Lösnummer 2-13

#8/12 www.losnummer.seÖrebro studentkårs fristående tidning

NYHETER

Sid 4

Vård- och läkar-studenter kan få jullov

NYHETER SEkTioNER & föRENiNgaR

Sid 7

Facebookgrupp riktar fokus mot jämställdhet inom studentkåren

Sid 8

TEST: Vilken typ av engagemang passar dig?

#2/13 www.losnummer.seÖrebro studentkårs fristående tidning

Sid 18Juridikstudenten kristonel Elwe ansvarar för lagets Sverigesida

arsenal

orebro.se/student • 019-21 10 00

Örebro kommun, Örebro universitet och Örebro studentkår samarbetar för att Örebro ska vara en välkomnande och riktigt bra universitetsstad.

Du som flyttar för att studera vid universitet eller högskola ska normalt vara folkbokförd på din studieort. Läs mer om vad som gäller på skatteverket.se

Den snabba vägen in i universitetsstaden ÖrebroDet är viktigt både för dig som student och för oss som kommun att du folkbokför dig rätt. När du som inflyttad student och kårmedlem folkbokför dig i Örebro får du ett presentkort på 1000 kronor, som du kan använda till evenemang i Örebro. Vi kallar detta för Örebrogåvan! Med presentkortet kan du till exempel se konserter på Conventum, uppleva allsvensk fotboll på Behrn Arena eller stand-up på Länsteatern. Att vara folkbokförd där man bor är också viktigt för att kunna få rätt hjälp om du till exempel blir sjuk. När du folkbokför dig i Örebro är du dessutom med och bidrar till allt fint som finns här i din nya hemstad.

Läs mer om evenemang i Örebro på orebrotown.comFör mer information om hur du hämtar Örebrogåvan, besök orebro.se/student

Örebrogåvan för inflyttade studenter!

Foto: Andreas Lundgren

Annons

3LÖSNUMMER NR 2 2013

Örebro universitet är inte Örebros enda lärosäte. Tvärs över gatan, granne med campus, finns Örebro teo-logiska högskola. Studenten och studentkårens ordförande Samuel Lewinson visar runt.

Ler för att jag är speciell, ler för att jag vågade. Jag

vågade stå alldeles själv i mina bruna tofflor

– Lösnummers krönikör Simon Holmström om att vara sig själv men ändå passa in

23

Lösnummer 2-13 Lösnummer gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största studenttidning.

Chefredaktör och ansvarig utgivareEmma Glännströ[email protected]ädande redaktörEmelie Brö[email protected]örMartin [email protected]

Medarbetare i detta nummer Lisette Andersson, skribentMatilda Andersson, skribentEmma Asplund, krönikör, skribent och fotografMalin Bergman, skribent och fotografEllen Csòrdás, skribentElin Eriksson, skribentJenny Hallström, fotografMatilda Hamedanian, skribent och

illustratörSimon Holmström, krönikörTove Jahnsson, skribent, fotograf och redigerareElin Joachimsson, skribent och fotografOssian Lindqwist, skribentNicole Mandryk, fotografUlrik Nilsson, skribentDaniel Riano, skribentSanna Rosell, skribentKajsa Wikström, fotografEmma Åkerlind, skribent och fotograf

Redaktion losnummer.se/redaktionen

Omslagsbild Martin HenningssonBylinebilder Rasmus Eriksson och Martin HenningssonRedigering och layout Emma Glännström och Tove JahnssonPrenumeration En helårsprenu-

meration på Lösnummer kostar 200 kronor. Kontakta chefredaktören för mer informationUpphovsrätt Citera gärna Lösnummer men glöm inte att ange källanInsänt material Allt material välkom-nas av redaktionen, men vi äger rätten att redigera och refusera insända bilder och texter

Annonsering Kontakta chef-redaktören eller se www.losnummer.se/annonseraUpplaga detta nummer 13 000Issn 0345 - 7508Tryck MittMedia PrintLösnummer är Örebrostudenternas fristående tidning inom Örebro student-kår. Mer information om Lösnummer hittar du på www.losnummer.seDärför får du Lösnummer Alla

Örebrostudenter får Lösnummer gratis, rakt hem i brevlådanDärför får du inte Lösnummer Vi har förmodligen fel adress till dig. Adressändring gör du i studentkårens kansli, öppet måndag till fredag 10-14Nästa nummer, nummer 3-13, utkommer 26-28 mars

KONTAKTAdress Fakultetsgatan 3, 702 81 ÖrebroTelefon 019 676 23 53, 0709 39 99 25E-post [email protected] www.losnummer.se

Ledare

14

Dag Stranneby är numera inte bara igen-känd som professorn som alltid går i träskor. Nu syns han även i ELON:s reklamfilm. Lösnummer besö-ker honom på hans välfyllda kontor i Teknikhuset.

örebroprofessor spelar gnällig närking i reklamfilm

1250 studenter, biblar på olika språk och teologrus

Ser

ien

LEDARE. ”Jag anser inte att Fullmäktige tar sitt ansvar, när de fyra år i rad väljer män. Dessutom, enligt mig och andra studentpo-litiskt aktiva, på grunder som inte har med kompetens att göra.”

Så skrev Nadia Moberg i ett debattinlägg på Lösnummers webbtidning efter förra årets val till vice ordförande för Örebro studentkår. Nu har jämställdhetsdebatten blossat upp igen med Facebookgruppen Halva studentkåren är vår.

JäMsTäLLDhETEN äR inte en lätt fråga att komma tillrätta med och det går inte snab-bare när det finns meningsskiljaktigheter inom organisationen. Det finns fortfarande finns de som menar att jämställdheten är en icke-fråga. Att problemen består i att kvinnor inte söker posterna och därmed får skylla sig själva, mer eller mindre.

Det stämmer att få kvinnor söker posterna, men det studentkåren måste fråga sig är varför det är så. Vad gör att vissa grupper känner sig mer lockade att söka posterna än andra? Det handlar inte bara om kön. Det är homogent i toppen. Det behövs fler kvin-

Strukturerna måste förändras

Det är hela organi-sationens ansvar

nor, fler personer med olika bakgrund, fler personer från olika utbildningar, med mera. Men någonstans måste det börja.

sJäLv äR JAg den tredje kvinnliga chefre-daktören för Lösnummer sedan år 1966. Det är förstås inte en slump. Jag upplever själv strukturerna. De är mycket svåra att sätta fingret på. Det är en del av problematiken. Jag ifrågasätts hårdare, bemöts på ett visst sätt, talas till på ett annat vis, i olika situationer. Hade jag tolkat situationerna annorlunda om jag varit man? Det vet jag inte.

Upplevelserna tenderar att bli på detaljni-vå, vilket tycks vara enkelt att vifta bort för de som inte ser ett jämställdhetsproblem.

DET äR UPPENBART att det finns ett jäm-ställdhetsproblem inom Örebro studentkår. Ett mer tydligt exempel än förra årets val av presidium går inte att få. Strukturerna måste förändras och det låter sig inte göras över ett par månader. Ett långsiktigt arbete krävs. Det är inte de arvoderades eller kårstyrelsens ansvar att lösa problemet. Det är hela organisationens ansvar. Däremot

måste bollen sättas i rullning från högt upp i organisationen. Bara då får frågan den tyngd som krävs.

JAg vILL sE en jämställdhetsplan inom Örebro studentkår. Jag vill att extern hjälp tas in för att göra maktmätningar av olika möten. Jag vill ha öppna diskus-sionsträffar, nätverk och tydliga indikationer på att frågan börjar arbetas med på allvar.

Tyvärr tror jag inte att vi kommer få se något sådant i år heller.

EMMA gLäNNsTRÖM CHEfREdAktÖR

Jag vill se en jämställd-hetsplan

4 LÖSNUMMER NR 2 2013NyheterFler studentnyheter? Webbtidningen www.losnummer.se uppdateras flera gånger i veckan med det som är aktuellt på ditt campus.

DANIEL RIANO

Holdingbolagets första upp-drag handlar om cannabis

MILJONER. Det första uppdraget för Örebro universitets nya holdingbolag blir

projektet Effekt mot tobak, som ska minska sprid-ningen av cannabis bland ungdomar i storstäder.

– Det här arbetet hade inte gått att genomföra inom institutionen. Nu har Örebro univer-sitet Enterprise AB tecknat ett avtal på två miljoner kronor för en verksamhet som

sträcker sig över tre år, säger Anna Ragén, VD för bolaget och chef för Externa relationer vid Örebro universitetet, i ett pressmed-delande.

Tyvärr kan inte veckorna över jul och nyår utnyttjas

Jullov ska underlätta studenters praktik

HÖGKVARTER. I april planerar Utrikes-politiska föreningen, UF, att resa till Bryssel med en grupp medlemmar. Tanken är att besöka EU-parlamentet och kommissionen samt att uppleva kulturen i staden.

Högst 15 personer kan följa med på resan, som kommer att kosta ungefär 3000 kronor per person.

– Det är roligt att kunna erbjuda våra medlemmar att följa med, säger Tove Arns-vik Bjurefalk, vice ordförande för UF.

Det är inte första gången föreningen reser till Bryssel. För två år sedan gjordes den förra resan.

– EU är ständigt aktuellt och förändras hela tiden. Det blir inte samma resa.

Om det ska bli en tradition att resa till Bryssel vet hon inte, men konstaterar att EU:s toppkvarter alltid intresserar.

Utrikespolitiska föreningen reser till Bryssel

Spinn

En svårighet för stu-denter inom medicinska och hälsovetenskapliga utbildningar är att prak-tik krockar med jul och nyår. Ett nytt förslag, som vill införa jullov, kan underlätta.

Förslaget gäller enbart höst-terminen, som då ska börja en eller två veckor tidigare än den gör nu. Terminen ska löpa över 21 till 22 veckor med examinationer de sista veckorna i januari, efter ett jullov. Höstterminen ska som vanligt sluta fredagen innan vårterminen börjar. Det inne-bär alltså att studenterna inte ska få några problem med CSN.

– Önskemålet om ändrad förläggning av höstterminen för vissa kurser i program-men är framfört från IHM och ILU för de professionsut-bildningar som har verksam-hetsförlag utbildning, VFU. Önskemålet är framfört till universitetsledningen och studentkåren, säger Ann-

Britt Ivarsson, prefekt på IHM, institutionen för häl-sovetenskap och medicin.

NeddragningarDet främsta skälet är att de utbildningar som har mycket VFU får problem med prak-tik under jul och nyår.

– Tyvärr kan inte veckorna över jul och nyår utnyttjas för VFU på grund av sjuk-vårdens neddragningar och omstruktureringar under jul och nyårshelgerna, säger Ivarsson.

Förslaget ska råda bot på problemet.

– Detta ger en möjlighet för studenterna att läsa sina kurser och även kunna vara på praktikplatser utan något bekymmer allts, säger Ulf Ti-defelt, prefekt på ILU, institu-tionen för läkarutbildningen.

Till höstterminenPlanen är att förslaget ska träda i kraft till höstterminen 2013, men det beror på hur fort beslutet kan tas. Om det dröjer längre än några

veckor kan det på grund av olika skäl bli omöjligt att genomföra förändringen till dess. Då är det istället år 2014 som gäller.

– Det beror på att verksam-heter vi jobbar mot börjar planera höstterminen redan nu, och vi kan inte vänta så länge med att lägga schema, forsätter Tidefelt.

Än så länge avvaktar institutionerna studenternas åsikt, som ges av Örebro studentkår och kårsektionen Serum.

foto

: PR

ES

S/U

LLA

-CA

RiN

Ek

bLo

M

Anna Ragén.

öUif cyklar i tolv timmar för Barncancerfonden

TRAMPA. Lördagen den 23 mars är ÖUIF med och arrangerar Spin of Hope, ett nationellt spinningevent till förmån för Barncancerfonden. Under tolv timmar ska en spinningcykel hållas igång, genom att cykla i lag om högst tolv personer. Passen är 50 minuter långa. Anmälningsavgiften för ett helt lag är 1500 kronor som går till Barncancerfonden. Det finns plats för 25 lag.

Hela dagen är en temadag på ÖUIF med prova-på-pass med Crossfit Örebro, träningsrådgivning, gratis massage och kostföreläsning.

Svara på läsarundersökningen på www.losnummer.seVinn en iPad Mini!

UniversitetskyrkanVälkommen till Universitetskyrkan!

Vi anordnar bl.a. öppna föreläsningar, retreater, akademisk stickcafé, själs-

gympa, sorgegrupper och gudstjänster.Enskilt samtal med präst, pastor eller

diakon är vårt stående erbjudande. Vi finns vid stilla rummet ovanför

Forumrestaurangen!

universitetskyrkan.se/orebroGilla oss på facebook.com/ukorebro

fakTa• Förslaget gäller studenter på ILU, institutionen för läkarut-bildning, och IHM, institutionen för hälsa och medicin.• Studenter får svårt att utnyttja veckorna helgdagarna över jul och nyår för sin praktik.• Institutionerna föreslår därför att höstterminen ska börja en eller två veckor tidigare än nu, löpa över 21 eller 22 veckor med examinationer i slutet av januari. Studenterna får då jullov över helgdagarna.

Ett snabbt beslut behövs om förslaget ska börja gälla i höst

Vad vill du läsa om?Tipsa oss på

[email protected]

5LÖSNUMMER NR 2 2013 Nyheter

YBBLE-FRISÖRE

Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1C

DROP IN

DROP IN

TIDBESTÄLLNING33 16 13

Ann

ons

TENTA. Onsdagen den 13 mars hålls en av deltävlingar-na i SM i ekonomi på Örebro universitet. Under dagen skrivs en tentamen lagvis, där ett lag består av tre personer. Det lag som lyckas bäst tävlar om 60 000 kronor i finalen i Halmstad senare under våren.

Ekonomi-SM har deltävling i örebro

FÖDDA. En miljon barn har kommit till genom Erasmusutbyten. Det har en fransk EU-parlamentariker räknat på, enligt Jusek-tidningen.

En miljon bebisar

Serum ska bilda en åsikt om julloven till i mars

ELIN ERIKssON

Alex schulman föreläste om nätverkande och sin karriär under Campusmässan.

Sagt på campus

Framgång och arbetslöshet. Läs hela artikeln om Alex Schulmans

besök på www.losnummer.se.

”Bekräftelse- behovet är det som driver mig”

foto

: kA

jSA

Wik

StR

ÖM

Förslaget om att införa ett jullov diskuteras inom både sektionen serum och hos Örebro studentkår. – vi vill att studenterna ska föra en mer aktiv diskussion om förslaget, säger Daniel Forsman, vice ordförande för serum.

Kårsektionen Serum hade en diskussionskväll den 28 januari där förslaget dis-kuterades av studenter.

– Det var cirka tjugo-fem stycken som deltog, vilket är relativt få om man ser till mängden berörda, berättar Daniel Forsman.

Positiva reaktionerHuvudsakligen förs studen-

ternas talan genom Serum. De vill uppmana fler studen-ter att föra en aktiv diskus-sion om förslaget.

– Än så länge har jag mest hört positiva reaktioner, men det är viktigt att få veta om någon ser något negativt i det, säger Forsman.

Han berättar även att Örebro universitet påbörjat kommunikationen med CSN. Detta för att undersöka hur studenternas bidrag och lån

kan komma att påverkas om förslaget fullbordas.

– Det bor-de inte inne-bära något

stort problem eftersom det gått att få igenom vid univer-siteten i Uppsala och Linkö-ping.

Inom sektionen betonas att ett positivt beslut inte be-höver innebära att förslaget

genomförs redan till hösten.– Det är ju många som

redan hunnit söka sommar-jobb. De kan få problem om terminen börjar tidigare än väntat, säger Forsman.

vill ha in åsikterÖrebro studentkår har än så länge ingen direkt ställning i frågan.

– Vi vill ha in fler åsikter från medlemmarna innan vi kan fatta ett beslut. Risken är annars att en enskild student drabbas av det här, och det får inte hän-da, säger An-dreas Hall-qvist, vice ordförande för student-kåren.

Han berättar dock att de kommer att stå bakom för-slaget om det visar sig att Serum röstar för att det ska genomföras.

Hallqvist vill poängtera att förslaget enbart gäller för studenter inom institutioner-na IHM och ILU, alltså hälsa och medicin samt läkarut-bildningen.

– Om det skulle bli aktuellt för andra går vi självfallet ut och frågar dem innan vi fat-tar ett beslut om det.

OmröstningSerum ska presentera sin åsikt i mars. Då kommer ett sektionsmöte att hållas. Där är tanken att alla faktorer

ska redogö-ras och att en omröst-ning sedan får avgöra. Studentkå-ren i sin tur

planerar att vänta med sitt beslut till dess att Serum presenterat sin ställning i frågan.

Diskussioner. daniel forsman är vice ordförande för kårsektionen Serum, som vill veta vad studenter tycker om förslaget på ett jullov.

Än så länge har jag mest hört

positiva reaktionerDet borde inte innebära något

stort problem

foto

: MA

Rti

N H

EN

NiN

gS

So

N

6 LÖSNUMMER NR 2 2013Nyheter

Vänta lite...

varför har ni startat upp en ickevåldsgrupp?

– Vi har testat detta förr och sett att det fanns intresse. Båda brinner för det här ämnet och vi vill visa att även kyrkan arbetar med sådana frågor. Det är ju inga tentor eller uppsat-ser man ska skriva utan vi avslutar kursen med en resa till Belfast.

vilka kan vara med i gruppen?

– Studiecirkeln är öppen för alla! Vi kommer att ha åtta kursträffar där vi har ett brett tema. Allt ifrån djurrätt till klimat till freds-forskning. Det finns något för alla.

hur kommer det sig att ni ska resa till Belfast?

– Vi ska besöka ett ick-evåldscenter, Corrymeela, som jobbar med en intres-sant konflikt liknande den i Jerusalem. Den före detta direktören på centret, Billy Kane, kommer att agera reseledare både i Belfast och på hemmaplan, vilket är ett privilegium.

vad kan man förvänta sig av kursen och resan?

– Intressanta människo-möten, fördjupande upp-levelser och att öva på att agera ickevåldsligt. I år tror vi även att resan kommer att bli relativt billig. Än är det inte för sent att hänga på!

... Angela Collin och Johan Linnman, studentpastor och studentpräst på Universitets-kyrkan som startat upp en studiecirkel med temat ickevåld.

MALIN BERgMAN sANNA ROsELL

inspiration och mingel på Boostday

foto

: PR

ES

S/U

LLA

-CA

RiN

Ek

bLo

M

foto

: M

ALi

N b

ER

gM

AN

fakTa• Under det gångna året har 48 företag startats upp hjälp av Drivhuset, 27 av dem av kvinnor.• Drivhuset har tagit emot 119 nya idéer och 101 nya entre-prenörer har besökt dem för en första träff.• Foto, text/kommunikation och marknadsföring är några av de områdena som företa-gen grundats i.källa: drivhuset Örebro

Männen kanske redan

syns tillräckligt?

Den 8 mars, på interna-tionella kvinnodagen, arrangeras Boostday på Örebro universitet. Dagen är till för att ge karriärtips, inspiration och kunskap till både studenter, anställda, redan etablerade och blivande företagare.

Anna Andréasson jobbar som alumnsamordnare på Öre-bro universitet och är även en av perso-nerna bakom Boostday.

– Vi vill ge en ”kar-r i ä rboos t” till alla som kommer. Man behöver ofta en boost av och till, oavsett var man som företagare är, berättar hon.

vuxit sedan förra åretAndréasson menar att det för studenternas del är vik-tigt att veta vilka möjlighe-ter det finns för unga med både framtidsdrömmar och företagsplaner.

– Vilka kan jag inspireras av? Vad kan jag lära av deras karriärberät-telser? Det är frågor som jag hoppas studenterna får svar på under dagen, säger Andréasson.

För andra året i rad ar-rangeras detta event, men till skillnad från föregående år har dagen vuxit och har nu-mera flera sändare från både universitetet och näringsli-vet. Ett företagspris kom-mer bland annat att delas ut till Årets Kvinnoföretagare 2012.

Män också välkomnaFöreläsarna, Ebba Lindsö och Martina Haag, är två dragplåster som bland myck-

et annat, kommer berätta om sina erfarenheter av att vara kvinnor i en mansdominerad värld.

– Vi vill skapa en dag som boostar kvinnor. Men vi ute-sluter ingen, det är viktigt att säga. Män är också väl-komna och universitetet gör förstås ingen skillnad på män och kvinnor.

Både informationen från talarna och tipsen från de erfarna är viktiga byggste-

nar i en ung företagares k u n s k a p s -bank, men att skapa ett kontakt-nät är något

som Andréasson värdesätter högt:

– Minglet är en otroligt re-levant del, inte bara genom att lyssna på andra karriäris-ter. Halva grejen är att träffa varandra och på så sätt få en inspirationskick.

Redan under studietiden är det viktigt att möta yrkes-arbetande kvinnor och män, ett så kallad brobyggande.

Att inte göra skillnad på kvinnligt och manligt företa-

gande är vik-tigt för att inte stoppa in entrepre-nörer i olika fack bero-ende på kön,

tycker Andréasson. – Det kan upplevas som

att Boostday riktar sig en-bart till kvinnor, men frå-gorna är förstås aktuella för alla. Men dagen är till för att synliggöra just kvinnor, för männen kanske redan syns tillräckligt?

Frågan om det inte vore ab-solut jämställdhet att göra en könsneutral dag som sporrar såväl män som kvinnor med företag, låter Andréasson fö-retagarna själva att svara på:

– Den frågan bollar jag ut

till samhället. Det optimala vore om vi inte behövde sätta någon etikett på det.

En dag full av företag-skickar ger inte bara inspi-ration och kunskap, utan lämnar också öppet att fun-dera på varför det behövs en Boostday.

– Skulle inte alla dagar egentligen vara sådana dagar?

Öppet. Anna Andréasson betonar att även män är välkomna på boostday.

Vi vill ge en “karriärboost”

till alla som kommer

7LÖSNUMMER NR 2 2013 7 AnnonsNyheter

Ny grupp vill att ÖS ska tala om jämställdhethalva studentkåren är vår. Det är budskapet och namnet på ett nytt initiativ som vill skapa debatt om att en major-itet av toppositionerna inom Örebro studentkår, Ös, innehas av män. studentkårens ordförande Jacob höglund ser posi-tivt på initiativet.

Initiativtagarna till gruppen vill vara anonyma.

– Det är inte en hemlighet att frågor kring jämställdhet kan väcka starka och aggres-siva känslor, debatten är för viktig för att reduceras till personliga påhopp, skriver de i ett mejl.

Anledningen till att Fa-cebookgruppen startats är könsfördelningen på höga poster inom studentkåren. Enligt beräkningen som gjorts finns män på 80 pro-cent av posterna, vilket jäm-förs med att 63 procent av studenterna är kvinnor.

– Vi har sett att kvinnor inte söker till poster inom kåren i samma utsträckning som män och vill uppmana till en debatt kring detta.

De konstaterar att frågan har väckts förr.

– Men den har inte tagits på allvar. Nu kräver vi att den tas på allvar.

De poängterar att kön inte är det enda området att ar-beta med.

– Vi förespråkar att stu-dentkåren använder sig av ett intersektionellt förhåll-ningssätt, det vill säga även

tar hänsyn till etnicitet, ålder, klass, med mera.

Gruppen räknar upp exempel på åtgärder:

– Valförfarandet måste ses över. Information om olika poster och uppdrag måste tillgängliggöras för alla. Do-kument måste ses över.

Få kandiderarStudentkårens ordförande Jacob Höglund välkomnar initiativet.

– Det hjälper oss driva de frågor som våra medlemmar tycker är viktiga och utveck-lar studentkåren i stort.

Han delar i stora drag åsikten om ett jämställdhets-problem.

– I toppen har vi i år en ma-joritet män. Jag tycker även det bör påpekas att förra året var styrelsen så jämställd som den kan bli, medan vi på sektionsnivå har ett omvänt jämställdhetsproblem.

Han pekar också på pro-blemet att få kandiderar till poster inom studentkåren.

När frågan lyftes efter val-fullmäktige förra året sa då-varande vice ordförande att de skulle föreslå att en jäm-ställdhetsplan skrivs.har något hänt på den här fronten? skrevs en plan?

– Nej. FUM gav styrelsen uppdraget att öka mångfal-den i organisationen, något som styrelsen ska ta med i sitt arbete med uppföljningen av omorganisationen.

Vi har sett att kvin-nor inte söker till poster inom kåren

Förra året var styrelsen så jäm-ställd som den kan bli

EMMA gLäNNsTRÖM

statistik. facebookgruppen visar siffror på hur många män respektive kvinnor som finns i bland annat presidiet, kårstyrelsen, och bland studentrepresentanterna i universitetsstyrelsen.

foto

: S

kä

RM

dU

MP

OFFENTLIGA FÖRELÄSNINGARHjärnans biologiska förutsättningar – från perception/kognition till stress och utmattningLars-Gunnar Gunnarsson är docent i neurologi och lärare i vid Institutionen för läkarutbildning vid Örebro universitetOnsdag 13 mars kl 18.30 Hörsal L1, Långhuset

Tankar om liv och kläderLinda Öhrn-McDaniel, Associate Professor vid Kent State University, Ohio undervisar i modedesign med fokus på mönsterkonstruktion, drapering, sömnad och maskinstickning.Torsdag 21 mars kl 18.30–20.00 Konsertsalen, MusikhögskolanEfter föreläsningen visar Linda sin utställning ”Tankar om liv och kläder” i universitetets konsthall.

Föreläsningen och visningen är teckenspråkstolkad

MÖTEN MED FÖRFATTAREBob Hansson, estradpoet, författare och vinnare av poetry slam. Med sitt uttrycksfulla sätt har han lockat en bred publik till poesi. Utkom 2012 med romanen Det sista vi har är våra kroppar.Tisdag 12 mars kl 18.30 Caféscenen, Stadsbiblioteket

Samarr: Stadsbiblioteket i Örebro och Örebro universitet

ÖPPNA REPETITIONERÖppen repetition med Svenska Kammarorkestern, ÖrebroMusik: Adams, Martin och BeethovenDirigent: FischerTisdag 5 mars kl 10.00–14.15 Konsertsalen, Musikhögskolan

UTSTÄLLNINGARTankar om liv och kläderLinda Öhrn-McDaniel, Associate Professor vid Kent State University, Ohio undervisar i modedesign med fokus på mönsterkonstruktion, drapering, sömnad och maskinstickning. Dessa ämnen är även fokus i hennes forskning. Hon skapar kläder som utmanar de traditionella teknikerna för att se nya möjliheter i klädkon-struktion och design. Hennes kläder visas huvudsakligen på utställ-ningar i USA men även i andra delar av världen som t.ex. The International Fashion Art Biennale i Seoul, Korea nov 2012. Linda utbildade sig till textil och engelsklärare på Uppsala Uni-versitet och gick sedan vidare och tog en Master of Fine Art, i mode, på University of North Texas.Utställningen pågår 5 mars–17 aprilÖppettider: Mån 9–17, tis–fre 9–16Vernissage: 5 mars kl 16–18

Kultur på campusEvenemang arrangerade av Örebro universitet

FRI ENTRÉ OM EJ ANNAT ANGES – VÄLKOMMEN !

För mer information se www.oru.se/kalendarium

Arrangör: Externa relationer

PORTRÄTTFOTO Gunnarsson: Lars-Göran Jansson

Öhrn-McDaniel: privatHansson: Idha Lindhag

som t.ex. The International Fashion

8 LÖSNUMMER NR 2 2013Sektioner & Föreningar

TEsT: OssIAN LINDqWIsT OCh EMMA gLäNNsTRÖMILLUsTRATION: MATILDA hAMEDANIANTest:

Vilket engagemang passar dig?1. vart på campus hittar vi dig oftast?

a i Studentcentrum. där rör sig både studenter, lärare och andra som jag kan diskutera med.

B i kårhuset eller i mitt sektionsrum. jag gillar det sociala.

C oftast i gymmet, men aldrig längre bort än g-huset.

D Musikhögskolans café eller på en scen någon-stans på campus.

2. vad har du på dig en vanlig dag på campus?

a kavaj. jag vet aldrig när jag måste rycka in och föra studenters talan mot universitetet.

B kvällens festblåsa och skor som är sköna att dansa i. Eller jobbkläderna om jag ska stå i baren.

C träningsbyxor. jag är alltid redo att idrotta.

D det jag shoppade på Myrorna igår. gärna något som får mig att se extra fransk ut.

vad gör du en fredagskväll?

a dricker mineralvatten och tittar på debattrepriser på SVt Play.

B dricker nollevin och går ut på kårhuset för att sedan sluta på Publicum.

C dricker äggula och lyfter tyngder.

D dricker rödvin och ägnar mig åt något kulturellt såsom teater, skrivande eller sång.

4. vad ville du bli när du var liten?

a jag ville förändra världen. jag upptäckte Nelson Mandela tidigt.

B jag hade inga direkta planer, men det roligaste i skolan var roliga timmen.

C Rambo eller fotbollsproffs.

D Något där jag skulle få utlopp för min kreativitet. jag ville arbeta med måleri, sång eller skrivande.

5. Om du blir fast på en öde ö, vad tar du med dig då?

a ordförandeklubban.

B drinkpinnar. jag tar tillfället i akt att bli proffs på kokosnötdrinkar.

C Mitt senaste vandringskit från sportaffären.

D Högen med klassiska verk som jag aldrig hinner läsa annars.

DEN PoliTiSkE

du gillar att engagera dig i frågor som rör världen och politik. Alternativt brinner du för lokala frågor såsom studenters rättighet till kodade tentor. tänkbara föreningar för dig är Utrikespolitiska föreningen, något av de politiska studentförbunden eller din egen sektions utbildningsbevakning.

a

DEN SoCiala

det du främst är ute efter är att knyta nya sociala kontakter. du vill gärna hitta nya vänner som du kan slå klackarna i taket tillsammans med. När det behövs kan du tänka dig att ägna en fredagskväll åt att sälja billig öl. tänkbara föreningar för dig är kårhusföreningen eller Nerikes nation. Alternativt engagemang som fadder, general eller sexmästare i din egen sektion.

B

DEN akTiVa

du tycker att det bästa som finns är att idrotta. Almanackan är alltid full med träningspass. När du får tid över ger du dig ut i någon naturskön miljö för lite vandring. Möjliga engagemang för dig är Pars fC, black jacks eller upplevelsesektionen.

C

DEN kUlTURElla

du gillar att sjunga på andra ställen än i duschen. om nätterna skriver du på ”den där romanen”. du känner dig endast hemma på scenen, där du kan leva ut alla dina sinnen. drömmen är en vindsvåning i berlin eller Paris. Möjliga föreningar för dig är Örebrospexet, Örebro studentsångare, Lösnummer eller improvisationsteater-föreningen Leka.

D

Vilken bokstav fick du flest av?


Utrikespolitiska före-ningen, Corax informa-tionsråd eller kårhuset. Det finns många val för studenter som vill engagera sig ideellt på campus. studenterna Johan helsing, Emil Nilsson och Jakob seg-erhagen Lövdén berättar om varför de engagerar sig och hur de får tiden att räcka till.

– Att engagera sig är det bäs-ta sättet att träffa nya män-niskor. Man träffar många som studerar något annat än vad man själv gör, säger Emil från Corax informationsråd.

Både Jakob och Johan in-stämmer.

– Det är en av nyckelgre-jerna till att engagera sig, sä-ger Jakob, retorikstuderande och Kårhusets hovmästare.

Bra erfarenhetEmil studerar andra året på PR- och informations-programmet.

– Det tar en del tid men att det är kul väger över.

Han berättar vidare att informationsrådet består av ungefär tio personer med oli-ka uppgifter. De har möten ungefär varannan eller var

tredje vecka. Informations-rådet tar hand om Corax kommunikationen och infor-mationen på webben samt marknadsföring av event.

– Just nu är det mer att göra då vi planerar ett event för en förening på campus, be-rättar Emil.

Hans upp-gift i informationsrådet är strategisk planering och text-utformning.

– Det är en bra erfarenhet att få jobba med det man för-hoppningsvis ska jobba med i framtiden även om det nu är i mindre skala.

”Kul och givande”Jakobs uppgift som hovmäs-tare är att planera kårhusets sittningar och event.

– Kårhuset kändes givet då jag hade världens bästa noll-ning i höstas och verkligen älskar Kårhuset.

Han jobbar också ideellt på nattklubben när det be-hövs.

– Jag har alltid varit en per-son som gillar att jobba mer än att plugga, det blev ett na-turligt steg att börja här.

Johan pluggar nationaleko-nomi och har ett år kvar till examen. Han har varit aktiv i Utrikespolitiska föreningen i ett och ett halvt år och är nu

ordförande.– För mig

fanns det egen t l i gen inga andra a l te rnat iv. Jag har tittat på olika för-eningar, men

tog aldrig steget att bli aktiv.Johan berättar vad han

tror är den största anledning-en till att studenter intresse-rar sig för Utrikespolitiska föreningen.

– Det är väldigt kul och gi-vande att kontakta politiker och ministrar och bjuda hit dem för att föreläsa.

Bestämmer tiden självAlla tre är överens om att det inte är något problem med att kombinera sitt engage-mang med studier.

– Mellan evenemangen är det ganska lugnt, men vissa veckor har vi haft två före-läsningar och något annat, då blir det tajt, berättar Jo-han.

Emil håller med.– Några få timmar i veckan

fakTaLetar du efter ett engagemang?• På Örebro studentkårs hemsida finns en lista över alla föreningar.• Gå till ditt respektive sektion-srum och drick kaffe, kanske är engagemang i sektionen något för dig?• Gör Lösnummers test för att få veta vilken typ du är. • Prata med kurskamrater och vänner för att få idéer. • Ta chansen att prata med föreningarna när de syns på campus.• Stanna vid anslagstavlorna och läs anslagen, det kan ge idéer. • Håll koll på sociala medier.

foto

: E

MM

A g

LäN

NS

tRÖ

M

Att engagera sig är det bästa

sättet att träffa nya människor

MATILDA ANDERssON

Sektioner & Föreningar

Erfarenheter. johan Helsing, Emil Nilsson och jakob Segerhagen Lövdén är alla engagerade i studentlivet, men på olika sätt.

Självklart engageradeblir det.

Ideellt engagerade bestäm-mer själva över tiden. Jakob tillbringar alltid ett par av dagens timmar på kårhuset.

– Antingen pluggar jag el-ler gör mitt administrativa jobb. Som ansvarig blir det rätt många timmar.

De vill uppmuntra andra till engagemang.

– Det är viktigt för stu-denter att engagera sig. Det räcker att man går på sek-tionsmötena för att det är en sådan viktig del i universite-tets funktion, säger Jakob.

Händer på campusMARs

5: Corax: SektionsmöteHSL1. Klockan 17.00.

8: boostdayKonsertsalen. Klockan 09.30.

8: Örebrospexet: Premiär för Svartskägg – havets fasa eller En pirats bekännelserBiblioteksaulan. Klockan 19.00.

13: Ekonomi-SM: deltävling i Örebro

13: Utrikespolitiska föreningen: föreläsning med Vänsterparti-ets partiledare jonas SjöstedtKlockan 12.30.

14: Utrikespolitiska föreningen: föreläsning med EU-minister birgitta ohlsson

26: Utrikespolitiska föreningen: Pubkväll

28: Utrikespolitiska föreningen: föreläsning med forskaren Andreas johansson HeinöOm nationalismen i Europa.

APRIL

5: Utrikespolitiska föreningen: föreläsningOm gerillakampen i Colombia.

16: Corax: Sektionsmöte, valmöteHSL1. Klockan 16.30.

28: Utrikespolitiska föreningen: föreläsning med general-sekreterare Lena AgStiftelsen Kvinna till kvinna.

26-27: Campus 48hFrimurarholmen.

MAJ

4: juridiska föreningen: bal

Vad händer?Skicka din sektions eller förenings evenemang till [email protected]

Vilken bokstav fick du flest av?

10 LÖSNUMMER NR 2 2013

foto

: ELi

N j

oA

CH

iMS

So

N

Grythyttan

SKOG. Den 9 februari gick Akademisk Högtid 2013 av stapeln på Conventum. Campus Grythyttan stod för banketten. Josefin Günther, som läser tredje året på som-melierprogrammet, var en av tre projektledare och även gestaltningsansvarig.

– Arbetet började redan när vi fick temat Kraft, för tillväxt och utveckling, som vi valde att tolka som naturkraft med allt vad det innebär.

Projektgruppen arbetade först fram ett scenario med vad de ville att gästerna skulle känna och uppleva.

– Eftersom vi hade natur-kraft som ett genomgående tema ville jag arbeta mycket med trä, mossa, organiska former. Jag gjorde mingel-rummet till en morgon i skogen.

Bankettsalen var gestaltad som en varm och ombonad timmerstuga.

– Kafferummet var även det gestaltat som en skog, fast nattetid. Pricken över i:et var fem tjejer klädda som älvor.

Naturkraft när bankett gestaltades

ORGANISATION. A new group on Facebook, ”Halva studentkåren är vår”, which can be translated to ”Half of the student union is ours”, wants to create discussions about gender equality within the organisation.

The group writes that 80 percent of the leading posi-tions of the student union are held by men, compared to the fact that 63 percent of the students at Örebro University are women. Now they want this to change.

group wants to reach equality

International

EUROVISION. The winner of Eurovision Song Contest 2012, Loreen, will visit Örebro for a concert during Campus 48h.

Campus 48h is a two day long festival in the centre of Örebro, between April 26 and 27.

loreen on stage at Campus 48h

ELIN JOAChIMssON

EMMA ÅKERLIND

ELIN JOAChIMssON

Världsmästarkandidat på träningsläger

Sweden goes schlager

ELIN JOAChIMssON

PH

oto

: E

MM

A Å

kE

RLi

Nd

Finalist. Arvid Rosengren tävlar i världsmästerskapen i sommellerie i mars.

glitter. therese Lövgren arranges SMASk and knows a lot about schlager.

I slutet av januari prö-vade Arvid Rosengren sin skicklighet som världsmästare i sommel-lerie. Publiken bestod av intresserade sommel-ierstudenter och platsen var grythyttan.

Den fjortonde omgången av världsmästerskapen i som-mellerie hålls i Tokyo den 30 mars. Sveriges kandidat till den högsta tävlingen inom vinvärlden är Arvid Rosen-gren, som tidigare studerat vid restaurang- och hotell-hög sko l an i Grythyt-tan. Arvids väg från student till världsmäs-tarkandidat har bestått av en rad andra tävlingar.

– Jag vann svenska mäster-skapen år 2010 och nordiska mästerskapen året före.

Arvid berättar att det un-

der 2011 hölls en kvalifika-tionstävling för EM och VM i Loka Brunn som han vann. Därmed har Arvid vetat i nästan två år att han ska till Tokyo och tävla.

En del av förberedelserna bestod av ett grythyttebesök.

– Att komma till Grythyt-tan och träna med studen-terna var en fantastisk upple-velse, det har gjort underverk för självförtroendet.

Visserligen är det inte samma sak som att stå på en scen inför 5000 japaner, men Arvid menar att det inte var

långt ifrån och kanske ännu mer nervöst. Här gällde det verkligen att bevisa något

inför studenterna.– Det är fantastiskt upplyf-

tande att se vilka ambitiösa människor man lyckats attrahe-ra till sommelierutbildningen, det bådar verkligen gott.

Arvids tips till de som vill komma långt är att sätta konkreta mål och arbeta hårt mot dem.

– Men var inte överambi-tiösa, och sträva inte efter en chefsställning alltför tidigt. Det bästa man kan göra är att jobba hos en förebild i några år.

Arvid menar att en annan god idé är att läsa vidare, i synnerhet ekonomi.

– En sommelier är främst inköpare och säljare.

Förberedelserna inför de olika tävlingarna har på många sätt vidgat hur Arvid arbetar med sitt yrke.

– Jag har stött på allt från seriös projektplanering till mindfulness-tänk, och er-farenheterna från tävlandet har gett mig en enorm nät-verksplattform.

Schlager has existed in Sweden since 1958 and The-rese thinks she has an idea of what made it popular from the start.

– It was music sung in Swe-dish so everyone understood it. It was the latest music, which probably is why it has changed so much. Now it is all types of genres and not as special as when it was all

schlager, Therese says.

Cherish the clichésOne of the rules in SMASK is to cherish the clichés of schla-ger, which means a change of key, something happy and a bit of humor. The main idea is to entertain the audience. SMASK is held on the 13th of April.

glitter is in the air and the colour pink has never looked so great. The so called Melodifes-tivalen has arrived, but what makes it such a big deal in sweden? To figure that out, Lösnum-mer turns to campus own Melodifestivalen, sMAsK.

Melodifestivalen is a music contest that stretches over six weeks. In the end a winner is decided who will repre-sent Sweden in Eurovision Song Con-test. Whether you care about the outcome of Eurovision or not, Melodifestivalen is the contest every person in

Sweden has got an opinion about. But what is it that brings out all these feelings?

”A lot of colour”Therese Lövgren, general of SMASK, campus own Me-lodifestivalen, that is held in April, thinks that it is the classic schlager that makes people watch.

– There is a lot of colour and glitter on stage, which is different from all the other

artists that just dress in black and white.

A few weeks ago the artist Sean Ba-nan reached

the final in Melodifestivalen. He had a number just like the one Therese describes and many people love him for it.

Now it is all types of genres

and not as special

Det har gjort underverk för

självförtroendet


TExT OCh FOTO: TOvE JAhNssON

”Den lyser upp lite i alla fall”

Tiden som student ser olika ut för olika personer. Kanske mycket beroende på ämnesinriktning eller intressen. En sak har dock alla studenter gemensamt och det är att de studerar. Filmstudenten Frida Holmer bor i en tvåa i Varberga. Hon låter Lösnummer ta del av Arbetsplatsen där mycket av studierna sker.

Arbetsplatsen

Laptopstöd– Den här är nog egentligen till för när man sitter och arbetar med datorn i knäet. Jag har den hela tiden för det är så bra att få upp tangentbordet så att man ser det bättre.

Lampa– Det här är ju mer av en mys-belysning. Kanske inte så väldigt användbar just i ett arbetssyfte, men den lyser upp lite i alla fall. Jag skulle egentligen vilja ha en riktig skrivbordslampa, men den här får fungera tills vidare.

dator– Det är vid den här laptopen jag sitter och skriver manus. Främst i manusprogrammet CeltX. Datorn är inte optimal att jobba med film på. Helst skulle jag vilja ha en bät-tre stationär dator, med två skär-mar. Då skulle det vara enklare att klippa film. Jag har tidigare suttit och jobbat med 3D-grafik i datorn, men då går det väldigt segt.

böcker– Just nu läser jag en kurs som heter Manusproduktion för be-ställningsfilm. Det är boken överst i högen som är vår huvudbok och den jag läser mest i just nu.

Mus– Jag gillar att den är trådlös. Framförallt därför att det är snyg-gare utan sladd.

Sköldpadda– Snett bakom skrivbordet står ett akvarium med min sköld-padda Pärlan. Jag tror hon är född 1998, så hon är runt 15 år gammal. Hon gör att jag aldrig känner mig ensam när jag sitter och arbetar.

Skrivbordsstol med filt– Det här är en riktigt skön arbetsstol där man sitter bra. Jag fryser jämt så därför har jag en varm filt i stolen som jag kan kura ihop mig i.

Skrivare och scanner– Skrivaren är jättebra att ha! Då kan jag skriva ut alla skolpapper hemma istället för att göra det i skolan. Även kompisar ber mig att skriva ut saker och det ställer jag såklart upp på. Den har även en scanner, så ibland om jag saknar någon sida ur kurslitteraturen kan jag ju scanna av den hemma.

12 LÖSNUMMER NR 2 2013

ginal. Då ringde de mig, sä-ger han och flinar stolt.

Dag är reklamfilmens hu-vudskådespelare, iklädd en t-shirt med ÖSK-tryck och med den stereotypa gnälliga Närketonen. På YouTube har klippet fått flera tusen visningar de senaste veck-orna.

– Jag vill inte göra något stort n u m m e r av det. Jag tycker bara att det är en kul grej. Det roligaste var att det inte var någon som visste om det förutom familjen, förklarar han.

Det blir snabbt tydligt att Dag är en lättsam person. Skämten avlöser varandra

och han bjuder mycket på sig själv.

– Man ska inte dö nyfiken, säger han.

Inspelningen av reklamfil-men ägde rum klockan fem på morgonen i ett ELON-va-ruhus i Bromma. Det gjordes tre eller fyra olika scener och

cirka tio om-tagningar.

– Det som slog mig, som är glad amatör i vanliga fall,

är att det var så jävla mycket folk. Det var ju 30 pers in-blandade för att göra 40 sekunder. Det var ett jävla pådrag, rent ut sagt!

Även de personer som syns promenera utanför fönstret var inhyrda statister.

Dag Stranneby, professor på institutionen för naturvetenskap och teknik på Örebro universitet, är högaktuell som den gnälliga närkingen i ELON:s nya reklamfilm. Lösnummer har träffat honom för att få höra mer om hans skådespelardrömmar och kärlek till teknik.

”Jag är årets anarkist”

TExT: LIsETTE ANDERssON

FOTO: MARTIN hENNINgssON

Intervju

De skulle ha tag i ett original.

Då ringde de migKlockan är tre på eftermid-dagen när vi träffar Dag Stranneby utanför hans kon-tor i Teknikhuset. Han har precis kommit tillbaka från eftermiddagsfikan.

Hans kontor är överfyllt av papper och böcker som placerats i ett flertal högar. Han flyttar en hög från den

ena stolen och ber oss att slå oss ned på de två lediga sto-larna. Själv sätter han sig vid skrivbordet, där han halvt försvinner bakom bok- och pappershögarna.

Till vänster om honom på skrivbordet står hans kaf-femugg placerad uppe på en liten piedestal.

– Det är för att jag ska kunna hitta den, säger han med glimten i ögat.

UNDER DE sENAsTE veck-orna har ELON:s reklam-film, som ger en klichéartad bild av människor från När-keslätten, synts i tv-rutan.

– De skulle ha tag i ett ori-


fakTaNamn Dag StrannebyÅlder 58familj Fru och tre utflugna sönergör Professor, amatör-skådespelare, entreprenör och politiskt aktivSpelar Saxofon i coverbandet Forever YoungUtbildning Civilingenjör i elektroteknik vid Chalmers te-kniska högskola och teknologie doktor i radiosystemteknik vid Kungliga tekniska högskolanföretag Dag Stranneby En-gineering, LekebergsData AB (sålt), Lekebergsflyg HB (sålt) och TellusFuture AB

Intervju

Cirkeln i varje nummer låter vi intervjupersonen berätta hur stor del av livet som ägnas åt vad, just nu.

Möten och administration

fest

familj

Teater

Underhållning

Sova

– Det var inte en kotte ute klockan fem på morgonen.

DAg BÖRJADE sIN skåde-spelarkarriär för 14 år sedan när han var med och startade Lekebergs Revysällskap, där han idag är ledamot, ma-nusförfattare, tekniker och skådespelare.

– Jag kör ljus och ljud, står på scenen eller sitter i orkes-tern eller kör bussen eller ko-kar maten eller gör vad fan som helst.

I det verkliga livet är Dag professor på Institutionen för naturvetenskap och teknik på Örebro universitet samt föreståndare för Campus Alfred Nobel i Karlskoga. På universitetet började han föreläsa år 1997.

Dag ser stora likheter mel-lan teater och att hålla i före-läsningar.

– En bra föreläsning eller en bra teater är samma grej, det är olika manus bara. Kan man inte få folks uppmärk-samhet spelar det ingen roll vad man säger, om ingen jä-vel lyssnar. Det viktigaste är att få dem intresserade.

hAN TAR MED Oss på en vandring genom Teknikhuset och robotverkstäderna. När vi går genom korridorerna hörs det klockande ljudet från Dags träskor. Han be-rättar att de studenter som

känner igen honom i ELON:s reklamfilm brukar klaga på att han inte har sina karaktä-ristiska träskor.

– Jag är årets anarkist! Jag har till och med träskor tillsammans med fracken på årshögtiden, säger han och skrattar.

Han poängterar att han inte har några problem att springa och spela fotboll i träskor.

De svarta träskorna har han på sig året om, inne som ute. Han har även ett par all-deles nya finträskor hemma. Det han framförallt älskar med dem är att de är väldigt praktiska.

– Jag stötte på en kille på parkeringen för några år se-dan som inte kunde gå ge-nom vattenpölar för att han hade sådana där tygdojor. ”Det där är ju inomhusskor” sa jag. Då blev han tvärsur. Och jag kom där i mina trä-skor och gick ”klafs, klafs, klafs, klafs”, berättar han märkbart nöjd.

vI äR NU FRAMME vid en utställningssal nere i källaren på Teknikhuset. Rummet är fyllt med gamla tv-apparater, radios, datorer, kameror, te-lefoner och andra tekniska attiraljer. Här märks det att Dag trivs. Han tar oss runt i rummet och visar bland annat upp ett gammalt

teknikmagasin.– Det här är mitt favo-

ritnummer från 1948 när transistorn hade gjort entré. Den tas upp till och med i ledaren. Slutklämmen är ro-ligast ”Visserligen fungerar den inte så bra men man kan ju förmoda att visst ut-vecklingsarbete kommer att göras”.

Teknik är ett stort intresse och arbetsområde för Dag. Under år 2012 vann han tillsammans med en kollega innovationstävlingen Under-lätta vardagen för personer med dövblindhet.

– Vi har byggt ett system som ska hjälpa dövblinda ryttare. Vi har använt vibra-tionerna som sitter i mobilte-lefoner. De får navigations-hjälp så att de kan ta sig fram i ridhuset.

Vid sidan av arbetet på uni-versitetet är Dag politiskt aktiv i Leke-bergs kom-mun. Han är förste vice ordförande i kommunsty-relsen samt utvecklingsråd och fullmäk-tigeledamot i kommunen.

– Jag var med och skapade den där kommunen en gång i tiden.

Fram till för ett par år se-dan var Dag även certifierad pilot.

– Jag hade samma existens-berättigande som alla andra stiliga kaptener och så kom jag där i skitiga jeans, träskor och en kasse i handen. Där

sitter alla de här grabbarna i kostym och slips, bara det var ju skitkul, säger han med nostalgisk blick och skrattar. Han fortsätter att berätta med munter ton.

– Och så kunde man sticka till Visby och bada en lördag förmiddag, men det var mer show off.

Nu för tiden har han fram-förallt tre hobbys. För det första spelar han saxofon i

bandet Fo-rever Young, som är lite av en åter-förening av ett band han spelade med på 70-talet. Bandet be-

står av nio personer.– Nu repar vi mest bara. Vi

kör covers och har gig ett par tre gånger per år.

För det andra tycker han om att måla.

– Det är bara en sådan där grej som jag gör för att jag tycker att det är kul, så får det bli vad det blir.

För det tredje håller han på med vinprovning på amatör-nivå, vilket han gjort under

de senaste tio till tolv åren.– Vin går ju alltid ner, det

är inget problem. Om det inte är gott får man dricka upp det i alla fall, säger han skämtsamt.

Framöver kommer fokus ligga på hans pågående pro-jekt inom teknikens värld, som inte inkluderar något skådespeleri, men han har lämnat dörren öppen.

– Det kan dyka upp något framöver, det kan det säkert göra, och då hugger jag på det som finns.

Jag kör bussen eller

kokar maten eller gör vad fan som helst

foto

: PR

ES

S/E

LoN

14 LÖSNUMMER NR 2 2013Reportage

Bara hundra meter från Örebro universitet ligger Örebro teologiska högskola. Trots placeringen och dess långa historia är det kanske inte så många som känner till den. Lösnummer besöker lärosätet.

Universitetets mindre kända granne

TExT: ELLEN CsòRDás

FOTO: JENNy hALLsTRÖM

För den som väntar på bussen vid Student-gatans busshållplats är det svårt att missa skylten där det står Örebro Missionsskola en bit bort längs vägen. Där ligger ett par låga byggnader i vitt tegel med gula plåtdetaljer som lätt ses från Åstadalsvägen.

Lösnummers besök på Örebro teologiska högskola, som lärosätet heter, infaller en gan-ska slaskig fredag i mitten av februari. Klock-an är precis efter lunch. Många studenter är glada och tycks redan ha inlett helgen.

Precis innanför dörren i entréhallen finns ett antal ljusgröna och inbjudande soffor. I soffan längst bort sitter två män och pratar. Den yngre av de två kommer snart fram och presenterar sig.

Samuel Lewinson är 26 år gammal och se-dan några veckor tillbaka den nya ordföran-den i studentkåren. Förutom ordförandepos-ten i studentkåren läser han just nu sin sjätte termin på teologprogrammet.

– Det är mycket att göra som ordförande och det tar väl lite tid att vänja sig, säger han och skrattar samtidigt som han visar in oss i matsalen.

Det är ett stort rum som länkar samman alla delar av högskolan. Matsalen är öppen och ljus, och har plats för studenter som vill sitta tillsammans och plugga. Idag är det inte många här. De som är kvar fikar och pratar.

– Här sitter alla och äter tillsammans, både studenter och lärare. Visst händer det att man går upp till universitetet och äter, för det är lite mer variation på maten där, berättar Samuel.

I direkt anslutning till matsalen, på andra sidan en glasvägg, ligger biblioteket. Känslan i biblioteket är också den stillsam. På högsko-la finns just nu cirka 50 studenter som läser i Örebro. Det gör det lätt att låna böcker så länge de behövs. Det finns heller inga avgifter för försenade böcker. Nytillträdd. Samuel Lewinson är sedan några veckor tillbaka studentkårens ordförande på Örebro teologiska högskola.

15LÖSNUMMER NR 2 2013 Reportage

fakTa• På Örebro teologiska högskola, ÖTH, läser cirka 170 studenter. 50 av dem är heltids-studenter på plats i Örebro.• Lärosätet grundade år 1908 av John Ong-man.• Utbildningar som ges är teologiskt program, med Församlingsledarakademin, om 180 högskolepoäng. Delar av utbildningen sker på Liljeholmens folkhögskola. ÖTH har också fristående kurser i ämnen som rör teologi samt ett kortare program för blivande lärare i religions-vetenskap.

Det är väl några av stu-denterna som väljer att fasta

– Det händer dessutom ganska ofta att lä-rarna lägger lite extra tid på att hjälpa elever med vilken litteratur de kan tänkas behöva för sina uppgifters, säger Samuel.

Han är nöjd och stolt när han berättar om de goda samarbeten som finns mellan lärare och studenter.

JUsT NU INFALLER den kristna fastan. Den naturliga frågan blir då hur den firas bland studenterna. Enligt kristendomen är fastan att avstå från en dålig vana för att kanske kunna ge plats åt en ny, bättre sådan. Den ska också ge rum för eftertanke kring vad som är viktigt i livet.

– Det är väl några av studenterna som väl-jer att fasta. Studenterna avstår från allt från godis och socker till att spendera för mycket tid på Facebook eller spela för mycket data-spel.

Samuel fortsätter att berätta om hur tron hos många av studenterna märks i vardagen.

– Vi har ju andakt på morgonen varje dag och ibland på eftermiddagarna. Men det är precis som med alla andra firanden helt på stu-denternas initiativ. Alla på skolan är självklart välkomna att delta. Högskolan i sig är ju inte en religiös institution trots att undervisningen har en kristen och frikyrklig inriktning.

RUNT BIBLIOTEKET gÅR korridorer där det finns klassrum, lunchrum med mikro för stu-denterna och andra gemensamma utrymmen. Där finns ett glasskåp fyllt med moderna bi-blar på flera språk. På golvet bredvid finns en stor samling gamla biblar som med stor sannolikhet har följt med skolan sedan den grundades 1908.

– Skolan är förhållandevis gammal om man jämför med den nyare och större gran-nen. Men vi försöker att vara moderna och det finns till och med möjlighet att åka som utbytesstudent inom Erasmus. Dessutom har vi på eget initiativ samarbete med ett antal skolor runt om i världen.

Efter den korta rundvandringen sätter vi oss ner vid några gamla kyrkbänkar i trä, med gedigna träbord emellan, som står i mat-

salen. På väggen bredvid hänger ett porträtt av en äldre man med skägg, skolans grundare John Ongman.

ATT KOMMA sOM Ny student till en stad och knappt känna någon är aldrig lätt. Att sedan hitta boende är något som måste lösas ganska snabbt. Studenterna på Örebro teo-logiska högskola hjälps ofta och gärna åt för att alla ska ha någonstans att bo.

– Många bor nog i kristna kollektiv eller i de små studentlägenheter som Filadelfiaför-samlingen har. Och är det så att nya studenter har svårt att hitta bostad löser det sig snabbt genom att de frågar sina kurskamrater, säger Samuel.

Det låga antalet studenter bidrar till att sammanhållningen är stark.

– En gång per termin anordnar studentkå-ren en stor fest. Sen anordnar studenterna på eget initiativ saker vid andra tillfällen som kåren kan vara mer eller mindre delaktig i, som till exempel teologruset för studenter

och anställda på högskolan. Det är en löpartävling där det samlas in

pengar till en skola i Afrika som Örebro teo-logiska högskola har ett samarbete med.

vÅRT BEsÖK BÖRJAR lida mot sitt slut. När stegen styrs tillbaka till universitetet vet vi lite mer om vad som döljer sig i de låga husen bakom skylten som välkomnar till Örebro Missionsskola.

Matsal. det är fredagseftermiddag och några få studenter dröjer sig kvar i högskolans matsal.

Nära. Lärosätet finns tvärs över gatan sett från studentbostadshusen Muttrarna.

samling. biblar av olika åldrar och på olika språk finns.

En gång per termin anordnar student-kåren en stor fest

16 LÖSNUMMER NR 2 2013Kultur & NöjeMer kultur och nöje? På www.losnummer.se hittar du de senaste recensionerna av biofilmer, skivor, böcker och konserter.

Den 8 mars är det premiär för Örebrospexets uppsättning Svartskägg – havets fasa eller En pirats bekännelser. Spexets kostymchef Mona Ek lägger just nu sista handen vid kreationerna som ska göra föreställningens pirater till en stiligt ful och färgsprakande besättning.

Mona gör spexets pirater stiligt fula

TExT OCh FOTO: EMELIE BRÖMs

I Teknikhusets källare arbetas det för fullt. Det snickras och målas dekorer, grottor och sjömansskepp växer fram på stengolvet och i syateljén skapas piratkostymerna en efter en. Stiliga guldband blandas med sönderrivna kappor och smutsiga trasor. Ett par bruna stövlar ska precis målas om till svarta.

– När han heter Svartskägg kan han ju inte ha bruna stövlar, skrattar Mona Ek och river sönder ett par tygstuvar som ska få fungera som målningsredskap.

Det är hennes tredje år som kostymchef för Örebrospexet. Att hon på något sätt skulle bli involverad i spexet kändes självklart när flyttlasset gick till Örebro.

– Teater är ju underbart. Jag har alltid tänkt att spex ska man ju vara med i. Jag pluggade till exempel en termin i Falun bara för att få vara med i spexet. Men det funkade ju inte i längden.

Så hamnade hon i Örebro, och även om hon aldrig själv läst vid universitetet har hon genom sin man, som hon själv säger, ”blivit insyltad” i spexet.

– Som tur är får man vara med fast man inte pluggar.

TROTs ATT KONCENTRATIONEN äR sTOR medan det sys så skämtas och skrattas det mycket i det överbelamrade rummet. På väg-gen sitter idésketcherna för varje karaktärs kostym uppklistrade och på klädställningar-nas galgar hänger de snart färdiga resultaten. Arbetet med kostymerna började redan i somras.

– De bestämmer tema och skriver manus under sommaren och jag har varit med redan från början. Även om det börjar på riktigt i augusti kan jag planera och tänka. Springa på loppis och leta tyg, berättar Mona.

Återanvändning är ett av ledorden för kos-tymgruppen och spexets kostymförråd, med kläder från gamla uppsättningar, utnyttjas flitigt.

– Man plockar, gör om och syr. Lånar och köper i en salig blandning. Vi återanvänder så mycket vi kan och försöker hitta lösningar.

Exempelvis kommer årets huvudroll Lasse kläs i en kostym som spelat med i 2007 års

När han heter Svart-skägg kan han ju inte ha bruna stövlar

Intresse. Mona tycker att teater är underbart. tidigare läste hon en termin i falun bara för att få vara med i spexet.

17LÖSNUMMER NR 2 2013 Kultur & Nöje

HUMOR. Ståuppkomikern Eddie Izzard gästar Conventum den 10 april i samband med den nya föreställningen Force Majeure.

Izzard är en av världens mest kända komiker. Han har vunnit två Emmys och två British Comedy Awards.

NOTIsER: MATILDA hAMEDANIAN

Eddie izzard på stand up-turné till Conventum

Det är definitivt en scen för den actionlystne

– Matilda Hamedanian recenserar Zero dark thirty. Läs på www.losnummer.se

Besök av författaren och estradpoeten Bob Hansson

LITTERATUR. Han är estradpoet, författare och vinnare av poetry slam. Bob Hansson kommer till Örebro stadsbibliotek den 12 mars för att före-läsa på caféscenen.

Det sista vi har är våra kroppar är titeln på hans senaste roman.

loreen till Campus 48hMUSIK. Den 26-27 april intar de scenen

på Frimurarholmen. Loreen och belgiska dj:n och producenten Basto är klara akter inför Sveriges största studentfestival, Campus 48h. Festivalen har tidigare gästats av artister som Timbuktu, Maskinen och Norlie & KKV.

Det är alltid en knapp här eller en reva där

Helst skulle jag stå på scen, men jag sjunger inte till-räckligt bra

vinn biljetter till ÖrebrospexetPå sidan 23 finns en tävling där du kan vinna två biljetter till Svartskägg – havets fasa eller En pirats bekännelser.

uppsättning av Gustav III.– Vi har bara satt på ännu mer bling-bling

på rocken.

FÖRUTOM MONA består kostymgruppen av ungefär sju personer. Nu när det närmar sig premiär träffas de två kvällar i veckan och syr. De brukar även ha en pysselhelg i måna-den. Men ofta lägger Mona ner mer tid än så på att klä karaktärerna.

– Det drar iväg med timmar. Och har jag inget annat för mig kan jag lika gärna gå hit och sy.

Ensemblen har en provföreställning några veckor innan premiär. Då granskas bland an-nat kostymerna och utifrån kommentarerna får kostymgruppen tänka om och lägga till. I övrigt är grovjobbet avklarat och pillergörat har tagit vid.

– Nu är det dekorera och lull-lull kvar, så-dant som tar en jäkla tid, som att sy knap-par, säger Mona samtidigt som hon med van hand fäster knapp efter knapp på ett par blå piratbyxor.

Det är ett nära samarbete med regissören när klädernas utseende ska bestämmas.

– Jag får färdiga karaktärer och sen ska jag tolka dem. Man får titta på manus mycket, på karaktärerna och hur de är. Sen ska det även fungera scenmässigt, i år ska till exempel en klänning vara med i en dramatisk sväng.

Hon brukar också försöka använda olika färgskalor för olika karaktärer.

– Jag tänker mycket i färger och försöker skapa en helhet. Så det sprids ut och alla inte är samma utan en är blå och någon mer grön.

NäR PUBLIKEN sEDAN sITTER på plats och föreställningen är i full gång brukar en eller ett par ur kostymgruppen alltid finnas med bakom scenen. Allt för att kunna åtgärda eventuella klädmässiga katastrofer.

– Vi försöker drilla skådespelarna att byta om själva, men ibland är det speciella situa-tioner med snabba byten. Men inga akutby-ten i år.

En symaskin står ständigt redo att användas.

– Det är alltid en knapp här eller en reva där.

Att Mona brinner för det hon gör och för spexet märks tydligt.

– Det är underbart roligt, jag älskar teater. Helst skulle jag stå på scen, men jag sjunger inte tillräckligt bra, skrattar hon.

Uttalandet följs av ett par anekdoter om

när röstkvalitén inte hindrat andra spexare från att ändå ställa sig på scen. Det är många års erfarenheter och spexminnen som ryms bland de som krupit upp i de charmigt bro-kiga sofforna.

ävEN OM DET snart är dags för premiär känner inte Mona sig stressad. Kostymerna brukar vara klara i god tid. Pirattemat har dock gjort ytterligare ett moment nödvändigt i skapandeprocessen. När alla kreationer är färdigsydda är det bara en sak kvar innan de kan synas på scen – demolering.

– Vi ska förstöra kläderna, de är alldeles för fina nu. De ska passa på ett piratskepp.

Men kostymerna till årets spex ska inte bli några sorgliga historier

– De är fina och förhoppningsvis färgspra-kande och roliga. En stilig fulhet.

Även om just fulheten hör till piratlivet, til-lägger Mona skrattande:

– Annars brukar vi säga att om det är fult står du för nära.

fakTa• Spex är en slags interaktiv teater, med inslag av sång, dans och humor.• Just publiken har en framträdande roll i ett spex, då åskådarna har stor möjlighet att påverka föreställningen, exempelvis genom att önska en omstart.• Örebrospexet satte upp sin första föreställning år 1998.• Vårens spex heter Svartskägg – havets fasa eller En pirats bekännelser.• Föreställningen spelas i universitetets aula med premiär den 8 mars. Därefter följer ytterligare sju föreställningar, den sista spelas 23 mars.

skäggigt. Svartskägg är en av årets huvudpersoner.

skisser. Redan i somras började Mona planera för kostymerna.

Återanvändning. kläder och rekvisita lånas från tidigare års uppsättningar och blir något nytt.

Premiär för HamletTEATER. Den 23 mars har uppsättningen

av ett av Shakespeares mest berömda verk, Hamlet, premiär på Örebro länsteater. Det är första gången den 400 år gamla pjäsen spelas på länsteatern.

foto

: P

RE

SS

foto

: PR

ES

S/id

HA

LiN

dH

Ag

bob Hansson.

18 LÖSNUMMER NR 2 2013Sport

Juriststudenten Kristonel Elwe nöjer sig inte med att studera lagboken. Han kombinerar sina studier på helfart med redaktionsansvar för arsenal.se, hemsidan för Sveriges officiella Arsenalförening. Lösnummer har tagit reda på hur det blev just Arsenal och varför vi har London att tacka för flytten till Örebro.

Med arsenal i hjärtat

TExT: ULRIK NILssON

FOTO: NICOLE MANDRyK

Det var mer eller mindre kärlek vid första ögon-kastet.

Snön ligger som ett tjockt täcke över de ytor som sommartid utgör gräsmattor i stadspar-ken. Frånvaron av människor och den vack-ra, vitbeklädda naturen inger ett lugn. Här finns ingenting som andas fotboll.

Några hundra meter bort kliver vi in i en lägenhet och möter något av atmosfärens motsats. Här bor nämligen Kristonel Elwe. På en av väggarna hänger Storbritanniens flagga och flertalet andra pryds med Arsenal-merchandise. Just Arsenal är ett lag som han har hållit på länge.

– Det var mer eller mindre kärlek vid för-sta ögonkastet. Jag såg en match på tv mel-lan Derby och Arsenal år 2001. Fredrik Ljungberg och Thierry Henry gjorde mål och de vann med 2-1. Jag vet inte riktigt vad som hände, men jag fortsatte följa Arsenals matcher och fattade tycke för laget.

Redaktion. kanonmagasinet är Arsenal Swedens medlemstidning, som kristonel Elwe skriver för. Som redaktionsansvarig för arsenal.se har han ansvar för ett tiotal skribenter.

19LÖSNUMMER NR 2 2013 Sport

sPORTKRÖNIKA. Uttrycket ”Meh, blev du sur nu?” Det har säkert de flesta hört. Som om det skulle vara någon form av dödssynd att faktiskt bli sur. ”Ja, jag har en tendens att bli sur när du slarvar bort bollen sådär enkelt… För femtioelfte gången” Det svaret har jag nog aldrig hört. Tänkt det har jag

gjort men istället blir svaret ofta ”Neeej då, jag är inte det minsta sur”. Varpå repli-ken brukar bli ”Men alltså, jag ser ju hur du kollar på mig, erkänn bara att du är sur.”

Jag. Orkar. Inte. Jag är för gammal för det här tjafsandet, går det aldrig över?

DET KäNNs sOM att vuxna människor borde veta bättre än att tjafsa med varandra.

Vuxna människor brukar väl kunna tala för sin sak, eller är detta bara något jag fått för mig?

Jag tycker själv att jag kan tala för min sak rätt bra. Ändå passerar tankar som ”Varför ser hon så sur ut egentligen” genom huvudet och fantastiska meningar som ”Amen, durå!” ut ur munnen.

PARs FC äR sannerligen inget undantag. Vi tjafsar och gnäller på varandra. Men varför är det så? Och varför märker jag det först nu? Jag måste varit både blind och döv under min uppväxt för det här med att tjafsa på träningar och matcher är för mig nytt.

När jag var ung, eller yngre rättare sagt, fick vi inte gnälla. Vi fick heller inte tjafsa. Vi skulle säga rakt ut vad vi tänkte så vi slapp springa på planen med onödig och negativ energi. Det fungerade urbra. Vi kom bra överens, både på och utanför planen.

Men nu. Bland vuxna människor. Det tjafsas oerhört mycket. Är det inte snudd på patetiskt? Säg bara rakt ut vad du menar, varken du eller jag kommer må speciellt dåligt

“Säg det bara rakt ut”

Emma Asplund

Emma Asplund slänger en fokuserad blick åt en medspelare. Medspelaren ser blicken och tänker ”Varför tittar hon på mig så konstigt? Hon ser sur ut, hon är säkert sur.”

av det efter träningen när vi går tillbaka till vårt riktiga liv.

EN 13-ÅRIg fotbollsspelare tjafsar om vem som egentli-gen låter mest sur. En som är 20+, ja, samma sak. Det där tjafset, det känns som om det kanske borde stannat där vid 13 års ålder.

KRIsTONEL äR UPPvUxEN i Eskilstuna, men hade inte några polare där som höll på Ar-senal. Annorlunda blev det när han år 2010 flyttade till London.

– Jag fick ett jobb i London och flyttade dit. Tidigare hade jag åkt över på några Arsenal-matcher själv, men nu lärde jag känna flera likasinnade. Snart utgjorde Arsenalfans mer än hälften av min vänkrets i London. Vi gick på Arsenals arena Emirates tillsammans, reste på bortamatcher och hängde på pubar ihop.

Efter två år i London och arbete som per-sonlig assistent var det sommaren år 2012 dags att flytta hem till Sverige. Kristonels plan var nu att börja plugga. Han hade några år tidigare blivit antagen till juristprogrammet på Stockholms universitet, men efter att ha bott i en stad med mer än åtta miljoner invå-nare eftersträvade han nu någonting mindre än vår huvudstad. Av den anledningen sökte han till Örebro universitet och efter att ha kommit in på juristprogrammet bosatte han sig här i höstas.

– Jag har alltid varit intresserad av lag och rätt. Jag hade den där pojkdrömmen om att bli polis ganska länge, men jag valde att satsa på en högre utbildning.

PARALLELLT MED ATT Kristonel började läsa i Örebro blev han styrelseledamot i Ar-senal Sweden, en förening med drygt 5000 medlemmar som han har varit aktiv i sedan år 2009. Som styrelsemedlem tog han genast på sig ansvaret som redaktionsansvarig för föreningens hemsida, arsenal.se.

– Jag kommer ihåg hur jag tänkte när jag först blev aktiv år 2009. Jag trodde att det inte kunde vara särskilt mycket arbete i den här supporterföreningen, men den bilden har förändrats. Det är mer arbete än vad man kan tro.

Som redaktör för hemsidan har Kristonel ansvar för ett tiotal skribenter. Det är hans uppgift att informera om vad som ska skrivas och hur det ska gå till.

”We love you Arsenal, we do”

– Dessutom skriver jag mycket själv, både på hemsidan och för supportertidningen Kanon-magasinet. Just nu håller jag även på med en helt ny hemsida som släpps i slutet av februari.

För en utomstående kan det vara svårt att förstå hur Kristonel får ihop vardagen, men han lyckas kombinera sina studier och det ideella arbetet i Arsenal Sweden.

– Plugget tar inte så mycket tid som jag trodde att det skulle ta.

Jag pluggar några timmar per dag och på det klarar jag mig. På Arsenal Sweden lägger jag ner drygt en timma dagligen, så det blir väl tio timmar i veckan. Men det är helt olika beroende på vecka. När det är ett styrelse-möte går det åt en heldag.

När Kristonel valdes in i föreningens sty-relse blev han dess yngsta ledamot. Av de åtta styrelseledamöterna är sex av åtta äldre än 30 år.

– Jag har alltid haft många äldre vänner och trots att flera i styrelsen är tio, tjugo år äldre än mig så kommer vi bra överens. Jag blev tillfrågad om att tillträda som ledamot i styrelsen just för att målet var att föryngra den.

Den som följer engelska Premier League vet att Arsenal har gått titellösa sedan FA-cupvinsten år 2005. Det är en sorglig svit för laget och för de inbitna fansen.

– Vi är en klubb som borde vinna titlar, men som inte har gjort det på sju år. Men desto fler år det går utan titlar, desto mer pas-sionerade blir faktiskt supportrarna.

Kristonel talar utifrån egen erfarenhet. Han befann sig nämligen på Old Trafford den där mardröms-eftermiddagen hösten år 2011. Arsenal blev fullständigt utspelade och Manchester United vann till slut matchen med bandysiffrorna 8-2.

– Det är nog den lägsta punkt som Arse-nal har nått under den här långa titeltorkan. Men istället för att vi fans skrek glåpord och svor, så enades plötsligt alla och sjöng ”We love you Arsenal, we do” i en halvtimme efter slutsignalen. Det var ett bevis på att vi håller ihop både i bra och i dåliga tider.

hEMsIDAN FÖR svERIgEs officiella Arse-nalförening administreras alltså från en liten lägenhet i Örebro. Och Kristonels mål som ledamot i Arsenal Sweden är tydligt. På för-eningens hemsida skriver han:

– Jag är en perfektionist ut i fingertoppar-na, så jag vill vara med och förbättra allt som går att förbättra.

Jag är en perfek-tionist ut i finger-topparna

fakTaNamn Kristonel ElweÅlder 21Lyssnar på The Sounds, Paramore, Coldplay, Anna Ternheim med flerafavoritfilm: Requiem For A DreamAntal Arsenalmatcher 80+favoritspelare genom tiderna Thierry Henry, Fredrik LjungbergMin Arsenaldrömelva Seaman - Lauren, Ad-ams, Campbell, Clichy - Pires, Vieira, Fabregas, Ljungberg - Bergkamp, HenryStörsta Arsenalminne: Omöjligt att välja ett, men dubbeln 01/02 och Lehmanns räddning mot Villarreal värderas båda högt

hemmaplan. Emirates är Arsenals arena. där har kristonel varit många gånger.

Dessa sidor produceras av Örebro studentkårStuDentkårenS SiDor

Snart är det dags för val!

Mer information kommer på vår hemsida www.orebrostudentkar.se

och vår sida på Facebook.

Intresserad av påverka studentkårens verksamhet i Fullmäktige (FUM) eller bli heltids arvoderad?

Skicka intresseanmälan till [email protected]

FUM är Örebro studentkårs högsta beslutande organ.

STUDENTKÅRENS SIDORDessa sidor produceras av Örebro studentkår

Är du Örebro studentkårs nästa studiesocialt ansvariga?

Snart kan du söka en av de absolut viktigaste posterna på Örebro studentkår, studiesocialt ansvarig. Gillar du att påverka? Vill du utveckla ditt ledarskap, din kommunikativa förmåga och bli inspirerad av studenter som brinner för studen-tengagemang? Är du social, har ett driv och engagemang för att arbeta för att förbättra örebrostudenternas studietid? Då borde du de� nitivt söka tjänsten.

Som studiesocialt ansvarig är du heltidsarvoderad på ett (1) år och har som uppdrag att vara ansvarig för det praktiska och administrativa arbetet gällande studiesociala frågor. Området studiesociala frågor är brett och främst fokus ligger på bostadsfrågor, studiemiljö, föreningsliv, introduktion, jämlikhet samt sociala tillställningar.

BOSTADSFRÅGOR

Bostadsfrågor innebär dels att du ansvarar för akutboendet för nya studenter utan bostad vilket innefattar rekrytering av projektledare, förberedande samt samordnande men även att tillsammans med ordförande för Örebro studentkår och studentlivskoor-dinatorn arbeta aktivt för att förbättra bostadssituationen för studenterna.

STUDIEMILJÖ

När det gäller studiemiljö arbetar studiesocialt ansvarig tillsammans med huvudstude-randeskyddsombudet och studerandeskyddsombuden vid varje sektion för att infor-mera studenter om sin rätt att påverka sin miljö.

FÖRENINGSLIV

Studiesocialt ansvarig godkänner, stöttar och för dialog med alla studentföreningarna. Tillsammans med studentlivskoordinatorn arbetar du för att hela tiden förbättra för föreningarna.

INTRODUKTION

Studiesocialt ansvarig sitter som representant för Örebro studentkår under planering samt utförande av den lokala introduktionen tillsammans med introduktionsansvarig, studentlivskoordinatorn och generaler från varje sektion. Innefattar bland annat ledar-skapsutbildning, fadderutbildning, sammanställande av introduktionspåse, beställning av faddertröjor samt fadderutvärderingar.

JÄMLIKHET OCH DISKRIMINERING

Jämlikhetsarbetet sker främst vid jämlikhetsrådet som är tillsammans med personal på universitetet men även tillsammans med studentrepresentant för Henrik Borgs min-nesfond.

SOCIALA TILLSTÄLLNINGAR

De sociala tillställningarna utförs främst av Unisex, det samlade rådet för alla sek-tioners festerier. Studiesocialt ansvarigs roll är att sammanföra de olika sektionerna genom att kalla till mötesträffar. Exempel på tillställningar är biokvällar, sittningar, turneringar och spelkvällar. Utöver arbetet med Unisex gäller det att arbeta aktivt med synlighet samt medlemsvård i form av olika förmåner, t.ex. medlemsbio och rabatter.

Utöver detta förekommer det � era andra uppdrag, bland annat

att sitta med som ledamot i Kårhusföreningens styrelse, sam-

mankalla till föreningsråd och Unisexmöte.

I uppdraget ingår även att sitta med som studentrepresentant i:

• Jämlikhetsrådet

• Skyddskommittén

• RAP-gruppen (Rökning, allergi och parfym)

• Universitetets byggmöten

• Biblioteksrådet

DE STUDIESOCIALA STUDENTREPRESENTANTPOSTERNA

SOM GÅR ATT SÖKA FÖR VERKSAMHETSÅR 13/14 ÄR

• Huvudstuderandeskyddsombud

Som huvudstuderandeskyddsombud har du möjlighet

att påverka universitetet och studenterna i allt gällande

studiemiljö.

• Studentrepresentant i Biblioteksrådet

Påverkar och är studenternas röst i allt gällande

biblioteket.

• Studentrepresentant för Henrik Borgs minnesfond

Planera och utföra aktiviteter i mångfaldens tecken.

VILL DU VETA MER?

KONTAKTA LOUISE HAMMAR SOM ÄR STUDIESOCIALT ANSVARIG IDAG,

[email protected] eller 0709 - 39 99 29

Dessa sidor produceras av Örebro studentkårStuDentkårenS SiDor

Snart är det dags för val!

Mer information kommer på vår hemsida www.orebrostudentkar.se

och vår sida på Facebook.

Intresserad av påverka studentkårens verksamhet i Fullmäktige (FUM) eller bli heltids arvoderad?

Skicka intresseanmälan till [email protected]

FUM är Örebro studentkårs högsta beslutande organ.

STUDENTKÅRENS SIDORDessa sidor produceras av Örebro studentkår

Är du Örebro studentkårs nästa studiesocialt ansvariga?

Snart kan du söka en av de absolut viktigaste posterna på Örebro studentkår, studiesocialt ansvarig. Gillar du att påverka? Vill du utveckla ditt ledarskap, din kommunikativa förmåga och bli inspirerad av studenter som brinner för studen-tengagemang? Är du social, har ett driv och engagemang för att arbeta för att förbättra örebrostudenternas studietid? Då borde du de� nitivt söka tjänsten.

Som studiesocialt ansvarig är du heltidsarvoderad på ett (1) år och har som uppdrag att vara ansvarig för det praktiska och administrativa arbetet gällande studiesociala frågor. Området studiesociala frågor är brett och främst fokus ligger på bostadsfrågor, studiemiljö, föreningsliv, introduktion, jämlikhet samt sociala tillställningar.

BOSTADSFRÅGOR

Bostadsfrågor innebär dels att du ansvarar för akutboendet för nya studenter utan bostad vilket innefattar rekrytering av projektledare, förberedande samt samordnande men även att tillsammans med ordförande för Örebro studentkår och studentlivskoor-dinatorn arbeta aktivt för att förbättra bostadssituationen för studenterna.

STUDIEMILJÖ

När det gäller studiemiljö arbetar studiesocialt ansvarig tillsammans med huvudstude-randeskyddsombudet och studerandeskyddsombuden vid varje sektion för att infor-mera studenter om sin rätt att påverka sin miljö.

FÖRENINGSLIV

Studiesocialt ansvarig godkänner, stöttar och för dialog med alla studentföreningarna. Tillsammans med studentlivskoordinatorn arbetar du för att hela tiden förbättra för föreningarna.

INTRODUKTION

Studiesocialt ansvarig sitter som representant för Örebro studentkår under planering samt utförande av den lokala introduktionen tillsammans med introduktionsansvarig, studentlivskoordinatorn och generaler från varje sektion. Innefattar bland annat ledar-skapsutbildning, fadderutbildning, sammanställande av introduktionspåse, beställning av faddertröjor samt fadderutvärderingar.

JÄMLIKHET OCH DISKRIMINERING

Jämlikhetsarbetet sker främst vid jämlikhetsrådet som är tillsammans med personal på universitetet men även tillsammans med studentrepresentant för Henrik Borgs min-nesfond.

SOCIALA TILLSTÄLLNINGAR

De sociala tillställningarna utförs främst av Unisex, det samlade rådet för alla sek-tioners festerier. Studiesocialt ansvarigs roll är att sammanföra de olika sektionerna genom att kalla till mötesträffar. Exempel på tillställningar är biokvällar, sittningar, turneringar och spelkvällar. Utöver arbetet med Unisex gäller det att arbeta aktivt med synlighet samt medlemsvård i form av olika förmåner, t.ex. medlemsbio och rabatter.

Utöver detta förekommer det � era andra uppdrag, bland annat

att sitta med som ledamot i Kårhusföreningens styrelse, sam-

mankalla till föreningsråd och Unisexmöte.

I uppdraget ingår även att sitta med som studentrepresentant i:

• Jämlikhetsrådet

• Skyddskommittén

• RAP-gruppen (Rökning, allergi och parfym)

• Universitetets byggmöten

• Biblioteksrådet

DE STUDIESOCIALA STUDENTREPRESENTANTPOSTERNA

SOM GÅR ATT SÖKA FÖR VERKSAMHETSÅR 13/14 ÄR

• Huvudstuderandeskyddsombud

Som huvudstuderandeskyddsombud har du möjlighet

att påverka universitetet och studenterna i allt gällande

studiemiljö.

• Studentrepresentant i Biblioteksrådet

Påverkar och är studenternas röst i allt gällande

biblioteket.

• Studentrepresentant för Henrik Borgs minnesfond

Planera och utföra aktiviteter i mångfaldens tecken.

VILL DU VETA MER?

KONTAKTA LOUISE HAMMAR SOM ÄR STUDIESOCIALT ANSVARIG IDAG,

[email protected] eller 0709 - 39 99 29

22 LÖSNUMMER NR 2 2013Synpunkt

TExT OCh FOTO: EMMA AsPLUND

fRÅgaNSka du se spexet?Örebrospexets, svartskägg - havets fasa eller En pirats bekän-nelser har snart premiär. spexet har funnits sedan år 1998 och föreställningarna har blivit en del av studentlivet i Örebro. vilka kommer synas i publiken? Lösnummer frågar.

Tomas Elvinsson, idrottslärar- programmet. – Nej, jag har inte tänkt se spexet. det ligger lite utanför mitt intresseområde. jag har aldrig sett det tidigare.

sofia Carlsson, beteendevetar- programmet. − jag tror inte att jag ska se spexet. jag har inte sett något om det. jag har aldrig sett det, men jag har hört att det ska vara riktigt bra.

Pelle Barkengren, historia. − jag ska absolut se spexet! det brukar vara väldigt under-hållande och jag är ju lite av en teatralisk nörd. jag har sett det förut och det är alltid lika bra.

Martina Tellin, socionom- programmet. − jag ska inte se spexet som det ser ut nu. jag visste inte om att det fanns, har inte sett någon reklam för det. tyvärr har jag aldrig sett det.

Månadens webbfråga

vad tycker du? På www.losnummer.se ställer vi

frågor om allt möjligt, rösta!

vad tycker du?Skicka din insändare till [email protected].

Sega könsnormer hotar kvaliteten i forskningen

håller du med? håller du inte med?kommentera du också på www.losnummer.se

Kvinnor sållas helt enkelt bort

Det är dags att se bortom individen

“Kunskap bygger framtiden. För att dra nytta av den kompetens som finns i svensk högskola måste den ojäm-ställdhet som finns på svenska univer-sitet motarbetas. Liberala studenters förslag om årliga jämställdhetsutvär-deringar av svensk forskning borde därför bli verklighet.” Det skriver Liberala studenter.

Den svenska högskolan är i några viktiga av-seenden en ojämställd och starkt könsuppde-lad arena. Av Högskoleverkets rapport Kvin-nor och män i högskolan (Rapport 2008:20 R) framgår bland annat att närmare två tredjedelar av studenterna inom högskolans grundutbildning numera är kvinnor. Sam-tidigt finns det i toppen av den akademiska karriären, bland professorerna, fortfarande endast 18 procent kvinnor och 82 procent män.

Högskoleverket pekar på att en del av pro-blemet ligger i sega kultur- och maktstruk-turer som vi alla medvetet eller omedvetet bidrar till att upprätthålla. Till exempel har inom forskningen endast 12,7 procent av det som tilldelats excellenscentra eller strategiska satsningar gått till kvinnor, medan 87,3 pro-cent har gått till män.

Kvinnor sållas helt enkelt bort, trots att de varit toppkvalificerade. I en forskningsvärld med sådana könsstrukturer blir alla förlo-rare.

ETT säTT ATT sTOPPA DETTA vore att ge-nomföra årliga utvärderingar av jämställd-hetsperspektivet på forskningsanslagen. På så sätt synliggör man ojämställdheten och

kan lättare åtgärda problemen. Snedvriden fördelning av forskningsanslag måste få ett slut om svensk forskning även i framtiden ska hålla världsklass.

I grupper där studenter och anställda har skiftande erfarenheter berikas utbildning och forskning av att olika perspektiv bryts mot varandra. Mångfald och jämställdhet mellan kvinnor och män ger därför högre kvalitet och större bredd i forskning och utbildning.

JäMsTäLLDhET I hÖgsKOLAN är i grunden en fråga om rättvisa för individen, ingen ska väljas bort på grund av vad hen har mellan benen. Det är också en avgörande fråga för akademins legitimitet som samhällsbärande institution, och i förlängningen för det svens-ka samhällets utveckling och konkurrens-kraft, att ingen sållas bort på fel grunder.

Om vi på allvar tror att män och kvinnor i snitt är lika smarta och driftiga, då kan inte ojämställdheten på svenska universitet för-klaras på annat sätt en med unkna könsnor-mer.

Svensk utbildning och forskning förtjänar bättre. Det är dags att se bortom individen och låta kunskapen styra.

Benny Lindholmförbundsordförande

Liberala studenter

Emil Eriksson Rissveordförande

Liberala studenter Örebro


vara, men jag tror att det lika bra kan vara tvärtom, om vi bara vågar hitta den där balansen mellan att passa in och att vara oss själva.

Så, där står jag. Ler. Ungefär mitt på klassfotot. Ler för att jag är speciell, ler för att jag vågade. Jag vågade stå all-deles själv i mina bruna tofflor. Jag bär med mig dem och ler.

Till sist

Simon Holmström om att passa in:

“Denna inre kamp mot sig själv och omvärlden”

simon holmström gläds över det gråa slasket. det tyder på att våren börjar anlända och att den fagra solen börjar titta fram lite mer. då kan han ju äntligen vara inomhus och plugga, inte sant?

Annons

KRÖNIKA. Där står jag och ler. På sjuans klassfoto står jag ungefär i mitten av bilden. Med tofflor. Bruna tofflor. Under högsta-dietiden blev jag inte sällan kallad för ”han med tofflorna”. För jag var inte normal.

vI MäNNIsKOR vILL alltid passa in. Vi behöver underkasta oss. Vi behöver normer och förgivettagna sanningar för att göra livet enklare. Tidigare erfarenheter, såväl världs-historiska som personliga visar att vi gör allt för att få höra till ett sammanhang, vare sig genom att dyrka en mustaschprydd diktator eller genom att hålla med om kompisarnas åsikter. Att höra till ett sammanhang ger stabilitet och trygghet.

Men ibland passar vi ändå inte in. Fastän vi med våld försöker hålla oss själva i schack från avvikande beteende, rynkar andra pannan åt en. Vi frågar oss själva om det är normalt att göra så här, känna på det här sättet, vara så här. I vår egen divan slänger vi desperat ur oss: Säg mig, snälla psykolog, att jag inte har en störning, säg att jag är

som alla andra! Säg mig att jag också strävar efter kärnfamiljsidealet med en partner med motsatt kön, gärna två snälla barn, ett fint inrett egnahemshus, en omskött trädgård, ett stort nätverk, arbete från 8 till 16 och köttbullar på julafton. Säg mig det, snälla!

FAsT sAMTIDIgT sOM vi är rädda för att inte passa in, skräms vi av tanken att vara som alla andra. Vi vill inte vara ett menlöst kugghjul i samhällsmaskineriet. En av alla. Obetydlig. Vi vill vara oss själva.

Timbuktu sjunger: ”Jag vill bara va mej själv, men vill ändå inte hamna utanför.” Dessa två stora livsmål finns hos alla; denna paradox; denna inre kamp mot sig själv och omvärlden. Att söka efter sig själv som For-rest Gump är inte alltid en rolig upplevelse, men det är oundvikligt för att inte bli den där kuggen vi egentligen inte vill vara.

DET sägs OFTA att känslan av att inte passa in medverkar till utanförskap och försämrad självkänsla. Så kan det säkert

Tävla och vinn!Nu kan du vinna biljet-ter till vårens spex med Örebrospexet. skicka svaret på frågorna till [email protected] senast den 6 mars. Lycka till!

Priser:En vinnare får två biljetter till premiären den 8 mars.

Fråga 1. Hur många grup-per finns i Örebrospexet totalt? 1. 11 X. 13 2. 15

En äventyrlig resa över de sju haven Lasse vill bli känd och tar då anställning på ett piratskepp. där möter han kapten Svartskägg som tillsammans med sin besättning är på jakt efter nya äventyr. Men allting står inte riktigt rätt till när någon utsätter dem för ett bedrägeri. Hur ska de nu kunna klara av sina äventyr?

Fråga 2. Hur många föreställningar kommer Örebrospexet göra under år 2013? 1. 8 X. 9 2. 10

Posttidning BLösnummerFakultetsgatan 3702 81 Örebro

Biljetter säljsTisdag och Torsdag kl 11-13 i Långhuset, Örebro universitetVardagar i studentkåren kansli kl 10.00 - 14.00Örebrokompaniet, tele 019-21 21 2145 min innan varje föreställning i BiblioteksfoajénEller köpa på Ticnet.se

Premiär 8 mars kl 19.00Övriga Föreställningar9 mars kl 16.0014 mars kl 19.0015 mars kl 19.0016 mars kl 16.0021 mars kl 19.0021 mars kl 19.0022 mars kl 19.00sluttjut 23 mars kl 16.00

BiljettpriserVuxen 120 krStudent 100 krKårmedlem 80 krBarn/Ungdom 50 kr(t.o.m. 17 år )

Läs mer på orebroll.se/folktandvarden. Eller ring direkt – 019-602 67 60.

Student-rabatt på undersökning

!Det kostar inte en förmögenhet att gå till tand-läkaren. Särskilt inte om man är student. Nu erbjuder vi nämligen alla studenter som har Mecenat- eller Studentkortet en ordentlig rabatt på undersökning. Exakt hur stor rabatten blir beror på hur mycket du har i tandvårdsbidrag, men för de fl esta handlar det om hundralappar.

ÖUIF välkomnar ALLA till ett

Brett och uniktträningsutbud

Gym & Cirkelgym-PT GruppträningBollsport TeamcyclingUpplevelsesektion

med välutbildade instruktörer!

På CampusVälkomstrabatt till nya studerande Örebro universitet 20 % på studerandepriset på flera av korten

Rabatt för medlemmar i Örebro StudentkårAllkort termin 1000 kr Allkort år 1600 kr Allkort autogiro 13 mån för priset av 12 mån

Spin of Hope 23 mars 201312 tim spinning till förmån för Barncancerfonden ( se separat affisch allternativt www.ouif.se ) Plats: Cykelsalen Arrangör: ÖUIFUtlottning av fina priser bland alla som deltar i Spin of Hope Två presentkort på valfri träning hos ÖUIF à 600 kr 1 tim PT med Oscar PT 70 min massage med Svante Karlsson på masseramera Ett antal fristarter i Tjejvättern eller Halvvättern 2013 Div småpriser Övriga arrangemang denna dag:Workshop samt prova-på pass Crossfit Örebro, PT rådgivning, Fri massage, KostföreläsningLäs mer på www.ouif.se

www.facebook.com/ouif.se

Örebro universitets IF www.ouif.se 019-609 01 60Besöksadress: Örebro universitet, Gymnastik- och idrottshuset

Documents

Lösnummer 2-13