan ha att göra med att

kvinnorna har hushållet att sköta och kanske hanterar och upplever kvinnorna sin arbetslöshet

10

http://www.fhi.se/PageFiles/3118/arbetslos_konsekv.pdf 2010-03-21 s. 11

10

på ett annat sätt än männen. Detta är något som Jahoda fann i sin studie på 30-talet i Österrike

(Jönsson 2003). Med bakgrund av detta, har vi därför följande syfte och frågeställningar:

3 Syfte och problemställningar

Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt individperspektiv analysera hur

arbetslöshet upplevs utifrån arbetslösas perspektiv.

För att uppnå vårt syfte kommer vi att utgå från följande frågeställningar:

Vad har intervjupersonerna för arbetslivsbakgrund,

Hur ser deras handlingsmöjligheter ut?

Hur ser de på sina jobbchanser?

Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet?

Finns det skillnader mellan män och kvinnor vad gäller deras upplevelser?

Hur hanterar männen respektive kvinnorna sin arbetslösa situation?

4 Tidigare forskning

Som hjälp för att underbygga vårt material och få en större förståelse har vi tagit del av

tidigare forskning inom arbetslöshet. Det material som vi funnit kommer att hjälpa oss att

tolka och analysera vårt empiriska material. Vi kommer att inleda texten med att kortfattat ta

upp den tidigare forskning som har haft betydelse för vår studie genom fakta och dataresultat

om arbetslösas upplevelser och på vilket sätt upplevelserna har haft för betydelse för hur de

hanterat sin situation som arbetslösa .

Bland de första undersökningarna handlar om arbetslöshet från depressionsåren, där forskarna

fokuserade på sociala och psykologiska konsekvenser av arbetslösheten (Jönsson 2003) tar

upp Jahoda m.fl. vars undersökning fokuserades på Marienthal i Österrike. Anledningen till

undersökningen i Marienthal var att det lilla samhällets enda inkomstkälla, ett textilföretag,

lagts ner som resulterade i att hela samhället påverkades negativt. Forskarna fann ett samband

mellan ekonomiska förhållanden och olika reaktioner på arbetslöshet. Deras undersökning var

det första som även fokuserade på familjen och hur arbetslösheten påverkade

familjerelationerna (Jönsson 2003:17).

11

En observation som var helt oväntad i Jahodas (2002) studie var hur invånarna i Marienthal

använde sin tid. I slutet av deras vistelse i den lilla staden i Österrike gjorde de en oväntad

upptäckt; de kunde se skillnaden mellan män och kvinnor och hur de hanterar arbetslösheten.

De upptäckte att männen gick långsammare över gatan än kvinnorna. För att mäta detta

använde de sig av en stoppklocka och kunde konstatera att kvinnorna i Marienthal inte var

arbetslösa eftersom de hade hushållet att sköta som tog upp mesta av deras tid (Jahoda 2002:

5, 67).

Även Lazarsfeld (1935) publicerade tillsammans med en annan forskare, Zawadski 75

självbiografiska analyser skrivna av arbetslösa. Analysen bestod även av 774 uppsatser

skrivna av arbetslösa i Polen som var baserade på ett upprop om att skriva om sina

erfarenheter som arbetslös. De kunde konstatera att några av de som deltagit i undersökningen

var utsatta för fysiskt lidande orsakat av ekonomisk depravation. Deras lidande var även

orsakat av att de fick en förändrad social status. De hade även gått miste om känslan av

värdighet som resulterade i psykiskt lidande.

En av de som deltog i undersökningen uttryckte sig på följande sätt:”When I go along the

street, it seems to me that I can’t be compared with an average citizen that everybody is

pointing at me with his finger”. Lazarsfeld (1938) menade att arbetslösheten påverkar

självkänslan negativt, är ett hot mot individens ekonomiska trygghet samt att de utvecklar

känslor av underlägsenhet (Jönsson 2003: 17-18).

I avhandlingen Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelser, handlingsstrategi-

er och jobbchanser av Margareta Bolinder (2006) analyseras den arbetslöses upplevelser ut-

ifrån deras välbefinnande. Det antas spegla hur påfrestande de upplever situationen, där både

de faktiska möjligheterna till arbete (objektiva handlingsutrymmet) och hur individen själv

bedömer sin situation (subjektiva handlingsutrymmet) studerats.

Det framgår av hennes forskning bland annat att arbetslösa individers handlingsmöjligheter

varierar beroende på individuella faktorer såsom utbildning, erfarenhet, ålder, medborgarskap

och handikapp. Det är inte bara de individuella faktorerna som avgör handlingsmöjligheterna

hos arbetslösa utan också det konjunkturella läget på marknaden och tillgången på lediga jobb

på lokal nivå. Det finns enligt Bolinders forskning ett samband mellan handlingsutrymmet

och beteendet, där handlingsutrymmet påverkar strategivalet för att hantera situationen som

arbetslös (Bolinder 2006:1ff).

12

5 Definitioner

5.1 Arbete

I vårt samhälle är arbetet samhälligt betingad, då det ses som en nödvändighet för vårt

uppehälle. De flesta vuxna försörjer sig själva och sina familjer med förvärvsarbete, de som

inte arbetar är barn, pensionärer och arbetslösa, de blir därmed försörjda av andra som en del

av ett samhällssystem. Detta kan antingen ske via staten eller familjen. För att man ska ha rätt

till stöd från staten, måste vissa krav uppfyllas, exempelvis arbetslöshet. De flesta är således

beroende av arbetsmarknad, där människor säljer sin arbetskraft: Arbetskraften blir alltså ett

föremål som hyrs ut till köparens förfogande under en viss tid (Rantakeisu 2002: 15).

Giddens (2007) definierar arbete som något som genererar pengar, lönen underlättar din var-

dag och din önskan att uppfylla dina behov. Arbete ger vardagen rutin och struktur samt varia-

tion genom tillgång till arenor som skiljer sig från hemmet. Arbetsmiljön ger utrymme för nya

och gamla bekantskaper att delta i olika aktiviteter (Giddens 2007:573).

5.2 Arbetslöshet

Rantakeisu (2002) skriver i sin avhandling arbetslöshetens olika ansikten om arbetslösheten

ur ett historiskt perspektiv. Hon menar att arbetslösheten i äldre tider inte var ett erkänt

begrepp utan det var ett fenomen som förknippades med industrialismen. Före

industrialiseringen talade man om ”jordlöshet”. Med avskaffandet av försvarslöshetsstadgan

1885, var det straffbart att vara arbetslös. Arbetslinjen som en del av den svenska

arbetsmarknadspolitiken, var unik för Sverige. Arbetslinjen var ett understöd till arbetslösa

som skulle ges i form av nytt arbete, utbildning och endast i nödfall i form av bidrag.

Vid 1800-talets slut, då svenska arbetsmarknaden kännetecknades av internationella

konjunktursvågor och av en socialkonservativ syn på arbetslöshetsproblematiken.

Arbetslösheten sågs som ett problem för fattigvården och kommunen och skulle därför

behandlas därefter. I början på 1900-talet startades de första arbetsförmedlingarna. För att

råda bot på arbetslösheten fanns ett restriktivt stöd till den arbetslöse; låg lön som inte skulle

uppmuntra fler att vilja hamna i samma situation. Man menade även att arbetslösheten var ett

självförvållat tillstånd. Även för de arbetslösa som inte kunde försörja sig själva fanns det

olika kriterier som skulle uppfyllas för olika typer av stöd. Välfärdsstaten ger ekonomiskt stöd

men då krävs det att man aktivt söker jobb. Detta är ett tvång som är inbyggd i

samhällsstrukturen menar författaren (Rantakeisu 2002: 16-17).

13

Olofsson och Wadensjö (2005) beskriver tre kriterier för att en person ska räknas som arbets-

lös. Det första är att personen inte ska ha något arbete. Perioden för detta är en vecka. Om

personen jobbar en timme under denna vecka, kommer denne inte att räknas som arbetslös.

Det andra villkoret är att personen ska söka arbete. Regeln gäller att personen som inte sökt

arbete under en månad ska inte räknas som arbetslös. Detta gäller även personer som inte har

arbete men skulle vilja ha ett.

För det tredje ska personen kunna arbeta, d.v.s. personen ska inte ha några hinder för att inte

kunna arbeta. En person som varit sjuk under en lång tid, räknas därför inte som arbetslös,

även om denne är utan arbete men söker arbete. (Olofsson och Wadensjö 2005:20) För

Giddens (2007) betyder ”arbete” ”betalt arbete i form av anställning” (Giddens 2007:577).

5.3 Långtidsarbetslöshet

Enligt arbetsförmedlingens definition av långtidsarbetslöshet, är ungdomar fyllda 16 men

ännu inte fyllda 25 som varit arbetslösa i över 100 dagar långtidsarbetslösa och individer över

25 ses som långtidsarbetslösa efter 6 månaders arbetslöshet.11

11

http://www.arbetsmarknaden.se/newspapers_article.aspx?a=72987&c=31665 2010-03-23

14

6 Teoretiska utgångspunkter

6. 1 Ekonomi-skam modellen

Enligt Giddens (2007) definition frambringar förvärvsarbete pengar, något som vi kunnat se i

våra intervjuer att de upplever att deras sociala nätverk påverkats på grund av ekonomin,

eftersom de inte kan hitta på lika mycket med sina kompisar som de gjorde när de hade ett

arbete. De ekonomiska förhållandena och de sociala relationerna kan därför påverka hur

individen upplever sin arbetslösa situation. Detta kan i sin tur påverka hälsan. Ekonomi-skam

modellen utgår från just det; ju svårare den ekonomiska situationen är desto allvarigare

hälsoeffekter. Studier visar att erfarenheter av att bli förringad på grund av arbetslöshet

samvarierar med psykisk ohälsa. Den negativa stressen och oron som uppstår till följd av

arbetslöshet samvarierar med två aspekter, den första, den ekonomiska påfrestningen och för

den andra de spända sociala relationerna som kan uppstå, då de känner sig nedvärderade

(Jönsson och Starrin 1999:27-28).

6.2 Stigmatisering

Att vara arbetslös är lika med att ”sticka” ut från mängden eller att avvika från andra och det

är socialt konstruerat menar Angelöw och Jonsson (2000). Våra förväntningar kan påverka

hur den arbetslöse hanterar sin situation, om jag ser dig som en argsint person, oduglig och

slö, så kommer du att börja se dig själv som just det. Det är den självuppfyllande profetian

(Angelöw och Jonsson 2000:156). En förklarning till detta pekar på att människan trycker ner

andra för att höja sin egen självkänsla, medan andra menar att det är gruppnormer. Man blir

socialiserad i vad som anses rätt och fel (Angelöw och Jonsson 2000: s 54-55). Detta är något

som vi kunnat se i framför allt mötet med arbetsförmedlingen, där våra intervjupersoner

tycker att de blir behandlade som småbarn och blir klappade på huvudet.

6.3 Jahodas deprivationsteori

Hur den arbetslöse upplever sin situation är något som vi vill lägga fokus på i denna uppsats.

Detta har vi gjort bland annat genom att ställa frågor kring hur deras vardag ser ut, vikten av

att veta hur de gör istället för vad, exempelvis deras strategier för att ta sig tillbaka ut på

arbetsmarkanden, där Rantakeisu (2002) tar upp Jahodas behovsteori som bygger på tydliga

och dolda funktioner som ett arbete tillför människor. Dessa funktioner syftar först och främst

till den ekonomiska aspekten som ett lönearbete medför och som människor behöver för sitt

uppehälle: De övriga latenta funktionerna är att ett arbete ger en tidsstruktur åt människors

15

vakna tid, erfarenheter och sociala kontakter utanför familjen, avsikter och mål som knyts an

genom kollektiva och sociala kontakter, samt status och identitet och en regelbunden aktivitet,

är något som människan inte kan uppnå på egen hand. Detta är något som våra

intervjupersoner uttrycker vikten av, ett klart och tydligt vardagsschema, genom att

exempelvis gå ut och gå och läsa, för att inte bli ”apatiska”. De anser att deras ekonomi

påverkats, en av våra intervjupersoner flyttade ihop med sin sambo för att spara pengar.

Negativa konsekvenser som blir en effekt av arbetslösheten uppstår på grund av att de

arbetslösa utestängs främst från den sociala arenan som uppfyller människans

socialpsykologiska behov.

Jahodas teorier har inte sluppit undan kritik, man menar att hon ignorerar arbetets innehåll och

att hon ger en romantisk bild av arbetet. Jahoda har även fått kritik för att hon endast utgår

från medelklassens syn och erfarenhet på arbete. Hon borde även ha tagit upp arbetsklassen

och deras syn och erfarenheter av arbete, menar kritkerna. Detta framkommer tydligt särskilt i

när olika erfarenheter av arbete eller på vilket sätt upplevelser och erfarenheter av

arbetslösheten varierar ska förklaras. Kritikerna påpekar också att i Jahodas teori inte framgår

till vilken grad tidsstrukturen är viktig och inte heller hur mycket regelbunden aktivitet som

behövs (Rantakeisu 2002: 59-60). Vad gäller vilken klass en person har, är något som vi valt

att inte gå in på men arbetets innehåll och hur det kan påverka är något vi kan påvisa genom

Olle som varit arbetslös sen 2008 och han inte vill arbeta som resande säljare, då han känner

att det var det värsta arbete han haft någonsin. Istället vill han fokusera på det han tycker är

roligt, d.v.s. musiken.

6.4 Fryers agentteori

Rantakeisu (2002) skriver att Fryer kritiserar Jahodas teori genom att föra fram att Jahoda

skildrar den arbetslöse som en passiv aktör, utan någon förmåga att själv förändra sin situa-

tion. Rantakeisu (2002) menar att Fryer utvecklat en egen teori som han valt att kalla agentte-

ori. Fryers studie visade att de arbetslösa inte upplevde några psykologiska effekter i sin livs-

situation. Detta berodde på menade Fryer att de istället fyllde sina dagar med meningsfulla

aktiviteter, d.v.s. vikten av att exempelvis spela fotboll eller att umgås med personer i samma

situation, något som några av våra intervjupersoner påvisat.

Fryers teori går ut på att arbetslöshetens negativa konsekvenser beror på förhållanden som

begränsar aktörens självständighet. Detta är något som påverkas efter att en person blivit ar-

betslös då denne har ekonomiska restriktioner som hindrar honom/henne att agera aktör. Då

16

ekonomin påverkats blir det därför svårt att planera inför framtiden och då tappar även männi-

skan kontrollen över sin egen livssituation. Alla planer och drömmar man haft innan arbets-

lösheten måste läggas åt sidan, dagen tas som den kommer och istället läggs energin på att

tänka på hur räkningarna ska betalas varje månad. Till skillnad från Jahodas teori som bygger

på att individer reagerar på sin omgivning och att de även är beroende av den, menar Fryer att

ett ekonomiskt uppehälle och grundtrygghet i form av att veta hur framtiden kommer att se ut

har visat sig ha stor betydelse för arbetslöshetens effekter på individens livssituation och väl-

mående (Rantakeisu 2002: 62).

6.5 Ezzys teori om statuspassage

Rantakeisu (2002) skriver att även Fryers teori har fått ta emot kritik från Ezzy som menar att

individer är både aktiva och passiva. Jahodas teori utelämnar individens handlingsutrymme

och istället för hon fram den sociala strukturen. Problematiken med Fryers teori menar Ezzy

är det omvända; sociala omgivningens begränsningar förs inte fram utan det är individens

aktiva handlingsutrymme som istället kommer fram.

Ezzys teori ses som en process, med övergång från arbete till arbetslöshet och som senare

leder till en annan statusposition. Övergången är desamma om det varit tvärtom; övergången

från arbetslöshet till arbete eller ungdomar som precis avslutat sina studier och försöker ta sig

in på arbetsmarknaden. Det ska ses som en process och inte som ett tillstånd menar Ezzy.

Rantakeisu (2002) menar att detta i sociologisk litteratur brukar benämnas som statuspassager

och hänvisar till Glaser och Strauss (1971). Det är de olika passagerarnas karaktär som ger

olika hälsokonsekvenser av statuspassagen. Ezzy menar att det är omgivningens påverkan,

den sociala processen som är svaret på individens psykiska hälsa och därför är det en produkt

av misslyckande med att finna mening med livet.

Det är denna brist som skapar ett existentiellt vakuum som i sin tur påverkar individens stra-

tegier för en positiv självbild eller identitet. Detta kan i sin tur jämföras med sociologins iden-

titetsteori, där den enskildes identitet kräver ständig bekräftelse. Därför använder sig individer

av olika strategier och livsplaner för att skapa just detta. En förlust exempelvis, innebär att

självidentiteten rubbas ändra fram tills individen finner en lösning på problemet (Rantakeisu

2002:62-63).

17

6.6 Hur teorin kommer att användas

De olika teorierna kan ge olika förklarningar på hur och varför arbetslösheten påverkar

individerna på olika sätt. Det gäller allt från att ekonomin påverkas till att individen själv kan

agera på olika sätt för att göra vardagen lite lättare.

Människan behöver pengar för sitt uppehälle, pengar ger trygghet och att bli arbetslös innebär

att personen berövas saker; de får in mindre pengar varje månad som i sin tur påverkar hur de

umgås med familj och vänner. De måste även prioritera vad de kan och inte kan göra med sina

pengar. Sådant som andra tar för givet tas ifrån dem, exempelvis att kunna gå ut och äta eller

gå på bio. En dyr bostad ersätts med en mindre och billigare, kanske t.o.m. att flytta ihop med

sambon kan vara en lösning för att kunna spara pengar varje månad. Detta skapar i sin tur

ohälsa som leder till social isolering. Även planeringar inför framtiden skjuts upp när

ekonomin blir lidande.

Personer som får lön varje månad kan göra just det, de kan planera semestern och ha något att

se fram emot men att bli arbetslös gör att hela livssituationen förändras. De stereotypa

föreställningarna som förekommer i samhället, exempelvis att den arbetslöse lever på

ekonomisk ersättning och att de inte vill ändra sin situation gör, menar vi att en person som är

arbetslös blir utstött och avviker från alla andra i samhället och får en ”stigma” på sig. Därför

kan ekonomin och hur andra ser på en påverka hur den arbetslöse hanterar sin situation.

Jahoda menar att ett arbete ger en struktur som inte går att skapa på egen hand: Det är ett sätt

för individen att känna sig behövd, att gå till sitt arbete varje dag och därför kan föreningslivet

eller att ta hand om barnen uppfylls just den känslan. Ett arbete kan ge en bekräftelse (Ezzys

teori om statuspassage) på att man duger som person, därför kan även familjen och vännerna

men även föreningslivet påverka individens självbild. Ett arbete innebär gemenskap med

andra utanför hemmet och familjen och att berövas sitt arbete gör att den tiden som arbetet tog

upp, ersätts med olika fritidsaktiviteter (Fryers agentteori), exempelvis fotboll och att umgås

med andra i samma situation och att ta hand om hemmet och barnen. Detta är något som

kommer att analyseras mer vad gäller skillnader mellan män och kvinnor och hur de hanterar

sin arbetslösa situation.

Ett arbete ger individen en daglig rutin; att vakna vid en viss tid och gå till jobbet; att helt

enkelt ha någonstans att ta vägen förutom det egna hemmet. Den arbetslöse har nu mer tid att

spendera och därför blir dagliga rutinen som kommer med ett arbete rubbad. Det är ett sätt för

människan att finna en mening med tillvaron. Istället tar man ”dagen som den kommer”.

18

Fryers teori är som ett komplement för Jahodas depravationsteori, där han menar att det

behövs något mer; det behövs olika fritidsaktiviteter för att fylla ut tiden med och det är de två

delarna som är viktiga för hur personen hanterar sin situation som arbetslös.

7 Forskningsmetod

7.1 Kvalitativ och kvantitativ metod

Kvale (1997) anser att inom den moderna samhällsvetenskapen har kraven oftast återkommit

till att vetenskaplig kunskap ska framställas med kvantitativ data. Med detta tolkar vi att det

analyserade resultatet alltid bygger på statistisk data. Vårt syfte bygger på att tolka och

analysera en upplevelse och vi anser att det är omöjligt att genom endast statistik förklara

bakgrunden till en upplevelse. Den allmänna beskrivningen av kvalitativ och kvantitativ data

är att kvalitativ data beskriver arten d.v.s. det valda forskningsämnet medan kvantitativ

forskning syftar till att ta fram mängden insamlad data inom det valda forskningsämnet

(Kvale 1997: 67). Vi har valt djupintervjuer då dess syfte är att ”erhålla beskrivningar av den

intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening” (Kvale 1997: 13).

Det är genom samtalet med varandra som vi ställer frågor och får dem besvarade som det

uppstår en kommunikation mellan intervjupersonen och forskaren. På detta vis får vi fram

intervjupersonens känslor, erfarenheter och förhoppningar samt hur den värld de lever i ser ut

(Kvale 1997: 13). Därför anser vi att intervjuer varit en nödvändig metod för vårt syfte.

Genom att ställa frågor om intervjupersonens bakgrund, livssituation, exempelvis hur deras

yrkesliv sett ut, utbildningsnivå, hur de har hamnat i arbetslöshet och hur de upplevt effekten

av detta, vill vi se vilka likheter och skillnader som framkommer när det gäller hantering och

upplevelser av sin arbetslöshet. Vi analyserar intervjuerna tillsammans med relevant

forskningsmaterial för att lyfta fram faktorer som kan ligga bakom hur arbetslöshet upplevs

utifrån individperspektiv. Vi använder oss också av andrahandsmaterial i form av 4

intervjuade kvinnor för att jämföra med våra egna intervjuer då vi själva inte lyckats hitta fyra

kvinnor som velat ställa upp på intervju. Det är svårt att säga just varför vi hade svårigheter

att få tag på frivilliga kvinnor, en förklaring som vi diskuterat i mellan oss är att kvinnorna

kanske inte är lika öppna med sin arbetslöshet som männen kanske är.

19

Att vi har använt oss av andrahandsmaterial i form av fyra intervjuade kvinnor kan innebära

problem i analysen då vi själva inte intervjuat dem och deras livssituation och ålder skiljer sig

från våra intervjupersoner. Det kan bli svårt att göra en rättvis analys när det kommer till

skillnaden mellan männen och kvinnorna och hur de hanterar och upplever sin arbetslöshet.

7.2 Vår förförståelse för studien

Det förekommer stereotypa föreställningar om arbetslösa, exempelvis att den arbetslöse lever

på ekonomiskt bistånd, är lat, lågutbildad och misslyckad. Halleröd (Jönsson och Starrin

1999) visar i sin studie att det finns en allmän uppfattning om att de som lever på ekonomiskt

bistånd har fuskat sig till bidragen och att de inte har några planer på att förändra sin situation.

Det finns en skam kring att leva på och söka ekonomiskt bistånd Gunnarsson (Jönsson och

Starrin 1999) tar upp orsaker till detta i sin studie, dels finns det en egen upplevelse av den

egna förmågan att klara sig själv dels omgivningens uppfattning kring ekonomiskt bidragsta-

gare. Jönsson m.fl. (1999) menar att majoriteten mår dåligt inför besöket till socialkontoret

och de upplevde det även som förnedrande att söka om ekonomiskt bistånd. Julkunen (Jöns-

son och Starrin 1999) refererar till en nordisk studie som visar att 60 procent av de intervjuade

tyckte att det var jobbigt att besöka socialbyrån. Orsaken hade att göra att de fann det skamligt

att gå dit, att inte kunna försörja sig själv, att det kändes som att de tiggde samt att de kände

sig som andra klassens medborgare (Jönsson och Starrin 1999:34–35). Den stereotypa bilden

som beskrivs ovan är något vi kommer att ha i åtanke när vi analyserar hur intervjupersonerna

ser på sig själva.

7.3 Urval

För att finna lämpade intervjupersoner tog vi kontakt med enhetschefen på

Arbetsförmedlingen i Växjö. Vi deltog i mötet ”Information om jobb och

utvecklingsgarantin”. Det var ett möte för arbetslösa, där åldern låg över 25 år och på mötet

fick vi kort berätta vilka vi var och vad vill höll på med, d.v.s. uppsatsens syfte och att vi

sökte intervjupersoner. Efter mötet fick de som deltagit på mötet komma fram till oss om de

var intresserade av att ställa upp på intervju. Det var en person som ställde upp.

Innan vi satte upp en lapp (se bilaga 2) med en presentation av oss och vårt syfte samt våra

kontaktuppgifter, tog vi kontakt med Arbetsförmedlingen och frågade om det var okej att sätta

upp lappen på deras anslagstavla. Vi fick samtycke och genom vår annons blev vi kontaktade

av en man som visade intresse för en intervju. De andra två kom vi i kontakt genom vårt

privata kontaktnät. Alla fyra intervjupersoner är i 30 årsåldern.

20

Det är ingen större spridning på intervjupersonernas ålder men det är någonting som vi inte

riktigt kunnat styra över när det gäller val av intervjupersoner. Våra förhoppningar var att

intervjua 8 personer, 4 kvinnor och 4 män.

I denna studie ingår endast personer födda i Sverige. Det är en begränsning som vi valt på

grund av att vi inte ville blanda in andra skäl som eventuellt kan bidra till arbetslöshet som

exempelvis fördomar kring etniskt ursprung. Vi har även tagit del av en annan C-uppsats med

titeln Det blir värre med åren – en sociologik analys av långtidsarbetslösas situation, skriven

av Lina Carlsson och Malin Goldkuhl (2004). Denna uppsats intervjumaterial har vi använt

för att komplettera vår empiri, vårt intresse i att ha med kvinnorna är för att vi finner det

intressant att analysera om det finns skillnader eller likheter i hur kvinnor och män hanterar

och upplever sin arbetslöshet.

7.4 Intervjuguide

Intervjuerna är skrivna efter vårt syfte, där vi började med att ställa bakgrundsfrågor; ålder,

familj, utbildning, intressen och bostadssituation. Utifrån vårt syfte kände vi att det var

relevant att ställa bakgrundsfrågor för att bilda oss en bättre uppfattning om hur deras

livssituation sett ut fram till arbetslösheten. Intervjupersonernas sociala livssituation var nästa

del som vi tog upp och eftersom vi ville veta hur en vanlig dag ser ut för att på så sätt få en

bättre bild av hur intervjupersonerna hanterar sin situation, ställde vi frågor kring intressen;

sysselsättning under arbetslöshet. Vi ställde även frågor om deras ekonomi och hälsa. Det är

frågor som kan anses vara känsliga men vi ansåg att det skulle ge oss ytterligare bild av hur

dessa faktorer har påverkats sedan de blev arbetslösa. Nästa del var arbetsbakgrund där vi

ställde frågor vilken arbetslivserfarenhet de hade, samt vilken strategi de använder för att ta

sig ut på arbetsmarknaden igen.

Den omfattande delen blev orsaker, upplevelser och strategi som en del i vår intervjuguide:

De frågor som vi bland annat ställde var; hur kommer det sig att du är arbetslös? Hur

reagerade du när du blev arbetslös? Hur upplever du arbetslösheten nu när du varit arbetslös

under en period? Relationen till nära och kära efter arbetslöshet? Men även frågor som hur

arbetslösheten påverkat den psykiska hälsan och inställning till arbetsförmedlingen. Vi

avslutade intervjun med frågor om deras framtidsplaner. (se bilaga 1)

7.5 Intervjusituation

Vi använde oss av öppna frågor för att på så sätt kunna vara mer öppna och mottagliga för

intervjupersonernas upplevelser och därför följde vi inte någon strikt mall. Däremot var

21

frågorna tematiskt utformade för att underlätta för både oss själva och intervjupersonen. Vi

genomförde frågorna enskild, d.v.s. en intervjuperson och en intervjuare. Vi tror att detta

underlättade för intervjupersonen och att de kände sig mer öppna och avslappnade än om vi

hade intervjuat i par eftersom det då varit som ett störningsmoment för intervjupersonen om

intervjuarna inte är överens om vem som ska ställa frågorna men vi hade även i åtanke att

intervjupersonen inte skulle känna sig utsatt eller ställd mot väggen med två intervjuare.

Intervjuerna genomfördes på en offentlig plats, bland annat på bibliotek och café. Detta kan

ses som ett störningsmoment men det var inget vi upplevde i dessa specifika fall. Alla fyra

intervjuer spelades in på bandspelare, efter att de gett oss sitt samtycke. De bandade

intervjuerna skrevs ned och skickades till intervjupersonerna, där de fick kolla av och

godkänna. Detta för att se om vi hört rätt men också för att kolla av så att inga missförstånd

uppstått. Då det är viktigt med första intryck men även att intervjupersonerna känner

förtroende för oss, började vi med att berätta uppsatsens syfte. Vi inledde intervjuerna med att

småprata, då vi anser att det lättar upp stämningen innan man går in på ämnet. Vi var också

noga med att poängtera att känsliga uppgifter, såsom fullständiga namn inte skulle vara med i

uppsatsen utan att vi skulle använda oss av fiktiva namn.

7.6 Tematisering

När alla intervjuerna var genomförda började vi med att bearbeta materialet och dela det in i

olika teman. För att förenkla för oss själva, delade vi in materialet i tre teman baserade på våra

frågeställningar. På så sätt blev materialet mer överskådligt och det kan också vara ett sätt att

eliminera överflödig text, som exempelvis upprepningar. Det är ett sätt att skapa nya perspek-

tiv samtidigt som det underlättar att analysera. Vi menar även att vilken arbetsbakgrund en

person har, påverkar också hur han/hon hanterar sin arbetslösa situation. Hur andra ser på dem

och vilka strategier de har för att komma tillbaka ut i arbetslivet kan påverka deras jobbchan-

ser. Även hur andra ser på dem är något som kan påverka hur de ser på sig själva som i sin tur

påverkar deras strategier tillbaka till arbetslivet.

Vad gäller skillnader mellan män och kvinnor är tanken utifrån Jahodas (Jönsson 2003) upp-

täckt, där hon visade att männen började gå långsammare som en följd av att de blivit arbets-

lösa medan kvinnorna som hade hemmet att sköta inte påverkades lika mycket. Detta är något

vi vill om det kan stämma i vår studie. Vi tematiserade intervjuerna som följande:

22

7.6.1 Tema ett: Arbetsbakgrund, handlingsutrymme och jobbchanser

Här vill vi veta vilken strategi de använder sig av för att komma tillbaka ut i arbetslivet. Hur

tror de att andra ser på dem?

7.6.2 Tema två: Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet?

Temat berör hur intervjupersonerna ser på sin arbetslöshet då och nu: Hur har deras situation

förändrats? Har arbetslösheten påverkat deras självkänsla? Hur ser de på sin framtid? Hur ser

deras vardag ut?

7.6.3 Tema tre: Finns det skillnader mellan män och kvinnor hur de upplever och hanterar sin

arbetslösa situation?

Som texten ovan säger vill vi här veta om det finns skillnader/likheter mellan män och

kvinnor och hur de hanterar sin situation som arbetslös, beroende på om de varit arbetslösa en

kortare eller längre tid.

23

8. Presentation av intervjupersonerna

I detta kapitel kommer vi göra en kort presentation av intervjupersonerna för att senare i ana-

lysdelen gå in djupare gällande deras situation som arbetslösa. Namnen vi kommer att använ-

da oss av är fiktiva.

Sven 36, arbetslös mer än sex månader

Sven har varit arbetslös sedan september 2009 men söker idag jobb aktivt. Sven har gått på en

två årig designutbildning i Norge med syfte att jobba på IKEA, då han ville jobba inom

teknik. Efter att ha jobbat på IKEA i ungefär ett år, sökte han sig vidare och hamnade i en

mindre ort i Småland där han stannade i 6 år men hamnade 2006 på västkusten. När han

började bli yrkesverksam ville han jobba med inredning eftersom hans morfar var

möbelsnickare och tog första gesällbrevet och blev möbelmästare. Det har varit en sak inom

familjen att jobba med inredning. Det har aldrig riktigt varit självklart på vilket sätt han skulle

jobba med inredning, men han har ändå haft en aning om åt vilket håll han vill sikta och på

vilken nivå. Sven har tre utbildningar bakom sig; en samhällsvetenskaplig linje, militärtjänst

(gruppbefäl inom ingenjörsgruppen) och grundkurs i hantverk och snickeri. Sedan 2002 har

Sven jobbat som tjänsteman inom produktionsutveckling och konstruktion.

Kalle 32, arbetslös 3 månader

Gick barn och fritid på gymnasiet, började sen jobba på Berg & Berg där han jobbade ett par

år innan han flyttade till en annan ort och jobbade på ett sågverk. På grund av lågkonjunktur

blev han varslad och började sen på ett annat företag som truckförare. Fick dock ingen för-

längning på detta jobb. Funderar på att börja plugga om han inte får något nytt jobb.

Lars 31, arbetslös sen sommaren 2009

Tog tjänsteledigt från sitt jobb för att studera på universitet där han läste kulturledarprogram-

met. Lars har under sina yrkesverksamma år jobbat från allt inom industrin till att jobba med

olika evenemang där han varit ansvarig för musiken. Han har en bakgrund som trummis i oli-

ka band. I nuläget har han fått igång olika projekt. Lars har även en behovsanställning på ett

bibliotek där han hoppar in lite då och då vid behov samtidigt hjälper han till ideellt på ett

företag.

24

Olle, 32, arbetslös sen december 2008

Bor hemma hos sina föräldrar eftersom han inte har råd med något annat. Har en universitets-

utbildning bakom sig, filosofimagister i historia; har även pluggat engelska, litteratur och mu-

sik. År 2006 tog Olle sin examen och efter det var han arbetslös i ett och ett halvt år. Har job-

bat sammanlagt tio år, till och från. Under tiden han pluggade var han timanställd i en skivaf-

fär. Olle har även jobbat som resande säljare där han sålde kontorsmaterial dessutom har han

jobbat med olika butiksjobb. Hans största intresse är musik.

Linda är 29 år, ensamstående och har varit arbetslös i nio månader. Hon har vuxit upp med

mamma, pappa och sina två syskon i en liten stad i Sverige. I sju år studerade hon på

universitet, där hon studerade samhällsvetenskap men är inte än klar med sin kandidatuppsats

som hon fortfarande skriver på. Hon har även en turistutbildning bakom sig som hon läste på

Komvux. Hon har bland annat jobbat på en turistbyrå, apotek och café. Under sex månader

jobbade hon som informatör i Frankrike. Hennes sista jobb var flygvärdinna men eftersom

flygbolaget lades ned blev hon då arbetslös (Carlsson och Goldkuhl 2004:19).

Kajsa, 37 år och har varit arbetslös i nio år. Efter grundskolan började Kajsa jobba inom

restaurangbranschen. Hon har tre barn, där två av dem bor hemma hos henne. Hennes äldsta

dotter som är sjutton bor med sin pojkvän i en annan stad. Kajsa har förslitningsskador i rygg

och axlar då hon i sju drev en restaurang med sin dåvarande man. I samband med skilsmässan

sålde de restaurangen. Idag lever Kajsa på ekonomiskt bistånd. När hon inte har ont i ryggen,

arbetar Kajsa korta perioder på olika praktikplatser (Carlsson och Goldkuhl 2004:20).

Yvonne är 47 och har varit arbetslös i elva år. Hon bor tillsammans med sin man och sin

10åriga son. Hon har en grundskoleutbildning bakom sig samt en ekonomisk utbildning men

som hon hoppade av efter tre år på grund av att hon var skoltrött. Under hela sitt

yrkesverksamma liv har Yvonne jobbat som kontorist; expeditionskontorist och där jobbade

hon i femton år. Hon har även jobbat med ett läkemedelsföretag, där hon jobbade som

receptionist och växeltelefonist. I samband med konjunktursnedgången 1993 blev hon

uppsagd och har sedan dess varit arbetslös. Då var hon även med barn och bestämde sig

därför att stanna hemma och ta hand om barnet (Carlsson och Goldkuhl 2004:21).

Pia är 21 år gammal och har varit arbetslös i ett år. På gymnasiet gick hon en

samhällsvetenskaplig linje och efter studenten jobbade hon på ett ålderdomshem. Efter det

åkte hon till Spanien i ett år och jobbade som bartender/servitris och hon har varit arbetslös

25

sedan hon kom hem från Spanien. Hon menar att hon blev arbetslös på grund av att hon under

sin utlandsvistelse jobbade mycket, där hon blev sjuk eftersom tempot var för hög. Nu vill Pia

bara vila upp sig (Carlsson och Goldkuhl 2004:21).

9 Redovisning av empiriskt resultat

Nedanstående resultat är en andrahandskälla, där vi fått resultaten från en annan C-uppsats

Det blir värre med åren – en sociologisk analys av långtidsarbetslösas situation skriven av

Lina Carlsson och Malin Goldkuhl på Lunds universitet, våren 2004. Vi kommer även att ta

med vår egen reslutat som berör personer som varit arbetslösa under en kortare period. Därför

kommer Linas och Malins uppsats att fungera som en jämförelse med våra resultat.

9.1 Tema ett: Arbetsbakgrund, handlingsutrymme och jobbchanser

Här vill vi veta vilken strategi de använder sig av för att komma tillbaka ut i arbetslivet. Hur

tror de att andra ser på dem?

Sven började efter sin utbildning i Norge att jobbat på IKEA där stannade han ungefär ett år.

Sven sökte sig senare vidare och hamnade i en mindre ort i Småland där han stannade i 6 år,

sökte sig därefter sig vidare och hamnade 2006 på västkusten. Företaget som han hamnade

hos drabbades av ekonomisk kris. Sven flyttade då tillbaka till Småland där han blev kvar till

han blev uppsagd december 2009 från ett företag som konstruerar möbler till företag och

andra offentliga rum. Har sedan 2002 jobbat som produktutvecklare och konstruktör åt olika

företag. Sven ser sina chanser till ett nytt jobb som goda då han har mycket att visa upp. För

att inte sjunka i arbetslösheten strukturerar han upp sin vardag som en vanlig arbetsdag, han

går upp samma tid varje dag, listar upp alla han ska ringa till och för upp allt noggrant i en

kalender för att hålla koll på vilka han ska återkomma till och när, om han ska träffa någon.

Han ser möjligheterna till att sadla om och jobba som grafisk designer och har därför börjat ta

några kurser på universitetet. Sven tycker att det är viktigt att träffa rätt människor och fram-

ställa sig på rätt sätt, man behöver inte alltid högskolepoäng för att ta sig fram, mycket beror

på de personliga egenskaperna.

Kalle har en gymnasieutbildning inom barn och fritidprogrammet. Han har haft jobb inom

träindustrin sedan han gick ut gymnasiet och haft längre anställningar på olika sågverk. Se-

naste anställningen var en provanställning som truckförare på ett större lager i Småland. Kalle

fick dock ingen förlängning på grund av att ledningen ansåg att de kunde spara in på en tjänst.

26

Kalle söker aktivt men tycker det är jobbigt när de flesta jobb han ser på arbetsförmedlingens

hemsida kräver utbildning. Han funderar själv på att börja studera om han inte får ett nytt

jobb. Kontakten med jobbcoachen beskriver Kalle som både positiv och negativ. Det positiva

är att han fick hjälp med att fylla i sina uppgifter annars har de inte som han uttryckte det ”inte

hjälpt mig ett jävla skit.” Han har inte fått träffa sin handledare då hon varit oanträffbar av

olika anledningar. Kalle tror att en anledning till att han inte får så mycket hjälp av arbetsför-

medlingen är att han är över 30 och då lägger de inte ner så mycket tid på en till skillnad från

om han hade varit 18-19, då hade de varit på honom mer exempelvis gällande vad gäller att

söka aktivt.

Lars har yrkesbakgrund inom industrin, han har jobbat med svetsning, på bilskrot och Alfa

Laval. Lars är mycket intresserad av musik, bild och ljudredigering. Detta intresse har resulte-

rat i att han stått för musiken vid olika evenemang, hoppat in som trummis i olika band och

även kört turnébuss. Lars har också varit med och gjort reklamfilmer och dokumentärer för

olika projekt. Under sin senaste anställning tog Lars tjänsteledigt för att läsa ett kulturledar-

program på universitetsnivå. Lars söker inte jobb aktivt och har inte gjort det under hela sin

arbetslöshet. Han säger att han är ganska lat och låter saker och ting komma till honom på ett

eller annat sätt. Han anser att det är så mycket som man inte kan styra över då man söker ett

jobb ”... du kan ha världens trevligaste och långa meritlista och ett tjockt CV men om de inte

tycker om en så spelar det ingen roll.” Trots detta känner Lars att han har gjort arbeten som

han kan visa upp och som ger honom en viss trovärdighet då arbetsgivaren har vid något till-

fälle varit en stor organisation. Det är genom kontakter som har lett till att Lars nu har kunnat

sysselsätta sig. Han har tagit saken i egna händer och sett möjligheterna som dykt upp.

Olle har sammanlagt jobbat i ungefär tio år och under sin studietid på universitet varit

timanställd i en skivaffär. Han har även jobbat som resande säljare och olika butiksjobb. Han

känner att han inte riktigt vet vad han ska sin utbildning till. Hans drömjobb är att jobba med

musik som även är hans stora intresse. Vad gäller arbetsförmedlingen och huruvida han söker

jobb utrycker sig Olle att det är bättre att hålla sig därifrån. ”Man blir bara frustrerad faktiskt

när man är där. Jag försöker vara så oberoende så möjligt i mitt arbetssökande”. Gällande

olika kurser som arbetsförmedlingen erbjuder uttrycker sig Olle med självförtroende och

menar att: ”Jag har faktiskt fått alla jobb jag varit på intervju förr, så jag har tagit mig friheten

att tycka att jag inte behöver gå”. Olle påpekar även att andra ser på honom som om han vore

en lågstadieelev, där andra klappar en på huvudet och andra frågar om han sökt jobb och hur

han gör för att söka jobb: ” Handlingsplan: ”Olle ska söka jobb!” På frågan hur han tror att

27

andra ser på honom som arbetssökande, blir svaret: ”… jag känner mig inte som mindre värd

som människa för att jag inte har jobb, inte i mina ögon i alla fall, sen märker man av många

andra i och för sig, att de tittar konstigt på en… eller liksom… ”aha..vad är du för nolla”?

Men min självbild påverkas inte av att jag är arbetssökande…”

Pia vantrivdes på sitt jobb, hon tog därför beslutet att säga upp sig. Anledningen var att hon

kände sig utnyttjad, medan Kajsa som med sin dåvarande man ägde en restaurang som gick i

konkurs. Följden av detta blev att de fick sälja och därför blev Kajsa utan jobb.

Linda jobbade för ett flygbolag som det gick dåligt för under en längre tid, så för henne kom

beskedet därför inte som någon överraskning. Pia utrycker att det är jobbigt att andra ser hen-

ne som långtidsarbetslös medan hon själv inte gör det. Detta upplever hon som ett stressmo-

ment och därför menar hon att hennes situation är jobbig på grund av att andra dömer henne,

exempelvis att hennes arbetslöshet beror på att hon är lat. Hon känner tvärtemot och upplever

att det är skönt att vara arbetslös.

9.2 Tema två: Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet?

Temat berör hur intervjupersonerna ser på sin arbetslöshet då och nu: Hur har deras situation

förändrats? Har arbetslösheten påverkat deras självkänsla? Hur ser de på sin framtid? Hur ser

deras vardag ut?

Yvonne blev starkt påverkad när hon fick beskedet om att hon blivit uppsagd eftersom hon

jobbat på företaget i femton år och kändes sig därför sviken av företaget: ”jag tyckte att jag

ställt upp för företaget och det här var då tacken… jag blev så arg att jag gick direkt in och

packade mina saker". Telefonen ringde och jag svarade inte ens. Jag kände mig sviken och

besviken”. Yvonne som varit arbetslös i 11 år känner att hennes självkänsla blivit sämre, även

arbetsförmedlingen har bidragit till detta känner hon, då de utrycker sig om hennes svåra möj-

ligheter att åter komma ut på arbetsmarknaden. För Yvonnes del efter uppsägningen kände

hon inga svårigheter med att fylla ut sin dag. Då väntade hon barn och hade ett hem att sköta.

Hennes man jobbade heltid. Till slut blev Yvonnes arbetslöshet som en vana. Efter att hennes

man blivit sjukpensionerad och hon varit arbetslös i tio år som hon kände en dragning till ar-

betslivet. Detta hade sin bakgrund i den ekonomiska strängningen om hennes mans sjukpen-

sion resulterade i.

28

Kajsa som varit arbetslös sen 1996 har förslitningsskador på rygg och axlar och hon befinner

sig därför i en obekväm situation. I början tyckte hon att det var skönt att få vila ut men nu

känner hon mer att hon vill ut på arbetsmarknaden igen men hon kan tänka sig att ta vilket

jobb som helst. Hon är dock medveten om att hennes skador är en begräsning och att det för-

sämrar hennes chanser hos arbetsgivaren. Detta har bidragit till ett försämrat självförtroende.

Hon uttrycker sig följande: ”… vem skulle vilja anställa mig? Om jag själv är en arbetsgivare

skulle jag aldrig anställa mig. Jag har ju ont överallt, så jag klarar ju inte av att göra så myck-

et”.

För Linda är bristen på pengar det värsta med att vara arbetslös; detta är en begräsning som

påverkar hennes sociala liv menar hon. Hon vill kunna shoppa, fika och göra annat som kostar

pengar. På grund av att hon varit arbetslös under en lång tid menar hon att hennes sociala liv

blivit lidande. Hon vill hitta ett jobb där hon kan utvecklas som person därför kan hon inte

tänka sig att ta vilket jobb som helst.

Sven upplevde en tidigare arbetslöshet som mycket stressande då han bodde dyrt och de fasta

kostnaderna slukade hans ekonomi totalt. Sven tar sin nuvarande arbetslöshet med ro, han har

självförtroendet att han kommer att hitta något nytt eftersom han har mycket att visa upp och

har en lång erfarenhet bakom sig.

Kalle upplevde sin senaste arbetslöshet som mycket jobbig eftersom han trivdes så bra där

”… det är den enda arbetsplatsen som jag varit på som jag riktigt stormtrivts på, jag riktigt

stortrivts på det jobbet alltså. Alla var så jäkla schyssta där”. På frågan hur det känns svarar

Kalle ”Skit! Det är inte alls kul att gå hemma när man inte har något att göra. Han känner sig

lite pressad av sin omgivning “har du sökt det, har du sökt det?” och så där, jag menar va fan,

jag gör så gott jag kan”. Samtidigt så känner han ett stort stöd av sin sambo. Det har hänt förr

att han sagt upp sig själv från tidigare jobb för att jobba på andra ställen eller för att söka nytt

och inte upplevt det arbetslösheten lika betungande då han själv tagit beslutet att sluta.

Lars upplever sig själv som en stark person som inte viker sig så lätt för motgångar. Under en

period av sin arbetslöshet mådde han mycket dåligt, då hade han inget att göra och telefonen

ringde inte längre, då kände han själv att det började gå för långt. Han hade tidigare inte upp-

levt arbetslöshet eller varit i kontakt med arbetsförmedlingen. Lars fick i och med detta upp-

leva baksidan av arbetslösheten. Han känner att kontakten med arbetsförmedlingen inte gjorde

29

saken bättre, han anser att arbetsförmedlingen är dålig på att motivera folk som kanske inte är

motiverade från början ”Vad gör arbetsförmedlingen för att sporra folk?” ”jaha är du här igen

och söker jobb” ”de får en att känna sig misslyckad” ”och ”att de tänker att nästa anstalt är

socialen för dig”. När han blev arbetslös fick han gå med 6 månaders lön och han bestämde

sig för att se sin arbetslöshet som en extra semester, spendera sommaren med vänner och njuta

av sommaren då som han uttryckte det “man vet aldrig vad som händer sen”. Han började

umgås med andra som också befann sig i arbetslöshet, vilket underlättade då de inte behövde

anpassa sig efter varandra eller dygnsrytmen. Nu mår Lars bra igen då han fått igång en del

projekt samt en behovsanställning på ett bibliotek.

Olle menar att trots att han idag är arbetslös, tycker han att det är viktigt att ha sina fasta

punkter: ”Jag försöker stiga upp hyfsat tidigt och försöker ha vissa fasta punkter som jag rutar

in dagen med, som man inte bara blir liggandes i sängen hela dagarna”. Han träffar gärna sina

kompisar. Han försöker gå ut och gå varje dag någon timme och läser mycket. Han menar att

det är viktigt så att ”… man inte bara blir liggandes, helt apatisk, för det är lätt att man blir det

annars”. Han utrycker sig också att hans arbetslöshet påverkat hans fritid eftersom han inte

har lika mycket pengar att röra sig med: ”Alltså man vet ju när man har jobb så önskar jag

ofta att jag hade mer fritid och nu önskar jag att jag hade mer pengar. För nu har man all fritid

man behöver, men man har inte råd att göra någonting”. Olle upplever att det är lätt hänt att

han skjuter fram saker ”… för man har väldigt sällan bråttom med någonting. Man tänker ja

det kan jag göra imorgon, så det blir tyvärr väldigt lätt att man skjuter upp saker”. Han känner

inte så som många andra att han blir uttråkad av att vara arbetslös och menar att ”om jag hade

ekonomiska förutsättningar till att inte jobba, så skulle jag inte göra det tyvärr”.

På frågan om hur det känns att vara arbetslös svarar Olle: ”… men det känns inte det är nästan

ett och ett halvt år … men det känns inte som… men tiden går så jäkla snabbt”. Han menar

också att han fått ett helt nytt perspektiv på tiden sedan han blivit arbetslös. Det märkte han av

när han studerade på universitet, ”… tiden gick helt plötsligt jäkligt mycket snabbare än vad

den hade gjort innan. Högstadiet kändes som fem år…” medan de fem åren på universitet

kändes som tre månader.

30

9.3 Tema tre: Finns det skillnader mellan män och kvinnor hur de upplever och

hanterar sin arbetslösa situation?

Som texten ovan säger vill vi här veta om det finns skillnader och likheter mellan män och

kvinnor och hur de hanterar sin situation som arbetslös, beroende på om de varit arbetslösa en

kortare eller längre tid.

Yvonne trivdes med att vara arbetslös, eftersom det gav henne tid att fokusera på hemmet och

det ofödda barnet. Innan hon blev uppsagd från jobbet var det naturligt för henne att båda par-

ter i familjen arbetade men det är nu efter uppsägningen som hon känner att hon kommit in i

rollen som ”hemmafru”. Hon trivs med det men hon vill gärna få ett avlönat arbete. För Kajsa

betyder familjen allt. Sedan hon blivit arbetslös går hennes tid till att sköta hemmet och bar-

net. Eftersom Kajsa vuxit upp i ett hem där både föräldrarna arbetat, har hon därför en jäm-

ställd bild på mäns och kvinnors arbetssituation. En annan bidragande faktor har varit att hon

ägt en restaurang med sin man och därför har de båda bidragit ekonomiskt i hemmet. Då Kaj-

sa är arbetsskadad och ensamstående blir det att hon får både ha hand om hemmet och för-

sörjning.

Sven flyttade i samband med att han fick sparken ihop med sin sambo. De båda hjälps åt ge-

nom att sätta upp budget och handla ekonomiskt. De ser också till att äta nyttigt och hålla sig i

form. Sven tycker det är viktigt att han inte ser sig själv som ett offer och inte går ner sig i

depression för att klara vardagen.

Kalle tycker det är jobbigt att vara hemma när hans sambo jobbar och hon tycker också det är

jobbigt att han inte har ett jobb. Kalle söker aktivt och har öppnat en möjlighet att börja stude-

ra om han inte får ett jobb inom en snar framtid.

Lars har lyckats sysselsätta sig med meningsfulla arbetsuppgifter och andra aktiviteter under

sin tid som arbetslös, han har inte varit aktiv i sitt sökande utan har tagit möjligheterna när de

dykt upp, främst genom att använda sig av kontakter.

31

Sammanfattning av de tre teman

Våra intervjupersoners arbetsbakgrund varierar, någon har en lång arbetslivserfarenhet och

anser att det är viktigt att kunna presentera sig själv på rätt sätt, hans självförtroende påverkar

hur han ser på sina jobbchanser och också hur han väljer att förvalta sin vardag. En annan har

en högskoleexamen men vet inte riktigt vad han ska göra av den, detta beroende på att han har

ett speciellt intresse inom musik och känner att det därför är svårt att hitta jobb inom just det

området. De intervjuer som vi tagit del av via en andrahandskälla visar att ju längre tid som

arbetslös har påverkat hur de ser på sig själva och hur de upplever sin situation som arbetslö-

sa.

32

10 Analys

10.1 Tema ett: Arbetslivsbakgrund, handlingsutrymme och jobbchanser

Många av intervjupersonerna har förlorat sina jobb på grund av nedskärningar och sjunkande

arbetsmarknadskonjunktur. Enligt tidigare forskning påverkar utbildningen och erfarenheterna

samt åldern vårt handlingsutrymme. (Bolinder 2006) Utöver de individuella faktorerna

påverkar även läget på marknaden och tillgången på lediga jobb ens handlingsutrymme.

”Handlingsutrymmet påverkar arbetslösa individers upplevelser av arbetslöshetssituationen

såväl som valet av strategier för att hantera situationen” (Bolinder 2006: 5)

Sven har på grund av sin mångåriga erfarenhet mycket att visa upp för arbetsgivare och

känner på grund av detta att han har goda chanser till jobb. Hans strategi är att ta sig vidare ut

på arbetsmarknaden för att inte hamna i en depression. Detta försöker han undvika genom att

inte se sig själv som ett offer. Han tränar och håller sig i form, äter nyttigt och har ett stort

stöd av sin sambo. Han organiserar upp sin vardag som en vanlig arbetsdag, går upp samma

tid varje dag, lista upp personer och företag som han ska ta kontakt med, söker aktivt efter

jobb och kan tänka sig att sadla om. Han har också påbörjat kurser på universitetsnivå för att

lättare komma dit han vill.

För Olles del ser arbetsmarknaden lite osäker ut när det gäller hans intresseområde som i detta

fall är musik. Olle som har en filosofimagister i historia samt pluggat engelska, litteratur och

musik, han har svårt att veta hur han ska använda sig av sin examen. Han känner sig tvingad

att söka jobb som han inte vill ha och undviker på grund av detta att besöka

arbetsförmedlingen. Han söker hellre jobb hemifrån. Han har en dröm att jobba i skivbutik

eller som frilansskribent men vet inte riktigt hur han ska ta sig fram för att uppnå sin dröm.

Olle försöker hålla sig aktiverad och motionerar ofta. Någon speciell strategi har Olle inte för

att ta sig ut på arbetsmarknaden igen. Han tycker det är ganska skönt att vara arbetslös

förutom att ekonomin begränsar honom på så sätt att han inte kan hitta på lika många

aktiviteter som förr. Han vill så klart ha ett jobb men eftersom han inte vet vilken väg han ska

ta för att nå sitt mål och hur han ska använda sig av sin utbildning så är det också svårt att

finna en lämplig strategi.

Kalle har inga högre studier än gymnasiestudier och har jobbat sedan dess inom träindustrin.

Han tycker det är jobbigt att söka jobb på grund av att många av dagens jobb kräver någon

sorts utbildning. Kalle läste Barn och fritid på gymnasiet men han har ingen direkt erfarenhet

33

att jobba med barn förutom praktiken under skoltiden. Kalle utrycker att han funderar på att

skaffa sig en yrkesutbildning inom trä eller metall då han har erfarenhet av yrket. Kalles

strategi är att söka de jobb han kan och som intresserar honom och fungerar inte detta så har

han en plan att skaffa sig en yrkesutbildning för att lättare motsvara de förväntningar och krav

som arbetsmarknaden ställer och för att göra sig mer attraktiv för arbetsgivarna.

Vidare talar intervjupersonerna om att de tror att andra ser dem som stackare, då exempelvis

Olle upplevde det som att han blir behandlad som ett litet barn men även press från anhöriga

är något som framkommit i våra intervjuer. Där Olle utrycker sig som följande gällande

handlingsplanet som utformats åt honom på arbetsförmedlingen: ”… man går dit och pratar,

blir tillfrågad vad man sökt jobb och hur man gör när man söker jobb. Och sen säger dom, ja

du bör söka jobb, står det på alla lapparna man får” och ” … men det är mycket såhär, du bör

söka jobb... jamen det vet man redan … kan du inte hjälpa mig söka jobb istället? Det känns

som att man undrar lite, varför man ska gå dit överhuvudtaget… faktiskt… tyvärr”. Detta kan

ha sin förklarning i att normen i samhället är att man ska ha ett jobb och därför är det inte

heller konstigt att andra ser på dem på ett annorlunda sätt. Ezzys teori där Rantakeisu (2002)

belyser och sammanfattar att arbetslöshet ger låg status som i sin tur ger skamkänslor.

I slutet på 1800-talet och i början av 1900-talet (Rantakeisu 2002) menade man i Sverige att

arbetslösheten var något som personerna orsakat själva och att det var en angelägenhet för

fattigvården och att stöden för de arbetslösa skulle vara minimala eftersom det inte skulle

locka andra. Det visar att arbetslösheten redan då hade en negativ klang; att det var en grupp

som stod utanför samhället, om vi ska döma från följande citat ... ”aaa, vad gör du? Jag är

arbetssökande”. Så märker man ibland att vissa…”jaja ... kul för dig då ...” Att vara arbetslös

är detsamma som att sticka ut från mängden, citatet ovan ger exempel på den norm som män-

niskan skapat sinsemellan. En person som är arbetslös når inte upp till förväntningarna och

därför ser samhället ner på dem, som odugliga och lata.

34

10.2 Tema två: Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet?

10.2.1 Ekonomi

I enlighet med Jahodas teori (Rantakeisu (2002) om dolda funktioner som arbetet tillför, bland

annat ekonomiska aspekterna som människan behöver för sitt uppehälle, är något som vi kan

se hos samtliga intervjupersoner, där Sven upplevde sin första uppsägning som stressande då

han bodde väldigt dyrt. Hans nuvarande arbetslöshet har resulterat i att han och hans sambo

har flyttat ihop för att minska på hyreskostnaden samt gör de varje månad upp en budget som

de utgår från. De försöker leva så sunt och snålt som möjligt. Även Olle utrycker att hans

sociala umgänge påverkats eftersom han inte har råd att hitta på lika mycket som innan. Kalle

utryckte sig som följande: ”Vi levde jävligt bra ett tag”. Vi tolkar det som att deras ekonomi

påverkats efter Kalles uppsägning, på vilken nivå den har påverkats kan vi inte riktigt säga.

Det är i enlighet med Fryers agentteori som säger att det är svårt att planera inför framtiden på

grund av ekonomiska begräsningar och som gör att människan tappar kontrollen över sin

livssituation och självständighet. Detta begränsar även sättet att umgås med andra människor;

då umgänget begränsas till mindre kostsamma aktiviteter. Där Linda utrycker sig att det värsta

med att vara arbetslös är den ekonomiska begräsningen, då hon inte kan shoppa eller fika med

sina kompisar, hon mår dåligt av att inte kunna umgås med sina kompisar på samma sätt som

innan sin arbetslöshet. Lindas situation kan liknas vid ekonomi-skam modellen som tar upp

betydelsen av ekonomisk trygghet samt hur det påverkar den psykiska hälsan.

10.2.2 Beror på hur länge

Vi kan utifrån Yvonnes berättelse se att tiden påverkar hur man upplever sin arbetslöshet; då

hon till en början hade barn och hushåll att ta hand om och maken jobbade heltid, då kände

hon inte att arbetslösheten var speciellt betungande. Nu elva år senare känner hon en dragning

till arbetsmarknaden eftersom hennes man blivit sjukpensionär, vilket har påverkat deras

ekonomiska situation. Detta stämmer överens med Jahodas (2002) överraskande upptäckt, där

hon tillsammans med sina kollegor kunde fastställa att kvinnorna i den lilla staden i Österrike

inte såg sig själva som arbetslösa då de hade hemmet att sköta medan männen tog dagen som

den kom.

35

10.2.3 Arbete = gemenskap + fritiden + struktur

Kalles och Lars berättelser är en kombination av Jahodas och Fryers teorier, som tar upp be-

tydelsen av gemenskap som ett arbete kan ge men som även fritidsaktiviteter kan ge. Kalles

sociala del utanför familjen betyder väldigt mycket för honom i alla fall om man ska utgå

ifrån hans senaste jobb, som han beskriver är det första jobbet som han stormtrivdes på, bland

annat att han trivdes med sina arbetskamrater. Kalle har på detta sätt hamnat utanför den ge-

menskap som han kände på jobbet. Han har inte längre någon daglig regelbunden aktivitet,

såsom att gå upp tidigt, ta sig till jobbet och utföra arbetsuppgifter. Han har börjat spela fot-

boll för att skapa en viss gemenskap utanför hemmet.

En försämrad tidsstruktur, som exempelvis att stiga upp på morgonen och att ta sig till jobbet

har ändrats, då man inte har någonstans att ta vägen. Förutom den förlorade tidsstrukturen

vittnar Kalles berättelse, om strävan att finna en mening med sin tillvaro och där menar vi att

den tillvaron som de flesta av oss vill finna, är lättare att finna om man har en klar och tydlig

tidsstruktur, såsom att veta vad nästa dag kommer att medföra. Vi anser att det kan kännas

skönt till en början att inte veta hur nästföljande dag kommer att se ut, men det är något som

ändras med tiden, något som Lina Carlssons och Malin Goldkuhls intervjupersoner påvisat,

Jahods deprivationsteori, där den struktur som ett arbete ger inte kan skapas på egen hand.

Lars berättelse vittnar en vardag utan tidsstruktur, utan mer ”tar dagen som den kommer”-

mentalitet under den första perioden av sin arbetslöshet. Det som slutligen påverkade Lars

negativt var när han insåg att han inte hade något meningsfullt att göra av sin vardag. Numera

kan Lars fylla sin vardag med olika projekt och behovsanställning och han märker att han mår

bra av att jobba mycket.

De flesta av de intervjupersoner som vi tagit del av och de som vi intervjuat själva, har hittat

sätt att hantera sin arbetslöshet, bland annat i form av att ta hand om barnen eller att engagera

sig i olika föreningar, detta gör också att de får en uppskattning, en bekräftelse från sina fa-

miljemedlemmar som inte kan jämföras med den uppskattning som man får av arbetsgivaren,

något som Jahoda menar är viktigt, den sociala biten som uppstår som arbetstagande.

36

Föreningslivet menar vi kan uppfylla en känsla av att man är behövd som person och att det

ger en viss social status; att det kan ses som övergång i Ezzys statuspassage, där en person går

från ett stadium till ett annat, exempelvis arbete till arbetslöshet och detta som i sin tur till en

annan statusposition. Han menar vidare att detta då kan leda till en störning i ens identitet

(Rantakeisu 2002) Genom att få olika uppgifter i hemmet eller att engagera sig i en förening

menar vi att våra intervjupersoner då skapat en ny identitet, samtidigt som de får uppskattning

i form av en gemenskap och teamkänsla som uppstår av att exempelvis börja spela fotboll,

som ett annat sätt att hantera sin arbetslöshet på.

10.2.4 Att leva i ett förhållande

Rantakeisu (2002) hänvisar till Fryer, som menar att människor är sina egna aktörer och att de

hela tiden strävar efter att framhäva sig själva, men detta är något som man inte kan göra om

man är i ett förhållande, då förutom den ekonomiska begräsningen samtidigt blir beroende av

sin partner, som i Yvonnes fall. Detta är något som eventuellt inte stämmer överrens med

Sven som flyttade ihop med sin nuvarande sambo för att underlätta det ekonomiskt för båda;

Fryer skulle säga att de båda har tagit kontrollen över sina aktiva roller som aktörer. Vår tolk-

ning är att personer som inte har någon kontroll över sin situation i ett parförhållande endast

kan agera och vara aktiva inom den ram som den andra sätter upp för honom eller henne, vil-

ket kan bidra till att intervjupersonerna känner skuldkänslor och press att hitta ett arbete och

få tillbaka kontrollen de hade när de hade ett arbete. Detta är tydligt i Yvonnes berättelse, där

hennes man blivit sjukpensionär och att hon nu känner av den ekonomiska pressen och att hon

därför nu vill tillbaka ut till arbetsmarknaden.

10.2.5 Arbetsförmedlingen

När Lars fick kontakt med arbetsförmedlingen insåg han att kontakten inte skulle leda till den

typen av arbete som motsvarade hans utbildning och som låg inom hans intresseområde. Han

kände sig även nertryckt av bemötandet på arbetsförmedlingen. Både Lars och Olle uttrycker

att de upplevde att arbetsförmedlingen behandlat de som ”lågstadieelever”. Den självuppfyl-

lande profetian (Angelöw och Jonsson 2000) säger att om någon ser dig som oduglig kommer

även du att se dig som det. Våra intervjupersoner har inte påverkats på så sätt att deras själv-

förtroende minskat, däremot har det påverkat dem på så sätt att de inte känner sig motiverade

att besöka arbetsförmedlingen för att få hjälp. Yvonne upplevde mötet med arbetsförmedling-

en som negativ då de har uttryckt hennes chanser att komma tillbaka på arbetsmarknaden som

negativa och hon tvivlar själv på sina chanser då hon varit arbetslös i så många år. Detta har

fått henne ifrågasätta sina chanser att arbeta igen.

37

Ezzy (Rantakeisu 2002) pratar om hur viktigt det är att få ständig bekräftelse, som en del av

identitetsteorin. Detta är något som vi kan se har påverkat våra intervjupersoner: Sättet de

blev bemötta på arbetsförmedlingen, då de upplevde sig nedtrycka och negativt behandlade.

Även pressen från omgivningen såsom i Kalles fall har påverkat honom; han tycker det är

jobbigt när de tjatar men han känner dock ett stort stöd från sin sambo.

Det sätt Olle och Lars upplever att arbetsförmedlingen ser på dem stämmer inte överrens med

deras egen självbild. De ser inte sig själva som mindre värda människor utan de menar istället

att de inte får den hjälp som de tycker att de borde få av arbetsförmedlingen.

”Näe, man måste söka områden som man inte är intresserad av också, det är de väldigt noga

med. Jag vet att arbetsgivarna är väldigt trötta på folk som tvingas jobba; ”Varför har du sökt

det här jobbet? Näe, det för att jag blivit tvingad”. Ungefär ja ... Men blir man rekommende-

rad ett jobb på arbetsförmedlingen så måste man söka det, för annars blir man av med ersätt-

ningen ... Så att man tvingas söka jobb som man inte vill ha… ”

Att döma från ovanstående citat, får denna person A-kassa och därför har han hamnat i ett

beroendeförhållande, både till arbetsförmedlingen, och samhället. Rantakeisu (2002) menar

att ett socialt tryck skapas på arbetslösa, då de måste gengälda samhället eftersom de fått A-

kassa. Det har även framkommit från våra intervjupersoner att arbetsförmedlingen tvingar

personer att söka jobb som de inte vill ha. Detta kan ses som en underkastelse och lydnad från

individens sida:

”De har ju det ständiga hotet av att, om man ifrågasätter dem ... så säger de oftast ”amen då

tar vi din ersättning” så det är väl därför man går dit skulle jag tro ... ”

Vi kan inte dra några generella slutsatser eftersom intervjupersoners upplevelser av deras ar-

betslöshetsprocess varierar: Kajsa som har en arbetsskada menar att hon nu vill ut på arbets-

marknaden men hon frågar sig vem som skulle vilja anställa henne då hon varit arbetslös un-

der en lång tid men även hennes förslitningar på rygg och axlar gör att hon inte kan ta vilket

jobb som helst. Linda däremot som studerat i sju år menar att hon inte kan ta vilket jobb som

helst och vill istället ha ett jobb där hon kan utvecklas som människa. Ezzy pratar om status-

passage, d.v.s. olika övergångar i livet som ger olika status. Eftersom Linda studerat i sju år

vill hon ha ett jobb som motsvarar hennes utbildning och som samtidigt blir en bekräftelse på

hennes identitet, menar vi.

38

10.3 Tema tre: Finns det skillnader mellan män och kvinnor hur de upplever och

hanterar sin arbetslösa situation?

I enlighet med Ezzys teori om statuspassage menar vi att de tre killar som varit långtidsarbets-

lösa är Sven, Lars och Olle från våra intervjuer. Vår analys visar att alla de tre inte har upplevt

sin arbetslöshet som speciellt betungande eller påfrestande psykiskt sätt. Främst har det berott

på att de inte har känt det som speciellt jobbigt att bli av med sina tidigare anställningar. Detta

kan man tolka som att de var redo att gå vidare till någonting annat, exempelvis utbildning

eller annan typ av jobb. Vi kan även se att alla tre försöker fylla sin vardag med meningsfulla

aktiviteter, exempelvis olika kulturevenemang, träning, läsning, universitetsstudier och vänner

för att inte hamna i någon sorts svacka (vakuum, se Ezzy). Lars och Olle har negativ inställ-

ning till arbetsförmedlingen och deras bemötande, något som har påverkat deras inställning

till att söka hjälp hos dem.

Yvonne upplevde till en början sin arbetslöshet som väldigt jobbig och frustrerande då hon

kände sig sviken av sin arbetsgivare men hon hade inga problem att finna sig tillrätta, då hon

fick barn och hade ett hem att sköta. Självkänslan har för Yvonnes del påverkats eftersom hon

varit arbetslös i elva år. Kajsas självförtroende har också påverkats negativt på grund av att

hon tvivlar på att hon har en plats på arbetsmarknaden. För Lindas del är det värsta med ar-

betslösheten är att hon inte kan fika och shoppa med sina kompisar.

Enligt Jahodas teori ter sig kvinnors och mäns upplevelser av arbetslöshet annorlunda även

om de i grund och botten upplever dem som jobbiga. Vi kan se utifrån männen och kvinnor-

nas berättelser att de fyller ut sin vardag på olika sätt, där kvinnorna har hemmet och barnen

att sköta medan männen engagerar sig i olika föreningar, studier och träning. Detta kan främst

bero på att de män vi intervjuat inte har några barn och därför inte har det som någon prioritet

i sina liv. Killarna uttrycker inte ekonomin som en lika påfrestande faktor, såsom tjejerna har

uttryckt sig.

39

Vi kan utifrån våra intervjupersoners berättelser se att samtliga är ute efter att hitta avlönat

arbete som i sin tur påverkar hur de upplever sin situation som arbetslösa. Det vi kan se, med

bakgrund av Jahodas studie, är att kvinnorna har hemmet att falla tillbaka på. Även om exem-

pelvis Yvonne och Kajsa vill tillbaka ut till arbetsmarknaden samtidigt så ser de inget ont i att

vara hemma och ta hand om hemmet och familjen.

Vi kan inte göra en rättvis analys vad gäller skillnaden mellan våra intervjupersoner och

Carlssons och Goldkuhls (2004) intervjupersoner, d.v.s. kvinnorna, då deras livssituation ser

annorlunda ut, där två av kvinnorna har barn och familj, medan ingen av våra intervjupersoner

har egna barn. Det är svårare att anpassa sin ekonomi efter sin arbetslösa situation när man har

familj än om man inte har barn att ta hand om. Fryer menar att den ekonomiska påfrestningen

gör att det blir svårare att planera inför framtiden, något som vi ser i våra intervjuer, där till

exempel Olle tar dagen som den kommer och att hans tidsperspektiv förändrats sen han blev

arbetslös. därför blir det även svårare för en barnfamilj att exempelvis planera för en semester,

då det är räkningarna och annat som ska betalas.

40

11 Diskussion

11.1 Resultat

Att bli arbetslös är aldrig lätt och ju längre tid du är arbetslös desto jobbigare upplevs

situationen. Har man då också människor runt omkring sig som pressar en att söka jobb kan

det bli en bidragande faktor till att arbetslösheten upplevs som stressande och man kan känna

pressen att söka vilket jobb som helst för att slippa situationen. Tre av våra fyra intervjuade

män upplever förmodligen ingen press från sin omgivning då de själva inte känner sig

speciellt stressade av sin arbetslöshet. De ser sin arbetslöshet som en extra semester som en

del av dem har utryckt det som. De har å andra sidan inte varit arbetslösa i 11 år som i

Yvonnes fall och ingen av våra intervjupersoner har heller barn och familj att ta hänsyn till,

vilket kan vara en förklaring till att de inte upplever sin arbetslöshet som speciellt betungande.

Vilken utbildning och hur arbetsmarknaden ser ut inom den speciella utbildningen som några

av intervjupersonerna läst avgör också hur ”svårt” eller ”lätt” det är att få ett arbete efter

avslutade studier. Samtidigt så får man ta hänsyn till det samhällsekonomiska läget som

drabbade världen 2008. Många har på grund av lågkonjunkturen förlorat sina arbeten.

Konsekvensen av detta har blivit att arbetsgivarna är försiktiga med att anställa, vilket också

kan resultera i att provanställningar oftast inte har förlängs eller att så fort arbetsgivaren sett

en möjlighet att spara in på en tjänst, så har de tagit den. Både arbetsgivare och arbetstagare

känner en viss osäkerhet och båda parter blir försiktiga.

De går och inväntar bättre tider, den här osäkerheten börjar så smått att mjukas upp då

rapporter kommer om att konjunkturläget håller på att stabiliseras. Mötet med

arbetsförmedlingen har i de flertal fallen inte varit av positiv mening. De flesta har upplevt

arbetsförmedlingens bemötande som kränkande och har i vissa fall påverkat självkänslan.

Arbetsförmedlingens roll har inte varit att ”dela” ut jobb till sökande, utan mer att fungera

som verktyg och stödjande funktion för den sökande och detta måste ske utifrån varje individs

individuella handlingsutrymme. Ofta hör man negativa åsikter om arbetsförmedlingen som

”inte hjälper ett skit” och då kan man tolka det som att arbetsförmedlingen ibland misslyckas

med att hjälpa sökande utifrån individuella handlingsutrymmen. Vi kan också utifrån

arbetsförmedlingen perspektiv förstå att det inte alltid är så lätt att tillgodose varje individs

behov, då trycket på arbetsförmedlingen sedan den ekonomiska krisen briserade har varit

mycket stort. Vi anser att det är just mötet hos arbetsförmedlingen och vilket bemötande som

man får där som i slutändan avgör hur ljust man ser på sin framtid och situation. Sedan har

41

människan ett liv av erfarenhet och kunskap beroende på upplevelser, det vi i uppsatsen

benämner som handlingsutrymme. Vi kan påverka hur vi upplever vår arbetslösa situation, det

finns alltid ett val, det handlar mycket om ett personligt ansvar, att förstå hur du kan använda

dig av dina erfarenheter, men också hur du väljer att utnyttja dina kunskaper som du förvärvat

genom studier och liknande. Att knyta kontakter och utnyttja dem på ett smart sätt för att ta

sig fram och aktivera sig är också något som vi har sett av intervjuer. Våra försök att hitta

någon avgörande skillnad mellan hur män och kvinnor upplever sin arbetslösa situation fann

vi ganska svaga eftersom vi snabbt insåg att deras förutsättningar såg annorlunda ut då två av

kvinnorna hade barn och familj. Ingen av våra intervjuade killar hade familj. Vad vi tycktes

oss utskilja var att kvinnorna betonade ekonomin som det jobbigaste och den största

motivationen till att försöka ta sig tillbaka ut på arbetsmarknaden, våra tre av fyra intervjuade

killar utryckte att de inte upplevde sin arbetslös som speciellt besvärligt. Men även här är det

svårt att göra en rättvis jämförelse då killarna inte varit arbetslösa så pass länge.

11.2 Metod

Arbetslöshet beskrivs allt ofta med hjälp av statistik och utifrån olika kategoriseringar, men

faktum är att statistik inte kan förklara den komplexa situation som en arbetslös individ kan

sitta i. Det är efter vårt syfte att förklara upplevda situationer som vi har valt vår

forskningsmetod. Under våra djupintervjuer har vi kunnat komma våra intervjupersoner

närmare och fått en förståelse för hur de resonerar kring hur de upplever vissa situationer. Det

var inte så lätt för oss att locka till oss några kvinnliga arbetslösa. Eftersom vi gärna ville se

om det fanns någon skillnad på hur kvinnor och män upplever sin arbetslöshet så valde vi

andrahandskällor i form av andras forskares inhämtade intervjuer. Det finns ett problem med

att göra på detta sätt då vi själva inte intervjuat dessa kvinnor och inte själva kan bilda oss en

speciell uppfattning kring dem som personer då vi inte haft möjligheten på samma sätt som

med killarna att lära känna kvinnorna. Det blir lite svårare att jämföra och tolka materialet.

Men med hjälp av citaten som ändå framkommer så har vi med hjälp av våra valda teorier

kunnat analysera och svara på våra syften.

42

12 Slutsats

Vi inledde denna uppsats med att ta upp arbetslösheten med bakgrund av den ekonomiska

krisen och att alla drabbats på ett eller annat sätt, ung som äldre. Med hjälp av en andrahands-

källa och våra egna intervjuer har vi satt fyra män och fyra kvinnor i fokus och hur de upple-

ver sin arbetslöshet. Vi har visat att ett arbete uppfyller olika behov, exempelvis socialpsyko-

logiska, strukturella, sociala behov och ger en möjlighet att planera införa framtiden, tack vare

lönen som kommer in varje månad. Vi tror att det är först när man finner en avsaknad av arbe-

tet som svårigheten uppstår att finna just det; en klar och tydlig vardagsstruktur, som fanns då

man hade ett arbete att gå till. Att stormtrivas på sitt jobb och att känna att man jobbar med

världens bästa människor, bidrar till att öka motivationen att stiga upp på morgonen. Även att

veta att man har ett uppdrag att sköta och kunder att ta hand om, är skäl nog att stiga upp och

göra sig redo för sin nästa arbetsdag. Våra intervjupersoner låter inte sin vardag påverkas av

att de blivit arbetslösa, utan de ser till att strukturera upp den lika organisatoriskt som innan

de blev arbetslösa just för att fylla behovet av struktur i vardagen.

43

13 Referensförteckning

INTERNET:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/nulyftervisverige/article5123354.ab, 2010-03-19

http://www.arbetsmarknaden.se/Article.aspx?a=74567&c=37237, 2010-03-21

http://www.arbetsmarknaden.se/Article.aspx?a=74565&c=37237, 2010-03-21

http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?c=57, 2010-03-21

http://www.arbetsmarknaden.se/newspapers_article.aspx?a=72987&c=31665, 2010-03-23

PDF:

http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/aku_ungdomsarbetsloshet.pdf, 2010-03-19

http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/aku_ungdomsarbetsloshet.pdf, 2010-03-19

http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/aku_ungdomsarbetsloshet.pdf ,2010-03-19

http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/aku_ungdomsarbetsloshet.pdf ,2010-03-19

http://www.arbetsformedlingen.se/admin/Documents/ams/broschyrer/koaf_200805.pdf ,2010-03-21

http://www.arbetsformedlingen.se/admin/Documents/ams/broschyrer/koaf_200805.pdf ,2010-03-21

http://www.fhi.se/PageFiles/3118/arbetslos_konsekv.pdf , 2010-03-21

44

BÖCKER:

Angelöw, Bosse & Jonsson, Thom. (2000) Introduktion till socialpsykologi: Studentlitteratur

AB

Bolinder, Margareta (2006) Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelser,

handlingsstrategier och jobbchanser: Print & Media, Umeå Universitet

Giddens, Anthony (2007) Sociologi: Studentlitteratur AB

Jahoda, Marie, Lazarsfeld, Paul och Zeisel, Hans (2002) Marienthal – The Sociography of an Unemployed Community: Transaction Publishers

Jönsson, Leif R och Starrin, Bengt (1999) I socialt underläge – en explorativ studie av arbetslösa socialbidragssökande: Universitetstryckeriet

Jönson, Leif R (2003) Arbetslöshet ekonomi och skam - om att vara arbetslös i dagens Sverige: Socialhögskolan, Lunds Universitet

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun: Studentlitteratur AB

Nilsson, Björn och Waldemarson, Anna-Karin (2009) Kommunikation: samspel mellan

människor: Studentlitteratur AB

Olofsson, Jonas och Wadensjö, Eskil (2005) Arbetslöshet: SNS Förlag

Rantakeisu, Ulla (2002). Arbetslöshetens olika ansikten: Fyra studier om arbetslöshetens

sociala och hälsomässiga yttringar: Doktorsavhandling, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

ÖVRIGT:

Carlsson, Lina och Goldkuhl, Malin (2004) Det blir värre med åren – en sociologisk analys av långtidsarbetslösas situation: Lunds Sociologiska institution, Lunds universitet

45

Bilaga 1

Intervjuguide

Bakgrund

- Ålder

- Familj

- Utbildning

- Bostadssituation

Social livssituation

- Sociala situation (Hur ser en vanlig vardag ut?)

- Intressen

- Sysselsättning under arbetslöshet

- Ekonomi

- Hälsa

Arbetsbakgrund

- Vad har du för arbetslivserfarenhet?

- Ser du dig själv som arbetslös/långtidsarbetslös?

- Arbetsmoral (vilka planer de har, och om de har några planer, att ta sig ut på arbetsmarknaden igen)

Orsaker, upplevelser och strategi

- Hur kommer det sig att du är arbetslös?

- Hur reagerade du när du blev arbetslös?

- Hur upplever du arbetslösheten nu när du varit arbetslös under en period?

- För- och nackdelar med arbetslöshet

- Motivation till jobbsökning

- Relation till sina nära efter arbetslöshet

- Hinder eller hjälpande faktorer till arbete

- Strategi ut på arbetsmarknaden

- Kontakt med andra arbetslösa/icke arbetslösa

- Ideologiskt tryck från (bekanta eller andra i omgivningen)

- Arbetslöshetens påverkan på den psykiska hälsan

- Inställning till arbetsförmedlingen

Framtid

- Framtidsutsikter – hur ser du på din framtid?

46

Bilaga 2

Intervjupersoner sökes:

Vi är två tjejer från Linnéuniversitetet som håller på att slutföra vår

kandidatuppsats i sociologi. Vi söker för vår uppsats om arbetslöshet

personer som varit arbetslösa en längre tid och som skulle vara

intresserade av att dela med sig av sina upplevelser. Vi söker personer

mellan 20-60 år.

Är ni intresserade och vill veta mer kontakta oss gärna!

Ana på mail: x eller Miralema på mail: x