LÄRARHANDLEDNING: VÅGA TALA – VILJA LYSSNA€¦ · ge eleverna en kort presentation av retorikens histo-ria. Det ökar deras förståelse för ämnets betydelse och det brukar

LÄRARHANDLEDNING • VÅGA TALA – VILJA LYSSNA

1

LÄRARHANDLEDNING: VÅGA TALA – VILJA LYSSNA


2

3.................Varför retorik?

3.................En ret-o-rik skola

3.................Retorikens historia i ett nötskal

4................. Alltingsbörjan

4................. Aristoteles

4................. Retorikenalltviktigare

4................. Quintilianus

5.................Retoriken i vår tid

5................. Medfokuspåkommunikation

5.................Mål och metod

6................. Retorik–ettmyntmedtvåsidor

6................. Delmål–ettstegitaget

6................. Tryggtillsammans

7.................Lärarrollen och responsarbetet

7................. Varsamrespons

9................. Entittibackspegeln

9................. Skrivaloggbok

9................. Kriterielistor

10................Partesmodellen - för barn och ungdomar

10................. Intellectio

11................. Inventio

12................. Dispositio

13................. Elocutio

14................. Memoria

15................. Actio

16................. Emendatio

16................Övningar

16................. IIntroduktionsövningar

17................. IIOförbereddaTalaresKlubb–O.T.K

18................. IIIFörbereddaövningar

18................. IVArgumentation


3

V åra författare

Karin BeroniusKarin Beronius är adjunkt i språk och sedan flera årtillbakaretorikutbildareochföreläsareviddetegnafö-retagetRhetorDalarna.Hon var initiativtagare tillÄlv-dalsskolans satsning på retorik som en röd tråd frånförskolanochvidaregenomhelagrundskolan.FörsittarbeteiÄlvdalenharKarinfåttmångautmärkelserochdensåkalladeÄlvdalsmodellenharfåttsåvälnationellsom internationell uppmärksamhet.Karin är verksam iRetorikkollegietsarbeteochbrinneralldelessärskiltförfrågorsomrörretorikeniskolaochutbildning.

Monica EkenvallMonicaEkenvalläruniversitetsadjunktocharbetarvidInstitutionen för Didaktik och Pedagogisk ProfessionvidGöteborgsuniversitet. Isittarbetemedattutbildablivandesvensklärareharhennesfokuslegatpåretori-kenisåväldettaladesomdetskrivnaordet.Monicaharmångårig erfarenhet av klassrumsarbete.Hennes bok”Retoriken ipraktiken”användsflitigtsomkursbokpåmångaretorik-ochlärarutbildningar.

V arför retorik?

Skolanskaansvaraförattvarjeeleveftergenomgång-engrundskolakananvändadetsvenskaspråket i talochskriftpåettriktochnyanseratsätt.(Lgr11:2.2Kunskaper;s13)

Varför väljerURatt satsastortochbrettpåett ämnesomretorik?PåvilketsättstämmerdetmedUR:supp-drag?Retorik/muntligframställningärframskrivetidennyaläroplanenLgr11ochiEU:såttanyckelkompeten-ser finns kommunikationoch social ochmedborgerligkompetensmed som viktiga punkter. UR såg att detsaknadeskunskapiämnetretorikhossåvälläraresomelever, men att det fanns en vilja att läramer om ettämnesommånga förstårviktenav iettsamhällesombyggerpågodkommunikationmänniskoremellan.Sam-tidigtvetvigenomtätakontaktermedlärareocheleverpåallastadierattaktivträningimuntligframställan,ar-gumentation,berättande–kortsagtretorik–oftafårenundanskymdplatsochattmånga,mångaeleverupple-verstorvåndanärdetvälärdagsattställasigochtalainför sina klasskamrater. Lysande undantag finns ochviljaochintentionfattasdefinitivtinte–däremotsaknarmångaden verktygslåda somkunskap i ämnet retorikerbjuder.DenverktygslådanvillURtillhandahållaiformavtv-ochradioprogramattvisaiklassrummet,iformavlärarfortbildningförlärarepåallastadier,iformavlärar-handledningarochpraktiskaövningarattstartaarbetetmedelevernai.GenomenbredochlångsiktigsatsningärdetUR:sförhoppningattsvenskaklassrumomnågraårskasjudaavlustenatttala.

E n ret-o-rik skola

”Detbästasättetattlärasigtalavälärattiakttagodatalareochförsökaefterliknadem.”Aristoteles

Språkutvecklandearbetsformeräretthonnörsordidensvenskaskolan.Elevernafåroftatala,lyssnaochskrivadådelärsiganvändaspråketsomettredskapförkom-

munikativt arbete. Många ungdomar känner en starkmotivationattblibättretalareochsamtidigtbligoda,kritiskalyssnaresombehärskarhelakommunikations-processen.Attkunnaargumenteraochpåverka,väljainformationochlyssnamedurskiljningärenviktigvägtilldeltagandeidetdemokratiskasamhället. Retorikär”läranomtalekonsten”menocksåkon-stenattövertygaochpåverka.Ommanvidgarbegrep-pettillkonstenattslippapåverkasochkonstenattfattarättbeslutunderandrasförsöktillpåverkan,harvienmöjlighetattgenomretorikengevåraeleverettmedelförattkritisktgranskaolikauttalanden.Hurviidagskri-veroch talarhar rötter idenklassiska retoriken;ochden klassiska retorikens idéomatt studeramodellerochförebilder,bådevadgällertalochtext,ärenbrametodattbyggakunskappåänidag. Retorikenskravpåetiskaspelreglergårhandihandmeddemokratisk fostran. Idennya läroplanenLgr11understryksmomententalaochlyssnamerochtydligareäntidigare;deskabedömasochvaraunderlagförbe-tygsättning.Retorikgerossenmetodförattundervisaidessamoment.Retorikiskolangerallaelevermöjlighetattuppfyllakunskapskravenochattvilja,vågaochkunnagåutisamhälletochdeltaidemokratiskaprocesser,ståförsinaåsikterochvågaifrågasätta.

R etorikens historia i ett nötskal

”Ingetärsåotroligtattvälvaldaordintekangöradetacceptabelt”(Cicero)

Vadärretorik?Vadbetyderordet?Ordetkommeravettgrekiskt verbsombetyder ”tala”.Slårmanpå re-torikiettuppslagsverkstårdetblandannat”konstenatttala/övertyga”eller”talekonst”.Redanför2400årsedanvarretorikenetterkäntämneavstorbetydelse.Aristoteles,enavdemsombetyttmestförtillkomstenavämnetretorik,gjordeföljandedefinition:”Retorik är konsten att finna vad det än gäller det som är bäst ägnat att övertyga.”Densomhärskaröverspråketharocksåmaktenisamhället–pågottochont–ochhis-torisktsettvartalekonstenoerhörtviktig.Elitenanvän-


4

dedensommedelförattskapalagochordningochföratt fostraochstyra folket.Framtill1700-taletvarretorikenettavdeviktigasteskolämnena,mendennyasynenpåvetenskap,ochinteminstdenromantiskarö-relsenunder1800-talet,gjordeattretorikenfickentill-bakagång.ISverigeinnebar1842årsFolkskolestadgaatt ämnet försvann från undervisningen. Idag, liksomunderAntiken,ärretorikenettmaktmedel.Detärvik-tigtattvi,medblandannatretorikenshjälp,lärossattkommunicerabättre;menocksåattkritisktgranskaof-fentligttalochgenomskådaförtäcktabudskapireklamochpropaganda.Flerochflerinservilkenfördelviharavdenhärkunskapenivårtmodernasamhälle.

Alltings börjanAntikensGreklandsägsvaradenvästerländskademokra-tinsvagga.Påplatsermedgrekiskbefolkning,tillexempelSyracusapåSicilien,flyttadespå500-taletfKrmaktenfrånenvåldshärskaretillförsamlingaravfriamän,somnuskullefååtertajorden.Diktaturenförsvannochdi-rektdemokrati utvecklades. Men vem skulle få vad?Ja,detavgjordes infördomstol,därvarochen fördesinegentalan.Densomvarduktigpåatttalaförsig,attövertyga,blevtilldömdmark.KoraxochTisias,varblanddeförstaattlyssnaochantecknadetdehördeochdeskrevsystemavrådochregler.Såföddesre-toriken som ämne och förmågan att hantera språketblevenmaktfaktor.Demokratiochämnetretoriksattesisystemsamtidigt,devaravhängigaavvarandra.FrånSicilien till Aten fördes retoriken avGorgias (†375 fKr).Därväxtedemokratinframochatenarnasamladesitusentalifolkförsamlingen.Rikemanssönersomskulleutbildastillpolitikerochtillhörasamhälletselitbehövdebligodatalare.Ettbehovavtalskrivareochretoriklära-reuppstodförattdensomfördesintalanskullekunnagöradetsåövertygandesommöjligt.

AristotelesPlatonselevAristoteles(†322fKr)varenavdeförstariktiga retoriklärarna.Hans lektionsplaneringar samla-desochgavsutibokenArs Rhetorica,somkomattblidenförstasystematiskalärobokeniretorik.Aristotelessystematiseradeochurskildetretyperavtal:detpoli-tiskatalet,rättegångstaletochfesttalet.Vidaremenadehanatt talarenföratt lyckasövertygamåsteanvändadetremedlenidensåkalladetriaden:ethossomvisartalarens personlighet och förtroendeingivande karak-tär, logossomvisarhans förnuft, tankeochkunskapochpathossomärdekänslorhanväcker. Demosthenes (†322 fKr) varenavde rikemans-sönersom,medhjälpavretoriklärareochsystematiskträning,utveckladesfrånattvaraenriktigtdåligtalaremedticsochsluddrandetal tillenavdemestkändaochstörstatalarnagenomtiderna.Enannanviktigför-grundsfigurvarIsokrates(†338fKr),somliksomAris-toteleshadeentalarskola.Hangjordeenhistoriskin-satsgenomattvisapåretorikensbetydelseförskrivnatexter.Hanvarocksådensominfördemomentetimita-

tio,sombetyderattelevernaisinatalskaföljaettgivetmönsterellerenmall.

A tt arbeta med i klassrummet1. som talarehardualltidkonkurrenter!Listatillsammansvilkakonkurrentersomfinns–vadsomkanstöra lyss-narna (omgivningens ljud, trötta åhörare, talarens egnarädslor,hungrigaåhörare,dåligtekniskutrustning,dåligluftmm).2. historien om demosthenesförvandlingfrånenstam-mandeochosäkertalaretillenavhistoriensbästihåg-komna talare är perfekt att dramatisera och berättatillsammansmedeleverna.Låtelevernakommapåalltsomkanståivägenförengodtalaresåsomtics,hum-manden,rodnad,svettningochsåvidareochiscensättettlitetdramaomvilkenförvandlingmankangenomgåmedhjälpavträningochförberedelse.Elevernakanfåprövapåatttalamedtillexempelenpennaimunnen,enbordsfläkt iansiktet,högbakgrundsmusik–allt föratttränasigiatttrotsmotståndnåutmedsitttal.

Retoriken allt viktigareFrånAtenspredsretorikentillRom,därdetblevettriktigtskolämne.Cicero(†43fKr)varmästareiromersktale-konst.Hanlämnadeeftersigviktigaretoriskahandböckerochhansmästerligatalanvändessommönsteriårhund-raden.Hanstårbakomretorikensmestgrundläggandepedagogiskakonstruktion,densåkalladepartesmodel-len.Partesmodellenärenarbetsgångifempunktersomfungerariförberedelsernainförolikatalsituationer: • inventio–attfinnalämpligaämnenochstoff •dispositio–attstrukturerastoffet •elocutio–attklämaterialetiord •memoria–attlärasiginnehålletochskrivamanus •actio–attframföra

Senarehardennafempunktsplanutökatsmedettnyttförstasteg: • intellectio–attanalyseradenretoriskasituationen ochettsistasteg, •emendatio–attutvärderaochförbättra.

QuintilianusDen romerske retorikläraren Quintilianus (†95 e Kr)syftemedsinlärobokiretorikvarattutbildadenper-fektetalaren.Entalaresomhadeordetisinmakt,mensomocksåvarrättrådigochkaraktärsfast.Quintilianusunderströkhurviktigtdetvaratt talträningenbörjaderedanhosspädbarnet;ammansspråkskullevarafel-fritt, eftersomdet var hennes språk barnet härmade.Medsintropåbarnsinneboendeförmågaochviljaattlärasig,medsinatankaromattalltskavaraenlekochattmanmed frågor och beröm alltid ska låta barnetglädjasåtatthalyckatsvarhanenföregångareinompedagogiken.Närdenromerskarepublikenföllförkej-sardömet försvanndenöppnasamhällsdebattenochersattesavenbyråkratiskretorik.QuintilianusspreddåCatodenäldres tankeomvir bonus dicendi peritus


5

–engodmanmedgodkaraktär.Vilketinnebarattengodretorikerserretorikochetiksomoupplösligtfören-adeochdärföralltidhandlaretiskträtt.Attkunnatalaochanvändaspråketpåettövertygandesättgermakt,meninnebärocksåettmoralisktansvar–inteminstfördensomundervisariretorik. Utanförskolanspredkyrkanvidarekunskapenomretorik. Inte minst tack vare kyrkofadern Augustinus(†430eKr)sominnanhanblevenkyrkansmanunderentidhadeverkatsomretoriklärare.Haninsåghurvik-tigtdetvar förprästernaattanvändaretorikensverk-tyg,förattpåbästasättförautdetkristnabudskapet.Under antiken var retoriken,mednågra få undantag,männensarena.

A tt arbeta med i klassrummet1. ge elevernaenkortpresentationavretorikenshisto-ria.Detökarderasförståelseförämnetsbetydelseochdetbrukarvaratacksamtattberättaomhurdemokratinuppstod.Tagärnauppfrågorsom:Vilkavar”friamän”?Hursågkvinnors,slavarsochbarnsrätttillåsikterochtalut?Hurserdemokratinochmänniskorsrättatttalautivärldensländeridag?VilkabarnsspråkinlärningvardetQuintilianussyftadepå?KopplagärnatillFN:sdeklara-tionommänskligarättigheter.2. låt elevernageexempelpåhurdelärsigspråk.Hurbörjadedet?Vemhärmadede?Vadkomhärnäst?Hurpåverkasderasspråkinutid?Vadfinnsdetförpositivaspråkligaförebilder?Vilkatalaretyckerdebästom?Vadtyckerdeärviktigtattlärasigisinspråkutvecklingellerutvecklaavvadderedankan?

R etoriken i vår tid

”Densom inteägerettspråk,har inteenchansmotdemsomharmakten”.(JonasGardell)

Efteratt retorikenhadeförtentynandetillvarosedan1800-talet, fick ämnet ett uppsving i vårt landunder1990-taletochdetnyvaknadeintressetväxerstadigt.De flesta av våra universitet och högskolor har idagutbildningariretorikochflerochflergrundskolorochgymnasierinförämnet.Sågottsomallayrkesgrupperanvänderspråketsomverktygidetdagligaarbetetochbehovetavattkunnakommuniceravälochhållapre-sentationer ökar. För dig som är lärare är ditt val avspråk,dittsättatttalaochuttryckadig-kortsagtdinretoriskafärdighet-ettavdinafrämstaredskapnärduvill väcka intresseochskapasituationerdärelevernakanförståochtatillsigdetdusäger.

Med fokus på kommunikationRetorikärettvetenskapligtämne-ettavvärldensälds-ta. Från början, under Antiken, handlade det enbartomtalekonst,konstenattövertyga,införenbegränsadgruppmänniskor.Detvartalarensomstodifokus.Idagkanvimedhjälpavmodernteknikochmassmediakom-municeramed ”hela världen”och fokusharmeroch

mer flyttats över på lyssnaren/mottagaren. Man kansägaattkommunikationenskerpåmottagarensvillkor.

”Detärjuintekockensombestämmeromsoppanärgodutanmatgästen.Precissåärdetmedetttal.Detärintetalarensomavgöromtaletvarbra–utanlyss-naren!”(JoséRamirez)

Detäralltsåviktigtattvetavadmanvillattåhörarnaskatänka,närmantalatfärdigt–ochplanerataletmeddetsyftetförögonen.Idag,liksomunderantiken,användervisammaretoriskaverktyg,partesmodellen,ethos-lo-gos-pathosmedflera,somskapadesunder400-taletfKr.Allaepokerharanväntdessaretoriskaverktygochanpassatdemeftersintidsidealochintressen.

A tt arbeta med i klassrummet1. för att eleverna ska fåökad förståelse för vilkennyttade själva kanhaav retoriken somämneärdetengodidéattbörjaiderasvardag:Vilkatalsituationerfinnsiderasvardag?Finnsdetsituationernärdekän-nerbegränsningarisinförmågaatttala?Finnsdetsi-tuationernärdeuppleverattdeverkligenblirlyssnadepå?Huranvänderdeinteraktivamedierochhurupple-verdeattderasspråkochuttrycksförmågafungerarisådanasammanhang?2. låt elevernagåutpånätetochletaefterklippavolikasorterstal.Politiskaochhistoriskatal;Churchill,Hitler,Lincoln,MartinLutherKing,Obama,Palme.Ga-lorochkändisar;Oscarsgalanstacktal,kungafamiljensolikatal,idrottsutövarnastalvidpresskonferenserochprisutdelningar(anpassauppgiftenefterelevernasål-derocherfarenhet,fördeyngrekandeträckamedatthittaklippfrånolikatv-ochradioprogram).3. inventera i klassenvilkapersonereleverna tyckeromattlyssnapå.Vilkaförebilderharde?Vilkaperso-nertyckerdedetärviktigtattlyssnapå?4. låt eleverna imindre grupper kommapå skäl tillvarförretorik(attkunnatalaförsinsak)ärviktigt.Låtdemockså funderapåomkunskap i retorikkanvaranågotnegativt.Kankunskapiretorikanvändaspåettfarligtsätt?5. ge eleverna i uppgift att fråga sina föräldrar ellerandravuxnaomhurochnärde talar/kommunicerar isinayrkesliv.

M ål och metod

”Retorikärkonstenattanvändaspråketkonstruktivt.”(AndersSigrell)

Eftervilkaidealochintressenbörvianpassaretorikenidagensskolaochhurkanviuppnåmålensombeskrivsidennyaläroplanen?”Skolans mål är att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kun-skaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenhe-


6

ter; respekterar andra människors egenvärde” (2.1 Normer och värden; s 12)”Skolans mål är att varje elev har kunskap om demo-kratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Läraren ska förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhäl-le” (2.3 Elevernas ansvar och inflytande; s 15).”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genom-gången grundskola kan använda sig av ett kritiskt tän-kande och självständigt formulera ståndpunkter grun-dade på kunskaper och etiska överväganden.” (2.2 Kunskaper; s 13)

Enmöjligvägattgå,ärattviaskolanfostrabarnochungdomar i etiskt-demokratiskt tänkande. Demokrati– retorik–etik,dessa tre, äroupplösligt sammanflä-tademed,ochavhängigaav,varandra.Mankansägaattdenenadelen intefungerar fulltututandeandratvå.Attkunnauttryckasinåsikt,sina tankarochsinakänslor är endemokratisk rättighet.Att kunna lyssnaaktivtochrespekteraandrasåsikterärendemokratiskskyldighet.Enutbildning i retorik iskolan,därdemo-kratiochetik ingår, lärelevernaattkommuniceraochanvändadialogiställetföratttatillknytnävarna.Eleversomlärsigretorik,lärsigocksåattanalyseraochge-nomskådabudskapireklam,propagandaochmedier.

Retorik – ett mynt med två sidor Omretorikärläranomtalekonsteninriktadpåattöver-tyga, måste skolan arbeta med retoriken utifrån detkritiskt granskande perspektivet. Det handlar om attkunnasäganejtacktillpopulistiskapartierochgratismobiltelefoner;gratismobiltelefonerfinnsinte,alltharsittpris. Dethandlardelsomettbildningsmålförindividen,delsomettdemokratisktmålförmedborgaren.Bådesomindividochsommedborgareskaelevernakunnauttryckatankar,känslorochåsikterpåettstruktureratsätt. Som individer ska de kunna kommuniceramedfamiljochvänner- ihemmetochiskolan.Sommed-borgareskadekunnauttryckasinaegnaåsikter,lyssnakritisktpåandrassamttadelisamhälls-ochkulturliv.Dessutom ska de kunna argumentera och debatteraföratttatillvarasinademokratiskarättigheterochskyl-digheter.

”Problemetivårtidärintedeondamänniskornasbru-talitet,utandegodamänniskornastystnad.”(MartinLutherKing)

Delmål – ett steg i tagetIarbetetmotdemerövergripandemålenärdetviktigtattsättauppdelmål i talträningen.Dethjälpereleverochlärareattsehurdestegförstegutvecklarretoriskkompetens.

delmålen kan vara att: •elevernautvecklartrygghet,självkänslaochempati •elevernautvecklarsinförmågaattuttryckasig ochanvändaspråketförattdärigenomblikloka ochmedvetnakommunikatörer •elevernautvecklastillgodaochaktivalyssnare •elevernasförståelseförkommunikationökar vilketfrämjardemokratiskaspelreglerochminskar grogrundenförmobbing •eleverna,genomattstuderadenklassiska retorikensbegrepp,kansättaordpåanalysen avtalochtalare

för den enskilda eleven kan delmålen bli ännu mer konkreta och till exempel handla om att: •vågaochviljavaradelaktigisamtalbådesom lyssnareochtalare •vågasägasinmeningpåelevrådsmötet •sägaifrånisamvaronmedkamrater •förförstagångenståensaminförengrupp kamraterochberättanågot •kännasigtrygginförenredovisninggenomatt varavälförberedd

Genom att sätta upp små konkreta delmål i talträ-ningenkanelevernalättareseochupplevaattarbetetleder frammotdeövergripandemålen.Ävendeallraminstastegenpåvägmotslutmåletärbetydelsefullaoch ska synliggöras så att elevernas självförtroendeväxeralltmedanarbetetfortskrider.Detärviktigtattettdelmålframstårsåtydligtattmanserskillnadenmellanföreochefterövningstillfället.Självförtroendeträningenfinnssomettdelmål,menåterkommerocksåsomenrödtrådihelatalträningsarbetetochärettavdeinslagdärelevernatydligastkansehurdeutvecklas.Deskakännaattdeharettspråksomduger-ettspråksomdekankommuniceramed.

Trygga tillsammansInledningsvis kanman arbetamed talövningar i fyra-mannagrupper,därefteriparochslutligenståensamframförklassen.Detviktigaärattskapaetttryggt,posi-tivt,klassrumsklimatmedutgångspunktiaktivtlyssnan-de;ochgetillfälletillträningavattframföraalltfråndetoförbereddatalettilldetförbereddamedhögrekravpåspråkligbearbetning.Elevernaskafåtränapåkropps-språk och rösthantering, att argumentera ochdebat-tera.Arbetsmetodenbyggerpåattpraktiskaövningarlyftstillsamtalomdetsärskildaochdetgenerella.

•Vadfinnsdetförstrategierföratthanteraolika talsituationer? •Hurgörandra? •Hurgörjag?

”Hemlighetenattgåpåvattnetärattvetavarstenarnafinns!(HerbCohen)


7

L ärarrollen och responsarbetet

”Duundervisarbäst idetdusjälvbästbehöver lära.”(RichardBach)

Måletförresponsarbetetärattelevernaskakunnaiakt-tasåvälsinaegnasomsinakamraterskvalitetersomtalare.Genom att lyfta framdet som är bra och detsomkanförbättras ibådetaletochframförandetkanvidiskuteraoch formuleragenerellakriterier förkvali-tet.Elevernalyssnarpåvarandramedtotalkoncentra-tion; de antecknar inte under tiden somnågon talar.Direkteftertalengerdevarandrarespons.Responsenfokuserarpåtalarensstyrkaurallamöjligaaspekterbe-roendepåmålet för övningen; innehåll, ögonkontakt,röstbehandling,disposition,”rödtråd”medmera.Där-efterformulerarmangodaråd,somtalarenkanväljaatttavarapåelleravståfrånattfölja.Dessarådskabe-traktassomförslagtillförändringarochförbättringar. Närmanutvecklarsinförmågaattgerespons,ut-vecklasmansjälvsomtalare.Manlärsigatt”se”vadengodtalarebehövertänkapåochmanförstärkerför-måganatt”höra”sigsjälv.Alltså:inteförränmanärengodlyssnare,kanmanbliengodtalare!

Varsam responsHurvitalarochuppfattasavandraärmycketkänsligtochdetäroerhört lättattsåranågon iuppföljningenochkommentarernatilltalen.Detbetyderattundervis-ningenmåsteblimycketvarlig.Detställerstorakravpåläraren.Detgällerattvaratydligmedattdetärviktigtatttafastapådetpositivaikamraternastalochtauppdet.Endetaljsomdetärviktigtattbetonaärattund-vikaordet “men”efteratthapåpekatnågotpositivt isinresponsefteretttal.Ommaniställetsäger”och”,ochutformardetsomettråd,kandetsomskullekunnaupplevassomnegativt,iställetbliettgott,välmenanderåd.Dåblirstämningeniresponsarbetetmycketbättre.Praktiskaexempelfårbligrundenförgenerellakunska-peromretoriken,somisinturkopplastillfärdigheteniatttalaoförberett,framföraförbereddatalochhaför-mågaattgeresponstillsigsjälvochandra. Allteftersomelevernaövarochutvecklarsinfärdig-hetitalekonst,måstedettakopplastillökadekunska-peromhantverket.Detskafinnasentydligprogressionilektionernasinnehåll.Retorikenspartesmodellgerenbrastruktursomhjälperelevernaattsehurdestegförstegutvecklassomtalskrivareochtalare.Det händer att elever upptäcker svårigheter som deinte kände till vilket man som lärare kan ha som ut-gångspunkt för en teorilektion.Delmålet för en serietalärattsom lärareknytasamman teorilektionerochrespons,såattelevernablirmedvetnaomvadsomut-

märkerdetgodataletochlärsiganvändadessaerfa-renhetersomenutgångspunktförförberedelsearbetetinförkommandetaluppgifter. Vanligtär tillexempelatteleverna inte förstårhurviktigaövergångar,fogeordärital.Demåsteviaöver-gångar lotsa lyssnarna genom talet. När någon talarkanmanintegåtillbakaoch”läsa”omnågotmanintehängdemedpå.Manmåstedärförupprepaviktigaord,betonaochmedgesterförstärkadetmansäger.


8

Exempel på hur en enkel responsmall som kan användas av både lärare och elever kan se ut:

Oförberett tal

TALAREN/FRAMFÖRANDET

Tarögonkontaktmeddesomlyssnar

Serlugnochsäkerut

Verkarengageradochintresserad

Talartydligtochlagomhögt

Kroppsspråkochtalhängerihop

INNEHÅLL/FÖRBEREDELSE

Intressant/roligt/spännandeinnehåll

Väljerrättordochuttryck

Verkarhaenplan/rödtråd/dispositionstanke

Tydliginledning

Tydligavslutning

Hållertiden

Använderhjälpmedel

LYSSNAREN

Äruppmärksampådensomtalar

Haruppmuntrandekroppsspråkochmimik

Hjälperochstöttarmedfrågoromdetbehövs

Förberett tal

TALAREN/FRAMFÖRANDET

Tarögonkontaktmeddesomlyssnar

Serlugnochsäkerut

Ärengageradochintresseradavsittämne

Talartydligtochlagomhögt

Använderkroppsspråketförattförstärkainnehållet

INNEHÅLL/FÖRBEREDELSE

Intressant/roligt/spännandeinnehåll

Använder”sittegetspråk”ochförklararsvåraord

Haranpassatspråkettilllyssnarna

Ärförbereddochkansittämne

Behöverbaralitestödavmanus

Harentydlig”rödtråd”ochdisposition

Intresseväckandeinledning

Avslutartydligt

Använderhjälpmedelpåettbrasätt

LYSSNAREN

Äruppmärksampådensomtalar

Haruppmuntrandekroppsspråkochmimik

Kanställafrågorefteråt

Ärförbereddpåattgetalarenrespons

GULDKORN:

Dethärgjordetalarenbra….

Dethärgjordelyssnarenbra…

1 2 3 4 5 6 7 8 9


9

En titt i backspegelnLärarensresponsarbetekanbeskrivaspåtvåolikasätt.Delshandlardetomatthittaguldkornochgevarjeelev”självkänsle-stärkande”respons.Delshandlardetomatt i sin respons undervisa såväl individen som helagruppenom”nya”infallsvinklar.Närenelevharanväntsigavenstrålandeinledningkanmanhakapåmedattgeflerexempelpåbrainledningarochderassyfte.Ettannatsättattgelärarresponsärattinledaentallektionmedensamladresponssomgälleralla,ensåkalladbackspegel. Då kanman sammanfatta alla de detal-jerelevernatagituppochläggatillnyatankarochbe-greppfrånretorikensdidaktik.Attlyftadetelevernahargjortochsummeradegemensammaupplevelsernaärbådesjälvstärkandeochroligt. Närelevernabörjarframförasinavälförbereddatalochfårrespons,samlarlärareninformationpåtillexem-pelblädderblockellerOHomvadgruppenserochhörrespektiveintekommenterarallsiresponsen. Lärarenkandågåinochundervisaomdeticke-sag-da–detsomelevernainteharkommenteratunderre-sponsen–ochlyftaframstrategiersomdekananvändasigavvidnästaövning.Deförstatrygghetsövningarnaochoförbereddatalengerettavstampförhurmansuc-cessivtkanbyggapåkravenpåelevernastal.

Skriva loggbokReflektionerkringdeegnakänslorna isambandmedtalövningarnagerelevernaenstörrechansattsesigsjälvaochreflekteraöversinamöjligheterochomvadsombehövsförattförstärkadenegnaförmågan.Detpersonliga uttryck somde redan har i sitt språk skadelärasigattutveckla.MedstartienklaövningarfrånOförbereddaTalaresKlubb,OTK,somgermångatill-fällen till igenkännandeskrattochsamtalomgemen-sammaerfarenheter,gårmanvidaremedövningaravökandesvårighetsgrad. Ensnabbgenomgångefterövningarkanutgåfrånnågraenklafrågor,somgenomsinaolikainfallsvinklarsynliggörförelevernavadmanfaktiskthararbetatmedunder lektionen. Detta kan man genomföra muntligt,menmycketgärnaskriftligtienloggboksomelevernakananvändaäveniandrasammanhangunderklassensarbetemedretorik. •Vadharvigjortidag?Sammanfatta Allasäger/skriverett/någraord. Frågankangåfleravarvigruppen. •Vadhardulärtdigidag?Görnedslag. Väljnågotviktigt. Allasäger/skriverett/någraord. •Hurgårduvidare?Reflektera •Hjärnaochhjärta,tankarochkänslor. Allasäger/skriversåmycketdevill.

Elevernablirmedvetnaomatttalinförengruppinne-bärettsamspelochendialogmedgruppen.Deinserattdetalarmedochintetillgruppen.Deolikasignalersom åhörargruppen sänder ut när de sitter i bänken

ochlyssnarblirendialog,somtalarenuppmärksammarochsedansjälvblirtydligaremedvetenomnärhan/honsittersomåhörare.Deblirmedvetnaomatt talaochlyssnaingåriettkommunikativtsamspeliklassrummetochattdet-ideflestafall-ärettomedvetetsamspel;ennogsåviktigkunskap. Med utgångspunkt i regelsystem och responsar-bete utvecklas eleverna till ”proffslyssnare” och blirduktigapåattgeegenresponsochsersjälvavadsomärkvalitativtbra-bättre-bäst.Eftersomdeserochhörandraspresentationerochkangörakopplingartilldenresponsdesjälvafåttkommerdekunnaseochförståmycketmeravsinaegnakvaliteterochbrister.Alltef-tersomelevernaformulerarsinresponsutifrånökandekrav,växerocksåderasinsiktiattskillnaderochlikhe-ter ska bemötasmed ödmjukhet och respekt.Derasempatiskaförmågaväxer.

Kriterielistor

”Juoftarevisergodasidorhososssjälva,destooftareservigodasidorhosandra!”

Underresponsarbetetiklassenantecknarelevernaallaaspektersomkommeruppfrånåhörarnaienkriterielis-taförbedömningavkvaliteteridetgodataletochfram-förandet.Närallaigruppenhartalatärkriterielistornabådelånga,utförligaochfullaavupprepningar.Dekanskrivakriterielistornaisinaloggböckersompåsåsättväxer till ”en klassens egen retorikbok”. I loggbokenfinnsocksåelevernasegnareflektionersamlade.Teoriocherfarenhetervävssammantillenförelevernasynlighelhet.Såhärkanensidaurloggbokenseut:

Mankansamlaingrupplistornaochstrukturerademtillenförklassengemensamlistainförnästapresentation.Listaninnehålleralltsåbådevadsomkännetecknardetgoda taletochdengodetalaren,ochdegodaråden.Till skillnad från responsarbetet vidoförberedda tal ärdetviktigtattresponsenvidförbereddatalbörjarmedfokuspåinnehållet.Ommanutgårifrånattdetviktigaste

Respons Såg glad och intresserad ut

Förklarade svåra ord bra

Kul med en rolig historia på slutet

Ämnet var väldigt intressant

Bra bilder som visade hur

roligt det var

Goda rådTala lite långsammare för ämnet

var jättekulSkriv mer på tavlan

Visa bilderna lite längre tid

Rör lite mer på dig


10

är innehålletsåkanmanallteftersombyggapåmedtankaromhurmanpåbästasättfårframsittbudskap.Dettasättattarbetaavdramatiserartalsituationen–in-troduktionsövningar och oförberedda tal lyfter underlättsamma former fram responsen på framförandetmedanförbereddataltillåterelevernaatt fokuserapåinnehållet.Framförandeteknikäretthantverkviallakanläraossochvårabristerberoroftapåförliteerfaren-hetochträning.Visstfinnsdetkarismatiskatalaresomförefallervaranaturbegåvningar,menbakomdeflestaminnesvärdatalliggerettlångtochnoggrantförbere-delsearbetesamtvanavidolikatalsituationer.

”Detfinnsintemycketsomkräversåmycketförbere-delsersomettoförberetttal”(WinstonChurchill)

Checklista inför presentation.Vad ska jag tänka på? •Kunnamittämneförattlåtatrovärdig ochgöradetintressant. •Förberedamigväl:samla,sovraoch struktureramittstoff. •Haegnasynpunkter. •Anpassaspråkettillåhörareochämne. •Alltidövamedtidtagningutifrånettmanus. •Varaövertygandeochengageradbådevad gällerinnehållochframförande. •Haögonkontaktmedalla. •Talatydligt,lugntochlagomhögt. •Poängtera,betonaochupprepa. •Haettmedvetetkroppsspråk. •Aktiverapubliken. •Avslutabra,gärnamedknorr.

P artesmodellen för barn och ungdomar

”Ingenvetvadhanklararinnanhanharförsökt”(PubiliusSyrus)

Partesmodellenkanenklastbeskrivassomenarbets-gångförtalare.Dessfemursprungligadelaranvändesredan under antikenmedan första och sista steget idenmodell sompresenterashärhar tillkommitsena-re.Många skräms av de latinska termerna,men fak-tum är attman enkelt kan göra demmer förståeligaförelevernagenomattjämförademmedmotsvarandesvenska eller engelska ord. Fackord finns påmångaområden och för eleverna är det inte konstigare attkännatillretorikämnetsbegreppänattlärasigdeordochbegreppdeanvänderitillexempelstalletellerpåhandbollsplan.Presenterapartesmodellenförelevernaochlåtdenbliennaturligdelivarjeförberedelseinförmuntliga framförande iallaämnen. Juoftareelevernaanvänder partesmodellen i sina förberedelser destobättreblirdepåattsevilkastegeller fasersom justdebehöverförbättraellerutveckla.Båderespons-och

analysarbetegårlättareomelevernavänjersigvidatt”tänka”ipartesmodellensolikasteg.

INTELLECTIO-analysavdenretoriskauppgiftenochattväljaämne

”Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola”. (Lgr 11: Centralt innehåll i åk 4-6; Tala, lyssna och samtala; s 224)

Dettanumeravanligasteförstastegidenretoriskaför-beredelseprocessenvaringetegetstegunderantiken.Då gick intellectio, analys av uppgiften och inventio,stoffsamling,inivarandra.Såkanmansedetävenidag,de flyter ihop.Men ur ett pedagogiskt och didaktisktperspektiv underlättar det för eleverna att börja medenanalysavuppgiften tillsammans igruppochundersamtaletinseattdetfinnsmångafaktoreratttaställningtill.Dettaförattkommaigångmedarbetet,menocksåförattfåenhandfastarbetsgångattfölja,stegförsteg.Intellectiofungerarsom”igångsättare”ochnärmanför-ståttuppgiftenblirdetlättareattgåvidare.

Elevernakangöraenretoriskanalysgenomattigruppställasigföljandefrågor: •Vilkaäråhörarna? •Vilkenärmålgruppen? •Vilketärsyftetmedtalet? •Vadvilljaguppnå? •Vilkentypavtalskajagframföra? •Vilketärsammanhanget,kontexten? •Närochvarskajagtala?Frågornaunderlättarförelevernaattseattallatalsitua-tionerärunika.Detärviktigtattelevernalärsigattgöraenåhöraranalyspåsåvälgrupp-somindividnivåochdådiskuterahurolikaviärsomtalareochlyssnare.Dess-utombehöverdekunna”sesigsjälvasomtalare”-vilkastyrkorrespektivesvagheterharjagsomtalare?Utifrånstyrkor kandedefinieraenenda liten sak somde villutvecklaellerförändra.Styrkornaståralltidifokus. Beroendepåomämnetellersyftetmedtaletärgi-vetkanprocessenunderIntellectioseliteolikaut.Idetföljandebeskrivsarbetetutifrånattelevensjälvväljerettämneatttalaom,menattsyftetmedtaletkanvaragivet. Närelevernautifrånanalysenharvaltettämneatttala om, följer arbetet med att begränsa ämnet ochhittafokus.Detallmännasyftetbestämmeroftastlära-ren,tillexempelattinformera,övertyga,redogöraellerunderhålla.Elevernaväljersittegetspecifikasyfte.Omdetgällerenargumentationkanskenågonväljerattar-gumenteraförgratisfritidssysselsättningarförallabarnochungdomar.Omuppgiftenäratt informerakanenelevsspecifikasyftevaraatt informeraomhurskolankan hantera sina sopor på ett bättre sätt. Syftet skaformulerasienendamening,annarsärdetlättatttaletblirspretigt;”Syftetmedmitttalärattinformeraomhurskolankanförändrasittsättatthanterasopor.”


11

A tt göra i klassrummet1. dela ut ett tomt a4 papper.Beelevernagöra tvåspaltermedrubrikernaRoligaminnen,Minaintressen.Undertreminuterskadeskrivaneralltdekommerpåundervarjerubrik.Närdeärklararangordnardesinaämneneftervilkadehelstskulleviljajobbavidaremed.Tvåochtvåpresenterardesedansinatretopprankadeämnenförvarandra.Kompisenväljerdetämnehanel-lerhonvillvetamerom.Därefterkanmanväljaattgåvidareochlåtaparenspelarollenavjournalistochin-tervjuofferellerbaralåtavarochenberättalitekortomdetämnekompisenvillevetamerom.2. ge eleverna en bokstav.Under treminuterskadelistasåmångatänkbaraämnensommöjligtpåjustdenbokstaven.Låtdemsedansitta igrupperomtreochjämförasinalistor.Hardeskrivitsammasaker?Varför?Varförinte?Kandeenasomtreämnensomdeskullevaraintresseradeavattvetamerom?3. arbeta i grupp.Delautlistormedfemtilltiovittskil-daämnen.Begruppernakommaöverensom:a.vilkenpublikdetyckerskullepassatillvartochettavämnenab.vilkentypavtaldetyckerskullepassatillvartochettavämnena(förutsätterattmanhargåttigenomnågraolikatal)c.någraolikasyftensomtalenskullekunnaha(formu-leraatt-satsertex.attinformeraomårstidensommar,attövertygaomattsommarenärdenbästaårstiden,attberättaomsommaren)d.ett ämneoch listasåmånga tankar, associationerochordkoppladetillämnetsommöjligt.3. ge eleverna tre olika syftenmedetttaltillexempelattinformeraom,attinstrueraom,attargumenteraför.Låteleverna letaefterpassandeämnen iendagstid-ning–ettförslagkanvaraattlåtaallasökaefterlokal-tidningarpånätetochdärhittaartiklarellernotisersomdetyckerskullepassatilldeolikasyftena.4. beskriv för eleverna hur de kan tänka sig taletsomenresa.Därtalarenärreseledarensomskaguidalyssnarna(resenärerna)längsmedvägenmotslutmå-let.Närresan(talet)ärslutskaallahaettgemensamtminneattbäramedsig.Skissenbeskrivervälhurbådetalareochlyssnareäraktivaochdelaktiga.

Talet är som en resa

INVENTIO-samlastoff

”Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet”. (Lgr 11: Centralt innehåll i åk 4-6; Informationssökning och källkritik; s 225)

Närmanharformuleratsittsyfte–Vadvilljagmedmitttal?Vadvilljagattåhörarnaskatänka/kännaefteråt?–ochsinhuvudtanke,börjardetintressantastoffsam-lingsstadiet.Stoffetskabelysa, förklaraoch förstärkadeegnatankegångarna.Oftastsamlarvistoffredaniinledningsfasenavförberedelserna,viarbetarinteline-ärtutansnararei”loopar”,vertikalacirklar.

Somviredanharsettkanämnetientalsituationisko-lan vara givet alternativt valbart. Ska man själv väljaämnekandeoändligamöjligheternaverkaförlamande– vadavallt somfinnsatt talaomska jag välja?El-lerurettannatperspektiv–vadharjagattsägasomkan vara av intresse?Oavsett vilket är det viktigt attsökaidéeriegnaerfarenheterochkunskaper.Egetin-tresseochengagemangförämnetgördet lättareattockså skapa intressehos åhörarna.Sedan kanelev-erna kompletteramed stoff frånmånga andra källor.Idagärintetillgångenpåmaterialettproblemisig.Dethandlarsnarareomattkunnagranskaochförhållasigkritiskt analyserande till material. Problemet i vår tidärintebristpåinformationutansnarareöverflödetavdensamma.Det finnsnästanoutsinliga källor att ösaur.Inventiostadietärettypperligttillfälleattundervisaikällkritikochkritiskgranskning.

”Jag hittar inget!”Hur hjälpermanbäst sina elever att samla stoff ochfinnakreativavägarinisinavaldaämnen?Ja,denkrea-tivaskaparprocessenkommerintealltidpåkommando,mendetfinnsolikaknepatttatill,endelmycketgamla.

De sex frågornas metodAntikensretorikerutveckladeenmetodförattviasexfrågorskapaförutsättningarförolikatankarochinfalls-


12

vinklar. Frågorna är tänkta att hjälpa talaren att varakreativochkunna”spåna”framettförstaunderlagtillsitttal;enhjälpatthittaämnenochstoff.

Frågor att ställa sig: •Vad? •Vem? •När? •Var? •Varför? •Hur?

IblandkantilläggsfråganOchmedhjälpavvad?göradenfortsattastoffinsamlingenenklare.Medstödavdesex frågornablirdet lättatt formuleraett förstasyftemedsitttal:”Syftetmedmitttalärattmedhjälpavbilderfrånenhundkursberättaförminaklasskamrateromhurroligtdetäratthaenegenhund”

ListningEnviktiginsiktförmångaeleverärhurviktigadesjälvaärsomförstakälla tillsina tal;attkunnaanvändasigsjälv,sittkunnandeochsinaerfarenheter. • Ärjagspecielltduktigpånågotellersärskilt engageradienfråga? • Vilkaärminaintressenochvadharjagvarit medom?Elevernaskriver en listamedallaordde kommerpåochanvänder listanförattmarkeraordsomkanvarabraatt ha somutgångspunkt för ämnesval eller somförstärkandematerial.

BrainstormingAttbara låta idéernaflödaären tekniksomanvändsförattsläppalosskreativatankar.Underbegränsadtidlåterman,ocensurerat,såmångaidéersommöjligtattflödautannågonspeciellinbördesordning.Detgällerattskiljapådetkreativa,skapandestadietochdenkri-tiskt,värderandegranskningen.Allaidéerärokej.Mankanlistatankarna,ellersamlaordenientankekartael-lerietttankemoln.

A tt göra i klassrummet1. låt eleverna arbetaigrupperomtre.Gevarjegrupptreämnenochlåtdemfunderakringföljandefrågor: •Vadskulleduviljavetameromianslutningtill varjeämne?Formulerafrågor. •Varskulledusökaefterinformationtillämnet? •Vilkahjälpmedelskulledukunnaanvända förattillustreraämnet? •Finnsdetpersonerduskullekunnaintervjua?2. låt eleverna samla argumentförochemotenaktuellfråga.Elevernaharoftamångaegnaämnesuppslagattkommamed.Debehöverinteståfördeargumentdeskrivernerutanskabaratränasigiattformuleraargu-ment.Listatillsammansargumentenpåtavlanispalter

förochemot.Kanskefinnsdetargumentsomärsvåraattplacera?Hurkommerdetsig?3. ge eleverna en listamedolikaämnen.Kandehit-ta egna, personliga händelser och minnen till någotämne?Bedemantecknaochsedanredovisaförvar-andraimindregrupper(personligaexempelärenbrautgångspunktimångatyperavtal).

DISPOSITIO–attstruktureraochorganiserasitttal.

”Beskrivande, förklarande, instruerande och argumente-rande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare.” (Lgr 11: Centralt innehåll i åk 4-6; Berättande texter och sakprosatexter; s 225)

DengrekiskefilosofenPlatonbeskrevhurettvälsam-mansatt tal, precis som enmänniska, skulle vara etteget helt, med både huvud, kropp och fötter. Huvu-detmotsvarartaletsinledning,kroppentaletsmittparti/avhandlingochfötternaavslutningen.Dennaklassiskabildbeskriver välhurett tal skavarasammansatt förattupplevassomenbalanseradhelhet.Dåmittpartietutgördenstörredelenärdetlämpligtattarbetameddendelenförst.Detärockså lättareatt formuleraenbrainledningochavslutningnärmanharheltklartförsigvadmittpartietegentligeninnehåller.Mittpartietkandisponeraspåmångaolikasätt.

Olika sätt att disponera talets mittpartiFörattelevernaskakännasigbekvämaochtryggamedolikadispositionsmodellerärdet lämpligtatt förstar-betatillsammansmedenmodellåtgångenochsedan,närdekännertilldeolikateknikerna,låtademvälja.

KronologisktMycketofta lämpardetsigattpresenterastoffetkro-nologiskt,itidsföljd:förstkommer...,sedankommer...ochtillsist...Ommantillexempelskaberättaomfot-bollens utveckling som sport kan man börja berättaomvarochnärmanbörjadespelafotbollochdäreftergåframåtitiden.Alternativtkanmanstartainutidochgöraenresabakåtihistorien.Ibådafallenutgörkro-


13

nologinenramfördispositionenSkamandemonstreraellerinstrueraomnågotärenkronologiskdispositionoftadetsjälvklaravalet;tänkpåtv-kockarnaspresen-tationerirutan.Fördeflestaeleverärdettaenvälkändmodelleftersomberättelserlämparsigvälförkronolo-giskordning.

RumsligtAtt disponera stoffet rumsligt betyder att man medenfysiskmiljösomutgångspunktförflyttarsigfrånenplatstillenannan:beskrivningavetthusutifrånochin,vägenfrånenplatstillenannan.VäderleksrapporteriTVärettbraexempelpårumsdisposition.Denstartarienallmänöverblickochgårdärefteristriktgeografiskordningfråndistrikttilldistrikt,frånplatstillplats.Somframgåravexempletärdettaenmodellsomoftaan-vändsiinformativatal.Enelevsomskabeskrivasinnyaskolaellersommarenslägervistelsekanocksåväljaattutgåfrånenrumsligdisposition.

Orsak och verkan – Problem och lösningHärdisponerarman taletpå tvåalternativaprinciper.Antingenbörjarmanmedorsakentillnågotochvisarpå vilken verkan det får eller har fått. Eller så börjarman med resultatet, verkan av något, och granskarbakgrundshistorien.Dettaärenutmärktdispositionfördetargumenterandetaleteftersomdenkangeförslagpå tänkbara lösningarpåolikaproblem.Tillexempel:”Bilargerdåligluftistäderna,satsapåkollektivtrafik.”

LöpsedelsteknikEnfunktionelldispositionsmodellärjournalistikenslöp-sedelsteknik,somär inriktadpåattdirekt fångaåhö-rarnasuppmärksamhetochbesvaraderasmestange-lägnafrågor.Vadvilldevetaförst?Ivilkenordningskafrågornabesvaras?Iställetförattsomienklassiskdis-positionsmodellredogöraförenaspektitaget,tarmani löpsedelsteknikenupp liteomolikaaspekter i varjedel. Jämför med en nyhetsartikel, där huvuddragenförstgesirubriken,deväsentligasteupplysningarnai

ingressenochse-dan de komplet-terande detaljer-na i brödtextenmed det minstviktigasist.

A tt göra i klassrummet1. eleverna kan träna sig på attmemorera och övaolika modeller för disposition i oförberedda tal. Dethjälperdemattkunnaframföratankarochåsikterpåettstruktureratochföråhörarnabegripligtsätt.Påsammasättsommanväljerdispositionfördeförbereddatalen,väljermanurminnetnågraenklamodellerattanvändaviddeoförbereddatalen: • Vem,vad,var,när,varför,hur? • Problem,möjligalösningar,bästalösning • Dåtid,nutid,framtid • Vadskagörasiförsta,andraochtredjehand? • Vadhänderomvigörföljande;vadhänderom viintegördet? • Fördelar,nackdelar2. presentera ett ämne tillexempelGodis.Delaklas-senilikamångagruppersomduharolikadispositions-modeller.Delautdeolikadispositionsmodellernaochlåt varochenkort skrivanerhurämnetgodisskullekunnadisponerasutifråndendispositiondefått. • kronologiskdisposition:godisetshistoria, svenskarnasgodiskonsumtionidag,framtidens godis • orsak–verkan-disposition:godisetseffektpå vårhälsa,godisförbud,åldersgränspågodis • rumsligdisposition:godisetsolikasmaker,olika sortersgodis,olikaländersgodis3. dela ut nonsensämnen(gärnasammaämnetillfleraelever)ochgeelevernafemminutervarattförberedaetttalutifrånnågonavdedispositionsmodellernihararbe-tatmed.Beroendepåklassenstalvanakanmanväljaihurstoragrupperelevernasedanredovisarsinatal.4. ta hjälp av eleverna, biblioteket eller nätet för atthittaroligahistorier.Delauthistoriernaochtalaomförelevernaattdeskafungerasominledningpåetttal.Beelevernafunderapåföljande: • Vadskulleditttalkunnahandlaom? • Omduintehadedinroligahistoriahurskulledu dåväljaattinledaditttal? • Hurskulledukunnaavslutaditttal?5. låt eleverna arbetaimindregrupper.ochtillsam-manskommapåenkortinledningochavslutningtillvartochettavföljandeämnen: • Detfinnsingadåligahundarbaradåliga hundägare • Grekland–ettsemesterparadis • Åldersgränspåenergidrycker • Fotbollärbästasporten • Vadmårvibraavattäta

ELOCUTIO–Formuleringsfasen(Jämförmedengelskanseloquent–vältalig)

”Ord och begrepp som används för att uttrycka käns-lor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyan-ser och värdeladdning.” (Centralt innehåll i åk 4-6; Språkbruk; s 225).


14

Nuskadeuppslagochtankarmankompåunderin-ventio,ochgavstrukturidispositiokläsiord.Innehål-let,ordenmananvänder,skapassatill: • åhörarna • taletssyfte • situationen • tidpunkten • platsen • tilltalarensjälvIelocutioskatalarenmedhjälpavsittspråkvalförsökaskapasågodeffektsommöjligt.Hurvillmanpåverkaåhörarna?Vilket intryck villmangörapådem? Infor-mera?Roa?Väckamedkänsla?Destudiersomgjortsangående stilnivå ochpåverkanseffekt är ganska en-tydiga:”Ju ledigare stilnivå, utan att gå över gränsen för det passande, desto bättre kommunikativ effekt.” (Anders Sigrell).Ettnaturligtspråksompassarbådeta-larenochpublikenökarmöjlighetenatt nå frammedbudskapet.Ommanmåsteanvändasvåraord,ärdetviktigtattvisarespektförlyssnarnagenomattförklaradem.Ettinslagielevernasretorikträningäratttränapåattdefinieraochförklaraordsamtattövauppförmå-gan att användaett varierat och rikt språk, anpassateftersammanhanget. Detärviktigtattvänjaelevernavidattplockabortalla onödigaoch störande småord, som: typ, liksom,alltså,precis,vadheterdet,äähetc.Ommanintegördet,kanskeåhörarnahakaruppsigpådem,tappartrå-denochtillslutintelängrelyssnarpåanförandet.Åan-drasidanärdetviktigtattförainfogeorditalen.Foge-ord,sambandsignaler,hjälperåhörarnaatt följataletsrödatrådochärenhjälpförtalarenimanuset.Detkanvaraordellersatsersomgördispositionentydligare: • Fördetförsta,fördetandra… • Dåvardetså,mennuärdetsåhär… • Detlåterjubra,mendetfinnsproblem • HäriSverige,menuteivärlden… • Ju…desto…Förattgöraspråketsåuttrycksfulltsommöjligt,ärdetvanligtattanvändaretoriskafigurer.Någraenklareto-riskafigurerattlåtaelevernaprovatillattbörjamedär: • tretal(uppräkningavtresaker) • allitteration(ordeniettkortbudskapbörjarpå sammabokstavellerstavelse,”Volvosvärde varar”–häräventretal) • antites(motsats:svart-vitt,rik-fattig,hög-låg) • retoriskafrågor(iställetförattgöraettpåstå- endeställermanenfrågamedettgivetsvar: ”Villdublilyckligare?”)Dethandlarinteenbartomattfinnapassandeordfördet somska sägas, utanocksåomattmedhjälp avgester, tonfall och pauser göra talet så uttrycksfulltsommöjligt.Kommunikationskeralltidpå lyssnarensvillkor.Detgäller för talarenattskapakontakt, förstå-else,medkänslaochengagemanghosåhörarna. Villmananvändatekniskahjälpmedelförattförstär-kabudskapetärdet idenna fasmanska funderapådet.Elevernaskagesmöjlighetattprövaolikatekniska

hjälpmedelochblimedvetnaomviktenavattlärasiganvändatillexempelOHochpresentationsprogrampåettbrasätt.

A tt göra i klassrummet1. samla textermedhögstilnivå.Detkanvarajuridiskakungörelser,lagförslag,olikatexterhämtadefrånriks-dagenshemsida,vetenskapligaartiklarochsåvidare.Låtelevernaarbeta igruppermedattskrivaomhelaellerdelaravtexternatillettmervardagligtspråk.Talaomförelevernaattderasmålgruppärtillexempelför-skolebarn.2. gör en lista på ordsomharsynonymerpåolikastil-nivå (skurkärring, städerska, hygientekniker). Dela utlistanochlåtelevernahittasynonymertillorden.Tänkpåattblandaordpåolikastilnivåerpålistansomelev-ernafår.Diskuteraiklassenvilkeneffektentextelleretttalfårberoendepåvilkenstilnivåordenhar.3. dela ut listanmedordennedan.Beelevernaatt,enochen,markeraomderasförstareaktionpåordetärpositivellernegativ.Redovisaismågrupperochlåtgruppernafunderakringvilkaolikaassociationerordenkangeberoendepåvemdetärsomhördem.

4. samla ordspråk, citat och rubrikerochlåtelevernasittaismågrupperochfunderapåhurmanskullekunnaanvändadeolikaklippeniolikasorterstal.Ommanvillkanmanlåtavarjegruppskrivaeninledningalternativtavslutningtillnågotavsinaförslag.

MEMORIA–Memoreringsfasenochmanusteknik

”Språkliga strategier för att minnas och lära, till exem-pel tankekartor och stödord.” (Centralt innehåll i åk 4-6; Språkbruk; s 225).

Närtalarenharstruktureratsitttalidispositioochklättdetiordielocutio,ärdetdagsattmemoreratalet.Me-moriaäralltsedanantikenenviktigdel iarbetetmedattframställaettövertygandetal.Somstödimemore-ringsarbetetfannsdåensärskildminnesteknik,därdeolikarummenietthusvarsymbolerförtaletsolikade-lar.Idagbehöverviinteläraosstaletutantill,vianvän-

• orm • åska • spott • dröm • demokrati • risk • chans • terrorist • demonstrant • utpekad • ökänd •spindel

•höjder•sommaräng•vinter•hundbajs•hästlukt•surströmming•blodpudding•hårdrock•spindel•skolan•polis


15

derolikatyperavmanus.DessutomharviOH-appara-ter, olika presentationsprogram, interaktiva skrivtavlor(smartboards)ochläsplattortillvårhjälpförattminnasinnehålletitalet. Stödordoch/ellertankekartorärettenkeltochut-märktstödförminnet.Talkortförstödordellerminnes-anteckningargörsenkeltavettfjärdedelsA4-arkistyvtpapper.Förberedochnumreraettkortperhuvuddelavtalet.Attlärasigtautstödordfrånentextochattskrivatankekartorärviktigkunskapföreleverna.Dethärför-arbetet,somärtillförattstödjaminnetärviktigt,menframföralltärdetnödvändigtattÖVA;attlärasigtaletsåbra attman kan lägga sina talkort åt sidan. Förstdåfinnsmöjlighetattskapadirektkontaktmedpublikenochvisasittethos,sintrovärdighet.Tänkpåskillnadenmellanentalaresomläser innantillursittmanusochentalaresomtalarfritt,somkanlämnasittmanusochspontantställaochbesvarafrågor.Vemavdemlyssnarvihelstpå?Självklartärdettalarensomtalarfritt,ochsomdärigenomskaparkontakt,somtilltalarossmest.Avsätttidförelevernaattövaiskolanochdedemtatidpåsinatalfleragångerunderövningsfasen. Imemorialäggsgrundenförnästasteg,actio.För-utsättningen förattett framförandeskablibra,ärattvarasåvälförberedd,attmankantalaochagerana-turligt–ävenomde tekniskahjälpmedlen inteskullefungera.

A tt göra i klassrummetDelaklassenitrelikastoragrupper.Spelauppenny-hetssändningförklassen(radioellertv)efterattförsthagettgruppernaföljandeinstruktion: a.grupp1fårbaralyssna/titta b.grupp2fårlyssna/tittaochanteckna c.grupp3fårlyssna/titta,antecknaochdirekt efteråtåterberättaförvarandravaddeminnsLåtdetgåentid(entimme,enhalvdag,envecka)ochbesedanallaskrivanervaddeminnsfrånnyhetssänd-ningen.Jämförochdiskuteraresultatetihelklass.

ACTIO/ PRONUNTIATIO.Framförandet–kroppsspråkochröst

”Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.”(Centralt innehåll i åk 4-6; Tala, lyssna, samtala; s.224)

Om talaren har förberett sitt tal riktigt väl imemoria,harhan/honsåatt säga ”krattatmanegen” föractio/pronuntiatio-framförandet.Härövaskroppsspråk(ac-tio)ochröstbehandling(pronuntiatio),sombådaäravstorviktförhelhetsintrycketavtaletochtalarensmöj-lighetattövertyga. Redan under antiken insåg man att framförandetvar avgörande för talets genomslagskraft – och detgäller fortfarande.Demosthenes fick en gång fråganomvadsomvardetallraviktigasteförattetttalskulleengagera åhörarna. ”Framförandet”, blev hans svar.

Som det näst viktigaste då? ”Framförandet”, svara-de han återigen.Men som det tredje viktigaste, vadärdet?”Framförandet”,sahanbestämt.Denhär lillaanekdotenbekräftar,attettbra framförande,med fo-kuspåkommunikationenmedåhörarna,äravgörandeföreffektenavetttal.

”Allatalarehållertvåtalsamtidigt–detsomhörsochdetsomsyns.”(Shakespeare)

Vadärdetdåsomingårikroppsspråket?Vadbehö-vermantänkapåförattgöraett lyckatframförande?Det viktigaste verktyget är ögonkontakten.Att spridaden,vila lugntmedblickenpååhörarna–detgeretttrovärdigtochbehärskatintryck.Attvisakänslormedhjälpavgesterochmimik,såattdepassarihopmeddet talarensäger.Engod,avspändhållning– liksomgesterochmimik-förstärkerintrycketavdetsomsägsochavtalaren.Hållningenärocksåenförutsättningförattkunnaandasrätt.Hållningenochandningenärisinturförutsättningarförattröstenskafungeraväl Röstenärförutomkroppsspråketvårtviktigastein-strumentförattgöraettgottintryckpålyssnaren.Detär viktigt för en talareatt använda rösten rätt, för attorka talautanattbliheseller ”kraxig”.Föratt röstenskafungerabrabehövervivaraavspända,hagodhåll-ningoch andas rätt -medmagen, intemedbröstet.Omvianvänderossavdehärgrundförutsättningarna,vadmerbehövervitänkapåförattvårröstskaupp-fattas som behaglig att lyssna på? Jo, det gäller atttala tydligt,medgodartikulation,såattåhörarnakanuppfattavadsomsägs.Förattdetsomsägsskabliin-tressantattlyssnapåbehövermanbetonaviktigaord,talamedvariationochanpassatalhastighet,intonation(melodi),pauseringochvolymeftersituationen.Tipsagärnaelevernaomatt”pratauppsig”föreframträdan-detpåsammasättsomdevärmeruppinförenviktigidrottsprestation.Energi,entusiasm,engagemangochglädjesmittar;entalaresomvisarintresseförsittämneochsinaåhörareärentalarevilyssnarpå.

A tt göra i klassrummet1. eleverna brukar kännasigmerförbereddaochtryg-gainförframförandetnärdefårövasigpåochlärasigattföljaprofessorElliotSeidenshandfastatips: • Walkin!Gåinlugntochsäkertochkomihågatt segladutsåfortpublikenkansedig • Plantyourself!Ställdigstabiltsådukänneratt bådafötternaharkontaktmedgolvet.Föratt påminnadigomatthaengodhållning,kandu tänka”krokitaket”. • Lookthemintheeye!Härhandlardetomatt övapåatttaögonkontaktochattspridaden. Ommanharstorpublik,ärdetintemöjligtatt taögonkontaktmedallasamtidigt.Väljdärför uttreåhörare–entillhöger,enimittenochen tillvänster–ochhaögonkontaktmedvaroch enavdemsålängesomdettaratttänka”en


16

cola,tvåcola,trecola”.Delsvisarduattduär lugnochbehärskad-harsituationenidinhand -ochdelsgördetattduintefårförbråttomatt börjatala,attduhar”isimagen”. • Getstarted!Förstnuärdetdagsattbörjahålla taletochtackvaremallenkännereleverna mycketstörrelugnochsäkerhetändeskulle göraannars.Derassjälvförtroendeväxer.2. att kommuniceramedhjälpavett ”nonsensspråk”ärettroligtsättattvisahurmycketvitolkarochförstårmedhjälpavtonfall,kroppsspråkochmimik.Paraihopelevernatvåochtvå.Varjeparskanutänkautenlitenscenattspelaupp.Debestämmergrovtvadsamtaletskahandlaomochfokuserarsedanpåattfunderapåhurde ska använda sitt kroppsspråkoch sina rösterför att förmedla till åhörarna vadderassamtalgårutpå.Välpå”scen”improviserardeochanvänderbaranonsensord.

EMENDATIO–rätta,fullkomnaellerkorrigeraEmendatio är liksom intellectio enpartesdel som till-kommitpåsenare tid.Denärbraattanvändasigavutifrånettpedagogisktperspektiv.Talarengårigenomvadsomfungeradebrarespektivevadsomkangörasbättreochvadsomeventuelltbörundvikasvidframtidaframföranden.Mångaeleversägerefterresponsarbe-tetattdevill”göraom”sinatal,ochävenomdeinteframfördem igen så kande i smågrupperhjälpasåtattutifrånsinamanus förbättraoch förändrasina tal.Iblandtalarmanomdettasomettsjundesteg, feed-backtio,vilketärenformavegenrespons. Responsarbetet på individ- och gruppnivå kan inästa fas utvecklas till handfasta råd om hur en bratalareochettbra talkanutvecklas.Summeringenavresponsochgodarådutifrånelevernastalutgörenbragrundförettfortsattarbetemedförändringar,förbätt-ringaravsåvältalaresomtal.Elevervilloftastattmanarbetarmedochfullkomnarderasegnatal,menivissagrupperärdetbättreattarbetamed”anonyma”utkast.Underemendatiokanmanocksågöraenutvärderingutifrånönskatutfall.Varargumententillräckligttydliga?Hurskavigöradettaännubättre?Attsamlarespon-sentillgenerellarådellerreglerförvadsomärbraatttänkapåäruppskattataveleverna.Detgerdemred-skapförattkunnabearbetasinatalochframförandeniefterhandalternativtgesigsjälvaegenresponsinförnyatalsituationer. Omman visualiserar råden i en tankekarta eller itankemoln fårelevernaen råd- regelsamlingsom lättgår att komplettera allteftersomelevernagår vidare isinutvecklingsomtalare.

Ö vningarDetärviktigtattelevernafårerövrasinaretoriskakun-skaperochfärdigheterstegvis.Deövningarsompre-senterasiUR:sövningsmaterialbyggerpåtankenattarbetet i klassrummetstartar i trygghetsövningarochoförbereddatalsomgradvislederelevernaframtillatt

blisäkraochgodatalaremedtropåsinegenförmågaattuttryckatankarochåsikterialltfrånförbereddare-dovisningar till spontanadebatter.Härpresenterar vitankarnaochbakgrundentillvarjestegidenprogres-sionsstegesomövningsmaterialetbyggerpå.

I. Introduktionsövningar Detärviktigtattbörjaretorikarbetetmedintroduktions-övningarförattskapaetttryggt,tillåtandeklassrums-klimat.Övningarnastärkergruppenstillitochökarge-menskapenpåettlekfulltochpositivtsätt.Degerallaenmöjlighetatttalaochanvändaröstochkroppsspråkpå olika vis och fungerar utmärkt som uppvärmningochavbrottunderskoldagen. Attaktivtarbetamedattskapaetttillåtandeklass-rumsklimat stärkerelevernassjälvkänslaochärgrun-denförattlyckasmedretorikiklassrummet.

Tillåtande klassrumsklimat Vadinnebäretttillåtandeklassrumsklimat?Detärettklimat där eleverna känner sig trygga. Trygghet ochharmoni är grundförutsättningar för att eleverna skavågatala.Dethandlaromattskapasjälvtillitochres-pekt förvarandra;dethandlaromattskapadetsomläroplanenkallar”engodmiljöförlärande”.Det är viktigt att: •haroligtochskrattatillsammans •släppaloss,glömmasigsjälvoch våga”görabort”sig •skrattamed-menaldrigåt-varandra •varatillåtandemotvarandra–ochmotsigsjälv– förattallaskatrivasochmåbra •strävamotöppenhet,respektochtillitföratt stärkaelevernassjälvkänslaochkänslaav gemenskapLäraren ansvarar för att: •sättasammangrupperna,såattallafår arbetamedalla •skapaenpositiv,uppmuntrandeatmosfär, bådeiordochhandling •uppmuntra-såattallablirhördaochsedda ochvågagörasighördaochsynliga •uppmuntra–såattelevernavågarta ögonkontaktochsegladaut •tatillvaravarjeelevsunikaegenskaper– ingenelevfårhamnautanför

A tt arbeta med i klassrummet1. ”väven”–Tränaruppmärksamhet,lyssnande,själv-känslaochögonkontakt.Sommaterialbehövsettnys-tanavgarnellersnöre.Ståicirkel.Lärarenbörjarochsägert.ex.”Hej,jagheterKimochjaggillarattläsasciencefictionböcker.”Utanattsläppaändenavnystanetkastarlärarennystanetvi-daretillelev1somtalaromvadhan/hongillarattgöra.Elev1kastarnystanettillelev2somtalaromvadhan/hongillarattgöra.Övningenfortsätterpåsammasättochdetgällerförvarochenatthållaredapåvadper-


17

etttryggtochtillåtandeklassrumsklimatengrundsteniretoriken.Detärviktigtattelevernatillsammansdisku-terarframreglerförhurdetyckerattengodlyssnareskavara;vadhan/honbörtänkapå.

A tt arbeta med i klassrummet1. fråga elevernavilka reglerde tyckeratt lyssnarnaskaha.Låtgrupperom3-5diskuteraca3minuterochkomma med förslag. Gruppen väljer en sekreteraresom antecknar förslagen och därefter nämner varjegruppiturordningettförslagåtgångentillsdetärslutpå exempel. Läraren antecknar förslagen på tavlan.Varje elev väljer 3-5 förslag (bestäm antal i klassen)genomhanduppräckning.Läraren räknarochanteck-narhurmångarösterrespektiveförslagfårochskriveruppdeförslagsomharfåttfleströster.Placeraklas-sensreglervälsynligaiklassrummet.Skrivnyareglervarjeläsår.Exempel på regler: • Sepåtalaren • Hapositivtkroppsspråk • Visaintresse • Visarespekt • Ställrelevantafrågorefteråt

Spelregler för talarenSjälvklartärdetviktigtattelevernakännersig tryggaochbekväma,närdeskaframföranågot.Förattäventalarovilligaeleverska få lustattdelta, får ingenelevnågonsintvingasattframföranågotinförandra.Ävenderiktigtblygabrukarefterhandviljavaramedidero-ligaövningarna.Detärviktigtattelevernasframföran-denprogressivtgårfrånattpresenteranågotigrupp,tillparochslutligenenskilt.Förattminskanervositetenhosdem/densomdeförstagångernaskaframföranå-got inför kamraterna, är det bra att sätta lyssnarna ifokus.Detgörmangenomattförberedahelaklassenpåatttalarnahariuppgiftattbetraktalyssnarnaochgeresponsiformavros(vadvarbra?)ochgodaråd(vadkangörasännubättre?)efterframförandet. • Vardegodalyssnare? • Följdedespelreglernasomklassenskapat?

A tt arbeta med i klassrummet1.precis som elevernatillsammanshardiskuteratframregler förhurdetyckerattengod lyssnareskavara,bördeocksådiskutera fram regler förengod talaregenomattföljasammaarbetsgångsomförlyssnaren.Exempel på regler: • Varvälförberedd • Användstödordpåtalkort • Taögonkontakt • Talatydligt • Visaintresse • Övamedtidtagning

sonenföregillarattgöra.Närallafåttnystanetskaspin-delnätetnystasupp.Densistaelevenkastartillbakatillelevenföreochberättarvadhan/hongillarattgöra.Närhelaspindelnätetäruppnystatochlärarenharhelanystanet,skahan/honberättavaddensistaelevengil-larattgöra.Övningenkanvarierasidetoändligaochgerelevernagodaförutsättningarattlärakännanyasi-doravvarandra.

II Oförberedda Talares Klubb – O.T.KHärgeselevernamöjlighetatttalainförvarandrautankravpåförberedelser.Detärviktigtatthamångasmå,roligaövningarförattutveckladerastalflödeochspon-tana tal.Åhörargruppensstorlek för ”oförberedda ta-lare”varierarochgårfråndenlillagruppenmednärakamrater till hela klassen. Det är viktigt att inte låtaövningarnadrautpåtiden.Idefalldetbehövs,utsergruppenentidhållare.

”Läraren ska tillsammans med eleverna utveckla reg-ler för arbetet och samvaron i den egna gruppen” (Lgr 11: 2.1 Normer och värden; s 13)

För att underlätta för eleverna att göra övningarna i”OförbereddaTalaresKlubb–O.T.K.”,ärdeten för-delomdekännertillvissamomentsåsomturtagning,spelreglerförlyssnarenochtalarensamtresponsarbe-te.Detärviktigtattelevernaärdelaktigaiprocessen,somskaledaframtillattdeutvecklastillgoda,empa-tiskalyssnareochskickligatalare.Ettledidetarbetetärattskapaspelreglerförsåvällyssnaresomtalare.

TurtagningFörattelevernainteskaprataimunnenpåvarandrafårdeövasigpåatttalaiturochordning.Övningensyftartillattgeallasammamöjlighetattkommatilltals.Allafårlärasigattlyssnaochväntapåsintur,ävendesombrukarvaraivrigaattfåsägasitt.Omdetunderlättar,kandensomharordethaen”talarpinne”ellerliknandeihanden.

A tt arbeta med i klassrummet1. gör grupper om fyra.Beelevernaberättaomnågotdeupplevt,settellerhörtdesenastedagarna.Elev1talari30sekunderutanattbliavbruten.Elev2ställerenöppenfrågatillelev1omdethan/honhartalatom.Elev1svararochsedanärdetelev3:s turattställaenöppen fråga till elev1.Turtagningen fortsätterpåsammasätttillsallafyraharhaftordet.Däreftertarelev2vidochblirdennyetalaren.Talarenkanalltidväljaattsägapassochlåtabliattsvarapåenfråga.Öppnafrågorärutvecklandeochhindrarelevernafrånattsvaramedenbartjaellernej.Deinledsmedfråge-orden:När?Var?Hur?Vem?Vad?Varför?Medhjälpavvad?

Spelregler för lyssnarenAttlärasiglyssnaärvidsidanavarbetetmedattskapa


18

III Förberedda övningarNuärdetdags förövningarsomkräverviss förbere-delsetidochdärelevernafårmöjlighetattarbetameraktivtmedsittframförande.Fortfarandeskaövningarnagåattgenomföraunderett till två lektionspass.Efteratthaarbetatmedpartesmodellen ismåstegärdetnudagsattgå igenomalladelarnaoch tillämpamo-dellenpåetthelt tal.Härärdetviktigtattgå igenomvilkaolikapresentationshjälpmedelsomfinns.Genomattrepeterahurmangerresponsochrådökarocksåkravenpåattdesomlyssnaräraktiva.Progressionenliggeriattgåfrånövningarsomgörsipar,gruppellerärbaseradepåimprovisation,tillövningardärelevernapåolikasättförberedersigochpresenterar.

Tänk på att:Ämnesvaletbörskeisamrådmedläraren,delsföratthjälpa eleverna att kunna skilja på olika typer av tal,delsförattförhindraattnågraråkarväljasammaämne.Talen bör vara tidsbegränsade och eleverna bör an-vändamanus.

A tt arbeta med i klassrummet1. Låt eleverna lista ämnen somde skulle vilja infor-meraellerfåinformationom.Väljutnågraämnenochlottautämnensomelevernaskaarbetamedifyrman-nagrupper.Igruppernaskade: • formuleraettsyfte • listaallaorddekankommapåsomska finnasmediderastal • sorteraordenigrupper • funderapåhurmankaninledaochavslutatalet • funderapåvardekanhittamerinfoomsittämneHärkanmanlåtaelevernagåigenomdelaravpartes-modellen alternativt hela. Att arbeta i smågrupper ärmycketgivandeitalträningen.Elevernadiskuterarsigframtillvaddevillsägaidenlillagruppen,vilketgerentrygghetinförpresentationenienstörregrupp.

IV ArgumentationTillsistärdetdagsatttittapåargumentationochvilkaolikateknikerdetfinnsförattövertygasinpublik.Öv-ningarnagerelevernamöjlighetatttränapåolikasättattargumenteraochlärdemocksåattvärderaochge-nomskådamotståndarensargument.

A tt arbeta med i klassrummet1. gör en enkelargumentationsanalystillsammans.Entesärdetsammasomenåsikt,entanke,envilja.Argumentärskälensomstödertalarensåsikt.Motar-gumentärmotståndarensargument.Tes:Införskoluniform.Argument:Detblirenklare,billigare,merrättvistMotargument:Detblirtråkigt2. låt elevernakommamedförslagpåämnenattar-gumenteraförellermot.Lottautämnen,somelevernafårarbetamedifyramannagrupper.Utgåfråndeargu-ment,skälförderasåsikt,somgruppernakommerfram

tillochlistadempåtavlan.Sorteraargumentenutifrånföljandekategorier: •känsloargument •plånboksargument •fakta-ochstatistikargument •expertutlåtandeFyllpåmedargumenttillsammans,såattmanfårframde olika kategorierna. Med utgångspunkt från grup-penskunskaperkanmanförstnöjasigmeddeargu-mentsomelevernasjälvakommerpåochsedan,somlärare,fyllapåmedfler.

Tankar att ta med sigOmkunskapenomämnetretorikochdeverktygreto-rikenerbjuderblirettnaturligtinslagibarnsochung-domars studier kommer nästa generation vuxna intelängreattsvaraatt”tankenpådödenbaraärsnäppetvärreänatttalainförandra”.Förhoppningsviskandenhär handledningen i några av retorikens grundtankarhjälpatillattspridadetbudskapet.Påsammasättsomdet är självklart att eleverna tränar läsning, lässtrate-gierochkällkritikiallaämnenborderetoriksessomensjälvklardelavundervisningenialltfrånslöjdtillnatur-vetenskap.


19


20

Documents

LÄRARHANDLEDNING: VÅGA TALA – VILJA LYSSNA€¦ · ge eleverna en kort presentation av retorikens histo-ria. Det ökar deras förståelse för ämnets betydelse och det brukar