Lösningsförslag SO-serien Historia Maxi · Antiken – det gamla Grekland (1) Uppgifter s. 48 Frågor på texten 1. Den Minoiska kulturen på ön Kreta, ca 2000 f.Kr till 1400 f.Kr

SO-Serien Historia Maxi, 2:a upplagan 2014, 47-10844-2 © Liber. Lösningsförslag. Kopiering tillåten. 1

Lösningsförslag SO-serien Historia Maxi


Forntiden – från samlare till stadsbo (1)

Uppgifter s. 17

Frågor på texten

1. Ca 150 000 år gammal.

2. Afrika

3. Växter, frön, lök, frukt, ägg, rötter, insekter och skaldjur.

Arbeta med texten

4. För att endast redskapen gjorda i sten har blivit kvar.

5. I över 150 000 år.

6. Man samlade och jagade bara det man behövde, men i och med jordbruket fick vissa en större skörd än de gjorde av med och kunde byta bort överflö-det.

7. Kvinnor börjar röja bort oönskade växter för att ge veteplantor mer plats.

Kvinnorna odlar medan männen är ute på jakt.

Människor blir bofasta.

Djur börjar tämjas.

Männen tar över ansvaret för familjens försörjning.

Byar uppstår.

Fundera och diskutera

8. Elevens svar.



Uppgifter s. 29

Frågor på texten

1. Ett samhälle som kunde skaffa mat till en stor befolkning så att människ-orna kunde specialisera sig på olika yrken.

2. Vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus och Huang He.

3. Det var viktigt med tillgång på vatten för att få stora skördar.

4. Stadsstat: en stad som är som en egen stat med egen kung.

Kilskrift: sumerernas skrift, skriven med vassrör.

Mumie: en balsamerad kropp.

Farao: Egyptens kung.

Hieroglyf: egyptiernas skrift.

Papyrus: papper tillverkat av växten papyrus.

Arbeta med texten

5. Båda kulturerna uppstod i heta ökenlandskap vid stora floder där man lärde sig kontrollera vattnet och hjälptes åt att organisera jordbruket så att det blev mer effektivt. Skriftspråk utvecklades i båda kulturerna, men su-mererna skrev på lerplattor medan egyptierna skrev på papyrus eller sten. Sumererna uppfann hjulet och egyptierna byggde de väldiga pyramiderna.

6. Sumererna kom till Mesopotamien för ca 6 000 år sedan. Det fanns städer i Mesopotamien och Egypten för ca 5 000 år sedan. Det första kända hju-let är 5 500 år gammalt. De första skriftspråken uppfanns för ca 5 000 år sedan. Bronsåldern började för ca 5 000 år sedan. Den första pyramiden byggdes för 4 600 år sedan. Sumererna besegrades av babylonierna för ca 4 000 år sedan.


7. Det var först i högkulturerna som det fanns ett behov av ett skriftspråk. Kilskriften i Mesopotamien hade troligen sitt ursprung i behovet att hålla reda på ägodelar, spannmål och handel med varor. Templen hade en upp-gift att lagra det överskott av livsmedel som producerades av bönderna och som skulle fördelas bland människorna. För att administrera detta krävdes förteckningar av hur mycket som fanns magasinerat, hur mycket som skulle användas och till vad.

8. Utvecklingen ledde till att människor specialiserade sig på olika uppgifter och yrken. Uppdelningen i olika uppgifter var också en uppdelning i makt och status. De som hade de viktigaste funktionerna, som kungar och präs-ter hade störst makt.


9. Texten nämner inga kvinnliga yrkesutövare alls. Däremot ses vävarens situation som till och med sämre än kvinnors. Men att kvinnor arbetade vid sidan om männen i jordbruket kan man nog utgå ifrån, se till exempel bilderna på s. 22.



Uppgifter s. 35

Frågor på texten

1. Vete och hirs.

2. De kunde gjuta järn i formar istället för att bara smida järnet.

3. Innan man började gjuta järn var jordbruksredskapen för dyra för bönder-na.

4. Att vara god mot andra och lyda den som är överordnad.

5. För att skydda Kina från en invasion från norr.

6. De betalade hälften av skörden i skatt, och de kunde tvingas att bli solda-ter eller att arbeta i stora byggprojekt.

7. Kompass, krut, glass, papper, porslin och boktryckarkonst.

Arbeta med texten

8. Elevens eget svar.

9. Kejsarna uppskattade Kong Fuzis lära eftersom den sa att alla skulle lyda kejsaren.

10. Han delade in landet i nya provinser, tvångsförflyttade de gamla ledarna och installerade nya som han själv valt.

11. De rika familjer som tidigare haft makt förlorade den när kejsaren valde egna ledare, och de fattiga fick slita i olika byggprojekt eller som soldater.


12. Precis som i Egypten och Mesopotamien spelade tillgången till, och kontrollen av vatten, stor roll för att göra jordbruket effektivare. Om alla människor inte behövs inom jordbruket kan vissa specialisera sig på andra uppgifter, till exempel försvar, hantverk, handel.

13. Han tvingade de familjer som tidigare hade haft makt i provinserna att flytta. Därefter satte han in nya ledare, som alla hade olika uppgifter, och en av dem hade till uppgift att spionera på de andra. Allt för att de inte skulle sammarbeta och gå emot kejsaren.

14. All litteratur som kejsaren ansåg kunde leda till uppror skulle brännas. Kong Fuzi hade till exempel en gång sagt att folket skulle avsätta kejsare om han inte var god. Det ville inte kejsaren att människorna skulle känna till, då Kong Fuzi var en mycket aktad tänkare och filosof.


Antiken – det gamla Grekland (1)

Uppgifter s. 48

Frågor på texten

1. Den Minoiska kulturen på ön Kreta, ca 2000 f.Kr till 1400 f.Kr.

2. En självstyrande stad.

3. Att erövra och ta kontroll över främmande områden.

4. Grekernas kultur var Europas första högkultur.

Arbeta med texten

5. Afrodite–kärlekens gudinna

Europa–solnedgångens land

Kreta–minoisk kultur

tempel–klippa

hybris–övermod

Aten–demokrati

spartansk–enkel

Olympia–idrottsspel

Poseidon–havets gud.

6. De delade språk, gudar och sagor och såg sig därför som ett folk.

7. En myt är en berättelse som förklarar varför världen är på ett visst sätt.

8. Endast fria män fick rösta, men inte kvinnor, slavar eller invandrare.

9. Kvinnor ansågs vara mindre värda och fick därför sämre mat, vilket gjorde att de lättare fick sjukdomar och dog.

10. De fick sämre mat än pojkarna, de fick ingen utbildning och de fick inte gå på de olympiska spelen. Fadern valde en make som bestämde över henne, och om han ville skiljas måste hon flytta och lämna sina barn eftersom de tillhörde honom.


11. Elevens svar.


Antiken – det gamla Grekland (2)

Uppgifter s. 55

Frågor på texten

1. Under den tiden skrevs flera viktiga pjäser samt texter om filosofi och vetenskap.

2. Dramat utvecklades ur körsången när enskilda sångare själva började framföra vissa partier. Senare blev det tre personer som hade varsin roll och tillsammans med kören sjöng och läste de berättelsen.

3. De ville inte förklara världen med myter utan med förnuft och iaktagelser.

4. Alexander den store erövrade persernas rike och därigenom spreds det grekiska språket och den grekiska kulturen i Mellanöstern.

Arbeta med texten

5. Tragedi: drama som slutar olyckligt.

Komedi: drama som slutar lyckligt.

Lyrik: dikter som framförs till lyra.

Lesbisk: kärlek mellan kvinnor, efter ön Lesbos där Sapfo bodde.

Atom: materians minsta odelbara beståndsdel.

Hellenistisk: efter hellener som var ett annat namn för grekerna.

6. Olympiska spelen. Många av våra ord och företeelser kommer från det an-tika Grekland, till exempel demokrati, vetenskap, filosofi, dramatik, poesi, läran om att verkligheten består av atomer.

7. Elevens eget svar.


8. Aten var en rik stadsstat som kunde anställa många duktiga hantverkare. Aten var också en demokratisk stat som innebar att medborgarna (de fria männen) kunde uttrycka sina åsikter i diskussioner om allt ifrån politik, filosofi och kultur, vilket medförde att nya tankar och idéer föddes.

9. Till exempel slaveriet, synen på kvinnan.

10. Elevens svar.


Antiken – det romerska riket (1)

Uppgifter s. 66

Frågor på texten

1. De styrde över staden Rom på 500-talet f.Kr, och lärde romarna att bygga vägar och vattenledningar.

2. Republik är ett statsskick som innebär att staten inte styrs av en kung eller drottning. Diktatur innebär att statens ledare är enväldig. En republik kan vara demokratisk såväl som odemokratisk. Det beror på om de som styr staten är folkvalda eller inte.

3. Grannfolken behandlades väl och blev romerska medborgare, medan an-dra folk dödades eller gjordes till slavar.

4. Rom kände sig hotat av Kartago och startade därför krig.

5. När billig säd kom från bönderna i Afrika kunde de romerska bönderna inte leva på att odla säd. De såg sig tvungna att flytta in till städerna och söka andra arbeten.

Arbeta med texten

6. Europa, Afrika och Asien.

7. Köln och Wien.

8. De läste grekisk filosofi och vetenskap, påverkades av den grekiska religio-nen och försökte efterlikna grekisk litteratur, skulptur och byggnadskonst.


9–11. Elevens svar.

12. Man måste vara lite försiktig när man läser Caesars beskrivningar av kri-get i Gallien. Det är lätt att misstänka att han lyfter fram egna stordåd men tiger om egna misslyckanden och gärna talar nedsättande om motståndar-na, gallerna. ”Segrarna skriver historien” brukar det ju heta.


Antiken – det romerska riket (2)

Uppgifter s. 75

Frågor på texten

1. En 200 år lång fredsperiod.

2. Undervisning, musik- och dansunderhållning, byggarbete, jordbruksarbete eller gruvarbete.

3. En vattenledning.

4. Den mäktigaste mannen i en släkt som kunde bestämma över de andra familjemedlemmarna.

Arbeta med texten

5. Rom var romarrikets centrum och vägarna som romarna byggde gick framförallt dit.

6. Den romerska kvinnan ansågs precis som den grekiska vara mindre värd än mannen. Men i romarriket kunde kvinnor bli myndiga om de fött tre barn, och i rika familjer kunde döttrarna ibland få utbildning och fruarna få visst politiskt inflytande genom att påverka sin man.

7. Den som hade pengar kunde slippa arbeta själv, och det fanns en stor slav-marknad med människor från de erövrade områdena.

8. När bönderna sålde sina gårdar fick de rikas djur gå på jordbruksmarken, vilket gjorde att den överbetades och regnet sköljde bort jorden.

9. Våra domstolar är till viss del influerade av romarnas rättsliga system, och det var i Romarriket som kristendomen för första gången utsågs till stats-religion. Vi använder även de romerska bokstäverna och många av våra ord kommer från latinet.


10. Även om de kristna ökade i antal i det romerska imperiets städer var det nog inte därför de ansågs vara ett hot. Det viktigaste skälet var nog att de vägrade att dyrka kejsaren. Jämförelser kan göras till exempel med judar-na i Europa.

11. De kristna hade blivit många i de romerska städerna, och de hade genom sin kyrka den kanske starkaste organisationen i hela riket.

12. Centimeter, centiliter, centilong.


Medeltiden (1)

Uppgifter s. 91

Frågor på texten

1. Dåliga jordbruksredskap och för lite gödsel gav små skördar, vilket gjorde att människor inte fick tillräcklig näring och lätt blev sjuka och barn dog. Bönderna lydde under en storman som de var tvungna att betala skatt till och arbeta för. Han kunde även bestämma om de fick flytta eller gifta sig.

2. Kungen delade ut land till olika stormän i utbyte mot att de lovade att ställa upp med riddare, men i övrigt bestämde stormännen själva över sitt område.

3. Exempelvis skomakeri, klädtillverkning eller smide.

4. När de första universiteten uppstår behöver man inte längre vända sig till ett nunnekloster när något ska skrivas, och kvinnor får inte studera vid universiteten. Kvinnor förbjuds även att ägna sig åt sjukvård och de som är läkekunniga misstänks för att vara häxor.

Arbeta med texten

5. Det var trångt och smutsigt och sjukdomar spreds lätt.

6. Med hjälp av bogträet och plogen kunde man odla på mark som tidigare varit för hård. Eftersom jordbruket blev mer effektivt och skördarna större kunde fler människor ägna sig åt annat, exempelvis bli hantverkare eller köpmän. Handeln ökade och handelsplatserna blev till städer när fler och fler flyttade dit.

7. Latin, eftersom det var det var Bibelns språk i västra Europa.

8. Kyrkan var mycket mäktig under medeltiden, det var den som höll i hop rikena i Europa. Prästerna predikade om vad som var rätt och fel. Kyrkan var också mycket rik tack vare att de ägde stora jordegendomar. Kloster kunde ta hand om sjuka eller odla örter som användes till medicin, och när något skulle skrivas tog man hjälp av munkar eller nunnor eftersom de kunde läsa och skriva.

9. Städerna lydde under egna lagar och många bönder flyttade därför till en stad för att slippa lyda under en storman.

10. Handeln med Tyskland var stor och många tyska köpmän bosatte sig i Sverige.


11. Elevens svar.


12. Kyrkan bedrev nästan all undervisning och kunde på så sätt påverka vad de som hade möjlighet att studera fick lära sig. Kyrkan och klostren ägde mycket jord och fick därför in skatt från dem som brukade jorden. Själv behövde kyrkan inte betala skatt. Präster och biskoppar lydde under på-ven i Rom, och inte under någon kung.

13. För att skydda sig. (Står ej i boken: Ingångarna till staden var även ofta tullar, så de som ville sälja varor på stadens marknader var tvungna att betala tull innan de fick tillträde.)


Medeltiden (2)

Uppgifter s. 101

Frågor på texten

1. Människor försökte fly från pesten men tog den ofta med sig så att den spreds.

2. De kunde överta de dödas jordbruk, och eftersom det blev brist på arbets-kraft kunde man kräva bättre villkor, exempelvis att få behålla mer av skörden.

3. Att det bara finns en Gud, och att Muhammed är hans profet.

4. Han lyckades övertyga både beduinstammarna och Meckas mäktiga köp-män, och enade därmed araberna.

5. Arabiska köpmän tog med sig kryddor från Indien och förde även med sig kunskaper i medicin, matematik och astronomi, samt konsten att odla apelsiner och citroner. De arabiska universiteten bevarade gamla grekiska texter som européerna mot slutet av medeltiden kom att ”återupptäcka”.

Arbeta med texten

6. Det kom nya och billiga vapen som lätt kunde besegra en riddare till häst. Pengar blev dessutom allt vanligare, vilket betydde att kungen kunde be-tala en egen armé och inte längre behövde förlita sig på stormännen och deras riddare.

7. Beduin – ungefär ”ökeninnevånare”, stammar av arabiska folk som lever i

öknen.

Kaba – den fyrkantiga heliga stenen i Mecka.

Avgud – falsk gud

Kalif – Muhammeds ställföreträdare, det muslimska rikets ledare.

Koranen – muslimernas heliga bok.


8. Städer med universitet fanns i både Europa och i den muslimska världen på 800-talet. Vetenskapen var mer utvecklad i den muslimska världen. Dels levde den antika grekiska vetenskapen och kulturen levde vidare i det arabiska riket, dels hade man kontakt med indisk vetenskap och filosofi.

Handeln var också mer utvecklad i den muslimska världen, inte minst tack vare att man till stora delar kontrollerade handeln med kryddor mellan Europa och Asien.

9. a. Arabiska riket

b. Egypten (Alexandria), Israel/Palestina (Jerusalem), Mesopotamien.


Nya tiden (1)

Uppgifter s. 117

Frågor på texten

1. De ville hitta en snabbare handelsväg till Asien.

2. Vattnet och maten höll på att ta slut och de visste inte om de skulle nå land.

3. Han trodde att han kommit till Indien.

4. Spanjorerna hade mer avancerade vapen och utnyttjade även det faktum att indianerna trodde att de var gudar. De tillfångatog och dödade indian-ernas ledare, och utan ledare var deras arméer lättare att besegra.

5. Ordet betyder pånyttfödelse, och syftar på återuppväckandet av den anti-ka kulturen.

6. De språk som olika folk talade, till skillnad från latin som användes i reli-giösa och vetenskapliga texter.

7. Alla böcker skrevs för hand, vilket tog mycket lång tid och gjorde dem mycket värdefulla.

8. Texter blev billigare och kunde spridas mycket enklare och fler lärde sig att läsa.

9. Sina anatomiska teckningar.

10. Att vetenskapsmännen började göra iakttagelser och experiment som de sedan drog slutsatser utifrån.

11. a) Vem som helst har rätt att döda en fredlös person.

b) Någon som protesterade mot påven.

c) Den förändring av kyrkan som protestanterna genomförde.

d) De som stod på påvens sida och ville bevara kyrkan så som den var.

12. Landets furste/kung.

Arbeta med texten

13. Större delen av befolkningen dödades eller dog av de sjukdomar som eu-ropéerna förde med sig.

14. Elevens svar. Guld, silver, kakao, bomull, socker, tobak, socker och potatis.

15. De har varit koloniserade av olika europeiska länder.

16. Att jorden kretsar kring solen och snurrar kring sin egen axel.

17. Han använde sig av Kopernikus uträkningar och hävdade att solen är i universums centrum och att universum var oändligt.

18. Han byggde en kraftig kikare så att han kunde göra observationer som bekräftade Kopernikus uträkningar.


19. Han ville avskaffa försäljningen av avlatsbrev. Genom avlatsbreven fick man förlåtelse för de synder man begått. Dessutom skulle Bibeln översät-tas till folkspråken. Alla människor var lika inför Gud och de kunde själva be eller läsa vad som stod i Bibeln. Prästerna eller påven var inte närmare Gud än vanliga människor. Landets furste/kung skulle styra över kyrkan.

20. Makten över kyrkan övergick från påven till kungen, och han bestämde att kyrkan skulle lämna ifrån sig pengar och mark till staten.

21. Det gav honom större inkomster och makt.


22. Det bodde redan människor där och de ”upptäckte” Amerika först. Dess-utom hade vikingar tidigare hittat sjövägen till Nordamerika.

23. Naturvetenskapens bild av världen stämde inte överens med kyrkans och bibelns beskrivning av världen. Om inte kyrkan hade rätt, vad skulle då hända med kyrkans makt?



Nya tiden (2)

Uppgifter s. 126

Frågor på texten

1. De tog in mer skatt och för pengarna kunde de skaffa ämbetsmän och sol-dater och få bättre kontroll över sitt rike.

2. Kungen fick in mest skatt från bönderna eftersom de var så många.

3. Frankrike och England.

4. Rikedomarna gick bara till adeln och landet startade flera krig som ledde till stora skulder. Krig var dyrt, särskilt om man förlorade kriget.

5. De rika borgerskapet.

6. De byggde industrier i Sverige.

7. Frankrike var var störst till ytan och hade flest invånare. Landet hade bör-dig jord vilket gjorde det lätt att odla mat.

8. Han hade ensam makten över den franska staten och rådgjorde bara med sina ministrar eller rådgivare om han själv ansåg att det behövdes.

9. Då skulle hon förlora sin makt till sin make, som blev kung .

10. Köpmän, bankirer och jordägare hade stor frihet. England kunde exem-pelvis exportera mycket ylletyg eftersom jordägarna hade tillåtelse att spe-cialisera sig och tjäna pengar på produktion och handel.

11. Hennes regeringstid var en tid av långvarig fred, ökad handel och en tid då England byggdes upp som en stark sjönation med kolonier. Men även kul-turen blomstrade, det stora intresset för dramatik ledde till att det byggdes många teatrar i London.

Arbeta med texten

12. Den utlösande faktorn var en konflikt mellan det katolska, tysk-romerska riket och tyska protestantiska furstar som ville ha full kontroll över sina områden. Men kriget kom att bli en maktkamp mellan de stora europeiska staterna. Frankrike som var ett katolskt land gick till exempel med på pro-testanternas sida därför man inte ville att det tysk-romerska riket skulle bli för mäktigt. Sverige gick med på de de protestantiska furstarna sida med motivet att man ville skydda protestantismen, men ett viktigare skäl var nog att Sveriges makt skulle stärkas. Ett starkt Sverige kunde ta kontrollen över hamnstäder i Östersjön och därmed ta kontroll över den inkomst-bringande handeln över Östersjön. Religion, maktpolitik och ekonomiska intressen samverkade.


13. Elevens svar. (Många som inte tillhörde adeln fick möjlighet att göra kar-riär genom att arbeta för kungen. Kungen blev mindre beroende av adeln, och skaffade sig möjlighet att kontrollera den tidigare så mäktiga adeln.)


Nya tiden (3)

Uppgifter s. 133

Frågor på texten

1. Elisabeths regeringstid var relativt fredlig i England. Istället för att slåss inbördes kunde man koncentrera sig på att bygga upp en stor flotta som kunde användas för att kriga mot yttre fiender, bedriva handel, skaffa sig kolonier. Köpmän, bankirer och jordägare hade stor frihet. England kunde exempelvis exportera mycket ylletyg eftersom jordägarna hade tillåtelse att specialisera sig och tjäna pengar på produktion och handel.

2. Vapen och alkohol.

3. Socker, rom, tobak och bomull från Amerika, och kryddor, te, porslin och

siden- och bomullstyg från Asien .

Arbeta med texten

4. Spaniens rikedomar gick till adelns lyx och till att bekosta dyra krig, med-an de holländska köpmännen investerade sina vinster i ny affärsverksam-het.

5. a) Flera handelsmän som samarbetar i ett handelsbolag.

b) Att människor ägs och tvingas att arbeta utan lön.

c) Ett erövrat område.

d) Sydöstra Asien.

6. I Afrika bytte européerna förädlade varor, exempelvis vapen och sprit, mot slavar. De skeppades till kolonierna i Amerika där de såldes. För pengarna från försäljningen av slavar köpte man med sig råvaror, exempelvis bom-ull, socker och tobak som i sin tur såldes i Europa.

7. I städerna var många fattiga, man bodde trångt och smutsigt, och sjukdo-mar var vanliga.


8. Elevens svar. (I städerna skapades rikedomar genom den ökande handeln och många fattiga landsbygdsbor sökte sig till städerna i hopp om att få arbete.)


Kina

Uppgifter s. 141

Frågor på texten

1. I över 2000 år.

2. Att få in skatt och hindra inre uppror och invasioner utifrån.

3. På grund av bättre jordbruksmetoder.

4. Fram till 1700-talet var kineserna bättre på teknik och tillverkning än eu-ropéerna.

5. Till Indien, Arabien och Afrika.

6. Att kejsare inte bör ägna sig åt handel, att resorna blev för dyra, samt att andra länder borde resa till Kina istället för tvärtom eftersom man tyckte att det egna landet var störst och viktigast i världen.

7. Porslin, te och sidentyg.

8. De ogillade det och försökte förbjuda det.

9. Ett handelskompani som handlade med Kina.

Arbeta med texten

10. Kinesiska makthavare slutade att göra handelsresor till Afrika och Indien och ville klara sig själva. Européerna satsade istället stora pengar på just sådana resor, vilket gav rikedomar och utveckling genom att de tog till sig nya varor och uppfinningar.


11. Elevens svar.


Upplysningen

Uppgifter s. 155

Frågor på texten

1. Den säkrade deras makt eftersom den som satte sig upp mot makthavaren också satte sig upp mot Gud.

2. Det var nya idéer som lyste upp i det gamla mörkret.

3. Nya upptäckter gjordes av vetenskapsmän, och konstnärer och författare arbetade inte längre enbart för kungar och adelsmän.

4. Alla människors lika värde, tro på förnuftet, kritik av kyrkan samt nya föreställningar om hur samhället skulle styras.

5. Rätt till liv, frihet och egendom.

6. Makten skulle delas mellan kungen, parlamentet och domstolarna.

7. Genom att folket röstar fram ledare som sedan genomför folkets vilja.

8. De talade bara om alla mäns rättigheter, inte om kvinnornas.

Arbeta med texten

9. Vetenskapsmännens upptäckter skapade en stark tilltro till människans förnuft och möjligheten att göra framsteg och förbättra både människan och samhället.

10. Ståndsprivilegierna gav vissa människor medfödd makt, och upplys-ningstänkarna menade att alla människor var födda med samma värde.

11. De tyckte inte att kvinnor skulle få rösta.

12. För att de levde nära naturen utan att vara förstörda av någon civilisation.

13. Kvinnor och män skulle ha samma möjligheter och rättigheter.

14. Upplysningsidéerna inspirerade den amerikanska revolutionen.




Franska revolutionen (1)

Uppgifter s. 164

Frågor på texten

1. Det tredje ståndet var missnöjda med kungens parlament och bildade ett eget, nationalförsamlingen.

2. Lagen ska vara lika för alla och alla ska betala skatt.

3. Rika män.

4. Ett samhälle där det inte fanns någon skillnad mellan fattiga och rika.

5. Man införde allmän värnplikt.

Arbeta med texten

6. Nya idéer dök upp om att samhället borde styras på andra, mer rättvisa sätt. Kung Ludvig XVI var impopulär eftersom han slösade med sta-tens pengar och satte Frankrike i skuld. Dessutom drabbades landet av missväxt och det blev brist på mat.

7. Kvinnor deltog i revolutionen, skrev texter om kvinnors rättigheter och bildade klubbar.

8. Borgerskapet

9. Revolutionen tjänade som inspiration och upplysningstankarna spreds.


10. Elevens svar.


Franska revolutionen (2)

Uppgifter s. 169

Frågor på texten

1. En general som gjorde statskupp och blev kejsare över Frankrike.

2. Napoleons fiender gick ihop och besegrade honom i slaget vid Waterloo.

3. 23 år.

4. Att bevara freden i Europa. Det skulle råda balans mellan stormakterna, ingen skulle få bli för stark.

5. Ryssland erövrade Finland från Sverige.

6. Han ansågs vara skyldig till nederlaget i kriget mot Ryssland.

7. Makten skulle delas mellan kungen, riksdagen och domstolarna.

8. En befälhavare från Napoleons armé.

9. Från Danmark.

Arbeta med texten

10. Efter revolutionen var det oroligt och armén fick stor makt eftersom politi-kerna var beroende av deras stöd för att inte nya uppror skulle ske.

11. Då försvann enväldet från Sverige.


12. Karl XII invasion av Ryssland 1707–1709. Den tyska armens nederlag mot Sovjetunionen på östfronten under andra världskriget.

13. Ryssland erövrar Finland från Sverige 1809. Därefter byter Sverige sida i kriget mot Napoleons Frankrike och ställer sig på bland annat Rysslands sida. I en överenskommelse 1812 kommer Sverige överens med Ryssland om att inte längre försöka få tillbaka Finland mot att Ryssland stödjer Sve-riges försök att erövra Norge från danskarna. 1814 tvingas Norge att ingå en union med Sverige.


Fabriker byggs

Uppgifter s. 185

Frågor på texten

1. Fler barn överlevde eftersom jordbruket blivit effektivare och gav mer mat, och eftersom man funnit ett vaccin mot smittkopporna som var en farlig sjukdom.

2. När jordbruket effektiviserades med hjälp av jordbruksmaskiner och bätt-re metoder för avel och odling krävdes det inte längre lika mycket arbets-kraft inom jordbruket.

3. Det krävdes färre vävare och de behövde alltså betala ett mindre antal vä-vare lön.

4. Man behövde använda stora mängder träkol och det fanns inte längre så mycket skog.

5. Tillverkningen spreds ut på fabriker som kunde ligga långt ifrån varandra.

6. Från rika godsägare och handelsmän.

7. Det fanns många som ville ha arbete, så den som krävde högre lön kunde bytas ut mot någon annan.

8. Kvinnor fick lägre lön än männen eftersom man ansåg att kvinnor var sva-gare och arbetade sämre, och för att kvinnor inte själva behövde försörja en familj.

9. De lånade ut pengar till industrierna och fick tillbaka pengarna med ränta.

Arbeta med texten

10. Det var en process som gick snabbt och som förändrade hela samhället och många människors liv.

11. Hamnade man i något av städernas slumområden var det mycket smutsigt och trångbott och sjukdomar spreds lätt.


12. Elevens svar.


Nya åsikter om hur samhället borde se ut

Uppgifter s. 195

Frågor på texten

1. Varje folk ska ha sitt eget land som de bestämmer över. En del nationalister ville att vissa folkgrupper skulle bryta sig ur större riken och bli självstän-diga, medan andra ville ena flera småriken till ett större.

2. En teori om varför samhället ser ut som det gör och hur det goda och rätt-visa samhället bör se ut.

3. Ge alla så mycket frihet som möjligt för att uttrycka sig, frihet att själv väl-ja sitt arbete för att tjäna pengar på sitt arbete.

4. Arbetarklassen.

5. Rikedomar och vinster skulle fördelas lika, och man skulle samarbeta och ha gemensamt ägande.

6. Att vilja bevara en gammal samhällsordning.

7. De rika skulle bestämma allting men också tänka på att de fattiga skulle ha det bra.

8. Arbetarna var många och kunde då få makt utan att göra revolution. Ar-betarna skulle istället ta makten över samhället med demokratiska meto-der, genom fria och allmänna val.

Arbeta med texten

9. a) Språket, kulturen och den gemensamma historien.

b) Var makthavare har bestämt att gränserna mellan länder ska gå.

10. Han använde nationalismen för att göra ett enat Tyskland till en stormakt. Den tysktalande befolkningen var spridd över många olika riken, och för att kunna ena tyskarna gick han i krig mot Österrike, Danmark och Frankrike och erövrade de områden som hade tysk befolkning.

11. Kvinnor hade ingen rösträtt och hade begränsade rättigheter att äga eller hantera pengar.


12. Elevens svar.


Industrisamhällets värld (1)

Uppgifter s. 211

Frågor på texten

1. Konstgjort gummi och plast.

2. De kunde byta de levande ljusen mot glödlampor, och med elektriska spår-vagnar kunde befolkningen snabbt ta sig till arbetet.

3. Hur olika arter uppkommit och förändrats genom naturligt urval.

4. Medelklasen var mycket betydelsefull och hade stort inflytande i samhäl-let. De hade ekonomisk makt genom att de ägde fabriker, banker och be-drev handel. Deras åsikter spreds därför att de ägde och drev tidningar och bokförlag. De var välutbildade och hade kunskaper som var efterfrågade i industrisamhället.

5. Medelklassens hjältar var män och läkare, författare, jurister, ingenjörer och forskare.

6. Kvinnorna inom medelklassen skulle sköta om hemmet och se till att tjänstefolket skötte sig. De skulle vara ett trevligt, och behagligt, sällskap åt mannen, och vara kunniga i broderi, musik och konversation.

7. Gifta kvinnor var helt beroende av sina män, till exempel kunde inte be-stämma över sina egna pengar och maken hade rätt att bestraffa henne.

8. Det ansågs inte lämpligt därför att han kanske kunde se hennes ben eller kropp innanför kläderna och att det kunde leda tankarna till sex.

9. Det kunde vara svårt för medelklassens männen att försörja ogifta systrar eller kvinnliga släktingar (de skulle ju även försörja sin egen familj). De styrande insåg att det måste finnas möjligheter för ogifta kvinnor att hitta en försörjning. Utvecklingen i samhället ledde också till att de fanns behov av nya sorters tjänster som ansågs passa kvinnor (men inte män): kon-torsarbete, utbildning av barn och omsorg inom sjukvården, utvecklingen inom kommunikationstekniken ledde till ett behov av telegrafister och te-lefonister med mera.

10. Kvinnliga lärare var ogifta, och ogifta kvinnor kallades för ”fröken”.

11. De ville ha rösträtt även för kvinnor.

Arbeta med texten

12. Man trodde att vetenskapen kunde förklara allt och lösa alla människans problem.

13. Sjukvårdspersonalen kunde undvika att föra vidare smitta mellan olika patienter genom att tvätta sig.

14. Nej, i teorin menade de att alla människor skulle ha lika rättigheter, men inte i praktiken. Resonemanget gick ungefär så här: Ett barn som föds i en


fattig familj har samma frihet, som ett barn som föds i en rik och välutbil-dad familj, att skapa sig ett bra liv. Det är upp till den enskilde individen att lyckas. Misslyckas den fattige med detta är det honom (det handlade oftast om en pojke eller man) det är fel på, inte att det i praktiken råder olika villkor i samhället för fattiga och rika.

15. I synen på sex rådde dubbelmoral på flera sätt. Idealet var att sex var något som skulle döljas, inte något man skulle prata om eller visa. I relationer mellan män och kvinnor bland fint folk fick det inte förekomma något som kunde leda tankarna till sex. Det gällde särskilt för kvinnorna, de skulle vara ett moraliskt föredöme och hålla på sin heder. Men fattiga kvinnor var ibland tvungna att prostituera sig för att överhuvud taget kunna för-sörja sig. Inte så sällan var det också medelklassens män som köpte sex.

16. Suffragetternas kamp för kvinnlig rösträtt möttes av arresteringar och våld från myndigheternas sida. Då ansåg en del suffragetter att den inte gick att åstadkomma en förändring med fredliga medel. Istället valde de att använda vålsdsamma metoder, som till exempel att krossa fönsterglas.




Industrisamhällets värld (2)

Uppgifter s. 223

Frågor på texten

1. De ville skapa stora imperier och skaffa billiga råvaror.

2. Bland de rika högt utbildade.

3. Engelsmännen behövde pengar att betala de kinesiska varorna med, men kineserna var inte intresserade av att köpa något av dem. Därför började engelsmännen i smyg sälja opium, vilket snart blev populärt bland den kinesiska befolkningen. Därefter tvingade engelsmännen Kina att tillåta försäljning av opium, vilket skapade stora problem.

4. Japaner och européer.

5. De byggde bland annat upp en stark armé och flotta med vars hjälp de kunde segra över Ryssland.

Arbeta med texten

6. Kineserna försökte kasta ut alla utlänningar men resultatet blev att ja-panerna och européerna tog makten. I Japan lät man sig influeras av eu-ropéerna för att bli lika moderna och starka som dem och därmed kunna behålla sin självständighet.

7. Det rättfärdigade deras erövringar eftersom européerna hävdade att den vita rasen stod över de andra raserna.


Sverige under 1800-talet

Uppgifter s. 235

Frågor på texten

1. Sverige deltog inte i några krig och befolkningen hade i högre grad tillgång till nya mediciner och bättre mat.

2. Folk fick det bättre så risken att barnen skulle dö minskade och familjer valde då att inte skaffa lika många barn som förr i tiden. Dessutom fick kvinnorna mer att säga till om och barn behövdes inte i lika stor utsträck-ning i arbetet.

3. Befolkningen växte och folk flyttade för att hitta bättre jobb och ett friare liv.

4. Liberalerna ville att Sverige skulle styras av en folkvald regering och att inte bara personer ur de fyra stånden skulle ha rösträtt. De ville ha större frihet för varje människa att styra sitt eget liv, bland annat när det gällde att starta företag och tjäna pengar och ha rätt att få tänka och leva som man ville.

5. Människorna i väckelserörelserna höll egna bönemöten hemma hos var-andra istället för att gå till statens kyrkor.

6. De kämpade för lagar som skulle hindra folk från att bränna brännvin hemma, och för att göra det svårare att sälja alkohol.

Arbeta med texten

7. Elevens svar.

8. Folkrörelserna gav vanligt folk en chans att få utbildning och var en plats där de gemensamt kunde bestämma. Inom väckelserörelsen fick man säga sin åsikt även om man inte var rik eller välutbildad och inom nyk-terhetsrörelsen var många av medlemmarna kvinnor och fattiga. Genom folkrörelserna fick grupper utan rösträtt möjligheten att för första gången bestämma genom demokrati.

9. Aftonbladet innehåll styrdes mycket av den liberala ideologin.




Industri och demokrati i Sverige (1)

Uppgifter s. 250

Frågor på texten

1. Mellan 1850 och 1880.

2. Tidigare hade järnmalm med fosfor i varit oanvändbar, men nu lärde man sig hur man kunde ta bort fosforn.

3. För att det användes väldigt mycket papper, exempelvis till tidningar.

4. Man behövde tillverka och reparera stora mängder maskiner och avance-rade redskap som användes i industrin och jordbruket.

5. Arbetarrörelsen kämpade för bättre villkor och högre löner för arbetarna.

6. Sverige drabbades av missväxt och hungersnöd. Många gårdar i Sverige var för små för att föda stora jordbrukarfamiljer. I Amerika kunde man få gratis jord att bruka och det var lättare att få arbete.

Arbeta med texten

7. Den drog in pengar och gjorde Sverige rikare.

8. Jordbruket blev effektivare tack vare att bönderna började använda nya jordbruksmaskiner, konstgödsel och förädling av växtsorter. Jordbruket gav upphov till ett överskott som kunde exporteras till utlandet, och för pengarna bönderna tjänade investerades i mer jord, bättre maskiner. När jordbruket effektiviserades behövdes det inte längre lika mycket arbets-kraft på landsbygden och många sökte sig därför till städernas industri-er. En större frihet inom ekonomin infördes när regler som begränsade produktion och handel togs bort. Nu kunde i vem som helst med pengar starta ett företag och handeln med utlandet blev lättare i och med att tull-lar togs bort. Järnvägar byggdes vilket underlättade transporter av både människor och varor.


9–10. Elevens eget svar.


Industri och demokrati i Sverige (2)

Uppgifter s. 259

Frågor på texten

1. För att enbart medlemmarna i de fyra stånden fick rösta till ståndsriks-dagen. Många grupper av människor, som inte tillhörde något stånd, var därför utestängda från politiskt inflytande.

2. Män med en ganska hög inkomst (eller innehav av jord).

3. Socialdemokraterna och Liberalerna var för och högern var mot.

4. Alla män och kvinnor som fyllt 23 år.

5. 1858 blev vuxna, ogifta kvinnor myndiga.

1921 fick kvinnor rösträtt och gifta kvinnor blev myndiga.

1927 tilläts kvinnor söka till läroverk.

6. Norge blev självständigt från Sverige.

Arbeta med texten

7. De var rädda att det skulle bli revolution som det blivit i Ryssland året inn-an.

8. Kvinnor började arbeta utanför hemmet.

9. De kvinnor som var gifta hade sin man som förmyndare och han bestämde över bådas ekonomi.


10. Elevens svar.


USA – det nya landet

Uppgifter s. 273

Frågor på texten

1. Efter den amerikanska revolutionen bestämdes att man inte skulle ha nå-gon kung utan en vald ledare, och rösträtt infördes för nästan alla män.

2. De tvångsförflyttades till reservat.

3. Då behövde de inte behandlas som jämlikar.

4. I nordstaterna fanns inte så många slavar så det innebar inte en så stor ekonomisk förlust att avskaffa slaveriet.

5. Sydstaterna tyckte att nordstaterna bestämde för mycket och ville bryta sig ur USA. Nordstaterna ville inte att unionen skulle splittras och startade därför krig. De var också oense om slaveriet.

6. Det fanns gott om naturtillgångar och mycket arbetskraft på grund av den stora invandringen från Europa.

Arbeta med texten

7. Inte så stor betydelse, det viktigaste var att USA hölls samman.

8. För att hindra svarta från att rösta eftersom de oftast inte var läs- och skrivkunniga

9. När löpandebandarbete infördes i bilfabrikerna kunde bilarna göras billi-gare.


10. Elevens svar.


Första världskriget och ryska revolutionen (1)

Uppgifter s. 283

Frågor på texten

1. De olika länderna ville själva vara störst och rikast och ha flest kolonier.

2. Länderna hade ingått pakter med varandra och därför drogs fler och fler länder in i konflikten. Trippelententen: Storbritannien, Frankrike och Ryssland.

Centralmakterna: Tyskland, Österrike-Ungern.

3. För att båda sidor var lika starka.

4. För att USA gick med i kriget.

5. Tyskland erövrade stora landområden och efter den ryska revolutionen slöt Ryssland fred med tyskarna. Efter kriget fick Tyskland lämna ifrån sig dessa områden och en rad nya stater bildades.

6. Att förlorarna skulle behandlas väl och att alla länder tillsammans skulle förhindra nya krig.

7. De segrande länderna kunde inte komma överens. Framför allt Frankrike ville att Tyskland skulle straffas hårt.

8. Tyskland fick skulden för kriget och tvingades betala ett stort skadestånd, samt fråntogs sina kolonier och fick bara ha kvar en mycket liten armé.

9. När männen gick ut i krig blev det brist på arbetskraft och kvinnorna fick börja arbeta utanför hemmet. I flera länder fick kvinnor rösträtt efter kri-get.

10. Länderna i Europa hade lagt så mycket pengar på kriget och förlorat så många människoliv att de inte längre var starkast.

Arbeta med texten

11. Elevens svar.




Första världskriget och ryska revolutionen (2)

Uppgifter s. 289

Frågor på texten

1. Många soldater dog och det blev brist på mat, vilket skapade ett stort missnöje med tsaren.

2. Eftersom hans parti förlorade i valet.

3. Män som ingått i tsarens armé var emot Lenins maktövertagande och fick stöd i form av vapen av USA och England.

4. De röda, kommunisterna, vann.

Arbeta med texten

5. Han ansåg inte att demokrati (allmän och lika rösträtt) var viktigt. Det var kommunistpartiet och arbetarna som skulle ha makten att styra landet.


6. Elevens svar.


Mellankrigstiden (1)

Uppgifter s. 299

Frågor på texten

1. Bilar och nya apparater drivna av elektricitet.

2. Man började tvivla på aktiernas värde och alla ville sälja samtidigt.

3. Många människor som köpt aktier för lånade pengar kunde inte betala tillbaka lånen värdet på aktierna sjönk.

4. När ekonomin gick sämre tillverkade företagen mindre och behövde färre anställda och avskedade därför folk. När fler människor saknade arbete och lön fick företagen svårare att sälja sina varor och tvingades att avske-da ännu fler, vilket ledde till att ännu färre kunde köpa företagens varor. Så fortsatte det i en ond cirkel.

5. De amerikanska bankerna slutade att låna ut pengar till andra länder, och man importerade färre varor, vilket ledde till att de andra länderna fick ekonomiska problem.

6. Han ville att staten skulle satsa pengar på exempelvis byggprojekt för att få människor i arbete.

7. De spred stora mängder propaganda för att få alla att ställa upp på deras idéer.

8. Lenins efterträdare som ledare för kommunistpartiet.

9. Med hjälp av femårsplaner bestämdes att öka produktionen av vapen, ma-skiner, olja, stål och vattenkraft.

Arbeta med texten

10. Tidigare hade man tänkt att staten skulle spara pengar i dåliga tider, men med den nya politiken skulle staten göra tvärtom och satsa pengar för att skapa nya arbeten. Det viktiga var att människor hade arbete och lön så att de kunde köpa företagens varor.

11. Han undanröjde alla i det egna partiet som kunde utgöra ett hot.

12. Man trodde att en stark ledare kunde få bukt med arbetslösheten.




Mellankrigstiden (2)

Uppgifter s. 307

Frågor på texten

1. Människor svalt, sjukdomar spreds och det var politiska stridigheter mel-lan olika grupper.

2. För att ekonomin gick bättre och arbetslösheten sjönk.

3. För att den ekonomiska depressionen drabbade människorna svårt med arbetslöshet och fattigdom.

4. De andra partierna hade kunnat samarbeta för att hindra hans parti att få makten.

5. En mängd lagar infördes som hindrade judar från att utöva en rad yrken, gå i vanliga skolor samt gifta sig med icke-judar.

6. Köpstrejk

Arbeta med texten

7. Både Stalin och Hitler behövde peka ut en fiende till kommunismen res-pektive det tyska folket; en grupp som kunde svartmålas och bli synda-bockar för de problem som fanns.


8. Elevens svar.


Sverige under mellankrigstiden

Uppgifter s. 319

Frågor på texten

1. Att man nu tillverkade industrivaror som exporterades.

2. Kvinnornas liv under mellankrigstiden i Sverige förändrades mycket för att det kom fler jobb för kvinnor, bland annat på klädfabrikerna, sjukhu-sen, skolorna och kontor.

3. 1931 drabbades Sverige av den stora arbetslöshetskris som härjade i värl-den. År 1931 demonstrerade även arbetare i Ådalen till stöd för de strej-kande, och militären öppnade eld för att stoppa demonstrationen. Fem personer dog.

4. Saltsjöbadsavtalet gick ut på att arbetare och företagsägare skulle samar-beta istället för att kämpa mot varandra. Ägarna gick med på att använda en stor del av företagens vinster till att höja arbetarnas löner medan arbe-tarna gick med på att ägarna själva hade rätt att styra sina företag.

5. Att Sverige skulle vara ett hem för hela folket och att staten skulle skapa trygghet genom att förse alla med sjukvård, skola och pension.

6. Staten skulle satsa pengar för att få människor i arbete.

7. I 44 år.

8. De ville skapa något ett svenskt folkhem där hela svenska folket skulle känna att Sverige var deras hem.

9. Swingpjattar var ungdomar som lyssnade på swing och klädde sig i en spe-ciell stil.

Arbeta med texten

10. Exporten till andra länder ökade på 1930-talet, vilket gav ökade inkom-ster och gjorde Sverige rikare.

11. Saltsjöbadsavtalet ledde till att företagen kunde konkurrera med företag från andra länder utan att behöva störas av strejkande arbetare. På grund av detta fick fler jobb, något som bidrog till att så få svenskar lockades av nazistiska och kommunistiska partier.

12. Många vuxna oroade sig för att det hotade Sveriges framtid genom att musiken var fördummande, sexuellt eggande och distraherade ungdo-marna från att istället göra läxor och umgås med sina familjer. Dessutom upprördes många vuxna av tanken på att unga som inte var gifta hade sex. Svenska vuxna ville att ungdomarna skulle vara starka och vältränade för att kunna försvara landet vid händelse av krig, inte vara långhåriga och lyssna på swing. De vuxna upprördes av att ungdomarna skapade sina egna världar med egna regler och ideal




Andra världskriget (1)

Uppgifter s. 333

Frågor på texten

1. En allians mellan Tyskland, Italien och Japan.

2. USA ville inte blanda sig i fler konflikter i världen. England och Frankrike drabbades hårt av första världskriget och ville inte uppleva ett nytt stort krig i Europa. Det viktigaste var att det förblev fred.

3. För att Tyskland anföll Polen och England och Frankrike hade lovat att stödja Polen om det blev krig.

4. Han hade slutit en pakt med Ryssland som gjorde att Tyskland inte behöv-de kriga både i väst och i öst.

5. Det innebar snabba anfall med pansarvagnar, bombflyg och fallskärms-trupper.

6. Storbritannien, USA och Sovjetunionen.

7. De allierade gick in i Tyskland och intog till sist Berlin 1945.

8. USA släppte två atombomber över Japan som kort därpå gav upp.

9. USA tillverkade mer vapen än något annat land, och försåg både Storbri-tannien och Sovjetunionen med krigsmaterial. Sovjetunionen hade till en början dåligt beväpnade soldater och flera miljoner ryska soldater dog un-der kriget. Ändå vann ryssarna över tyskarna eftersom de var så många.

10. De var krigets stora vinnare och fick stort inflytande i världspolitiken.

Arbeta med texten

11. En förklaring är att det uppstod tre diktaturer med fascistiska ideologier som ville öka sin makt med våld. En anledning till första världskriget var att Tyskland ville ta sin plats som en stormakt, och det såg England och Frankrike som ett hot. Efter att Tyskland förlorat kriget, ville Hitler ha revansch och bygga upp landet som Europas starkaste makt.

12. Tyskland, Japan och Italien var allierade och kallades för axelmakterna. När Tyskland anföll Sovjetunionen och Japan anföll USA bestämde sig USA och Ryssland för att gå ihop mot axelakterna.


13. Elevens svar.

14. Under andra världskriget drabbades civilbefolkningen mycket hårdare än i tidigare krig. Civilbefolkningen blev i många fall direkta måltavlor för an-grepp, t.ex. genom bombningar av städer och i nazisterna krigsbrott mot civila i de ockuperade områdena.


Andra världskriget (2)

Uppgifter s. 341

Frågor på texten

1. Nazisternas dödande av judar och andra grupper av människor som an-sågs underlägsna den tyska rasen.

2. Under medeltiden fick judarna skulden för Jesus död, och i perioder när pesten härjade kunde de också bli syndabockar.

3. En natt då nazisterna förstörde judiska hem, affärer och synagogor.

4. För att isolera och förvara judarna.

5. a) Auschwitz-Birkenau i Polen.

b) Man valde ut vilka som skulle dödas omedelbart och vilka som skulle hamna i arbetsläger.

Arbeta med texten

6. Ca 3 miljoner judar mördades i förintelselägren (totalt dödades ca 6 miljo-ner judar under Hitlers styre) samt ca en halv miljon romer.

7. Man gjorde som alla andra och reflekterade kanske inte över om det var rätt eller fel. Grupptryck spelade troligen en stor roll: man ville inte visa sig feg eller svika sina kamrater. Många människor hade dessutom arbetsupp-gifter som bara utgjorde en liten del i den större planen, och de kände sig därför inte ansvariga för det faktiska dödandet.

8. De ställdes inför rätta och en del dömdes till döden.


9. Elevens svar.


Sverige under andra världskriget

Uppgifter s. 351

Frågor på texten

1. Det stämde inte. Soldaterna var dåligt tränade och vapnen omoderna.

2. Att inte stödja något av de krigande länderna.

3. Maten ransonerades, brist på kol att elda med gjorde det kallare i husen och det gick inte att få tag på bensin till bilarna. Många vuxna män var inkallade till militärtjänst under långa perioder.

4. De största partierna valde att samarbeta för att Sverige skulle klara sig ge-nom kriget på bästa sätt.

5. Järnmalm och kullager.

6. Finland anfölls av Sovjetunionen.

7. Färre svenskar stödde Tyskland eftersom de ockuperade Norge och Dan-mark, och det började med tiden dessutom bli mer troligt att tyskarna skulle förlora kriget.

8. Man ville veta vilka som var judar av de tyskar som flydde till Sverige.

9. Han hjälpte judar i Ungerns huvudstad Budapest genom att utfärda svens-ka skyddspass och ordnade skyddade hus där judar kunde bo.

Arbeta med texten

10. Man sålde järnmalm och kullager till Tyskland och lät tyska soldater resa genom Sverige.

11. Man var rädd att de skulle stanna och ta jobb från svenskar. Dessutom fanns det människor även i Sverige som inte tyckte om judar.

12. De flesta lyckades fly till Sverige.

13. Svenska Röda Korset körde nästan 20 000 människor från koncentra-tionslägren med vita bussar under krigets sista dagar.


14. Elevens svar.


USA och Europa under efterkrigstiden

Uppgifter s. 369

Frågor på texten

1. Ett amerikanskt ekonomiskt hjälpprogram för att bygga upp Europa efter kriget.

2. Länderna blev rika och levnadsstandarden höjdes.

3. Ett samhälle som tar in lite högre skatter för att kunna ge medborgarna stöd och trygghet i form av barnbidrag, socialbidrag, pension, sjukvård och utbildning.

4. För att handelssamarbeten skulle minska risken för nya krig.

5. Ett ekonomiskt samarbete mellan en rad europeiska länder. Samarbetade man om kol- och stålproduktion (viktigt för att tillverka vapen) skulle det bli svårare att starta krig.

6. För att förstärka samarbetet mellan länderna i Europa.

7. Allt blev dyrare, köpkraften minskade, företagen gick sämre och människor blev arbetslösa.

8. Ungdomarna var en stor grupp med förhållandevis gott om pengar.

9. Till skillnad från de andra vinnarländerna behövde USA inte spendera några pengar på att bygga upp sitt land utan kunde lägga all kraft på att producera varor.

10. Det var stora skillnader mellan rika och fattiga och mellan vita och svarta.

11. Att svarta och vita levde åtskilda.

12. Att svarta inte får diskrimineras.

13. Stöd till arbetslösa samt barnomsorg och studiebidrag till barn och ungdo-mar från fattiga familjer.

Arbeta med texten

14. TV, LP-skivor, FM-radio och färgfilm.

15. De unga växte upp i en helt annan värld än deras föräldrar vuxit upp i och hade många gånger andra värderingar och en annan syn på samhället.

16. Han förespråkade ickevåldsmetoder, exempelvis bojkott.

17. John F. Kennedy, Lyndon Johnson, Bill Clinton och Barack Obama har med statliga medel försökt minska fattigdomen i USA. Ronald Reagan och George W Bush har istället sänkt skatterna och försökt minska statens åtaganden.




Sverige under efterkrigstiden

Uppgifter s. 387

Frågor på texten

1. Eftersom Sverige stått utanför kriget krävdes inget återuppbyggnadsarbete utan industriernas produktion kunde rulla på. Arbetsgivarna och fackför-bunden hade dessutom slutit ett avtal på 30-talet för att undvika strejker.

2. För att bekosta välfärden.

3. Den utbyggda barnomsorgen gjorde att kvinnor inte behövde vara hemma med barnen.

4. Att de flesta arbetar med att utföra tjänster och inte arbetar med att tillver-ka varor i industrier.

5. Det var bostadsbrist i städerna och många av de lägenheter som fanns sak-nade varmvatten och toalett.

6. Från och med 50-talet har fler och fler gått längre i skola och högskola.

7. Regeringen hävdade att Sverige var neutralt och inte var medlem i någon militärallians, men i hemlighet hjälpte man USA och Nato.

8. År 1995.

9. När gränserna blir öppnare finns risken att företag flyttar till andra länder om skatterna är för höga, och Sverige har därför i viss mån anpassat sig till resten av Europa.

10. Det rådde brist på arbetskraft, framför allt inom industrin.

Arbeta med texten

11. Om alla fick bidrag skulle det inte betraktas som skamligt att få hjälp.


12. Elevens svar.

13. Större delen arbetar med att utföra tjänster och dessa arbeten fanns ofta i städerna. En negativ konsekvens av detta var att det blev färre arbeten på landsbygden, vilket i sin tur innebar att människor såg sig tvungna att flyt-ta till städer, där de nya arbetena fanns.

14. Elevens svar.


Det kalla krigets tid (1)

Uppgifter s. 401

Frågor på texten

1. Konflikten mellan supermakterna, USA och Sovjetunionen, och deras mi-litärallianser, ledde aldrig till några faktiska krigshandlingar mellan dem. Kalla kriget varade i 46 år.

2. I en östlig och en västlig del, där den östliga styrdes av Sovjetunionen.

3. Västmakterna USA, Storbritannien, Frankrike ockuperade västra Tyskland och Sovjetunionen östra. De forna allierade kunde inte komma överens om hur de skulle göra med Tyskland. Till slut bildade västmakterna Väst-tyskland och Sovjetunionen Östyskland.

4. Man byggde en mur mellan Väst- och Östtyskland.

5. Nordkorea stöddes av Kina och Sovjet och Sydkorea av USA, så när Nord-korea invaderade Sydkorea skickades amerikanska soldater dit.

6. Sovjet ville placera kärnvapen på Kuba.

7. Nordvietnam styrdes av kommunistiska Vietminh och Sydvietnam var en diktatur med stöd från USA.

8. Nationella befrielsefronten, en gerillarörelse i Sydvietnam som gjorde mot-stånd mot diktaturen.

9. FNL fick stöd från de kommunistiska staterna Nordvietnam, Kina samt Sovjet och USA ville motarbeta all kommunism.

10. USA drog tillbaka sina soldater och den sydvietnamesiska regeringen gav upp. Vietnam bildades under en kommunistisk regering.

11. USA och Sovjet var inblandade i de flesta krigen, genom att stödja olika sidor med vapen, och båda hade vetorätt i FN.

Arbeta med texten

12. Båda sidor hade kärnvapen och ett hett, eller riktigt, krig hade varit förö-dande för båda länderna – och världen.

13. Han var socialist och ogillades av USA. Det var dessutom bra för Sovjet att ha en bundsförvant så nära den amerikanska gränsen.

14. Kriget pågick länge och många amerikanska soldater dog. Det gjorde att krigsmotståndet växte sig allt starkare i USA och i världen och till sist gav USA upp.


15. Journalisternas rapportering om kriget skapade ett motstånd mot kriget både hemma i USA och internationellt. Militären kunde inte längre genom propaganda bestämma vilken bild av kriget som skulle nå hemmaopinio-nen. De ville militären ändra på i senare krig genom att kontrollera journa-listerna möjligheter att rapportera.


Kalla krigets tid (2)

Uppgifter s. 417

Frågor på texten

1. Mao grundade Folkrepubliken Kina, och landet blev kommunistiskt.

2. Att Kina skulle bli ett modern industriland, men resultatet blev att många miljoner kineser dog av svält.

3. De kinesiska ledarna började tillåta privat ägande så att privata företag kunde bildas.

4. År 1948 bildades staten Israel av de judiska ledarna i Palestina, varpå län-derna runtomkring förklarade krig.

5. Eftersom USA stöttade Israel ville Sovjet stötta deras motståndare i regio-nen.

6. Den palestinska befrielseorganisationen.

7. Israel erkände palestiniernas rätt till en palestinsk stat, och PLO erkände Israels rätt att existera.

8. Vilka områden som skulle utgöra den palestinska staten.

9. För att där fanns stora oljetillgångar.

10. För att Irak var granne med Iran som fått en ny USA-fientlig ledning.

11. Kuwait hade mycket olja.

12. Sovjet var försvagat och var på väg att upplösas. De nya ledarna hade längre inget intresse av att stödja Irak.

13. FN var inte säkra på att Irak hade massförstörelsevapen.

Arbeta med texten

14. För att bli av med kineser med makt, pengar eller hög utbildning som skul-le kunna utgöra ett hot.

15. Judar och araber tycker sig båda ha rätt till samma område. Som ett led i kalla kriget försedde USA och Sovjet dessutom olika länder i Mellanöstern med vapen. De stora oljeresurserna i regionen är ännu en källa till konflik-ter.


16. Elevens svar.

17. Elevens svar. (Kriget har inte gett upphov till ett fredligt, demokratiskt Irak. Tvärtom råder det skarpa och våldsamma motsättningar mellan oli-ka grupper i landet. Stödet för kriget i USA, och bland de allierade länder-na som stödde USA, minskade kraftigt när det visade sig att de motiv som USA hade för att starta kriget byggde på felaktig/påhittad information.)


Afrika, Asien och Sydamerika under andra hälften av 1900-talet

Uppgifter s. 435

Frågor på texten

1. De europeiska länderna hade inte längre råd att skicka soldater till kolo-nierna för att kontrollera dem. Efter andra världskrigets hemskheter var det svårt att motivera att européerna var mer civiliserade och skulle styra över andra folk.

2. Åtskiljandet av svarta och vita i Sydafrika.

3. Han var emot apartheid. Efter att han släppts valdes han till president och apharteid avskaffades.

4. I 27 år.

5. Att de rika länderna och deras företag har ekonomisk makt över de fattiga länderna.

6. Det levde flera folkgrupper i samma land som hamnade i konflikt med var-andra.

7. Allt fler länder blev demokratiska.

8. För att de ogillade de sydamerikanska socialistiska ledarna som ville mins-ka de amerikanska företagens inflytande över landet.

9. Presidenten i Chile som störtades i en militärkupp 1973.

10. För att betala tillbaka på lånen drar man in på sjukvård och skola.

11. De konkurrerar om att sälja en viss råvara billigast.

12. Sydkorea, Brasilien, Taiwan, Singapore, Indonesien samt vissa delar av Kina och Indien.

Arbeta med texten

13. Det blev ofta konflikter mellan olika folkgrupper och vinnarna installera-de en diktator.

14. De försåg olika sidor med pengar och vapen och eldade på så sätt på kon-flikterna.

15. De flesta u-länder har varit kolonier och inte hunnit lika långt i sin utveck-ling som de rika länderna. Mestadels exporterar de råvaror som inte har så högt pris jämfört med förädlade varor, som de ofta behöver importera från i-länderna. Ofta har de också stora lån som de måste betala tillbaka på. Ledarna i länderna har ofta varit korrumperade och slösat bort pengar som kunde ha använts till annat.


16. Kvinnorna utbildar sig och lönearbetar och föder därför färre barn.




Kommunismens fall och kalla krigets slut (1)

Uppgifter s. 446

Frågor på texten

1. De hade stora naturtillgångar och hade därför råd att skaffa sig en stark armé. De mesta av resurserna satsades på sådant som gjorde staten stark (t.ex. militären), däremot satsades inte så mycket på konsumtionsvaror (mat, kläder).

2. De anställda tog inte alltid arbetet på allvar eftersom de fick sina löner oberoende av om företaget gick bra eller dåligt.

3. Sovjetunionen hade inte råd att följa USA i den enormt dyra kapprustning-en för att utveckla nya vapenssystem, inte minst de kostsamma kärnvap-nen. Den sovjetiska ekonomin föll i spillror.

4. Han insåg att Sovjet hade problem och trodde att kommunismen skulle kunna leva vidare även med demokrati och yttrandefrihet.

5. Mäktiga medlemmar i kommunistpartiet genomförde ett kuppförsök mot Gorbatjov. Kuppen slogs ned och kommunistpartiet förbjöds. Delrepubli-ker som Estland, Litauen och Lettland gjorde sig självständiga och kort efter splittrades Sovjetunionen i många självständiga stater. Gorbatjov hade längre inget land att vara president över utan avgick.

6. Upproren blev nedslagna av sovjetisk militär.

7. De frigjorde sig från Sovjetunionen och införde fria val.

8. Ungern öppnade gränsen mot Österrike så att det gick att ta sig till väst från Östtyskland.

9. Öst- och Västtyskland återförenades och bildade Tyskland.

Arbeta med texten

10. Han försökte inte hindra Östtyskland, Polen, Ungern eller Tjeckoslova-kien från att frigöra sig från Sovjet. Tvärtom var han tydlig med att länder-nas ledare var tvungna att acceptera förändringen.


11. Elevens svar.


Kommunismens fall och kalla krigets slut (2)

Uppgifter s. 455

Frågor på texten

1. Det blev inbördeskrig eftersom några delrepubliker ville bryta sig loss från republiken Jugoslavien.

2. FN kunde inte komma överens om vad som skulle göras.

3. Natosoldater gick in i landet och tvingade de olika parterna till förhand-lingar.

4. Privat ägande tilläts för att få igång ekonomin och göra landet rikare.

5. En stor demonstration för demokrati hölls på Himmelska fridens torg, och militären dödade många demonstranter.

6. Lönerna är låga så det är billigt för företag att ha sin produktion förlagd där.

Arbeta med texten

7. Hur de nya staterna skulle dela upp landet mellan sig.

8. De tillhörde olika folkgrupper och religioner, och när de inte längre ena-des av en hårdför kommunistisk ledning väcktes gamla konflikter till liv. Politiker utnyttjade den politiska och ekonomiska krisen och spädde på konflikterna mellan de olika grupperna.



Documents

Lösningsförslag SO-serien Historia Maxi · Antiken – det gamla Grekland (1) Uppgifter s. 48 Frågor på texten 1. Den Minoiska kulturen på ön Kreta, ca 2000 f.Kr till 1400 f.Kr