Livskunskap - vårterminen 2014

1

Hållbar utveckling – vatten

med Adam & Alen lulz

Livskunskap - vårterminen 2014

2

Innehållsförteckning Pedagogisk planering s. 3 Drickadagboken s. 4 Virtuellt vatten – vår osynliga vattenförbrukning s. 5

Elevuppgift s. 9

Kranvatten s. 10

Drycker på väg s. 11

Elevuppgift s. 11

Drickadagboken formulär s. 13

Livskunskap - vårterminen 2014

3

Undervisningen kommer att innehålla:

Undersökningar

Diskussion

Skriftlig dokumentation

Tabeller/diagram

Bedömning: Vi kommer att bedöma

Hur väl du diskuterar hållbar utveckling och ge förslag på vad man kan göra i

vardagen för att påverka miljön

Hur väl du undersöker frågor som du känner till om samhället samt diskuterar hur de

hänger ihop med varandra

Hur väl du diskuterar och värderar vad olika människor tycker om frågor som du

känner till om samhället

Hur väl du diskuterar vad som är rätt och fel i vardagen och vad det kan betyda att

göra bra saker för andra

Målen med arbetsområdet: Ur Lgr 11, samhällskunskap, religionskunskap och geografi

Syfte: Undervisningen i samhällskunskap, religion och geografi ska ge dig möjlighet att

utveckla din förmåga att:

diskutera hållbar utveckling och ge förslag på vad man kan göra i vardagen för att påverka miljön (Ge)

undersöka frågor som du känner till om samhället. Du diskuterar hur de hänger ihop

med varandra (Sam)

diskutera och värdera vad olika människor tycker om frågor som du känner till om

samhället (Sam)

diskutera vad som är rätt och fel i vardagen och vad det kan betyda att göra bra saker

för andra (Rel)

Centralt innehåll:

värdera olika sätt att förbättra miljön och utvecklingen med hänsyn till etik och hållbar utveckling (Ge)

Ämne: Samhällskunskap, religionskunskap och geografi

Inledning: Under arbetsområdet ”Hållbar utveckling – vatten” kommer vi att undersöka hur

människors vattenförbrukning påverkar miljön.

Datum: Vecka 6-9

Livskunskap - vårterminen 2014

4

Drickadagboken

Att skriva drickadagbok

Under två veckor ska du anteckna allt du dricker, i vilket sammanhang och om du

betalar drycken själv. Till din hjälp har du formuläret Drickadagbok.

Räkna ut mängden dryck

Med hjälp av anteckningarna i drickadagboken räknar du ut hur mycket du har druckit

av de olika dryckerna under två veckor. Resultatet sammanställs i en tabell. Med

hjälp av tabellen görs en uppskattning av månads- och årskonsumtion.

Räkna ut kostnaden

Därefter beräknar du din dryckeskostnad för en dag, en vecka, en månad och ett år.

Många ungdomar lägger egna pengar på att köpa dricka. Hur mycket skulle du

kunna spara på att dricka kranvatten istället? Räkna ut besparingen per dag, vecka,

månad och år.

Att rita cirkeldiagram

Du redovisar resultatet av drickadagboken genom att rita två cirkeldiagram baserade

på mängd dryck och dryckernas pris. OBS! Det är viktigt att använda passar och linjal

så att det blir snyggt och tydligt!

Reflektion och sammanfattning

Du skriver ner dina tankar, associationer och analyser kring drickadagboken.

Reflektionen fungerar som en individuell sammanfattning av uppgiften. Följande

frågor ligger till grund för reflektionen.

Vilka tankar väckte resultatet av drickadagboken hos dig?

Är valet av dryck ett bra sätt att spara pengar? Varför? Varför inte?

Skulle du kunna tänka dig att ändra dina vanor när det gäller drycker? Varför?

Varför inte?

Om du skulle övergå till att bara dricka kranvatten - vad skulle du i så fall

använda de sparade pengarna till? Finns det något som du sparar till eller

drömmer om?

Finns det andra skäl än ekonomiska att byta ut vissa drycker mot kranvatten?

Livskunskap - vårterminen 2014

5

Virtuellt vatten – vår osynliga vattenförbrukning

Vatten finns överallt. I sjöar, åar och i marken vi går på. Varje dygn använder vi

180 liter vatten per person i Sverige. Men det är bara det vatten som vi ser. Vår

egentliga konsumtion är betydligt större.

Du kanske brukar starta dagen med en skön dusch? Vattnet du tvättar dig med är

synligt och mängden är mätbar. Men även när du har stängt av vattnet fortsätter din

vattenkonsumtion. När du drar på dig ett par nya jeans förbrukar du 10 000 liter

virtuellt vatten.

Väljer du därefter en ny t-tröja av bomull ur garderoben kan du lägga till ytterligare 4

100 liter. När du tömmer frukostens kaffekopp har du inte bara förbrukat ett par

deciliter dryck utan även de 140 liter vatten som behövs för att odla koppens

kaffebönor.

I livsmedel, kläder och andra varor döljer sig virtuellt vatten, det vill säga vatten som

har förbrukats under en varas produktionsprocess, inklusive i förpackningar och

transport. Av allt vatten som vi konsumerar under en dag är 97 procent osynligt för

oss.

Virtuellt vatten

Begreppet virtuellt vatten myntades av den brittiske professorn John Anthony Allan

som 2008 tilldelades Stockholm Water Prize för sin forskning om vattenfrågor

kopplade till politik, ekonomi, jordbruk och klimatförändringar.

Professor Allan konstaterade att en vara som importeras till ett land även för med sig

virtuellt vatten i köpet. Det innebär att länder med vattenbrist bör överväga vilka varor

som är lämpligast att exportera respektive importera, eftersom all handel inkluderar

indirekt handel med virtuellt vatten.

Livskunskap - vårterminen 2014

6

Ojämn fördelning

Förbrukningen av virtuellt vatten är, precis som när det gäller synligt vatten, ojämnt

fördelad i världen. I USA är den genomsnittliga förbrukningen 6 800 liter vatten per

person och dag. Det är mer än tre gånger så mycket som i Kina.

I Sverige gör vi av med 5 890 liter per person och dag. Det är lika mycket som ryms i

74 fyllda badkar! Räknat på hela jordens befolkning är den genomsnittliga

förbrukningen 4 285 liter per person och dag.

2 700 liter för en skjorta

Vad har man för nytta av att känna till hur mycket virtuellt vatten som går åt i jordens

olika länder? I ett globalt perspektiv vore det mest effektivt att varor som kräver

mycket vatten vid tillverkningen produceras i vattenrika länder. Länder med

vattenbrist bör koncentrera sin tillverkning på varor som inte är lika vattenintensiva.

Ett exempel är Pakistans bomullsodling. Om man räknar med odlingen av bomullen,

och det vatten som behövs i textilfabriken, går det åt 2 700 liter vatten för att tillverka

en enda bomullsskjorta.

Törstig bomull sänker vattennivån

Eftersom bomull är en törstig gröda har odlingen påverkat vattennivån i Pakistan och

bidragit till att Indusflodens mynning ofta saknar ett stabilt vattenflöde. När

vattennivåerna sjunker påverkas både människor och djur som lever vid och i floden,

till exempel den utrotningshotade floddelfinen. Enligt professor Allans resonemang

bör bomull alltså inte odlas i ett land som Pakistan där befolkningen lider brist på rent

vatten.

Ökad konkurrens om vattnet

I den pågående miljödebatten talar man ofta om ekologiska fotavtryck, den påverkan

som vår livsstil har på jordens miljö. På motsvarande sätt kan man också ta hänsyn

till våra samlade vattenfotavtryck. Det största avtrycket på jorden, 70 procent, står

jordbruket för. Kaffe, bomull och nötkött är exempel på törstiga varor.

För den enskilde konsumenten innebär det att valet av produkter i butiken kan ha

betydelse för jordens vattenresurser. Generellt gör en vegetarian ett mindre

vattenfotavtryck än en person som äter kött, eftersom djurhållning kräver mer vatten

än livsmedelsodling. Våra konsumtionsmönster påverkar alltså vattensituationen i

andra länder.

Sluta slänga mat!

Livskunskap - vårterminen 2014

7

I takt med att jordens befolkning växer måste livsmedelsproduktionen öka. Fram till år

2050 kommer mänskligheten att behöva producera 70 procent mer mat för att mätta

alla. Till det behövs 50 procent mer vatten än vad som används idag. Jordens

begränsade vattenresurser kan därmed tvinga människan att anpassa sig till en

hållbarare livsstil.

Ett sätt att få vattnet att räcka till i framtiden är att sluta slänga mat. 30 till 50 procent

av all mat som produceras hamnar aldrig på tallriken. I utvecklingsländerna är

orsaken ofta bristande förvaringsmöjligheter och dålig logistik. I västvärlden beror

svinnet främst på att vi slänger mat trots att det inte är något fel på den.

Så mycket som en fjärdedel av all mat vi köper hamnar i soppåsen och med den allt

virtuellt vatten som har använts vid framställningen.

Rätt gröda på rätt plats

Om jordens vatten ska räcka till alla måste kunskap om effektiv användning

tillämpas. Ett sätt är att odla grödor som passar olika lokala förhållanden. En törstig

gröda bör alltså inte odlas där det råder brist. 2012 års mottagare av Stockholm

Water Prize blev International Water Management Institute (IWMI), en

forskningsorganisation som arbetar med att hitta lösningar för hållbar

vattenanvändning inom jordbruket samt förbättrade villkor för småskaliga bönder i

utvecklingsländer. För att belysa frågan om vattnets betydelse utropade FN 2013 till

internationellt år för vattensamarbete.

Så här många liter vatten krävs det för att framställa några olika varor:

En hamburgare: 2 400 liter

Ett kg nötkött: 16 000 liter

Ett kg vete: 1 200 liter

Ett kg ris: 2 700 liter

En liter mjölk: 900 liter

Ett kg ost: 5 000 liter

Ett kg majs: 900 liter

En tomat: 13 liter

Ett kg hönskött: 3 900 liter

En påse potatischips: 185

En kopp kaffe: 140 liter

En kopp te: 35 liter

Ett glas äppeljuice: 190 liter

Ett glas vin: 120 liter

En liter kranvatten: 1,05 liter

En t-shirt i bomull: 4 100 liter

Ett mikrochip: 32 liter

Livskunskap - vårterminen 2014

8

2 400 liter vatten till lunch

På sidan Kranvatten kan du läsa att varje invånare i Sverige förbrukar 180 liter vatten

varje dygn. Det är faktiskt inte hela sanningen. 180 liter går åt till dryck, mat, tvätt,

hygien, disk och toalett. Men om man också räknar in vår konsumtion av virtuellt

vatten hamnar slutsiffran på cirka 6 000 liter.

Med virtuellt vatten menas det vatten som vi gör av med utan att se det. Det vill säga

vatten som har behövts för att framställa bland annat mat och kläder åt oss. Ett par

nya jeans döljer 10 000 liter virtuellt vatten. Bakom framställningen av en t-tröja av

bomull finns 7000 liter virtuellt vatten.

Hela dagen konsumerar vi vatten. Om din lunch består av en hamburgare och ett

glas mjölk förbrukar du 2 580 liter virtuellt vatten. Kon som ger både kött och mjölk

måste naturligtvis dricka vatten. På köttets och mjölkens väg från kon till ditt köksbord

förbrukas också vatten på slakteri och mejeri.

Om man lägger ihop allt vatten som kon dricker under sin livstid med det vatten som

används vid livsmedelsproduktionen får man en ungefärlig siffra på 2 400 liter + 180

liter virtuellt vatten för en hamburgare med ett glas mjölk.

Elevuppgift: Hur mycket vatten går åt varje dag?

Läs om Virtuellt vatten och tänk sedan igenom vad du äter och vilka produkter du

använder en vanlig dag. När förbrukar du virtuellt vatten, tror du? Försök göra en

ungefärlig uppskattning av hur mycket virtuellt vatten du förbrukar dagligen.

Några exempel på hur mycket vatten som behövs för att framställa olika livsmedel:

En hamburgare: 2 400 liter.

Ett kilo nötkött: 16 000 liter.

Ett kilo vete: 1 200 liter.

Ett kilo ris: 2 700 liter.

En liter mjölk: 900 liter

Ett kilo ost: 5 000 liter.

Ett kilo majs: 900 liter.

Ett kilo hönskött: 3 900 liter.

En kopp kaffe: 140 liter.

En burk läsk: 200 liter vatten för att odla sockret.

Livskunskap - vårterminen 2014

9

Vattenfotavtryck

I den pågående miljödebatten talar man ofta om ekologiska fotavtryck, det vill säga

den påverkan som vår livsstil har på jordens miljö. På motsvarande sätt kan man

också ta hänsyn till människors vattenfotavtryck. Läs artikeln ”Vatten nödvändigt för

grödorna” på Världsnaturfondens hemsida. Frågorna nedan kan därefter besvaras i

helklass:

Hur många i klassen har bomullsplagg på sig?

Hur många plagg blir det totalt?

Ungefär hur många liter virtuellt vatten ligger bakom de bomullsplagg som

klassens elever har på sig idag?

Elevuppgift: Att minska avtrycken

När tillgången till rent vatten minskar på jorden måste vi människor bestämma oss för

vilka vattenfotavtryck vi vill sätta. Fundera i smågrupper över:

Vad är hållbar utveckling?

Vad är virtuellt vatten?

Vad har man för nytta av att känna virtuellt vatten som går åt i världen?

Hur mycket vatten är det rimligt att var och en konsumerar?

Hur utnyttjar vi jordens vattenresurser på bästa sätt?

Hur kan man minska förbrukningen av vattnet?

Livskunskap - vårterminen 2014

10

Kranvatten

Vatten är vårt viktigaste och billigaste livsmedel. I Sverige är det självklart att

kunna öppna en kran och få friskt vatten. Det är så naturligt för oss att vi sällan

tänker på hur det skulle vara att inte ha ständig tillgång till vatten. Vi brukar

inte heller fundera på vad som krävs för att vattnet verkligen ska vara rent.

Av alla våra livsmedel är dricksvatten det som kontrolleras hårdast. Livsmedelsverket

bestämmer vilka krav som ska ställas på dricksvattnets kvalitet. Det får självfallet inte

finnas några skadliga mikroorganismer eller hälsofarliga ämnen i dricksvattnet.

Vattnets kvalitet mäts och kontrolleras regelbundet. Det är kallvatten som klassas

som livsmedel. Varmvatten kontrolleras inte. Därför bör man inte använda

varmvatten till dryck eller matlagning. Det kan innehålla bakterier och metaller.

Säkert vatten

Svenska dricksvattenproducenter har ett samhällsansvar för stabila och säkra

vattenleveranser av hög kvalitet. Det betyder bland annat att vattenverken måste ha

olika övervaknings- och säkerhetssystem. Det bör också finnas reservvattentäkter

om den vanliga produktionen av någon anledning skulle störas. Runt vattentäkterna

måste man dessutom skapa skyddsområden.

Kranvatten

levereras direkt hem till dig utan förpackningar.

är livsviktigt för kroppen.

kostar cirka 1 öre per liter.

kontrolleras regelbundet för att bibehålla hög kvalitet.

cirkulerar i ett ständigt kretslopp.

Livskunskap - vårterminen 2014

11

Drycker på väg

Elevuppgift

Bestäm några drycker som klassen ska undersöka och vilka frågor som ska

besvaras, till exempel:

Var är drycken tillverkad?

Vilket företag har tillverkat den?

Vilket företag har importerat den?

Diskutera hur man ska hitta svar på frågorna. Genom att läsa på dryckernas

förpackningar, genom att fråga personal i livsmedelsbutiken eller på något annat

sätt?

Arbeta i smågrupper som får ansvar för ett par drycker vardera. Gå därefter till

närmsta livsmedelsbutik och genomför undersökningen.

Elevuppgift

Räkna ut hur långt de olika dryckerna har transporterats från tillverkningsorten.

Resultatet kan markeras på en gemensam karta i klassrummet. Vilken dryck är den

mest långväga? Vilken har haft närmast till konsumenterna?

Nästa steg blir att ta reda på hur dryckerna har transporterats. Kontakta tillverkaren

eller det företag som har importerat drycken. Sök på nätet efter telefonnummer och

e-postadresser, eller fråga personalen i livsmedelsbutiken.

Livskunskap - vårterminen 2014

12

Miljöpåverkan

Att räkna ut exakt hur stor miljöpåverkan de undersökta dryckerna har haft är svårt

men här följer några siffror som rör flaskvatten:

Mellan 1992 och 2006 har koldioxidutsläppen på grund av att vi dricker

flaskvatten ökat från ca 9 500 ton till 34 000 ton. Det innebär en ökning på 260

procent.

Mellan 2003 och 2006 ökade konsumtionen av flaskvatten från 181 miljoner till

247 miljoner liter. Det innebär en ökning på 66 miljoner liter eller 36 procent.

Vatten på flaska ger mer än 1 000 gånger så mycket koldioxidutsläpp som

samma mängd kranvatten.

Det flaskvatten som dricks i Sverige ger årligen upphov till samma mängd

koldioxid som ca 8 500 oljeeldade villor eller ca 12 500 bilar eller ca 4 500 varv

runt jorden med bil.

Siffrorna är hämtade från en undersökning som Konsumentföreningen

Stockholm lät göra 2007 om koldioxidutsläpp på grund av konsumtion av

flaskvatten.