Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för medicinsk vetenskap Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

M0039H Studiehandledning

Vt-2016

Medicinsk vetenskap: Allmän farmakologi, fysiologi och läkemedelsräkning 7,5 hp

Kursansvarig: Johan Carré Tel: 0920 – 49 29 62 E-mail: johan.carre@ltu.se

2

Pedagogisk grundsyn för avdelning medicinsk vetenskap

Vi ser dig som en aktiv, delaktig individ som tar ansvar för din egen

inlärningsprocess. Vår strävan är att du utvecklar ett självständigt lärande, som

förberedelse inför din kommande yrkesprofession. Ditt lärande stimuleras av

egenaktivitet och i samspel med andra. Din roll är att ta ansvar för din egen

inlärning och att bidra till ett bra inlärningsklimat. Klimatet ska präglas av

öppenhet och en tillåtande attityd för olika åsikter, så att en trygghet skapas i

gruppen.

Rollen som lärare är att skapa en inlärningsmiljö med klara mål och

studieuppgifter som stimulerar till en djupinlärning. En förtroendefull relation

och en ömsesidig respekt mellan dig, dina studiekamrater och lärarna, är en

förutsättning för ett bra studieklimat. I ett sådant klimat vågar du ställa frågor

och får återkoppling på uppgifter och stöd i lärandet.

3

Välkommen till denna kurs i medicinsk vetenskap. Kursen kan ses som en fortsättning på

den anatomi /fysiologi kurs (M0048H) du läste i T1. I den här kursen fortsätter du att läsa

anatomi och fysiologi, dessutom tillkommer allmän farmakologi, läkemedelshantering och

läkemedelsberäkning.

Kursinformation Sid. 2

Urinutsöndringsorganen Sid. 8

Syra/bas- Vätskebalans Sid. 9

Sinnesorganen, reproduktionsorganen Sid. 11

Smärtfysiologi Sid. 13

Puls och blodtryck Sid. 14

Allmän farmakologi Sid. 16

Läkemedelshantering Sid. 19

Praktisk läkemedelshantering och spädning Sid. 22

Läkemedelsberäkning Sid. 23

Kursansvarig: Universitetsadjunkt Johan Carré. Jag är anestesisjuksköterska samt adjunkt

vid avdelningen för medicinsk vetenskap.

4

Introduktion

Kursplanering Kurserna M0039H (Med vetenskap) och O0003H (Omv) läses parallellt. Gruppindelningen,

som du hittar i Canvas kursrum M0039H, gäller för båda kurserna.

En viktig faktor för att klara kursen är att du redan i kursstarten gör en noggrann

planering av studierna. Kursen går på halvfart. Det innebär att du bör omsorgsfullt planera

din tid. Du bör avsätta 20 timmars studier per vecka. De 200 timmar som kursen planeras

utifrån fördelas översiktligt enligt följande 50 timmar schemalagda lärandeaktiviteter, 90

timmar för litteraturstudier, 60 timmar för att planera, producera och öva.

Studiehandledning Under respektive moment i studiehandledningen hittar du de olika momentens kunskapsmål

och information om vem som föreläser i momentet. Det ger dig också möjlighet att förbereda

dig inför föreläsningen och att i god tid läsa på och plocka ut ev. lektionsunderlag från

kursrummet Canvas.

Kunskapsmål I varje delmoment finns tydliga kunskapsmål angivna, de är gjorda för att du ska ha möjlighet

att välja ut det nödvändiga stoffet ur litteraturen samt kunna kontrollera dina kunskaper. I

många moment kommer det alltså inte att finnas specifika sidanvisningar.

Canvas Jag vill uppmana dig att besöka Canvas och din studentmail varje dag under terminstiden för

att kontrollera eventuella meddelanden. Jag kan komma att informera om t.ex. en föreläsare

blir sjuk el andra oförutsedda händelser som har betydelse för dig och dina studier.

Kursvärdering Mot slutet av kursen kommer du att få ett mail med erbjudande om att delta i en

kursvärdering, (EvaSys). Använd din rätt till studentinflytande genom att besvara enkäten.

5

Det tar bara några minuter. Ditt omdöme är viktigt för att vi ska kunna utveckla kursen på ett

bra sätt.

Fältstudie Under delmomentet Läkemedelshantering ingår en fältstudie. Uppgifterna för fältstudien

framgår under läkemedelshanteringsavsnittet.

Examination

För godkänd kurs krävs:

- Godkänd skriftlig tentamen i njurar och urinvägarnas anatomi o fysiologi

- Godkänd skriftlig on-line tentamen alt. salstentamen i vätske-elektrolyt och syra-

basbalans

- Godkänd skriftlig tentamen i allmän farmakologi

- Godkänd skriftlig on-line tentamen alt. salstentamen i smärtfysiologi

- Godkänd skriftlig tentamen i läkemedelsberäkning

- Godkänd hemtentamen i sinnes- och reproduktionsorganen inlämnas som

gruppinlämning i Canvas senast 24/3.

- Godkänd fältstudie och inlämnat fältstudieintyg (Intyg lämnas i Canvasrummet

för kurs O0003H)

- Aktivt deltagande i puls- och blodtryckslaboration

- Genomförda fältstudieuppgifter i läkemedelshantering samt förmedling av kunskap och

aktivt deltagande under seminariet i läkemedelshantering

- Aktivt deltagande i laboration i praktisk läkemedelshantering och spädning

Krav för godkänd kurs M0039H

För godkänt i momentet med läkemedelsberäkning krävs 100% rätt på examinationen.

För övriga moment gäller:

Godkänd kurs: 70% rätt eller mer på samtliga examinationer

Väl godkänd kurs: 90% rätt eller mer på samtliga examinationer som är VG- grundande.

6

Litteratur

Människokroppen, Sand, O. m fl för moment: Njurar och urinvägar,

Sinnesorgan och Reproduktionsorgan, Smärtfysiologi samt cirkulationsavsnitt till Puls och

Blodtryckslaborationen.

Säker läkemedelsberäkning, Olsen, L.A & Nyman, M.H. för moment:

Läkemedelsberäkning, kan även användas för läkemedelshantering och praktisk spädning.

Värt att veta om vätskebalans, Henriksson, O. & Lennermark, I. för moment:

Vätske- elektrolyt och syra/basbalans.

Farmakologi och läkemedelsanvändning, Nordeng, H. för moment:

Farmakologi samt för förståelse för moment Läkemedelshantering.

7

Författningshandbok 2016, Raadu, G. för moment: Läkemedelshantering.

Medicinsk terminologi, Lindskog, B. I. som hjälp för flera olika moment och

för flera olika kurser.

Atlas över människokroppen, Vigué- Martin, J. för moment med inslag av

anatomi.

Om smärta- ett fysiologiskt perspektiv, Norrbrink, C. för moment

smärtfysiologi.

Samt två artiklar inför laborationen puls och blodtrycksmätning, tillgängliga i Canvas.

Tentamen

Glöm inte att anmäla er till tentamen!!

8

NJURAR OCH URINVÄGAR

Kunskapsmål

När du läst denna del ska du kunna redogöra för

- njurens funktioner

- njurens makroskopiska och mikroskopiska anatomi

- urinvägarnas anatomi

- bildning av primärurin och primärurinens sammansättning

- bildning av sekundärurin och sekundärurinens sammansättning

- njurens endokrina funktioner

- juxtaglomerulära apparaten

- effekten av aldosteron, ADH, renin och erytropoetin

- blåstömningsfunktionen

Njurar och urinvägar examineras som skriftlig tentamen, 24/3.

Föreläsare i detta moment är universitetsadjunkt Rolf Lantto.

Rolf är tandläkare med specialområden inom anatomi och fysiologi

9

VÄTSKE-, ELEKTROLYT OCH SYRA/BAS BALANS En viktig förutsättning för att kroppens celler ska fungera optimalt är en inre miljö i balans.

Vätskemängd, elektrolytinnehåll och pH kan bara variera inom snäva gränser. Som

sjuksköterska måste du observera patientens vätskeintag, vätskeförluster, blodprover, föra

vätskelista och beräkna vätskebalans, detta för att i tid uppmärksamma brister. Du ska

självständigt eller tillsammans med behandlande läkaren kunna vidta adekvata åtgärder.

Kunskapsmål vätske- och elektrolytbalans

När Du bearbetat detta moment ska Du kunna redogöra för:

• vätskefördelning ICV och ECV

• normalt vätskebehov och de normala vätskeförlusterna

• de dominerande elektrolyterna i ICV och ECV

• den normala regleringen av kroppens vätskevolymer via ADH, renin-

angiotensinsystemet och törstmekanismen

• definitionen av samt symtom vid olika typer av dehydrering

• definitionen, orsak och risker vid övervätskning

• orsaker och risker vid de vanligaste elektrolytrubbningarna

Kunskapsmål syra- basbalans

När Du bearbetat detta moment ska Du kunna redogöra för:

• definition av pH, acidos och alkalos

• definitionen av en buffert samt vilken funktion kroppens buffertsystem har

• vilka prover som ingår i blodgasanalys och vilken information respektive prov ger

• orsaker till metabolisk- och respiratorisk acidos

• hur kroppen kompenserar dessa rubbningar

• orsaker till metabolisk- och respiratorisk alkalos

10

• hur kroppen kompenserar dessa rubbningar

• vad du som sjuksköterska kan göra för att upptäcka- och åtgärda rubbningar i syra och

basbalansen.

Ni ges möjligheten att tentera av momentet i vätske, elektrolyt, syra-bas balans via en

individuell on-line tentamen i Canvas. Tentamen on-line ska betraktas som en salstentamen.

Det är inte tillåtet att plagiera svaren. Att plagiera innebär att man kopierar svaren från

kurslitteratur, internet eller andra informationskällor. Plagiat jämställs med fusk och svaren i

denna tenta kommer att kontrolleras i Ephorus som är ett verktyg för att hitta ev. plagiat. Vid

icke godkänt resultat, eller om man väljer att inte göra online-tentamen så finns det möjlighet

att tentera momentet vid ordinarie salstentamenstillfälle för kursen (24/3).

Datum för online-tentamen: 9/2 kl 14.00-14.45. Tentamen finns i mappen Vätske- syra

basbalans. Tentamen går bara att öppna en gång. Mappen stängs kl.14.45 och tentamen som

inte är inlämnade innan dess underkänns. Johan Carré är tentamensjour, telefon 0920-492962

Föreläsare i momentet är Johan Carré. Det kommer också finnas en inspelad föreläsning i

Canvas med doktorand Ulrica Strömbäck. Ulrica är sjuksköterska med erfarenhet av att

jobba inom intensivvård.

11

SINNESORGANEN

Med våra sinnen upplever vi omvärlden. Som sjuksköterska är dina sinnen, syn, känsel, hörsel

och lukt ovärderliga i det dagliga arbetet. Många patienter har en nedsatt funktion i sina

sinnesfunktioner vilket gör att de inte uppfattar omvärlden på samma sätt. Som sjuksköterska

ska du också kunna kommunicera med dessa personer.

Kunskapsmål

När du läst detta avsnitt ska du kunna redogöra för

- de olika typerna av sinnesreceptorer

- skillnaden mellan membranpotential och receptorpotential

- luktsinnet

- smaksinnet

- örats indelning och läge

- mellanörats innehåll och funktion

- hörselorganet med snäckgången

- hörselsinnets receptorer

- jämviktsorganet och balanssinnet

- hörsel och hörselbana

- de tre väggskikten i ögonbulben

- senhinnans uppbyggnad och funktion

- druvhinnans uppbyggnad och funktion

- näthinnans och pupillens funktion

- de olika synreceptorerna

- ögonkamrarna och kammarvatten cirkulationen

- synnervens namn

- ögats muskler

- ögats skyddande strukturer

12

REPRODUKTIONSORGANEN För att möjliggöra genernas överlevnad har arterna utvecklat olika fortplantningssystem.

Människan är tvåkönad med ett manligt och ett kvinnligt fortplantningssystem. För att

säkerställa användandet av dessa system är de kopplade till lustfyllda känslor som ibland även

framkallas helt utan tankar på fortlevnad.

Kunskapsmål

När du läst detta avsnitt ska du kunna redogöra för

- huvuddragen i könscelldelningen - meiosen

- mannens yttre och inre könsorgan. Lokalisation av testis, epididymis, prostata

- mannens fortplantningsfysiologi: spermieproduktion och endokrin funktion

- kvinnas yttre och inre könsorgan (vagina, uterus och ovarier)

- tuba uterinas utseende och uterus upphängningsapparat

- kvinnans fortplantningsfysiologi

- äggcellsproduktion

- endokrin funktion

- menstruationscykeln

- reglering av äggcellsmognad och hormonproduktion

Hemtentamen i grupp. Momenten: Sinnesorganen och Reproduktionsorganen Hemtentamen i mindre grupp, A, B och C. Se gruppindelning i Canvas. Tentamen finns

tillgänglig i Canvas efter kursstart.

Inlämnas i Canvas, sista datum för inlämning 24/3-16, kl 23.00. Viktigt att lämna in

hemtentamen på utsatt tid. Om tentamen ej levererats inom utsatt tid kommer nästa tillfälle

för inlämning och rättning ske nästkommande termin.

Konstruktör och rättare av hemtentamen är Rolf Lantto.

13

SMÄRTFYSIOLOGI Känsel är ett av våra 5 sinnen. Känsel är livsviktig men kan ibland utvecklas till smärta.

Smärta är ett symptom på både gott och ont. Dess ursprungliga funktion är en varningssignal

ämnad att skydda individen. Utan denna varningssignal skulle vi utsättas för svåra skador. I

den här kursen läser du om olika typer av smärta: hur de uppkommer, fortplantas och yttrar

sig. Du får också inblick i kroppens eget smärthämmande system. Sjuksköterskan har ett stort

ansvar när det gäller att uppmärksamma och möta patientens smärtupplevelse. Smärta

kommer Du att möta oavsett var Du jobbar, eftersom smärta är ett mycket vanligt symtom

som drabbar en stor patientgrupp. Farmakologisk smärtbehandling läser ni i termin 3.

Kunskapsmål

När du bearbetat detta moment ska Du kunna beskriva och redogöra för:

- smärt receptorer och smärtfibrer

- uppåtstigande smärtbanor och omkopplingen av smärtsignaler

- cellskadans inverkan på smärtprocessen

- direkt aktiverande algogena substanser

- ”wind up”fenoment och uppkomst av allodyni och hyperalgesi

- fellokaliserad smärta: projicerad smärta och refererad smärta

- ” gate control teory”

- kroppens endogena smärtkontroll

Ni ges möjligheten att tentera av momentet smärtfysiologi med en individuell online-

tentamen, 9/2-16, kl 09.00-09.25. Tentamen består av flervalsfrågor och finns i Canvas.

Tentamen går bara att öppna en gång. Mappen stängs kl 08.40 och tentamen som inte är

inlämnade innan dess underkänns. Vid icke godkänt resultat, eller om man väljer att inte göra

online-tentamen så finns det möjlighet att tentera momentet som vanlig skriftlig tentamen vid

ordinarie salstentamenstillfälle för kursen. Rolf Lantto är tentamensjour, telefon 0920-

493805.

Föreläsare i detta moment är universitetsadjunkt Rolf Lantto.

Rolf är tandläkare med specialområden inom anatomi och fysiologi

14

PULS OCH BLODTRYCKSMÄTNING

Puls- och blodtryckskontroll är två vanliga undersökningsmetoderna som du självständigt

utför och värderar som sjuksköterska. För detta krävs kunskap i fysiologi, hur

mätutrustningen fungerar samt hur felkällor kan undanröjas. Under fältstudien ska du om

möjligheter finns även träna puls- och blodtrycksregistrering på patienter.

Kunskapsmål

Efter genomgången kurs ska du kunna:

- palpera, mäta, registrera och bedöma pulskvalitet

- förstå varför du ska palpera en specifik artär

- redogöra för vanliga ställen där puls kan palperas

- kunna de latinska namnen på de artärer som omnämns i filmerna

- definiera följande uttryck: takykardi/bradykardi/arytmi/ pulsfrekvens/hjärtfrekvens/

doppler.

- mäta blodtryck enligt standardiserad metod, palpatoriskt, auskultatoriskt och

automatiskt, redogöra för dessa metoder samt när (vid vilka tillstånd) det är lämpligt

att använda respektive metod.

- redogöra för felkällor vid blodtrycksmätning

- Definiera följande uttryck, Systoliskt blodtryck/Diastoliskt blodtryck/Distalstatus.

Laboration

I denna laboration övar ni på varandra. Det är nödvändigt att palpera puls och mäta bltr på bar

hud. Tänk på att ha sådan klädsel, t-shirt och mjukisbyxor / vida byxben så att du lätt kan

blotta den kroppsdel som ska undersökas.

Under laborationen kommer ni att muntligt redovisa pulspalpation samt blodtrycksmätning.

En absolut förutsättning för att få deltaga vid laborationen är att du har: - tittat på samtliga filmerna som finns i kursrummet på Canvas

- Repeterat de ytliga artärernas namn på latin

- läst in cirkulationsavsnittet vad gäller blodtrycksreglering i er aktuella

fysiologilitteratur

15

- läst artikeln: Thulin, T. Viktigt känna till felkällorna vid blodtrycksmätning.

Läkartidningen samt folder. Du hittar dem i Canvas.

- läst om puls- och blodtrycksmätning i Vårdhandboken

- gjort duggan som du hittar i Canvas. Du kan göra duggan så många gånger du

behöver, men du ska ha uppnått 100% rätt för att vara godkänd. Duggan ska vara

godkänd senast söndagen veckan före momentet.

- Dra ut laborationsanvisningen och ta med den till laborationen

Laborationslärare i momentet är:

Universitetsadjunkt och intensivvårdssjuksköterska Cecilia Nyström.

16

ALLMÄN FARMAKOLOGI Sjuksköterskan har en central roll inom farmakoterapin. I din kommande yrkesprofession

kommer du att praktiskt utföra läkemedelsadministration, vara en förmedlare av

läkemedelsinformation till patienter och anhöriga, delta i läkemedelsgenomgångar med

läkare. Då krävs kunskaper i allmän- och speciell farmakologi. I denna kurs behandlas den

allmänna farmakologin. Den speciella farmakologin behandlas i samband med patologidelen

(sjukdomsläran) i T3. Du behöver alltså inte fördjupa dig i preparat beskrivningar och

handelsnamn, de är bara medtagna för att förtydliga olika exempel. Repetera

receptorbegreppet som ni läste om i T1, detta med tanke på att många läkemedel har sin effekt

på receptornivå. Använd även kursbokens hemsida för att stödja Din inlärning.

Läsanvisningar:

- Hedvig Nordeng och Olav Spigset, Farmakologi och läkemedelsanvändning, upplaga

2, 2014, Studentlitteratur. ISBN: 9789144090856. Kursboken har en egen hemsida se

instruktioner i boken. Använd denna hemsida vid inhämtning av kunskaper i ämnet.

- Ett viktigt hjälpmedel för såväl läkare som sjuksköterskor är FASS (Farmakologiska

specialiteter i Sverige). Där finns information om alla registrerade läkemedel i

Sverige. FASS använder du som uppslagsbok, den finns tillgänglig både som tryckt

upplaga och webbaserad. www.fass.se. Det är viktigt att du lär dig att använda

FASS.

Övriga informationskällor

Socialstyrelsen – SBU rapporter

Läkemedelsverket - utbytbara läkemedel och behandlingsrekommendationer

Läkemedelsboken

Indelning av läkemedel och nomenklatur

Kunskapsmål

När du läst detta avsnitt ska du kunna redogöra för:

- hur definieras läkemedel

- FASS och ATC koderna

- vad det innebär att ett läkemedel förvaras enligt ATC-systemet

17

- skillnaden mellan generiskt namn och handelsnamn

- de olika formerna för läkemedelsadministration

Farmakodynamik Kunskapsmål När du bearbetat detta avsnitt ska du kunna redogöra för:

- begreppet farmakodynamik

- målmolekyler för läkemedel

- sambandet mellan dos och verkan av läkemedel

- begreppen, terapeutisk bredd, effektiv dos, toxisk dos och letal dos

Farmakokinetik Kunskapsmål När du bearbetat detta avsnitt ska du kunna redogöra för:

- begreppet farmakokinetik

- läkemedelsabsorption- betydelsen av passage genom olika biologiska membran

- läkemedelsdistribution- distributionsbarriärer

- Metabolism och eliminering

- begreppen, biologisk tillgänglighet, ”steady state”, halveringstid (t1/2),

distributionsvolym och clearance

Läkemedelsinteraktion Kunskapsmål: När du läst detta avsnitt ska du känna till vad som menas med:

- läkemedelsinteraktion

- klassificering av läkemedelsinteraktion i FASS

Fundera på: - Vilka är fördelarna med respektive administreringssätt? - Finns några risker, nackdelar med de olika

administreringssätten och vilka är i så fall dessa?

18

Ordination är läkarens ansvar. Som sjuksköterska ska du dock känna till att interaktioner

förekommer och veta hur du kan slå upp detta i FASS. Interaktion kan även ske även med

livsmedel och alkohol vilket oftast hamnar på SSK ansvar att känna till.

Obs: Föreläsningsmaterial är på svenska men föreläsningarna hålls på engelska

Föreläsare i momentet är Sitaram Velaga. Sitaram är professor i farmaci och arbetar på

avdelning för medicinsk vetenskap, LTU som forskare och lärare för samtliga farmakologi

kurser på hälsovetenskap. Hans forskning handlar om att förbättra läkemedels

biofarmaceutiska egenskaper och därigenom läkemedelsterapin.

19

LÄKEMEDELSHANTERING Läkemedelsbehandling är idag den vanligaste medicinska åtgärden. Kunskap och noggrannhet

måste beaktas i alla delar av läkemedelshanteringen för att upprätthålla en hög

patientsäkerhet. I detta moment övar du praktisk läkemedelshantering samt studerar lagar och

föreskrifter som reglerar läkemedelshanteringen. I fältstudien får du möjlighet att studera och

träna på hur föreskrifter omsätts i praktisk handling.

Läsanvisning:

• SOSFS 2000:1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om

läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

• SOSFS 1997:14, SoS föreskrifter och allmänna råd. Delegering av arbetsuppgifter

inom hälso- och sjukvård och tandvård

• SOSFS 1999:26 (Grundförfattning) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om

att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner

• Avvikelse och riskhantering. Vårdhandboken. URL.

http://www.vardhandboken.se/Texter/Avvikelse--och-riskhantering/Rutiner/

• Kvalitetshandbok för läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård i Norrbottens län. Norrbottens läkemedelskommitté 2013. URL.

https://www.nllplus.se/For-vardgivare-inom-halso--och-

sjukvard/Handbocker/Lakemedelshantering/

Kunskapsmål När Du bearbetat detta avsnitt ska Du kunna redogöra för nedanstående punkter enligt

författningarna:

- Regelverk som reglerar läkemedelshantering

- Ansvarsfördelning inom läkemedelshantering

20

- Beskriva de olika ordinationstyperna och deras innebörd

- På vilket sätt författningen reglerar iordningställande och administration av läkemedel

- Innebörden av delegering samt handräckning

- Narkotiska läkemedel: rekvisition, förvaring, förbrukningsjournal, lån samt inventering.

- Förvaring av läkemedel.

- Studenten och handledarens ansvar

- Förebyggande och beredskap för att behandla överkänslighetsreaktioner

- Avvikelserapportering

Färdighetsmål: - När du slutfört fältstudien ska du ha fått en första träning i att förstå- och tillämpa

läkemedelshantering enligt gällande författningar. Du ska även provat på

iordningsställande och administration av läkemedel.

- Efter fältstudien ska du även ha skapat dig en förståelse om hur lagar och författningar

reglerar läkemedelshanteringen i den kliniska verksamheten.

Fältstudie och fältstudieuppgift Syftet med fältstudien är att du skall skaffa dig en första erfarenhet av praktisk

läkemedelshantering och patientsäkerhet. Genom att delta i det praktiska arbetet samt

besvara- och reflektera över de riktade fältstudiefrågorna, får du en djupare förståelse för hur

läkemedelshanteringen fungerar och regleras i kliniken. Kontakta din fältstudieplats i god tid

(minst 1 vecka) innan fältstudien, för att i samråd bestämma tiden. Fältstudien genomförs

först efter att Du haft introduktionen till läkemedelshanteringen.

Du ska också, efter avslutad fältstudie, uppvisa intyg från fältstudieplatsen. Intyget hittar du i

Canvas under kurs O0003H, där du även lämnar in det.

21

Uppgifter under fältstudien:

Tillsammans med din handledare skall du gå igenom de teoretiska- och utföra/delta

vid de praktiska moment som finns angivna i checklistan för fältstudier (om möjligt).

Du skall enskilt besvara fältstudiefrågorna, dessa läggs i inlämningsmappen under

läkemedelshantering i Canvas. Frågorna samt instruktioner finns i Canvas.

20/2 kl. 24.00 Sista datum för inlämning av fältstudiefrågor grupp 1, 2 och 3

28/2 kl. 24.00 Sista datum för inlämning av fältstudiefrågor grupp 4, 5 och 6

6/3 kl. 24.00 Sista datum för inlämning av fältstudiefrågor grupp 7 och 8

• Checklista och uppgifter finns under ”uppgifter” i Canvas. Det är ert eget ansvar att

kontrollera när/om fältstudieuppgiften är godkänd eller behöver kompletteras. Om den

behöver kompletteras är sista datum för detta fredag 24/3.

Seminarium- Ansvarsfall

Under er andra campusvecka kommer vi att hålla ett seminarium i läkemedelshantering. För

att få delta på seminariet skall du ha besvarat och lämnat in fältstudiefrågorna.

Syfte: Läraktiviteten syftar till att vi med stöd av lagar- och författningar skall analysera

olika ansvarsfall som socialstyrelsen handlagt.

Vid seminariet kommer ni att delas in i grupper om tre studenter. Respektive grupp kommer

att tilldelas ett anvarsfall som anmälts till socialstyrelsen, med stöd av gällande lagar och

författningar analyserar ni detta inom gruppen för att sedan redovisa och diskutera era

slutsatser i helgrupp.

Seminariet är ett diskussionsseminarium och obligatoriskt. Ni skall vara väl inlästa på

kunskapsmålen för momentet och delta aktivt för att uppnå godkänt resultat.

Litteratur/föreläsningar

Repetera tidigare genomgången litteratur, fältstudiefrågor och föreläsning.

Föreläser gör Johan Carré

Seminariet hålls av Johan Carré

22

PRAKTISK LÄKEMEDELSHANTERING OCH SPÄDNING Som färdig sjuksköterska kommer du att hantera läkemedel i olika former. Med

ordinationshandlingen som underlag ska du kunna iordningställa och administrera läkemedel

på ett korrekt sätt. Många läkemedel, framförallt läkemedel avsett för intravenöst bruk,

behöver spädas till en styrka som är mer praktisk, och gör det lättare att administrera till

patienten i korrekt dos eller under en viss tid. Vissa läkemedel får ej ges i koncentrerad form

eller tillhandahålls i en sådan form att det kräver spädning, ex torrsubstans. Förutom

ordinationshandlingen har sjuksköterskan FASS till sin hjälp för att få klarhet i hur olika

läkemedel kan/bör spädas.

I detta moment får du tillfälle att praktiskt öva din förmåga att kunna läsa en ordination samt

späda läkemedlet till en korrekt koncentration. Detta dels för att få en förståelse för hur det

praktiskt går till när ett läkemedel späds, och dels för att få en tydligare koppling mellan den

teoretiska och praktiska delen av läkemedelshantering och beräkning.

Läsanvisning

• Praktisk spädning av läkemedel, kortfilm i Canvas.

• Power- point, ”späda morfin” i Canvas

Kunskapsmål

Efter genomgången kurs ska du:

• Ha fått en första inblick i praktisk spädning av läkemedel

• Kunna utföra en korrekt märkning av det spädda läkemedlet

• Förstå begreppet milligram/ milliliter (mg/ml)

Laboration

Under denna laboration övar du att späda några, inom hälso-sjukvård, vanligt förekommande

läkemedel. Du får en ordination på ett läkemedel som behöver spädas. Med hjälp av FASS tar

du reda på passande spädningsvätskor samt får utföra det faktiska momentet att späda

läkemedlet. Du får även öva på att märka det spädda läkemedlet på ett lämpligt sätt avseende

styrka, datum, identitet och signatur. Laborationen innebär ett tillfälle att öva på något vanligt

23

förekommande i ditt framtida yrkesliv. Det är att betrakta som ett övningstillfälle men aktivt

deltagande är en förutsättning för ett godkänt resultat.

Innan laborationen ska du ha:

- Tittat på filmen om praktisk spädning som du hittar i kursrummet Canvas

- Läst igenom power-point om att ”späda Morfin” i kursrummet Canvas

Laborationer hålls av Johan Carré och Therese Lind.

LÄKEMEDELSBERÄKNING

Läkemedelsberäkning är en del av läkemedelshanteringen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen

(1982: 763) ska hälso- och sjukvården ”…. vara av god kvalitet och tillgodose patientens

behov av trygghet i vården och behandlingen …..” En vård av god kvalitet där patienten kan

känna trygghet förutsätter att hon/han kan lita på att sjuksköterskan behärskar den

läkemedelsberäkning som ligger till grund för att verkställa läkemedelsordinationer.

Kunskapsmål

När du bearbetat denna kurs ska du:

- ha skaffat dig grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och metoder som

används i läkemedelsräkning

- kunna lösa de räkneproblem som förekommer i hälso- och sjukvård

- förstå vikten av noggrannhet vid läkemedelsräkning för hög patientsäkerhet

Förutom kurslitteraturen innehåller Canvasrummet en del inspelat material. Kurslitteraturen

tillhandahåller räkneuppgifter, både i boken samt i kurslitteraturens app. Under Kursen har ni

möjlighet att delta vid två räknestugor. Till den första räknestugan bör ni ha övat på

Enhetsomvandling, Per orala läkemedel samt Injektioner. Vid räknestuga nummer två går

vi igenom Spädningar och Infusioner.

Föreläsare i momentet är Johan Carré.

24