TOLVMANSSKOLANS EKONOMISKA FÖRENING

Huvudmannens kvalitetsrapport

Läsåret 2018/2019

1

Innehåll

1. Bakgrund ..................................................................................................... 3 Tolvmans friskola ............................................................................................................ 3 Övergripande lagar och riktlinjer .................................................................................... 3 Systematiskt kvalitetsarbete ........................................................................................... 3

Löpande arbete .......................................................................................................... 3 Kvalitetsrapport ......................................................................................................... 4 Checklista – förbättringsåtgärder ............................................................................. 4

2. Uppföljning förbättringsåtgärder .................................................................. 5 Förskoleklass ................................................................................................................... 5

Lärande och utveckling .............................................................................................. 5 Ansvar och inflytande ................................................................................................. 5 Bedömning och betyg ................................................................................................ 5 Normer och värden .................................................................................................... 5

Grundskola årskurs 1-3 ................................................................................................... 6 Lärande och utveckling .............................................................................................. 6 Normer och värden .................................................................................................... 6

Fritidshem ....................................................................................................................... 6 Lärande och utveckling .............................................................................................. 6 Normer och värden .................................................................................................... 7

Övergripande .................................................................................................................. 7 Systematiskt kvalitetsarbete ...................................................................................... 7 Kvalitetsmätning ........................................................................................................ 7 Elevhälsan .................................................................................................................. 8 GDPR .......................................................................................................................... 8 Digitalisering .............................................................................................................. 8

3. Analys av förutsättningar ............................................................................. 8 Personal ........................................................................................................................... 8

Behörigheter .............................................................................................................. 9 Rektorns ansvar.......................................................................................................... 9 Statliga satsningar ..................................................................................................... 9

Stödfunktioner .............................................................................................................. 10 Extra anpassningar .................................................................................................. 10 Modersmål ............................................................................................................... 10 Elevhälsan ................................................................................................................ 10 Bedömning och betyg .............................................................................................. 11

Kvalitetssäkring av elevnärvaro .................................................................................... 11 Arbete mot kränkande behandling och diskriminering ................................................ 11 Skola och hem ............................................................................................................... 12 Övergång och samverkan .............................................................................................. 12 Skolan och omvärlden ................................................................................................... 12

4. Resultat och analys av måluppfyllelse ........................................................ 12 Förskoleklass ................................................................................................................. 12

Lärande och utveckling ............................................................................................ 13 Normer och värden .................................................................................................. 13 Ansvar och inflytande ............................................................................................... 14

Grundskola årskurs 1-3 ................................................................................................. 14 Lärande och utveckling ............................................................................................ 14 Ansvar och inflytande ............................................................................................... 16

2

Fritidshem ..................................................................................................................... 17 Språk och kommunikation ....................................................................................... 17 Skapande och estetiska uttrycksformer ................................................................... 18 Natur och samhälle .................................................................................................. 18 Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse .................................................................. 18

5. Identifierade utvecklingsområden & förbättringsåtgärder .......................... 19 Förskoleklass ................................................................................................................. 19

Lärande och utveckling ............................................................................................ 19 Normer och värden .................................................................................................. 19 Ansvar och inflytande ............................................................................................... 19

Årskurs 1-3 .................................................................................................................... 19 Lärande och utveckling ............................................................................................ 19 Normer och värden .................................................................................................. 19 Ansvar och inflytande ............................................................................................... 19

Fritidshem ..................................................................................................................... 20 Normer, värden och inflytande ................................................................................ 20 Språk och kommunikation ....................................................................................... 20 Natur och samhälle .................................................................................................. 20 Övrigt ....................................................................................................................... 20

3

1. Bakgrund Tolvmans friskola Tolvmans Friskola startade upp 2004 och drivs av en ideell ekonomisk förening, Tolvmansskolans ekonomiska förening (769609-8875) som är huvudmannen, vars verkställande del är en styrelse bestående av 9 personer. Det är ett helt avgiftsfritt alternativ till den kommunala skolan för förskoleklass till årskurs 3 samt fritidshem. Verksamheten baseras på den aktuella nationella läroplanen (LGR11).

Övergripande lagar och riktlinjer Skollagen ställer krav på att huvudmannen och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen (Kap 4, 3§, 4§). Målet med det systematiska kvalitetsarbetet är att verksamheten och huvudmannen utvecklar ett professionellt forhallningssatt och arbetssätt som leder till en ständig utveckling av verksamheten. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas (Kap 4 7§). Huvudmannen är också ansvarig för att personalen ges kompetensutveckling och har nödvändiga insikter i föreskrifter som gäller för skolväsendet (Kap 2, 34§). De nationella målen kan nås på olika sätt beroende på lokala behov och förutsättningar. Det finns inget som hindrar att man inom huvudmannens och enhetens systematiska kvalitetsarbete även formulerar och följer upp egna mål. Målen får dock inte strida mot de nationella malen. I dokumentationen av kvalitetsarbetet är det viktigt att skilja pa de nationella målen och andra uppsatta mål. Verksamhetens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser ska aktuell forskning tas i beaktning. En viktig del i arbetet är att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Allas delaktighet är grundläggande i kvalitetsarbetet (Kap 4 §4). Ledningen, personalen, elever samt vårdnadshavare behöver alla bidra med synpunkter och underlag som synliggör kvaliteten. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete blir det tydligt både för huvudmannen och för personalen vad som ska prioriteras. Handlingsplaner för klagomål (enligt skollagen) samt information om vårt arbete mot Kränkande behandling finns tillgängliga på vår webbsida.

Systematiskt kvalitetsarbete

Löpande arbete För att säkerställa att verksamheten har rätt förutsättningar får huvudmannen löpande återkoppling kring elevernas resultat, behov och verksamhetens förslag på åtgärder vid varje styrelsemöte. Här tar styrelsen löpande ställning till och beslutar om insatser för att eleverna ska få rätt stöd i ett tidigt skede. Förbättringsåtgärder som är identifierade i kvalitetsrapporten är en stående punkt på dagordningen. Alla medel fördelas i syfte att ge alla eleverna de bästa möjliga förutsättningarna för att (som lägst) nå de nationella målen. Huvudmannen säkerställer kvalitén i verksamheten genom att inhämta information från personal och vårdnadshavare. Åsikter från eleverna kring verksamheten kommer huvudmannen till del via personal och vårdnadshavare genom exempelvis klassråd, elevråd, fritidsmöten samt utvecklingssamtal. Under slutet av vårterminen samlas förskoleklassens och grundskolans resultat in och sammanställs för att jämföras med de nationella målen. Detta görs av rektor och presenteras för huvudman i juni samt sammanställs och analyseras i verksamhetens kvalitetsrapport i september.

4

En gång per år skickas en enkät ut till vårdnadshavarna för att få en uppfattning om hur de upplever skol- och fritidsverksamheten. Frågorna rör inom- och utomhusmiljö, trygghet, kunskap, elevinflytande, värdegrundsfrågor, hållbarhetsarbete och information. Vårdnadshavarna uppmanas även att lyfta egna idéer, förslag och synpunkter.

Kvalitetsrapport Läsårets resultat analyseras av huvudman i den årliga kvalitetsrapporten. Vårt ansvar är att analysera om följande faktorer påverkat måluppfyllelsen och vilka åtgärder som vi, som huvudman, bör möjliggöra för och genomföra under kommande läsår:

● Personaltäthet ● Kompetensutveckling ● Resursfördelning ● Rutiner mot diskriminering och kränkande behandling ● Inne- och utemiljö ● Elevhälsa

Elevernas måluppfyllelse kan ses utifrån:

● Diagnoser ● Nationella prov ● Skriftliga och muntliga reflektioner av pedagogerna ● Enkät inför utvecklingssamtal ● Tät och kontinuerlig kontakt med föräldrar ● Bedömningsstöd

Huvudmannen tar också följande underlag i beaktning:

● Årlig enkät till föräldrar ● Personalens upplevelse via BRUK samt Prevents checklistor ● Löpande rapporter kring diskriminering och kränkande behandling

Övergripande analys av resultatet:

● Inom vilka ämnen/områden avviker resultatet från måluppfyllelsen? ● Vad beror årets resultat på? ● Hur har resultatet förändrats från föregående år? ● Finns det någon skillnad i resultatet mellan flickor och pojkar? ● Vilka händelser och insatser under året har påverkat resultatet? ● Hur står sig resultatet i jämförelse med riket och kommunen? ● Hur har verksamhetens förutsättningar påverkat resultatet? ● På vilket sätt påverkar lärandemiljön resultatet?

Checklista – förbättringsåtgärder Som ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet sammanställs de förbättringsåtgärder som identifierats i en tabell med följande rubriker (inkluderas ej i rapporten):

● Område ● Årskurs ● Ansvarig ● Aktivitet ● Status ● Notering/utvärdering

Rektor ansvarar för att personalen arbetar med förbättringsåtgärder under året. Det aktuella läget stäms av på styrelsemötena. På mötet lyfts läget samt behov av stöd för att genomföra aktiviteterna. De förbättringsåtgärder som Huvudmannen ansvarar för lyfts vid styrelsemöten.

5

2. Uppföljning förbättringsåtgärder Nedan redovisar vi de åtgärder vi arbetat med under läsåret 18/19 (baserat på föregående rapport, läsåret 17/18 samt berättar hur arbetet har gått.

Förskoleklass

Lärande och utveckling Huvudmannen gav pedagogerna i uppdrag identifiera hur skolans läsmiljö och arbetssätt kunde utvecklas för att ytterligare främja språkutvecklingen och stimulera till läsning för alla elever. Huvudmannen skulle vid behov bevilja medel utifrån identifierade och prioriterade behov, inom budgetens ramar. Läge och effekt Skolbiblioteket har utökats med fler nivåanpassade böcker för att möta elevernas behov. Skolan har tillgång till inlästa böcker (Legimus) via Stadsbiblioteket.

Ansvar och inflytande Huvudmannen gav pedagogerna i uppdrag att identifiera på vilket sätt elevernas förståelse för hållbar utveckling kunde fördjupas i förskoleklass samt att genomföra och utvärdera insatser löpande under året. Rektor återkopplar till huvudman vid behov av stöd för att kunna genomföra åtgärder. Läge och effekt En av åtgärderna som genomförts under läsåret är att införa vegetarisk kost en dag/veckan. Pedagogerna har fört dialog med barnen kring syftet med detta samt pratat om matsvinn och återvinning. Eleverna har även samlat in skräp i omgivningen för att värna om naturen.

Bedömning och betyg Huvudmannen och rektor skulle tillsammans skapa förutsättningar (tid) för personalen att sätta sig in i och reflektera kring nya obligatoriska bedömningsstöd/kartläggning för förskoleklass. Läge och effekt Personalen har fått tid att sätta sig in i och reflektera kring det nya obligatoriska bedömningsstöd/kartläggning för förskoleklass. Personalen återkopplade till skolverket med önskad feedback på förbättringar. De bedömde överlag att materialet var omfattande men väl fungerade.

Normer och värden Pedagogerna fick av huvudmannen i uppdrag att analysera hur verksamheten ytterligare kan skapa förutsättningar för eleverna att kunna träna på att lyssna på varandra. Huvudmannen gav även pedagogerna i uppdrag att analysera hur verksamheten skulle kunna ge ytterligare förutsättningar för eleverna att öka sin förståelse för att alla är olika, har olika förutsättningar och olika behov. Läge och effekt Dialog förs dagligen med eleverna kring värdegrundsbaserade frågor; bland annat genom grupparbete, samarbetsövningar (exempelvis skriva en berättelse tillsammans, gruppindelning mm), arbete i klassrummet och fadderverksamhet.

6

Grundskola årskurs 1-3 Lärande och utveckling Huvudmannen gav pedagogerna i uppdrag identifiera hur skolans läsmiljö och arbetssätt kunde utvecklas för att ytterligare främja språkutvecklingen och stimulera till läsning för alla elever. Huvudmannen beviljar medel utifrån identifierade och prioriterade behov, inom budgetens ramar Pedagogerna fick i uppdrag att analysera och utvärdera om ytterligare samordning av ämnesområden i grundskolan 1-3 är adekvat och i så fall i vilken form. Huvudman och rektor skapar tillsammans förutsättningar, i form av tid och eventuella medel, för pedagogerna att arbeta med området. Läge och effekt Skolbiblioteket har utökats med fler nivåanpassade böcker för att möta elevernas behov. Skolan har tillgång till inlästa böcker (Legimus) via Stadsbiblioteket. Pedagogerna ser en stor vinning i att arbeta ämnesövergripande och har gjort så i samma utsträckning som föregående år, vilket har bedömts som tillfredsställande.

Normer och värden Huvudmannen skulle ge pedagogerna i uppdrag att analysera hur verksamheten kunde skapa ytterligare förutsättningar för eleverna att kunna träna på att lyssna på varandra. Huvudmannen skulle ge pedagogerna i uppdrag att analysera hur verksamheten kan skapa ytterligare förutsättningar för eleverna öka sin förståelse för att alla är olika, har olika förutsättningar och behov. Läge och effekt Dialog förs dagligen med eleverna kring värdegrundsbaserade frågor; bland annat genom grupparbete, samarbetsövningar (exempelvis skriva en berättelse tillsammans, gruppindelning mm), arbete i klassrummet och fadderverksamhet.

Fritidshem Lärande och utveckling Huvudmannen och rektor skulle tillsammans skapa utrymme för pedagogerna att reflektera kring hur miljön kunde utformas för att stimulera lärande, skapande, kreativitet och fantasi. Rektor återkopplar till huvudman vid behov av stöd för att kunna genomföra åtgärder. Huvudmannen och rektor skulle tillsammans skapa förutsättningar för pedagogerna att bedöma måluppfyllelsen i fritidshemmet.

● Huvudmannen ska kontakta Skolverket för tydligare riktlinjer. ● Huvudmannen ger rektor och pedagoger i uppdrag att utbyta erfarenheter kring att bedöma

måluppfyllelsen i verksamheten, exempelvis under Skolforum eller samverkan med andra fritidsverksamheter i kommunen.

Läge och effekt Eleverna deltar i planering av läsårets fritidsaktiviteter, vilket utöver delaktighet och inflytande, stimulerar elevernas kreativitet, förståelse för demokrati samt respekt för varandra. I syfte att stimulera kreativitet och lärande, samt att möta utvecklingen inom digitalisering, har tillgången till digitala verktyg utökats (ex. iPads). Även den fysiska arbetsmiljön har anpassats utifrån verksamhetens behov (ex. läshörnan).

7

Huvudmannen har förmedlat information om webbaserad kurs (kopplat till måluppfyllelse) via skolverket. Pedagogerna har påbörjat utbildningen. Syftet med aktiviteterna i fritidsverksamheten har förtydligats både för elever och i kommunikation med vårdnadshavare. Måluppfyllelse för fritidsverksamhet var inget som lyftes under Skolforum. Ringa samverkan har skett med andra fritidsverksamheter.

Normer och värden Huvudmannen gav pedagogerna i uppdrag att identifiera hur elevernas förmåga att samspela i möten med andra (utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia) kunde utvecklas. Detta i samverkan med skolverksamheten. Läge och effekt Dialog förs dagligen med eleverna kring värdegrundsbaserade frågor i enlighet med läroplanens syftesbeskrivning.

Övergripande Systematiskt kvalitetsarbete Vi såg ett fortsatt behov av att kontinuerligt uppdatera vår kunskap och förståelse för de lagar och riktlinjer som styr skol- och fritidsverksamheten:

● Huvudmannen undersöker hur de tillsammans med pedagogerna kontinuerligt kan utöka kunskapen och förståelsen för de lagar och riktlinjer som gäller för skolan och hur det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras.

● Föreläsningar och/eller workshop ska genomföras med huvudman, rektor och personal i syfte öka kunskap och få utrymme för gemensam reflektion.

● Huvudmannen ser över hur vi på ett mer direkt sätt kan få elevernas åsikter och upplevelser om verksamheten.

Huvudman, rektor och pedagogisk personal skulle anpassa verksamheten utifrån uppdateringar i läroplanen. Huvudmannen gav rektor i uppdrag att skapa utrymme för personalen att genom kollegialt lärande reflektera och arbeta med materialet. Läge och effekt Huvudmannen har fullt förtroende för att pedagogerna är uppdaterad på aktuella styrdokument. Huvudmannen har påbörjat arbetet med att tydligare koppla det vardagliga arbetet (och beslut) till läroplanen. Detta har bland annat gjorts genom kontinuerlig uppföljning av förbättringsåtgärder. Rektor har genomfört gruppsamtal och enkät med frågor kring lärande och utveckling (med åk 2) samt studiero och trygghet (med åk 3). Kvalitetsarbete måste få ta tid och är ett långsiktigt och levande arbete. Att vissa områden tar längre tid än andra ska vi inte se som negativt utan istället se att områdena blir mer och bättre genomförda om vi tar tid på oss.

Kvalitetsmätning För att bedöma kvaliteten i de enskilda verksamheterna (förskoleklass, grundskola och fritidshem) såg huvudmannen behov av att utveckla enkäten till vårdnadshavarna.

● Huvudmannen skulle skicka separata enkäter till förskoleklassens vårdnadshavare samt grundskolans för att resultatet ska kunna kopplas till respektive verksamhet. Enkäterna ska ha en rubrik för frågor som rör förskola/grundskola samt en rubrik med frågor som rör fritidshemmet.

● Enkäterna skulle kompletteras med kommentarsfält till varje fråga så att vi kunde få en bättre förståelse för vad skolan behöver utveckla inom respektive område.

8

Läge och effekt Enkäten skickades ut till samtliga vårdnadshavare och är kompletterad med kommentarsfält. Dock skedde ingen separering av frågor för fritidshem, grundskola och förskoleklass. En miss som ska åtgärdas till kommande år. Resultatet har sammanställts och utvärderats av huvudmannen.

Elevhälsan Utvecklingsområde för den specialpedagogiska delen av elevhälsan var att schemalägga tid för specialpedagog i klassrummet. Detta för att underlätta inkludering samt även schemalägga ”bollplankstid” for pedagogerna. Huvudman gav rektor i uppdrag att schemalagga tid for specialpedagog i klassrummet samt skapa utrymme för pedagogerna att få stöttning. Läge och effekt Åtgärderna är genomförda i alla klasser och har gett ett gott resultat. Specialpedagogens tid har utökats ytterligare (arbetar nu halvtid).

GDPR Huvudmannen gav rektor och pedagogerna i uppdrag att inför läsåret 2018-2019 hitta nya sätt att delge vårdnadshavare information om elevernas diagnoser och prov (som ersättning för mailkorrespondens) som följer den nya lagstiftningen GDPR. Läge och effekt Pedagogerna använder fortfarande mail men utan att skriva ut personuppgifter samt hittar alternativa vägar för att säkerställa att information inte hamnar i felaktiga händer.

Digitalisering Ett utvecklingsområde vi identifierat under förra året, som gällde för alla tre verksamheter, är verktyg och kompetensutveckling kopplat till digitalisering. Skolverket skrev att uppdateringarna i skolplanen ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Förändringarna gäller från och med den 1 juli 2018. För att möta de nya direktiven för lärande har huvudmannen under året beviljat medel för inköp av Ipads och robotar för programmering i verksamheten.

● Huvudmannen har under hosten 2018 aven sokt medel fran Skolverket en ”Likvardig skola” som ska gå till kompetensutveckling samt ytterligare investeringar i teknik (exempelvis Ipads, robotar, Makey Makey).

● Huvudmannen kommer att föra en nära dialog med rektor och pedagogerna under året för att säkerställa att de har rätt förutsättningar.

Läge och effekt Samtliga åtgärder har uppfyllts under läsåret.

3. Analys av förutsättningar

Personal Vi har valt att ha en hög personaltäthet inom fritidsverksamheten, förskolan och grundskolan. Läsåret 2018/2019 hade vi 2,8 lärartjänster i grundskolan (fördelat på 3 personer) för 27 elever samt 1,4 tjänster (fördelat på förskollärare och fritidspedagog) för 11 elever i förskoleklass. Till detta tillkom 2,3 fritidspedagogstjänster (fördelat på 4 personer) som nyttjats i alla tre verksamheter. En positiv följdverkan av personaltätheten är att vi har ett lågt behov av vikarier, vilket gynnar verksamheten. Huvudman bedömer att personaltätheten även bidragit till trygghet och kontinuitet för eleverna i verksamheten. Genom att erbjuda personalen tillsvidaretjänst på heltid, eller enligt önskad

9

sysselsättningsgrad, försöker vi säkerställa att vi får behålla vår kompetenta och behöriga personal. När behov av vikarier ändå uppstått upplever rektorn att det ibland har varit svårt att hitta någon, många är uppbundna i långtidsvikariat. Vi har i vissa fall anställt vikarier som är under utbildning för att fånga upp behöriga lärare redan innan de hamnar på den öppna arbetsmarknaden. Problemet som uppkommer då är att de inte kan vara tillgängliga alla dagar och att behörigheten saknas i början av vikariatet. Utöver ovanstående personal har specialpedagog varit anställd på 40%, fr.o.m februari på 50%. Psykolog, kurator, logoped, skolsköterska och skolläkare är anställda vid verksamheten, i varierande sysselsättningsgrad. Vi har anställt sy- och träslöjdslärare (utifrån skolans behov). Rektorsrollen upptar 70% av en heltid och resterande tid arbetar rektor i skol- och fritidsverksamheten. Lärarlönelyftet har detta läsår fördelats på tre personer från olika yrkeskategorier (förskollärare, fritidspedagog och lärare) enligt de kriterier som står angivna i Skolverkets satsning.

Behörigheter Samtlig pedagogisk personal är behörig och har lärarlegitimation.

Kompetensutveckling

Huvudmannen är lyhörd för personalens önskemål och behov av kompetensutveckling. Frågan lyfts på månatliga styrelsemöten via rektorn samt i samband med den årliga kvalitetsrapporten, baserat på de resultat som uppkommer i arbetet med denna. Då arbetet kring kollegialt lärande varit uppskattat och väl fungerande för arbetslaget har vi valt att fortsatt satsa på denna form av kompetensutveckling. Under läsåret har personalen fokuserat på kollegialt lärande med fokus på teknik, både via vår förstelärare och via Teknikens hus tillsammans med Dalbackens friskola och I Ur och skur Forsen. Försteläraren har deltagit i fortbildning via NCS och nätverk i Norrbotten för läs- och skrivutveckling. Rektor påbörjat sin rektorsutbildning på 20 % under ht 2018. Huvudmannen har rutiner och upprättade handlingsplaner för hur utbildningar inom HLR, brand, arbetsmiljö och kränkande behandling ska genomföras och samtlig personal ska vara uppdaterade kring dessa rutiner och planer. Underlag uppdateras vid behov, handlingsplanerna ses över årligen och alla dokument finns samlade i arkivskåpet på skolan.

Rektorns ansvar Rektorn har det övergripande ansvaret för verksamheten och att sträva mot de nationella målen (läroplanens kapitel 2:8). Rektor ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas. För att eleverna ska få inflytande i verksamheten hålls både elevråd och klassråd. I grundskola 1-3 samt med förskoleklass sker detta efter mognad och stigande ålder. Rektor har ansvar att se till att resurserna fördelas rätt och att eleverna får det stöd och hjälp de behöver. Rektor ansvarar för att undervisning och elevhälsa formas för att ge eleverna den stimulans, extra anpassningar samt särskilt stöd varje elev behöver. Rektor är huvudansvarig för att kontakt finns mellan skola och hem. Huvudmannen bedömer att rektor uppfyller sitt uppdrag och ansvarsområde enligt överenskommelse samt skollagen.

Statliga satsningar Lågstadiesatsning Lågstadiesatsningen är en statlig satsning som berör åk 1- 3. Syftet är att utöka antalet lärare per skola för att kunna utveckla och förbättra undervisningen. För Tolvmans friskolas del har det inneburit att vi som huvudman har kunnat utöka specialpedagogtjänsten från 40 % till 50% samt behålla befintlig personaltäthet. Det har bidragit till en fortsättning av att ha möjlighet att ha två pedagoger tillgängliga i klassrummet eller för individuell och gruppundervisning. Huvudmannen ser stora fördelar

10

för både elever och lärare i och med en utökning av personaltäthet och hoppas att Skolverket fortsätter med satsningen.

Fritidshemssatsning Fritidshemssatsningen är en statlig satsning för fritidshem där syftet är att höja verksamhetens kvalitet. Vid Tolvmans friskola har pengen nyttjats till att utöka timmarna för personal i verksamheten. Det innebär konkret att vi har haft fler personal på eftermiddagarna i fritidshemsverksamheten, vilket gör att pedagogerna kan erbjuda en bra kvalitet på verksamheten genom fler valbara aktiviteter som utgår från elevernas behov och önskemål. Även denna nationella satsning har skapat goda förutsättningar för oss att utveckla och stärka verksamheten för att i ännu större utsträckning jobba mot uppställda mål för fritidshem.

Förstelärare I skolverksamheten finns en förstelärare som har ett uttalat uppdrag att coacha och stötta sina kollegor samt driva skolans pedagogiska utveckling. Försteläraren ansvarar också för att introducera aktuell forskning och föra samtal samt dokumentera den beprövade erfarenheten i verksamheten. Försteläraren har i uppdrag att tillsammans med skolledningen utveckla och kvalitetssäkra skolans nationella uppdrag.

Stödfunktioner Extra anpassningar Arbetet kring extra anpassningar planeras i kortare eller längre perioder beroende på elevens behov. Extra anpassningar görs som en första insats innan åtgärdsprogram om misstanke finns att eleven inte når målen i åk 3 planeras och verkställs. Vi har en tydlig rutin kring extra anpassningar och åtgärdsprogram som alla pedagoger är medvetna om. Extra anpassningar dokumenteras för alla berörda elever i en pärm i arkivskåpet. I och med vår höga personaltäthet kan pedagogerna arbeta med tvålärarsystem i klassrummen och -en mer individanpassad undervisning, vilket är ett stöd för samtliga elever för att kunna nå godtagbara, eller mer än godtagbara, kunskaper enligt målen i åk 3.

Modersmål På entreprenad från Piteå kommun har vi under läsåret ordnat med skolskjuts till en elev med arabiska som modersmål, som haft sin modersmålsundervisning förlagd på Strömnässkolan dit eleven blivit skjutsad en gång i veckan.

Elevhälsan Elevhälsan med skolsköterska, specialpedagog, kurator, psykolog, rektor och pedagoger med klassansvar träffas kontinuerligt och strävar efter att arbeta förebyggande för att stötta alla elever utifrån deras individuella förutsättningar. Vid behov kallar rektor till extra sammankomster. Elevhälsan arbetar hälsofrämjande genom bland annat hälsosamtal med skolsköterskan. Under året har, förutom hälsosamtal, specialpedagogen samarbetat med skolans pedagoger. Specialpedagog har sedan tidigare, i samråd med rektor, tagit fram en handlingsplan för elevhälsoarbetet vid Tolvmans friskola som gäller för verksamheten. Eleverna har dessutom tillgång till logoped och skolläkare. Då skolan ska vara avgiftsfri och vi vill att eleverna ska ha energi för att orka med hela skoldagen har huvudmannen valt att bjuda på frukt varje dag sedan fler år tillbaka. Lunchen är lokalproducerad och från och med i slutet av läsåret satsar vi på att införa vegetarisk kost på menyn minst en gång i veckan.

11

Utvecklingsområde för den specialpedagogiska delen av elevhälsan är att fortsätta schemalägga tid för specialpedagog i klassrummet för att på så vis underlätta inkludering för elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar samt även observera eventuella utmaningar i klassrummet ihop med pedagogerna.

Bedömning och betyg Då vi är en grundskola 1-3 med förskoleklass så har vi inga betyg. Pedagogerna uppdaterar vårdnadshavarna kontinuerligt under läsåret gällande kunskapsnivåer och om det föreligger eventuell risk att inte nå målen. Utvecklingssamtal hålls två gånger per läsår. Vid dessa tillfällen upprättas och utvärderas en individuell utvecklingsplan tillsammans med elev och vårdnadshavare. Utöver pedagogernas analys av läge och utvecklingsbehov får eleverna själva identifiera områden som de vill utveckla. Grundskola Pedagogerna använder de obligatoriska bedömningsstöden i matte och svenska från Skolverket, genomför DLS, diagnoser H4, nationella provet i åk 3 samt diagnoser/prov i matteboken för att säkerställa en likvärdig och allsidig bedömning. Förskoleklass För att i svenska bedöma elevernas behov och kunskapsutveckling anvands screeningverktyget ”Vad sa du froken”, Fonolek samt 4H vid behov. I matematik anvands Skolverkets bedomningsstod for ak 1. Pedagogerna i grundskola och förskoleklass upplever att befintliga verktyg för bedömning är tillräckliga och skapar förutsättningar för en likvärdig bedömning.

Kvalitetssäkring av elevnärvaro Pedagogerna för daglig statistik över elevernas frånvaro. Om en elev inte kommit till skolan har pedagogerna skyldighet att så snart det är möjligt, dock senast 10:00, ringa till vårdnadshavare. Ledighetsansökan sker via blankett och behövs redan från första dagen. Vi har under detta läsår avslagit tre elevers ledighetsansökan på grund av fler än 10 dagar. Ströfrånvaro har förekommit i och med sjukdomar av fåtal elever. Vid hög frånvaro tas detta upp och följs upp vid träffar med elevhälsoteamet.

Arbete mot kränkande behandling och diskriminering Personalen arbetar aktivt med att eleverna ska känna sig sedda och trygga, att de får lära sig konflikthantering och att de kan känna sig trygga med att det alltid finns en vuxen i närheten. Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering sker löpande. En gång per år aktualiseras planen som beskriver hur personalen ska arbeta förebyggande och hur de ska agera när kränkningar sker i samråd mellan elever, vårdnadshavare och personal. För att kartlägga var, hur och när risker för kränkande behandling finns intervjuar pedagogerna eleverna i förskoleklass, fritidsverksamheten, samt i årskurs 1, 2 och 3. Vårdnadshavarna får via mailkontakt och informationsmöte ge sina åsikter kring planen. Under skolterminen 2018/2019 har inga anmälningar om kränkande behandling inkommit. Vid misstanke om kränkande behandling eller diskriminering observeras de aktuella personerna övertid. Personalen vidtar omedelbart de åtgärder som behövs för att kränkningarna ska förhindras och upphöra samt hjälpa/stödja de berörda personerna i utsatta situationer. Personalen informerar rektorn som i sin tur informerar huvudmannen skriftligt.

12

Personalen upplever att det är bra med två rastvakter för att kunna vara närvarande på mer än ett håll för att på så vis vara uppmärksam på eventuella händelser. Verksamheten har under året haft en incident. Den dokumenterades och rapporterades till huvudman. Rektor och pedagoger har utifrån planen för kränkande behandling stöttat eleven i fråga och återkopplat till vårdnadshavare. Huvudmannen ser att det låga antalet rapporterade incidenter i första hand kan härledas till vår höga personaltäthet. Detta har möjliggjort att händelser som kan upplevas kränkande, i stor utsträckning, fångas upp eller förhindras i ett tidigt skede.

Skola och hem Vårdnadshavarna är delaktiga i elevernas utveckling och har möjlighet att ge feedback på verksamheten bland annat via informationsmöten, utvecklingssamtal, samtal och mailkontakt med pedagogerna. Information om verksamheten sker veckovis via veckomeddelande som mailas hem till vårdnadshavare och finns publicerad på hemsidan. Rektorsinformation gällande nationella och lokala mål, organisation, kommande evenemang, nuläget och framtiden mailas ut 3-4 gånger per termin. Vårdnadshavarna har uttryckt uppskattning kring den tydliga, kontinuerliga kommunikationen från rektor och skola. Huvudmannen har dessutom under läsåret publicerat en helt ny webbsida för verksamheten. Anledningen är att dagens vårdnadshavare till stor del använder internet som en första kanal för information både vid val av skola samt för att hitta olika sorters information om exempelvis veckomeddelanden, kvalitetsrapporter, rutin för kränkande behandling och dylikt och vi anser att sådan information bör finnas tillgänglig för alla.

Övergång och samverkan I forskoleklass, grundskola och fritidshem arbetar all personal efter mottot ”alla barn ar allas barn hela dagen”. Samtal mellan personalen i skolans samtliga verksamheter sker kontinuerligt under dagen och vid gemensamma planeringar. Huvudmannen har gett ekonomiska resurser och förutsättningar för att skapa tillfällen till samplanering, reflektion och kollegialt lärande. Våren innan eleverna börjar i förskoleklassen sker tre gruppbesök i verksamheten. De besöker fritidshemmet individuellt. Överlämning till pedagogerna sker från berörd förskola. Övergång till årskurs 4 sker i samverkan med mottagande skola. Eleverna träffar sina blivande klasskamrater vid ett par tillfällen i den nya skolans regi. Inskolningssamtal sker mellan lärare och specialpedagoger vid berörda skolor.

Skolan och omvärlden Pedagogerna ger eleverna inblick i skolsystemet och dess valmöjligheter, främst via undervisning i SO. Verksamheten använder närmiljön och ger eleverna möjlighet att upptäcka närområdet och samhället på olika sätt bland annat genom kulturupplevelser, studiebesök och genom att tillgängliggöra information om aktiviteter från olika föreningar. Skolans elever tar del av samma kulturprogram som elever i den kommunala skolan.

4. Resultat och analys av måluppfyllelse

Förskoleklass Undervisningen i förskoleklassen utgår från värdegrund och de övergripande mål och riktlinjer som finns i del 1 och 2 i läroplanen samt komplettering kring syfte och centralt innehåll som beskrivs i del 3. Undervisningen ska ge varje enskild elev förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som finns i den aktuella obligatoriska skolformen.

13

Lärande och utveckling Förskoleklass har under läsåret 2018-2019 bestått av 11 elever, sex pojkar och fem flickor, med en undervisning som har fortsatt att genomsyras av värdegrund och samarbete i grupp. Pedagogerna har fokuserat på att ge varje enskild elev förutsättning för att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som finns i den obligatoriska skolformen. Till sin hjälp för detta har kartläggningsmaterial för svenska och matematik använts. Pedagogerna har fortsatt att skapa förutsättningar för eleverna att i ett tryggt och lekfullt sammanhang, dagligen, fa kommunicera i tal och skrift. Detta sker bland annat genom ”visa och beratta”, i samlingar och spökskrivning ASL. Eleverna får ett stort utrymme för att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling i alla ämnen. För att utveckla sina förmågor att skapa och uttrycka sig genom estetiska uttrycksformer vävs exempelvis dans, bild, musik, teater in i övrig undervisning. Pedagogerna arbetar ämnesövergripande i viss mån, när det gynnar undervisningen. Närmiljön har nyttjats av pedagogerna och eleverna har i temaform getts möjlighet att utforska samt prata om natur, teknik och samhället. Rörelse och att vara utomhus har prioriterats av pedagogerna med sig själva som goda förebilder.

Analys - faktorer som påverkat resultatet

● Fadderverksamhet skapar trygghet och lärande (förskoleklass och årskurs 3). ● Hög personaltäthet möjliggör individanpassat stöd

Normer och värden Pedagogerna arbetar aktivt for att ge eleverna en social grund med mottot “Alla barn ar allas barn hela dagen” som utgangspunkt. Huvudmannens satsning på hög personaltäthet synliggör varje individ och ger eleverna känsla av att synas. Det är alltid två pedagoger ute på rasterna vilket ger en trygghet och möjlighet stötta eleverna om det händer något på rasten. Pedagogerna upplever att de flesta eleverna vågar vara sig själva och vågar uttrycka vad de tycker, känner och tänker. De ger eleverna verktyg snarare an ”fardiga losningar” for att de sjalva ska kunna losa problem och att utveckla sina egna värderingar. När konflikter uppstår fungerar pedagogerna som ett samtalsstöd och ger eleverna utrymme för att lösa problemet, lyssna på varandra och sedan följa upp utan att vara alltför styrande. Ett område som pedagogerna alltid får arbeta med i förskoleklass är att få eleverna att lyssna på varandra, pedagogerna har varit goda förebilder och visat på olika sätt att lösa konflikter genom att kompromissa.

Analys - faktorer som påverkat resultatet ● Personalen lagger stort fokus pa att ”se” eleverna vilket bland annat mojliggors av att

verksamheten har en hög personaltäthet. ● Personalen arbetar utifrån devisen att alla barn är allas barn hela dagen. Det gör att eleverna

kan känna sig trygga med alla vuxna. ● Minst två rastvakter finns alltid på plats. ● Värdegrundsarbetet är ständigt närvarande. ● Pedagogerna ger eleverna ett stort utrymme att själva reflektera och lösa problem som

uppstår.

14

● Eleverna ar delaktiga i uppdateringen av planen ”Arbete mot diskriminering och krankande behandling” genom att dela sin upplevelse kring var, nar och hur krankningar och diskriminerande behandling kan ske. Arbetssättet har använts under flera år och ger planen en tydligt lokal prägel.

Ansvar och inflytande Pedagogerna upplever att många elever inte står för sina handlingar och inte är rädd om andras saker. Lärarna har pratat mycket om att hjälpas åt och att det är våra gemensamma saker vi använder och ska vara rädda om, men ser detta som ett utvecklingsområde i hela verksamheten – hållbar utveckling. Eleverna kan till viss del påverka undervisning och innehåll. I förskoleklassen kan eleverna påverka sättet mer än innehållet. Påverkan har skett i en enklare form av klassråd (i samtalsform) som en träning inför klassråd i årskurs 1-3. Eleverna får ett stort utrymme att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Detta sker bland annat via den årliga basaren där eleverna får ta ansvar och utveckla sin kreativitet och entreprenöriella förmåga, förståelse för material och samarbete. För att underlätta förståelsen kring hållbar utveckling arbetar verksamheten med ämnet i praktiken. Eleverna har exempelvis en rutin med källsortering. De vet hur det ska göras men förståelsen är på ett lägre plan. Pedagogerna ser ett behov av att fördjupa elevernas förståelse.

Analys - faktorer som påverkat resultatet ● Eleverna får utifrån mognadsgrad träna ansvar och inflytande ● Det är svårt att bedöma vilka faktorer som påverkat att många eleverna i nuläget inte står för

sina handlingar och inte är rädd om andras saker. Pedagogerna arbetar kontinuerligt för att skapa goda förutsättningar för eleverna att träna sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar.

Grundskola årskurs 1-3 Skolans uppdrag är att främja lärande där varje individ stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevens allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Lärande och utveckling

Pedagogerna skapar förutsättningar för eleverna att dagligen, i ett tryggt sammanhang, få kommunicera i tal och skrift. Detta sker bland annat genom redovisningar av elevarbeten och i samlingar. Matematiska begrepp och resonemang tränas i vardagliga situationer, detta för att eleverna ska utveckla sin förståelse för det matematiska språket och kunna lösa problem. Pedagogerna har valt att arbeta både med matematikbok och praktiskt material, detta för att lättare kunna individ och nivåanpassa. I verksamhetens kvalitetsrapport framgår att eleverna, med stigande ålder, får ett större utrymme att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling i alla ämnen. För att utveckla sina förmågor att skapa och uttrycka sig genom estetiska uttrycksformer vävs exempelvis dans, bild, musik och teater in i övrig undervisning. Pedagogerna arbetar till stor del åldersintegrerat och ämnesövergripande, dels för att skapa ett mer holistiskt synsätt, dels för att lättare kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov. Genom att använda närmiljön i undervisningen får eleverna utforska och prata om natur, teknik och samhälle på ett naturligt sätt. Pedagogerna lägger stor vikt vid att tillsammans med eleverna planera och genomföra aktiviteter som inspirerar till rörelse och utevistelse. Detta bidrar till ett lärande och förståelse för hur de kan påverka sin egen hälsa.

15

För att skapa ytterligare förutsättningar för eleverna att själva bedöma och utveckla sina arbeten har pedagogerna i år arbetat ämnesövergripande. Pedagogerna anser att samtliga elever i årskurs 1 och 2 har haft en positiv kunskapsutveckling. Utifrån enskilda elevers behov har extra anpassningar genomförts samt åtgärdsprogram upprättats. Huvudmannen säkerställer att resurser finns tillgänglig för dessa anpassningar. De nationella målen för matematik i årskurs 3 nåddes av 100 % av eleverna. Måluppfyllelsen har mätts med stöd av matematiska diagnoser, nationella prov samt formativ pedagogisk bedömning. I de fall det har funnits svårigheter har åtgärdsprogram upprättats så att alla elever nådde målen. En sammanställning av de fem senaste åren visar att måluppfyllelsen i matematik har varit hög:

År Matematik

18/19 8 av 8

17/18 9 av 9

16/17 12 av 12

15/16 8 av 8

14/15 14 av 15

De nationella målen för svenska nåddes av 100 % av eleverna i årskurs 3. Detta har mätts med stöd av DLS, H4, nationella prov, skolverkets obligatoriska bedömningsstöd samt formativ pedagogisk bedömning. En sammanställning av de fem senaste åren visar att måluppfyllelsen i svenska har varit hög:

År Svenska

18/19 8 av 8

17/18 9 av 9

16/17 11 av 12

15/16 8 av 8

14/15 14 av 15

I resterande ämnen har samtliga elever i årskurs 3 nått förväntade kunskaper eller mer. Årets enkät från huvudmannen visar att vårdnadshavarna är nöjda med elevernas kunskapsutveckling och pedagogernas förmåga att stimulera lust till lärande.

Analys - faktorer som påverkat resultatet ● Arbete ämnesövergripande. ● Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd har varit ett värdefullt verktyg för pedagogerna ● Samarbete mellan årskurs 2 och 3 har möjliggjort att stöd och utmaningar har kunnat

anpassas utifrån behov istället för ålder. ● Storleken och konstellationen på elevgrupperna har anpassats utifrån kunskapsnivå, behov

av utmaningar och stöd.

16

● Skolan har en hög personaltäthet. Det har gett goda förutsättningar för kollegialt lärande och främjat en positiv kunskapsutveckling hos eleverna.

● Pedagogerna och fritidspedagogerna planerar och samordnar kontinuerligt arbetet för att frigöra tid med eleverna även enskilt. Detta i syfte att tillgodose alla elevers rätt till stöd och utveckling.

● Kollegialt lärande på arbetsplatsträffar ● Kompetensutveckling:

o Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) - Digitala hjälpmedel o Teknikens hus - digitalisering samt programmering o Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) - Kooperativt lärande,

hitta språket, hitta matematiken. o Den statliga rektorsutbildningen o Kollegialt lärande

Normer och värden

Pedagogerna upplever att eleverna har en stor acceptans gentemot varandra, att de vågar vara sig själva och kan uttrycka vad de tycker, känner och tänker. De bemöter varandra med respekt i stor utsträckning. Eleverna löser i större utsträckning konflikter med hjälp av de verktyg som implementerades redan i förskoleklass. Pedagogerna finns fortfarande som ett samtalsstöd vid behov. Årets enkät från huvudmannen visar att vårdnadshavarna skattar grundskolans arbete med värdegrundsfrågor högt.

Analys - faktorer som påverkat resultatet

● Personalen lägger stort fokus pa att ”se” eleverna vilket bland annat mojliggors av att verksamheten har en hög personaltäthet.

● Personalen arbetar utifrån devisen att alla barn är allas barn hela dagen. Det gör att eleverna kan känna sig trygga med alla vuxna.

● Två rastvakter eller fler finns alltid på plats. ● Värdegrundsarbetet är ständigt närvarande i alla verksamheter. ● Pedagogerna ger eleverna ett stort utrymme att själva reflektera och lösa problem som

uppstår. ● Eleverna ar delaktiga i uppdateringen av planen ”Arbete mot diskriminering och kränkande

behandling” genom att dela sin upplevelse kring var, nar och hur krankningar och diskriminerande behandling kan ske. Metoden har använts under flera år och ger planen en tydligt lokal prägel.

Ansvar och inflytande Elevernas delaktighet och inflytande är högt. Med stigande ålder ökar elevernas ansvar och delaktighet i verksamheten och det egna lärandet. Eleverna har inflytande via klassråd, elevråd, utvecklingssamtal och i det dagliga arbetet. Pedagogerna har stärkt elevernas medverkan i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen så att de har ytterligare utvecklat sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Pedagogerna har arbetat aktivt med att eleverna ska stå för sina handlingar och vara rädd om egna och andras saker, dels genom att vara goda förebilder och dels genom att eleverna har varit delaktiga i inköp och fått prata om kostnader. Arbetet har inte till fullo gett önskat resultat.

Analys - faktorer som påverkat resultatet ● Eleverna får via klassråd och elevråd vara delaktiga i beslut som rör miljön och inköp av saker

till verksamheten. Detta har endast till viss del medfört att de tar hand om sakerna på skolan bättre.

● Via årlig basar får eleverna ta ansvar och utveckla sin entreprenöriella förmåga och förståelse för material, pengar och samarbete.

17

● Bristfällig uppfattning om sakers värde.

Fritidshem Fritidshemsverksamheten ska bidra med en givande fritid och är ett komplement till hemmet, förskoleklassen och skolan. Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ. I år har 41 elever av 45 möjliga varit inskrivna i fritidsverksamheten. Eleverna uttrycker, på fritidsmöten och vid dagliga samtal, att de är nöjda med fritidshemmets verksamhet och möjligheten att påverka sin lärandemiljö. För att eleverna ska uppleva tiden vid fritidshemmet som meningsfull lägger pedagogerna stor vikt vid att skapa en trygg, rolig och lärande miljö. Lek, rekreation och kreativitet är i fokus. Aktiviteterna formas utifrån elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Syftet med aktiviteterna tydliggörs för elever vid aktuellt tillfälle. Även vårdnadshavare får information via veckobrev och informationsmöten (1 gg/år).

Normer, värden och inflytande Pedagogerna bedömer att eleverna är trygga, delaktiga och får påverka sin dag på många olika sätt. De upplever också att eleverna vågar vara sig själva. Vårdnadshavare visar i samtal och frågeformulär att de är nöjda med verksamheten samt att det finns en god dialog kring fritidshemsverksamheten.

Analys - faktorer som påverkat resultatet ● Elevernas viktigaste kanal till inflytande är fritidsmöten, vilket i år har utökats till två gånger

per termin. Här där får eleverna möjlighet till att påverka verksamhetens innehåll, öva vi på

demokratiska beslut, turtagning och medbestämmande.

● Eleverna är delaktiga i uppdateringen av planen ”Arbete mot diskriminering och krankande

behandling” genom att dela sin upplevelse kring var, nar och hur krankningar och

diskriminerande behandling kan ske. Arbetssättet har använts under flera år och ger planen

en tydligt lokal prägel.

● Personalen arbetar utifrån devisen att alla barn är allas barn hela dagen. Det gör att eleverna

kan känna sig trygga med alla vuxna i sin lärandemiljö.

● Personalen lagger stort fokus pa att ”se” eleverna vilket bland annat mojliggors av att

verksamheten har en hög personaltäthet.

● Precis som i förskole- och skolverksamheten arbetar pedagogerna dagligen med skolans

värdegrund

● I det dagliga samtalet med eleverna lyfter pedagogerna vardagliga händelser, etiska frågor och förhållningssätt.

● Pedagogerna ger eleverna ett stort utrymme att själva reflektera och lösa problem som uppstår.

Språk och kommunikation

Pedagogerna upplever att eleverna vågar uttrycka vad de tycker, känner och tänker. Eleverna får kontinuerligt tillfällen att uttrycka sig i olika sammanhang med olika anpassning (syfte, mottagare, situation). Detta sker både analogt och digitalt.

Analys - faktorer som påverkat resultatet ● Fritidshemmets verksamhet uppmuntrar eleverna att kommunicera i olika former,

exempelvis genom fritidsmöten (minst 2 gånger per termin), digitala plattformar och daglig samvaro.

18

● Pedagogerna arbetar aktivt med eleverna för att utrusta dem med digital kompetens och etiskt filter.

● I det dagliga samtalet med eleverna lyfter pedagogerna vardagliga händelser, etiska frågor och förhållningssätt.

● Pedagogerna fokuserar på att arbeta med värdegrundsfrågor. ● Pedagogerna stöttar och stärker eleverna att kunna kommunicera med varandra och kunna

lösa konflikter själva. ● Det finns tillgång till modern teknik som verktyg för skapande och lärande i fritidshemmet.

Skapande och estetiska uttrycksformer Eleverna skapar och uttrycker sig gärna dramatiskt via egna teaterföreställningar och rekvisitan nyttjas flitigt. Enligt pedagogerna har eleverna har en hög kreativitet och visar förmåga till att ta egna initiativ till skapande, de känner en trygghet i att presentera sina skapelser för varandra och omgivningen.

Analys - faktorer som påverkat resultatet ● Pedagogerna skapar förutsättningar för eleverna att arbeta med multimodala uttryckssätt

såsom dans, lek, bild, musik, sång och drama. ● Under läsåret har eleverna kunnat välja på olika estetiska uttryckssätt så som musik, drama

och bild. ● Eleverna har bland annat arbetat med olika tekniker och uttryckssatt under “manadens

pyssel”. ● Eftersom vi har en personaltät verksamhet finns möjlighet att hjälpa eleverna när det gäller

egna kreativa projekt och lösningar.

Natur och samhälle

Pedagogerna bedömer utifrån fritidsmöten och daglig verksamhet att eleverna har en god förståelse för sin närmiljö.

Analys - faktorer som påverkat resultatet

● Verksamhetens geografiska läge underlättar för pedagogerna att tillsammans med eleverna utforska närmiljön.

● Fritidsaktiviteter och föreningar kommer med information till eleverna, främst genom anslag på dörr.

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

Pedagogerna har under läsåret fortsatt att koncentrera en del av de fysiska aktiviteterna som utmaningar i grupp för att inspirera till rörelse och fysiska aktiviteter. Eleverna uttryckte vid utvärderingen att dessa utmaningar var roliga, givande, jobbiga men nästan lite för enkla att göra i grupp. Utöver planerade aktiviteter har eleven utrymme att göra egna val för att tillgodose dennes behov av aktivitet och vila.

Analys - faktorer som påverkat resultatet

● Verksamheten nyttjar den omliggande miljön med skog, lekplats och jogging/skidspår, vilket uppskattas av eleverna.

● Pedagogerna ser till att utveckla och göra utemiljön med enkla medel, exempelvis utespel, leksaker som främjar rörelse och utematerial som finns lättillgängligt för alla elever under alla tider på dagen.

● Eleverna får via fritidsmöten vara delaktiga i beslut som rör miljön och inköp av saker till verksamheten.

19

5. Identifierade utvecklingsområden & förbättringsåtgärder

Verksamheterna visar på hög måluppfyllelse av de nationella målen. För att fortsatt skapa en bra lärandemiljö ser vi på nedanstående områden som särskilt viktiga att arbeta med under läsåret 2019–2020. Åtgärderna följs löpande upp av verksamheten samt av huvudman på styrelsemöten 1 gg/månad och vid årlig kvalitetsrapport. Som ett stöd för arbetet sammanställs samtliga åtgärder i en matris under rubrikerna årskurs, mål, ansvarig, aktivitet, status, notering/utvärdering.

Förskoleklass Lärande och utveckling

● Ge tid till pedagogerna för inläsning och planering för obligatoriska bedömningsstödet i förskoleklass.

● Utifrån resultat i BRUK ger huvudmannen pedagogerna mer tid till planering och dokumentation.

● Utveckla frågorna i enkäten till vårdnadshavare för att separera förskoleklassens verksamhet från grundskolans.

● Vidareutveckling av nivå- och individanpassad läsutveckling genom nyttjande av ljudböcker. ● Infor lasaret 2019/2020 infordes nya bestammelser i skollagen “Lasa, skriva och rakna - en

garanti för tidiga stödinsatser”. Da verksamheten redan arbetar med tidiga insatser och åtgärder ger huvudmannen rektor i uppdrag att analysera om detta är tillräckligt.

Normer och värden

● Fortsatt arbete för att öka elevernas respekt för varandra och materiella ting.

Ansvar och inflytande

● Hållbar utveckling o Fortsätta att ge elever förutsättningar för att förstå vad en hållbar utveckling är och

hur man själv kan påverka den.

Årskurs 1-3 Lärande och utveckling

● Behov av digitala verktyg ses kontinuerligt över, eventuella inköp beslutas på styrelsemöten. ● Bjuda in föreläsare/inspiratörer och informatörer. ● Vidareutveckling av nivå- och individanpassad läsutveckling genom nyttjande av ljudböcker. ● Infor lasaret 2019/2020 infordes nya bestammelser i skollagen “Lasa, skriva och rakna - en

garanti for tidiga stodinsatser”. Da verksamheten redan arbetar med tidiga insatser och åtgärder ger huvudmannen rektor i uppdrag att analysera om detta är tillräckligt.

Normer och värden ● Fortsatt arbete för att öka elevernas respekt för varandra och materiella ting.

Ansvar och inflytande

● Hållbar utveckling o Fortsätta att ge elever förutsättningar för att förstå vad en hållbar utveckling är och

hur man själv kan påverka den.

20

Fritidshem Normer, värden och inflytande

● Fortsatt arbete för att öka elevernas respekt för varandra och materiella ting.

Språk och kommunikation ● Inköp av digital utrustning, exempelvis surfplattor. ● Arbeta utifrån boken Språkutvecklande aktiviteter från Natur och Kultur.

○ Huvudmannen ger rektor i uppdrag att titta på hur detta kan utföras.

Natur och samhälle ● Bjuda in föreläsare/inspiratörer och informatörer.

Övrigt

● Stöd för pedagogerna att bedöma måluppfyllelse i fritidshemmet. ● Utveckla frågorna i enkäten till vårdnadshavare för att även inkludera fritidshemmets

verksamhet. ● Tid att strukturera och planera hur lokalerna kan nyttjas på ett effektivt sätt för lärande och

utveckling inför kommande läsår (på grund av fler elever i fritidsverksamheten). ● Konkretisera i planeringsstadiet hur innehållet i fritidsaktiviteter kopplar mot respektive mål

(för att säkerställa måluppfyllelse).