L i $ s ~ ~ : ~ - ~ - till SVENSK LITTERATURHISTORIA

Del III . Tiden efter 1900. . . . "Ekermanns litteratuflasebok itiij uter ju ett stadgat och v#lgrundat anseende och har

kommit till vidstrsckt anvandnitig i olika slag av skolor, framför allt d e högre. - - Föreliggande tredje. del :.erbjuder , ett för den mognare ungdomen synneyligen lämpligt och val gjort urval . . ... vlrt att uppmarksnmmas iiven av forts~tni~igsskolor- lias styrelse och larare." E; A-g-

I klotband 8: 76. - A. V. CARLSON@. Bolriörlege A.=B., ~ t o & h o h .

Lärare provexemplar för ha1~r '~ r i se t .~ '

vackra - fönster skapa vackta hem.. Kirsch reglerbara yordi~sliinger , Praktiskt och vackert är tir1,ens lösen. I'rai&k- och vacker

uppharigning av gardiner - det ä r Kirsch. Aven den mest ordinära interiör får en förniim prägel ge-

nom en riktig fönsterdraprring. Valet av gardiner samt deras farg spelar givetvis en stor roil, men lika viktigt ar en verk- ningsfull upphiiigning. Med Kirsch a? denna uppgift lekande

lätt. Kirsch anses nunirra över hela världen som -den nya standard för gardinstänger.

Levereras i brun, mässing- eller gammal elfenbensf'arg i. 3 storlekar, reglerbara mellan resp. 71-122, 91-z60 och 122- z20 cm. samt med 4 olika väggavsthd fran 1%-4% tum.

Kirsch exklusiva reglerbara draggarrlinstiger äro revolutio- nerande - den enda stang med draganordningen dold inne i stången. Perfekt funktion. Inga störande, dinglande snö-n. Kirsch har minga andra =klusiva nyheter i tillbehör, krokar m. m. för varje tänkbart draperingsbehov. Degar den lilla bro- .schyrcn -- "Vackra fönster mcd Kirsch gardinstänger".

Begav Hirsoh. Kirsch a r av stål, .har flat och

dubbelvikta kanter - därför enastaeride bärighet . och styvhet. Rostar ic&e - förändrar aldrig farg - behöver aldrig putsas - en stång för livet.

Kirsch finnes i mer a n . ioo millioner. fönster .- en världsprodukt. - . - Kirsch's gardinstänger säljas hos alla 'järn-, ma-, SVENSKA RmSCH A .-B., nufaktur- och -möbelhandlare. Regeringsgatan 5. Stockholm. -

Hotell Excellent my,,,,,,. 12, ~tockhofm (2:a huset från Vasagatan, 2 min. frin Centralstation)

NYBYGGT, - MODERhT. Tyst läge Facila priser. Rum fr. kr. 4. Tel.: Norr 304 80. . - T.-adr.: Excellent. Begär allfid-% Ul fr u m s IWverkrrfngarl Maltextrakt Vit&, basta näringsmedel, Maltextrakt Vitrum med fiskolja, bista

'

vitaminpreparat, Laxemnamzelad Vitrum, bästa avföringsmedel, Mineralvatten- salter Vitrum, Sodapastiller Vitrum, bästa mede1 mot halsbränna, och- F E R- R O L V i t T u m, det kraftigast aptitgivande och mest starkande av alla moder- na organiska järnpreparat. -Synnerligen Iattsmalt fördrages det av den ömt8li- gaste mage. Vid blodbrist och svaghet av största verkan. Dess angenäma smak gör, a t t det med Iatthet tages av såväl barn som vuxna. Tillverkas A Apoteket Vasens Apoteksvarucent.ralu Labo,ratol-ium, Stockholm. Samtliga preparat fås p& alla apotek.

I- . : h a r öppnat l :sta klass

H e r ' r - o c h D a m s k r ä d d e r i i Spoutpal .atset S r t Eriksgatan 60. Tel. K. 322 2%

M o d e r n , e l e g a n f sffZ, forstklassigf arbete!

Seaan årtio,nden tillbaka , 'flar' den ., le,dknlde. principe!ria f ~r kbi&lig löhe- politik, . särs$ilt : bad den offintliga

' tjansten.angår, varit &t kräva l i k a l ö n f ö r ' l i k a ; a r b e t ' e eller liks lön i lika t j anstestallning, oberoende av om. arbetet utföres. av man eller' kvinna.' Detta' ar. enkelt, klart:.och r'attvist. urider å i n s . gång 'hal vis- serligen flera föjsök gj.orts att' genom framlagkande ay "grunder" mativera. de lägre kvinriol~nerna., Dessa försök ha trots det stors arbete, som nedlagts därpå, dock mer ' eller mindre s~%'ts..

' nämligen . i .aflönïngsr&glemente ,,:for civiiförvalti~in.gen, @t. i' 'varje Iönc- grad [även ; den högsta. löneklasse el^ .eller alderstillagget, vilket hittills va; rit kvinnliga beffttriingshavare för- 'menat, nu skall tillerkännas dessa. En. sHdan generositet har ansetts tillråd- lig, då: det 'i ' al- fall 'är sörj t f ör ,skill- nad mellan 'manlig och kvinnlig lön ..

' genom .den , låga, inplacering'en på. 1ö- neskalai av de tjanster, som företrä-. desvis, innehas av kvinnor. 'Även .vi,' Som. iklze kunry--gf~d&a denna motl- vering,, e-rk'anna dock garria,.. a t t f ör-;

bara prägel av. &klarhet och. även ;iv: . ': slgget' : om: den Sista löneklassen: ä r - godtycke. . . ~tz&makIjerha . I , . .hi. ' $und: . .. . en . , vi&t. . . icke . endast i ep t pekbnjärt.

1 . . ' ', . . . . . C . . . . . . . , , i . ' . : . . ": . . . , . . . , .

- , . . - , . . . . . . . . . . går :Ni :&en till ., p;Ostaparbanken. ' N b N i . . . . . gkr* . . till posten. 9 . la-idets. största .p;~sak;ra~te'sParka~

- .. - Sainma sparbanksbw glllei? över hela I1andet::~irekt. uttag.:av.intill 300- kr. Ränta 3 ?l, ,' . .

utan :även ur. prkipsynpunkt. I det liiriga loppet tala n.amligens handiing- a r starkare än .ord; .' . ' _ .

I l&eregleringsförslaget~ för lärar- karerna åter blir kommittémaj.orite- tens avståndstagapde' frHn likalöns- tanken synnerligen tydlig. Med från- gående -. av den likstallahet,-, som - ehuru i de lagre ' lonegraderna . ofta endast formell - dock. ä r r%dande in- om civilförvaltningen, .föreslås har att en och samma - tjänst skall pla- ceras i olika lönegrad, . allteftersom innehavaren a r '-man eller kvinna. ~ ö ~ i e löner föq män, och lägre f ö r kvinnor, oaktat a t t det nästan utedu- tande a r fråga om befattningar med

bibliotekarie placeras två .'.lönegrader högre än som lektor, under det a t t för manlig lektor föreslås. hogre lön an för manlig förste bibliotekarie. Lå- ter icke detta ganska förbulyllande?

Statsfinansiella skal för de kvinnliga lärarnas lagre löner anföras endast betraf fande f olkskdlararkåren. En representant f ör f olkskollararinnor- na, vilken varit inkallad i kommittén, har också under hänvisning till det trängande behovet av snar löiieregle- ring för folkskolans lararpe&onal av- stått från at t nu fordra ett omedel- bart aktualiserande av. 1ikalönefrA- gan, dock under betonande av att, 1a- rarinnekårens principiella inställning

#exakt lika utbildning, lika arbete och . till likalönekravet ar oförändrad. 'lika ansvar: Tillvagag~ngssättet blir särskilt markant beträffande ett verk-. samhetsomrAde, undervisningen, dar. den kvinnliga- insatsen-..har gammal havd och alltid varit högt -skattad: -

Mot förslaget reserverar sig med styrka kominitt$ledamoten fröken &ersner. Hon finner - det. egendom- ligt, a t t d e kvinnliga lararna, som re- dan &r 1918 före andra ':kvinnor i statstjänst fingo-. behörig&t at t . in- neha fullmaktstj anster; nu vid- döne- regleringen skola ställas i ett undan- tagsf öfhållande, medan* kirinnliga ju- rister; läkare,. akademici etc; erhålla samma lön för sitt arbete som, sina manliga kolleg&. I reservationen på- pekas en del besynnerliga konsekven- ser avden föreslagna undantagsstall- ningen. Sålunda skulle- kvinnlig f ilo- sof ie doktor komma att som "f örste.

Vid uppgörade .av sitt löneförslag har kommittén med avseende p& samtliga kårer föl j t tillvägagångssat- tet a t t i stort. sett utanY,vidare om-' prövning behiilla den nuvarande re- lationen mellan 'manliga och kvinn- liga lärares löner. Rektor Anna Sö- rensen, tillfällig ledamot av kommit- tén, anmärker i sgdant .sammanhang med berättigad ironi, "att kommittén tycks anse, a t t en orättvisa vunnit berättigande, då den här några Ars havd".

Det blir säkerligen tillfälle att åter- komma till kritiken av komrni@éns löneförslag ur den speciella syn- p'unkt, som här anlagts; Och de som önska havda likalönsprincipen böra icke misströsta. NAgon rättelse i förslaget star mAhända redan nu at t viiina ocll för övrigt gäller det a t t

Välkända sedan 1919. ' . ~pecialti~verknin~. Akta handarbete. . - ~ ä r n ~ l i ~ L presenter. Monogram i-. uide~plastik. LADERPLASTIK. färgas och monteras omsorgetullt.

E r m a t G. SVCEXI~~IP~ , .Jungbugatah 6, Stockholm. Tel. Osterm. 1768. . OBS.! Sveriges Ersta tillverkare . av . finare Skrivunderlagg., OBS.!

. . - - - - - . . .p - - p-P - -. .

. . '. . . . . l, ' . . .

8 ' . . . H E R T.H A - :.. .:.. '. ..' . :. . , .. . !S, : . .

.. . . . . - ! . . .

arbeta för fram6iden.. Av 'intresse ä r .. upplyses synes detta ha varit .enidast . att ..' .citera ,hur : kommittéledamoten . skenbart. "~eor~tiskt? ' , säger. kommit- .' .'. .' herr Nilsson i' gabbarp i,en' reserva- ten, ,'>kunna män. innehava aven de. . ..

. tion. till fö'mån för tillämpning av ' lägre befattningarna 'och kvinnor de. . '

- famil jef~rsorjar~rinci~en 'på 1önefrH- - f högrb;3nen i praktiken raknar man , gan..'med ' omisskännlig hympati om- ..med sim regel, att, d e förra: skqla .in-. nämner opinionen mot at't kvinnor ' nehqvis i v kvinnor; de - seni&'. av, . avlönas lagre.: ''?Detta sätt att av- in@. . . .-.. .'E . . n d ,y f i k . f ö r d e l n i h g: löna - uppfattas - - av kvinnorna i :.5fiö.r u, t.k.ä.t t e.F m.ä n s k 8 1 i .&G ä- ., ;

. al l t vidareskretsh som en gr im orätt- ' g &b' r i n a s g e' n o . m i- e k r-y t e- l visa, det. röner f tån deras sida ett be- , r ihi'g ii:: o' c h b e f 6 r d i i n g.i v ä:' . ' . .

stämt niotstånd, och t o ~ d e snart 'nog . s e.n d e t.': . . . . . . komma - at t ' betraktas - som ' f u l l i *. :'. Ginpm . ... . . denna sista av &S kursive- ' ., ' k o m l i g t o t i d s e n l i . g t . " * . . ' rade .m'ening varder. mycket. uppeni.

I . srimband. hed ett skärskadandi . .barat. D.e Svariaheter at t vinna be- . i . - 'av 1~nere '~ler in~sf . . . örslaget kunna någ-' f o~dran, &m. trots- beh~righkt~lagen'k . ra ord,, som.$tq .a t t läsa p& sid. 24 'i' . ' bestäm&else. om lika rätt möta .k$i&. betankandet,amöjlige.n förbigilsis: Vad nor, ,tor&~'dltså icke vira dkt tröga kommittén dafmed en mindre vanlig föret j: po&$ingen %ilenast utim till- ..- , frisprhikhet yttra+ a r 'av heskaffeni . lika ,utslag i v ett konsekvent sJistem.. h e t att- väcka dkt största uppseende. ~ ä f & s ö ' o ~ h telegrafverken anordni : - . . . På denna reaan "berömda" sida disku- ' a b s i &t e n t k 'u r' s e r ' f ö ' ~ ' e!n- terar%ommitt$n olika vägar att nå , . . d a b t'.. . . . &i. I n1 i g a e v e r är or: - ' f r im till. d&'asyftade lön&killnaden saken [icke .'enda& den st in do^ qn- .

, för manligt'och kvinnligt iirbete. D& . ,' f&da .I att. resp. verk för tillfallet be- . . . erinras därvid .om att vid löneregle-. . höva'nyrel

H E R T H A . .. - -- . .

enting -mindre synes &et, än .försök . ].ag och ratt ej gälla i 'fråga'om kvin- o& hittilldags ' .merändels fiycket ' J ? O r s befordran inom - statstjänsten ? - . framgingsrika sadana a . ~ . ps 'admi- Denna fråga a r av den allvarsam . . . . ma innebörd,. främst ur allmän rätts- nistPativ. vag genom diverse motdrag

- synpunkt, a t t den bör bringas inför neutralisera verkan av behörighetsla- Efte:.r ,,avslöjan-

, . - gen. Skola 3 nödgas draga den pin- . deii" som nu gjorts rees.-krävet samma slutsatsen . -att, . . lag e j . får . vara klarläggande utredning.. .

. + . . . .

a r Helene - Lange,. 82-åri-g, denna NvHr . gick boirt, :fö.rsv&& en impo- nerande förgrundsfigur i tysk kvin- norörelse. Hon sörjes inte som pion- jären, veteranen, vilkbn :ha.; ' sin g a p ning .sedin lange bák6m sig, in i de senare skedena av tysk- kvinnohisto- ria och tyskt socialt och politiskt, liv var hon. verksim.. - - ' . .- - .

.= Sällsamt f örebådande. . .förefaller det a t t hennes födelsear var 1848, ;e- volutionsåret, frihetsdrömmarnas, de nya, unga vi1 j ornas ar . i Tyskland; Hennes liv blev. en eldig &h ovbru - ten ' kamp mot . ofrihet och . tvång.- Barnet och deri mycket unga flickan kvde redan i drömmar härpm. S i t t rum smyckade hon med bilder av fri- hetshjältarna från 1848 och med de

. förbjudna svarbröd-gyllne ' färgerna. ElvaArig gick . hon. lidelsefullt upp i- ~ c h i l l e r ~ r e t s brusande j.ubileums- stamning. som vuxen hoppades och trodde hon pH ' av ett friare Tyskland under kejsar Fredrik

- och led den bittra besvikelsen. av .reaktionens och rnilitard-potins för- kvävande seger efter hans förtidiga död. Hennes aktiva. insats för sam- hällelig och personlighetsfrigörelse - narmast och direkt för-kvinnornas - rakning - fortfördes dock trots allt under den tidens år. I oanad 6desvax- ling, efter ett katastrofalt politiskt och. ekonomiskt sammanbrott för hennes land,. bjöds henne, 70-årig, a t t sälla . sig till skarorna -av den nya tyska folkstatens uppbyggare - i. de svart- röd-gyllne färgernas tecken, och myc- ket av det hon kämpat for under sitt 1ånga liv räcktes nu. fram som frihe- tens mogna frukter. ' Atthon, som medlem av det .demokratiska partiet, efter den nya författningens genom- förande invaldes i . staden. Hamburgs folkrepresentation var en av de yttre bekraftelserna på at t de frihets- och rättsideal, som hon- kämpat för, ptad- fasts av hennes land. .Och 70-årig var hon beredd at t taga upp sin arbetsdel

: HARLIGT LAGE VID ,DALA-LVEN - F~RSTKLASSIGT - BEGAR PROSPEKT. : Elektriska, Ljus- o* harma Bad, ~asssge m. m.

Post- och. .t61egramy+l rew : Herrg&rdem, Gysinge. Telefon : 2 och. 27. . .

. . . . . , . . . . . .

. . . . - C . . ' . . . . . . .. I H E RifaH.A'& -, . , : . , : . . . . .. . . . . : -183 . ' . -

. . . . . , . . 3 . ' . . . .

- tillika med de. rätiigheter hon förvar- an& 'som : iiig för. hinnorna till . . . vat. . Med den Hklehel ~ a n ' ~ e aldrig.: n m&dvetet, a.isvarsgivet liv,. ooh ' hon ,.' svik&e.'ansv&s~anslan tvekade hon .gjorde till'sin livsuppgift arbetet för- ' inte ett ögonblicl{ inför 'detta.. Sam-, , . detta, i iå ls f&nj.ande: Redan. 1880 - . . a : m m a känsla ' av ansvar inför :de nya e . hade . ._ hon bildat A l l m a n n a t:y s- skyldkh&e&a tql,ar -'aven ; ur be ord ; k a ' I a r,a r,i n n e f 'ö r e n in.g.e n- hon' yttrade i den stund da - de tyska

- hinnornä erkänts som politiskt ':ocli . socialt f.ullberättiga& medlemmar i

republiken Tyskland:: -nu star . vi vid. . . . . .

starten, i n 6 .vid.!målet. . .I .Den unga köplansdottern från 01- - denburg bkrjade sit t 1ivs.arbete iriéd

a t t avlagga jaraminneexamen och att . ' . undervisa i en '.av. Berlins dåvarande

bästa. f 1ickikblor.l Mer och ?er' inSag . ,hon emellk&d - dbt- 'oti1.rfredsställande . i vad som bjöds $e unga flickorna av

u$bildning. Med.lden s. k. "Gula b r o . 'schyien" började 'hon omkring 1890 sin stora kamp iför. en flickskolere- '

' . farm. D& 'förskdffade henne forbitt- . . rade motståndari .men också én stor

skara anhängare! Att hon vid dennk. . l .tid; ' nar de ' liberala strömningarna lidit sitt avgör'ande nederlag med Fredrik den tre$jes död; dick genom-

' f6rde sin plan: at t grunda en gymna- siekurs för .flickor a r ett av. bevisen pli .Helene Langes okuvliga - energi och utomordentl;iga förmåga att be- segra svårigheter. Visserligen måste de .,utexaminerade eleverna till a t t #börja med förtsatta sina studier i ut- landet, då ännu.' tyska .högskolor. och universitet var stängda för dem, men kapitulationen på .denna punkt dröjde inte alltfijr'länge. Under åren ,1895- 1905 kom den 'akademiska medbor- g a r r a t t i dem,.$ill del. ' ' . , .

vag& :.ll' I d n i n g sH;g Helene . . i !

o& blivit aess ordförande, och genom. . , f öredi& o+ t$rika"skrifter och bro- . . .. : &hyrer förde hon alltjämt en oför: . tröttad- kamp f ör sitt reformprogram .. ' . i frågzi, om* flickskoleutbildnin&en, i ., . . .

. strid m6t :k&&ntipnalism. och förle-. . ' gad tradition.. Men det blev dock inte ' S ' . :

'. henne&.diSekta,, enda strävande. s on. . . ' . vidgade 'sin kampinsats till str'id för ' . . - : kvin.nornas, ' rörelsefrihet och ' * s jalv- '.. . ständighet på, .aliiännare och bied& .

. . . linjer: ,. . .

I samband :med d r ~ i r t r u d Bäum?i. . .# . n -\ tidigare hennes lärjunge -och dar- . . , . efter under störré '.delen av Helene : ,

. . - Langes liv hennes arbetis- och livs-.

' kamrat- börjar Ih6n 1893 at t g e u t : . . . D i e ' rai ii vilken de o1ik.a pp.. ,

. blemgn i fråga om kvinnornai sam- , -

halleligi stallning föras fram, disku- . . teras- och bedömas. ~ n d a ' till sin död . ' står hon. tillsammans 'med Gertrud ~ ä b m & i ledningen av redaktionen. Hon grundar A l l m ä n n a - t y s k a . . k v i n n o f ö r b u n d e t , det. niva- rande T Y - s k a s t a t s m e d b o r - g a . r i n n o r s f ö r b u n d , och blir.. aven dettas ordförande, en post som , , hon'innehar till över världskriget och '

tills ' föreningen omorganiserats på. , grund av vunna mål, d& hon koras till n

hedersordförande förbund&. . .. ' Med sin. Wara blick :insåg Helene . .

Lange. d & internationella sam'arbe- - tets betydelse i .hinnoreformrörelsen-. '.

. ..

. 184 . . . - . . - X E R T H A ---.p. --

P -- . - - . . . - P. . y - w p och under en del Hr -var hon en av ringen samt överhorgrnästaren i hen- ~ n t e r n a t i o n a l ' C o u n c i l o f nes födelsestad Oldenburg, tolkade i

. ' W o m e n' s aktiva medlemmar, aven saknad ooh tacksamhet hennes livs- i personlig vänskap förenad med gärning. En av de stora markesge- . Lady Abe.rdeen. stalterna hade skilts hädan.

Helene Langes skriftställareve&k- ELLEN.KLEMAN. . samhet agnades: - om an hon medhann. . aven annat. författarskap - i stort - t a g e t den sak hon sal lidelsefullt omfattade, kvinnornhs frigörelse. - Hennes mest betydrade verk utgör den till$ammans med Gertrud Baumer skrivna. H a n d-

- . . ' b u c h d e r ~ r a u e n ~ b . e w ~ ~ u n ~ , i sina fe& band en historik över he- la kvinnorörelsens uppkomst och dess utveckling i skilda: länder. samt en

m ingående och -skicklig analys av ur- sprun,gsförh%llanden och av de rörel-

. sen barande idéerna. Nar Helene Langes kista, höljd i

den svart-röd-gyllne riksfanan och av

. . . . ett hav av blommor, -sjönk i djupet, hade i eldbegangelselrapell@ det gam- la profetordet uttalats av .offician- ten: "Inga styresman funnos, inga funnos mer i Israel,'.förran du stod

. upp, Debora, stod. .upp såsom en mo; - der i Israel", ett vittnesmall om vad

hon betytt oqh varit. Och samma af- ton mötte i det förutvarande Hkr- renh.aus i Berlin, i den stora ses- sionssalen, en jattef örsamling . för att ara hennes minne. - Det svart-röd-

. gyllne bandet från riksregeringens krans till hennes bår smyckade den krusflorbekladda talarstolen , och

. framstaende man och kvinnor, dä.ri- bland tv8 representanter för regi- . .

D en 24 september var det högtid vid Rirnforsa seminarium. Det var examensdag och 16 elever. skulle avsluta sin 2-åiga kurs och som far- diga lärarinnor ge sig- ut i världen. Examensdagen på Rimforsa ' brukar alltid vara en stor högtidsdag, men i å r var det s% i högre grad än vanligt. Louise Nathorst-Böös? som inträder i pensionsåldern, skulle hhlla sin sista ' examen och lämna platsen som före- ståndarinna för den anstalt - till vars' utformande hon 'i ' väsentlig grad bi- dragit och å t vilken hon- i 21 å r agnat sitt arbete och sitt intresse. Och där- för var det mycket vemod i all fest- glädje .och därför hade också många människor fr%n nar och fjärran till- strömmat för a t t ännu en gång få träffa henne som föreståndarinna och fA visa henne sin kärlek och sin tacksamhet. Traktens befolkning ha- de ocksa infunnit sig talrikt, och det var en sto? skara samlad nar examen kl. 5 på e. m. tog sin börj.an. Först avsjöngs en sang av seminariets sång-

Till 5-o'clock tea . - ' rekommenderas

s8a~apa;sj T E A C - .q -..q r iCT Sedan mer än 50'dr' tillbaka kant och

. värderat av thekannare.

H E R T H A ' :. , . . ,, -185: - . . d - . .. . . . . .

I .. \ ' . . ,. - . . . kör och så följde: förhö; i mjölkhusi i && soin und& al1a.de gangna Hren, '

. I hallning. . . : . och darpå riktade y.-B.-F:s .ordfö- . '

: ,rand; &tt innerligt. 'tack till. Louise l När det.& över steg ~ o u i s e Böös upp i den blomstersmyckade katedein ooh' talade till ' eleverna varma,: kloka ord, som iitmynnlade i en. uppmaning at t de alltid skulle sträva efter, a t t ',"spänna.sin plog: vid en stjärna", ar- beta på jorden men med blicken höjd mot Aimmelen'. Därpå utdelade hon lärarinnediplomen, satte den brode-

f 9 i 'de 121 å r under vilka,. hon' med ' s ta r&, och ömmáhander format Rim- .'

., . forsi ii11 Gid det nu ar. '

. Louise BOÖS hyllades också av. för- . s&-hling&s pastor för den, nytta hon

. i alla d& många ko&u$ala ' , uppdr& Som ' blivit anförtrodda A t henne. . Darp,å tå,gade helaaden stora . .

rade mössan, tecknkt till .deras nya skaran " på omkring 200 personer, ut: värdighet, på de- ungas huvud och , . till de väntande kaffeborden som, pil f+te 'RimforsabSoschen , p&. seras vi- akta Rimforsamaner,' dignade ' under ta . klä im inga^. Sång på nytt och' s å . 'b6rdqn : av ' saker, prov På 'el&

. , . . . .

v& examen slut, men hyllningaha vernas skicklighet.' . 'för Louise ~ ö ö s togo sin början.' ' sen&& på. kvällen var det - sub6

örs^ fr&nträade fröken Signe Bor- . för: ett '50-tal gersonek ' Under denna lirid som repreeent~nt f ör de forna ' uttalade f röken Greta ~ . a s & l b e i ~ &t, - . eleverna' ,och ö~erlimnade en kim& taek till, Louïse för . vad h6n gjdrcf ör närligt utförd. adress och en penning- - lara&moka vid ~a i i thush&l l~sk~ l~r - summa. insamlad bland dessa. Hon '. .na landet runt och förklarade at t d&- taikade Louise för vad hon varit för . s a i:henne,,se icke blott sin inspektrii . . $ini elever, f hennes hälsosamma . utan aven 'sik ledare, ,sin. "general'". stränghet, för henne8 karlek och icke . ;Och. aå 'vak festen slut och ett'par minst för att, hon ho? dem sökt tanda .' dagari efter den %lämnade ~ o u i s e ' Böos hänförelsek glöd. SA' talade fröken seminariet,. sitt livsverk,. för at t sllll- Edith Svensson f ör seminariets lara- sig ned i -sitt vaf lira lilla hem ~ k a r n a , rinnor och övi~lämnade från dem en belaget, på 'seminariets agor,. för att utmärkt vacker väggklockx och .ut- &r ' njuta sitt ' välförtjänta otium.

. . talade en förhoppning att Louise av Hon kvarstar. dock i sa väl. semina-' klockans tickande alltid skulle påmin- riets som dess lanthush&llsskolas sty-. n& . . om givirinnornas tacksamhet och zelse och denna hoppas annu lange fil vänskap. Ater stod Louise på. kate- ' åtnjuta förmånen av hennes r ika . . kr- d e m 'och tackade under djup rörelse farenhek . . . . och varma intresse. . . för allt yad' hon' fått mottaga shval LIZIN-KA DOYRSSEN. .

' I

. I . . . . . .

, .

. I ' \ . -,- -.

GLANS I>

Alli hukö&ar8 9 9 s T. J R: N ,E

1-86 . . . . . H E R T H A . .

- i . - . ,

D. e i 14 oktobb firade. Stockholms' f olkskolesemin~rium sitt -hundra- års jubileum ' som $rarutbilslningsan- . , . stalt. . .

al l : jubileet utkom en av semina- riets .nuvarande rektor Anna Sören- sen forfattad minnesskrift - om de .gångna Hrens skiftande och dock till målet enhetliga arbete inom den s&- ma gamla hörntomten vid ~ j ö r n - . gards- ' och Prastgiifdsgatorna. * . .

. ' NedanstBende ' eddelanden u r se- . minariets historia l ha h ä d a t s ur

. nämnda minnesskrift. l- .

Nar. ',Seminariet i Stockholm .-för bildande av f folskollaiarinnor" höst-*

. t e h i n e n 1865 triidde. j' v e r k s a w t , var det i sjalva.'verket icke en h y - grundad institution,. . som' öppnades, .utan närmast en omorganisation av

- en da 'redan 35-årig laranitbildnings- . :anstalt. Sällskapet för ~ ike lunder- - visningens befrämjande hade alltse-

L. dan 1830 vid sin Normalskola. i'MariaS gamla kionobranneri ' vid Björn- g6rdsgatan emottagit' "per'soner, .som ärna sig till lärare eiler lärarinnor h d ~exelunde~snin~s-skolor" och meddelat dem "därtill nödig . bild- ning". Med detta sistnämnda avsiigs 'i . första hand . teknisk .. Ekdirdighet i. skotande. av en växelunderyisnings-. skola, d b . s. förtrogenhet med-en ratt invecklad organisation av. lascirklar,. monitörer, ordnin,gsbrickor, signalsy- stem i många tempo -för exempelvis

., .+ Finnesskri;ften kan' rekvireras från

uppstigandet och nedsittandet i skol- bänken, framtagandet. och rengöran- det av griffeltavlan o. s. v., ett -mång- f a1.dig-t f örgrenat system f ör betyg- sättning och belöning av fikdigheter,. kort sagt: tillagnandet av hela den apparat, som skulle göra det möjligt för en lärare at t samtidigt unde&sa ett par hundra barn.

I Sällskapets stadgar av år 1833 an- gives verksamhetens syftemål såsom mera fördjupat : "teoretisk och prak- tisk bildningsskda för siidana perso- ner, som önska antagas till lärare eller lärarinnor vid de Faderneslan- dets skolor, ' dar Vexelundervisning . använ.des9'. särskilt rektor A. ' N, Schmidt, som under' en utlandsk stu- dieresa varit i tillfalle att besöka n%gra av Tysklands nygrundade se- minarier, sökte i sitt arbete alltmer komma framåt fran inpraglandet av mekanisk teknik till'verklig lararut- bildning. Icke minst' genom h a n s framsynta förarbete kunde %r 1843, redan året efter folkskolestadgans genomförande, $allskapets. ö orm al- skola omorganiseras, till Sveriges för- sta statliga Folkskolelararesemina- rium. Schmidt blev dess förste rek- tor.

Man stod nu mitt uppe i en tid av sjudande arbetsiver. Hela v& sven-

. ska folkskola stod i vardande; det gällde at t f å kvalificeradeJärare, och det gällde icke mindre för lärare re- dan i verksamhet at t f å .nödig kom-. petens för at t ingH i den nya organi-

. . . . . . . , . . . . -B dag, a mmon°QD@nno auiiiian allanor . . .. r

. . - ', . . s ...' . . . I . ' <

a . H E R T H A ' ' t ' t ' . . , : l . ' ' . I ! k . . 18.7 1 ' . . . .

, Bland eleber *$r~in denna .första tid d&,':'~e&in&ium förbildande af lära-.

. . märks bl. a. , Anaers Berg, själv den ?innor'." öppnades i Stockholm . 1861 . , . . svenska skolslöjdens grundare och fa- blev hon e n a v de första: eleverna - :

, der till de i den: svenska folkskolans ' historia-var på sitt område behärkta brödernah.itjuv och Hjalmar Berg:

Det manliga geminariet omorgani- serades, som redan nämnts, ' å r 1865.' till ~olk~kollaraknneseminarium. Ett .

, nytt skede, beknte. . De första åren. präglades en l id samstamiiga vitt- nesbörd .av gamja elever i hög 'grad .

' av den sprudlande friska och glada ..livaktighet, som i blott ,kan .f örnimrnas

och en'a; Fredr$a .Bremers. varmt . . . omhuldade seminarieflickbr. Under :. . en t e m i n var* h& därefter lärannni . i övningssko1an.och i. semipariets fö r , . . . s t a klass, in@i blev. &dan ' 1865 assi- . stent , åt dåvardnde inspektorn vid, . ': ~tockhklms f61kskol& C; J; : ~ e i j e r - , . berg, s amt *å.' höstén s$g&a år an-- ställd som lärarinnavid'det nybildadé . ' , . ,folkskole~emina~iet. . . . . L _ .

Ebba ~ r e ~ e r s s o n i fängslande un- . . - . . dar. a l l t a r . ungt/: instjtutionen -2 lä- ; deiirisnihg och hennes, .varma person:: rarna - eleverna -.ja, s jiilva tiden. , liga .intrese f ö r ' s in8 elever ;satte na- . '," . .. '. . .. Det var . helt F s s t ock& .en i Sin . ku l ig t nog #djupa sp& i 'de unga st?: . . .

, helhet an@gt :betydande lkrarupp- . miiariiternas utveckling. Och Ebba . sättning .- icke! minst gallde det lä- Gregersson.. gav ej med njugga han- . . '.

' U -

rzirinnorga - ,. $om knutits till den ., der. Den ornitändigheten, a t t en del . - . ;. . ' nygrundade insjitutionen. ~ e , .f.örstoA av . eleverna? hade bostad inom semi- , . . .do a t t rrqicka d e unga med sig. . En b nariet, gav anledning till, en i-ikt gi-e, .

. - gammal - elev från denna tid ;skriver' . . v a d e . Samvaro mellan la- ' .'.,

- damm : "Det var deras ' gliidje at t ' ' rare &h ,elever. ' Nästan varje 'afton . . . a. indervisa. Ingen. ekonomisk beräk-:. . sammanträffade dessa, ofta9t:hos frö- . .

. . n -ning ledde . dem: Att. .f å vara lärare . 6i.egersson. . , .

var det 'som var: bäst för dem:" . . , : . övriga ' uppskattade lärare . från ' X. ' ~ s a m i t a platsen inom seminariets denna tid yoro gympastiklärai-innan . 1' . . . .

'

l+rark&r - ut& att själv sträva di& . Vendla. 'Lipg - P& ~ e n ~ i k s dottey ' efter - intogs utah .gensägelse av ad- , 4 adj: ~ a & a Afielius, s. k. Lin- jun@en Ebba Gregersson, enligt S. . . dahl, teckningslärarinnan. Emma Ny- ' ! Almquist "vid 70-taletsbörjan Stock- ' berg,de manliga adjunkterna Crona a: . holms obetingat första lararinne- ' och l olm da hl 'samt' musikläraren L. . ' .

. . kraft".' ' ' Aug. Lundh. . ,

, Ebba ~rbgersson berättar själv, Möjligheten fök eleverna att erhål- ' . hur hon fick. impulsen till a t t bli la- lsi-bostad. inom seminariet, upphörde - . rarinna genom at t Redrika Bremers &r 1871. et var sannolikt hög tid; Hertha kom i hennes hand. .Hon bör- >de små iskalla-krypin, som stått dein . . jade medatt öppna en egen liteii sko- , till buds p'å3hden. i byggnaden vid . - ., la.' i ~1inteharn.n: " När. Högre lärarin- . .'B j.örngårdsgatan, liunde. .helt ' vis,& '. qes&minariet eller, Som det då kalla: karakterisekassom . a \ . , hälsovå,dliga. DBr - .

188 - . . . H E R T H A - - - -p- -fuktade och drog jämmerligt ooh ej sällan hände under deikalla årstiden, a t t en och annan dorr var igenfru- sen; när eleven på moegonen skulle

. . ut. :

Visst levde många av .eleverna i ytterst torftiga f örhallanden, och visst var seminarietiden for m h g a -en hård skola av försakelser och mö- dor . med f å eller ' inga tillfällen till vad ungdom längtar efter av förströ- ' else. For Atskilliga av den tidens ele- . ver tedde sig måhända skuggsidorna som farharskande i h3gkomsterna från vad en elev från 70-talet kallar "vår karga. studietid". , Hon skildrar den med följande ord : . -

Andan vid seminariet var den tiden av- gjort pietistisk, och det kunde ej und&~, att. detta satte sin stämpel %&de på eleverna och livet inom sen1inai;ie.t . . . Eleverna buro delvis 'en p-agel av de gråa, -stillösa lokaler- na. Lange $ade jag'i min ägo en grupp- fotografi av mina klasskamrater. N'ai- jag s& på det;, tankte jag: 4SAg vi ut så?'. Jo, just s& sågo vi ut. ' Stela, rata och sliita med slätkan~mat, mittbenat hår och en mer eller mindre stor liiirlcnut i nacken.' Kläderna vor0 också rata och sliita, utan nAgm ut- smyckning. Figurerna saknade . all grace. Något stelt skolmastaraktigt Glade över de flesta. Undantag funnos, men. de voiv f å. - - - .' ~eminarielivet tedde sig för de- flesta' nog så glädjelöst, och. nagra nöjen existerade .ej. FÖF den, som -alskade studier- na, var det ingen. saknad; meii för dcm, som hade ett tvångsfritt och glatt, hemliv, .kan- des det nogetungt de tre åren, helst om de hade v å r t att läsa. Skolre& existerade ej, i4ndra utgifter ej heller. Botaniska ex- kursioner förekommo ibland.

E t t ljust Inslag i 1870-talets liv vid seminariet ut,gjorde helt visst den omtänksamma godhet med vilken

prinsessan Eugenie omfattade s&väi anstalten i dess helhet som enskilda,

. behövande elever,. sarskilt gotland- skorna. Hon besökte seminariet och Ahörde intresserat uiidervisn.ingen. En jul inbjöd hon till sin våning alla i staden kvarvarande elever till en strillande glad ooh of örgatlig julfest.

Den nya seminariestadgan av å r 1914 har i m h g t och mycket omge- staltat seminariets liv. Det ar ocksh en i många' avseenden ny tid, som brutit in, och en ungdom av annat snitt, som nu rör sig i seniinariets salar och korridorer.. .

Kraven på seminarielararnas ve- tenskapliga kvalifikationer ha höjts i och med obligatorisk lektorskom- petens f ör hineslarare.

övningsskolan har utvecklats från en liten 2-klassig smilskola till 9-klas- sig folkskola delvis .med parallellav- delningar.

I samband med övniqgsskolans ut-. veckling m$ namnet Maria Bergmark skymta fram. Som huvudlararinna och organisatör av övningsskolan ull- der mer ä n 30 &r, som genial under- visare och handledare och ' som en fostrare av Guds nåde lever hon ännu kvar genom sin insats, o ~ a n hennes plats nu st%r tom.

Så ha &en- gAtt - 100 å r ! Ledare och lärare ha växlat, seminarieele- ver och övningsskolebarn ha kommit ;och gatt. De ha alla gjort sin gar- ning, satt sina spar och fått sin ut- bildning sava1 yrkets son1 personlig- hetens inom den anstalt, som nu en- ligt mänsklig åldersberakning skulle vara gammal, men som aldrig kan

klader hos ' F2egeringsgeitan 88, Stockholm

. l

bli det tack vare' sin uppgift a t t sam- '. la ständigt ny ungdom till ständigt

8 .

' nytt arbete för -'framtioden. : I

RUT CLAESON. - . . Nya förbu~dsmedlemmar

M a l m ö l fru ~ e r t h a ~ d l e * , f ru .Louise Collberg, fröken +a ' Green, fru Britta' Kempe, fru Anna Lundgren, fru Hedvig' Matts., fröken Elsa Norrman, fru Maria , Schröder, fru ina Sederholm, f r u Anna

. Sörenpen, fröken H.ilnla Thomson, fru Ruth Wedin-Rothstein, f ru Margit Osbberg, frö- ken. Margaretha Östberg.

. S t , o c k 'h o l m : fru IVlä~ta Wallgren, Lidingo. a T o m e .l .i 'l l a: fru Ellen Andrén, fru

Alma Lovt5n; f rö len Sigrid Persson. . V a x j ö:, f.röken .Caisy Elander, frö-.

ken Ingegerd Tqorén. . , ' 'I_..

. .

I kampenmot ddn vita slavhandela.. Den . i ' Oriynten livligt pågående

handelstrafiken med.kvinnor och barn har föranlett :Nationernas ,Förbund at t tillsatta en kommission för under- sökning a v förhållandena. Av de t r e , experter, soin utgöra kommissionen, är. dr Alma Sundquist en, represen- , terande lakardn., De tvenne övriga äro juristen Mr Johnson,. tillhörande anlerikailska byraii för social hygien, samt polacken Pindor, ämbetsman och diplomat, speciellt inne i förhål- landena i Orienten, dit han under en lång följd' av ar haft sin verksamhet förlagd.

. Undersökningarna Skola .omfatta den internatioiiella kvinnohandeln och' bedrivas i samförstånd med de un- dersökta läi~dixnas regeringar.

Kommitterade anträda sin ' resa

. . För. &idens ivrustning., . . ' . J n i e r n a : t i o n . e l l a K v , i n n o - ! f ö r b u n d e t f ö r F r e d o c h Fri- h e t.\ -har genom sina sektioner och grupper i alla världsdelar idngsatt . en . . namninsamling bland man och kvinnor .. för stödjande av Natio- - : nernas forbunds avrustningsarbete. , . I ' skilda , .:länder, .meddelas det ,... har man. allt mer börjat inse vikten, av at t med en världsomfattande opi- nion. stödja det internationella av-. rustningsarbetet. Så ha till exempel' ' personer. som Mrs. ,Corbett Ashby,.

'

RC. Hon. Margaret' Bondfield- M. P.; a the Bishop of Chichester, John and ... Ada G+lsworthy, the Bishop of Ke-n- ' . sington, professor Gilbert Murray; the Countess of Oxford and Asquith; Sir . George Paish, Mrs. Philip Snow- .' den,'Mrs. H. M. Swanwick redan skri- . ' vit sina 'namn på .den engelska sek- tionens listor. , ' . ' -

I Sverige anord.ias namninsamling- , . . en genom en a v Svenska sektionen'av. ' . - Internationella Kvinnoförbundet for. .. Fred. . och Frihet ' tillsatt .kommitté. L i s t o och närmare upplysningar. kunna erhållas antingen skriftligen - eller genom. besök å Internationella; '

Kviniiof örbundets för Fred och Fri- , het : filial, .' Lilla Nygatan 4, 4 tr., Stockholm, vardagar kl. 2-5 e., m.

i s , . . L . . < . I .

. .

Det nya udd et i valtider. ' . . . . 7 . . . . Ett av tiirkiske inrikesministern .

utsänt .cirkulär uppmanar guvernö- rerna i de skilda'provinserna at t vid . de nu pågående stadsfullmaktigevalen f ramhålla nödvändigheten av at t kvin- ,

,

no+ inval j as i stadsrepresentationer- na; ,tre till fem anse's Önskvärt ,på de olika; hållen. Så långt har man kom-' ' '

nu i oktober och uppdraget kommer mit. i Mustafa ~ e m a l s ' fike! ' .der2 . at t racka ett och ett halvt år. stundom, rider tiden ma?r&ligen fort.,

. Överlämna vid död.sfall allt 'till

Begravningar. Eldbegängelser. Genom särskild juridisk avd. boutredningar m. m. Juridiska.rAd och upplysningar kostnads- fritt till kunder. - Laga taxor: - . Kontor och utställning: -

mrgaregafan 6, Stockholm. (invid'~Öga1ids~arken). Tel. Sö. 2722. Efter k/. 6 e. m; Appelviken 614. , - ,

Höger och socialdem&rat. ör blott några f å å r sedan befanns

, , IFännu lämpligt at t rubricera en re- .. , dogörelse för en av -Allmänna val-

' mansförbundet ighgsat t politisk upp- lysningsturné bland ' högerns kvinnor

. . , sålunada :*. "Var äro kvinnorna ?" Så

obetydligt och '.ringa var det politiska . intresset då på detta l&l, at8 man . ' emellanflt. i slikt fall kunde .f8 tala

- . för en s3 gott som uteslutande manlig . . - publik. (Det var allt$ d& några.lara- . r

rinnor, som - hann- för dem! - . . genom . sin närvaro -raddade höger-

. kvinnornas medborgerliga prestige.) - Det har alltsa tagit Sin rundliga tid

f ö r kvinnorna avi ett mera utpräglat y . . konservativt kynne att lägga om sin . . fö~estallningsvarld i fraga om p@-

. tiken såsom ett kvinnan ovidkomrnan- de och för henne ocksh egentligen

: - ratt så ogenomträngligt livsområde. .* - Inför det färsks intrycket av en nyss

avslutad valresa i Bohuslän, -Vaixh- ' - land och Dalarne tror jag -mig, stödd

. på därvid gjorda erfarenheter, våga S ett konstaterande av a t t denna om-. : ~aggning. i stort sett nu tycks ha ägt

rum och det överraskande både i, frå- c ga om grundlighet och vidd: Nu a r

. . det sjalvklart, 'som, förut intog fr2ige- stallning. Man nöjer sig inte langre med at t vid ett politiskt möte lata fö-

- ' reträda sig av makenleller sonen och för egen del sitta hemma, Utan man går själv. Unga kvinnoansikten, i

. . detta sammahhang f ö r - så sällsynta,

förekomma nu allmant, e j giill& till och med i majoritet. Det ser ut soin

om en ny samhällsanda vaknat till liv bland högerkvinnorna, med ett nytt intresse som kompanjon, klart avspeglat i den mängd kvinnliga hö- gerklubbar, som p& senare tider bil- dats runt om i landet. Under resans lopp mötte mig önskningar om aven på andra vägar - bibringad politisk upplysning; t. ex. genom anor1dnande av instruktionskurser ,"politiska da- gar", i stil med dem. högern brukar anordna då och d&. Även ventilerades tanken på. inrättandet av en ständigt verksam politisk institution, slags centralhärd för meddelinde av "med- borgerlig bildning", ntlgonting av det slag de frisinnades kvinnor redan skaffat sig, dar man under 'längre eller kortare tider kunde erhiilla me- ra fördjupade insikter i politiska och sociala frågor och p% samma gång en överblick av sin samtids idéliv och krav. En bildningsfriiga av. ny ar t alltsa tränger sig fram'bland högerns kvinnor.

Påtagligt a r ock att de förut poli- tiskt så osäkra nu förete en .begyn- nande stabilitet. Därom vittnar bland annat det satt varpa pli sina hg11 det kvinnliga initiativet i höstens valar- bete inriktade .sig. Man vill samar- bete med mannen, men samtidigt aven stå' p& egna f ötter. . På. denna- punkt tyckes utvecklingen lova gott.

Ett starkt genljud i högerns kvin- novarld av amiral Lindmans ma- ningar till samförsthd och god vilja förmärktes aven, maningar som i n n s

.

Nybrog, ii - Tel. 75854 - - Stockholm . HANDSKAR.

Stockholms största speciala.är i T w - 1 h, . ' 1 $ EORSEXTgR CONSELETTER, U D E B - ' KLADER, STRUMPOR OCH F

. . . . , . . I . . , . .

' 1. . . . . . . .. . . a . . .H E 'R T H.A. , .:'. . . . . . ! . .

a 1'9-1:. .... .

' , . . 1 . . - . ! ' . .

bära a t t bibehalla kgen ställning l sak korsi landet; i alla r i b i n g a r . Vi re- ' , ocli påsa&a. gent emot annor-. . -*pr&se$tera alla &nniifg och Sdkkun-: - lunda, ' tänkande %isa ett försonligt

,sinnelaga - ett sant politiskt .upp-. byggnadsarbete. air förs@ rang. , ' .

- För den 'som i 'likhet; med 'under- tekknad ser samföistandstankens Var-

' dande som1-&et me$ löftesrika draget i tidens po1itisk.a 'ansikte, måste det fa*um at t just de : nyssnämnda' ma- ningsordei f Att , ett så alltigenom

sympatiserande 'mbttagande :kvin- nohåll te sig'som det ljusaste inslaget

. i .kvinnlig högermentalitet, sådan den -*#:mera till sin fordel. än jag nggon-, sin förnummit den. - frzimtr'ätt i d$ naiánda. . svenska I lan-dskapen , under den' I&& förflutnd valkampanjen:

. e k , , . . I 8 .

. . !,;i ; . !ESTER NEWN8.S.

- ' .

i , vill' ha digra intryck av valagii N tationen . . . o h valinkesset bland . kvinnorna . . . ord i deyas politiska. in-

ställning. . . och detta allt på några. fattiga rader. - skyll e r själv, bästa redaktor! . . e .

- , Man, reser nog. ut med blandade kanslor, och de äro inte bättre d8 II$+: kommer hem' igen. Ty vdjobbet

' k r . ?ina poänger. ' Särskilt fö< en , k$nnlig agitator. i ~ n mycket fin hek re, Atminstone hade han nypressade byxar, och modern :kravatt, ;upplyser en,; kvinnlig talare : . . - Ni kvinnorska inte delta i poli-

tik. Ni förlorar er kvinnlighet. Kvin- nor ska vi ha vid: vaggan ooh i sang- en . . . l

'Den herrn a r nog inte ensam om sin -, cynism. . . , t .

Kvinnliga t a l a g från alla partier

skap, somvi delaut i1amp1iga portio, ' '

ner.' HU^ ' 8 blir d& då a: f ör ' publiken, . : som maste höra p& oss alla ? .Ibland. tänker man &ed Sben Dufvas pappa : , Arme 'son, vad . ska11 av dig väl bli ! . -. Ty stackars kvinna, som skall leta sig tillrätta i de,l'abyiinter talarna lyckats - . , skapa. . Men,. d e '. s h a s - klara.sig :. ut- . '

. ., märkt. De g% helt enkelt inte p& möte: , . :, i?. Endast de:mest aktiva gå. på före- 1. drgg, '&h då endast för: &tt hör8 sitt- 1 ; . kget partis tala&iha, ~ å v i t t i n t e .mö- . .; tet-'.hålles ute' p& t6i'get, d,& äben de . . nyfikna. kamina' -' för . 'att se hur en , O kvinnlig' talare: a r -.kladd och hur ' ful .

. , hon ,är. . .. ; : . . . . . Det. gror hos(mig. ibland ett stilla . .

tvivel' o m Xvinnoqa i* allmänhet, ,ha. - behov av medborgarrätt. Vi ä ro s& . ' . i belhtna ändå vi, om. bara 'Han ,finns. . . DA &ka &.så älskligt på valdagen: - .;

i . . . , .

' - ~ a , ~ ; r ö s i e som du ! - . . . . -

, Eller .'också finns Han i form av l - ' Chef en. Man vet :vad : han fordrar, l . ' i o& så -a r det s å skönt. att -få -synas, . . vara '. något alinat. an vad man :.är;: . . Hembiträden äro latt.lockade.'och tub- ,' bade a t t rösta med sin husmoder. Och så finns det så många metoder.

. . överstiiinan '.till sin frisörska : . - J a se det ska jag säga lilla hon, ,

att röstar hon in te med mitt 'parti ,

I . .

slutar jag 'har; . , Torpar-Mats, som ar gammal och. k någo$ bakom, men vet att. tullen ny- per..en bit. av brödkakan, frAg8r pa- :

I I . tron om han har rösträtt. .

- Inte då:-. kamman ej'skriva har . . . . . man inte rösträtt, &nibbe lilla ! ' o ' S . . I .

I . , .

D e m omtanSqsamma hus*- . dein sig a p l t i buda hattiniattning '1 Garantera. ett för*tklaOiigt arbe'te. - . , ~lä'der&i. kiiäkrade ' under tvättknsen. - _ . _ : Telefon Drottr&igholm 20 . och 190. - - - - . -

. . . . .- 1 .. . , . . . . . , . . - - -

. .: . .

, 192 H E R T H A --.- P--. .- - - - - -

Men bland allt underligt som mö- ter höra dock vissa. religiösa sekter till det mest underliga. En husagita- tor kommer 'in-till en man med bibeln uppslagen. .Han spörjes"om han vill rösta.

. - Den som lit& till Herren Jesus behöver e j befatta sig med sådana ting. . . .

4

- en avefi om Vi litar till v on om behöver vi val folk som sopar gatorna etc. - Vi litar till .Hans nåd . . . Pil valdagen skiidar jag härliga sy-

ner av. hjälpsamhet ooh broderskap. Där korinmer .folk åkande i bilar och känner sig som herrskapsfolk, ty de ha aldrig Akt bil förut eller haft SA för- nämt sällskap. Och - där kommer. en gammal gubbe, en riktig-snusmumrik som ingen tit tar åt till vardags, var-

- ligt ledd. av ett pa r damer som hatta en stol under hans bak var g%ng han flyttas fram ett steg 'i kön. Varje röst ä r dyrbar ! '

Snälla redaktörn, j ag skulle ocksa vilja fråga : - Varför fragar inte kvinnorna

efter om det finns kvinnliga kandida- ter p& valsedeln? Tank er bara, a t t 1926 fanns av 1,126 ledamöter i landstingen endast .8 kvinnor: . Och det går ej framåt, 'utan kräftgången, ty från 1922 har det kvinnliga in- slaget reducerats med . nära hälften. Vad beror nu detta 'p&?

s .

-Och kommer det en kvinnlig kandi- dat upp p& 'en lista, så ä r det kvin- norna som upptäcka henne, men icke

hennes f ört jänster, utan alla hennes. .fel. - J a vet du, hon skulle se bra ut

om hon inte hade kådan bredvid nä- san. . . kan du först% vad hon ska duga till . . . va ska hon på listan att - göra .då det fins så många bra ka- . r a r . . . hon kunde gärna sköta sitt hem i stallet. . .

Sådant kan ju vara orsaken till a t t det ar s% svht att få kvinnor att kandidera. Männen se ju aven helst att kvinnorna äro borta - som kan- didater;

Men nu är valet över. et ilar fram genom ett praktfullt höstland- skap och mot hemmet det bar; Vid en järnva.gsknut faster jag mig vid en dam, som jag sett pi% arenan och som nu vinkar glatt till avsked till en be- kant på perrongen : - Guskelov at t valet a r slut! Det

ska bli skönt fii komma hem. Jag längtar efter ett hett bad, f å byta kläder och. kanna mej som hederlig manniska igen.

Kors, tänkte jag för mig själv, vad har hon haft för sig, som tycks må s& illa. Har hon möjligen . en obehaglig känsla av at t ha serverat sin publik en och annan nätt liten vallögn, som gjorde sig sa bra på mötet, men nu kommer upp igen?

Med gladjen att få komma hem blandar sig gladjen a t t se något re- sultat av mödan.. %ch jag tycker, trots allt, att aven det täcka könet börjar vakna . . ..

DISA VÄSTBERG.

u t f i renoue~ing av. an ti4a meblen, förstör ej den älderdomliga prägeln: Kompletteringar och nya arbeten. utföras. p& beställning. Laveringar och inläggningsarbeten. Ompolering, bo- ning och lackering, antikbehandling. P& begäran: skisser, ritningar och kostnadsförslag

Moderata priser och omsorgsfullt arbete. ~ e h 720 32. 8ibylCesbl&&n $, i$$goe&holm. Tel. 720 32

- 3 - . n ' F. .': B . F:s verksamhet : 1929. ' . ', .. ' . , . ,

. . - _ . .. . .I . . ~ e d o ~ ö i e l s k n i &pternberh5ftet för för- om kvinnlig polis. fiame

bundets Arsmöte i ;Stockholm i juni upptog, ps. piid av utrmhesskäl, intet. utdrag,, av , stallningen hade lett till 'att f öreslag-. ' den av sekreteraren framlagda årsberät: 'na ; kvhnliga ,&&kunniga f $k fram- telsen. Det meddelas härmed; . -

I lagga sina synpunkter för n'amndens . : undek det 'gåi~gna året hade med-,

. leksantalet ökats med över 700 ' och. : , . utgjor-deavid års+kif tet 6,125. Antalet

kretsar var 34. j : . I anledilim i av rernisiktivel!eiser- .

frAn kungl. m :t.: hade F.-B.-F.' uttalat sig angående det framlagda lagför- slaget pm, åtgarder mot 1ösdtivei.i och .sedeslöst leverne och anga- a

. ende vissa andringsf örslag betraf f an- , de kyrkoböcke&. förande, avseende - ett bättre* tillvaratagande &n hittills skett av de utimaktenskapliga bar- nens intressen. , .

'på uppdrag av årsmötet: 1929, vid '

vilket en diskussion om kvinnornas

ordförande. - . '. . . I denn& s&s intresse ha& vidare

,

förbundet tillsammans 'med Svenska . - . , ~ i i n n o r n a ~ '~a t iona l f örbund anoid- i

nat-ett ' offentligt möte i Stockhoim, '

, d å kriminalkommissarien f ru oro- thee :~&udknthal från Bedin berat- ' , :tade .om sin erfareqhet i. arbetet' och . b m den 'kvipnliga polisens, stiillning i . ,

. Tyskland.. , ' . ' . . s . . .' Vid ~nternati'onella ~ & m ~ a l l i ~ n - ' - , * .

. sens kongress i Berlin i 'juni 1929. ha- . . d+ förbiidet representerats, av di& .,: t i l l utsedd delegation och till. kongres- +n hade dessutom insänts en rapport, . .

.?med r'e&ogörelse för förbundets verk- ' - J

s' insqtser. i fattigvårds- och. barnk. . samhet under de senaste t re åren samt vårdsarbetet .-förekommit, hade för- fo r . dess muvarande arbetsplogram.. . , valtningsutskottet avlåtit en skrivelse ' ' Likaså hade ,f örbundet företrätts av . .

. . till' statens inspektör för fattigvhrd egen delegation vid Nordiska Kvinna: .

och barnavård, kansliradet von Kach, . ' med anhållan om a t t han ville l - cir- , kular till fattigviirdskon&ulenter och. kommunala 'myndigheter, f ramhiilla önskvärdheten a; att k v i n n l i g a ledamöter inva.1 j as i direktion f ör komniunalförbunds ållderdomshem.

I en. skrivelse till Stockholms . polis- .

föreningars samorganisations kon- gress i Oslo i september 1.929, wh.vid

-

~ o ~ s k e ' ~ v i n d e r s as j&alr&ds ' lands- . mote i Oslo, likaledes j-. september, då, ..

dess tj ugofemåriga tillvaro även hög- tidlighölls, var fröken Aiianne: Thors- . tenson närvarande som reparesentant för F.-B.-F :s .ordförande. ' .

nämnd, som avlåtits tillsammar& med ' Förbundsbyrans upplysningsavdel- nio andra kvinndföreningar, hade för- ning hade flitigt inlitats och ' upp- ' . bundet hemstallt om inkallande a v . lysningar ' hade lamnats angående ,. sakkunniga kvinnor vid beh.and1ing- Inrinnliga arbetsområden ined dithö- . , en inom namnaen a t fru Gertrud Tör-. .rande - utbildningsmöjligheter och 1ö- .

' nells motion i Stockholms. stadsfull- neförhAlhnden, "angiiende sve&k.

I Firma Gerda Janson & Go. ' . - . .

~ ~ . . h . ~ ~ ~ . : - E b b a' O l s s o n och G e r. d a J a n s o'n (~t.~,i,a ipq .' . a I

. - . . ..

- 194 H E R T H A - .

kvinnas rattsllga- stallning och kvin- noföreningars verksamhet. Darjamte hade byrAn tillhandahållit uppgifter -rörande stipendier för kvinnor, pen- sionsför:eniqgar, bostadshus, vilo- och ålderdomshem m. 'm. För kretsarnas räkning hade förmedlats cirka 25 fö- redrag i lagfragor och sociala ämnen. . .:

Som ett led i byrans rådgivnings- arbete för kvinnligt' yrkesval hade ge- nom f orbundets f ö;medling 4 f öre- drag om kvinnliga arbetsomriiden blivit liAllna i radio. Kvinnliga kon- toristföreningens i t to ck ho lm ordfö- rande EdiW ~indblom takide om k a o a t . o ' r s - o c h b u . t i k s a r b e t a - r e, förestandarinnan for ' . förbun- dets yrkesskola ilda da Selander. om s ö r n n a d a y r k e ~ t s u t k o m s t -

. m.ö j 1 i g h e t e r , ' sjulrvårdsinspek- trisen Kerstin t orden da hl om s j'u k- s k ö t e r . ~ - k e b a n a n och skolliöks- Jararinnan Ellen Enström. .om d 'e% h u s l i g a a r b e t e t s ' o l i k a g r e - n a r.

F r å n Knut och Alice : Wallenbergs stiftelse hade förbundet i likhet med de tre föregående Aren fAtt mottaga 5,000 kronor till- . sin . .. allmanna verk- samhet.'

Den vid åiskötet 1928 beslutade insamlingen. för . F.-B.-F.. hade haft så gott resultat a t t som bekant vid Arsmötet i Gävle 1929 hade överlam- riats till förbundet en fond - å kronor 54,634: 05, som enligt arsmötets be- slut fick narn.net F r e d r.i k a-B r e m e r - F o r b u n d e t s - ' i n s a i n - l i n g s f 'o n d. under senare delen . . . . .

av året hade ytterligare bidrag influ- tit, sa a t t 'fonden vid 1929 års slut uppgått till en stismma av kronor 56,841 :-50.

. I samband med d'etjta omnämnde sekreteraren - utanför redogörelsen

' för å r 1929 - att förbundet inneva- rande v,år av anonym givare erhållit en gåva av kr. 5,000: - -och i test* mente av fru Lilly . Hellström likale- z des kr. 5,000: - samt at t fonden p% grund av dessa gåvor och andra till- skott i davarande stund uppgick till kr. 67,341 : 80. .

Kretsnamnden hade under året -ut- gjorts av fruarna R. schurer von Waldheim och G. Törnell samt frök- narna I. von Plomgren, A. Thorsten- son och S. Ulrich.

Medlemmari k o m m i t t é n f ö r . l a g f r a g o r hade varit , doktor Alexandra Skoglund, . advokaterna ' 'Mathilda Stael von. Holstein och Ruth Stjernstedt, fröken A. Thorstenson och fru G. Törnell. .

Herthas redaktionskommitté hade utgjorts - forutom av redaktören fröken Ellen Kleman - av fröknarna- Thorstenson, von Plomgren och f m Karin F j allback-a olm gren.

Summan av från förbundets fonder utelöpande studielån hade vid 1929 Ars slut utgjort kr. '16,893: -, mot kr. 11,971 : - fore,gående år. 8 nya lån å tillsammans kr. 4,950: - hade beviljats.

Fran Widmarkska. fonden hade kr. 1,200 : - utlämnats i stipendier. Från Kvinnliga Kontoristers semesterfond

-p - - - - - -- - ., . 8 . . : . u . ' . . - . . . . . . . . . .

. I ! . S H E ' ~ T H . A . . ' . . . . .. . . . , . . . . . . . .

. . ,195. . . . . . .) : . . ' < . . * .. . .

hade 3 unlde.rstöd, 1. å kr.' 90: 4 och 2 .ser; l 0 fasta hadb under året . . li vardera lir. 75 : + utdelati ; .från - ' 'tillsatt&. samt '62 vikariat, 'varjämte -'.. .

, ' edda Karlholms . . f ond ett rekrear . t j anstgoringa? . . i privatvård f ormed-. ' . : tionsbi&ig å kr;$00 : - ; från ~ i l i a lats.':,. .' : .. . . , . .

- tjänstgörande 9 sköterskorna ' hade g j o d 19,866 sjukbesök, ari it as sy st-'

. rarna 4,732 och polikliniksköterskor- - ha 4,264.besök. I

. J ö n k ö p i n g s b y . r å . n $adeden 3 1 dec. 33 inskrivna skötepkor, där- av 21 i f a s t a befattningar; 13 fasta. platser och 49. vikariat hade förmed- . . * lats samt. dessutom tjänstgöringar *. i

. privatvård. L i n k ö p i n g i b y r å n &deden

31 . dec. 128 inskrivna- sköterskor,) av - vilka 73 vor0 anstqlda å' fasta, plat-

zelius ökats med kr. 5,000.: -, ,Söder:' . ' manlands' och Blekinge lans' fonder , . .: hadeae*håll'it några smarré bidrag och . MalmGhus lans fond ännu ett, mindre. ,

m bidrag;. utöver. det föiiit -namnda större.. ' -

\ , . , $tipehdieinstitutj&ens reglemente hade. under aret ändrats .i syfte. a t t . .. åstadkomma ,näimare skmarbete kel- , , ' Ian ... inititGtionens knshämnder obh. . . , .förbundets kretsar. Enligt de nya be- stämmelserna'aga kretsarna at t utse . . representanter. i , resp. 'lansnamnder: . I . .

1 96 H E R T H A

' ' Förbundets skolor.' . o c h t r ä d g å r d s s k o l a h a d e h a f t

R i m f o r s a l a ' n C h u s h & l l s - s-e m i n a r i u m s äldre k~ i r s hade omfattat 18 elever och den yngre kur-. :sen. 16. Av den aldre. kursens elever hade 4 anslutit sig till lanthushålls- kursen, 7 till skolk&s- och 2 till träd- gåids- . och &öj dkufsen. Seminariet hade under arbetsaret AInjvtit ett atatsanslag av kr. 24,551 : -. .

Det , samrnahlagd& elevantalet för kursernavid l a n t h u s h å l l s s k o - l a n utgjorde 41..- Skolan hade under året haft ett an'slag av staten 'B kr. 8,100: -, av Östergötlands hush%ll- ningssällskap å kr. 1,000 .: - och av Östergötlands landsting å kr. 1,000 G.

A p e l r y - d s f r u k t o d l i n g s -

5 ordinarie elever i årskursen - och i feriekursen, under de t v ~ sommar- månaderna., 4 elever. Skolan hade haft ett statsanslag av kr. 5,000 : -.

S k o l a n f ö r k v i n n l i g y r - k e s u t b i l d n i n g i Sto-ckholm ha-

' de i lägre kursen 81 elever ; högre kur- sen, som anoridnas endast vartannat år, inföll ej under det g%ngna året. Vid aftonkurserna i sömnad, vilka, i likhet med de föregående- %ren, .ha p%- gått under 1928-1929, hade 101 ele-

' ver undervisats. ' Av statsmedel hade skolan uppbu-

rit ett bidrag å kr. 7,116: 81 samt av Stockholms stad kr. 5,000 : -. Till kvällskurserna hade av kommunens medel beviljats kr, 600: -.

lltsedan världskriget har Prag ' A blivit kbngresstaden par préf 6- rence. Förutom det centrala laget för Europa beror val dess attraktions-' kraft på .den .sällsamma ,kontrasten mellan den imposanta ' stadsbilden, stamplad av gammal. historia, och ett nyvaknat, livshGgrig-t' folk, som med outtröttlig valvil ja absorberar alla kulturella tillopp utifrån. Trots stän- diga ' invasioner' 'av internationella. ,kongresser visar man samma tillmö- tesghende, reducaar tåg- och spå.r- vagnsavgifter, uppliiter fria konfe- renslpokaler o. s. v. Dagligen får borg- mästaren ta emot nya stadens gäster, regeringen lata vederbörligen repre-

sentera sig, och det traditionella teet i slottstradgarden, .med eller utan president Mazaryk, uteblir sällan.

Vid I n t e r n a t i o n a l F e d e - r a t i o n .o f U n i v e r s i t y Wo- m e n' s (Akademiskt bildade kvin- nors internationella förbund) råds- möte fick denna mottagning hos pre- sidenten en särskilt personlig .prägel, da hans dotter, d r Alice Mazaryk, ar intresserad medlem av federationen.

I hur hög grad man kände sig om- huldad av högre makter vittnade I. F. U. FV:s egen president, professor Cullis, om nar hon p% ett oförlikneligt satt varierade sitt tack till alla de myndigheter och personer som på ett

~v&irä&n 102, 2 tr. (Hiss). STOCKHOLM Mot-tagning efter överenskomm~lse pr telefon 819 80.

eller, ' inn'at sätt l sörjde för vår val- färd - $lahamnda och ingen glömd - allra' minst den idealiske poii~kon- stapel, som pos

. Prigm,ötet var arbetsamt; och fest-, ligheterna inskrängtes tih det minsta

. . möjliga, med. fisk att stöta de gastfria . arrangörama i ,olika läger. Vid väl- k.omstf esten med halsningar av borg- mästare och ' undervisningsminister, av den t j eckoslövakiska huvudsektio- nen och den tyska, siovakiska - och ryska gruppen fick min:benast ett starkt . intryek.' av de oundvikliga komplikationerna i e t t land med s4 blandad b-efolkriing, men ocksd av den skicklighet-- och takt varmed friktio- nen undveks, htminstone utht. .. , Den sällskapliga samvaron kulmi- neGde i en ståtlig avskedsbankett. . . Vid varje kuvert l%g &t etui med ett hälsband, en typisk från den berömda' böhmiska glasindustrin. Men nästa överraskning var inte lika viilkommen, varendi gäst. skulle hål- l a ett treminuters speech: I brist på bättre motiv drog den svenska dele- gaten en 'ganska aktuell episod,. histo- rien om den "Stora Rubi.nen9', som "räddades" av general Königsmarck i Prag 1648, underdånigt överlämna- des 'till drottning .Kristina, - pantsat- tes av henne i ~ntwerpen, aterlöstes for dryga pengar 'av- Karl XI, åter bortskänktes a v Gustav. IT1 till kej- sarinnan Katarina och. ännu .'tillhör de ryska kronjuvelerna. Denna som "ovärd:edi$"' ansedda,. 'vähdsbeka& juvel,' "stor som ett ägg': har ånyo undersökts. enligt modernaste veten-

skapliga metoder och genom forsk- ningar i svenska ooh &hmi&a arkiv avslöjats såsom varande alls icke n%- go11 rubin utan endast en halvädelsteii av ringa värde. Et t . pikant. exempel på vetenskapm som -föreningsband mellan f ornag fiender.

Av alla de inbjudningar till nasta Council som framfördes torde väl den från U. S. A. vara oemotståndligast. Wellesley College står för värdskapet tillsammans med tio amerikanska or- ganisationer som bekosta överresan och en veckas vistelse för delegaterna fr%n ' andra kontinenter. - . '

De knappt tilltagna pauserna mel- lan sammanträdena - utnyttjades främst till besök vid' Yetenskapliga institutioner, som välvilligt demon- strerades. Av. särskilt -intresse var exkursionen till St. Joacliimstal, den undangömda. bergsbyn, . som blivit .världsbekant som fyndort f ör det säll- synta uranmine- x i : vilket M :v Curie upptäckte det underbara grund- ämnet radium.

Många av deltagarna begagnade sig sedan av inbjudningar från kol- legerna i Brunn och Bratislava, och några fortsatte till det vilda och stor- slagna Hohe Tatra eller andra sär- egna och natursköna trakter i det p% sevärdheter och . hktorisk-a. minnes- märken s% rika landet.

NAIMA - SAHLBOM.

a . < .

Vid be- ,, , .K~ppo l&i iD~ iktay~~~ E c; ~ a ~ i d Siidermans ~ G d e s h a n d e l Drottninggatan '22 . Stockholm

. .

Dr. RA=^. J . RI%O L L E W, Homöopatisk Praktik, Stokkholm4.

Mott. 10-1, 3-5, Sönd. 1-3.. T. V. 363. Birkagatan 10, III (hiss). Stockholm.

Förfrågn. ifrån landsorten besvaras även.

: . . . . . . . . . : 8 ., ..: . ' .

et v a r i :&erika ' man bökjade. om att inte :clary ,&a,var& "mgd&'t' . ' ' . . . D gora ?the youhger gerie;ationY den D e tir &@.männen l, boken k& åkif- - . ,'. L'

. . a aran;, Den debatterades;. analyse~a;d&s~,.~ . - igen: inteJk:.r&gon som. helst 'pretkn. ' .. , . . .synades ut- och inifrån"och' de skön-. . . ' t io & - p å att 'i ' allra ringastehån skiija. . . : .,

. ~i t t e i äk i fö~fa t t a ' ha kastade sig över. sig. f'råij'. bilkei . s&. helit tids ungs: ' ' . d& ..,&kfuella.. ämnet.. Det. . varade ett' . gen6miiiitt&dn. ." :S& *ida : inte' ett '.

. . :litet:: $+g .- o . : s å .va+ m m färdig . - . medgivande' bot göras 'med: avseende, ' , '.rned;dkn.; Det går &t. i U. S. A. . . - . pa' ~ u ' & ~ v ; : ~ å s o ~ a g a h a v $n motor-: : " :. .

.. ' r 2 . 0 . . .

. . . . . Vi. ä r langg&m$are av oss. och för ~ y k i l . !. .. : . . . . ..: . . . . . . - . ... . . : . . . . . . . . . . , , '

-övrigt *alltid 'i , 'eeerhakd. Vi hållet : ' . Må de$ geyi~#t~&iga.s i f rk a t t obei . ., . a

ihärdi& t' på med :problem& den me. - hagligar? kjel i i i i t~ka~ +ii' lar rys 'kan # . :, ' .derna iingdömen.:~öjligen gör vi den . man iiappiligen träffa på.&. Detta inte ' : - '

, 'för s t b i '@ra med:: uppm#rksarnh~t& ! . . sagt, ,i..fö&ta.. hävd, p& grUn'd +v hen-. : I . . Bh; bj,uder.- oss j~onniers förlag på: , : nes .:- niiturligtvis . - modernaL tvek;. , . -

- . 4, ' 1 . ' . . . . ' . . ~ t - u d i z m a t ~ r i , a l . ; , , ~ ~ e n M o d+ e r n ' a lö$i& i'j&d,/t i.& att fria ' i i i från.

' - U n g a . , : [ ~ , ä n ir i: 6 k. o r har ' (tilb vi-. . ;;issa :ko,hsekve@~er. ava'ett $tmiristone - . . . . dake ).I f i r a , bticker .om u& folk sam! . i . d$&a b&k& . &idvikligt, som 'det' ,,.. .

- manförts.. serietiteln och: urvalet. ar: . tyck'es,. umgangessatt..,- om man +så. " ,.. '. . . -f&lagetd - i å . har man. något, .att- får .':uttrycka-; det +-- : med. d&: &ie. . .

anmärka mqt- tybisk hodernitet his: ' .unge'. . & + n n q : . . . eft;6qe den andre, utan '., , . . I ' . . de 0;nhdndl'ade - unga. manskorna bor ' . . p$ grund* av hkla den ,mgntalit'et, so&% , . . ; . .

.. man lnte i först* hand stalla f&f& ':' . deh.-rig'lige $&;fattaken -tilldelit . deng ..: .... .: . . . ; h . . :. 8 , . . . tarna till ratta. :- ' , , -. . - . .& ' unia -Iivinna: 'Kallt' sensuell, med : :. , '

' s' . . ~n , i i ! . n i av de fyra. ;ar svenskt orighal, ' 'interens u r s e t e n av en'v&klig lidelse : - , Erhard .. acks ström C 1 &.r j. ,. g i ' f ~ : -och utan till och'. med, förmågan ?tt t -e . r -'.s i g,' . ... de . . . . tre andra ijveriätt- ., iida, .därtill' kemiskt ffi från varje .'

' ningsböcker,: D u n k e l t b i a r :av. . t ' i l l s t ~ e l s e a v arlighet och heder, . ., :Rosamund Lehmann, från engelskan; ä r derina Clary en sällsynt vidrig . per- . . .

. . . . . . . . H e 1 ; e i 6 W i.le'l f .u e'r, k e m i S' t , Son,: ett otiiig &tt och slätt. .av Vicki Baum,, ' från tyskan j . E n : ' .D& skull{ : ipgfiQkafide at t ' s . . 6&l ' i g f l i c . k & ,av Vina. Delmar, ?isshag åförfattarefis. egen si- ' -ameiikdnska - till trots' för 'vid här. da' &d, -frök'eli clary,.,men ,detta .ir S0van'~agts. a& genren p& det hål- ingalinda fallet.: H e n ~ h historia it- .let a r i avtagande. . . . . .

S ; vecklar sig lugnt och: in.dignati&sfritt ' . . Erhard - Bäcks t rö~s bok motsvärar I . . _ _ intill 'helin& ,si&? f öretagiiimhet;' den.

. .'utan : t v i ~ & .vad': &siktkn ' beträffar, k&llblo(lig~ i ,16,b.naktighkteq näk hon. -. , . syftet ,'-d serien; . . . , Det .är irite frå,& ' . gifter ' iig med ..deii &v de. 'tre, gom ' :

, . . - . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . .' . .

' . . . . . . . - . .

:' . . . . . . . . . . . . . . - .I _i . . . . . . . ' . v . I . . . Foiidei i&$!. 87,,000,000 k+.,: d&rv i ö . rc+ring P" de !.rsäkyrdel r in i t ' . ' ;

. . . . !. 4,150,000 kr. .. .. ,- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ' . I . . , . . . . I I . : . . . . . . - .

hon i n t e. haft någöt förhiillande . . . till. ~ r o l i ~ e n emedan hon över huvud

taget natt och jämt ku-ride fördra ho- nom. Bekantskapen hade - hon., dock omso~gsf ullt uppehållit ; . .vad 'skulle hon också kunnat hitta på'som sön-

' dagsförlustelse om hon on- inte '.fatt S hänga. med bakpå hans motorcykel

pil. langfarder. ut%t landsvagarna ! : Men .överlagt 'vill - hon. bedra ,#honom

- . till .det allra yttersta, det. beror inte pH h e n ii e att det satts punkt för - :den saken.

. . D e tre andra böckerna visar upp - nästan rent sympatiska mänskor -

i jamforelse med Clary. ~aturl ighris . . . a r de unga' flickorna dar ocksa ute

for en hel del saker i genre med hen- nes äventyr och erfarenheter, och

, synnerligen privata och pH. grund av . förhållandenas t ryck hemlighetsfulla , .

affärer och daimed sammanhangan-. de angelägenheter beskrivs och dis- . ,

- 9 - . .kuteras ingående. Men har . a r det . dock inte blott' kall losaktighet som

hos Clary, har ar:kanslor med i spe- . let, och dessa unga mänskor älskar och lider s% -som ung.domen. gjort det i alla tider, aven om den inte-"moder- na" var starkare bunden. av former

. och hänsyn. I Helene Villfuer, vil- ken f ör övrigt i konstnärligt hanse- ende distanserar d{ *tira böckerna i serien, göS'man till ooh med bekant-

traditionella litterärt moderna kon-. flikten av blivande moder till ett utomäktenskapligt barn, vars födelse &an he&. tar sina mHtt och steg at t f örhindra. Helene ~ i l l f u e r tar ' dock själv till sist på sig konsekvenserna och sviker varken plikten mot eller kärleken till sitt barn. Hon.ar aven i detta den verkligt färdiga, högtsta- ende och starka nutidskvinnan, och hon har genom det hela.sitt eget själv- ständiga liv som hon värjer om oeh hon släpper. inte sin arbetsuppgift och sitt mAl. Vore den moderna ungdo- men av Helene Willfuers mått, klara- de den lidande och svhigheter som

- hon, vore det ingen nöd medaden, vad s% an den kastade sig in i. Dock, i .nivå med henne . kommer . . blott. den stora karaktaren - och den stora begåvningen.

I förbigående anmärkt, det a r synd '

att pådyvia Helene ~ i l l f u e r en älskad av s% ren Marlitt-romanhjältetyp som professor ~mbrosius.

Det tyska studentske- och student- livet, som. upptar en del av boken om' Helene Willf uer, har sin motsvarig- het i Cambridge-collegeskildringen i D ' u n k e l t s v a . r . Den oerhörda torftigheten i de tyska stydentflic- kornas förhållanden, hiir tydligen

' med Heidelberg till miljö, öve&äf- far naturligtvis vida - verklighets-

skap med henne, som man hoppits skildring som det tvivelsutan a r - att iien nya tiden q&.dgs frihet och vad som i den vägen a r möjligt i ett öppnade' ' mojligheter - skulle skapa engelskt college. Rosamund Lehmann fram,: den unga' kvinnan med kraft ' jävar emellertid ingalunda ~ i r g i n i a ocih vilja till arbete,'seende och god. Woolfs briljanta konts tef fekt i A Det m%' stH f ö ~ forfattarinnans 'rak- R o o m o f O n e' s o w n i skild- ning a t t även n el ene 'forsattes i den ringen av "0xbridge"-studenternas

- . _ . . . . . . . p - --

. * . -f&komL , Rubemi Theand& i ~otv~rdskliniken, Hant-nt- . .

. . . . I verkareg. 36 l. Clbs.! Kost- '

' b o i a s. , &. s ~ ~ k $ y ~ ~ ~ s t o : nadsfri r%dfrilgn. Kh.30766

. ..

f~rnärnl igá komfbtt och dito strid&- lys&, 'i ögonen ';fallan@ &r. den .i vil- . -.. . , . . skornas tiiita'. ' vardagsinstallation. . ._ o ket'. fall' . som-, hdst .i$&: De .kunde . . " ~ o l l e ~ e n ~ k o m l i n ~ e ~ Judith i . D u n- samtliga lika. val., förkrigsung-. . . k e l t s v a r , nedsjunken På den hår: dom:, . ~Cvidkliktrade , . , . . senty*iska.kli-,- . da stolen i Sitt undrar, i apatisk- chéerna ,. är rent yttre ting; .o&. 'det ,

'

förtvivlan h k r honska kunna 1 e v a; qotisk.? :ävehty@t . med . . ~ o d d y , %Om ' i denna f ula omgivnnig. För ett fler-': ~uditki ,.råkar . . . . . in. i, 'gr endast upprgp- , - . tal a v Heidelbergsstudentskorna . ning& . . : en .mycket gammal histo$ai9 . ' ler *tahur' de. ska kunna ' l e v a u. t a. n .. ~ a n i k e yill .f ö.~fattarinnai f ijr..egeh :

. . p e.n g a.r, . hurudarr'.omgivningen~nu,; räkning*affischera,modernitet .g~nom.i. än. är. Men Helene Willfuer, kemist, . I . a t t snud:da;,. vied ett moment, kok 'en..

' svälter' Sig i alla fall fram och, erov- gång' en .0scar ''wi1de2stup&k $i.::. : . Par åt sig upptac&rrykte och -. det ; E. .. n . ' d . å l i g f l i e k a -; här iskall. . '

-.otroligaste .aus allt'. - en chefsplats man:väl. bli bjud& på all den moder- - - . . B med fullkqmligt "hanlig?." förmåner., n a ungdömeng omdebatterade. deprii .

. Sådant : är. det. ,inte . fråga om - i vation i kort men, tydligt samman? -. D u n k e,l t s v g,, r. ' ~ u d i t h s am-: drag. .I 0,ch . vad hander?. .Man påtrafi. " .bridg&j&r &i- ihte .'betingad i v 'nå- . :far .in . . . ! . , : liten:. . , . . . genomhederlig, .. .ck och. ' goh . f r imt i~sf rå~a ' . för hknhe. Hoii, ' hangiven' ,kvinna o& en. dito. ge&&n- -:

, . liksom . . de t t ? ufi$ manneh. i boken, iiederlig. ;ung ':man. .Felet med .,dem . syns i s javii verket k j hg nilgot vik- båda ä r &dast iitt de: å. ömse håll-tror ';

. . tii&re at t bestala än, a t t Qyssla med denn q d k a .vara så "modern" att bäin . - Sina ömsesidiga '! k~nsl&föi.hållan~de~ . under . , . .inga -f örhållanden bör f ,

&h i frApa.bm de&a at t 'märka att. .komma; % h u k &&i lev& i lagstadgat Martin, ~ u l i i n och Roddy, var. och en ' . lalitenskap -- . ..inganget dage@.' eftir;

. ?fter sin speciell& läggning, är'.fasci- ' man över rum plats^ av unga .och hafti- nerad av' Judith ooh at t hennes zan- , .ga kaqlor: Så for t synes man, i för-.

. slor åter oscillerar mellan alla tre ,.' bigående ,.sagt, 'ordna upp den saken i '. . efter de*h+lande: omstandiglieterna. Amerika, nar. man inte a r 'modcknare

. . .. .. ' Om .aven; med. sthrkast; betoning . . all- än DO^ och ~ d & . . , . , . :. 8 deles direkt för en av dem: . . . . 'ovan angivna missfö-tand gör a t t .

. . D y n k e l t s i 6 r - h å emellertig man inte heller .i denna bbk indsl ip- boken väl 'kallas, : det hela ä r kaotiskt per det .traditionella. temat fostbrför- ,

' .' - SO? f t a ungdohy@ sjalv yisser- , driyning. . För Dot a o c h . ~ d d i e slutar . ' . .Iigen!. 'Seherat ' som ditteratur'. ar . em&llertid, h?stori&, t i l l bildas en- . ' dock en klarare :genomlys~ingl önsdr- skilda iförtju&ing - som man , av

värd for att inte slikt kaos ska bli, 'hans'yn' for den andres förmodade . . fniktarisvart ointressant. . . . * . onsknihiar. inte: vill ge uttryck 'ht '

' . 'i~ode.rniteten!' -hOs Judith och -.m&d att eq lidelseflilit älskad baby S hennes vänner: $an för övrig! efter- komme? till. : D& hårdraget "mod&- , .

. . s , . . . . ; . : . . . . . . . s. .

A&L - B R O D E R N A . . H E B E N ' - - l ' - . . Birger ~arlsgatan-34, ' Stc$kholm. ,o - -- - - - 'Välkänd specialfirma. för finare DAMUND.ERYLADER. o.ch .:YWALITETSSTRUMPOR: engagerar ittedigare nagra representanter för försäijning direkt till priihtpe&oner.

. + - . . ' Eleganta höstnyheter. ,. .:. . . . .. r . , . . .

. t . ," . : . . . -

. .. . , I '

--

. .

na'? konflikten kornniek: dock: den ."då- liga- flickan'? a!$ f rks tå ' sorn . . en. lihn

. -. hjaltinna, i sitt slag. - . : - . .. - . - . Som helhet ma sagas' .att denna som modern utgivna unngd6m inte gör en glad, lika. litet' s ~ m böckerna om den. Men lat oss. hoppas - a t t . det a r böckernas fel. Dar finns så. p i s myc- ket av gjord kliché. i framställningen a v typerna och. f öreteelserna att man vagaf antaga att det dikekti under- lag, som naturligtvis finns, a+ alltför' starkt utnyttjat; . . ' . . .. . ..

- _ E L L ~ N KLEMAN. . .

. . . - .. . . . . W . ' . .

. . .,- . . - . . . . . .

n;i;-~;-F~~%r&arna. : . . . . - . .

- . . - . .

. K r e t i e n ~ ~ n d ' m k d j i n n - ' j &.h?de sitt första sammanträde. för' hösten den 15

' ' sept. ;Sedan ordf., , fru ~ e r r l j n , - hälsat de närvarande valkomna; b redogjqrde fru Mortensen för de stipendjer från lansfon- den, vartill försi@. under: hös~en. &ulk in- iämnas för a t t Iangre fiam, @-&sa . . ända- mal blivit beslutade, sökas. ' ' . Därefter överlimnades .ord& - till: afto- nens , talare, personalkonsulenten hos To- baksmonop~lef fröken Hertha Svensson,. som på ett synnerligen. medryckadde sätt - skildrade de problem, .bhde' arbets- och rent mänskliga, som- möta fabdksarbeterskan i hennes dagliga arbete : in* den moderna. industrien. , . . . _ . - . .

Föredraget . åhördes med -stort - intresse . av de närvarande; sedan sammanträdet av- .slutats, vidtog, en stunds 'samkväm. -

S t o c k h o I m . S k i . e t s e i s . Fredri- 'ka-Bremerskola inledde .höstterminens af - tonkurser med* upprop den 15 september, lokalen såsom förut Klara .Folkskola. Fru Ringenson reciterade valda bitar av våra yngre diktare och fröken Marika Pauli be- redde de närvarande e t t utsökt nöje med sin sång, till ackompanjemang av fröken

- . .Margit Viig. , . .

V a r b e r g s k r . e t s e n sammantrad- de. för första gången- under-.hösten mhd. . 29 sept. på Stadshuset.. .Föredrag hölls av lektor Elisabet Eurén om Nationernas för- bunds betydelse f ö ~ ? världens Ateruppbyg- gande. JJiirefter följde tesupé och sam- kväm under vilket musik utfördes au , Stadshusets kapell.

V ä x j ö k r e . t s e n haded.22sept.ettta.l- rikt, besökt möte. Dr Rut Grsibb halsade de rfirvarande välkomna och. talade några minnesord över två sedan sista. kretsmötet avlidna medlemmar. Härefter. höll varlds- sekreteraren i K. F. U.. K. .froken Marg- iehte Parm f r h Norge föredrag om "Ung- domens i efterkrigslanderna s t i l i ~ m g till livsproblemen". Det mäst&ligr; Iramf örda föredraget åhördes. med största intrewe. Fru Ingeborg Fjellman sjöng flera sånger, ackompanjerad av fru Hedvig, Lindvall. Efter tesupén följde en livlig och givande diskussion i anslutning . till föredraget. kftonen blev för de närvarande en verklig

. . hogtidsstund. . I

Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen. utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Redaktör: E l l e n Kle.mlan. -

. . .

Samtliga förbu%ds~edleznrnar crh8la"tidskriftes' 3c~e-fbunddsmedlemmai prenu; merera å närmaste postanstalt eller i bokhandel. Pris för postupplaga: 111 år kr. 6:50; 1 j6 år kr. 3:50; 114 år kr. : :90. Lösnummer 65 öre. .@dukt~on ;och .expeditron: 48. Kla: rabergsgatan, Stockitolm. Redaktionstid : tisdagar och fredapr kl. 1-3. Tel. Norr 48 50, 27 62. Expeditionen: kl. 11-4 vaq'r söckenda@. . . . Tel. Norr 48 60 .27 62. .

. . .

Elektro-Terapi . : Reumatism - Ischias

' . - Nervvärk - Ryggskot

t - .. .. : Astma o. Luftrörskatarr . .'

bekämpas , ,. p& ett . effektivt satt

med

- det ledande Iiiarket bland högfrekvensappa- rater.

s

' Re~resentab t for Göteborg med omnejd:> A. Woin, Stampgatan 54 B. Td. 51.098. -

4 man. kufser i, barnvsrd. 6 elever mottagas .deii. i :ami .vaTje 'mánad. Elevavgift: kr. '135 i man?, för undervisning, föda och bostad. In- trädesford.&gar'i: fullsfändig folkskolebildning. Ansökan om elevplats .stalles till förestandarin- nan och .bör.. vara atföljd av frejd- och läkar- bety&..ayskrift ,av skolbetyg och rekommend. av, trovärdig! person. Styrelsens ordförande ' ar H. K. :H. .Prinsessan Iiigeborg. Anstaltens läkare: Dr Arthur Furstenberp. J

Dampdeiiiiigen'. Hantverkaregatan 80,l tr.

. r

\:a il. ~ o d e r n Domklippning och Ondiile- : ring. Permananiondulerina: Helt huoud 20 . . .. ki.:Stora oackra odgor &d maskin som-tagit

. ,' /:a pris i Par is och Amerika. - Utföres : ao expert. med Dipbm fr& London.

, ~ e l e f o a KH. all 21.

. . . . - , . MU-SIK

. . 2-5 8-11JO

S o m sno f~iB.r..s.oleli . .

försvinner Edra fläckar på fyg oco möbler om A(i använder ' r e n @ Ö r i , n g s m e d l e f

. # ' . * . . .

. . Finns Dos varje : färg;-. OcD - kemikalieaflär. . . . < . .

Anna 'Wahlenberg. - . .

Sa.gor f6r yngre barn

Sagor för äldre barn Pris pr del inb. kr. 3: - (Bonnier)

.. . Urvalet ar gjort i samråd med framstående pedagoger. Med talrika illustrationer av svenska - konstnärer. -

E: THUREN skriver i Svensk Läraretidning bl. a. 'L stå sig överraskede val aven inför en ratt sträng be-

dömare. Ett flertal av sagorna fylla alla rimliga fordringar i fullaste mått. - Vi hava skal att vara författarinnan tack- - samma för vad hon skinkt viira' barn i dessa blda böcker och jikaså förlaget .för den goda utstyrseln och de trevliga illu- strationerna. I både skola och hem k o m a helt visst dessa sagor att lasas med f örtjusning, givande luft under f antasiens vingar och.uppfordrande till det ratta och goda. De utgöra ett uppfostringmedel val vih-t att komma till användning.''

Vasatryckeriet, Stockholm 1930.

Hertha 1930:8Ett betänkligt kommittéförslag. 179Helene Lange 9 april 1848-19 maj 1930. Ellen Kleman 182Louise Nathorst-Böös lämnar Rimforsa. Lizinka Dyrssen 184Ett hundraårsjubileum. Rut Claëson 186Nya förbundsmedlemmar. 189Två röster om kvinnorna och valrörelsen. Ester Nennes, Disa Västberg 190F.B.F:s verksamhet 1929. 193I.F.U.W:s rådsmöte i Prag. Naima Sahlbom 196Moderna unga människor. Ellen Kleman 199F.-B.-F.-kretsarna. 202