Läkemedelsindustrin Med nya spelregler – men …NUMMER 4 / 2010 Differentiated drugs PHARMA INDUSTRY – T idningen för svensk läkemedelsindustri pi nummer 4/2010 årgång 13

NU

MM

ER

4/

20

10

PH

AR

MA

IND

US

TR

Y –

Tid

nin

ge

n fö

r sv

en

sk

läk

em

ed

els

ind

us

tri

pi

nummer 4/2010 årgång 13

Läkemedelsindustrin

Med nya spelregler – men fast i gamla hjulspår

Octapharma – Globalt, svenskt och familjeägt

Välfärdsfrågor i fokus i Almedalen

Tufft för läkemedels- lanseringar

Quintiles: A Global Leader Brings Commercial Services to the Nordic Countries

Looking to build a new brand or boost the sales of an existing one in the Nordic region? In all Nordic countries, Commercial Solutions from Quintiles can set your product apart throughout its lifecycle. For every biopharma company, this is the ultimate goal: Differentiated drugs with demonstrable patient benefits that physicians recommend and prescribe and a cost/benefit profile payers endorse.

Quintiles’ expertise and agility in developing and delivering Commercial solutions helps clients transform their busi-ness models by navigating risk and seizing opportunities in an ever-evolving New Health landscape. The result? Increased revenues, a better operating surplus, and an optimum use of resources.

With a major Quintiles presence in Sweden since 2008, our Nordic Commercial Solutions team has the proven local experience and expertise to build brands and boost sales. Commercial services offered in this region include: cont-ract sales, vacancy management, product and brand solutions and market access implementation, and patient centric solutions/health management services (HMS)/nurse advisors – all with direct local support throughout the Nordic countries.

Why Quintiles?Since it was founded in 1982, the Quintiles mission has remained constant: To be the leading provider of information, technology and services that bring new medicines to patients faster and improve healthcare. As the global pioneer in pharmaceutical services, Quintiles has the resources – financial stability, global infrastructure, in-depth therapeutic insight and commercial expertise – to help our customers succeed.

Quintiles is the only fully integrated biopharmaceutical services company. Our Clinical, Commercial, Consulting and Capital solutions are now all under the Quintiles name. Through the depth and breadth of our capabilities, we offer customers tremendous flexibility, helping to accelerate timelines, increase productivity, overcome complexity and demonstrate value. The Global Commercial Solutions business of Quintiles has worked with more than 300 pharma and biotech com-panies, covering 550 products in 150 therapy indications. Quintiles pioneered the concept of contract sales teams, consistently delivering innovative solutions to pharma companies worldwide. Quintiles has the largest global contract Commercial organisation dedicated to the launch and marketing of products, with more than 10,000 field profes-sionals in more than 30 countries addressing physician and patient needs. Our geographic reach and consistency in quality implementation is unmatched by our competition.

For more information, go to www.quintiles.comor contact:

Henrik LüningBusiness Development & Operations Director

Commercial Solutions, Nordic RegionOffice: + 46 18 431 11 23Mobile: + 46 733 319 245

[email protected]

Mer kunskap.Mer kreativitet.

Lindh & Partners är relationsbyggare. Våra copywriters är läkare och forskare inom

medicin och vi har projektledare från läkemedelsindustrin. Vi kan något som

en vanlig reklambyrå inte kan – stärka relationen till era förskrivare.

Hur mycket är ett sådant reklambyråsamarbete värt för er?

Hertziahuset, Packhusplatsen 2, 411 13 Göteborg. www.lopgbg.seTel 031 779 99 90

Hertziahuset, Packhusplatsen 2, 411 13 Göteborg. www.lopgbg.seTel 031 779 99 90

LoP_PI-annons-2_2010.indd 1 10-01-26 15.29.46

pharma industry nr 4 –10 3

leda

re

Niclas Ahlbergchefredaktör Pharma Industry

Solen, valet och havsröding på GrönlandVälkomna tillbaka från en fantastisk sommar. Åtminstone om man älskar sol och värme har den varit oslagbar på de allra flesta håll i Sverige.

Den 19 september går Sverige till valurnorna för att rösta fram dem som ska få för-troendet att styra Sverige nästa mandatperiod. Jag hoppas att vår valspecial i förra numret kanske rätade ut några frågetecken om var partierna står med koppling till vår bransch. Men å andra sidan kanske det är helt andra frågor som fäller avgöran-det var just du lägger din röst.

Spännande skall det i alla fall bli.I detta nummer bjuder vi bland annat på en branschstudie där många av er, kära

läsare, fått tycka till om branschens positiva och negativa sidor och inte minst om dess framtid. Kul var att 85 procent tycker att det är kul att jobba i vår bransch. 42 procent tycker till och med att det är mycket kul, och det är ju särskilt kul …

Hur kul det än är så kommer branschen att möta många utmaningar de närmaste åren inte minst utmaningen att upprätthålla lönsamheten.

Vi hälsar också på i vardagen på Octapharma, ett företag som är intressant inte minst för att de är ett av få företag som har produktion kvar i Sverige.

För er som inte var på plats i Almedalen kommer en sammanställning av en del av det som skedde där. Ni som aldrig varit där kan jag rekommendera att åka. Det är en trevlig avslappnad stämning och man träffar nästan lika mycket branschfolk som under läkarstämman.

En av Patrik och Niclas semesterveckor spenderades

på Grönland. Ett fantastiskt spännande resmål om man

gillar svalka, myskoxar, havs-röding och knott …

4 pharma industry nr 4 –10

VD/Ansvarig utgivare: Niclas Ahlberg

Redaktionschef: Patrik Gustavsson

Grafisk form: Formsinne Sthlm AB

Redigering: Lars Ringberg

Tryck/Repro: Trydells Tryckeri, Laholm

Papper inlaga: Artic Silk 115 g

Papper omslag: Artic Silk 200 g.

KARiN ERiKSSoN Forskningsdirektör, LIF

KjELL LEGERNAESCSR-konsult, Stradvise

LARS-ÅKE LEViN Docent Hälsoekonomi Linköpings Universitet

GuNiLLA ANDERSSoNHR-konsult, Almitra

ÅSA HoLmGREN VP, Regulatory affairsOrexo

PER HEDLuNDMarknadsstrategHCO Hedlund & Co

Pharma industry kommer ut med sex nummer per år och

publiceras av Pharma industry Publishing AB.

Tyra Lundgrens väg 6, 134 40 Gustavsberg,

Telefon 08-570 10 520 Fax 08-570 10 521

e-mail [email protected]

www.pharma-industry.se

Citera oss gärna, men ange källan – Pharma industry.

innehållet i artiklarna överensstämmer inte nödvändigtvis med

redaktionens åsikter.

iSSN 1403-7416© Pharma industry Publishing AB 2005

Pharma Industry är RS-kontrolleradtill upplaga 7100

Redaktionsråd

distribution

Redaktionsråd

mATS oLSSoNFramtidsstrateg, Kairos Future

För att veta mer, ring oss på 08-411 12 20 eller läs mer på www.medhouse.se

Ge din verksamhet extra energi

GODIS

Godis är inte bara gott, sockret ger också ett extra energitillskott.

LAMPA

Det artificiella ljus som dagsljus-lamporna ger stimulerar hormoner som får dig att vakna till. Är det istället ditt företag som lider av energibrist gör Medhouse konsulter större nytta.

MEDHOUSE KONSULTER

Att vi erbjuder säljdrivna läkemedels-konsulter, enskilt eller i team, känner de flesta till. Men att vi dessutom har konsulter med expertskunskap som Key Account Managers, produktchef och försäljningschef, har hittills varit en välbevarad hemlighet. På Medhouse kombinerar vi bredd och kvalité genom att vi kontinuerligt vidareutbildar samt-liga våra konsulter via MedAcademy. Vi har också utvecklat arbetsverktyget MedPerformance för att garantera en hög nivå på våra tjänster. Därför vågar vi säga att, oavsett hur era behov ser ut, kan vi bidra med flexibla lösningar som ger din verksamhet en energikick.


Innehåll

Ledare 3 Redaktionsråd 4 Notiser & Pressklipp 8 Branschstatistik 72 Platsannonser 80

ReguLatoRyPrishöjning för rådgivning 14Åsa Holmgren

PRVälfärdsfrågor i fokus under politikerveckan i almedalen 15Annika Sundström och Kerstin Andersson

LedaRskaPden kommunikativa ledaren 20Pär Lager

satsa på din talang! 24Henrik Martin

Retorik som förhandlingsteknik 28Barbro Fällman

MaRkNadsföRINgskapa ditt varumärke med känsla 32Barbro Ohlson Smith

tufft för läkemedelslanseringar 64Tommy Ståhl

MedIcINska fRågoRLifegene kartlägger svenskens hälsa 36Jens G Mattsson

tReNdeRMed nya spelregler – men fast i gamla hjulspår 42Åsa Lindelöf

adherence förbättrar lönsamhet och vård 50Jakob Ahlstedt

LäkeMedeLsföRetagetoctapharma – globalt, svenskt och familjeägt 54Jan-Olof Smedberg

HäLsoekoNoMIBifall och avslag i tLV 74Niclas ahlberg

I 25 år har Nomi/SMI levererat a� ärsdata till Life Science-branschen. Vårt uppdrag har varit att identi� era och vårda kundernas mest lönsamma kunder (CRM). Genom lyhördhet för kundernas behov, hög servicevilja och innovationstakt blev Nomi störst i Norden. Samtidigt byggde Cegedim upp motsvarande ledarposition i resten av världen.

Nu fusioneras Nomi med Cegedim till Cegedim Norden. Därmed skapas det första globala CRM-företaget inom Life Science. Nomis tjänster integreras med Cegedims.

Nu blir vi tillräckligt stora för att leda utvecklingen av nya CRM-tjänster för den globala marknaden, och � nns tillräckligt nära för att leva upp till våra kunders kvalitetskrav.

För visst är det skillnad på en adress och en lönsam adress.

Peter Norrgård, vd på Nomi, kvarstår som chef för CRM-tjänsterna i Norden.

Besöksadress: Sveavägen 151Postadress: Nomi 113 90 STOCKHOLMTel: +46 8 555 21 400 Fax: +46 8 555 21 [email protected] // www.cegedim.se Come Partner with Us

NY STYRKA. NY FÖRMÅGA.

Två CRM-företag har gått samman.Ny styrka. Ny förmåga.

Annons_Cegedim_HT09_REPRO.indd 1 2009-12-01 10.53


notiser och pressklipp

Ny chef för Bristol-Myers SquibbAntonio Pratto, tillträder som ny chef för Bris-tol-Myers Squibbs nybildade region Norden, Irland, Centraleuropa och Österrike. Antonio kommer att vara baserad i Stockholm.

– Det känns mycket spännande att få leda denna nya region. Det känns också extra spännande att få göra detta från Stockholm, då Sverige och Norden är en region som bubblar av innovation, entreprenörskap och framåtanda – precis de värden som vi sät-ter främst inom Bristol-Myers Squibb, säger Antonio Pratto.

– Det är en stor uppgift som jag ser fram emot att anta. Dessutom har jag turen att ha fått ett mycket starkt och professionellt team omkring mig, vilket kommer att göra jobbet både enklare och roligare.

Antonio kommer närmast från en tjänst som chef för Centraleuropa (Polen, Tjeck-ien, Ungern och Rumänien) och Österri-ke. Nu slås regionen ihop med Norden och Irland och Antonio blir alltså ny ledare för den nya, utökade regionen. Att skapa en ny region är ett led i att driva företagets strategi att vara snabbrörligt och effektivt med kor-tare beslutsvägar. (Källa: BMS)

Ny vd på Renapharma-ViforHåkan Fröderberg har tillträtt som vd på läke-medelsbolaget Renapharma-Vifor. Håkan Fröderberg kommer närmast från Wyeth där han var Sverigechef. Renapharma-Vifor är verksam inom området järnbrist och anemi och marknadsför produkterna Ferinject och Venofer. (Källa: Renapharma-Vifor)

Ahlberg ny vd på Dunmedic AB…Styrelsen i MedCap:s dotterbolag Dunmedic AB har rekryterat Christer Ahlberg som ny vd. Han kommer även att inneha rollen som arbetande styrelseordförande i Unimedic AB. Christer Ahl-berg kommer närmast från rollen som Norden-chef för Eisai. Han har flerårig chefserfarenheter inom försäljning och marknadsföring från Astra-Zeneca, Meda och Wyeth. (Källa: Dunmedic)

..och Lindbergson tar över på EisaiClas Lindbergson tillträdde den 17 augusti som Nordenchef för Eisai AB efter Christer Ahlberg. Eisai AB har varit etablerad på den nordiska marknaden sedan 2005 och har hittills främst varit fokuserade inom området epilepsi. Framti-den ser spännande ut. Epilepsi kommer vara ett prioriterat område på Eisai, med redan effektiva läkemedel och nya på väg. Eisai kommer också mycket snart att kunna erbjuda nya produkter inom onkologi och sepsis. (Källa: Eisai)

Ny VD på pharmexx Helena Nyrén efterträder Göran Olsson den 1 september 2010 som vd för pharmexx Sve-rige och Norge. Hon har arbetat på pharm-exx Nordic AB sedan 2006 som bland annat affärsområdeschef och affärsutvecklingschef och haft ansvar för att bygga upp Nurse Advi-ser-konceptet i Norden. Helena har lång erfa-renhet från läkemedelsbranschen och haft olika ledande befattningar. Hon innehar en executi-ve MBA från Svenska Managementgruppen. (Källa: pharmexx)

Ny kommunikationschef på LäkemedelsverketLars Dagerholt blir ny kommunikationschef på Läkemedelsverket. Han tillträdde sin tjänst den 23 augusti. Lars Degerholt kommer närmast från en tjänst som ansvarig för press och externa rela-tioner på det nya universitetssjukhuset Nya Karo-linska Solna inom Stockholms läns landsting.

Lars Degerholt har läst kemiteknik på KTH i Stockholm och har mångårig erfarenhet från medicinteknikbranschen, bland annat som mark-nadsutvecklare och vd för distributörsföretag i Sverige, Norge och övriga Norden. Dessutom har han varit konsult och vd på en PR-byrå i Stockholm, där han till stor del arbetat med inter-nationella uppdrag inom life science. (Källa: LMV)

www.pharmexx.se

Nightingale

Har dina säljare tagit slut?Det lönar sig att se över höstens konsultbehov redan nu så att du inte förlorar värdefull tid när säsongen drar igång. Många är de företag som anlitar oss för att stärka sin säljorganisation – ibland med en säljare, ibland med en hel avdelning. Vi kan hjälpa dig också.

Du kan kontakta vår nya VD Helena Nyrén. Du når henne på 08-614 34 41. Dra nytta av vår kunskap. Det lönar sig.



Ny chef för ekonomi och strategiOrexo utser Robin Wright till ny chef för eko-nomi och strategi, då nuvarande finansdirek-tören Claes Wenthzel efter fem år i koncer-nen har beslutat att lämna bolaget för andra uppdrag. Robin Wright kommer även fort-sättningsvis att behålla sina uppgifter som chef för affärsutveckling. Han tillträdde posi-tionen den 20 augusti. (Källa: Orexo)

Ny vd för Karolinska DevelopmentTorbjörn Bjerke har utsetts till ny vd för Karo-linska Development. Han kommer närmast från Orexo där han har varit vd sedan 2007. Torbjörn Bjerke efterträder Conny Bogentoft som tillträder rollen som forskningschef för Karolinska Development. Karolinska Deve-lopment har på kort tid utvecklats till ett av Europas ledande företag inom tidig utveck-ling av läkemedel.

Karolinska Development har under de senaste åren fokuserat på egna investering-ar och eget utvecklingsarbete i portföljbo-lagen. Nu har företaget påbörjat en ny fas med fokus på externa samarbeten för den fortsatta utvecklingen av portföljen parallellt med förberedelserna för en börsintroduktion. (Källa: Karolinska Development)

Fas III-studier inom herpes zostervaccinGSK har nu påbörjat fas III-studier inom herpes zostervaccin. Studien skall inkludera mer än 30 000 patienter på global basis och utvärdera effekt och säkerhet för kandidatvaccinet. (Källa: GSK)

Försäljningen av receptfria läkemedel ökar Apotekens Service AB har nu fått in försäljningssiffrorna för andra kvarta-let 2010. Sedan den 1 november 2009, när det blev tillåtet att sälja vissa receptfria läkemedel utanför apotek har försäljningen av dessa varor ökat. Ökningen gäller både dagligvaruhandeln och apoteken.

Försäljningen av receptfria varor utanför apotek har ökat från 119,3 mil-joner kronor under första kvartalet till 137,4 miljoner under andra kvartalet. Apotekens försäljning av receptfria läkemedel uppgår till 989 miljoner kro-nor under andra kvartalet jämfört med 975 miljoner under kvartal ett.

Av de nya försäljningskanalerna står varuhus/livsmedelsaffär för 115 mil-joner (84 procent) och bensinstationer för cirka 17 miljoner (12 procent). Ungefär 4 procent har sålts via övriga försäljningsställen, till exempel kios-ker, närbutiker eller internethandel. Det motsvarar receptfria läkemedel för drygt fem miljoner kronor.

Det betyder att den största andelen receptfria läkemedel fortfarande säljs via apotek. Andelen receptfria läkemedel som säljs utanför apoteken ökar något, från knappt 11 procent första kvartalet till drygt 12 procent andra kvartalet 2010. (Källa: Apotekens Service AB)

FDA:s rådgivande kommitté positiv till EzogabineDen rådgivande kommittén för FDA har enats om att effekten hos Ezoga-bine (benämns Retigabine utanför USA) vid tilläggsbehandling till vuxna patienter med epilepsi har bekräftats. Retigabine påverkar kaliumkana-ler i centrala nervsystemet på ett nytt sätt. Läkemedlet har dokumenterad effekt på epilepsi, med en verkningsmekanism som skiljer sig från befint-liga antiepileptiska läkemedel. (Källa: Meda)

Lilly stoppar utvecklingen av Semagestat för behandling av AlzheimerBeslutet tas efter granskning av resultatet av fas III-studien som visade att sjukdomen inte bromsades av behandlingen och försämrade vissa symp-tom. Beslutet påverkar dock inte andra substanser under utveckling i områ-det. (Källa: Lilly)

ccomom kunskap är trygghet NÅ RÄTT KUND VID RÄTT TILLFÄLLE

Fyra miljoner patienter når du viaVäntrumsbroschyrer • Tidskriften Doktorn • Väntrums-TV • Doktorn.com

För mer info ring gärna 08-648 49 00 eller maila till [email protected]

DM/TM · Kungsgatan 18 · 411 19 Göteborg · Tel: 031 – 13 60 90 · E-post: [email protected] · Url: www.dmtm.se

Ligger du efter med nästa veckas besöksbokning?

DM/TM:s affärsidé är att vara resursbesparande för våra kunder. Genom att låta oss göra det vi är bäst på – besöksbokning – frigör vi din tid för fl er kvalitativa besök.

Vill du veta hur vi kan förbättra din träffsäkerhet och öka volymen i besöksbokningen, välkommen att kontakta oss.



Medicinbollen in på 10-talet!Cegedim bjuder in till den tionde uppla-gan av läkemedelsbranschens egen inne-bandyturnering, Medicinbollen. Turnering-en går av stapeln på Stockholms inneban-dycenter i Midsommarkransen den 16 okto-ber kl 13–18. Senaste anmälningsdag är den 1 oktober.

Turneringen är öppen för alla läkemedels-företag som är verksamma i Sverige.

2009 års upplaga av turneringen vanns av AstraZeneca efter en imponerande insats. Vi hoppas på och ser fram emot en lika spännande omgång av turneringen i år. För mer information och anmälan kon-takta Fredrik Almqvist på telefonnummer 08-555 21 453 alternativt via e-postadres-sen [email protected].

Ozurdex godkänt inom EU för behandling av makulaödem EU:s läkemedelsmyndighet EMA har god-känt Ozurdex för försäljning i EU:s 27 med-lemsländer. Ozurdex blir den första god-kända behandlingen i Europa för makulaö-dem hos patienter med näthinnevensocklu-sion (RVO). RVO innebär att det uppstår en blockering, eller ocklusion, i en ven i nät-hinnan. Blockeringen orsakar ett inflamma-toriskt svar som resulterar i makulaödem, en ansamling vätska i näthinnan och en för-tjockning av gula fläcken. (Källa: Allergan)

Brillinta närmar sig godkännande i USADen amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s rådgivande kommitté ”cardiovascular and renal drugs advisory committee” rekom-menderar FDA att godkänna Brilinta (ticag-relor) mot akut kranskärlssjukdom. Astra-Zenecas läkemedel ticagrelor minskar ris-ken för tromboshändelser hos patienter med akut kranskärlssjukdom (ACS). (Källa: Astrazeneca)

Tekamlo blir godkänd av FDANovartis läkemedel Tekamlo som är en fast kombination av Tektuma (renin-hämmare) samt amlodipine (kalciumflödeshämmare). Studier visar att den fasta kombination är effektivare än båda preparaten var för sig. (Källa:Novartis)

Meda förvärvar Alaven, ett amerikanskt specialty pharmabolag Meda har tecknat avtal om att förvärva det amerikanska specialty phar-mabolaget Alaven. Förvärvet kommer att markant stärka Medas mark-nadsföringsresurser i USA och utöka terapiområdena till att inkludera gastroenterologi och kvinnosjukdomar, områden där Meda redan är verk-sam utanför USA.

Alaven har också en strategisk plattform inom receptfria läkemedel som uppgår till cirka en fjärdedel av den totala försäljningen. Den receptfria delen av verksamheten kommer att ytterligare diversifiera Medas intäk-ter i USA samtidigt som den utgör en plattform för kommersialisering av nya produkter. (Källa:Meda)

Nya europeiska riktlinjer för behandling av förmaksflimmer presenteradeI Slutet av augusti hölls den europeiska hjärtkongressen ESC (European Society of Cardiology) i Stockholm. Under kongressens fyra dagar pre-senteras nya riktlinjer för hjärtsjukvård. Nya data har föranlett en revide-ring av de tidigare riktlinjerna från 2006.

Nya data har tillkommit de senaste åren och arbetsgruppen inom ESC har gjort ett gediget arbete med att sammanställa de senaste veten-skapliga studierna om behandling av förmaksflimmer. Det nya tillskottet i behandlingsarsenalen, Multaq®, erbjuder patienterna en ny möjlighet till mindre symptom och färre komplikationer som kräver sjukhusinläggning-ar, säger Per Blomström, docent och överläkare på kardiologiska kliniken vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. (Källa:Sanofi-Aventis)

FDA ger förtur till nytt blodförtunnande läkemedelDen amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA kommer att snabbehand-la en ansökan om godkännande av Pradaxa, ett blodförtunnande läkeme-del som förebygger stroke hos patienter med förmaksflimmer. Sådan för-tur beviljas endast läkemedel som bedöms ge stor en behandlingsvinst eller där annan lämplig behandling saknas.

FDA:s beslut om att prioritera ansökan om godkännande av Pradaxa bygger på resultat från en fas III-studie (RE-LY) som publicerades i New England Journal of Medicine i augusti 2009. Studien jämför effekt och säkerhet för Pradaxa (dabigatran) och Waran (warfarin). I studien ingår över 18 000 patienter med förmaksflimmer, däribland 300 svenska patien-ter. Syftet har varit att jämföra hur väl behandlingarna förebygger blod-propp och stroke. Studien leddes bland annat av professor Lars Wal-lentin, Uppsala.

www.tns-sifo.se

Att ta ut strategin och göra marknadsplanering kräver kunskap om hur landskapet ser ut och insikter i hur kunderna agerar och tänker.

För att känna sig trygg och säker i att fatta rätt beslut i en föränderlig omvärld behövs tillförlitligt beslutsunderlag.

Hos TNS SIFO finns en bred kunskap i metoder och kompetens att analysera marknaden, effekten av marknadsaktiviteterna och relationerna till olika kundgrupper.

Vill du veta mer om dina kunder? Kontakta oss på TNS SIFO Navigare. Karin Hedelin-Lundén, 0708-59 41 99. Växel 0300-515 00.

SÄKRA VÄGEN TILL TOPPEN

14 pharma industry nr 4 –1014 pharma industry nr 4 –10

Prishöjning för rådgivningPå regeringens begäran har Läkemedelsverket utarbetat ett förslag till ny förordning om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel. I förslaget, som är daterat 19 mars 2010, har man bland annat eftersträvat ökad tydlighet och koppling mellan kostnader och avgifter. Bland annat föreslås prishöjning för vetenskaplig rådgivning hos Läkemedelsverket. Här presenteras regeringsförslaget av Åsa Holmgren, vice president regulatory affairs, Orexo AB.

Enligt förslaget blir förordningen mer överskådlig, då till exempel vissa ansökningsavgifter tas bort

för att i stället ingå i den vanliga årsav-giften. Man föreslår även att en del andra avgifter ska slås samman.

Avskräcker från kontaktEtt flertal remissinstanser gavs möjlig-het att till den 20 maj lämna synpunkter på förslaget. Det har bland andra Läke-medelsindustriföreningen LIF gjort. LIF är huvudsakligen positivt, men har läm-nat ett antal kommentarer bland annat avseende de föreslagna avgifterna för kliniska prövningsansökningar och för vetenskaplig rådgivning hos Läkeme-delsverket.

För vetenskaplig rådgivning föreslås en prishöjning från 22 000 kronor till 65 000 kronor. Risken är uppenbar att den kostnaden skulle avskräcka från en tät dialog med Läkemedelsverket för alla utom för de allra största aktörerna. Före-tag och andra läkemedelsutvecklare kan välja att inte alls söka rådgivning, eller att vända sig till myndigheter i länder där rådgivningen är billigare eller till och med gratis.

LIF lämnar även en kommentar speci-fikt rörande små och medelstora företag i Sverige (SME, small and medium-sized enterprises). Företag som fått SME-sta-tus beviljad av EMA (european medici-nes agency) åtnjuter 90 procent rabatt på vetenskaplig rådgivning hos dem. Ut-vecklar man dessutom ett så kallat sär-läkemedel, med beviljad ”orphan drug status” från EMA, är rådgivningen helt gratis. I de fallen blir det ofta billigare för företagen, i alla fall avseende själva

avgiften till myndigheten, att söka råd hos EMA i London än hos Läkemedels-verket. LIF efterlyser liknande rabatter hos Läkemedelsverket för SME-företag.

Lägre avgift i andra länderPriset för kliniska prövningsansökningar föreslås öka från 33 000 kr till 65 000 kr per prövning. Det nya priset skulle vis-serligen fortfarande utgöra en liten del av den totala kostnaden för genomför-ande av en klinisk prövning, men priset bör även ses i jämförelse med vad det kostar i andra länder där forskare eller företag kan välja att i stället genomföra prövningen.

Det finns till exempel flera länder i EU där avgifterna är väsentligt lägre. Ty-värr är det i dag inte enkelt att snabbt hitta uppgifter om de nationella läkeme-delsmyndigheternas olika avgifter.

Vid en workshop kring kliniska pröv-ningar, som EMA höll i slutet av maj just för SME-företagen, framkom ett förslag att samla den informationen från samt-liga medlemsländer på ett ställe. Detta skulle vara i enlighet med EMA:s all-männa strävan efter ”transparency” och skulle underlätta prisjämförelser mellan de olika nationella myndigheterna.

ÅSA HOLMGRENvice president regulatory affairs,

Orexo AB

Regulatory


Almedalsveckan 2010 har slagit alla tänkbara rekord. Fjolårets evenemangsrekord i det offici-

ella kalendariet passerades med stor mar-ginal. Sammanlagt 1 395 evenemang ge-nomfördes. Det var också rekordmånga besökare, journalister, webbsändningar och bloggare.

Grundtanken med Almedalsveckan är att erbjuda en mötesplats där alla kost-nadsfritt kan delta. Debatter, diskussio-ner och samtal pågår hela veckan. Det viktiga är att det finns en frågeställning – och en dialog – om en samhällsfråga.

Antalet frukostmöten, frågestunder och debatter har fullkomligt exploderat samtidigt som det arrangerades något färre seminarier än i fjol. Detta kan sä-kert tillskrivas valåret. Detsamma gäller de frågor som toppade; vård, ekonomi, sysselsättning och mångfald.

Riksdagspartierna är navet i veckan. Partierna har, enligt ett rullande schema, var sin dag då de genomför seminarier, presskonferenser, tal från Almedalens

scen och olika aktiviteter i och runt Vis-by. Partiledartalen var mycket välbesökta, 4 300 personer hörde Mona Sahlin tala och 4 000 lyssnade på Fredrik Reinfeldt.

Fokus på medicin och hälsaSammantaget handlade 262 arrang-emang om friskvård, hälsa, vård och om-sorg, det är en ökning med närmare 50 procent jämfört med fjolåret. Bland ar-rangörerna var Alkoholpolitiskt forum, Fryshuset, IOGT-NTO, Sveriges kom-muner och landsting, Vårdförbundet, Vårdföretagarna, Yrkesföreningar mot tobak och 1,6-miljonerklubben.

Ämnen som vårdval, privatisering, försäkringar, folkhälsa, rehabilitering, etik, ojämlikhet i vården, missbruk och psykisk hälsa diskuterades, liksom lä-kemedel, äldrevård, patientsäkerhet och specifika sjukdomar (såsom cancer, mul-tipel skleros, diabetes, förmaksflimmer, psykoser, ADHD och sällsynta diagno-ser).

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins avgång och Gudrun Schymans pengabrasa väckte störst uppmärksamhet i Almedalen. Men vård, omsorg och andra välfärdsfrågor domi-nerade arrangemangen och talen.

VÄLFÄRDSFRÅGOR I FOKUS under politikerveckan i Almedalen

PR


Samtidigt finns det kritik mot myn-digheternas ”miljonregn” över Almeda-len. Statsvetaren Svend Dahl ifrågasät-ter gränsdragningen mellan information och påverkan.

– Det är svårt att se annat än att de är där för att påverka politikerna. I Al-medalen når man inte allmänheten, utan den politiska eliten. Då måste man dis-kutera om det är förenligt med rollen som sakliga och opartiska utförare, säger Svend Dahl till ST Press, fackförbundet ST:s tidning.

Fler läkemedelsföretag på platsTio läkemedelsföretag var arrangörer, det är fler än tidigare:

• AstraZeneca (3:e året i Almedalen)• Abbott Scandinavia (-)• Actavis (1:a året)• GlaxoSmithKline (4:e året )• Lilly (1:a året)• Janssen-Cilag (-)• MSD (1:a året som ”nya” MSD efter

fusionen med Schering-Plough)• Novartis (2:a året)• Pfizer (6:e året)• Sanofi-Aventis (4:e året)

– AstraZeneca vill främst förmå po-litiker att föra en tillväxt- och närings-

politik som tar fasta på Sveriges kun-skapsintensiva industri som bland an-nat utgörs av life science, säger Tobias Olsson, ansvarig för samhällskontakter inom Sweden Corporate Affairs, när han beskriver syftet med företagets medver-kan i Almedalen.

– Politiker bestämmer ramvillkoren och miljön för hur FoU ska utvecklas i landet och vi vill bland annat uppmärk-samma dem på vad vi anser bör föränd-ras. Kvalitet i vården inklusive läkeme-delsbehandling, behovet av stärkt kli-nisk forskning och att vården efterfrågar kostnadseffektiva innovativa terapier är andra frågor vi diskuterar med politiker och tjänstemän.

Actavis arrangerade seminariet ”Var-för finns det inga sluta kröka-syrror?” om alkoholberoende.

– Seminariet ska sättas in i ett större sammanhang. Det omfattar bland an-nat debattartiklar och en rapport som vi har publicerat, säger Mattias Janzén, affärsområdeschef för slutenvård på Ac-tavis. Viktigast av allt är att se om det blir ökat fokus och satsning på personer med ett alkoholberoende inom framför allt primärvården, men också vilka poli-tiker som tar frågan på allvar. Vi vill att landstingen ska ha huvudmannaskapet

Två apoteksaktörer hade egna arrang-emang; Kronans Droghandel och Apo-teket AB.

Sveriges farmacevtförbund och Sveri-ges pensionärsförbund arrangerade var sitt seminarium om läkemedel. Läkar-förbundets seminarier handlade om vår-den av äldre, alkovåldet och vårdvalsmo-dellen i Stockholms läns landsting.

För Dagens Medicin var det premiär med två seminarier – vårdens framtida finansiering och ohälsa hos män.

Neurologiskt handikappades riksför-bund presenterade en ny kartläggning av landets samtliga landsting vad gäller tillgång på neurologer, innehåll i vården och i vilken utsträckning vårdgarantin uppfylls. Det finns stor massmedial upp-märksamhet efter Almedalsveckan.

Mängder av myndigheterOmkring 40 myndigheter satsade på att synas i Visby i sommar. Däribland So-cialstyrelsen som arrangerade seminarier om de farliga missförstånden i vården, gränsen mellan liv och död respektive att bli gammal i rätt kommun. Folkhälso-institutet var med för första gången. De-ras budskap handlade om att människor inte längre enbart vill leva, de vill också ha en god hälsa och bra livskvalitet.

Medmind AB • Barnhusgatan 16 • 111 23 StockholmTel 08-411 21 11 • [email protected] • www.medmind.se

Behöver du:

- Följa förändringarna på din marknad?

- Förstå de avgörande faktorer som styr din försäljning?

- Identifiera nya behov på din marknad?

- Hitta nyckelpersoner på din marknad?

- Förstå de styrande marknadskrafterna?

- Hitta vägar in på marknaden?

- Förstå hur din produkt uppfattas och tas emot på marknaden?

- Kartlägga rådande trender och attityder på din marknad?

Medmind jobbar med kvalitativa marknadsundersökningar och -analyser inom specialistområden. Tack vare vår gedigna medicinska kunskap och erfarenhet av marknadsföring kan vi ge dig den marknadsinformation du är i behov av.

Marknadsundersökningar – på dina villkor

PR


för missbruksvården och inte som i dag, ett delat ansvar mellan kommuner och landsting.

Agneta Karlsson, chef för samhälls-kontakter på GlaxoSmithKline, säger att företaget medverkar i Almedalen bland annat för att knyta värdefulla kontak-ter:

– Syftet med våra aktiviteter är att lyf-ta en för oss viktig fråga eller problem-ställning för att öka kunskapen hos vik-tiga beslutsfattare. Men inte minst för att behålla gamla och knyta nya värdefulla kontakter för företaget. Slutligen vill vi också ta del av den aktuella debatten på hälso- och sjukvårdsområdet.

Skapa gemensamma plattformar2010 var premiär för Lilly i Almedalen. De arrangerade seminariet ”Barn med diabetes underpresterar i skolan – kan resultaten förbättras med hjälp av ut-bildning?”:

– I år såg vi möjligheten att delta med en tydlig och angelägen agenda och med

ett seminarium om betydelsen av patien-tens kunskap om sin sjukdom, säger Ma-deleine Wallding, chef för external af-fairs på Lilly. Vi vill möta, integrera och skapa gemensamma plattformar med aktörer inom landsting, politiska forum samt brukarorganisationer.

MSD var arrangör av seminariet ”Rättvisa och individuella val – om pre-ventivmedel för unga kvinnor”:

– Orsaken till att vi har engagerat oss i ungdomssubventionsfrågan, är att det system som finns i dag inte är rättvist. De olika landstingen/regionerna har valt olika åldersgrupper, olika egenavgifter och även olika metoder som de subven-tionerar. Vi träffar dagligen barnmor-skor och läkare som är frustrerade över att de inte kan välja det preventivmedel som passar kvinnan bäst eftersom det inte ingår i ungdomssubventionen, sä-ger Anne-Lie Öberg, informationschef/public affairs på MSD.

– Vi på MSD tror, liksom många förskrivare, att en rättvis ungdomssub-

vention skulle minska antalet ofrivilliga graviditeter och antalet aborter, genom att kvinnorna kan göra individuella val som passar dem bäst.

Angeläget att lyssnaNovartis arrangerade två seminarier, dels ett om ett samarbetsprojekt för bättre folkhälsa i Nynäshamns kommun, dels ett om ”förortens folk” som förlorare i svensk cancervård.

– Syftet är självklart att vara en del av debatten, men även att lyfta fram ämnen som vi ser som viktiga för den svenska sjuk- och hälsovården. För oss är det angeläget att lyssna på olika ak-törer, medverka i en dialog och ta del av andras kunskap och erfarenheter, säger Bengtåke Wahlberg, nordisk kommuni-kationschef för Novartis onkologi.

Pfizer är en av veteranerna bland läke-medelsföretagen i Almedalen och med-verkade för sjätte året i rad.

– Vi vill lyssna på andras synpunkter och ta del av nya rapporter. Det gör vi

Medmind AB • Barnhusgatan 16 • 111 23 StockholmTel 08-411 21 11 • [email protected] • www.medmind.se

Behöver du:

- Följa förändringarna på din marknad?

- Förstå de avgörande faktorer som styr din försäljning?

- Identifiera nya behov på din marknad?

- Hitta nyckelpersoner på din marknad?

- Förstå de styrande marknadskrafterna?

- Hitta vägar in på marknaden?

- Förstå hur din produkt uppfattas och tas emot på marknaden?

- Kartlägga rådande trender och attityder på din marknad?

Medmind jobbar med kvalitativa marknadsundersökningar och -analyser inom specialistområden. Tack vare vår gedigna medicinska kunskap och erfarenhet av marknadsföring kan vi ge dig den marknadsinformation du är i behov av.

Marknadsundersökningar – på dina villkor


bland annat genom att vara på plats för att träffa beslutsfattare och andra intres-senter, liksom att delta på utvalda semi-narier. Vår ambition är att konstruktivt bidra med fakta, konsekvensanalyser och en del förslag i utvalda frågor, framför allt de vi ordnar seminarier omkring, sä-ger Kerstin Falck, chef för samhällskon-takter på Pfizer.

– Almedalen i sig ”gör ingen som-mar”, det viktiga är att aktiviteter un-der veckan ingår i en strategi som kon-kretiseras under hela året, säger Torsten Lindström, chef för samhällskontakter på Sanofi-Aventis när han beskriver fö-retagets medverkan.

– Syftet är att skapa arenor för sam-tal mellan olika aktörer i sjukvården – politiker, patienter, professionella, fors-kare och andra – som kan bidra till att göra sjukvården bättre och öka kvali-teten i vården. Sanofi-Aventis är en del av svensk sjukvård och en naturlig del i detta samtal.

Agneta Karlsson från GlaxoSmithK-line kommenterar antalet arrangemang inom hälso- och sjukvårdsområdet, in-klusive läkemedel, som har ökat kraf-tigt:

– Det kan vara en poäng att öka sam-ordningen inom branschen för att få bättre slagkraft och undvika att alltför många angelägna arrangemang krockar

med varandra. Men det är naturligtvis upp till varje företag att besluta.

Partiledarna om sjukvårdenFredrik Reinfeldt (M) sade i sitt tal att det inte kommer att bli några skatte-sänkningar under 2011. Allt ekonomiskt utrymme som finns ska satsas på kärnan i svensk välfärd, som undervisning och sjukvård.

Lars Ohly (V) menade att vinstintres-set innebär att en ny och annan drivkraft har kommit in i vården, en drivkraft som ofta står i motsättning till behovet. Det är då vård inte längre ges efter behov utan efter plånbokens tjocklek. Alla ska kunna lita på sin doktor. Därför ska vår-den fokusera på varje patients behov – inte på att tjäna pengar.

Jan Björklund (FP) tog upp det fak-tum att AstraZeneca kraftigt drar ner sin forskning i Sverige. Han efterlyste ett riktigt bra forsknings- och innova-tionsklimat, vilket kräver en långsiktig strategi som börjar i skolan.

Maud Olofsson (C) sade att många oroliga föräldrar kan glädjas åt att kun-na få tag på Alvedon på Ica tack vare av-regleringen av Apoteket. Glada är också alla de kvinnliga farmaceuter som har fått möjlighet till nya arbetsgivare eller att starta ett eget företag.

Mona Sahlin (S) talade om en sjuk-vård ”där vip-rum och gräddfiler växer fram”.

– En ny lag tillåter patienter med pri-vata försäkringar att gå förbi alla andra, inne på offentligt finansierade sjukhus. En ny regel gör det fritt fram att sälja våra universitetssjukhus, där den mest avancerade vården och forskningen finns. Nystiftade lagar ger företagen frihet att bedriva vård där de kan tjäna mest peng-ar – inte där patienternas behov av vård är störst.

Göran Hägglund (KD) redogjorde för mer än halverade köer, ett högkostnads-skydd i tandvården och fler vårdcentraler och apotek. Han varnade för att de röd-gröna vill återsocialisera vård och apotek och strypa mångfald och nytänkande.

– Jag vill se ett Sverige där köer i vår-den inte anses vara en naturlag utan ar-betats bort. Där man kan vara trygg med att vården betalas gemensamt och ges efter behov – men där jag också har rätt att ha inflytande över hur vården ges.

Peter Eriksson (MP) menade i sitt tal att det som är bra med Sverige är på väg att förstöras. ––– Vi är många som mår dåligt av ett samhälle där sjuka kan stå helt utan försäkring och hjälp. Männis-kor som, liksom jag, oroas av att de med tunnast plånbok i vårt land kommer till

PR

Ny populärvetenskaplig tidning från LäkartidningenAnnonsera i Hälsa & Vetenskap om du vill nå intresserade läsare i väntrum och på träningscenter.Upplaga 33 000 ex.

Ring oss på 08-790 35 60 för bokning och information.en tidning fr ån

NY TIDNING !


korta på ett sätt som vi inte är vana vid i Sverige.

Sjukvårdspolitiska programAlliansens sjukvårdsgrupp presenterade den 30 juni inför Almedalsveckan ett sjukvårdspolitiskt program. Där talas bland annat om behovet av en gemensam patienträttighetslag, komplettering av de öppna jämförelserna, förbättrad vårdga-ranti och kortare väntetider på akutmot-tagningar.

De rödgröna presenterade sitt sjuk-vårdspolitiska program den 7 juli vid en presskonferens norr om Visby. Bland förslagen kan nämnas mer resurser till sjukvården, inga skattesänkningar, vård efter behov, behovet av en folkhälsokom-mission, läkemedelsgenomgångar och fler vårdplatser inom psykiatrin.

Den så kallade Borgkommissionen, med den radikala tankesmedjan Arena och den liberala tankesmedjan Timbro som initiativtagare, lade fram en rapport om den framtida finansieringen av väl-färden. Kommissionen pekar på klyftan mellan förväntningar på välfärden och vad vi kommer att ha råd med. Det krävs radikala och kontroversiella åtgärder me-nar kommissionen, som efterfrågar en bred diskussion om det offentliga åta-gandet och det egna ansvaret.

Dagliga direktsändningarInte mindre än 83 seminarier hölls på temat ”sociala medier”. JMW kommu-nikation genomförde ”Sociala medieaku-ten” med dagliga direktsändningar där partiernas användning av sociala medier var i fokus, liksom hur det som disku-terades i Almedalen syntes i de sociala medierna.

Enligt en undersökning gjord av Meltwater Buss dominerade skandaler-na de sociala medierna under Almedals-veckan. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins avhopp och att Gudrun Schyman brände upp 100 000 kronor var bland det mest omskrivna. Schyman fick publicitet långt utanför Sveriges gränser, men frågan är hur många som vet varför hon slängde pengarna på grillen.

Socialdemokraterna var det oftast nämnda partiet på nätet, tätt följt av Moderaterna och Centerpartiet. Sam-manlagt skrevs tre gånger så många in-lägg som nämnde ordet Almedalen som förra året.

Sociala medier, som bloggar, kom-mentarsfält, Facebook, Twitter, Bam-buser, Youtube med flera är egentligen inte något annat än ytterligare ett sätt för människor att prata med varandra. Jonathan Fried från Makthavare.se sade i en intervju att: ”Om det var så här som i Almedalen jämt, att om man bara kun-de knacka någon på axeln när man vill prata med personen, så skulle inte sociala medier behövas.”

Många satsade på film, antingen ge-nom direktsändning eller genom att göra filmade intervjuer och reportage tillgängliga i efterhand. Flera videob-loggade från Almedalen, däribland Eric

Det personliga mötet är det unika med Almedalen, men tack vare de soci-ala medierna kan många av dem som inte har möjlighet att resa till ett semi-narium ta del av det via nätet.”

Kerstin Anderssonvd, Mix Public relations

Foto:GotlAnds KoMMun

AnniKA sundströMpublic affairs-ansvarig,

Mix Public relations

Sundström, Aktuellt i Politikens chefre-daktör, som i sin videoblogg påpekade att val vinns med idéer, inte på Twitter och Facebook. Men att nätets betydelse för att organisera väljare inte ska under-skattas.

Det personliga mötet är det unika med Almedalen, men tack vare de so-ciala medierna kan många av dem som inte har möjlighet att resa till ett semi-narium ta del av det via nätet.

Nyhetsdistributören Cision hade gjort en undersökning bland 500 jour-nalister, ackrediterade under Almedals-veckan, om hur de ville bli kontaktade. Mest populärt var pressmeddelanden och personliga möten eller intervjuer. Minst populärt var, inte helt oväntat, fax och brev. Men även Twitter hamnade långt ner på listan.

Ny populärvetenskaplig tidning från LäkartidningenAnnonsera i Hälsa & Vetenskap om du vill nå intresserade läsare i väntrum och på träningscenter.Upplaga 33 000 ex.

Ring oss på 08-790 35 60 för bokning och information.en tidning fr ån

NY TIDNING !


Ledarskap

Den kommunikativa ledarenFöretag och organisationer har allt att vinna på att kommunicera. Tydlighet, ärlighet och tillgänglighet är bara tre ord för ett bra kommunikativt ledarskap. Och det är lika viktigt med intern som extern kommunikation och att den genomsyrar hela organisatio-nen, skriver Pär Lager, vd på Bergh school of communication.

Slut ögonen och tänk på vem som varit den bästa ledaren i ditt liv? Tänk inte bara på chefen på jobbet.

Tänk också på alla andra ledare du haft i skolan, på fritiden eller någon annan-stans. Blunda och tänk på denna ledare och försök sätt ord på varför du tycker att den här personen var en bra ledare?

När jag gör den här typen av övning med mina anställda eller när jag är ute och föreläser kommer ofta liknande egenskaper upp:

Rak, tydlig, ärlig och håller det man •lovat.Inspirerande och entusiasmerande.•Tillgänglig, bra på att lyssna och ska-•par en kultur med ”högt i tak”.Kunnig och kompetent.•Förankrar, håller oss informerade och •förklarar beslut.

Det finns massor att säga om alla des-sa egenskaper. Och visst skulle man själv vilja vara den där ledaren som har alla dessa positiva egenskaper! Men jag vill fokusera på en gemensam aspekt av dessa egenskaper: den kommunikativa!

Och faktum är att på följdfrågan ”Var din bästa ledare bra på att kommunice-

ra?”, blir svaret allt som oftast ett rung-ande ”Ja!”. Jag vill dock poängtera att vi här inte pratar om ”retoriker” och goda talare. Vi talar om ledare som pratat, skrivit och på andra sätt fört en värde-full dialog med sina medarbetare.

För det är mycket hur en ledare ut-trycker sig som skapar bilden av en le-dare och en organisation. Inte bara vad den säger. Och det är just här som det kommunikativa ledarskapet kommer in. Ett viktigt enskilt beslut kan kommu-nikativt hanteras på helt olika sätt, utan att innehållet i sig skiljer sig åt. Det gör däremot resultatet.

Ett aktuellt exempel är Carl Henrik Svanberg som är ordförande för BP. Kri-tiken mot Svanberg handlar relativt lite om vad BP/Svanberg gjort eller inte gjort för att förhindra att oljan läcker ut. Kri-tiken handlar i stället mest om hur Svan-berg kommunicerat – eller inte kommu-nicerat – i den aktuella frågan.

Företag och organisationer har nästan allt att vinna på att kommunicera fram-för att inte kommunicera. Denna regel gäller såväl externt som internt.


Kommunikativt ledarskapJag tycker mig se att något stort är på väg att hända inom ledarskap. Vi har de yngre generationerna som är mer in-dividualistiska än någonsin. De vill bli sedda!

Samtidigt har vi en snabb utveckling av vårt näringsliv som mer och mer ut-görs av en ”tjänstefiering” där männis-kors kunskap, drivkraft och kompetens är långt viktigare än finjusterade maski-ner och välstrukturerade hierarkier. Och vi har två breda trender som kraftigt på-verkar vårt ledarskap. För det första en ökad transparens främst genom utveck-lingen av sociala medier på internet. För det andra en ökad internationalisering som ”dopas” med digitaliseringen av våra liv.

Den här nya situationen ställer nya krav på ledarskapet. Och jag anser att det kommunikativa ledarskapet inte bara är det bästa sättet att leda en orga-nisation. Det är det enda!

Det kommunikativa ledarskapet handlar om att just använda kommuni-kation som ett av de främsta verktygen i sitt ledarskap och att kommunikation genomsyrar hela organisationen.

Det kommu-nikativa ledarskapet är inte bara det bästa sättet att leda en organi-sation. Det är det enda!”


Ledarskap

För att förklara det kommunikativa ledarskapet lite bättre kan vi börja med att titta på varifrån ordet kommunika-tion kommer ifrån. Det kommer från det grekiska ordet ”communicare” som i sin tur betyder ”att göra gemensam – att dela”. Det kommunikativa ledarskapet handlar alltså om att göra saker tillsam-mans. Och vägen dit är att föra en dia-log med varandra. Mellan ledaren och de som leds.

Finns det då något värde i att ”dela sa-ker” mellan ledaren och medarbetarna? Innan jag svarar på den frågan vill jag hänvisa till en stor internationell studie som utbildningsföretaget FranklinCovey gjort. Där frågar de medarbetare i orga-nisationer och företag om de känner till sitt företags/organisations mål. 50 pro-cent svarar ja på den frågan. Men vad händer när dessa 50 procent får följdfrå-gan ”Vad är era mål?”, ja då sjunker pro-centsiffran för hur många som verkligen känner till vilka mål som finns för verk-samheten till enbart 15 procent.

Dessa siffror är skrämmande och pin-samma! De skulle vara fullkomlig oac-ceptabla till exempel för ett fotbollslag i VM och laget skulle förlora varje match. Men inom näringslivet och den offent-liga sektorn verkar vi acceptera detta.

En annan undersökning från samma företag går på djupet vad gäller om det finns en relation mellan välinformerade och inspirerande medarbetare och dem som inte känner sig välinformerade och inspirerade på jobbet. Och det finns skillnader. Stora skillnader!

En första grupp utgjordes av ”enkla-re arbete” t.ex. en hamburgerrestaurang. Där skilde det 300 procent i produkti-vitet mellan de som kände sig välinfor-merade och inspirerade på jobbet och de som inte kände sig välinformerade och inspirerade.

Vid ”normal svårighetsgrad” som kundtjänst skilde det 1 200 % i pro-duktivitet. Och när riktigt kvalificerade arbetsplatser undersöktes var skillnader-na så stora att de inte gick att procent-sätta!

Slutsats: Företag och organisationer har mycket att vinna på att ha en välin-formerad och inspirerad personal!

Intern och extern kommunikationDet finns många aspekter på det kom-munikativa ledarskapet. Jag brukar fo-kusera på två aspekter:• Internkommunikation• Externkommunikation

Internkommunikation handlar om att kommunicera med medarbetarna för att bygga en vinnande kultur som uppfyller företagets/organisationens mål och visio-ner. Nedan följer några aspekter på det kommunikativa ledarskapet internt:• Att som ledare lyssna till sina medar-

betare innan man tar till orda.• Att som ledare förklara varför beslut

fattas eller inte fattas och vilka kon-sekvenser som olika beslut kan tän-kas få.

• Att inspirera medarbetare genom att kommunicera sin egen drivkraft, pas-sion samt lyfta fram andras.

• Att ge och ta feedback, löpande.• Att som ledare levandegöra värdering-

ar genom att klä dem i ord och exem-pel i vardagen

Jag tycker att det är viktigt att som ledare tänka lite strategiskt vad gäller internkommunikation. Med detta me-nar jag att man bör analysera sin interna

målgrupp för att se vem du ska kommu-nicera med. Vilken ålder är medarbetare? Var är de uppvuxna? Vilken utbildning har de? Hur lever de i dag? Vilka vär-deringar har de? etc. Att göra analys av sin målgrupp är vanligt när man job-bar med extern kommunikation, men tyvärr mer ovanligt i internkommuni-kation. Jag menar att det är otroligt vik-tigt att veta mycket om sin målgrupp för att man ska kunna mötas och verkligen förstå varandra.

En annan viktig övergripande aspekt av internkommunikationen är att noga tänka på vilka kanaler som finns för in-ternkommunikation. Och att alltid tän-ka på att olika människor föredrar olika kanaler. När det gäller internkommuni-kation finns massor med kanaler som en ledare kan använda:• Fysiska möten, stora eller små. Enskilt

eller med flera medarbetare samti-digt.

• Mejl.• Telefon.• Bloggar och andra sociala medier.• Intranät.• Anslagstavla.

Det är viktigt att tänka på att använ-da alla eller flera av dessa kanaler. Och

Att göra analys av sin målgrupp är vanligt när man jobbar med extern kommunikation, men tyvärr mer ovanligt i internkommunikation.”


Samarbetspartners:

Mediapartner:

In cooperation with

Pär Lager vd, Berghs school of

communication

testa vilka kanaler som passar för vilken typ av kommunikation. Och man ska inte vara rädd för att fråga medarbetaren vad de föredrar!

Allt mer fokus på ledarenDet är inte bara i politiken som det blir allt mer fokus på ledaren. Detsamma gäller i näringslivet och i den offentliga sektorn. ”Alla” ställer högre krav på sin ledare att vara tillgänglig kommunika-tivt och att vara den som företräder or-ganisationen.

Det kommunikativa ledarskapet ”ex-ternt” handlar bland annat om:

1. Att företräda organisationen ”live” och kommunicera med:• Kunder• Samarbetspartners• Ägare• Potentiella medarbetare

2. En allt viktigare del i det externa kommunikativa ledarskapet handlar om att hantera kriser.

3. En av de svåraste och mest avgö-rande aspekterna är att möta massmedi-erna, såväl i positiva som negativa sam-manhang

En annan övergripande aspekt av det externa kommunikativa ledarskapet är betydelsen för dagens ledare att förstå marknadskommunikation generellt och kraften i de sociala medierna. Jag me-nar att alla ledare bör se till att de har grundläggande kunskaper i hur varu-märken byggs och hanteras. Detta är inte enbart en fråga för marknads- eller kommunikationsavdelningen.

Avslutningsvis vill jag passa på att berätta vad jag tycker är det bästa ex-emplet på kommunikativt ledarskap: Barack Obamas presidentvalskampanj och hans presidentskap. Obama är en president som hela tiden strävar mot att

föra en dialog med sina anhängare och andra. Och han gör detta på flera arenor samtidigt: live, i TV, i tidningar, i mejl, på twitter och på Facebook med mera. Och gemensamt för all denna kommu-nikation är att han hela tiden uppmanar alla att komma med synpunkter, idéer och annat.

Det är ett gott exempel på ett mo-dernt kommunikativt ledarskap!


Ledarskap

FRAM-GÅNG


Det krävs duktiga medarbetare för att skapa framgångsrika företag. Ju längre in i kun-

skapsekonomin vi tar oss, desto mer be-roende blir vi av människors drivkrafter och idéer. Att på ett strukturerat sätt angripa hur man som företag attraherar, utvecklar och behåller duktiga medarbe-tare borde därför hamna högt upp på ett företags agenda.

Det är här Talent management kom-mer in i bilden. Begreppet myntades så sent som 1998 av David Watkins, som ansåg att företag lägger väldigt mycket resurser på att attrahera rätt medarbeta-re, men relativt litet resurser (och tanke-möda) på att behålla och utveckla dem. Under de senaste tolv åren har utveck-lingen gått fort, framförallt i USA, och nu har de flesta stora företag etablerat en funktion inom HR med fokus på Talent management.

Egentligen ser jag tre anledningar till att även svenska företag måste ta Talent management på allvar:

1. Det påverkar Ditt företags framgång. Det finns mängder med studier som kan påvisa den positiva ef-fekten av strukturerad Talent manage-ment. Bersin&Associates kom fram till att företag med ett sunt angreppssätt på Talent management visar i genomsnitt

26 procent högre omsättning per an-ställd. En studie av Hackett Group vi-sade att lönsamheten låg i snitt 18 pro-cent högre för företag med välutvecklat Talent management.

2. ”alla” ser Det som prioriterat. När PriceWaterhouseCoopers intervju-ade 1 198 vd:ar på stora företag svarade 97 procent (!) att ”att få tillgång till och behålla talanger” är deras viktigaste fo-kusområde för långsiktig tillväxt. När så gott som alla fokuserar på ett område kommer de som inte gör det att få det väldigt svårt.

3. Det kommer bli allt viktigare. Tittar man på demografin i Sverige så står vi inför stora utmaningar när 250 000 fyrtiotalister i chefsbefattning-ar skall gå i pension och ersättas med åttiotalister som inte är intresserade av att jobba 60 timmar i veckan och få en miljon eurobonuspoäng. Och i tillväxt-länder kommer välutbildade människor att vara en trång sektor under lång tid framöver.

Min slutsats: de företag som väljer att ignorera Talent management gör det på egen risk.

Svenska företag behöver ta efter trenden med Talent manage-ment. Att satsa på att behålla och utveckla de medarbetare som redan finns inom företaget ökar omsättningen per anställd, skriver Henrik Martin, vd, StardustConsulting AB. De företag som väljer att ignorera Talent management gör det på egen risk.

satsa på din talang!


Hur blir man framgångsrik i sin Talent management?Hemligheten bakom framgångsrik Ta-lent management är:

1. UTGÅ FRÅN AFFÄRSSTRATEGIN OCH VISIONEN. Vart är organisationen på väg egentligen? Vilka talanger kommer att krävas för framtiden? Hur kommer med-arbetarkåren att se ut om fem år vad gäl-ler kompetens, ålder, bakgrund, kön etc. Hur vill vi att den skall se ut? Vi har sett flera exempel på företag som har alla tänkbara Talent management-processer på plats, men som tyvärr utvecklar fel typ av talanger.

2. ALLA HAR TALANG, INTE BARA TOP PERFORMERS. En del tror att Talent management handlar om att gulla med påläggskalvar. Det är fel. Visst kan så kallad ”hi-potential”-program fylla sin funktion, men för att få ut maximalt av Talent management måste man ha insik-ten att alla har talang, knepet är att få utlopp för den genom att ha rätt utma-ningar. Tiger Woods är onekligen full av talang, men jag tror inte du skulle vilja se honom som affärsområdeschef på ditt företag?

3. LEDARSKAP ÄR NYCKELN. På riktigt. Framgångsrik Talent Management ska-pas varje dag. Hur ledarna i din organi-sation motiverar, följer upp, organiserar och ger feedback är den enskilt vikti-gaste parametern för framgång, såväl re-sultatmässigt som för ert varumärke på arbetsmarknaden. Därför bör man som organisation gå långt i sin strävan att hjälpa ledarna att bli bra ledare.

4. PROCESSER ÄR NÖDVÄNDIGA, MEN INTE TILLRÄCKLIGA. Om de används rätt är processer utmärkta för att skapa kon-tinuitet, effektivitet, och tydlighet. Om de används fel finns det få saker som kan verka mer hämmande. Utmaningen är att identifiera vilka processer inom Ta-lent management som är nyckeln till just din organisations framgång, och designa dem utifrån det.

5. ETT VÄLFUNGERANDE SAMARBETE MELLAN HR OCH LINJEN ÄR ABSOLUT NÖDVÄNDIGT. Man kan ställa sig frågan ”vem äger egentligen Talent manage-ment-frågan i en organisation”? De flesta pekar direkt på HR. Men jag hävdar att det är ledningen och linjen som är ägare till problemet, och att HR:s roll är att tillhandahålla verktyg och stötta linjen. Vilket ställer krav på att HR och linjen har hittat ett bra sätt att samverka på.

6. TEKNOLOGI ÄR VIKTIGT, FRAM-FÖRALLT FÖR EFFEKTIVITETEN. Givet-vis går det att hantera all Talent ma-nagement på gula lappar, men jag har aldrig sett det fungera. De IT-system som numera finns att tillgå, som inte-grerar samtliga Talent management-komponenter i ett system (till exempel utvecklingssamtal, utvecklingsplaner, successionsplanering, och sista-dan-på-jobbet-intervjuer), minskar administra-tionen och frigör tid till att tänka mer långsiktigt kring talangutveckling.

7. MAN MÅSTE HA DETALJERADE MEN RELEVANTA MÄTETAL. Den gamla kly-schan att ”det som inte mäts görs inte” stämmer dessvärre även på Talent mana-gement. Uppföljning av medarbetarsam-tal, ledarskapsindex, effektivitet i rekry-

teringen, styrkan i arbetsgivarvarumär-ket är bara några saker som du måste ha koll på om du tar Talent management på allvar.

8. UTGÅ FRÅN ETT HOLISTISKT SYN-SÄTT. Väldigt många organisationer i Sverige har redan delar av Talent mana-gement på plats. Men full effekt får man bara om man ser på helheten, och hur de olika delarna hänger ihop. Strategin för kompensation hänger ihop med företags-kulturen, som hänger ihop med rekry-teringsprocessen, som hänger ihop med arbetsgivarvarumärket etc. Om man inte får dessa komponenter att dra åt samma håll så förlorar man givetvis en stor del av potentialen i Talent management.

Sammanfattningsvis kommer jakten på duktiga medarbetare bara att öka framöver. Det är givetvis positivt för dig som medarbetare, men det kommer att ställa allt högre krav på företagens Ta-lent management. De företag som klarar av att ta ett helhetsperspektiv på Talent management, och som ser det som en konkurrensfördel, kommer att dra ifrån sina konkurrenter.

Men det är inte för sent än. Väldigt få företag i Sverige anser sig nöjda med sitt Talent management. Är du?

Ledarskap

HENRIK MARTIN vd, StardustConsulting AB

[email protected]

De företag som klarar av att ta ett helhetsperspektiv på Talent management, och som ser det som en konkurrensfördel, kommer att dra ifrån sina konkurrenter.”

Söker du välutbildade och kompetenta medarbetare inom Life Science? Vårt kontaktnät inom branschen är gediget och vi har ett av marknadens vassaste webbaserade IT-verktyg för kandidathantering. När du samarbetar med oss får du en kontaktperson som verkligen lär känna ditt företag på djupet. Ju mer vi vet om er, desto träffsäkrare blir vi. Givetvis ställer vi höga krav på våra konsulter och kandidater – det vet vi att du också gör. Vi lämnar gärna referenser till nuvarande och tidigare uppdragsgivare.

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa just ditt företag med bemanning eller rekrytering? Ring gärna någon av våra rekryteringskonsulter Åsa Rune, Anna Maria Lindqvist eller Rikard Lundgren, så berättar de mer, tel 08-590 745 80. För mer information www.pharmarelations.se

PharmaRelations är ett snabbt växande konsult- och bemanningsföretag. Våra kunder är företag inom läkemedel, medicinteknik, bioteknik, apotek, egenvård och dentalvård.

Alla befattningar inom Life Science samlade under ett och samma tak.

Kan det bli smidigare?

Plut

o St

ockh

olm


RETORIK som förhandlingsteknik

Vem övertygar när konkurrensen ökar? Jo, den som behärskar retorik! Med dagens högteknologiska kommunikation har den antika retoriken fått förnyad kraft. Med retoriken får du bra redskap att använda i snabba och viktiga situationer. Retorik är ett maktmedel, som är mycket användbart i alla sammanhang. Har du väl lärt dig att använda metoderna och formlerna är möjligheterna oändliga, skriver retorikexperten Barbro Fällman, Retorikcentrum i Sverige AB.

Ledarskap


Ämnet retorik skapades i Aten och Rom för 2 500 år sedan. Fram till år 1842 då folkskolan

infördes fanns det som ett obligatoriskt ämne på svenska skolscheman. Att äm-net togs bort berodde nog till stor del på de makthavandes rädsla för att reto-rikens verktyg skulle bli tillgängliga för gemene man. I dag när vi högteknolo-giskt snabbt och enkelt kan kommuni-cera världen över, har retoriken fått för-nyad kraft och intresset är stort i Sverige för detta viktiga ämne.

Hur kommer det sig att världen lyss-nade på och minns talen av Winston Churchill, Olof Palme, Emmeline Pank-hurst och Martin Luther King? Och att vi lyssnar till talare som Barack Obama, Hillary Clinton, Margot Wallström (ta-let i Stadshuset efter Tsunamikatastro-fen) och Prins Daniel (vid bröllopet med kronprinsessan Victoria)? Jo, de håller i hela talprocessen från den effektiva mål-gruppsanalysen till den intresseväckande inledningen och den berörande avslut-ningen.

Filosofer har under århundraden stu-derat varför vissa talare är så framgångs-rika medan andra inte är det. Det finns, har det visat sig, ett klart mönster bak-om framgångarna. Detta mönster kan alla lära sig och applicera på försäljning, kommunikation, förhandling, konflikt-hantering eller vilka mål man än har.

Ethos, logos och pathosDen antika talekonsten, retoriken, lig-ger till grund för all effektiv kommu-

nikation. Retorikens tre grundpelare är ethos, logos och pathos. • Ethos innebär att du signalerar vem du

är genom ditt klädval, ditt språkbruk och det första intryck du ger.

• Logos innebär att du visar på din kun-skap och att den är anpassad till till-fälle och målgrupp.

• Pathos innebär att du med ditt engage-mang förstärker budskapet.

Visar du alla dessa tre delar i god ba-lans blir du trovärdig som kommuni-katör i alla sammanhang. Dessa tre hu-vudmoment inom den antika talekon-sten finns beskrivna av Sokrates, Pla-ton, Aristoteles, Demosthenes, Cicero och Quintillianus. Än i dag är de lika gångbara och aktuella.

Förbered dig välNär du förbereder din presentation, är det viktigt att veta vem du talar till. Hur många är de? Vad förväntar de sig? etc. Hemligheten ligger i att kunna svara på lyssnarnas såväl uttalade som outtalade frågor. Förbered dig genom att fundera över åhörarnas förväntningar, attityder, motivation och motiv att vara där.

Ibland kanske du har en blandad pu-blik, specialister och icke-specialister samtidigt. Försök då att vara på olika nivåer så att alla blir inspirerade, men på olika plan. Konsten är att vara in-tressant för båda grupperna samtidigt. Se till redan i förberedelserna att frågor och teorier, erfarenheter och exempel är gemensamma och nästan universella.

Anpassa alltså din presentation till oli-ka typer av åhörare.

En talare med goda kunskaper i sitt ämne, har redan trumf på hand. Men det är inte så att en expert alltid är en god ta-lare. Den bästa talaren är en expert med god kommunikativ förmåga. Som före-läsare eller talare bör du lägga ner stort arbete på förberedelser och planering och ta alla tillfällen i akt att träna.

Antika retoriska modeller Följande fyra strukturer och modeller har sitt ursprung i den antika retoriken och det sägs att greken Demosthenes är upphovsman till dem.

• Den första är en enkel och använd-bar, om än aningen förutsägbar, modell. Den passar alla presentationer som ska vara informativa och tydliga. Ha gärna en särskild inledning och avslutning före och efter:

Säg vAd du SkA SägA!

Säg dEt!

Säg vAd du hAr SAgt!

• Nästa modell är en populär disposi-tionsmodell, som ofta används av jour-nalister när de ska formulera en artikel. De sex processfrågorna kan användas i vilken ordning som helst och alla sex be-höver inte nödvändigtvis ingå. En god effekt ger det om du ställer frågorna och sedan besvarar dem. Det skapar aktivitet

Det är inte så att en expert alltid är en god talare. Den bästa talaren är en expert med god kommunikativ förmåga.”


hos åhörarna. Modellen passar bra vid företags-, produkt- och personpresenta-tion.

Det sägs att Winston Churchill an-vände denna modell när han förberedde sina oförberedda tal!

VEM? VAD? NÄR? VAR? HUR?

VARFÖR?

• En mycket användbar presentations-modell när man ska sälja in idéer eller förklaringar av komplicerade skeenden är den här modellen som har en automatisk inledning och avslutning:

I GÅR – I DAG – I MORGON

• Den fjärde är en utmärkt modell för idéförsäljning, strukturbeskrivning och marknadsföring.

Börja med att beskriva nuläget. Ta sedan upp de problem som är förknip-pade med nuläget. Sedan ger du tre (det retoriska talet) tänkbara möjligheter att lösa problemen. Till sist lägger du fram ditt konkreta förslag, som då är det du verkligen vill sälja in. Du kommer då att få frågor endast på ditt förslag och frågor är ju köpsignaler.

POSITION (positio)PROBLEM (problema)POSSIBILITIES (possibilitas)PROPOSAL (propositum)

Inledningen avgörandeDen verkliga utmaningen för en talare är entrén och sortin. Inledningen är en yt-terst viktig fas, som bör förberedas med stor omsorg. Den ska vara kort och slag-kraftig, och till viss del fungera som en förhandsbeskrivning av dig och det du ska tala om. Inledningen ska väcka åhö-rarnas nyfikenhet och intresse.

Avslutningen är precis lika viktig att träna på som inledningen. En god av-slutning förstärker det goda intrycket och fördjupar ditt budskap. Dessutom är det så att om du kan din inledning

Ledarskap

hear

t.se

•

BEHÖVER DU HJÄLP AV SPECIALISTER? Vår kärnkompetens fi nns inom regulatory affairs,

safety och kvalitet för läkemedel. Du kan få allt från helhetslösningar till enskilda

insatser. Vi kan hjälpa till på plats hos dig, eller från vårt kontor om det passar dig bättre.

Oavsett om du arbetar på ett multinationellt eller ett mindre bolag gör vi vägen kortare

mellan patienterna och din produkt. Kontakta oss gärna, så berättar vi hur.

Västmannagatan 4, 111 24 Stockholm. Tel 08-21 54 45. www.sofus.se

N Ä R D U V I L L F Ö L J A R E G L E R N A U TA N AT T B E H Ö VA K U N N A D E M•

Vägarna till ett godkänt läkemedel kan vara slingrande. Vi vet vilken som är kortast.VVVVääääägggggaaarrrnnnaaaa tttiiiillllllll eeeetttttttt gggggoooddddddkkkkkkäääännntttt lllääääkkkkkkeeemmmeeeddddddeeeelll kkkkkaaannnn vvvaaarrraaaa sssslllliiiinnngggggrrraaannnddddddeeeee. VVVViii vvvveeetttt vvviiiilllllkkkkkkeeennnn ssssooommmm äääärrrr kkkkkooorrrrtttaaasssttttt.Vägarna till ett godkänt läkemedel kan vara slingrande. Vi vet vilken som är kortast.

FÖRHANDLINGSTIPS

Följande tips har sitt ursprung i franska läroböcker i retorik

(oratoire).

Före förhandlingen

Identifiera motparten.

• Vem är han?

• Vilken situation befinner han sig i?

• Vilka intressen styrs han av?

• Vilka begränsningar, befogenheter, styrkor och svagheter har han?

• Vad motiverar honom?

Klargör ditt mål med förhandlingen.

• Vilka är dina krav och önskemål?

• Vilken är högsta och lägsta godtagbara nivå?

• Vid vilken nivå avbryter du förhandlingen?

• Finns det något som kan kompensera en eventuell motgång?

Under förhandlingen

Var kreativ.

• Försök hitta andra vägar till målet.

• Fokusera på nya lösningar, argument och synsätt.

• Försök att ändra balansen genom att göra det oväntade.

• Utnyttja de sex processfrågorna (vem, vad, när… etc).

• Använd motpartens styrkor till din fördel.

• Var observant på motpartens beteende.

Din presentation i förhandlingen

Kom ihåg att din presentation är avgörande för utgången.

• Förbered presentation, argument och förhandlingsutrymme för varje målgrupp.

• Underskatta inte motpartens erfarenheter och kunskap.

• Var noga med inledning och avslutning, våga sticka ut och vara annorlunda.

• Tänk på att kroppsspråk, röst och klädsel ska signalera ditt budskap.

• Vårda ditt personliga varumärke.

• Använd metoder och modeller för effektiv kommunikation.

• Förbered, träna och gläds åt alla positiva resultat.


hear

t.se

•

BEHÖVER DU HJÄLP AV SPECIALISTER? Vår kärnkompetens fi nns inom regulatory affairs,

safety och kvalitet för läkemedel. Du kan få allt från helhetslösningar till enskilda

insatser. Vi kan hjälpa till på plats hos dig, eller från vårt kontor om det passar dig bättre.

Oavsett om du arbetar på ett multinationellt eller ett mindre bolag gör vi vägen kortare

mellan patienterna och din produkt. Kontakta oss gärna, så berättar vi hur.

Västmannagatan 4, 111 24 Stockholm. Tel 08-21 54 45. www.sofus.se

N Ä R D U V I L L F Ö L J A R E G L E R N A U TA N AT T B E H Ö VA K U N N A D E M•

Vägarna till ett godkänt läkemedel kan vara slingrande. Vi vet vilken som är kortast.VVVVääääägggggaaarrrnnnaaaa tttiiiillllllll eeeetttttttt gggggoooddddddkkkkkkäääännntttt lllääääkkkkkkeeemmmeeeddddddeeeelll kkkkkaaannnn vvvaaarrraaaa sssslllliiiinnngggggrrraaannnddddddeeeee. VVVViii vvvveeetttt vvviiiilllllkkkkkkeeennnn ssssooommmm äääärrrr kkkkkooorrrrtttaaasssttttt.Vägarna till ett godkänt läkemedel kan vara slingrande. Vi vet vilken som är kortast.

BARBRO FÄLLMANretorikexpert, författare,

Retorikcentrum i Sverige AB

och avslutning utantill, så känner du dig trygg i hela situationen.

Med den genomtänkta inledningen vinner du åhörarnas intresse och med den genomtänkta avslutningen når du ditt mål. Hur du framför ditt budskap är ofta viktigare än vad du säger. Louis Armstrong sjöng 1945 en underbar sång med orden: ”It ain’t watcha say, it’s the way howcha say it…”

Retoriska tips för förhandlingI nätverksekonomin där allt går i rasande tempo och människor och företag stän-digt antar olika skepnader, gäller det att vara flexibel, förutseende och smidig – men ändå uppfattas som stadig.

En kund är inte bara en kund utan kan vara en leverantör eller en samar-

betspartner eller rent av en potentiell framtida ägare. Det är alltså extra vik-tigt att känna till hur den nya spelplanen ser ut och lära sig de nya spelreglerna och knepen.

Retoriken spelade för 2 500 år sedan en stor roll i olika kommunikativa sam-manhang, och det gör den i allra högsta grad även i dag. Information ska spridas, försvaras och bemötas. Budskap ska tol-kas och uppfattas utifrån hur de fram-förs. Med den antika retoriken som bas får du bra redskap att använda i snabba och viktiga situationer. Retorik är ett maktmedel, som är mycket användbart i alla sammanhang. Har du väl lärt dig att använda metoderna och formlerna är möjligheterna oändliga.


Marknadsföring

Det finns hyllmeter av litteratur om affärsstrategier. Det finns hur många metoder och mo-

deller för att skapa det perfekta varu-märket som helst. Förkortningar som USP (unique selling point; produktens fördel gentemot sina konkurrenter) eller PPPP (product, price, place, promotion; modell för att se till att vart och ett av dessa värden skapar sig en position på marknaden). Tårtor, staplar, pilar, axlar och diagram. Listor på alla marknadsfö-ringskanaler som bevakas och ska fyllas med budskap. Ändå lyckas så få skapa det där varumärket som alla dras till. Vad kan det bero på?

Inte bara priset som säljerMånga företag jobbar med ett stort sälj-fokus. Och har man inte internt bestämt vad det är för sorts företag, produkt el-ler tjänst som man vill sälja, kanske inte säljbudskapet ensamt räcker för att över-tyga kunden.

Detta blir extra tydligt när det gäller varor och tjänster som är väldigt gene-riska och där det nästan bara är attityd och känsla som skiljer konkurrenter åt. För det är ju inte bara priset som gör att vi väljer varumärken, det finns en rad andra faktorer som spelar stor roll när vi gör våra val.

I dessa tider när också de stora val-möjligheterna är en stressfaktor, blir vi nöjda med att ”bocka av” ett av dessa val. Och ofta använder vi varumärken som ett sätt att skapa vår egen personlighet.

Något som redan började när vi klädde oss i djurhudar för att visa styrka eller samhörighet, likadant gör vi i dag med de moderna varumärkena.

Vi använder deras känsla och attityd för att bygga och visa upp vår egen.

Hur väljer vi själva ett företag, en vara eller tjänst?

Tänk bara på när du själv ska gå ut och äta en trevlig middag med dina nära och kära på semestern. Du kanske har två restauranger framför dig i samma mysiga gränd. Hur gör du nu?

Jag tror att du först försöker få en hel-hetsuppfattning. Känns det äkta, verkar det ombonat? Får du en känsla av att det är ett ställe som bjuder på riktig och god mat? Du kanske tittar in genom fönst-ren för att se hur det ser ut och vilka som verkar äta där. Sedan går du fram och läser på menyn, försöker lista ut vad för sorts mat de erbjuder, på vilken nivå köket är och försöker skaffa dig en upp-fattning om priserna.

Sedan gör du samma sak med restau-rangen bredvid. Efter det kommer du att göra ett emotionellt val. Vilken av dessa restauranger känns rätt för dig just nu i denna situation? Precis så väljer vi va-rumärken.

Hur många varumärken arbetar strate-giskt med känslan?

Vem bestämmer då vad den känsla du ska få av varumärke består av? Äga-re, vd, ledning, konsulter, reklam eller pr-byrå?

Skapa ditt varumärke med känslaMånga företag missar den emotionella biten i sitt strategiska tänk. Särskilt i ett industri- och ingenjörsland som Sverige finns en övertro på människors rationella handlande inför ett inköp. Barbro Ohlson Smith, varumärkesexpert och grafisk designer med utbildning i London, är en stor förespråkare för att arbeta med känslor för ett framgångsrikare varumärkesarbete. Här presenterar hon sju vägar för att nå fram till den rätta känslan hos varumärket.


Skapa ditt varumärke med känsla

Jag har träffat många företag och ställt mig just den frågan. Många kan ha alla rätta strategier på plats. De har sin logotyp och sin profil, de har sin manual för att hålla reda på logotyper, färger och typsnitt. De har hjälp med marknads-föringen. De som kan sin sak har kan-ske både reklambyrå, digital byrå och pr-byrå. De kanske till och med anlitar ett flertal olika konsulter för att kunna jobba efter ett 360-graderstänk (precis - en annan av dessa modeller!).

Men trots det hänger inte allt ihop. Varumärket spretar. Hemsidan ser ut och känns på ett sätt, broschyrerna ser ut på ett annat, produktbladet på ett tred-je, visitkorten på ett fjärde. Och vilket av dessa media kommer oftast i kontakt med din kund? Och förmedlar det verk-ligen rätt bild?

Kontakten med varumärketDu attraheras av en känsla och den käns-lan ska överensstämma med den uppfatt-ning du redan har av företaget, alterna-tivt den känsla företaget vill ska förknip-pas med deras varumärke. Här kommer den svåra biten. Den här känslan måste finnas både i den stora helheten och ned till minsta detalj.

En påkostad broschyr är bortkastad om inte produkten lever upp till dina förväntningar eller om inte kundtjäns-ten heller gör det, osv. Allt hänger ihop. På samma sätt som en kedja av processer ska hänga ihop för att en bil ska sättas


ihop på en fabrik, är det med varumär-ket. Ett litet fel på vägen och det blir fel på helheten. Skillnaden med bilar är att felet ofta upptäcks. Ett varumärke som ”sätts ihop fel” får ofta rulla på tills det kör i diket.

Hur bygger företaget den rätta känslan då?

Innan företag tar fram sitt eget ut-tryck måste de bestämma sig för vil-ket varumärke man vill vara. Helt sitt eget eller som de andra i branschen? Jag ska kort beskriva några övergripan-de begrepp och tankar som företag bör ta ställning till innan gestaltningen av deras eget varumärke påbörjas. Den ge-staltning som ska överensstämma med det företag man är.

Dessa frågor kan också användas av företag för att se om gestaltningen av deras existerande varumärken ligger i linje med nuvarande affärsidé och stra-tegi. Här följer sju vägar till varumärkets rätta känsla:

1. Ett varumärkE är intE dEtsamma som En logotyp

Ett varumärke är allt du säger och allt du gör, det är den känsla du får när du kommer i kontakt med varumärket. För vi tar alla ett emotionellt beslut när vi väljer ett företag, varumärke eller pro-dukt. Och det gäller även när produkten eller tjänsten inte är så emotionell i sig som till exempel en försäkring.

Den känslan får du inte enbart via en logotyp. Och skulle du få det beror det på att företaget har ägnat åratal till att bygga upp en känsla hos dig, som nu lo-gotypen bara rider på.

En logotyp kan alltså inte ensam göra jobbet. Det handlar om så mycket mer. Kunden måste känna igen varumärket på alla touchpoints, det vill säga i alla sammanhang varumärket möter sin pu-blik. Och här måste en och samma atti-tyd och känsla förmedlas. Varumärkes-positionering är i dag allt som ett företag säger och gör. Att logotypen finns med i rätt färg och storlek gör inte jobbet. Du måste ha ett eget språk i allt du gör som går igen och som är tydligt.

2. visuElla stavfEl Ett företag skulle aldrig drömma om att ha stavfel i sin årsredovisning, eller i en pressrelease, men visuella stavfel görs hela tiden. Då menar jag fortfarande inte sådant som att man har missat att följa den grafiska profilen, utan att känslan som förmedlas i till exempel företagets bildval är helt fel.

Som att ett högkvalitativt teknikfö-retag använder lågupplösta bilder med dålig kvalitet. Eller ett företag som ska kännas svenskt använder bilder från en bildbank med kontorsmiljöer och perso-ner som känns typiskt amerikanska.

Och hur förstår konsumenten eller an-vändaren att det är just ditt varumärke som talar? Har ditt företag alltid ”en” röst eller har det kanske en röst för varje produkt/tjänst det gör? I organisationen kanske olika personer tar egna beslut om hur kommunikationen ska se ut. Det kan vara logotyp, identitet och grafisk ma-nual, hemsida, broschyrer, sp-material, reklamkampanjer etc.

Slutresultatet kan inte bli annat än att ditt varumärke uppfattas på flera olika

sätt i olika miljöer. Det blir svårare för försäljning och marknad att nå ut med en enhetlig bild, vilket i sin tur gör att konsument och slutanvändare blir vilse-ledd och uppfattar varumärket på olika sätt.

Säkerställ känslan av varumärket så att det blir tydligt för alla, internt, för underleverantörer samt för konsument och slutanvändare.

3. Höra till EllEr särskilja sigSka ni höra till eller särskilja er från andra i er bransch? Finns det vissa bransch-koder som du är en del av, medvetet el-ler omedvetet? Har du tänkt på hur vis-sa branscher ser ut och att de kan likna varandra väldigt mycket? Att bussbolag har klatschiga bussar? Att frisörer job-bar med roliga namn? Att finanssektorn jobbar med blått? Kan det vara så att du blir förväxlad med konkurrenten?

Eller vill finansbolag bli förknippa-de med konkurrenter för att rida på en känsla som förknippas med den stabili-

tet, trygghet de största branschföreträ-darna arbetat in sedan länge.

4. dElad syn på varumärkEtNär det finns en framtagen gestaltning av företaget är det viktigt att denna för-medlas inom hela företaget. Och som jag tidigare har skrivit, det gäller inte stor-lekar på logotyper och att rätt pms-färg används, utan vilken känsla man använ-der sig av när man presenterar eller pra-tar om företaget.

Det gäller ju inte bara rena formfrå-gor, utan hur man pratar i telefon med kunder, vilka sorts ord och formulering-ar man använder i all kommunikation, från säljbrev till offert. Det kan vara hur man pratar om företaget i sociala medier. Allt hänger ihop. Och allt skapar en bild av varumärket.

5. om ditt varumärkE förändrasInget är konstant, ändrar du affärsidé, skapar nya produkter eller köper upp konkurrenter måste du kanske även se till att ditt varumärke ändrar sitt ut-tryck för att signalera det nya. Du kan-

ske får nya målgrupper som måste känna att även de hör hemma här i ditt före-tag. Och det behöver inte vara att va-rumärkets hela attityd måste förändras utan kan handla mer om en justering. Du måste tillhöra din tid.

6. att Ha Ett EgEt varumärkEs-koncEpt Hur kan man göra för att särskilja sig? Kan man ha något unikt som räcker längre än en kampanj?

Då ska man hitta ett visuellt språk som dels överensstämmer med affärsidé och varumärke och dessutom är ens eget. Ju tydligare, starkare och konsekventare man använder det, desto större chans är det att varumärket till slut till exempel äger en färg eller något annat unikt.

Jovisst, det finns många som har för-söker äga rött eller grönt som varumär-kesfärg, men det finns de som tagit helt egna färger som till exempel Tiffany’s med sin turkosblå. Och genom att kon-sekvent använda den i butik, förpack-

Marknadsföring

Du attraheras av en känsla och den känslan ska över-ensstämma med den uppfattning du redan har av företaget.”

evidence based strategies that shapes decision making

Systematic Review, Meta-Analysis, Indirect Comparison, Mixed Treatment Comparisons

Pricing and Market Access Global Value Dossiers and HTA Submissions Health Economic Modelling

www.heronhealth.com +46(0) 8 52 51 54 20 est 1999


XX

ning och marknadsföring finns i dag en stark koppling mellan en turkos låda och en exklusiv present. Så stark att i en undersökning där ett antal kvinnor

BARBRO OHLSON SMITHvarumärkesexpert och grafi sk

designer, Ohlsonsmithwww.ohlsonsmith.se

Är priset verkligen det enda som ska avgöra? Tror man det, då blir det svårt att vinna slaget och dessutom tjäna pengar.”

1. Ett varumärke är inte enbart en logotyp. Det är känslan vi får i mötet med det.

2. Visuella stavfel. Säkerställ känslan av varumärket.

3. Höra till eller särskilja sig. Vill du ta en egen position eller kännas

som de andra?

4. Delad syn på varumärket. Saknas intern samsyn, vad ska då konsumenten känna?

5. Om ditt varumärke förändras. Då måste också känslan förändras.

6. Tänk Varumärkeskoncept. Skaffa dig ett eget känslomässigt

språk.

7. Tänk Helhet. Känslomässig helhet skapar affärer.

7 vägar till varumärkets rätta känsla

oförhappandes fick en turkos box ställd framför sig att öppna, steg hjärtfrekven-sen betydligt hos en majoritet av dem.

Hur ofta stiger hjärtfrekvensen hos dina kunder när de går in på din hem-sida?

7. TÄNK HELHET Alltför många företag lägger sitt krut på rationella argument och prispresenta-tion. Om till exempel finansiella tjänster som internetbanker och resebyråer kom-mer att arbeta med hemsidor som sin främsta kanal, varför ser dessa mest ut som beställningstjänster och stora for-mulär? Tycker de själva att skillnaden mellan dem och andra är så liten eller ointressant att det är lika bra att bara låta kunden fylla i sina uppgifter för att få fram ett pris?

Är priset verkligen det enda som ska avgöra? Tror man det, då blir det svårt att vinna slaget och dessutom tjäna pengar. Ett varumärke hålls ihop av en övergripande känslomässig idé.

Tänk bara på Apple, där fansen föl-jer produktpresentationer live över nä-tet, filmar när de packar upp produkten, lägger ut detta på Youtube och gladeli-gen betalar hundratals kronor mer för en vanlig elsladd. En känslomässig relation som skapar fler och långsiktiga affärer.

Skulle inte du också vilja ha det så?

evidence based strategies that shapes decision making

Systematic Review, Meta-Analysis, Indirect Comparison, Mixed Treatment Comparisons

Pricing and Market Access Global Value Dossiers and HTA Submissions Health Economic Modelling

www.heronhealth.com +46(0) 8 52 51 54 20 est 1999


Medicinska frågor

LifeGene kartlägger svenskens hälsa


LifeGene kartlägger svenskens hälsa

Efter flera års utvecklingsarbete kan det svenska forskningsinitia-tivet LifeGene starta på allvar till hösten. LifeGene har som mål att följa en halv miljon svenskars hälsoutveckling, levnadsvanor och samla in prover i jakten på att finna lösningar på våra van-ligaste folksjukdomar. Intresset att vara med i studien överträf-far alla förväntningar, skriver LifeGenes operative chef Jens G Mattsson. Hittills har 5 300 personer svarat på enkät och lämnat prover vid något av projektets testcenter.

Vi är många som strävar efter att leva så sunt som möjligt. Vi motionerar och försöker äta

nyttigt. Allt för att hålla oss friska och starka. Oberoende av våra föresatser kan infektioner eller olyckshändelser trots detta snabbt leda till ohälsa. Samtidigt vet vi att sambanden mellan sjukdom och hälsa ofta är komplexa och att våra genetiska förutsättningar många gånger är nyckeln till hur vi mår senare i livet.

Projektet LifeGene är ett nytt stort forskningsinitiativ som vi hoppas ska ge unika möjligheter för att ta fram helt ny kunskap om vilka faktorer i våra liv som faktiskt påverkar vår hälsa.

Nancy Pedersen, professor i genetisk epidemiologi och vetenskaplig ledare för LifeGene, är den som tillsammans med forskarkollegor på Karolinska institutet för flera år sedan sådde fröet till det som i dag utvecklats till LifeGene. Idén, då som nu, är att skapa en stor kunskaps-bank för forskning för att få bättre kun-skap om hur våra gener, vår omgivning och vårt sätt att leva påverkar vår hälsa. Målet är att 500 000 individer i åldrarna 0 till 45 år ska rekryteras till projektet och därefter följas under lång tid.

Unikt för LifeGene är också att alla svenska medicinska fakulteter står bak-om projektet, med Karolinska institutet som värd för projektet. Under de två se-

naste åren har ett intensivt utvecklings-arbete lett till att LifeGene nu till hösten kan starta sin verksamhet i full skala. Grunden till detta har varit ett gediget vetenskapligt arbete i elva olika arbets-grupper, där såväl svenska som interna-tionella toppforskare har ingått. Samti-digt har en referensgrupp under ledning av förre statsministern Ingvar Carlsson navigerat projektet förbi många av de blindskär som kunnat stjälpa det hela.

Under våren har en stor pilot genom-förts där drygt 5 300 personer genomfört alla delsteg, inklusive blodprovstagning och hälsotestning. Redan nu planeras ett första stort provuttag där kompletta pro-teinatlas ska tas fram för flera hundra individer.

Nyckeln till LifeGeneLifeGene är ett projekt som är angelä-get utifrån flera perspektiv. Listan på våra vanligaste sjukdomar kan göras lång. Astma, allergier, infektioner, fet-ma, förslitningsskador, kronisk trötthet och smärta, och senare hjärtkärlsjukdo-mar och cancer. De flesta är sjukdomar som inte nödvändigtvis leder till döden, men som orsakar stort lidande för indivi-den och kostar samhället väldigt mycket pengar om man räknar i nedsatt arbets-förmåga.

I och med att för-äldrar kan bjuda in sina barn till LifeGene redan från födseln, är det möjligt för oss att hitta viktig infor-mation om sjukdo-mar som uppkom-mer tidigt i livet.”


”Det är med rekryteringar som med alla relationer: de ska fungera i båda riktningarna.”

Vi rekryterar till samtliga befattningar inom läkemedel, medicinteknik och bioteknik. I hela Norden. www.haegerpartner.com

Genom att systematiskt följa en halv miljon människors hälsoutveckling, levnadsvanor och regelbundet samla in prover skapar vi ett kraftfullt verktyg i jakten på lösningar på våra vanligaste folksjukdomar. Styrkan är att ha både biologisk information, som exempelvis genetiken, och information om hur per-sonen lever sitt liv. Detta krävs för att vi bättre ska förstå och i förlängningen kunna förebygga sjukdomar.

I och med att föräldrar kan bjuda in sina barn till LifeGene redan från föd-seln, är det möjligt för oss att hitta vik-tig information om sjukdomar som upp-kommer tidigt i livet. Detta gör LifeGe-

ne världsunikt då andra liknande befolk-ningsstudier främst omfattar individer som är 45 år och äldre och är fokuserade på sjukdomar som normalt uppkommer under den senare delen av livet.

Intresset att vara med i studien över-träffar våra förväntningar och under pi-loten har nära 8 000 personer gjort klart enkäten och mer än 5 300 också hunnit med att genomföra ett besök på något av våra testcenter. Vi ser också detta som en bekräftelse på den generösa inställning som finns till forskning i alla de nord-iska länderna. Vi har samtidigt upplevt att deltagarna är mycket motiverade och ser nyttan med projektet.

Figur 1. Enkätsidan på LifeGenes hemsida..

Efter avklarad enkät kan testdeltagaren boka en tid vid ett LifeGene Testcenter för att genomföra ett hälsotest och lämna prover.

LifeGene finansieras dels genom anslag från Vetenskapsrådet och Karo-linska institutet, dels två mycket stora forskningsanslag från AFA Försäkring och Ragnar och Torsten Söderbergs stif-telser. Projektet lanseras i full skala un-der hösten 2010. Som mest kommer det att finnas mellan sex och tio testcenter runt om i landet samtidigt.

Från ett deltagarperspektivFör den som väljer att gå med i LifeGene finns flera vägar in i projektet. Huvud-linjen kommer att vara personer mellan 18-45 år som genom ett personligt brev och information samt en individuell ak-tiveringskod erbjuds att gå med. Dessa så kallade indexpersoner kan i sin tur bjuda in övriga hushållsmedlemmar till Life-Gene, inklusive minderåriga barn. Det finns också en möjlighet att spontanre-gistrera sig via LifeGenes hemsida.

Tack vare stor efterfrågan under pilo-ten kommer också en möjlighet för in-dexpersoner att bjuda in andra än hus-hållsmedlemmar att göras möjlig.

Gemensamt är att alla testdeltagare får en egen personlig hemsida där de kan ta del av de olika aktiviteterna som de ska genomföra. Efter att ett konto aktiverats kan man direkt börja med att besvara en basenkät. Enkäten består av flera olika delområden (figur 1) och täcker in frå-gor om hälsohistoria, livsstil, egenvård, levnadsvanor, hem och arbete och så vi-dare. Frågorna är baserade på vedertagna validerade enkätinstrument.

Det unika är att vi använder oss av förgreningsteknik som gör att enkäten anpassar sig efter dina svar om exem-pelvis sovvanor eller motion. Beroende på hur du svarar kommer enkäten att se olika ut. I LifeGenes frågedatabas finns cirka 1 300 frågor som hanterar 4 000 olika variabler. I realiteten har det inne-burit att man som vuxen testdeltagare svarar på i genomsnitt 530 frågor.

Utvecklingsarbetet har fokuserat på att ta fram en enkät som ska vara inbju-dande att besvara samtidigt som den ska vara vetenskapligt relevant. Redan i dag vet vi att flera andra svenska studier vill ta del av den enkätmodell som utveck-lats av LifeGene-teamet.

Medicinska frågor




Genom att systematiskt följa en halv miljon människors häl-soutveckling, levnadsvanor och regelbundet samla in prover skapar vi ett kraftfullt verktyg i jakten på lösningar på våra vanligaste folksjukdomar.”

Hälsotest och provtagningEfter avklarad enkät kan testdeltagaren boka en tid vid ett LifeGene Testcenter för att genomföra ett hälsotest och lämna prover. Bokningen görs online och delta-garen får sedan automatiskt en sms-på-minnelse dagen före besöket. Under pi-loten som genomförts under hösten och vintern har som mest tre testcenter varit öppna: Stockholm, Umeå och Alingsås.

På testcentret legitimerar deltagaren sig och skriver på ett informerat sam-tycke att man godkänner ett deltagan-de i forskningsprojektet och att proverna som tas får användas för framtida forsk-ning. Efter att ha lämnat urinprov tar en testledare deltagarna genom en serie mätningar som inkluderar längd, höft-, midje- och bröstkorgsmått, vikt, fett- och muskelsammansättning, audiome-tri, spirometri, blodtryck och vilopuls. Slutligen tas en rad blodprover.

En del av blodet används direkt för att genomföra mätningar av olika blod-parametrar, bland annat CRP, Hb och kolesterol. Resten av blodet förbereds och skickas antingen som plasma eller helblod under temperaturkontrollerade former till Karolinska institutets bio-bank (KIBB). Väl på biobanken delas urin, blod- och plasmaproverna upp i

alikvoter för att slutligen frysas in i låg-temperaturfrysar.

Protokollen för provinsamling och transport är framtagna tillsammans med olika forskare och är uppsatta för att stödja olika typer av ”omics”-forskning som utforskning av genomet, proteomet och så vidare. Till stöd för detta tempe-raturloggas alla transporter och proverna är spårbara igenom hela kylkedjan. Allt sorterings- och alikvoteringsarbete med proverna vid KIBB görs med hjälp av robotar. För särskilt intressanta prover finns också ett 30-minutersprotokoll framtaget, där tiden mäts från prov-tagning till frys.

Alla fysiska mätvärden men ock-så provresultaten efter blodkemin återrapporteras direkt till testdeltagaren, som kan logga in på hemsi-dan och ta del av sina testresul-tat. De fysiska mätvärdena finns tillgängliga direkt ef-ter besöket och övriga värden dagen efter när analyserna är färdiga. Alla värden återrapporteras också med information, typer




av gränsvärden, med mera och kontakt-detaljer för primärvården.

Eventuellt patologiskt avvikande värden upptäcks automatiskt i systemet varpå en läkarkontakt tas med testdel-tagaren.

En kohort och en infrastrukturI föreberedelserna inför höstens lansering har två olika pre-piloter och en pilot med alla funktioner på plats genomförts. I ar-betet med att realisera LifeGene har en central del varit att utveckla och utnyttja IT i så hög utsträckning som möjligt. Arbetet har därför varit processorien-terat för att kunna definiera projektets alla delar.

I och med att ett system inte stödjer alla processer som ingår i LifeGene det vill säga webbkommunikation, insam-

ling av instrument- och laboratorieda-ta, deltagarhantering, databashantering med mera, har fokus varit att bygga ett modulärt IT-system. Detta möjliggör också byten av delsystem på ett relativt smärtfritt sätt. Ett viktigt beslut har va-rit att använda standardprodukter. Till skillnad från för in house-system blir det möjligt att få högsta kvalitet till kor-tast möjliga tid samtidigt som det ger en minskad sårbarhet då det är relativt lätt att få tag i nödvändig kompetens.

Sammantaget har vi kunnat utveck-la en integrerad lösning med väldefinie-rade gränssnitt. Detta har gjort att vi kunnat tackla de utmaningar vi ställts inför. LifeGene är inte bara en mycket stor studie, den är också longitudinell dvs. individen följs genom återkomman-de provtagningar och enkäter, samtidigt

Medicinska frågor

som det finns realtidskrav likväl som att systemet måste kunna hantera tilläggs-studier. Lägg därtill att systemet mås-te vara flexibelt nog att hantera olika typer av indata, från såväl instrument som från enkäter eller olika manuella mätvärden.

Redan genom projektets natur är också integritets- och etikfrågor cen-trala, detta för att leva upp till de högt ställda säkerhetskrav som finns, både hos våra testdeltagare och samhället. Ett systematiskt informationssäkerhetsar-bete är därför en självklar del av arbetet inom LifeGene.

Konsekvensen av allt detta är att Li-feGene kommer att bestå av en kohort med prover och data från en halv mil-jon individer men också av kostnadsef-fektiv infrastruktur. Redan i dag pågår förberedelser för att använda LifeGenes IT-systemet i andra studier.

Framtiden med LifeGeneLifeGene är en resurs som kommer att användas inom många olika områden och i många år framöver. Detta gäller inte bara medicinska projekt utan även andra tillämpningar, exempelvis inom sociala vetenskaper. Redan nu har flera forskare visat intresse för frågeställning-ar som rör bland annat hörsel, fysisk ak-tivitet, spelbeteende och olyckor.

Vid det nya centret Science for Life Laboratory som nyligen invigts i Stock-holm och Uppsala och som kommer att bli navet för forskning inom livsveten-skap i hela Sverige kommer några av de första storskaliga biologiska analyserna att genomföras med material från Life-Gene. Med utgångspunkt från den hu-manproteinatlas (Human Protein Atlas, HPA) som skapats av professor Mattias

Nancy Pedersen

LifeGene flödet


JENS G MATTSSONoperativ chef, LifeGene

Uhlén och hans medarbetare vid KTH kommer hundratals prover att kunna analyseras parallellt med avseende på hela det mänskliga proteomet.

Det är också rimligt att anta att den kraftsamling som Science for Life Labo-ratory utgör kommer att vara en viktig mottagare av material från LifeGene i framtiden.

Förfarandet för att få tillgång till ma-terial eller data insamlat via LifeGene kommer sannolikt att göras via öppna utlysningar där forskare kan ansöka om att genomföra sitt forskningsprojekt. För att få tillgång till LifeGene krävs att man är forskare vid en svensk forsk-ningsinstitution. Forskare i andra länder kan också ta del av materialet så länge man gör det i samverkan med svenska forskare.

Forskningsprojektet måste även god-kännas av såväl Etikprövningsnämnd som av den styrelse vid LifeGene som representeras av de medicinska fakulte-terna i Sverige. Av naturliga skäl kom-mer det biologiska materialet att vara begränsat medan övriga insamlade data kommer att finnas tillgängligt på helt annat sätt.

Viktigt för LifeGenes framgång är också den stora satsning som Vetenskaps-rådet tillsammans med KI gör på bio-banksinfrastrukturen i Sverige. Inom ra-men för projektet bbmri.se planeras just nu för en storskalig nationell biobank i Solna med en höggradig automatisering. Bbmri.se (Biobanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden) är en svensk nationell forskningsinfrastruktur för biobankning och analys av biologiska prover. Anpassningar och utbyggnader kommer även att göras vid övriga medi-cinska fakulteter inom bbmri.se

Välkommen till Medicinska riksstämman 2010

Årets tema ”En jämlik vård” innebär att vi sätter särskilt fokus på målet att förbättra hälsan hos hela befolkningen, oavsett ålder, kön, etniskt ursprung eller socialekonomisk status. I seminarier och föredrag diskuterar vi prioriteringar, individuella bedömningar samt lagar och etik kopplat till en jämlik vård.

Passa på att gå en sväng i den spännande och aktuella utställningen där du kan ta del av läkemedelsnyheter och medicintekniska innovationer. I det vetenskapliga programmet kan du göra dig hörd i inspirerande debatter och seminarier, träffa forskare, läkare, sjuksköterskor och andra kollegor inom vården. På www.sls.se kan du läsa mer om det vetenskap-liga programmet och på www.riksstamman.se kan du förregistrera ditt besök till utställningen, se vilka företag som ställer ut och mycket mer.

Vi ses på Svenska Mässan i Göteborg den 1– 3 december!

JÄMLIK VÅRD GER

BÄTTRE HÄLSA


Trender




Vi lever allt längre. I takt med den medicinska utvecklingen går sjukdomar från att vara

dödsdomar till att bli kroniska tillstånd som behandlas med nya läkemedel och fler och mer avancerade behandlingsmöj-ligheter till höga vårdkostnader.

Hur ska pengarna räcka till för att vårda alla? Vilka forskningssatsningar ger störst samhällsnytta? Hur ser lä-kemedelsindustrins roll och ansvar ut? Frågorna är många och diskuteras flitigt. Politiker har sitt synsätt och hörs mycket i debatten. Läkare ser problemen och frå-geställningarna från ett annat håll.

Men vad tycker branschen själv? Vil-ka frågor diskuteras internt? Vilka är de största utmaningarna? Vad gör bran-schen bra och vad skulle kunna göras bättre? För att få svar har Pharma Indu-stry tillsammans med Opticom Interna-tional Research genomfört en undersök-ning där branschen själv fått komma till tals och ge sin syn på saken.

En webbenkät har distribuerats till 718 medarbetare på olika positioner inom läkemedelsindustrin i Sverige. 144 personer från 39 olika läkemedelsbolag har svarat på enkäten. Av respondenterna är 33 procent produkt- eller marknads-chefer, 31 procent key account managers eller affärs-/säljchefer, 18 procent sitter i ledningsgrupp och 18 procent innehar andra positioner.

Tillsammans belyser svaren frågorna från olika håll och uppvisar en relativt splittrad syn inifrån branschen. Det är

inte entydigt vari de största utmaning-arna ligger, vad branschen gör bra eller borde göra bättre.

Lönsamhet största utmaningenVilka är då de största utmaningarna som möter läkemedelsindustrin i Sveri-ge i dag? När branschen själv svarar på frågan säger 56 procent att det handlar om finansiering och möjligheten för in-dustrin att tjäna pengar (figur 1). Sva-ren berör både problematiken med vår-dens begränsade resurser och den ökande prispressen från upphandlingar och ge-nerika.

Därefter, på andra plats bland utma-ningarna, kommer market access som nämns av 39 procent av respondenterna.

Här handlar det om att få tillgång till, och hitta samarbetsformer med, sjukvår-dens olika beslutsfattare. Så här skriver en respondent:

”Access till våra viktiga kunder; de kun-der som i dag styr över rekommendationer inom mindre regioner. Det krävs att sjuk-vården och industrin samarbetar för att pa-tienten ska få så god vård som möjligt! Att modern behandling måste vara kostnadsef-fektiv är självklart; men om budgeten stryps allför hårt från styrande organ kommer det att bromsa utvecklingen vilket får negativa konsekvenser för sjukvård och patient!”

Många menar att den största utma-ningen är att få sjukvården att se nyttan med läkemedelsindustrin. Industrin vill


Vad tycker läkemedelsbranschen om sin egen framtid? Vilka frågor sätter branschen högst när den får tycka till? Pharma Industry har tillsammans med Opticom International Research genomfört en undersökning där medarbetare inom den svenska läkemedelsindustrin fått komma till tals. Svaren visar till stora delar upp en bransch med traditionellt synsätt och internt fokus på lönsamhet och kortsiktiga utmaningar.

Vilka anser du är de största utmaningarna för läkemedelsindustrin i Sverige idag?Finansiering - möjligheten för industrin att få tjäna pengar,56Market access - få tillgång till (hitta samarbetsformer med) sjukvårdens olika beslutsfattare,39Innovation - att få fram nya produkter,20

Har du några förslag på vad som skulle kunna förbättras i samverkan mellan läkemedelsindustrin och sjukvården i Sverige?Bättre samarbete och samverkan med sjukvården,39Ökad acceptans inom sjukvården för industrin som en viktig aktör och partner,39Sundare och enklare samverkansregler (minska byråkratin),17

Är det något som läkemedelsindustrin i Sverige gör idag som vi absolut inte borde göra?Nej, inget ,41Accepterar och ligger lågt i debatten. Står inte upp för branschen.,13Samarbetar för lite - motarbetar varandra inom branschen,07

56%

39%

20%

0%10%20%30%40%50%60%

Finansiering -möjligheten för

industrin att få tjäna pengar

Market access - få tillgång till (hitta samarbetsformer med) sjukvårdens

olika beslutsfattare

Innovation - att få fram nya produkter

Bas: 144 Inget svar: 2 Vet ej: 0

Vilka anser du är de största utmaningarna för läkemedelsindustrin i Sverige idag?

39% 39%

17%0%

10%20%30%40%50%60%

Bättre samarbete och samverkan med

sjukvården

Ökad acceptans inom sjukvården för

industrin som en viktig aktör och

partner

Sundare och enklare samverkansregler

(minska byråkratin)


Har du några förslag på vad som skulle kunna förbättras i samverkan mellan läkemedels-industrin

och sjukvården i Sverige?

41%40%

50%

60%

Är det något som läkemedelsindustrin i Sverige gör idag som vi absolut inte borde göra?

Figur 1.


vinna respekt för sitt arbete. En balans mellan industrin och vården där de del-tar på lika villkor efterfrågas och båda parter inser att man vinner på mötet. Ett bättre rykte bland allmänheten och för-ståelse för att branschens vinstintresse är en förutsättning för att nya läkeme-del ska kunna forskas fram, efterfrågas också.

Läkemedelsutveckling har blivit dy-rare, det är svårare att hitta generella preparat, kraven från regulatoriska myn-digheter ökar liksom den generiska kon-kurrensen. Trots det är det bara 20 pro-cent av respondenterna i undersökningen som spontant anser att innovation eller den minskande läkemedelsforskningen är en viktig utmaning.

Att kunna ta betalt för sina produkter och få samverka med sjukvården kom-mer högre upp på företagens dagord-ning.

Samverkan en knäckfrågaBristen på samverkan med sjukvården är ett återkommande tema i undersök-ningen.

Så här skriver en av respondenterna:”Vi har en mycket märklig situation där

vi har vår vara och en stor del av kunska-pen men man vill inte träffa oss. Ett öpp-nare klimat där rollerna är tydliga skulle gynna alla.”

Samverkan med vården är en knäck-

fråga. När undersökningens respon-denter får bedöma hur väl samverkan

Vilka anser du är de största utmaningarna för läkemedelsindustrin i Sverige idag?Finansiering - möjligheten för industrin att få tjäna pengar,56Market access - få tillgång till (hitta samarbetsformer med) sjukvårdens olika beslutsfattare,39Innovation - att få fram nya produkter,20

Har du några förslag på vad som skulle kunna förbättras i samverkan mellan läkemedelsindustrin och sjukvården i Sverige?Bättre samarbete och samverkan med sjukvården,39Ökad acceptans inom sjukvården för industrin som en viktig aktör och partner,39Sundare och enklare samverkansregler (minska byråkratin),17

Är det något som läkemedelsindustrin i Sverige gör idag som vi absolut inte borde göra?Nej, inget ,41Accepterar och ligger lågt i debatten. Står inte upp för branschen.,13Samarbetar för lite - motarbetar varandra inom branschen,07

56%

39%

20%

0%10%20%30%40%50%60%

Finansiering -möjligheten för

industrin att få tjäna pengar

Market access - få tillgång till (hitta samarbetsformer med) sjukvårdens

olika beslutsfattare

Innovation - att få fram nya produkter


Vilka anser du är de största utmaningarna för läkemedelsindustrin i Sverige idag?

39% 39%

17%0%

10%20%30%40%50%60%

Bättre samarbete och samverkan med

sjukvården

Ökad acceptans inom sjukvården för

industrin som en viktig aktör och

partner

Sundare och enklare samverkansregler

(minska byråkratin)


Har du några förslag på vad som skulle kunna förbättras i samverkan mellan läkemedels-industrin

och sjukvården i Sverige?

41%40%

50%

60%


41%

13% 7%0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Nej, inget Accepterar och ligger lågt i debatten. Står

inte upp för branschen.

Samarbetar för lite -motarbetar varandra

inom branschen



Figur 2.

Figur 3.fungerar i dag blir det genomsnittliga utlåtandet ett medelmåttigt 5,6 på en skala mellan 1 och 10, där 10 motsvarar mycket bra. Om man blickar framåt och gissar hur samverkan kommer fungera om fem år ökar den siffran något till 6,0 på samma skala. 48 procent tror på en förbättring av relationerna om fem år, medan 24 procent tror att de kommer att vara oförändrade och 27 procent att de till och med kommer att försämras ytterligare.

För att få till stånd en förbättring i samarbetet efterfrågar branschen bättre samverkan med sjukvården. 39 procent av respondenterna ger svar som ökad ac-cess till sjukvårdspersonalen, ökad öp-penhet, ökat samarbete, tvärfunktionella samarbetsteam och ärlig och rak kom-munikation (figur 2).

39 procent tycker att en förändring av vårdens syn på läkemedel och läke-medelsindustrin behövs för att samver-kan ska kunna fungera och efterfrågar ökad acceptans inom sjukvården för in-dustrin som en viktig aktör och partner. 17 procent efterfrågar sundare och enk-lare samverkansregler: ”Förenkla samar-betet, avbyråkratisera, men håll etiken högt.”

”Borde sluta tacka och bocka”Självkritiken inom branschen är inte sär-skilt stor. 41 procent i undersökningen kan inte komma på en enda sak som lä-kemedelsindustrin gör i dag som abso-lut inte borde göras (figur 3). Om något skulle kunna förbättras så är det bran-schens förmåga att stå upp för sig själv.

Några av rösterna från enkäten:

Respondenternas svar uppvisar relativt få exempel på kreativitet och nya sätt att tänka kring industrins roll som aktör i sjukvården.”

Trender

PROCAST MEDIA- NORDENS LEDANDE VÄNTRUMSMEDIA

TV-kanalerna sänds i väntrum och behandlings-rum inom vården och tandvården. Procast Media erbjuder dig som annonsör en TV-kampanj som når alla målgrupper. Med våra TV-kanaler får du både ljud och bild.

Unik miljö med minimalt brus

77% av besökarna kunde spontant namnge minst ett av våra reklambudskap (GFK)

Styr kampanjen rikstäckande, regionalt eller lokalt

1 745 skärmar över hela Sverige

Du når 1 520 000 kontakter i månaden

För att öka försäljningen erbjuder vi sampling direkt i väntrummen. Har du ingen reklamfilm? Vi hjälper dig med produktionen!

KONTAKTA OSS!Boris Halfar, 08-586 158 10Pontus Göth, 08-586 158 11eller sms:a procast till 72456 så kontaktar vi dig!

PROCASTMEDIA

ALLA ÄRDÄR!

PROCASTMEDIA

PROCASTMEDIA

PROCASTMEDIA

PROCASTMEDIA

PROCASTMEDIA

PROCAST MEDIA ABHÄSTHOLMSVÄGEN 32 NACKA | 08-586 158 00 | [email protected] | WWW.PROCASTMEDIA.SE

KAMPANJBoka innan v. 39 och ange kod ”PI” så

förlänger vi er kampanj med 30%!


”Vi borde sluta tacka och bocka och i stäl-let tala om var skåpet ska stå.”

”Vi i industrin borde stå upp för vår verk-samhet och tvätta bort stämpeln om att vi är oseriösa och bara tjänar pengar.”

Figur 4.

13 procent delar uppfattningen att in-dustrin ligger för lågt i debatten och inte tar argumentationen för att försöka för-bättra sitt oförtjänt dåliga rykte. Frågan ”Vad gör LIF?”, väcks också. Branschens gemensamma röst skulle kunna ha en starkare opinionsbildande roll. 7 pro-cent av respondenterna tycker att man

samarbetar för lite, eller kanske till och med motarbetar varandra, inom bran-schen. Pajkastning mellan konkurren-ter, smygfotografering vid utställningar eller att man försöker sänka varandra på ett ovetenskapligt sätt missgynnar indu-strin som helhet.

Hur viktigt anser du att det Š r fš r lŠ kemedelsindustrin i Sverige att fš ra en dialog med respektive aktš r nedan?Andra 5,48

AllmŠ nheten 7,22

TjŠ nstemŠ n pŒ riksnivŒ7,55

Patienter & patientfš reningar7,77

Politiker pŒ riksnivŒ 7,86

Politiker inom landsting & regioner7,91

TjŠ nstemŠ n inom landsting & regioner8,04

Professionen, dvs. lŠ kare & sjukskš terskor9,13

Expertgrupper & lŠ kemedelskommittŽ er9,41

5 6 7 8 9

Andra

Allmänheten

Tjänstemän på riksnivå

Pa;enter & pa;en=öreningar

Poli;ker på riksnivå

Poli;ker inom lands;ng & regioner

Tjänstemän inom lands;ng & regioner

Professionen, dvs. läkare & sjuksköterskor

EFpertgrupper & läkemedelskommiGHer


!"#$%&'()*$+,-.#$/"$+0$/.*$1#$23#$41'.5./.4-&,/"-*#&,$&$6%.#&).$+0$23#+$.,$/&+47)$5./$#.-8.'(%.$+'*3#$,./+,9$

PROCAST MEDIA- NORDENS LEDANDE VÄNTRUMSMEDIA

TV-kanalerna sänds i väntrum och behandlings-rum inom vården och tandvården. Procast Media erbjuder dig som annonsör en TV-kampanj som når alla målgrupper. Med våra TV-kanaler får du både ljud och bild.

Unik miljö med minimalt brus


Styr kampanjen rikstäckande, regionalt eller lokalt

1 745 skärmar över hela Sverige

Du når 1 520 000 kontakter i månaden

För att öka försäljningen erbjuder vi sampling direkt i väntrummen. Har du ingen reklamfilm? Vi hjälper dig med produktionen!

KONTAKTA OSS!Boris Halfar, 08-586 158 10Pontus Göth, 08-586 158 11eller sms:a procast till 72456 så kontaktar vi dig!

PROCASTMEDIA

ALLA ÄRDÄR!

Unik miljö med minimalt brus PROCASTMEDIA


PROCASTMEDIA

Styr kampanjen rikstäckande, regionalt eller lokaltPROCASTMEDIA

1 745 skärmar över hela SverigePROCASTMEDIA

Du når 1 520 000 kontakter i månadenPROCASTMEDIA

PROCAST MEDIA ABHÄSTHOLMSVÄGEN 32 NACKA | 08-586 158 00 | [email protected] | WWW.PROCASTMEDIA.SE

Pontus Göth, 08-586 158 11eller sms:a procast till procast till procast72456 så kontaktar vi dig!72456 så kontaktar vi dig!72456

ALLA ÄRDÄR!

HÄSTHOLMSVÄGEN 32 NACKA | 08-586 158 00 | [email protected] | WWW.PROCASTMEDIA.SE

KAMPANJBoka innan v. 39 och ange kod ”PI” så

förlänger vi er kampanj med 30%!


Vilka är de största hoten för läkemedelsindustrin i Sverige idag?Regleringar, restriktioner, upphandlingar,42Resursbrist ,39Minskad forskning ,30

Vilka är de största möjligheterna för läkemedelsindustrin i Sverige idag?Samarbeten med sjukvårdens olika aktörer,30Forskning och utveckling - nya preparat,23Förbättra branschens rykte och bli en aktör som inger förtroende,10

41%

13% 7%0%

10%

20%

30%

40%




inom branschen


42% 39%30%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Regleringar, restriktioner,

upphandlingar

Resursbrist Minskad forskning


Vilka är de största hoten mot läkemedelsindustrin i Sverige idag?

30%23%

10%0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Samarbeten med sjukvårdens olika

aktörer

Forskning och utveckling - nya

preparat

Förbättra branschens rykte och bli en aktör som inger förtroende


Vilka är de största möjligheterna för läkemedelsindustrin i Sverige idag?

Figur 5.

Traditionell syn på att säljaBranschens dåliga rykte och behovet av ökat samarbete är ett återkomman-de tema genom hela undersökningen. Spontant nämns i stort sett uteslutande sjukvården som den part man behöver förbättra sin relation till. Men delvis ses även allmänhetens negativa inställning till branschens drivkraft i form av ekono-misk lönsamhet som ett problem.

När respondenterna i undersökning-en ombads bedöma hur viktig dialogen med ett antal olika aktörer är hamnade läkemedelskommittéer och professionen på en tydlig första plats (figur 4). Det är läkare som ses som den huvudsakliga målgruppen, precis i enlighet med hur industrin traditionellt skött sitt säljarbe-te. Även om allmänheten visar bristan-de förståelse för att läkemedelsindustrins ekonomiska vinster är en förutsättning för framtida läkemedelsutveckling ses inte den dialogen som avgörande.

Hot och möjligheterDet är regleringar, restriktioner och upp-handlingar, det vill säga delar av sam-hällsstrukturen, som sätter begränsning-ar och upplevs som det största hotet mot den svenska läkemedelsindustrin i dag (figur 5).

42 procent av respondenterna i un-dersökningen nämner faktorer som res-triktioner för introduktion av nya läke-medel, regleringar av samarbetet med vården och kostnadsrestriktioner när de

får frågan om vilka stora hot de ser mot industrin.

Exempelvis: ”Att tjänstemän tror att läkemedel inte

tillför någon nytta och begränsar kunniga läkares möjlighet att nyttja innovativa lä-kemedel.”

”Att politiska beslut går mot att vi ska behandla med läkemedel som är bra nog; inte det bästa. Detta urholkar investeringar för nya läkemedel.”

Resursbrist är också något som många tar upp som ett hot. 39 procent pratar om bristen på pengar hos vården, dålig subventionering och prispress. Minskad forskning hamnar också högt upp på lis-tan över hot och nämns av 30 procent; brist på innovationer och höga kostnader för forskning är några exempel:

”Att det inte finns budgetutrymme för nya innovativa läkemedel i Sverige. Det kan inne-bära att svenska patienter riskerar en sämre vård och att läkemedelsföretag inte satsar på forskning och investeringar i Sverige.”

”Bristande tillgång på kapital för att kunna bedriva kliniska prövningar. Avsak-nad av forskningsmiljöer som kan komma med nyskapande originalidéer och bristande utbyte av forskningsidéer mellan akademin och industrin”.

Men framtiden bjuder inte bara på hot. Branschen ser också möjligheter. 30 procent tror att nya samarbeten med

vårdens olika aktörer kommer att leda framåt (figur 6).

”Att man kan bygga upp strukturer och skapa en win-win-situation både för vården och industrin. Kan vi ta fram tillräckligt bra produkter som kunden vill ha kan vi genom detta samarbete utöva påtryckningar på be-slutande organ att ta med nya produkter på rekommendationslistor i ett tidigt stadium. Genom detta samarbete kommer produkten snabbare ut till slutkunden, det vill säga pa-tienten, som således mycket snabbare kan åt-njuta en moderniserad vård.”

23 procent ser nya möjligheter genom forskning och utveckling. Men åsikterna går isär kring vilka forskningssatsningar inom läkemedelsområdet som skulle ge störst samhällsnytta. Närmare 30 olika forskningsområden nämns i undersök-ningen som svar på frågan om samhälls-nyttig forskning.

Det vanligaste svaret, med 26 pro-cent av respondenterna, är att onkologi är det område där forskning skulle löna sig mest. Sedan kommer en rad förslag som nämns av cirka 10 procent vardera; diabetes, neurodegenerativa sjukdomar, hjärtkärlsjukdomar och övervikt är tänk-bara forskningsområden. 8 procent ser en ekonomiskt lönsam framtid för individu-aliserade behandlingar.

En bransch under utvecklingLäkemedelsbranschen är en bransch un-der utveckling. Den största förändring-en under de senaste fem åren är enligt branschen själv det nya samverkansav-talet mellan Sveriges kommuner och landsting och LIF. 31 procent av under-sökningens respondenter tycker att av-talet städat upp i branschen, rensat ut avarter i umgänget med sjukvården och skapat en bättre grogrund för samarbete (figur 7).

Några röster:”Jag tycker personligen att det är bra med

LIF-reglerna som reglerar vad vi får och inte får göra. Jag ser det som oerhört positivt att inte behöva konkurrera med vinprovarresor och golfturneringar utan med trovärdighet och kunskap om våra läkemedel.”

”Jag tycker att debatten som drivs med de beslutande organen både på riksnivå samt regionalt har fått en bättre höjd. Fler po-litiker och tjänstemän engagerar sig i sjuk-vårdsfrågor vilket är mycket viktigt både i


nutid och framtid. Genom denna dialog ska-pas förutsättningar för bättre samarbetsfor-mer och högre kvalitet. Jag tycker också att vårt erbjudande är mycket skarpare i dag. Jag upplever att aktörerna inom industrin är bredare i sin kunskap och bättre på att helt enkelt utföra sitt arbete. Industrin har börjat göra sin läxa och skiftat över fokus på kvalitet och samarbete i stället för kvan-titet och väskdängarattityd. Detta skifte är också ett viktigt framsteg. Värt att notera är att vi ännu inte nått hela vägen fram. Det krävs ett hårt arbete för att tvätta bort tidi-gare misstag.”

Vi har också sett en rad medicinska framsteg de senaste fem åren. I under-sökningen är det 25 procent som tyck-er att industrins största framsteg utgörs av innovationer inom olika medicinska områden. Biologiska läkemedel och nya cancerbehandlingar är de som nämns av flest respondenter med 8 respektive 5 procent av svaren.

Och fler förändringar väntar. På frå-gan vilka som kommer vara de största förändringarna för läkemedelsindustrin de kommande fem åren svarar 29 pro-cent att det kommer att bli ett skifte i beslutsfattande så att det blir betalare av läkemedel som i allt högre grad bestäm-mer vad läkare förskriver (figur 8).

En röst:”Jag tror att politiker kommer att besluta

om nya reformer där de lokala beslutsfattar-na kommer att ha mindre betydelse i fram-tiden. Myndigheter kommer ta övergripande beslut vilket gör att läkarnas förskrivnings-rätt indirekt kommer att påverkas. Det kan komma att påverka både positivt och nega-tivt.”

Vilka är de största hoten för läkemedelsindustrin i Sverige idag?Regleringar, restriktioner, upphandlingar,42Resursbrist ,39Minskad forskning ,30

Vilka är de största möjligheterna för läkemedelsindustrin i Sverige idag?Samarbeten med sjukvårdens olika aktörer,30Forskning och utveckling - nya preparat,23Förbättra branschens rykte och bli en aktör som inger förtroende,10

41%

13% 7%0%

10%

20%

30%

40%




inom branschen


42% 39%30%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Regleringar, restriktioner,

upphandlingar

Resursbrist Minskad forskning


Vilka är de största hoten mot läkemedelsindustrin i Sverige idag?

30%23%

10%0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%


aktörer

Forskning och utveckling - nya

preparat

Förbättra branschens rykte och bli en aktör som inger förtroende



Vilka är läkemedelsindustrins största framsteg i Sverige de senaste fem åren?Samverkansavtalet & LIFs sam-verkansarbete,31Innovationer ,25Vet ej ,13

Vilka tror du kommer att vara de största förändringarna för läkemedelsindustrin i Sverige de kommande fem åren?Skifte i beslutsfattandet,29Traditionellt säljarbete försvinner/minskar,25Finansiella åtstramningar,21

31%25%

13%0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Samverkansavtalet & LIFs sam-

verkansarbete

Innovationer Vet ej


Vilka är läkemedelsindustrins största framsteg i Sverige de senaste fem åren?

29%25%

21%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Skifte i beslutsfattandet

Traditionellt säljarbete

försvinner/minskar

Finansiella åtstramningar


Vilka tror du kommer att vara de största föränd-ringarna för läkemedelsindustrin i Sverige de

kommande fem åren?

Figur 6.

Figur 7.

Vilka är läkemedelsindustrins största framsteg i Sverige de senaste fem åren?Samverkansavtalet & LIFs sam-verkansarbete,31Innovationer ,25Vet ej ,13

Vilka tror du kommer att vara de största förändringarna för läkemedelsindustrin i Sverige de kommande fem åren?Skifte i beslutsfattandet,29Traditionellt säljarbete försvinner/minskar,25Finansiella åtstramningar,21

31%25%

13%0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Samverkansavtalet & LIFs sam-

verkansarbete

Innovationer Vet ej


Vilka är läkemedelsindustrins största framsteg i Sverige de senaste fem åren?

29%25%

21%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Skifte i beslutsfattandet

Traditionellt säljarbete

försvinner/minskar



Vilka tror du kommer att vara de största föränd-ringarna för läkemedelsindustrin i Sverige de

kommande fem åren?

Figur 8.

Ett nytt synsätt – outside-in i stäl-let för inside-out – med utgångs-punkt från beslut-fattarnas agenda skulle kunna ge delvis andra svar på våra frågor.”

30% 23%

10% 0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%


aktörer

Forskning och utveckling -‐ nya

preparat

FörbDEra branschens rykte och bli en aktör som inger förtroende



29% 25%

21%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

+ki.e i 0esl3tsfa7an9et

:ra9i<=nellt s>ljar0ete försvinner/minskar



!ilka tror du kommer a. vara de största föränd5ringarna för läkemedelsindustrin i Sverige de

kommande fem åren?


vården. Detta är sannerligen ett problem och det lär inte bli lättare framöver – hur ska man då agera för att fortsättningsvis få informera om nya preparat och bidra som en viktig aktör inom svensk sjuk-vård?

Respondenternas svar uppvisar rela-tivt få exempel på kreativitet och nya sätt att tänka kring industrins roll som aktör i sjukvården. Branschen borde titta utanför sina egna väggar, med en tidsho-risont bortom innevarande budgetår, för att kunna följa med i utvecklingen och anpassa sig till nya förutsättningar.

Ett nytt synsätt – ”outside-in” i stäl-let för ”inside-out” – med utgångspunkt från beslutfattarnas agenda skulle kunna ge delvis andra svar på våra frågor om branschens utmaningar, hot och möjlig-heter, och öppna upp för nya lösningar och bana väg för branschens nya roll i framtiden.

Åsa LindeLöf undersöknings-

ansvarig, Opticom

Figur 9.

25 procent tror att det traditionella säljarbetet kommer försvinna helt eller i alla fall minska:

”Färre produktspecialister/marknadsrepre-sentanter och fler medicinskt kunniga med-arbetare som får vara ute och marknadsföra läkemedel med information som ligger utan-för FASS texten. Det kommer att bli ännu svårare med customer access. Terapiområdes-grupper med mandat att skriva nationella riktlinjer kommer att vara de mest viktiga kunderna och den enskilde läkaren kommer inte att ha så mycket att säga till om.”

21 procent tror att finansiella åt-stramningar och prispress kommer att vara den största förändringen som indu-strin måste möta de närmsta åren.

Trots den tröga samverkan med vår-den, branschens upplevt dåliga rykte och de minskade resurserna till forskning och utveckling så finns det arbetsglädje bland enkätrespondenterna. Det är kul – eller till och med mycket kul – att jobba i läkemedelsindustrin (figur 9)!

Internt fokus på lönsamhet Resultatet av undersökningen uppvisar en bransch med internt fokus på lönsam-het och kortsiktiga utmaningar och en traditionell syn på vilka hot industrin står inför. Respondenterna är nöjda med det egna arbetet och ser främst problem utanför den egna organisationen; som exempelvis andra aktörers avsaknad av förståelse för vad industrin bidrar med.

Det finns få indikationer på att industrin tänker på de långsiktiga problem man har framför sig.

Detta interna fokus är ett hot i sig! Industrins marknader befinner sig i

en dynamisk fas med snabba och stora förändringar; beslutsfattarna ändras och blir flera samtidigt som resurserna blir mindre vilket skapar en reell press, inte minst prismässigt. Tiden för verkligt storsäljande preparat är förbi. Affärsmo-dellen där så kallade blockbuster-läke-medel finansierar dyr läkemedelsutveck-ling fungerar inte längre.

Industrin måste därför söka nya vä-gar. Myndigheterna har en mer restriktiv syn på godkännande av nya preparat och framtiden ser i mycket ut att fokusera på nya läkemedel anpassade till mindre grupper av patienter, baserade på gene-tiska markörer eller bättre diagnostik.

Outside in i stället för inside outDetta sätter press på industrins värde-kedja. Andelen läkemedelsprojekt som överlever hela resan från upptäckt till klinisk praxis har fallit dramatiskt. In-dustrin behöver anpassa sig för att över-leva, bland annat genom att öka produk-tiviteten av sina forskningsaktiviteter och hitta sätt att utveckla nya läkeme-del snabbare och billigare för att kunna behålla en acceptabel lönsamhetsnivå.

Det traditionella säljarbetet blir svå-rare. Svaren i undersökningen återkom-mer till problemen kring att få access till

Mycket kul ,42

Kul ,42

Varken eller ,08

Inte kul ,05

Inte alls kul ,04

42%

42%

8%

5% 4%

!"r %"& '()%er +" ,- +e' .r ,- ,r/e', i123 &.%e3e+e&4i1+"4'ri1 i Sverige?

Mycket kul

Kul

Varken eller

Inte kul

Inte alls kul



Trender

I 25 år har Nomi/SMI levererat a� ärsdata till Life Science-branschen. Vårt uppdrag har varit att identi� era och vårda kundernas mest lönsamma kunder (CRM). Genom lyhördhet för kundernas behov, hög servicevilja och innovationstakt blev Nomi störst i Norden. Samtidigt byggde Cegedim upp motsvarande ledarposition i resten av världen.

Nu fusioneras Nomi med Cegedim till Cegedim Norden. Därmed skapas det första globala CRM-företaget inom Life Science. Nomis tjänster integreras med Cegedims.

Nu blir vi tillräckligt stora för att leda utvecklingen av nya CRM-tjänster för den globala marknaden, och � nns tillräckligt nära för att leva upp till våra kunders kvalitetskrav.

För visst är det skillnad på en adress och en lönsam adress.

Peter Norrgård, vd på Nomi, kvarstår som chef för CRM-tjänsterna i Norden.

Besöksadress: Sveavägen 151Postadress: Nomi 113 90 STOCKHOLMTel: +46 8 555 21 400 Fax: +46 8 555 21 [email protected] // www.cegedim.se Come Partner with Us

NY STYRKA. NY FÖRMÅGA.

Två CRM-företag har gått samman.Ny styrka. Ny förmåga.

Annons_Cegedim_HT09_REPRO.indd 1 2009-12-01 10.53


Trender


Ökad adherence innebär såväl förbättring för patienten som ökad försäljning!

Den faktiska betydelsen av ”adheren-ce” är enligt Prismas Modern engelsk-svensk ordbok ”hålla fast vid”, ”tillgi-venhet”. Vilket är precis vad det handlar om i slutändan. Att hålla fast vid den behandling man fått sig rekommenderad av sin vårdgivare.

Majoriteten av den forskning som finns inom området har fokuserat på det som vi snarare benämner följsamhet (compliance), det vill säga i vilken ut-sträckning patienten tar sina mediciner på uppmaning av sin vårdgivare.

Begreppet adherence är bredare och omfattar därmed ett stort antal andra hälsorelaterade beteenden utöver att en-bart ta sina förskrivna läkemedel. Till exempel att uppsöka vårdgivare, häm-ta ut förskrivna mediciner på apoteket, komma på återbesök och att klara av beteendeförändringar avseende sådant som egenvård, personlig hygien, rökav-vänjning, kosthållning och fysisk trä-ning etc.

Ytterligare en väsentlig skillnad är att den rekommenderade behandlingen skall ha överenskommits i samförstånd mellan patient och läkare. Patienten be-traktas inte längre som en passiv mot-tagare av vårdgivarens beslut.

Vid The WHO Adherence Meeting 2001 fastställde delegaterna följande de-finition av begreppet adherence(1):

”Den utsträckning i vilken patientens be-teende – att ta sina mediciner, följa kosthåll-ningsråd, och/eller genomföra livsstilsföränd-ringar – överensstämmer med överenskomna rekommendationer från en vårdgivare.”

Vad innebär adherence för patien-ten?

Om vi börjar litet mjukt med att titta på vad förbättrad adherence betyder för patienten, kan vi redan vid ett relativt snabbt skummande av litteraturen kon-statera att det finns väldigt många exem-pel på hur positiva effekterna de facto är avseende hälsa, livskvalitet och kliniska end-points.

En studie av Morisky et al anses vara något av en milstolpe i dessa samman-hang. I den utsattes de patienter som inte hamnade i kontrollgruppen för tre olika adherenceförbättrande åtgärder: sam-tal med läkare, ett familjemedlemspro-gram för att monitorera faktiskt medi-cinintag och gruppsamtal med en soci-alarbetare(2).

Femårsdata visade på en positiv ef-fekt på vikt och blodtryck i behandlings-gruppen, samt patienternas förmåga att infinna sig till bokade återbesök. Än mer slående var att totalmortaliteten var 57,3 procent lägre i behandlingsgruppen, och

ADHERENCE förbättrar lönsamhet och vårdEn förbättrad ”adherence” för patienterna innebär en mätbart förbättrad hälsa. Genom att till exempel utbilda patienterna i egenvård förbättrades patien-ternas glykemiska nivåer och en intensifierad kontakt med patienterna spädde på den effekten. Att adherenceförbätt-rande åtgärder dessutom leder till förbättrad lönsamhet samti-digt som man får ett ökat sam-arbete med vården gör det inte sämre, skriver Jakob Ahlstedt, projektledare, Adxto AB.


mortaliteten relaterad till hypertoni var 52,3 procent lägre.

Förbättrade insatserI en systematisk genomgång som Ren-ders et al gjort med avseende på inter-vention för att förbättra hanteringen av diabetes i öppenvården, analyserades fyr-tioen studier med mångfacetterade in-terventionsstrategier(3). Några studier in-riktade sig på den enskilde vårdgivaren, andra fokuserade mer på organisationen som helhet. Majoriteten av studierna gjorde dock ingen åtskillnad.

I femton av dessa studier adderade man patientutbildning till de åtgärder som i övrigt enbart riktade sig till vård-givarna och/eller organisationen i sig. Artikelförfattarna kunde utifrån studie-resultaten dra slutsatsen att en profes-sionell och mångfacetterad intervention leder till förbättrade insatser av vårdgi-varen och/eller organisationen. Dessut-om visade det sig att om patientinrik-tade insatser inkluderades kunde detta leda till mätbart förbättrad hälsa. Man kunde också se att specialtränade sköter-skor spelade en väsentlig roll genom att utbilda och stötta patienterna avseende följsamheten till den rekommenderade behandlingen.

I en annan metaanalys, även den på patienter med diabetes, visade det sig vi-dare att man genom att utbilda patien-terna i egenvård förbättrade patienternas glykemiska nivåer och att en intensifie-rad kontakt med patienterna spädde på den effekten(4). En effekt som visade sig klinga av när man avbröt insatserna, vil-ket indikerar att inlärt beteende föränd-ras över tiden och att man därför behöver ha återkommande insatser för att upp-rätthålla ett önskvärt beteende.

Hur påverkar förbättrad adherence försäljningen?

De ekonomiska konsekvenserna av dålig följsamhet på hälso- och sjuk-vårdskostnaderna är enorma. Enbart i USA uppskattas dessa kostnader till uppemot 300 miljarder dollar – om året(5).

Inga jämförbara data finns tillgäng-liga på samma sätt från andra delar av världen, men den allmänna uppfatt-ningen är att problematiken är mer el-ler mindre jämnt fördelad. WHO häv-dar att följsamheten avseende långtids-behandling av kronisk sjukdom ligger på i genomsnitt 50 procent i den indu-strialiserade delen av världen, och att det är än sämre i övriga delar(1). Graden av adherence avseende korttidsbehandling-ar såsom till exempel antibiotika är inte mycket bättre(6).

Sett ur läkemedelsindustrins synvin-kel borde dessa egentligen nedslående siffror betraktas som en oerhörd möjlig-het till att maximera värdet av sina pro-dukter på marknaden och kunna öka den faktiska försäljningen.

Datamonitor Group uppskattar att bättre följsamhet kan innebära så mycket som 30 miljarder dollar per år i ökad försäljning. Ett enkelt exempel visar hur detta hänger ihop; Data från Medicines Monitoring Unit (University of Dundee) visar att enbart 1/3 av alla patienter upp-visar en hundraprocentig följsamhet. En tredjedel är delvis följsamma, och den resterande tredjedelen är fullständigt icke-följsamma(7).

Anta då att ett läkemedel avsett för en kronisk åkomma kostar 3 000 dol-lar om året, att den genererar intäkter på 3 miljarder dollar och att den har en årlig omsättning av patienter på 33 pro-cent. Med andra ord drar produkten in

1 miljard dollar om året i nyförsäljning, men förlorar samtidigt 1 miljard dollar via bristande följsamhet. Det innebär att nettoeffekten är noll, och att intäkterna ligger kvar på 3 miljarder dollar.

Intäkterna ökarVad händer då om tillverkaren, via ad-herenceförbättrande åtgärder reducerar frånfället med 33 procent per år, samti-digt som de 1 miljard dollarna i nyför-säljning kvarstår? Ja, som figur 1 visar, kommer de totala intäkterna att öka från 3 miljarder dollar till 3,8 miljarder dol-lar från det första året till år tre. Det betyder en ytterligare försäljning på 1,7 miljarder dollar över hela perioden jäm-fört med ursprungsläget med den sämre följsamheten. Den sammanlagda kostna-den för adherenceprogrammet över peri-oden hamnar på ganska exakt 1 miljard dollar, vilket betyder att företaget i fråga räknar hem en ytterligare vinst på cirka 700 miljoner dollar.

En väl spenderad miljard dollar med andra ord. Företaget har ökat försäljning-en och bidragit till förbättrade hälsotal i patientgruppen, vilket i sin tur leder till att det tillverkande företaget troligen samtidigt skaffat sig en plattform för att närma sig sjukvården då man kan visa att man i någon mening är med och re-ducerar den totala sjukvårdsnotan.

Ett oerhört viktigt steg med tanke på de utmaningar som läkemedelsindustrin står inför.

Det finns många ytterligare anled-ningar till att arbeta med adherenceför-bättrande åtgärder och program, varav några berörs här nedan. Gemensamt för samtliga är att de alla i någon mening angriper ett antal av de riktigt stora ut-maningar som läkemedelsindustrin har att se fram emot de närmaste tio åren.

OBS: PWC har baserat kostnadskalkylen avseende följsamhet på antalet patienter i början på året samt hälften av ökningen av antalet patienter i slutet av året.

År

Antal patienter vid årets början

Patient-bortfall pga dålig följsamhet

Förlorad försäljning pga dålig följsamhet (miljarder USD)

Nya patienter

Nyförsälj-ning (miljar-der USD)

Antal patienter vid årets slut

Summa intäkter (miljarder USD)

Kostnad för adherence-program-met (miljar-der USD)

0 1,000,000 3.00

1 1,000,000 222,222 0.67 333,333 1 1.111.111 3.33 0.317

2 1,111,111 245,914 0.74 333,333 1 1.197,530 3.59 0.347

3 1.197.530 266,118 0.80 333,333 1 1.264,745 3.79 0.371

Trender


Till exempel:

Förändrade regelverk och mål-grupper. Hälso- och sjukvårdens be-slutsfattare och betalare har skaffat sig allt större inflytande avseende vad en-skilda förskrivare kan förskriva eller inte. Olika vårdprogram uppmuntras och er-sätter alltmer den individuella doktorns beslut, vilket också får till följd att mål-gruppen blir alltmer konsoliderad och förhandlingsstark, vilket i sin tur får avgörande effekter på möjligheterna till marknadsföring och försäljning.

De traditionella kontaktformerna för umgänget mellan förskrivare och repre-sentanter från läkemedelsföretagen är se-dan länge mycket hårdare reglerad än ti-digare, vilket innebär att en traditionell ökning av intensiteten av säljbesök inte längre är en framkomlig väg. Industrin behöver söka andra vägar för att intera-gera med förskrivarna.

Såväl industrin som vården och skattebe-talarna har mycket att tjäna på en korsbe-fruktning och ett samarbete mellan parterna. Ett samarbete som bör sträva efter att hitta strukturer, regelverk och rutiner för gemen-samma adherenceprogram.

pay-For-perFormance (p4p). Läke-medelsbolagen kommer att behöva kom-plettera sina nya mediciner med ett täm-ligen brett spektrum av vårdtjänster för att förbättra följsamheten och försvara värdet av sina produkter, då nyttoba-serad prissättning (P4P) kommer vara kutym.

SkamFilat rykte. Resultatet i en atti-tydundersökning från Harris Interactive, där man ber människor värdera hur de upplever ärligheten hos olika branscher, hamnar läkemedelsindustrin först på trettonde plats av sjutton(8). I en ganska nyligen publicerad attitydundersökning i EU, som dessutom inkluderade med-lemmar i EU-parlamentet, sågs indu-strin som alltför cyniskt vinstorienterad, för icke-transparent och alltför inaktiv i den allmänna hälso- och sjukvårdsde-batten(9).

Vad krävs för ett framgångsrikt adhe-renceprogram?Ett väl fungerande adherenceprogram måste vara specifikt utarbetat för just den patientgrupp man bestämt sig för att stödja. Graden av komplexitet varie-rar därmed och programmen kommer

alltså av nödvändighet att sinsemellan skilja sig åt.

Gemensamt för den här typen av pro-gram är dock att de alla behöver bygga på ett gediget kunnande och erfarenhet avseende adherencelösningar, och att de behöver vila på en beprövad metodik och modell. Det förutsätter också att en systemteknik finns på plats som kan hantera kvalitets- och patientdata på ett säkert och effektivt sätt och att nödvän-diga strukturer och organisation i hu-vudsak finns på plats.

Har man väl tillgång till detta är det förhållandevis enkelt att skräddarsy väl fungerande och för beställare, patient och vårdgivare enkla och handfasta ad-herenceprogram för olika terapiområden och produkter.

Jakob ahlstedt projektledare, adxto ab

En professionell och mångfacetterad intervention leder till förbättrade insatser av vårdgivaren och/eller organisa-tionen.”

Referenser:1. Adherence to Long-Term Therapies: Evidence for Action. World Health Organization, 2003.

2. Morisky DE et al. Five-year blood pressure control and mortality following health education for hypertensive patients. American Journal of Public Health,1983,73:153-162

3. Renders C,Valk G,Griffin S.Interventions to improve the manage-ment of diabetes mellitus in primary care, outpatient and commu-nity settings. Cochrane Database of Systematic Reviews, 2001.

4. Norris SLL et al. Self-management education for adults with type 2 diabetes: a meta-analysis of the effect on glycemic control. Diabetes Care, 2002, 25:1159-1171.

5. En rapport publicerad av Cutting Edge Information uppskattar att dålig följsamhet kostar det amerikanska (USA) sjukvårdssys-temet cirka USD 77 miljarder per år. Forskning utförd av Medco Health Systems påvisar att kostnaden kan vara så hög som USD 300 miljarder per år. För mer information se: Cutting Edge Information, “Pharmaceutical Patient Compliance and Disease

Management” (November 8, 2004); samt Medco Health Solutions, “New Study Finds Lack of Medication Compliance Leads to High Medical Costs” (Juni 8, 2005), http://www.informedix.com/non-compliance/Diabetes1.pdf.

6. Pharma 2020: The Vision. PricewaterhouseCoopers, 2007.

7. “Non-compliance costs drug industry dear, DrugResearcher.com (September 6, 2004), accessed April 26, 2007, http://www.in-pharmatechnologist.com/Industry-Drivers/Non-compliance-costs-drug-industry-dear .8. Harris Interactive, “Oil, Pharmaceutical, Health Insurance, Managed Care, Utilities and Tobacco Top the List of Industries That Many People Think Need More Regulation” (October 24, 2006), accessed April 26, 2007, http://www.harrisinteractive.com/harris_poll/index.asp?PID=705.

9. “We’re part of the solution, pharma tells Europe”, Pharmafocus (March 13, 2006), accessed April 26, 2007, http://www.phar-mafocus.com/cda/focusH/1,2109,21-0-0-MAR_2006-focus_news_detail-0-419431,00.html.


Läkemedelsföretaget

Globalt, svenskt och familjeägt

Octapharma


I Stockholms innerstad finns det kvar endast en större industrianläggning. Det är läkemedelsföretaget Octapharma som på Kungsholmen har cirka 650 anställda och satsar miljardbelopp på tillverkning av blodplasmaprodukter. I bolagsrötterna finns Kabi.

Inger Antonsson, David Anderssonoch Per Eriksson

Octapharma är ett internationellt läkemedelsföretag, specialise-rat på att ur human blodplas-

ma utvinna högrenade plasmaläkemedel. Företaget använder också rekombinant DNA-teknik i sin produktion.

Octapharma är Sveriges enda tillver-kare av plasmaläkemedel. På den globala marknaden är man bland de tre största plasmaföretagen. Det är världens störs-ta privatägda plasmaföretag. De främsta marknaderna är bland annat Tyskland, England, USA, Portugal, Ryssland och Sverige.

Huvudkontoret ligger i Schweiz och grun-daren och huvudägaren Wolfgang Marguerre är tysk. Hur kan det då komma sig att fö-retaget är svenskt?

– Vår far har alltid varit svag för Stockholm och vår mamma var svens-ka, säger Tobias Marguerre som är vd för Octapharma AB - den produktionsrela-terade verksamheten i Stockholm - och för Octapharma Nordic AB med försälj-ningsansvar för Norden, Östeuropa och tidigare Sovjetstater.

Det började 1983 med att Wolfgang Marguerre förvärvade en licens till en kemisk metod att döda virusceller som har ett fetthölje. Med solvent/detergent-metoden (SD) kan fetthöljet brytas ner, bland annat hos hiv-virus, och viruset oskadliggöras. Octapharma blev första företag i världen som kommersiellt an-vände SD-metoden för att få fram en vi-russäker faktor VIII för behandling av blödarsjuka. Detta var i samband med att hiv-epidemin bröt ut och Octaphar-ma kunde möta ett skriande behov av säkra plasmaläkemedel.

Just möjligheten att blixtsnabbt fatta nödvändiga beslut för att möta markna-dens skiftande behov är en av de stora fördelarna med att vara ett familjedrivet företag, enligt Tobias Marguerre. I syn-nerhet som Octapharma agerar på olika typer av marknader över hela världen.

– Familjeägandet gör också att vi är fria att investera tillbaka i företaget. Vinsterna skall inte ut till aktieägare på börsen.

Tobias Marguerre har vuxit upp med Octapharma. Plasmaprodukter är en komplex nisch och inget man lätt kom-mer in i utifrån, menar han.

– Det är speciellt att kunna hjälpa kroniskt sjuka. Jag har sett patienter


läkemedelsföretaget

xx

som tack vare rätt behandling kunnat lämna rullstolen och få ett normalt liv. Det ger mening åt alla siffror och in-vesteringar.

Octapharmas produkter säljs i över 70 länder i alla världsdelar. Egna försälj-ningskontor finns i närmare 40 länder. I övriga arbetar företaget genom agen-turer. Totalt har företaget mer än 4 000 anställda varav cirka 650 i Stockholm.

Kungsholmen centrumOctapharma verkar visserligen globalt, men en viktig del av företagets fram-

tid ligger på yttersta spetsen av Kungs-holmen i Stockholms innerstad. Detta är klassisk mark för bioteknik sedan 1890-talet.

Ända sedan Stora bryggeriet byggdes 1892 har bioteknikklustret på Kungs-holmens västra udde vuxit stadigt. En bred definition av begreppet bioteknik omfattar även jäsande verksamheter som öltillverkning och bakning. Bioteknike-poken i Hornsberg på Kungsholmen kan därför sägas ha börjat med Stora brygge-riet och Skogaholms bageri. Båda verk-samheterna är nu borta därifrån.

Nu fullföljer Octapharma traditionen och införlivar det gamla bryggerihuset i sin verksamhet. Huset är kulturmärkt och kommer att behålla sin vackra ex-teriör i renoverat skick. Invändigt sker godkända och varsamma förändringar. Det ständigt växande Octapharma skall flytta hit administrationen från grann-huset och i bottenplanen skapas ett lo-gistikcenter för plasmahantering och öv-riga råvaror.

I grundstenarna till Octapharma i Sverige finns Kabi, ett av världens för-sta bioteknikföretag. För övrigt startade

Tobias Marguerre är vd för Octapharma AB - den produktionsrelaterade verksamh� en i Stockholm

Foto

graf

Dan

Col

eman

www.docsglobal.com

Att rekryterA människor till din business är vår businessVi är den globala rekryterings experten för läkemedels-, biotech- och medtech industrin.

Antingen du är i behov av en enskild klinisk projektledare eller marknadschef för att täcka upp vid toppar, ett team av CRAs för att ta hand om en oförutsedd studie eller för att starta ett samarbeta med en Functionell Service Provider (FSP), så har vi möjlighet att tillgodose dina rekryterings önskemål.

Med över 1000 anställda i 25 länder, är vi företaget med global räckvidd och ett personligt fokus.

För att få veta mer hur vi kan hjälpa dig med dina rekryteringsbehov, vänligen kontakta oss på tel +46 8 505 211 36 eller maila till oss på [email protected]

Docs_A4_Ad.indd 1 20/10/09 10:28:00


Kabi en gång inom bryggerinäringen, just i den byggnad som Octapharma nu tar i besiktning och som än i dag kallas ”Mälteriet”.

Kabi, Kärnbolaget AB Biokemisk Industri, startade 1931 och gick suc-cessivt över till läkemedelstillverkning. Forskning på tillväxthormon inleddes på 60-talet och Genotropin lanserades 1986

(då under namnet Somatonorm), av Ka-biVitrum. Det blev ett av världens två första humana rekombinanta läkemedel. Vitrum grundades 1877 i Stockholm och anses vara Svergies första läkemedelsfö-retag. Vitrum var en av världens första tillverkare av insulin. Företaget sam-manslogs med Kabi 1978 .

Plasmaverksamheten, som i dag är kärnverksamhet inom Octapharma, star-tade på Kabi på 1940-talet.

Många är de personer som genom åren av olika företagskonstellationer har arbe-tat vidare med samma arbetsuppgifter och även kunnat sprida sina kunskaper och erfarenheter vidare till nya generatio-ner biotekniker. På så sätt finns en viktig del av svensk bioteknisk kompetens be-varad inom dagens Octapharma och bär frukt i forskningen för framtiden.

Octapharma köpte 2002 plasmaverk-samheten, som riskerade att läggas ner, av Biovitrum, en annan avknoppning från ”Kabisfären”. Företaget investerade en miljard kronor och fyrdubblade pro-duktionen av blodplasmaprodukter. Må-let i dag är dubblad produktion vilket kräver ytterligare miljarder i satsning.

– Vi satsar här därför att produktions-

anläggning och personer med rätt kom-petens finns på plats. Kunskaper från Kabi-tiden lever kvar. Mycket av det som utvecklas här kan vi föra vidare till andra anläggningar i koncernen, säger Tobias Marguerre.

Det gäller bland annat kompetensen att överföra den rekombinanta tekniken till fullskalig produktion.

Octapharmas framtidsvision är att ut-veckla nya proteiner, hitta nya behand-lingsområden och finslipa produktions-teknikerna. Företaget har vuxit varje år och har alltid gått med vinst.

Personifierat kunskapsarvUtan att oartigt gå in på en dams ålder kan ändå konstateras att Inger Antons-son, ansvarig för medicinsk marknads-föring inom Octapharma Nordic, är en

som personifierar den nedärvda kun-skapen i Octapharma på Kungsholmen. Hon började sin bana på Kabi 1969 och fortsatte via de olika företagskonstella-tionerna till det familjeägda plasmafö-retaget. Inger Antonsson är en av dem med längst erfarenhet i plasmabranschen i Sverige.

– Det är klart att så lång tid ger både bred och djup kunskap. Jag kanske har ett helhetstänkande som kan vara värde-fullt, konstaterar hon.

Hon säger att en hel del är sig likt i plasmabranschen jämfört med förr.

– Ibland får jag déja-vu-upplevelser när vi diskuterar saker som jag minns att vi pratade om på 80-talet.

Att ett nischat företag tog över plasmaverksamheten från den större koncern där hon förut arbetade tycker Inger Antonsson bara är positivt.

– Det som förut var en mycket liten, udda och ibland bortglömd del är nu kärnverksamhet i ett växande företag.

Hon betonar dock att det ingalunda står still inom plasmaområdet.

– En ständig utveckling sker av utö-kade användningsområden för produk-terna, liksom teknisk utveckling av både existerande och nya produkter. Det sker också en ständig marknadsexpansion, för vår del till nya spännande länder i Öst-europa och tidigare Sovjetstater.

Som svenskt läkemedelsföretag går Octapharma mot strömmen med sina kraftfulla investeringar i Sverige. Före-tagsledningen har bestämt att flera av

Familjeägandet gör också att vi är fria att investera tillbaka i företaget. Vinsterna skall inte ut till aktieägare på börsen.”


Från blodcentralen transporteras plasman djupfryst till Octapharma. Här utförs kompletterande säkerhetstester. Plasman delas sedan upp i olika proteingrupper eller fraktioner och går igenom renings- och virusinaktiveringssteg innan de olika läke-medlen fylls på flaska. Vissa känsliga proteiner, till exempel faktor VIII, måste frystorkas för att kunna lagras.

På produktionsanläggningen i Stockholm processas 2 500 liter plasma per dag vilket motsvarar plasma från cirka 10 000 blodgivare.

Till varje plasmaenhet hör ett provrör med samma plasma som i plasmaenheten. Den testaspå ett speciellt viruslaboratorium på förekomst av fem olika virus, hiv, hepatit A, hepatit B, hepatit C och parvovirus B19. Först när testerna är godkända, kan man läsa in varje plasmaenhets unika streckkod och plasman användas för produktion. I det första separationssteget i produktionen, den så kallade fraktioneringen tinas plasman och blandas till en plas-mapool till en slutlig temperatur av 0–2,5 grader. Därefter delas plasman upp i olika proteingrupper.

Den första beståndsdelen eller fraktionen som separeras fram är koagulationsfaktor VIII – ett protein som inte löser sig i plas-man vid upptining. Sedan sker en stegvis tillsats av etanol i allt högre koncentration. Den ändrade etanolkoncentrationen gör att resterande fraktioner i plasman avskiljs. Etanolkoncentrationen är en av de viktigaste parametrarna för att separera proteinerna i plasman, men även pH, proteinkoncentration, jonstyrka och temperatur varieras.

När etanol har tillsatts till en koncentration av cirka 20 procent fälls immunglobulinerna ut.

Det vanligaste proteinet i blodplasma, albumin, fälls ut ur blodplasman i slutet av processen då etanolkoncentrationen har blivit 40 procent. Samtliga fraktioner går sedan igenom flera reningssteg.

Alla behandlas också med minst två virusinaktiveringsmetoder. Efter alla processteg och slutformulering fylls och förpackas det färdiga läkemedlet.

TILLVERKNING AV LÄKEMEDEL UR BLODPLASMA


företagets nya produkter skall tillver-kas i anläggningen på Kungsholmen i Stockholm.

Produktionsanläggningen är mycket högteknologisk. I den hårt säkerhetsreg-lerade läkemedelsbranschen är produk-tion av blodbaserade produkter styrd av extra stränga föreskrifter. Octapharma använder bland annat en avancerad me-tod för att kontrollera att blodplasman är smittfri. Ett kvitto på att anläggningen håller högsta kvalitets- och säkerhetsnivå är att den godkänts av amerikanska lä-kemedelsverket FDA.

På Kungsholmen ligger även koncer-nens forskningsavdelning för gentekno-logisk produktutveckling och den gen-teknologiska produktionen kommer att ligga här.

När satsningen i Stockholm inleddes användes 150 000 liter blodplasma i pro-duktionen per år. På fem år växte voly-men till 600 000 liter. Målet att dubbla det till 1,2 miljoner liter är snart upp-nått. Nu går produktionen i treskift, sju dagar i veckan.

Antalet anställda i Stockholm har vuxit från 350 år 2003 till cirka 650 personer i år.

Livräddande läkemedelOctapharma tillverkar läkemedel för be-handling inom främst tre områden: blö-darsjuka (hemofili), brister i immunför-svaret och blödningsrubbningar i sam-band med intensivvård.

Den klassiska blödarsjukan beror på en brist på koagulationsfaktor VIII eller faktor IX. Patienten drabbas av spontana och upprepade blödningar i främst leder och muskler och utan behandling blir han svårt handikappad och riskerar en för tidig död.

Blödarsjuka drabbar bara män, men arvsanlaget förs vidare av kvinnor. Sjuk-domen är sällsynt och bryter ut hos en pojke per 5 000–10 000 nyfödda. I värl-den saknar cirka 70 procent av alla blö-darsjuka behandling. En annan form av blödarsjuka är von Willebrands sjukdom som kan drabba både kvinnor och män. I sin svåra form innebär den också risk för spontana blödningar i både slemhinnor och leder och muskler

I många länder ges läkemedel med koagulationsfaktor bara akut när en blödning inträffat. Men från Sverige har spritt sig behandlingsmodellen att ge

koagulationsfaktorkoncentrat förebyg-gande redan från 1–2-årsåldern. Patien-ten injiceras oftast i hemmet, 2–3 gånger per vecka.

När våra kroppar utsätts för främ-mande ämnen, exempelvis bakterier eller virus, bildar immunförsvaret antikrop-par. Gammaglobulinet i blodplasman består av antikroppar. Personer med fel på immunförsvaret saknar helt eller del-vis antikroppar. De drabbas av återkom-mande och långdragna infektioner. På sikt får de kroniska skador på andnings-vägar och lungor.

Regelbunden behandling med gam-maglobulin ökar deras motståndskraft och risken för kroniska skador mins-kar.

I andra fall kan immunsystemet bilda antikroppar mot någon del i kroppen, vilket leder till en så kallad autoimmun sjukdom. Vid en del sådana sjukdoms-tillstånd är patienten hjälpt av stora do-ser gammaglobulin.

Vid svåra olycksfall eller i samband med operationer kan en patient förlora mycket blod. Albumin är det protein i plasman som binder vatten och stora för-luster av albumin innebär risk för allvar-liga chocktillstånd. Tillförsel av albumin utvunnen ur plasma kan vara livsavgö-rande. Intensivvård kan också krävas vid svåra rubbningar i koagulationssys-temet, exempelvis efter svåra infektioner eller stora operationer. Kritiska tillstånd kan uppstå både på grund av blödningar

Inger Antonsson, ansvarig för medicinsk marknadsföring inom Octapharma Nordic, är en som per-sonifi erar den nedärvda kunskapen i Octapharma på Kungsholmen.

TILLVERKNING AV LÄKEMEDEL UR BLODPLASMA


och deras motsats, blodproppar. Då kan läkemedel som innehåller olika typer av koagulationsfaktorer vara en viktig del i behandlingen.

Råvaran från blodgivareSom blodgivare ger man mer liv än de flesta kanske tänker på. Dels liv i form av de röda blodkropparna och blodplät-tarna, som används på sjukhusen och ges till människor i akuta situationer. Dels liv i form av den plasma som avskiljs och blir råvara i tillverkningen av läkeme-del för blödarsjuka, patienter med kro-nisk immunbrist och för intensivvård,

när den inte används för patientbehand-ling.

Varje donation som en blodgivare lämnar säkerhetstestas på blodcentra-len. Sedan separeras röda blodkroppar, blodplättar och plasman, blodvätskan, var för sig. En bloddonation ger cirka 250 ml plasma. Varje enhet identifieras med streckkod.

Av all plasma i Sverige som är till-gänglig för läkemedelsproduktion går mer än 85 procent till Octapharma, landets enda tillverkare av plasmaläke-medel. Från blodcentralerna skickas den

Det som förut var en mycket liten, udda och ibland bortglömd del är nu kärnverksamhet i ett växande före-tag.


Nyanställde försäljnings-chefen för Skandinavien, David Andersson.

nedfrysta plasman till Octapharma som gör ytterligare säkerhetstester.

Varje streckkodad enhet läses in i ett datasystem så att varje donation kan spåras om det behövs. Till slut får varje plasmaenhet ett ”OK” och blandas med tusentals andra i en produktionssats för att bli läkemedel. Under tillverkningen sker ytterligare säkerhetstestning och rening.

Behovet av blodplasma är stort. Till en veckodos läkemedel för exempelvis en blödarsjuk krävs 20 liter plasma.

Ur varje liter donerad plasma utvinns flera olika läkemedel. Så en donation mångdubblar sin nytta – från en giva-re till att vara livsuppehållande för ett flertal personer med både kroniska och akuta sjukdomar.

Från nypon till humanproteinDet senaste decenniet har Octapharma satsat kraftfullt på genteknisk forskning och utveckling. Den bedrivs framför allt i Stockholm. Målet är att flera komman-de läkemedel skall produceras med re-kombinant DNA-teknik, vilket bland annat innebär en outsinlig råvarukälla med mycket hög säkerhet.

Upprinnelsen till den svenska tek-nikutvecklingen inom plasmaområdet var framställandet av C-vitaminextrakt från nypon. Samma grundteknik kunde användas för att torka blodplasma för militär användning under beredskaps-åren. Den blev sedan den första råvaran för tillverkning av plasmabaserade läke-medel.

Genombrottet för läkemedelstillverk-ning ur blodplasma i Sverige kom redan på 40-talet då Henrik Björling vid Kabi vidareutvecklade en teknik som lanse-rats av Edwin Cohn i USA. I bakgrun-


Medicinskt verktyg

för läkare. På nätet.

Nu introducerar vi NetdoktorPro.se – ett unikt medicinskt verktyg på nätet som vänder sig till läkare. Varför? Jo, vi möter behovet av en samlad mötesplats där läkare kan kommunicera med kollegor, företag och akademin. Och samtidigt hitta medicinska hjälpmedel att använda sig av dagligen: nyproducerade behandlingsöversikter, nationella och internationella riktlinjer, blanketter, instruktionsfilmer, medicinska bilder, nyheter, expertchattar med mera... ...och läkemedelsinformation från industrin, naturligtvis.

Nu är den här. Sajten som läkarna har väntat på.

Det är här du når läkarna med dina budskap.

Hur mycket vill du synas? Boka nu!

För annonsbokning: Kontakta Peter Wagén, Tel: 08- 545 158 75 [email protected]

netdoktor pro.se

Grundat: 1983

Verksamhet i Stockholm:

Sedan 2002 då plasmaenheten köptes från Biovitrum.

Anställda: Totalt ca 4000. Varav i Stockholm ca 650.

Kontor: Ca 40 länader.

Omsättning 2009: Ca 10 miljarder SEK.

Var finns Octapharma?

Huvudkontor: Lachen, Schweiz

Produktion: Stockholm, Sverige

Wien, Österrike

Lingolsheim, Frankrike

Springe, Tyskland

San Juan del Rio, Mexico

Forskning&Utveckling

Stockholm, Sverige

Wien, Österrike

Berlin, Tyskland

Frankfurt, Tyskland

München, Tyskland

Octapharmas produkter

Intensivvård

Albumin Albunorm Antitrombin Atenativ

K-vitaminberoende koagulationsfaktorer Ocplex

Virusinaktiverad plasma för transfusion Octaplas

Blödarsjuka (hemofili)

Koagulationsfaktor VIII Octanate

Koagulationsfaktor IX Nanotiv

von Willebrandfaktor Wilate

Sjukdomar i immunförsvaret

Immunglobuliner Octagam, Gammanorm

Immunglobulin anti-D Rhesonativ

OCTAPHARMA FAKTA


den fanns grundforskning av svenska nobelpristagarna Theo Svedberg och Arne Tiselius.

I dag har Octapharma över hund-ratalet medarbetare inom forskning och utveckling. Förutom i Stockholm finns forskningsanläggningar i Wien, Frankfurt, München och Berlin.

Ett viktigt mål för forskningen inom den traditionella plasmabasera-de verksamheten är att vidareutveckla än mer sofistikerade säkerhetskontrol-ler för att alltid ligga steget före de krav som ställs. Likaså att göra processerna mer effektiva för att maximalt utnyttja den värdefulla råvaran.

År 2003 slog Octapharma in på ett nytt forskningsspår – rekombinant DNA-teknik, eller hybrid-DNA-tek-nik.

Enkelt uttryckt tar man genetisk information från en mänsklig cell, ex-empelvis för produktion av en koagu-lationsfaktor i blodet, placerar genen i en human cell och låter den massföröka sig i en fermenteringsprocess. Fördelen med denna läkemedelsframställning är bland annat att råvaran är outsinlig och att läkemedlet är identiskt med den kroppsegna substansen. Sjukvården efterfrågar rekombinanta läkemedel i ökande grad. Octapharma är det första företaget som använder sig av mänsk-liga celler i rekombinant produktion av koagulationsfaktorer, i stället för celler från djur.

All genteknologisk produktutveck-ling sker i Stockholm. På kort tid har gruppen där vuxit från en person till ett fyrtiotal, varav en betydande del är disputerade.

Den första rekombinanta produkten på väg mot lansering är faktor VIII för blödarsjuka.

– Rekombinantutvecklingen ger oss ytterligare ett ben att stå på och den humana cellinjen är en plattform för framtida proteinbaserade läkemedel, säger Tobias Marguerre.

– Samtidigt är det viktigt för oss att våra plasmaläkemedel vidareutvecklas och behåller sin konkurrenskraft.

Upphandlingar är centralaEn som har stor nytta av all samlad er-farenhet på Octapharma är nyanställ-de försäljningschefen för Skandinavien, David Andersson. Han har inte job-bat med plasmaprodukter tidigare och kommer närmast från ett globalt medi-cinsktekniskt företag. David anställdes på Octapharma i januari i år.

– För varje dag blir jag mer och mer imponerad av och ödmjuk inför all den kunskap som finns i företaget, vilket både gör mig stolt och trygg, säger han efter sina sex första månader.

Familjelivet medförde flytt till Stockholm och David var inställd på att hitta ett spännande jobb i ett före-tag som hade ambitioner att växa, och med en företagskultur som präglades av resultat och nytänkande. Ett tips från vänner ledde till Octapharma.

– För det första tyckte jag att Oc-tapharma var ett intressant företag med högt tempo och ett starkt driv att utvecklas framåt. Dessutom var produktområdena spännande och gi-vande att arbeta med. Att jobba som försäljningschef för Skandinavien såg jag också som både utmanande och passande. Jag har tidigare erfarenhet att arbeta med alla tre skandinaviska länderna, och min personlighet passar för att leda och utveckla team.

I plasmabranschen sker försäljning-en oftast genom större upphandlingar från landsting, som i Sverige, eller via nationella upphandlingar, som i Dan-mark och Norge.

Octapharma deltar i 8–10 upphand-lingar varje år.

Avtalstiden för upphandlingar inom plasmabranschen varierar beroende på land, produkt och avtalsform, och sträcker sig från ett upp till sex år. Det-ta innebär att långsiktighet och nog-

Foto:Jeanette Hägglund

Jan-OlOF SmedbergSmedbergs Skrifveri

All genteknologisk produktutveckling sker i Stockholm. På kort tid har gruppen där vuxit från en person till ett fyrtiotal, varav en betydande del är disputerade.

grann planering är viktiga komponenter i marknadsföringen och försäljningen av produkterna.

Leverantörernas anbud i upphand-lingar bedöms utifrån diverse upphand-lingskriterier. De kan skilja sig åt bero-ende på produktområde och upphand-lande region, men gemensamt och åter-kommande är dock pris som ett viktigt kriterium. Sortimentsbredd och biverk-ningsprofil är andra kriterier som också har betydelse.

– I upphandlingsvärlden går det upp och ner, konstaterar David Andersson. Ibland blir det affär, ibland inte. Jag känner mig ändå väldigt trygg, efter-som jag vet att vi är ett seriöst företag med bra produkter och duktiga medar-betare.

Som försäljningschef trivs David An-dersson i familjeföretaget.

– I min vardag är Tobias Marguer-re, en av delägarna, min chef. Det ger snabba beslutsvägar och jag kan lätt föra fram åsikter och idéer. Det är en bra för-utsättning för att jag och mina kollegor skall kunna göra ett bra jobb och däri-genom blir våra kunder och i slutändan patienterna nöjda.

Moveup Consulting ABStockholm • Göteborg • Malmö • Köpenhamn • Oslo • Helsingfors

Moveup har sedan starten 2001 utvecklats till att vara en av Sveriges

mest efterfrågade rekryteringspartner inom läkemedelsindustrin,

den medicintekniska sektorn och IT-branschen. Idag täcker vi

hela den skandinaviska marknaden via egna kontor och partners.

Vi kan flytta fram även dina positioner – låt din rekrytering gå via oss!

www.moveup.se

Moveup flyttar fram dina positioner!Men bara om du arbetar inom Läkemedel, Medicinteknik eller IT.

Vi är framgångsrika när vi rekryterar. Lång erfarenhet och branschfokus är två av

anledningarna. Kombinerat med engagemang och nyfikenhet ger det oss ett rejält

försprång.

Uppdragsgivare eller kandidat? Moveup är din självklara partner oavsett om det

gäller rekrytering eller din karriär.

Vi vet var vi ska leta, därför hittar vi snabbt din nya medarbetare eller ditt nya jobb!

Vi blir gärna din rekryterings-partner. På ett villkor!

Moveup-annons_NY:Layout 1 10-03-21 20.53 Sida 1


Tufft för läkemedels-lanseringar

Launch Excellence III är den tredje undersökningen som IMS Health Consulting genomfört för att för-

stå vad som påverkar ett läkemedels framgång på marknaden vid lan-

sering. Launch Excellence III, bygger i mångt och mycket på de två undersökningar av kriterier för en framgångsrik lansering som vi genomfört 2007 och 2008. Den första 2007 omfattade 4 225 lan-

seringar, den från 2008 om-fattade 3 081 och den aktuella

Launch Excellence III från 2009 omfattar 1 388 lanseringar.

Launch Excellence I finns också kort beskriven i Pharma Industry nr 1/08

Nedgång sedan 2007 och 2008Det finns i dag ett stort antal nya prepa-rat på väg in på marknaden som skulle kunna bli ”blockbusters”, men prepara-ten kommer bara att lyckas nå sin po-tential om företagen förändrar sitt sätt att agera vid en lansering och tar hän-syn till de nya marknadsförutsättningar som gäller.

Nylanseringar når i dag lägre mark-nadsandelar efter två år på marknaden än vad de tidigare gjort. Tyvärr har tren-den från tidigare undersökningar visat sig fortsätta, och även i Launch Excel-lence III har antalet framgångsrika lan-seringar under de senaste åren minskat. Endast åtta av de nylanserade preparaten

Marknadsföring


Tufft för läkemedels-lanseringar

Marknadstillväxt för nylanserade preparat i olika länder över åren

Figur 1. Bidraget från nylanserade preparat till landets tillväxt har fortsatt att gå ner de senaste åren i de åtta länder IMS Health undersökt, mätt som bidrag under tre år efter lansering

(0,6 procent) bland de 1 388 lanseringar vi undersökte uppnådde de tre kriterier vi använt i alla tre undersökningarna.

Kriterierna är:1. Ska ha nått minst den högsta eller näst högsta marknadsandelen inom sitt tera-piområde inom ett år

2. ”Promotional Excellence”, karaktäri-serad som enastående marknadsandel i förhållande till totala reklamkostnader inom ett år av lanseringen.

3. Snabb penetration de första sex må-naderna utan nedgång närmast året där-efter.

För att kvalificera sig måste dessutom alla tre kriterierna vara uppfyllda i minst två av de åtta undersökta länderna (Eng-land, Frankrike, Japan, Italien, Kanada, Spanien, Tyskland och USA) för att bli klassad som Excellent.

Resultatet är en nedgång från 2008 med 0,7 procent (21), vilket i sin tur var en nedgång från 0,8 procent (35) år 2007. Förutom detta har marknadstill-växten för de nya preparaten varit svag, den minskar till och med på vissa mark-nader (figur 1).

Trenden kan vändaEn av de bakomliggande faktorerna – men inte den enda – vi funnit till ned-gångarna har varit låg innovationsnivå på nylanseringarna. Det finns tecken på att trenden kan vända. I pipelinen hos

många bolag finns ett stort antal nya lovande preparat som har stor potenti-al, både inom primärvården och inom specialistvården, med möjligheter att skapa nya marknadssegment och revita-lisera existerande marknader. Dock gäl-ler det att företagen agerar rätt under de nya marknadsförutsättningarna som gäller i dag.

Vad är det i dag som är annorlunda vid en lansering jämfört med för några år sedan?1. I dag finns det en stor generikamark-nad för flera stora folksjukdomar, som exempelvis hjärta-kärl, diabetes etc. Både betalare och myndigheter har motivatio-nen och medlen att kontrollera penetra-tionen av nya preparat, för att minska sina kostnader, vilket medför en blyg-

Marknadsförutsättningarna för läkemedelsbolagen när de ska lansera nya läkemedel har bli-vit allt tuffare och allt mer komplexa. Andelen framgångsrika läkemedelslanseringar har till exempel blivit allt färre under senare år, visar undersökningen Launch Excellence III som IMS Health Consulting genomfört de senaste åren. Vad kan då företagen göra åt det? Hur kan de bli bättre? Svaret är: Det gäller att våga agera på det man ser händer. Undersökningen presenteras här av senior strategic consultant Tommy Ståhl, IMS Health Consulting.

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Fšrs

Šljnin

gst

illvŠxte

ns

bid

rag

Kanada Frankrike TysklandItalien Japan SpanienStorbritanien USA


sammare potential. Vid lanseringar av nya preparat inom dessa terapiområden, blir utmaningen därför ofta att tävla om patientandelar.

Det är de patientandelar som inte blir hjälpta av behandling med generika eller inte tolererar generika, till exempel på grund av biverkningar, som de nylanse-rade preparaten tävlar om. Marknadspo-tentialen blir ofta mindre och man måste vara mer noggrann med att identifiera rätt patient där det nya preparatet har sin plats i terapin.

2. I dag finns nya beslutsfattare som in-teragerar indirekt eller direkt och som påverkar om ett preparat ska accepteras av marknaden, vilket medfört ett mins-kat värde i att enbart bearbeta den en-skilde förskrivande läkaren. De nya be-slutsfattarna påverkar en lansering antin-gen direkt för att de ”håller i pengarna” för läkemedlen, som landstingen i Sve-rige, eller indirekt via myndigheter som TLV som beslutar om subvention och prisnivå i öppenvården till patienterna.

Dessa myndigheter i olika länder god-känner allt oftare också preparat under speciella förhållanden, i samband med att subvention erhålls. Till exempel att företaget endast får marknadsföra det nya preparatet till en viss grupp av pa-tienter för att sedan återkomma efter en viss tid med ytterligare data. Allt oftare medför detta en långsammare penetra-tion av marknaden.

Samtidigt finns en nedåtgående trend i den effekt och förutsägbarhet man tidi-gare alltid har sett i förhållandet mellan förskrivarfokuserade marknadsaktivite-ter och uppnådda marknadsandelar. Det beror på ett försvagat beslutsfattande hos den enskilde läkaren. Exempelvis var an-tal besök man genomförde per läkare ti-digare ofta en dominerande aktivitet för att lyckas med en lansering.

Nu är det de nya beslutsfattarna som i allt större utsträckning avgör om det ska bli en framgång eller inte. En trend där Sverige utan tvekan är några år före många länder i Europa. Ett annat land där trenden är tydlig är England, där helt andra aktiviteter än enbart läkarbesök är avgörande om en lansering ska lyckas el-ler inte i dag (figur 2).

Dynamiska marknaden viktigFörutom ovan nämnda gäller fortfarande att ett nytt preparat måste erövra mark-nadsandelar på den dynamiska markna-den, det vill säga nyförskrivning, byte eller komplettering av ett annat preparat. Läkare är sällan benägna att initiera ett helt nytt preparat på patienter där nuva-rande behandling redan fungerar bra.

När vi tittar på det dynamiska seg-mentet på en etablerad marknad, som exempelvis diabetes, kan det vara för-vånansvärt litet och framför allt ge en mycket långsam penetration av markna-den om man enbart erövrar ett av dessa segment. Förutom att få en stark initial penetration av de dynamiska marknads-segmenten, måste det initiala upptaget följas upp med en effektiv iterering – det vill säga läkaren ska fortsätta förskriva samma läkemedel varje gång patienten kommer tillbaka – för att lyckas få ett bra totalt upptag.

De företag som ska lyckas med sin lan-sering måste fokusera på de dynamiska segmenten både i lanseringsförberedelser och i genomförandet. De måste följa upp med att mäta upptaget och agera efter vilka skäl till förskrivning de finner i sin uppföljning. Detta är helt avgörande för framgång vid lansering (figur 3).

Ett nytt preparat skapar alltid en för-väntan hos läkaren att det till exempel ska ge bättre effekt eller färre biverk-ningar. Om en tidig uppföljning av var-för förskrivning sker (den första bör ske

De företag som planerar för en lansering måste gå från att bara ”veta” att föränd-ring behövs till att genomföra”

Samband mellan marknadsandelar och läkarbesök av säljare

Figur 2. I Storbritannien finns det inte längre något samband mellan en uppnådd marknadsandel och antalet besök hos läkare. Jämförelse med Italien. Källa: IMS Health Consulting.

Marknadsföring

www.jenseus-consulting.se

Försäljning Relationer

samarbete Resultat

Vi löser säljstyrkor, vakanser, förstärker distrikt, stödjer nyanställda, kartlägger distrikt, prelanserar, bearbetar kommittéer, apoteks-bearbetning, monitorering och rekrytering av studiecentra, produktchefer, försäljningschefer, m.m.

Nu finns vi i hela Norden


inom tre månader) och skälen till för-skrivning inte stämmer med den tänkta produktprofilen kan korrigeringsåtgär-der ske omedelbart.

Detta så att läkaren inte av misstag får en felaktig bild av preparatets egen-skaper och därför slutar förskriva det.

Första halvåret är fortfarande kritiskt för framgång. Det var en lärdom redan från vår första undersökning 2007 – som fortfarande gäller. ”Fönstret” för att lyck-as med sin lansering är kort, ungefär ett halvår. Det man inte uppnår i penetra-tion av marknaden under den tiden är nästintill omöjligt att uppnå längre fram för det eller de segment man inriktat sig på. Det är fortfarande fallet i de åtta län-der vi tittat på. Bara mindre än 20 pro-cent av nylanseringar förbättrar mark-nadspenetrationen markant efter mellan 6 till 18 månader på marknaden.

Vad har vi funnit i Launch Excellence III som förutsäger vad man ska göra för att lyckas med sin lansering?

De flesta företag håller med om de nya förutsättningarna på läkemedelsmarkna-derna, men har ofta ännu inte vågat ta konsekvensen och ta steget fullt ut och agera efter vad de ser. Att vara tidigt ute upplevs ofta som mer riskabelt än att av-vakta. Men för att bli en vinnare måste man våga – och några företag är redan före och jobbar i denna riktning.

För dem som söker ett ”recept” till en lyckad lansering finns det fortfa-rande möjligheter att lyckas. Men för att få framgång måste de ta till sig ett nytt synsätt jämfört med det traditio-nella, som ofta enbart koncentrerar sig på medicinska budskap och antalet be-sök av läkare.

Vad vi funnit är att många länder i Europa börjar komma dithän att det

krävs mer än bara medicinsk dokumen-tation och budskap för att lyckas. Vi skulle vilja påstå att vi i Sverige ligger något före andra länder med att bearbeta inte bara läkare utan också andra mål-grupper, kanske tack vare bland annat att TLV är en av få myndigheter i värl-den där man bedömer både medicinska och hälsoekonomiska aspekter när man tittar på om man ska bevilja en subven-tion vid förskrivning av ett läkemedel i primärvården.

Därmed har läkemedelsbolagen ”tvingats” ta fram och kommunicera även dessa data.

Enkelt men svårtVi har identifierat tre återkommande faktorer som utmärker en framgångsrik lansering – inte helt nya men mycket viktigare att ta hänsyn till i dag än förr. De riktmärken man bör sträva efter att hålla sig till för att lyckas med nylan-seringar är:

Att erbjuda rätt värde på det nya pre-•paratet. Att göra det till rätt beslutsfattare, •inte alltid bara läkare utan allt oftare betalare.Att alla funktioner är samordnade och •med i ett tidigt skede av lanseringen.

Dynamiska och statistiska RX-segment

Figur 3. Den dynamiska andelen av marknaden för förskrivna läkemedel för 17 kroniska terapiområden. I genomsnitt representerar den dynamiska marknaden endast omkring 10 procent av den totala marknaden för ett preparat. Källa: IMS Health, analys av sjutton kroniska terapiområden med IMS NPA MarketDynamics, dec 2009.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Dynamisk Statisk

Dynamiska och Statiska Rx-segment

Proc

ent a

v Rx

ADHDAlzh

eimer

BPHHyp

erlipid

emi

KOL-Astm

aDepre

ssion

Diabete

s

HIVHyp

ertensio

nIn

som

niaM

igrä

nÖve

rakt

iv blås

aOste

oporos

Parkin

son

PPISch

izofre

niEp

elepsi

Vad vi funnit i Launch Excellence III är att många länder i Europa börjar komma dithän att det krävs mer än bara medicinsk dokumentation och budskap för att lyckas.”

Marknadsföring

DAGENS

Med en annons i Dagens Apotek når du över10 000 apotekare, receptarier och apotekstekniker.

För annonsering eller information, ring 08-566 241 30 eller gå in på sajten www.dagensapotek.se/annonsera

Sveriges STÖRSTA oberoende nyhetstidning för den nya apoteksmarknaden.

NÄSTA NUMMER UTE 21 SEPTEMBER


Låter självklart, men det räcker inte – tidigt i planeringen måste företaget dessutom hela tiden säkerställa att man jobbar med fem viktiga faktorer för att erövra marknadsandelar i ett givet seg-ment vid en lansering:

ADVOCACY Säkerställ varumärkets fö-respråkare i ett så tidigt skede som möj-ligt bland regulatoriska enheter, beta-lare, opinionsledare, nyckelförskrivare, andra beslutsfattare och patienter. Må-let är att tidigt skapa de rätta värdena för respektive grupp för att nå önskad positionering för preparatet.

APPROVAL Säkerställ registreringsgod-kännande hos regulatoriska enheter med målet att skapa rätt regulatorisk text för

rätt patientgrupp som stöder önskad po-sitionering.

ACCESS Säkerställ marknadsaccess till rätt beslutsfattare både på nationell (TLV i Sverige om primärvårdspreparat för subvention) och lokal nivå (de olika landstingens HTA-grupper eller liknan-de) för den önskade positioneringen.

ADOPTION Säkerställ varumärkets upp-tag för rätt patientgrupp i rätt segment (nyförskrivning, byte eller komplette-ring) med fokus på att segmentera för-skrivare och fokusera på opinionsledare för positionering av tidig penetration i rätt dynamiska segment.

ADHERENCE Säkerställ varumärkets följsamhet genom konkreta aktiviteter, hjälp till så att patienterna kan få sin be-handling på ett korrekt sätt och därmed uppnå önskad medicinsk effekt för alla som får preparatet.

Här följer lite mer detaljerat om de

tre faktorer som utmärker en framgångs-rik lansering vi identifierat i undersök-ningen:

1. Att erbjuda rätt värde på det nya preparatet.

Framgångsrika lanseringar drivs främst genom att det nya preparatet tydligt visar på ett värde för förskriva-ren och/eller betalaren i en given situ-ation med referens till dokumentation

Intressenter

Betalare

Förskrivare

Distributionskanaler

PatienterHälso- tekniska

utvärderingar

Svag

S

tark

Förändring av beslutskraft till icke-förskrivande intressenter

Figur 4. Förskjutningar i beslutskraft, från förskrivare till icke-förskrivare, måste adresseras tidigt i en lansering för att den ska bli framgångsrik. Källa: IMS Health Consulting.

DAGENS

Med en annons i Dagens Apotek når du över10 000 apotekare, receptarier och apotekstekniker.

För annonsering eller information, ring 08-566 241 30 eller gå in på sajten www.dagensapotek.se/annonsera

Sveriges STÖRSTA oberoende nyhetstidning för den nya apoteksmarknaden.

NÄSTA NUMMER UTE 21 SEPTEMBER


Marknadsföring

som tydligt uppfyller olika intressenters behov.

För att få med sig såväl opinionsleda-re och få regulatoriskt godkännande för försäljning krävs ett grundligt förarbete med test av ett tydligt värdeförslag som vänder sig om möjligt både till regula-toriska myndigheter och betalare. Det innebär ofta att tillfredsställa olikartade motsägande behov.

Det räcker inte att visa likvärdig medicinsk effekt med preparat på mark-naden för att få förskrivning av ett nytt preparat, det måste till något mer, till exempel lägre pris eller visad bättre medicinsk effekt.

Men en bättre effekt innebär inte självskrivet att förskrivning sker. Beta-lare eller andra myndigheter kanske inte rekommenderar användning av det nya preparatet då dessa inte anser det vara tillräckligt värdefullt för patienten/sam-

hället, eller att läkemedelsbudgeten inte räcker till och därför på olika sätt ”styr” vad läkarna ska förskriva.

I vår undersökning finner vi att fö-retag ofta står inför dilemmat att finna den rätta balansen mellan regulatoriska krav på undersökningar och förvänt-ningar från betalare på undersökningar som visar nyttan för patienten och att det är värt att betala mer för det nya preparatet jämfört med det man i dag förskriver/köper.

2. Att rikta sig till rätt beslutsfattare, inte alltid bara läkare, utan allt oftare betalarna.

Regulatoriska krav slår mot betalar-nas önskemål. Lanseringsförseningar, ökande risker och krav på större, dyrare och mer omfattande kliniska prövningar har blivit allt vanligare. Registrering en-bart under vissa förutsättningar för att få en viss tid på sig att lämna in ytterli-gare data till myndigheter förekommer allt oftare.

Betalarna å sin sida är ofta mer oroade över att ett nytt preparat verkligen kom-

mer att ge den utlovade ytterligare nyt-tan hos en viss patientgrupp och därmed ge ett mervärde jämfört med de preparat som redan finns på marknaden (ibland generika). Att inte lyckas med balansen mellan att uppnå regulatoriska krav och tillfredsställa betalarnas oro kan utan tvivel vara ett hinder för en lansering och en extra utmaning i sig.

Ett stort antal företag arbetar redan medvetet målinriktat på att säkra balan-sen i att skapa ett värde som tillfredstäl-ler både läkare och betalare, men vikten av att skapa både värdefulla kliniska på-visbara skillnader jämfört med ”state of the art” preparat men också hälsoekono-miska bevis bör trots det understrykas – båda krävs för att det ska bli en fram-gångsrik lansering.

Företagen måste alltså investera både i kliniska och hälsoekonomiska program för att skapa en värdefördel som tillgodo-

ser behoven hos flera olika intressenter. Prövningar måste planläggas med till-räckligt antal patienter för att tillfreds-ställa de regulatoriska kraven och för att kunna genomföra subanalyser inom spe-cifika patientgrupper för att visa på till exempel specifika patientgruppers skill-nad som en klar värdefördel. Företagen är, nästan utan undantag, mycket väl medvetna om ändringar i olika intres-senters betydelse (figur 4).

Men har de verkligen också ändrat sitt sätt att agera? Hur många bolag har ren-odlat sitt sätt att jobba till exempel inför en lansering med nya sätt att nå fram till nya beslutsfattare och påverkare?

Bland de företag med lanseringar vi tittade på under perioden 2005–2008 har ett antal börjat tidigare med bear-betning av olika beslutsfattare och på-verkare – dock inte alla. Internationellt samlar de viss information om betalare mycket tidigare i dag än förr. Tack vare det ges de också möjlighet att påverka utvecklingen av preparaten och att på-verka värdeförslaget tidigt, även om det sällan sker före fas III.

3. Att alla interna funktioner är sam-ordnade och med i tidiga förberedel-ser.

En mindre sammansvetsad organisa-tion kan få ett potentiellt vinnarpreparat att ”köra i diket”. Gemensamma kom-municerade mål, likartade ersättnings-/bonussystem som styr i en och samma rikting med en tidig lanseringsförbere-delse är ett måste för att lyckas med en lansering av ett läkemedel i dag.

Vikten av en organisation där alla vet målen, alla känner sig delaktiga och vet vad som ska uppnås har varit centralt i alla de framgångsrika lanseringar som IMS Health analyserat och som accen-tuerar dess avgörande roll om man ska lyckas vid en lansering.

Det kan kanske vid första anblicken verka självklart att alla vet det nya pre-paratets värdeförslag och vilken roll man själva har och hur man bäst bidrar i orga-nisationen. Trots det visar våra analyser att det är precis det som oftast brister vilket gör att man inte uppnår det man föresatt sig.

Bristen på koordinering riskerar ska-pa inkonsekvent agerande såväl inom en lokal landsorganisation som mellan olika dotterbolag. Detta leder inte säl-lan till lanseringar som är mindre bra förberedda för dagens nya mer komplexa förutsättningar och som i sin tur lätt le-der till förvirring bland beslutsfattare på grund av brist på klarhet i budskap om det nya preparatet. Exempelvis vilka pa-tienter som ska få det nya preparatet och i vilken situation de bäst har nytta av just det nya preparat.

SammanfattningDe företag som planerar för en lansering måste gå från att bara ”veta” att föränd-ring behövs till att genomföra – de mås-te överge sina ”komfortzoner” och våga agera på det de ser händer på marknaden för att lyckas med en nylansering.

Marknadsomgivningen för läkeme-delsbolag kommer att fortsätta att för-ändra sig och kommer snarare att bli mer komplex än enklare. Under senare år har det skett ett ökat inflytande från betalare och deras påverkan har föränd-rat det tidigare traditionella fokuset mot förskrivare.

Numera är det fokuset i vissa fall helt verkningslöst på vissa marknader och te-rapiområden. Samtidigt tilltar de regu-

Ska företagen lyckas med en lan-sering i dag måste de vara tidigt ute – annars har företagen ingen möjlighet att lyckas”.


TOMMY STÅHLsenior strategic

consultant, IMS Health Consulting

latoriska förväntningarna, exempelvis på säkerhet, i främst fas III och fas IV, något som markant ökar investeringarna både före, under och efter en lansering.

Företagen tvingas ut ur sina ”kom-fortzoner”, både i utvecklingsskedet och i det kommersiella stadiet av lansering-ar. I och med detta måste de säkerställa att kliniska program tidigt anpassas till betalarnas agenda. De måste även säker-ställa att de lever upp till krav från regu-latoriska enheter och opinionsledare.

Den kommersiella organisationen måste ha en mer djupgående kunskap om alla intressenters behov i varje land, och lyckas med att ta fram en effektiv strategi och säkerställa genomförandet av den lokala lanseringen i ett specifikt land. Varje land måste ägna tid och re-surser till en lansering långt tidigare än förr – ett besvärligt beslut i ljuset av att det kan bli förseningar i lanseringen. Ska företagen lyckas med en lansering i dag måste de vara tidigt ute – annars har fö-retagen ingen möjlighet att lyckas.

Framgång med lanseringen

Det finns tre karaktäristika för en fram-gångsrik lansering:

Att erbjuda rätt värde på det nya pre-• paratet

Att göra det till rätt beslutsfattare, inte • alltid bara läkare

Att alla funktioner är samordnade och • med i ett tidigt skede av lanseringen

För att lyckas med en lansering är det viktigt att man dessutom kombinerar dessa med:

• Advocacy• Approval• Access• Adoption• Adherence

Johan Lundgren, strategisk projektledare 031-60 84 [email protected]

Ellermore AB, Stora Nygatan 29, 411 08 Göteborg, tel. 031-60 84 60,Blasieholmsgatan 5, 111 48 Stockholm, tel. 08-669 50 50, www.ellermore.com

Bland våra kunder fi nns Abbott, Astra Tech HealthCare, AstraZeneca, Cederroth International (Allévo och Pharbio), Etac, Ferrosan, Getinge International (MAQUET), Johnson & Johnson,

Kvalitetsmässan, Mundipharma, Mölnlycke Health Care, Orion Pharma, Pfi zer, Procter & Gamble, Risenta, Roche Diagnostics, Semper och UCB Nordic.

Så här i valtider kanske det även är dags att tänka över

valet av byrå?

Med uppdrag som spänner över egenvårds produkter,

medicinteknik och läkemedel, jobbar vi på Ellermore för

att bli Nordens mest efter traktade reklambyrå med inriktning

på hälsa och välmående.

Nu vill vi ge dig som ännu inte är kund hos oss, chansen att

upptäcka vad det innebär.

Utmana oss med ett spännande marknadsförings uppdrag,

så presenterar vi en kreativ lösning som visar vad vi menar

med att hoppa högt innanför ramarna.

Sedan lovar vi att valet blir enkelt.

Ge mig din röst så lovar jag guld och gröna skogar.

Johan Lundgren, strategisk projektledar


Även i juli, medan de flesta av oss låg på stran-den och lapade sol, såldes läkemedel. Nedan presenteras resultatet av försäljningen till och med juli. Vi tackar Malin Österberg, IMS Health Sweden AB, för att hon levererat statistiken till oss.

Redaktionen

Min enorma känsla för marknadsförändringar håller i sig, mycket riktigt passerade Andnings-organen terapiområdet Hjärta och kretslopp. Tur för er att ni inte satte emot i vadslagningen. Nu kommer det nog att vara väldigt statiskt när det gäller terapiområden för en god stund fram-åt. Nästa förändring blir nog att Andningsorga-nen passerar Blod och blodbildande organ.

På företagslistan skedde några förändring-ar. Novartis har bra driv framåt och passera-de Astrazeneca som nu är nere på fjärde plats. Novo Nordisk och Abbott tog var sitt kliv framåt och Amgen som gick så bra sista rapporten har nu försvunnit från topp 20 och ersatts av Med-artuum som kom in på plats 20.

Branschstatistik juli 2010

Rank Rank Rank Företagsnamn Mio SEK Mio SEK +-% % av 2010 2009 Senast (koncernnivå) AIP 2010 AIP 2009 2010/2009 total 2010

1 1 1 Pfizer 3 303 3 404 -3,0% 14,9%2 15 2 MSD 2 016 2 096 -3,8% 9,1%3 4 5 Novar�s 1 775 1 676 6,0% 8,0%4 2 3 Astrazeneca 1 757 1 604 9,5% 7,9% 5 3 4 GlaxoSmithKlein 1 613 1 587 1,6% 7,3%6 6 6 Roche 1 266 1 184 6,9% 5,7%7 8 7 Orifarm 1 205 1 062 13,4% 5,4%8 9 8 Johnson & Johnson 1 193 1 260 -5,4% 5,4%9 10 9 Sanofi-aven�s 943 964 -2,2% 4,3%10 12 11 Novo Nordisk 893 845 5,7% 4,0%11 11 10 Meda 880 887 -0,8% 4,0%12 14 12 Abbo� 854 753 13,4% 3,9%13 13 13 Baxter Medical 836 816 2,5% 3,8% 14 16 14 Boehringer Ing. 712 642 10,9% 3,2%15 17 15 Lilly 655 625 4,8% 3,0%16 18 16 Bayer Schering 522 540 -3,4% 2,4%17 20 17 Merck-Serono 504 482 4,5% 2,3%18 19 18 Biophausia 433 547 -20,9% 2,0%19 20 19 Nycomed 398 421 -5,3% 1,8%20 19 NY Medartuum 393 457 -14,0% 1,8%

Totala försäljningen inkl. vet. 30 357 30 120 0,8% 100,0% (73%)** Siffran i parentes är de 20 största företagens andel av totala läkemdelsförsäljningen.

Koncernstopplista juli 2010 (MAT)

Rank Rank Rank ATC1 Läkemedelsgrupp Mio SEK Mio SEK +-% 2010 2009 2008 AIP 2010 AIP 2009 2010/2009

1 1 1 L Tumörer och Immunrubb. 5 946 5 628 5,7 2 2 2 N Centrala nervsystemet 4 985 4 978 0,13 3 4 J Infek�onssjukdomar 2 953 2 952 0,04 4 3 A Matsmältning/Ämnesoms. 2 792 2 811 -0,75 5 6 B Blod och blodbildande org. 2 658 2 644 0,56 7 7 R Andningsorganen 2 507 2 405 4,27 6 5 C Hjärta och kretslopp 2 394 2 645 -9,58 8 8 G Urin och könsorgan etc. 1 416 1 397 1,49 9 9 M Rörelseapparaten 892 967 -7,810 10 10 H Hormoner exkl. könshorm. 777 754 3,111 13 13 S Ögon och öron 698 666 4,812 12 12 D Hud 693 660 5,013 11 11 V+P Övrigt 687 724 -5,1 Totalt humanläkemedel 29 387 28 937 1,6Veterinärläkemedel 580 549 5,6Läkemedelsmarknaden totalt 29 967 29 486 1,6

Terapiområdeslista juli 2010 (MAT)

Rank Rank Rank Produkt Mio SEK Mio SEK +-% % av 2010 2009 Senast + parallell. AIP 2010 AIP 2009 2010/2009 total 2010

1 1 1 Enbrel 753 714 5,4% 11,6%2 2 3 Humira 604 490 23,1% 9,3%3 4 2 Symbicort 583 545 7,0% 9,0% 4 3 4 Remicade 503 469 7,3% 7,7%5 6 5 Atacand 355 350 1,6% 5,5%6 5 6 Lipitor 332 354 -6,2% 5,1%7 8 7 Zyprexa 326 307 6,3% 5,0%8 9 9 Hercep�n 292 270 8,0% 4,5%9 11 10 Nexium 250 251 -0,5% 3,8%10 15 13 Mabthera 249 225 10,7% 3,8%11 7 8 Cozaar 243 336 -27,7% 3,7%12 22 13 Lyrica 241 207 16,5% 3,7%13 12 12 Alvedon 233 245 -5,0% 3,6%14 13 12 Sere�de 230 228 0,9% 3,5%15 23 17 Spiriva 225 190 18,5% 3,5% 16 14 15 Advate 225 222 1,3% 3,5%17 17 16 Pulmicort 224 209 7,3% 3,4% 18 18 17 Lantus 219 211 3,6% 3,4%19 20 20 Glivec 207 196 5,5% 3,2%20 21 19 Kiovig 201 197 2,0% 3,1%

Totala läkemedelsmarknaden inkl vet 29 265 29 058 0,7% 100,0% ( 6495 6217 22,2)*

Produktnamnsgrupp är en sammanslagning av produkter som innehåller samma produktnamn t ex är Symbicort summan av Symbicort turbuhaler, S forte turb och S mite turb * siffrorna i parentes är de 20 största produkternas försäljning och andel av totalen.

Produk�opplista juli 2010 (MAT)

Trots det varma vädret har det rört på sig en hel del bland produkterna. I toppen passerade Humira Symbicort och tog över andraplatsen. Herceptin, Nexium och Mabthera passerade Cozaar som sjunker som en sten i listan. Lyrica och Spiriva tar också några kliv uppåt i listan.

Anmäl dig till ett veckovis platsannonsmail www.pharmaindustry.se

Vi skickar sedan snart två år ut ett veckovis mail med de platsannonser som lagts ut på vår webbplats. Detta för att du inte ska missa om drömjobbet helt plötsligt dyker upp. Det är förstås också ett bra sätt att hålla koll på vad konkurrenterna gör. Gå in på www.pharma-industry.se och anmäl dig eller maila oss på [email protected] så gör vi det åt dig.

Håll dig uppdaterad!


Bifall och avslag i TLV

Hälsoekonomi

Generell subventionVantas (Orion Pharma) Vantas är en gonadotropinfrisättande hormonanalog (GnRH-analog) för palliativ behandling av avancerad prostatacancer. Vantas inne-håller histrelin och används för att stry-pa tillförsel av testosteron som tumören är beroende av för att kunna växa. Me-toden kallas medicinsk kastration. Ett implantat, 50 mg, administreras sub-kutant på överarmens insida och ger en frisättning av histrelinacetat under tolv månader. Genomsnittlig behandlingstid med Vantas är, enligt företaget, 1–3 år. Om implantatet tas ut i förtid avbryts behandlingen vilket är en skillnad mot andra GnRH-analoger.

Det finns ett flertal GnRH-analoger på marknaden som administreras till pa-tienten varje till var sjätte månad. Den totala årliga behandlingskostnaden är lägre för Vantas (14 000 kronor) än för övriga GnRH-agonister (16 000–17 000 kronor) inom förmånssystemet. Anled-ningen till det är dels att läkemedelkost-naden är lägre, dels att patienten endast behöver besöka vården en gång per år för att få ett implantat insatt.

TLV accepterar samma eller lägre kostnad för ett nytt läkemedel som för det mest kostnadseffektiva tillgängliga läkemedlet inom förmånssystemet, om det nya läkemedlet har likvärdig effekt. Den lägre kostnaden för Vantas gäller enbart om patienterna behandlas i minst 10,4 månader med varje insatt implan-tat. TLV anser därför att det är viktigt att förskrivningen av Vantas följs upp för att se om Vantas i praktiken används på ett kostnadseffektivt sätt.

Med anledning av detta bifaller TLV ansökan med följande villkor:

Företaget ska komma in med en uppföljning av användningen av Van-

tas i klinisk praxis. Uppföljningen ska innehålla uppgift om behandlingstid för varje patient. Uppföljningen ska re-dovisas till Tandvårds- och läkemedels-förmånsverket senast den 1 juli 2013.

Keppra (UCB-Pharma) Epilepsi hos barn är en heterogen sjukdom som kan vara mycket allvarlig. Vid behandling med antiepileptiska läkemedel doseras läkemedlen individuellt och hög dose-ringsnoggrannhet är nödvändigt. Indi-kationen för Keppra har utökats till att innefatta behandling av barn från 1 må-nad. Tidigare var åldergränsen fyra år. Läkemedlet har i små studier visat ef-fekt och tolererats väl av patienter som behandlats från 1 månad.

Företaget ansöker om subvention för två nya förpackningar. Båda innehåller 150 ml oral lösning med koncentratio-nen 100 mg/ml. I den ena förpackningen ligger en 1-millilitersspruta (graderad i steg om 0,05 ml) sampackad och i den andra förpackningen ligger en 3-milli-litersspruta (graderad i steg om 0,1 ml) sampackad. Sedan tidigare finns en flas-ka med 300 ml Keppra och en 10-milli-litersspruta (graderad i steg om 0,25 ml) inom förmånen.

Enligt doseringsrekommendationerna i produktresumén är flaskan med 150 ml och den lilla sprutan lämplig att an-vända för behandling av barn mellan 1 månad och 6 månader, flaskan med 150 ml och den stora sprutan lämplig för att använda för behandling av barn mellan 6 månader och 4 år, och 300 ml flaskan lämplig till barn från 4 år.

Det ansökta priset på 150 ml flaskan med 1-millilitersspruta är 15 procent hö-gre per milliliter än priset för 300-mil-lilitersflaskan medan priset för 150-mil-lilitersflaskan är detsamma. Som skäl för

detta anför företaget det låga antalet pa-tienter som kan komma ifråga för den lilla flaskan.

Hållbarheten för den orala lösningen är 2 år, men 4 månader efter att förpack-ningen öppnats.

Landstingens läkemedelsförmåns-grupp har i ett yttrande till TLV föror-dat att Keppra oral lösning 150 ml bör omfattas av de allmänna läkemedelsför-månerna. Gruppen har anfört att Keppra oral lösning 150 ml är bättre anpassad till de volymer som används för de barn som den nya indikationen gäller.

De stora flaskorna orsakar, genom att hållbarheten är begränsad, att större mängder behöver kasseras. Årskostna-den för behandling av de minsta barnen blir därför i praktiken mindre med 150 ml flaska även om priset är dyrare per milliliter. Enligt TLV:s beräkningar in-träffar brytpunkten ungefär vid 7 må-naders ålder. Användningen per dos av läkemedlet är då ungefär 1 ml. Sålunda finner TLV att särskilda skäl föreligger för att bevilja subvention till den för-packning som består av en 150-millili-tersflaska och en 1-millilitersspruta med ett högre pris per ml än priset per ml för 300-millilitersflaskan.

Beträffande den förpackning som be-står av en 150-millilitersflaska och en 3-millilitersspruta ansöker företaget om subvention till samma pris per ml som den förpackning som sedan tidigare in-går i läkemedelsförmånerna. I enlighet med praxis ska denna del av ansökan bi-fallas.

Sorbisterit (Fresenius Medical Care) Patienter med sänkt njurfunktion har en ökad risk för att utveckla hyperka-lemi. Hyperkalemi beror oftast på mins-kad kaliumutsöndring hos patienter med

Här följer de beslut om läkemedelssubvention som tagits av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket under perioden 12 maj–7 juli.


sänkt njurfunktion eller minskad ut-söndring av mineralkortikoider. Unge-fär 90 procent av allt kalium utsöndras via njurarna och resterande 10 procent med avföringen.

Höga nivåer av kalium kan bland an-nat ge muskelsvaghet, rytmrubbningar och leda till hjärtstillestånd, och därför är det nödvändigt att kontrollera och reglera kaliumnivåerna hos dessa pa-tienter. Detta kan göras med hjälp av tillsats av en resin.

Sorbisterit är en resin innehållande den verksamma substansen kalciumpo-lystyrensulfat.

Sedan tidigare finns Resonium-Cal-cium på den svenska marknaden som innehåller samma verksamma sub-stans. Sorbisterit bedöms vara ett jäm-förbart läkemedel till Resonium-Calci-um som ingår i läkemedelsförmånerna sedan tidigare. Det ansökta priset för Sorbisterit är lägre än för Resonium-Calcium i den lägsta normaldosen och för den högsta normaldosen är priset ungefär detsamma. Sorbisterit skall därför ingå i läkemedelsförmånerna.

Begränsad SubventionZomig (Astrazeneca, Naramig),Relpax (Pfizer), Imigran (GSK; injektion, suppar och nässpray), Almogran (Meda), Maxalt (MSD) får alla nedan beskrivna begränsning av sin subvention:

Begränsningar Vid nyinsättning för be-handling av vuxna patienter med migrän ingår läkemedlet i läkemedelsförmåner-na endast för patienter som inte uppnått behandlingsmålen med sumatriptan i ta-blettform, eller när behandling med su-matriptan i tablettform inte är lämplig.

Villkor Företaget ska i all sin mark-nadsföring och annan information tyd-ligt informera om ovanstående begräns-ningar.

Proscar (MSD) Begränsningar Proscar ingår inte i läke-medelsförmånerna vid nyinsättning och inte heller vid förnyelse av recept då i stället generiskt finasterid kan förskrivas inom läkemedelsförmånerna.

Villkor Företaget ska i all sin mark-nadsföring och annan information tyd-ligt informera om ovanstående begräns-ningar.

Läkemedelsgruppen testosteron-5α-reduktashämmare ingår i TLV:s genom-gång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär. TLV gör följande bedöm-ning.

Det mest relevanta jämförelsealterna-tivet till originalläkemedlet Proscar är generiskt finasterid. Läkemedlen inne-håller samma substans och har bedömts som utbytbara på apotek av Läkemedels-verket.

TLV gör bedömningen att behovet av sortimentsbredd i jämförelse med andra läkemedelsgrupper är förhållandevis litet eftersom finasterid och det andra läke-medlet inom samma klass – dutasterid – är mycket lika varandra avseende med-icinsk effekt, biverkningar och använd-ningsområde. En pristolerans bör därför sättas framförallt med åtanke att ge ett utrymme åt små variationer i pris på ge-neriska alternativ.

Den billigaste generiska finasterid i den mest förskrivna dosen och i den vanligaste förpackningsstorleken kostar i dag från 1,12 kronor per tablett. Mot denna bakgrund har TLV beslutat att för testosteron-5α-reduktashämmare tilläm-pa en pristolerans på 0,88 kronor utöver

lägsta pris 1,12 kronor per tablett. De testosteron-5α-reduktashämmare som kostar mer än två kronor per tablett upp-fyller således inte förutsättningarna för att även i fortsättningen få ingå i läke-medelsförmånerna.

Underhållsförpackningen (5 mg, 98 tabletter) av Proscar från Merck Sharp & Dohme Sweden AB ligger inte inom den fastslagna pristoleransen. Denna förpackning är därför inte rimligt kost-nadseffektiv i jämförelse med övriga till-gängliga alternativ.

TLV bedömer att det kommer att leda till omställningskostnader i vården att ställa om patienter som står på Proscar till generiskt finasterid. På grund av att TLV i dagsläget inte kan påräkna att apoteken byter ut ett läkemedel som inte ingår i förmånerna mot ett som ingår, framstår inte omställningskostnaderna i detta fall som rimliga i relation till den kostnadsminskning som skulle kunna uppnås genom att Proscar inte längre tillåts ingå i läkemedelsförmånerna.

Möjligheten att få Proscar med sub-vention ska därför begränsas. Begräns-ningen innebär att produkten i fortsätt-ningen inte ska subventionernas vid ny-insättning och inte heller vid förläng-ning av recept. Då kan i stället gene-riskt finasterid förskrivas inom läkeme-delsförmånerna. Om reglerna för utbyte i framtiden möjliggör ett utbyte mellan en produkt som förlorat sin subvention och ett generiskt alternativ som finns inom förmånerna kan subventionen av Proscar komma att prövas på nytt.

TLV finner att förutsättningarna en-ligt 15§ lagen om läkemedelsförmåner m m för underhållsförpackningen av Proscar att med ovan beskrivna begräns-ningar fortsatt få ingå i läkemedelsför-månerna. Det är också rimligt att start-


förpackningen av Proscar begränsas på samma sätt.

Cholestagel (Genzyme)Begränsning Cholestagel subventioneras till patienter med familjär hyperkoleste-rolemi som inte uppnått tillfredställande låga kolesterolnivåer vid optimerad be-handling med statiner och Ezetrol samt har provat men inte tolererat Lestid.

Villkor Företaget ska i all sin mark-nadsföring och annan information tyd-ligt informera om ovanstående begräns-ning.

Colesevelam är den verksamma sub-stansen i Cholestagel och tillhör en grupp läkemedel som benämns gallsyra-bindare. Dessa binder gallsyror i tarmen och gör att gallsyrorna inte tas upp av blodet utan följer ut med avföringen. När gallsyrorna inte tas upp på ett normalt sätt måste levern bilda mer gallsyror och till det behövs kolesterol. Det leder till att kolesterolhalten i blodet sänks.

Företaget har genomfört en klinisk studie där Cholestagel visar signifikant sänkning på LDL-kolesterol jämfört med placebo på patienter med familjär hyper-kolesterolemi som har höga kolesterol-värden trots maximal behandling med statiner och Ezetrol. Det finns inga jäm-förande studier med andra gallsyrabin-dare.

För närvarande finns det en gallsy-rabindare, Lestid, inom läkemedelsför-månen för behandling av höga blodfet-ter. Kostnaden för Cholestagel är mellan 23,60 och 35,40 kronor per dag beroende på dos. Kostnaden för Lestid är mellan 2,50 och 23,00 kronor per dag beroende på dos och beredningsform.

Företaget har gjort hälsoekonomiska beräkningar där tillägg av Cholestagel utöver statiner och Ezetrol till patienter med familjär hyperkolesterolemi jäm-förs med enbart behandling med sta-tiner och Ezetrol. Enligt företagets be-räkningsmodell uppgår kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår till under 500 000 kronor. Företaget har också försökt att göra hälsoekonomiska beräkningar av Cholestagel som tilläggs-behandling jämfört med Lestid som til-läggsbehandling. Beräkningen innehål-ler dock en rad osäkra data. TLV gör föl-jande bedömning.

Den patientgrupp som är aktuell för att använda Cholestagel är patienter med

familjär hyperkolesterolemi som kan ha ett behov av ytterligare läkemedelsbe-handling när behandlingsmålet inte nås med statiner och Ezetrol. I läkemedels-förmånerna finns endast en gallsyrabin-dare, Lestid, som är ett behandlingsal-ternativ till patienter med familjär hy-perkolesterolemi.

TLV bedömer att det finns ett behov av sortimentsbredd för den aktuella pa-tientgruppen. De hälsoekonomiska be-räkningarna där Cholestagel jämförs med Lestid som tilläggsbehandling sak-nar jämförbara data. TLV finner att det saknas underlag som styrker att Choles-tagel skulle vara kostnadseffektivt jäm-fört med Lestid som tilläggsbehandling till patienter med familjär hyperkoles-terolemi.

TLV finner det visat att Cholesta-gel har en dokumenterad effekt för den aktuella patientgruppen. Det finns ett behov av ytterligare läkemedel för pa-tienter med familjär hyperkolesterole-mi. Sammantaget finner TLV att Cho-lestagel ska ingå i läkemedelsförmå-nerna med begränsningen för patienter med familjär hyperkolesterolemi som inte uppnått tillfredställande låga ko-lesterolnivåer med optimerad behand-ling med statiner och Ezetrol samt har provat men inte tolererat Lestid.

Vedrop (Orphan Europé)Begränsning Vedrop subventioneras en-dast för barn till 18 års ålder som inte får effekt av eller inte kan ta fettlösligt E-vitamin.

Villkor Företaget ska komma in med en uppföljning av användningen av Ve-drop i klinisk praxis. Uppföljningen ska innehålla patienternas ålder, dygnsdos per patient och hur länge varje patient har behandlats. Uppföljningen ska redo-visas till Tandvårds- och läkemedelsför-månsverket senast den 1 juni 2013. Fö-retaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning.

Vedrop är ett vattenlösligt E-vitamin som används för att behandla och före-bygga E-vitaminbrist. Det ges till barn och ungdomar från födseln till 18 års ålder som har medfödd eller ärftlig kro-nisk kolestas och därför otillräcklig för-måga (malabsorption) att ta upp vitamin E. Enligt utredningsprotokoll från den

godkännande myndigheten EMA fram-går att Vedrop effektivt korrigerar E-vi-taminnivåerna på patienter med malab-sorption på grund av kronisk kolestas.

Det finns fettlösliga E-vitaminprepa-rat inom läkemedelsförmånerna som har betydligt lägre behandlingskostnad. För patienter som inte får effekt av eller inte kan ta fettlösligt E-vitamin är Vedrop det enda behandlingsalternativet. Det kliniska underlaget är begränsat, vilket återspeglas i den hälsoekonomiska utred-ningen och bedömningen.

Bedömningen är att behandling med Vedrop innebär en kostnadsbesparing jämfört med alternativet icke-behand-ling för patienter som inte får effekt av eller inte kan ta fettlösligt E-vitamin. Vid icke-behandling utvecklas neurolo-giska skador och därmed uppstår kost-nader för samhället som överstiger kost-naden för behandling.

För de patienter som kan behandlas med fettlösliga E-vitaminer är Vedrop inte ett kostnadseffektivt behandlings-alternativ. Sammanfattningsvis bedömer TLV att Vedrop får ingå i förmånen till det begärda priset med begränsad sub-vention till de patienter som inte får ef-fekt av eller inte kan ta fettlösligt E-vi-tamin. Med hänsyn till att det kliniska underlaget är begränsat och att det är viktigt att förskrivning av läkemedlet sker i enlighet med begränsningen för-enas beslutet med villkor om marknads-föring och uppföljning av användning i klinisk praxis.

Forsteo (Lilly) Forsteo är ett läkeme-del som används vid benskörhet. Forsteo har en uppbyggande effekt på benväv-nad. Benskörhet leder till ökad risk för fraktur och är således att betrakta som en riskfaktor för fraktur snarare än en sjukdom. Forsteo har tidigare enbart va-rit godkänt för behandling av benskör-het hos postmenopausala kvinnor med hög risk för fraktur.

I beslut den 19 december beviljades subvention för begränsade grupper av postmenopausala kvinnor. Forsteo har senare blivit godkänt för behandling av benskörhet hos män med hög risk för fraktur och hos patienter med benskör-het i samband med kortikosteroidbe-handling med hög risk för fraktur.Före-taget har nu ansökt om subvention även för dessa nya indikationer.

Medicinska utbildningar nu med e-learning!

Det ställs höga krav för att förstå komplexa terapiområden och

för att kunna producera ett pedagogiskt och lättbegripligt utbildnings-

material. Under de senaste åren har vi framgångsrikt producerat ett

60-tal utbildningar på uppdrag av er och vi är idag marknadsledande

inom detta område.

Nu har vi tagit ytterligare ett steg och utvecklat våra digitala, interaktiva

och internetbaserade lösningar. Hör av dig så berättar vi mer!

läkemedelsreklam och medicinska utbildningar

Karlavägen 58, 114 49 Stockholm, 08-545 811 50, www.eow.se

va

Hälsoekonomi


TLV bedömer att alendronat är det mest relevanta jämförelsealternativet till behandling med Forsteo för vissa patien-ter. Vid en indirekt effektjämförelse mel-lan Forsteo och alendronat uppvisar Fors-teo vissa fördelar avseende frakturreduce-rande effekt jämfört med alendronat.

Den indirekta effektjämförelsen är förenad med osäkerhet eftersom de en-skilda studierna har upplägg som skil-jer sig åt. Till skillnad från alendronat har Forsteo en uppbyggande effekt på benvävnad. Behandlingskostnaden för Forsteo är väsentligt högre än för alen-dronat.

Kostnadseffektiviteten för läkemedlet varierar beroende på vilken patientgrupp behandlingen avser och vilket jämförel-sealternativ som är relevant (alendronat eller placebo). Med rimliga antaganden om den frakturreducerande effekten för Forsteo och alendronat visar företagets modell att för de patienter för vilka alen-dronat är ett relevant jämförelsealterna-

tiv uppgår kostnaden per vunnen QALY till 720 000 kronor vid behandling av män med hög risk för fraktur och till 730 000 kronor för patienter som be-handlas med kortikosteroider med hög risk för fraktur.

För patienter för vilka placebo är det relevanta jämförelsealternativet upp-går motsvarande QALY-kostnader till 550 000 respektive 220 000 kronor.

Sammanfattningsvis bedömer TLV att Forsteo uppfyller förutsättningarna för att ingå i läkemedelsförmånerna till det begärda priset med nedan angiven begränsning.

Forsteo ingår i läkemedelsförmånerna för som mest 18 månaders behandling och enbart vid behandling av begränsade grupper av patienter. Grupperna begrän-sas på följande sätt:

Som förstahandbehandling endastför:

• Patienter som har T-score mindre än –3 och har haft minst två kliniska

kotfrakturer samt efter utredning be-döms ha en mycket hög risk för ny kotfraktur.

• Patienter med T-score mindre än –2,5 och har haft minst en klinisk kotfrak-tur och som kommer att behandlas med glukokortikoider i minst 6 måna-der med en dos av/motsvarande minst 5 mg prednisolon per dygn.

Som andra- eller tredjehandsbehand-ling vid T-score mindre än –2,5 och då:

• Patienten har haft minst en klinisk kotfraktur(1) och det dokumenterats att patienten på grund av biverkningar eller kontraindikationer inte tolererar annan benskörhetsbehandling.

• Patienten under pågående behandling med annat benskörhetsläkemedel drabbats av minst två kliniska kot-frakturer.

Medicinska utbildningar nu med e-learning!

Det ställs höga krav för att förstå komplexa terapiområden och

för att kunna producera ett pedagogiskt och lättbegripligt utbildnings-

material. Under de senaste åren har vi framgångsrikt producerat ett

60-tal utbildningar på uppdrag av er och vi är idag marknadsledande

inom detta område.

Nu har vi tagit ytterligare ett steg och utvecklat våra digitala, interaktiva

och internetbaserade lösningar. Hör av dig så berättar vi mer!

läkemedelsreklam och medicinska utbildningar

Karlavägen 58, 114 49 Stockholm, 08-545 811 50, www.eow.se

va


Beslutet ska även förenas med ett vill-kor om att företaget i all sin marknads-föring ska informera om den gällande begränsningen för förskrivning med sub-vention.

Det pågår för närvarande en genom-gång av läkemedelssortimentet i det nu aktuella terapiområdet varför bedöm-ningen om läkemedlets kostnadseffek-tivitet kan komma att ändras.

AvslagFluvastatin (Stada) Fluvastatin Stada är en statin som används vid behandling av blodfettrubbningar.

De relevanta jämförelsealternativen för Fluvastatin Stada är pravastatin och simvastatin.

De ansökta priserna för Fluvastatin Stada är högre än jämförelsealternativen. Företaget har inte inkommit med vare sig något medicinskt eller hälsoekono-miskt underlag som visar att Fluvastatin Stadas högre pris skulle motsvaras av nå-gon marginalnytta i förhållande till jäm-förelsealternativen. Sammantaget finner Tandvårds- och läkemedelsförmånsver-ket att kriterierna i 15 § lagen om läke-medelsförmåner m m inte är uppfyllda. Ansökan ska därför avslås.

Ellaone (Nycomed) Ellaone ska använ-das som akutpreventivmedel inom 120 timmar (5 dygn) efter oskyddat samlag eller misslyckad preventivmedelsanvänd-ning. Den främsta effekten av Ellaone är att den försenar eller hämmar äggloss-ning. Ellaone påverkar även livmoder-väggen (försvårar för ett befruktat ägg att fästa) vilket tros ha betydelse för ef-fekten.

En metaanalys av de två jämförande studierna där kvinnan fick läkemedlet mellan 0 och 72 timmar efter samlag visar att Ellaone förhindrar fler gravidi-teter än levonorgestrel. Skillnaden i ef-fekt är större ju tidigare efter samlag som tabletten tas.

Företaget har analyserat Ellaones kostnadseffektivitet jämfört med levon-orgestrel (Norlevo eller Postinor). De har gjort en beräkningsmodell där den högre produktkostnaden för Ellaone ställs mot de kostnader för oönskad graviditet då Ellaone beräknas leda till färre gravidi-teter jämfört med levonorgestrel.

TLV bedömer att kostnaden för den nytta som Ellaone ger är mycket hög,

även om vi antar att Ellaone har en hö-gre effekt än levonorgestrel. Utöver att Ellaone är en dyrare produkt tillkommer också en kostnad för vården som är högre jämfört med levonorgestrel.

Fördelen med Ellaone är att det erbju-der kvinnor en möjlighet till akutpre-vention med ett tidsfönster som är två dagar längre än de alternativ som finns i dag (levonorgestrel).

Nackdelen är dock att kvinnan måste gå till läkare för att kunna använda El-laone. Det kan vara svårt att få en läkar-tid snabbt och kvinnan måste sannolikt söka upp en akutmottagning. Jämförel-sealternativet levonorgestrel kan köpas lättillgängligt utan läkarkontakt.

Sammantaget bedömer nämnden att Ellaone ger en högre kostnad som inte vägs upp av en motsvarande högre nytta. Ansökan ska därför avslås.

Imigran Novum (GSK) I den tidiga-re genomgången av läkemedel mot mig-rän konstaterade TLV att både effekten och graden av biverkningar varierar, så-väl mellan de olika triptansubstanserna

som mellan patienter. En patient som får otillräcklig effekt av en triptan kan få god effekt av en annan, och detsamma gäller för biverkningar.

Det är därför befogat att ha flera oli-ka triptaner som behandlingsalternativ. Denna bedömning står sig fortfarande.

Substansen sumatriptan i tablettform är för närvarande den enda av triptanerna som har generisk konkurrens. Kostnaden för behandling med generiskt sumatrip-tan i tablettform är därför avsevärt läg-re kostnaden för behandling med övriga triptaner. Flertalet patienter står redan i dag på sumatriptan.

Läkemedlet Imigran Novum är ett lä-kemedel i tablettform avsett för behand-ling migrän med sumatriptan som verk-sam beståndsdel. Läkemedlet Imigran Novum kostar i samtliga styrkor och förpackningar mer än vad TLV kan ac-ceptera. Läkemedlet Imigran Novum uppfyller därför inte förutsättningarna för att även i fortsättningen få ingå i lä-kemedelsförmånerna.

Nya ärenden

Produkt/beredning Behandlingsområde Företag

Vantas Prostatacancer Orion

Keppra Epilepsi UCB-Nordic

Sorbisterit Hyperkalemi Fresenius Medical

Generell subvention

Begränsad subvention

Fluvostatin Blodfettrubbningar Stada

Ellaone Akut p-piller Nycomed

Imigran Novum Migrän GlaxoSmithKline

Avodart BPH GlaxoSmithKline

Neupro Parkinson UCB Nordic

Avslag

Zomig Migrän Astrazeneca

Naramig Migrän Pfizer

Relpax Migrän Pfizer

Imigran Migrän GlaxoSmithKline

Almogran Migrän Meda

Maxalt Migrän MSD

Cholestagel Hyperkolesterolemi Genzyme

Vedrop E-vitaminbrist Orphan Europe

Forsteo Osteoporos Lilly

Hälsoekonomi


Niclas ahlbergchefredaktör

Avodart (GSK) Avodart tillhör läke-medelsgruppen testosteron-5α-reduktas-hämmare och ingår i TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens, prostata-besvär med mera.

Både finasterid (Proscar och gene-riskt finasterid) och dutasterid (Avod-art) är läkemedel som verkar genom att hämma testosteron-5α-reduktas. Samt-liga produkter har likvärdiga godkända indikationer, det vill säga behandling av symtom relaterade till godartad prosta-taförstoring (BPH).

Det mest relevanta jämförelsealterna-tivet till Avodart är således finasterid.

Den medicinska effekten av finasterid och dutasterid har jämförts i en direkt jämförande studie. Denna studie bedöms ha störst bevisvärde. Resultatet av stu-dien utvisade att finasterid och dutaste-rid på symtom vid BPH var likvärdiga med avseende på klinisk effekt och bi-verkningar.

TLV kan konstatera att efter denna genomgång kommer det att finnas ett antal produkter generiskt finasterid kvar inom förmånerna till en lägre kostnad än Avodart. Det saknas stöd för att Avodart tillför något för patienter utöver den ef-fekt dessa läkemedel har.

Att ställa om patienter som får Av-odart till generiskt finasterid kommer att leda till omställningskostnader. I re-lation till de kostnadsminskningar som kan erhållas genom bytet framstår dessa dock som rimliga.

Avodart från GlaxoSmithKline AB kostar mer än vad TLV kan acceptera. Läkemedlet uppfyller därför inte förut-sättningarna i 15 § lagen om läkeme-delsförmåner m m för att även i fortsätt-ningen få ingå i läkemedelsförmånerna. Neupro (UCB Nordic) Neupro är ett plåster som sedan tidigare är godkänt för behandling av Parkinsons sjukdom.

Neupro har numera även indikationen myrkrypningar i benen så kallat ”restless legs-syndrom”.

Neupro, i styrkorna 1, 2 respektive 3 mg/24 timmar, används för symtomatisk behandling av måttligt till svårt idio-patiskt restless legs-syndrome (RLS) hos vuxna.

Neupro har inte jämförts i kliniska studier mot alternativ läkemedelsbe-handling vid RLS. Företaget grundar sin ansökan bland annat på indirekta

jämförelser och har framhållit att Neu-pro skulle ha en bättre medicinsk effekt genom att det leder till en större sänk-ning i IRLS-poäng (international restless legs scale) samt leder till mindre problem med augmentation.

TLV bedömer att en eventuell skill-nad i effekt (IRLS-poäng) är mycket li-ten. Vidare anser TLV att studierna vad gäller augmentation skiljer sig så pass mycket åt att det inte går att bedöma huruvida det föreligger någon skillnad mellan alternativen.

TLV konstaterar vidare att behand-lingskostnaden per dag för behandling av RLS med Neupro är betydligt högre, 28–30 kronor, jämfört med alternativen ropinirol och pramipexol som kostar cir-ka 9 respektive 10 kronor per dag. Före-

taget har inte kunnat visa hur stor den patientgruppen är som behöver dopami-nagonister och som inte kan använda ta-bletter. Företaget har inte heller i övrigt kunnat visa hur den patientgruppen ser ut eller hur den skulle kunna avgränsas Det saknas därför grund för en begrän-sad subvention av Neupro för RLS.

Meda söker målinriktad och driven Medical Advisor för Sverige och Norden

Vi söker en Medical Advisor till vår nordiska medicinska avdel-ning, med verksamhet ffa i Sverige. Kontoret ligger i Solna utanför Stockholm. På Meda får du en central, utmanande och utvecklande roll som spänner över många medicinska områden och arbetsuppgifter. Är du framåt, affärsdriven, orädd och redo för alla sorters utmaningar så är du den vi söker.

ArbetsuppgifterI korthet - använda hela din personlighet och kunskap för att få Meda´s produktportföljer att växa. Det är resultatet som räknas!Detta innebär bland annat:

• Aktivt deltagande i tvärfunktionella team, inkluderande life-cycle management• Självständig driva medical marketing aktiviteter inkluderande men ej begränsade till uppbyggnad av nätverk, advisory boards, utbildningar, icke-interventionsstudier • Aktivt deltagande i frågor kring subvention och prisansökningar• Medicinskt ansvar för registrerade produkter inom ett flertal terapiområden

• Kliniska expertrapporter och annat stöd till regulatory och safety samt hantering av externa medicinska frågor Din bakgrundVi söker dig som är läkare med bred medicinsk kompetens som vill kasta dig in i nya arbetsuppgifter och terapiområden och som trivs med att leverera resultat. Erfarenhet från läkemedelsindu-strin samt av eget arbete inom post-marketing studier (ffa icke-in-terventionsstudier) är en fördel. Vi lägger stor vikt på personliga egenskaper, såsom självständigt driv och framåtanda balanserat med gott omdöme och klokskap. Fokus ligger på att omsätta din kliniska erfarenhet till egna initiativ inom medical marketing samt skapa resultat av dessa. Samarbete, flexibilitet och förmåga att knyta kontakter externt och internt är en självklarhet. Ytterligare information och ansökanVid frågor är Du välkommen att ringa Medical Director Anne Bergman (Tel: 08-630 1956). Du är välkommen att maila Din ansökan (CV och personligt brev) till [email protected] Alternativt kan Du skicka ansökan till Meda AB, Att: Anne Bergman, Box 906, 170 09 Solna.

Meda är ett snabbt växande företag och ett av de ledande speciality pharma-företagen i Europa med egna dotterbolag i 50 länder. Meda är ett av de största läkemedelsföretagen i Sverige med en bred produktportfölj som innefattar ca 180 produkter, med tyngdpunkt inom infektion, smärta och respiratory. Meda är noterat på Stockholmsbörsen.

Medhouse AB • Barnhusgatan 16 • 111 23 Stockholm • Tel 08-411 12 20 • Fax: 08-22 99 99 • [email protected] • www.medhouse.se

Har du energi att tillföra?

Medhouse är Nordens ledande konsultföretag inom Life Science och har bedrivit verksamhet sedan 1999. Företaget har huvudkontor i Stockholm och konsultrepresentation i hela Norden. Medhouse erbjuder flexibla

lösningar i form av konsulter inom marknad och försäljning, enskilt eller i team.

Läs mer och registrera ditt cv påwww.medhouse.se

Det är den här loggan du ska leta efter när du söker en ny leverantör som förstår sig på din bransch. Du hittar den såklart på

www.pharma-industry.se

Utbildningar 2010-11

Strategisk Marknadsplanering, v.40 (Se även gul bilaga i denna tidning)

Grundkurs i Hälsoekonomi, 110510-110512

För fullständig information se bilaga i denna tidning samt vår hemsida www.pharma-industry.se/pi-academy

Bra chef Rätt chef

Vi ser skillnaden. Gör du?Det gjordes en gång en undersökning där golfproffs, amatörspelare och icke golfspelande personer fi ck peka ut ett golfhåls exakta storlek bland en mängd cirklar. Nästan alla proffs svarade rätt medan amatörerna en-dast visade något bättre resultat än de som inte spelade alls.

Vad skiljer då ett proffs från en ama-tör? Jo, förmågan att fokusera och se små skillnader.

För att se små skillnader krävs djup kunskap. För varje befattning, i varje organisation, fi nns det många som skulle göra ett fullvärdigt jobb.

Men det fi nns bara en som är den allra bästa. Det är vårt jobb att hitta dessa kvinnor och män åt er.

En lyckad rekrytering baseras på kunskap. Den som kan mest har de bästa förutsättningarna att fi nna de bästa kandidaterna. Det fi nns många gemensamma nämnare mellan olika branscher men även avgörande skill-nader. Vi fokuserar på de branscher vi verkligen kan. Därför ser vi de små detaljerna som gör hela skillnaden.

Just nu har vi fl era intressanta rekry-teringsuppdrag till tjänster över hela landet. Läs mer på www.carpenova.se

www.carpenova.seStrategisk rekrytering av chefer och specialister

NU

MM

ER

4/

20

10

PH

AR

MA

IND

US

TR

Y –

Tid

nin

ge

n fö

r sv

en

sk

läk

em

ed

els

ind

us

tri

pi

nummer 4/2010 årgång 13



Octapharma – Globalt, svenskt och familjeägt

Välfärdsfrågor i fokus i Almedalen

Tufft för läkemedels- lanseringar

Quintiles: A Global Leader Brings Commercial Services to the Nordic Countries

Looking to build a new brand or boost the sales of an existing one in the Nordic region? In all Nordic countries, Commercial Solutions from Quintiles can set your product apart throughout its lifecycle. For every biopharma company, this is the ultimate goal: Differentiated drugs with demonstrable patient benefits that physicians recommend and prescribe and a cost/benefit profile payers endorse.

Quintiles’ expertise and agility in developing and delivering Commercial solutions helps clients transform their busi-ness models by navigating risk and seizing opportunities in an ever-evolving New Health landscape. The result? Increased revenues, a better operating surplus, and an optimum use of resources.

With a major Quintiles presence in Sweden since 2008, our Nordic Commercial Solutions team has the proven local experience and expertise to build brands and boost sales. Commercial services offered in this region include: cont-ract sales, vacancy management, product and brand solutions and market access implementation, and patient centric solutions/health management services (HMS)/nurse advisors – all with direct local support throughout the Nordic countries.

Why Quintiles?Since it was founded in 1982, the Quintiles mission has remained constant: To be the leading provider of information, technology and services that bring new medicines to patients faster and improve healthcare. As the global pioneer in pharmaceutical services, Quintiles has the resources – financial stability, global infrastructure, in-depth therapeutic insight and commercial expertise – to help our customers succeed.

Quintiles is the only fully integrated biopharmaceutical services company. Our Clinical, Commercial, Consulting and Capital solutions are now all under the Quintiles name. Through the depth and breadth of our capabilities, we offer customers tremendous flexibility, helping to accelerate timelines, increase productivity, overcome complexity and demonstrate value. The Global Commercial Solutions business of Quintiles has worked with more than 300 pharma and biotech com-panies, covering 550 products in 150 therapy indications. Quintiles pioneered the concept of contract sales teams, consistently delivering innovative solutions to pharma companies worldwide. Quintiles has the largest global contract Commercial organisation dedicated to the launch and marketing of products, with more than 10,000 field profes-sionals in more than 30 countries addressing physician and patient needs. Our geographic reach and consistency in quality implementation is unmatched by our competition.

For more information, go to www.quintiles.comor contact:

Henrik LüningBusiness Development & Operations Director

Commercial Solutions, Nordic RegionOffice: + 46 18 431 11 23Mobile: + 46 733 319 245

[email protected]

Documents

Läkemedelsindustrin Med nya spelregler – men …NUMMER 4 / 2010 Differentiated drugs PHARMA INDUSTRY – T idningen för svensk läkemedelsindustri pi nummer 4/2010 årgång 13