Ekonomisk historiska institutionen

EKHK31

Kandidatuppsats i ekonomisk historia

Höstterminen 2017

Hur arbetar Kina för att minska sina

svaveldioxidutsläpp?

Författare:

Daniel Tolomanoski

Handledare:

Tobias Axelsson

Daniel Tolomanoski 870308-4031

Innehållsförteckning1. Inledning.......................................................................................................................................2

1.1. Problemformulering..............................................................................................................2

1.2 Syfte och frågeställningar.......................................................................................................3

1.3 Metod......................................................................................................................................4

1.4 Avgränsningar........................................................................................................................4

2. Bakgrund & tidigare forskning.....................................................................................................5

2.1 Svaveldioxidutsläpp och dess miljökonsekvenser..................................................................5

2.2 Sverige....................................................................................................................................7

2.2 USA........................................................................................................................................8

2.2.1 Växtprestanda och Utsläppskontroller............................................................................9

2.2.2 Kolkvaliteten.................................................................................................................10

2.3 Kinas expansion och miljösituation......................................................................................11

2.3.1 Kinas energianvändning och dess konsekvenser...........................................................11

2.3.2 Expanderande kolkraft...................................................................................................13

3. Teori...........................................................................................................................................13

3.1. Miljökuznetskurvan.............................................................................................................13

4. Resultat och analysdel................................................................................................................16

4.1 Strängare lagar och policys, en möjlighet............................................................................16

4.2 Nya utsläppslagar och ökade regleringar ger effekter..........................................................17

4.3 Nya innovationer som mäter svaveldioxidhalterna skapar reslutat..Fel! Bokmärket är inte

definierat.

4.4 Lokalt fokus och korruption, hinder i miljöarbetet..............................................................19

4.5 Satsning på grön energi, en möjligt som utmanar................................................................20

4.6 Miljöregleringar och teknik kopplat till Miljökuznitskurvan...............................................20

1

Daniel Tolomanoski 870308-4031

4.7 Kina i relation till tidigare forskning, en jämförelse med Sverige.......................................21

4.8 Kina i relation till tidigare forskning, en jämförelse med USA...........................................22

5. Sammanfattning och förslag på vidare forskning.......................................................................22

6. Referenslista böcker eller artiklar...............................................................................................24

6.1 Referenslista internet............................................................................................................24

1. Inledning

1.1. Problemformulering

Luftföroreningar, gaser och partiklar i luften, är ett vanligt problem på många platser runt om i

världen, där utbredd industriell och urban utveckling har ägt rum. De huvudsakliga källorna till

utsläpp är industrianläggningar, mobila källor och bostadsanvändning. Dessa källor bränner kol,

trä eller olja i vilket svaveldioxid och nitrogen finns som föroreningar. Globalt dör omkring 5,5

miljoner människor varje år på grund av sjukdomar som är relaterade till luftföroreningar, vilket

är fler än de som dör av undernäring, fetma och droger. De flesta människor som dör av

luftföroreningar drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Luftföroreningar är den fjärde största

riskfaktorn för att dö och också den överlägset största miljöfaktorn för sjukdom. Att på sikt

minska luftföroreningarna är därför ett effektivt sätt att förbättra folkhälsan och miljön. Kina

tillsammans med Indien står tillsammans för 55% av de globala dödstalen relaterade till

luftföroreningar. (Brauer, 2016)

Den stora efterfrågan av kol har skapat en utmaning för Kina på grund av de massiva

föroreningarna den fört med sig och den ohållbara efterfrågan av naturresurser. Många regioner i

Kina har en snabb ekonomisk tillväxt och svåra miljöskador. Etiketten ”MADE IN CHINA” som

de flesta är bekanta med har under många år stått för ”fast-fashion”, där kvantitet har prioriterats

framför kvalitet. Många företag världen över har integrerat sin produktion i Kina och landet är

idag ett av världens största industriländer och exporten ökar hela tiden. Under krisen 2008 kunde

Kina hålla sin ekonomi i schack medan andra ekonomiskt starka nationer gick in i en djup kris.

(Naughton, 2006) Under den ekonomiska utvecklingen har landet varit mycket beroende utav kol

som sin huvudsakliga energikälla. Brytningen av kol har gjort att stora mängder giftig

2

Daniel Tolomanoski 870308-4031

svaveldioxid frigjorts i luften och detta har påverkat både miljön och människors hälsa negativt.

(Loretta, 2011) De konsekvenser som är följden av utsläpp och en tung industri tillsammans med

en nyvunnen ekonomisk möjlighet gör att länder vid ett visst skede i utvecklingen kan förväntas

börja åtgärda sin miljöförstöring, så även Kina. I undersökning av dessa processer har den så

kallade Miljökuznetskurvan kunnat visa denna brytpunkt gällande ett lands utsläppsnivåer och

denna kurva kommer att finnas med som ett teoretiskt perspektiv i denna uppsatts.

Kuznetskurvan användes ursprungligen för att analysera sambandet mellan ojämlikhet och

inkomst per capita, den visade på att länder i sin ekonomiska utveckling kommer till en brytpunkt

där ojämlikheten slutar öka och istället börjar minska. Denna kurva har sedan också applicerats

på ekonomiers utsläppsnivåer. Teorin om miljökuznetskurvan eller Enviromental Kuznets Curve

(EKC) förutsätter lägre utsläppsnivåer efter en viss ekonomisk utvecklingsnivå. Här är Kinas

svaveldioxidutsläpp ett spännande exempel som jag i denna uppsatts vill se närmare på.

(Naughton, 2006)

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsatts är att undersöka hur Kina har reagerat på och tacklat de negativa

konsekvenser för miljön som följt med landets strävan efter ekonomisk tillväxt. Hur har Kina

arbetat från ”toppen till botten” med att förbättra miljön? Vilka styrmedel, institutionella

förändringar, subventioner eller liknande har använts från statligt håll för att förbättra miljön?

Det övergripande syftet är brett och avgränsas därför till en granskning av ett specifikt

utsläppsområde och hur Kina har arbetat med detta. Jag har valt att fokusera på hur Kinas

styrmedel riktats mot att på olika sätt minska utsläppen av svaveldioxid. Detta eftersom jag

tycker det är intressant att veta om landet har möjlighet att minska sina svaveldioxidutsläpp och

gå över till alternativa energikällor som andra länder gjort i sin industrialiseringsprocess.

Svaveldioxid är en gas som bland annat frigörs vid förbränning av kol. Eftersom Kina är starkt

beroende av kol och använder mycket av detta i sina industrier är det extra intressant att titta

närmare på just svaveldioxidutsläppen, dessa utsläppsnivåer blir i sig en tydlig indikator på hur

miljöarbetet i landet framskrider. Har förändringar skett i dessa utsläppsnivåer eller ser det

fortfarande mörkt ut för landet när det gäller att gå över till alternativa källor eller att installera

filter på fabrikerna så att all svaveldioxid inte kommer ut i lika stor utsträckning i atmosfären?

(Brauer, 2016)

3

Daniel Tolomanoski 870308-4031

Den konkreta uppsatsfrågan är:

Hur har Kinas statliga arbete med att minska utsläppen av svaveldioxid fungerat? Vad har

det funnits för hinder respektive möjligheter?

Denna forskning är viktig då den belyser hur nyligen industrialiserade länder kan arbeta med att

göra sin produktion mer miljövänlig. Kina är ett land som står i fokus i denna undersökning men

forskningens resultat kan troligtvis också appliceras på flera andra länder som har genomgått en

industrialisering och som idag står inför utmaningen att förena ekonomisk tillväxt med hållbar

utveckling.

1.3 Metod

Denna undersökning kommer i huvudsak att vara en litteraturstudie. En litteraturstudie innebär en

metodisk, systematisk och kritisk granskning av litteratur utifrån ett vetenskapligt syfte.

Litteraturen som undersöks utgörs av vetenskaplig litteratur, det vill säga vetenskapliga

utgivanden, som avhandlingar och artiklar i vetenskapliga tidskrifter (Korhonen & Lindström).

Jag kommer nedan i arbetet att lyfta fram tydliga problemområden beträffande miljön. Jag

kommer att se närmare på litteratur och vetenskapliga artiklar som rör Kinas relation till hållbar

utveckling och ekonomisk tillväxt. Jag kommer att undersöka vetenskapliga rapporter,

internetbaserade källor och tidningsrapporter från diverse källor som belyser miljöproblem

kopplat till framförallt utsläppen av svaveldioxid. Jag har till största del försökt använda mig av

tillförlitliga källor som facklitteratur, LUBsearch och Google Scholar. Försökt undvika källor

som kommit från kinesisk media då det saknas fri media och det kan finnas en risk för censur i

det diktatoriska Kina. (Bryman, 2001)

1.4 Avgränsningar

Det finns en rad insatser kring utsläppsminskningar eller utsläpp som kan anses påverka den

relation mellan utsläppsminskningar och ekonomisk tillväxt som Miljökutnuztkurvan illustrerar. I

denna uppsats fokuserar jag endast på utsläpp av svaveldioxid och de interventioner som har

gjorts från statligt håll beträffande de utsläpp. I Kina har svaveldioxidutsläppen varit av

omfattande karaktär och minskningen av detta specifika utsläpp i relation till tillväxten i

ekonomin ger en indikation på hur miljöåtgärderna kan tänkas se ut generellt.

4

Daniel Tolomanoski 870308-4031

Jag har försökt avgränsa mig beträffande den tidigare forskningen genom att skriva om hur två

länder som finns i olika världsdelar, Sverige och USA har gått tillväga för att minska sina

svaveldioxidutsläpp. Detta för att få en bra bild av hur dessa länder som genomgick en intensiv

industrialiseringsprocess på sikt lyckades minska sina svaveldioxidutsläpp och hur de har arbetat

på ett sätt som på sikt alltmer kunnat gynna både miljö och människors hälsa.

Under arbetets gång kommer jag att undersöka om det finns likheter i denna utveckling som Kina

nu genomgår och jämföra den med vad Sverige och USA genomgått och ta hjälp av

Miljökuznetskurvan under arbetets gång.

2. Bakgrund & tidigare forskning

Det finns många tillvägagångssätt en stat kan använda sig av för att rikta insatser mot

miljöförstöring kopplat till industri och produktion. Förbud, skatter, utsläppsrättigheter, gröna

certifikat, märkning och pantsystem är några exempel på användbara styrmedel. Det finns olika

exempel på tidigare forskning gällande arbete med negativ miljöpåverkan från statligt håll. Jag

kommer i detta kapitel att se närmare på svaveldioxiden och dess miljökonsekvenser för att

därefter presentera några olika tillvägagångssätt som lyfts fram som hållbara i

forskningssamhället med fokus på framförallt USA och Sverige. Sist i kapitlet ges även en insyn i

Kinas miljösituation.

2.1 Svaveldioxidutsläpp och dess miljökonsekvenser

Svaveldioxid eller SO2 som är dess kemiska benämning, är en gas som är färglös och hostretande

för människor. Gasen kan bildas naturligt när biologiskt material bryts ner. Den största naturliga

källan till svaveldioxid är vulkaner. Men den huvudsakliga orsaken till svaveldioxidutsläpp i

dagens samhälle är förbränningen av fossila och andra svavelhaltiga ämnen. När denna gas

kommer ut i atmosfären oxideras den till svaveldioxid och med kontakt med vatten bildas

svavelsyra som bidrar till försurning. Konstgjord svaveldioxid i mindre mängder används även

som konserveringsmedel (nummer E 220) i livsmedelsindustrin i bl.a. fiskprodukter och såväl

som färska som torkade fruktprodukter. Svaveldioxid används då främst i livsmedelsindustrin då

den håller bakterier borta. Men också för att hålla frukterna mer färska och behålla deras

naturliga färger längre. (Bruso, 2015)

5

Daniel Tolomanoski 870308-4031

Svaveldioxid är den huvudsakliga förorenaren i atmosfären, och är en viktig markör vid

bedömning om hur pass förorenad atmosfären är. Svaveldioxidutsläpp utsätter människors hälsa

för fara. Det kemiska regn som formas av svaveldioxidutsläppen från fabriker och som

förbränner fossila bränslen har många negativa konsekvenser på det ekologiska systemet och

miljön som inkluderar jordbruksmark, skog, sjöar och vattendrag. Detta innebär svåra förluster

för samhället och dess ekonomi. USA, England och Japan är exempel på ekonomiskt starka

ekonomier som genomgått en industrialiseringsprocess med minskade svaveldioxidutsläpp där

miljön, ekologin och såväl den mänskliga faktorn skadats mindre till följd av minskade

svaveldioxidutsläpp. Det är Kinas fortsatta ökning av användandet av kol som energikälla i

industrin som anses vara den största orsaken till de ökande utsläppen av svaveldioxid i landet.

(Naughton, 2006)

Fossilbränslen och biobränslen var tidigare levande växter och djur som bl.a. är uppbyggda av

proteiner. Ett av ämnena som ingår i proteiner är svavel. Detta svavel frigörs så fort man eldar

med både fossila bränslen och biobränslen. Det är därför det kommer mycket svavel från villor i

Kina som använder oljepannor och från kolkraftverken. Det är när man eldar som svavlet i t.ex.

kol eller olja med syre bildar svaveldioxid. När denna gas når molnen börjar svaveldioxiden att

reagera med vattendropparna och bildar svavelsyrlighet. Svavelsyran kommer sedan tillbaka till

marken med regnet. Det är detta som man brukar kalla för surt regn. Svavelsyran hamnar då i

mark, sjöar och grundvatten. Surt vatten är oftast i sig inte speciellt farligt att förtära i små

mängder, men å andra sidan så löser syran ämnen ur marken som inte är lika hälsosamma.

Särskilt om man har egen brunn och bor på en mark som har kalkfattig jord. De ämnen som syran

tar med sig från marken är t.ex. aluminium som skulle kunna leda till alzheimers sjukdom. Alltför

surt vatten har förmågan att också lösa upp en del koppar ur vattenledningarna som kan ge skador

på levern. För att minska svavelutsläppen och dess allvarliga konsekvenser har många länder

börjat sätta in åtgärder för att minska svavelhalten i den olja som de använder. Det har skett

mycket påtryckningar från Kinas grannländer rörande att Kina måste vidta åtgärder för att minska

sina utsläpp. Detta då svaveldioxiden som kommer från industrierna vid landets gränser sprids

och påverkar även andra länder negativt, speciellt det sura regn som innehåller just svaveldioxid.

Detta har lett till spänningar mellan grannländerna. Enligt nya avtal som skrivits under av den

kinesiske diktaturen har det lättat spaningarna då Kina flyttat sina tunga kol anläggningar längre

norrut. (Naughton, 2006)

6

Daniel Tolomanoski 870308-4031

2.2 Sverige

I artikeln ”Styrmedel för miljön” lyfter Forsman (2002) fram hur forskaren Thomas Sterner,

svensk professor i miljöekonomi, menar att makthavare kan arbeta effektivt med styrmedel. Den

metod som Thomas Sterner förespråkar och som används globalt kallas för trikloretylen eller som

populärt kallas för ”Tri”. Han visar i sin bok hur Sverige, Norge och Tyskland hanterat detta

otrevliga lösningsmedel som används som avfettningsmedel i industrin. Han menar att avgifter på

industrins utsläpp av kväveoxider ska göras i en unik konstruktion som han vill att länder i hela

världen ska följa. Tanken bakom detta är att avgiften ska betalas tillbaka till industrin men inte i

proportion till utsläppen utan i förhållande till mängden nyttig energi som produceras. Enligt

Sterner får avgiften därmed en stor teknikdrivande effekt. En annan fördel med ett sådant

avgiftssystem är att industrilobbyn splittras. Sterner menar att industrier som är bättre än

genomsnittet tjänar på systemet. Sterner påpekar att användandet av ett förbud som styrmedel

inte är bra eftersom det kan upplevas som alltför radikalt och drastiskt. (Forsman, 2002)

I Sverige har det länge varit känt att svaveldioxid, SO2, tillsammans med sot, utgör en hälsorisk

för befolkningen i städerna. Det är även svaveldioxid som bidrar till försurning i atmosfären. I

Sverige påbörjades ett kartläggningsarbete av svaveldioxidens omfattning i slutet av 1950-talet.

Men det var först i samband med försurningslarmen i slutet av 1970-talet som ett mer omfattande

nationellt kartläggningsarbete kom igång. Däremot påbörjades inte en systematisk insamling av

statistik förrän runt 1990. Detta innebär att statistik som är tidigare än 1990 utgår från

uppskattningar. År 1970 beräknades det dock att de svenska utsläppen av svaveldioxid uppgick

till närmare 1000 kiloton. Av detta beräknas industrins processutsläpp, det vill säga utsläppen vid

tillverkningen av produkter, till omkring 230 kiloton. Till detta tillkom utsläpp från industrins

eget energibehov, vilka medförde sannolikt uppgick till drygt 400 kiloton per år, eller omkring 40

procent av de nationella utsläppen år 1970. I början av 1970-talet var i stort sett hela samhället

byggt kring den billiga oljan, som användes såväl för uppvärmning av bostäder som för att möta

industrins energibehov. Även dåtidens elproduktion, framförallt från kondenskraftverk, gav

betydande bidrag till utsläppen åren innan kärnkraften togs i bruk. (Holmström, 2017)

Svenska utsläpp av svaveldioxid har trendmässigt minskat under lång tid ända sedan 1970-talet.

År 1990 uppgick de totala utsläppen i landet till omkring 105 kiloton, idag uppgår de till omkring

19 kiloton. Detta är en stor minskning på 82%. Enligt Göteborgsprotokollet och även EU:s

7

Daniel Tolomanoski 870308-4031

takdirektiv har Sverige som mål ett maximalt utsläpp av svaveldioxid på 67 kiloton per år från

2010. För år 2020 är målsättningen 28 kiloton. Detta beror till stor del på att det gjorts omfattande

omstruktureringar inom industrin, bl.a. har oljeanvändningen minskat medan kärnkraften fått en

allt större betydelse för svensk elproduktion och således bidragit till minskade utsläpp. Andra

bidragande orsaker är även moderniseringar och förbättrade återvinningsmetoder inom

framförallt skogs och metallurgisk industri samt skärpt lagstiftning och krav på svavelhalterna i

kol och olja samt andra bränslen. Utsläppen från svenska industrin har minskat kraftigt allt sedan

att olja med hög svavelhalt ersatts med olja med låg svavelhalt samt utav biobränsle. Dessa

utsläpp har minskat kraftigt sedan man vid 1990-talet börjat minska på användningen av både kol

och olja och som sagt installation av reningsutrustning som gynnat både miljön och människors

hälsa. (Forsgren, 2017)

Även om Sverige under de senaste 40 åren har minskat sina utsläpp av svaveldioxid dramatiskt så

påverkas ändå Sverige av svaveldioxidföroreningar eftersom dessa ämnen inte stannar vid

landsgränserna. Sverige är ett mottagarland för de stora utsläppen från den europeiska

kontinenten. De stora utsläppskällorna finns framför allt i de stora industriländerna runt omkring

oss. Sverige transporterar också en stor del av våra egna utsläpp till andra länder. (Holmströn,

2017)

2.2 USA

I artikeln ”Economic Impacts of Environmental Policies” lyfter författaren Goulder Lawrence H

fram hur USA under de tre senaste årtiondena har utvecklat sin ekonomiska analys för att guida

och utvärdera sin miljöpolitik. De ekonomiska analyserna som gjorts har spelat en viktig roll i

utvärderingen av de så kallade ”gröna skattereformerna” som gjort att landet omorienterat sitt

skattesystem så att det minskar sina miljöutsläpp. De ekonomiska analyserna har gjort att nya

innovativa metoder för miljöreglering skapats så att också miljömål som sätts kan genomföras till

en lägre kostnad än tidigare. Analyserna har också använts för att kartlägga effekterna av hur

miljöpolitiken är fördelad tvärs över industrier och hushåll med hänsyn till det miljöarbete som

gjorts i landet. (Goulder, 2000)

Den amerikanska energisektorn var under 1980-talet ansvarig för 64% av alla svaveldioxid

utsläpp i USA som i rätt stor omfattning skadade bl.a. människors hälsa, ekosystemet och

bönders skördar. Den beräknade kostnaden av svaveldioxid under denna period av föroreningar

8

Daniel Tolomanoski 870308-4031

från energisektorn var i ett intervall på mellan 71 till 223 miljarder dollar per år. Över de senaste

två årtionden har svaveldioxidutsläpp från amerikanska energisektorer sjunkit kraftigt, även om

elproduktionen hade ökat. Från 1994 till 2004 kan denna analys konstatera att svaveldioxid

avfallen minskade med 11.7 miljoner ton/år vilket är en nedgång med 79%. De faktorer som

bidrog till dessa minskningar har utvecklats under tiden, och takten i utsläppsminskningen har

varierat. Den ökande kostnaden av att bygga nya industriella kolanläggningar, det ökande

kolpriset, framsteg inom teknologin som rökgasavsvalning, föroreningskontroller, den låga

kostnaden för gas och de fallande priserna på förnybar energi har lett till minskade utsläpp.

Policys har också utvecklats i USA, som inkluderat en lag som introducerades på 1990-talet som

innebär en ren luftförbättringspolicy som sätter gränser på svaveldioxid utsläpp från industrier.

(Brown, 2017)

Det finns fem bidragande faktorer av reformer som USA genomgått de senaste tjugo åren som

kan grupperas i tre kategorier. Dessa kategorier är växtprestandan, utsläppskontroller och kol

kvaliteten.

2.2.1 Växtprestanda och utsläppskontroller

Medan den totala elproduktionen ökat under de senaste två decennierna, nådde el som

genererades av kol sin höjdpunkt 2007, för att sedan sjunka under det följande decenniet. Den

totala minskningen av kolproduktionen under de två decennierna minskade 7% från ungefär 1700

miljoner MWh under 1994 och 1580 miljoner MWh under 2004. Från 1994 till 2014 hade USAs

totala elproduktion ökat medan elproduktionen från kol minskat något. År 2004 stod kol för

omkring 50% av USAs totala elproduktion, medan man på ett intervall till 2014 beräknade man

att elektricitet som kom från kol hade minskat. Detta kan härledas till ökade utsläppskontroller

som visat sig vara väldigt framgångsrika. (Brown, 2017) Under det senaste decenniet har

naturgas och förnybar energi blivit alltmer mer utbrett i landet och bidragit till att

svaveldioxidutsläppen minskat. Kolanläggningar har stadigt minskat fram till idag jämfört med

för 20 år sedan vilket också leder till att det blir mer press på svaveldioxidutsläppen. Denna trend

är rimlig med tanke på att elproduktionstekniken som används av kolkraftverk är stabil. Andra

bidragande faktorer är implementeringen av kontrollutrustning som är bra för miljön och sorterar

bort mindre effektiva kolanläggningar. (Brown, 2017)

9

Daniel Tolomanoski 870308-4031

2.2.2 Kolkvaliteten

Kolets kvalitet som inkluderar både svaveldioxidens innehåll och dess värmeinnehåll varierar

beroende på vilket geografiskt område kolproduktionen försigår. Oftast är det så att kol med

högre innehåll av svaveldioxid leder till större svaveldioxidutsläpp än kol med lägre

svaveldioxid. Värmehalten i kol består av mängden kemisk energi per kol-enhet. Detta mäts i den

engelska benämningen ”British thermal units per short ton of coal” (Btu/ton). En minskning i

värmeinnehållet av kol skulle resultera i större konsumtion av kol (att producera samma summa

av el) och senare också större svaveldioxidutsläpp. Kolanläggningar under 2014 använde högre

andel svavelkol för att generera el jämfört med kol som användes 1994. Hursomhelst så har

svavelhalterna minskat de senaste 20 åren från 1994 till 2002 och sen ökade de konsekvent från

2003 till 2014. I kontrast så har värmehalten i kol som använts som elverktyg varit i en stadig

nedgång över de senaste 20 åren. Det är en tydlig skillnad mellan amerikanska kolkraftverk idag

och 1994, i dag används kol med mindre värmeinnehåll jämfört med vad kol brukade generera

för 20 år sedan. (Brown, 2017)

Varför jag valt att jämföra Kina med USA och Sverige är att jag tror att Kina kan dra lärdom av

dessa länder ur alla perspektiv som jag nämnt ovan. Sammanfattningsvis tyder erfarenheterna

från Sverige och USA på att flera olika typer av styrmedel och strategier kan användas för att

minska ett lands utsläpp. I fallet med lösningsmedlet Tri arbetade Svenska staten med att belöna

företag som använder nyttig energi (Forsman, 2002) medan i USA har man sett att ökade

kolpriser, gröna skattereformer och fallande priser på förnybar energi har lett till en ökad

användning av densamma. I fråga om svaveldioxidutsläppen har en industriell omställning i

Sverige från oljeanvändning till kärnkraft varit av stor betydelse, I USA har billig gas bidragit till

minskad kolanvändning. Andra metoder som varit framgångsrika är Sveriges skärpta lagstiftning,

båda ländernas utsläpsskontroller och krav rörande svavelhalter i bränslet. Installation av

reningsindustrin har varit påtagligt konstruktiv i Sverige likt kontrollen av kolanläggningar och

krav på kolkvalitet har varit i USA. (Holmström, 2017, Brown, 2017)

10

Daniel Tolomanoski 870308-4031

2.3 Kinas expansion och miljösituation

2.3.1 Kinas energianvändning och dess konsekvenser

Det är främst tre faktorer som präglar den snabbt växande energikonsumtionen i Kina: den

mycket snabbt växande konsumtionen av kol, urbaniseringen, och bilismens snabba expansion.

Det är denna kombination, förstärkt av Kinas låga energieffektivitet som gör att den globala

miljön blir en stor utmaning för Kina. Kinas ekonomiska tillväxt och landets låga

energieffektivitet är en självklar förklaring men kolberoendet har sina rötter redan från i Mao-

eran under 1940-talet. Under Maos tid satsade Kina mycket på tung industri. Till följd av den

massiva satsningen på tung industri växte industrisektorns andel av BNP mellan åren 1949 och

1978 från 18 till 44%. Till följd av detta krävde Kinas ekonomi år 2000 två tredjedelar mindre

energi per ekonomisk enhet än 1978. Här var det ekonomin som växte betydligt snabbare än

energiförbrukningen. År 2001 var det många kinesiska ledare som trodde denna trend skulle hålla

i sig. Det visade sig inte vara fallet. Det finns två skäl till detta. För det första hade ekonomin

vuxit betydligt snabbare än vad många kinesiska ledare trott. För det andra hade tillväxten blivit

mycket mer energikrävande än förväntat. Under perioden 2001-2006 hade energikonsumtionen

ökat fyra gånger snabbare än vad som förutsetts och år 2006 svarade Kina inte längre för 10%

utan för hela 15% av den globala efterfrågan av kol och för över 20 procent av

koldioxidutsläppen. Förklaringen till denna mycket dramatiska ökning av Kinas

energikonsumtion var att den Kinesiska energin på kort tid blivit radikalt mer energikrävande.

Expansionen i kapitalintensiva industrisektorer som stål, glas och cement har varit mycket snabb

och de är allihop mycket energikrävande. Anledningen till den snabba expansionen är att Kina

har haft mycket låga energipriser. Så länge koldioxidutsläpp och kol inte prissätts kommer

utvecklingen att fortsätta. (Naughton, 2006)

Många regioner i Kina har en snabb ekonomisk tillväxt och till följd av detta svåra miljöskador.

Ett tecken på att någonting dock börjar hända i Kina är att den kinesiska regeringen 2007 tog

fram en klimatrapport som heter – China’s National Climate Change Programme. Rapporten

skildrar sin bild av dagsläget och vad landet kan förvänta sig om miljöförstöringen fortsätter.

Rapporten beskriver fem förhållanden som beror på pågående miljöförstöring.

11

Daniel Tolomanoski 870308-4031

I Kina har temperaturen under de senaste hundra åren stigit mer än vad den gjort globalt och

förekomsten av extrema klimat- och väderhändelser har förändrats påtagligt under de senaste

femtio åren. Nederbörden har inte ökat men blivit betydligt mer oregelbunden och Kinas

glaciärer smälter i ökande takt. Under de senaste femtio åren har glaciärerna i nordvästra Kina

krympt med en femtedel och tjockleken på den frusna jorden på Qinghai-Tibetplatån minskat

med 4-5 meter. Enligt denna rapport kommer dessa trender att hela tiden öka fram till år 2050.

Under perioden fram till år 2020 beräknas det att medeltemperaturen kommer att stiga med

mellan 1,3 och 2,1%.

Om Kina inte tar till åtgärder för att minska sina utsläpp kommer detta leda till en rad negativa

konsekvenser för miljön. Landets skogsbestånd minskar och förändras. Gräs och stäppområden

håller på att förvandlas till öken på grund av torkan. Ökenutbredningen uppgår nu till 27% av

landets yta. Permafrostområdena kommer minska och likaså snötäcket. Både sjöar och våtmarker

kommer att börja torka ut. Vattenbristen kommer göra att människor, främst i de rurala delarna i

landet, kommer bli tvungna att antingen flytta till andra jordbruksområden eller till städerna.

Kinas ekosystem blir alltmer sårbart och det drabbar både människor och miljö och landet

kommer att stå inför en mycket allvarlig situation om inga drastiska åtgärder görs. (Lagerqvist,

2013)

Idag dras Kina fortfarande med att ha den sämsta luftkvaliteten enligt uppmätningar som gjorts år

2016. I många regioner i landet är luftföroreningarna så svåra att de ibland är upp till hundra

gånger över vad som är tillåtet enligt säkerhetsgränsen. Enligt världshälsoorganisationen WHO är

gränsvärdena för föroreningar som finns i luften 10 mikrogram per kubikmeter. Den kinesiska

storstaden Shijazhuang uppmättes halter som överskred 1000 mikgrogram. Dessa stora

utsläppsproblem har gjort att landet varit tvungna att stänga 23 stora industrier som släpper ut

svaveldioxid. Men det är även bilkörning som släpper ut stora mängder giftiga kväveoxider som

också orsakar stora problem för den urbana befolkningen i Kina. Utsläppen från bilarna har gjort

att restriktioner införts för bilkörning. Det förekommer ofta att utsläppsnivåerna är så stora att

såväl flygtrafik och skolor ibland måste hållas stängda på grund av säkerhetsrisker. På grund av

att invånarnas hälsa drabbas i så pass stor utsträckning har miljöorganisationen Greenpeace

beräknat att i den östra delen av Asien lider uppemot 460 miljoner människor av olika

andningsproblem och många av dessa lider av astma. Dessa föroreningar ökar också på vintern

12

Daniel Tolomanoski 870308-4031

eftersom de kalla vintrarna gör att alltfler använder kolbaserad elektricitet för att kunna värma

upp sina bostäder. (Lagerqvist, 2013)

2.3.2 Expanderande kolkraft

Kinas ekonomi är förenklat uttryckt ”koldriven” och bara under 2013 togs det beslut att bygga

ytterligare nio kolkraftverk nära floder och bebodda områden. Enligt en kinesisk klimatrapport

från 2005 har hela 69% av landets totala energikonsumtion kommit från kolet. Hela 80% av

landets elektricitet genereras från kolkraftverk runtom i Kina. Varje år byggs det kolkraftverk

som motsvarar hela Tysklands totala installerade kapacitet. (Loren & Rawski 2008)

Den statistik som finns över kolbrytning i Kina talar sitt tydliga språk. Kolbrytningen ökade från

1,3 miljarder ton år 2000 till 2,6 miljarder ton år 2007. Det innebär att användningen av kol mer

än fördubblades på sju år. På grund av arbetsmiljöskäl stängdes 11000 små kolgruvor under

perioden 2006-2007. Trots alla dessa stängningar ökade brytningen av kol under samma period

med 200 miljoner ton. Kina står redan för 40% av världens kolkonsumtion. Enligt International

Energy Agency IEA kommer Kinas efterfrågan på kol vara dubbelt så stor år 2030 jämfört med

idag. Detta kolberoende anser den kinesiska staten själv vara allvarligt. Enligt den kinesiska

klimatrapport som gjorts har det konstaterats att det kommer vara svårare för Kina än vad det är

för andra länder att bryta kolintensiteten per energienhet. (Loren & Rawski 2008)

3. Teori

3.1. Miljökuznetskurvan

Den ursprungliga kuznetskurvan skapades av Simon Kuznets och kartlade sambandet mellan

ekonomisk tillväxt och jämlikhet. Kurvan karakteriseras av en tilltagande ojämlikhet i utvecklade

ekonomier fram till en vändpunkt varefter ekonomisk utveckling leder till ökad jämlikhet. I ett

ojämlikt samhälle finns det inte tillräckliga ekonomiska medel för fattiga att utbilda sig. Detta gör

att det före vändpunkten kommer att vara skadligt för landets ekonomiska tillväxt. En fortsatt

tillväxt kommer därför att bero på en jämnare resursfördelning som kan bidra till starkare

humankapital. (Wang, Han, & Kubota, 2016)

13

Daniel Tolomanoski 870308-4031

Den teori jag kommer utgå från är Miljökuznetskurvan som katlägger ambandet mellan ökad

tillväxt och föroreningar. Detta samband upptäcktes av författarna Grossman och Krueger (1995)

mellan föroreningar och inkomst per person, och som också visas i figur 1 nedan. Denna figur

visar att de flesta länder passerade vändpunkten för föroreningsnivån innan inkomsten per person

och år nått cirka 8000 dollar. Nedan följer ett exempel på hur en Miljökuznetskurva kan se ut.

Figur 1: Miljökuznetskurvan för svaveldioxid avfall hämtad ur Panayotou (1993)

Teorin som utgår från Miljökuznetskurvan hävdar att miljön måste lida för att ett samhälle ska

uppnå ekonomisk tillväxt. Enligt Miljökuznetskurvan kan hållbar tillväxt uppnås när ett samhälle

har råd att städa upp den miljöförstöringen om den vill. (Krueger, 1995)

Stern (2003) lyfter fram en EKC hypotes som innebär att flera olika processer driver EKC-

kurvan till att böjas när en ekonomi utvecklas. Struktur och teknologi är två viktiga drivkrafter

när det kommer till minskade utsläpp. Högre utvecklingsnivåer resulterar i strukturella och

industriella förändringar såsom att industrierna blir mer informationsintensiva och tjänster tar ett

större utrymme i ekonomin. EKC påverkas även i nedåtgående riktning av ökad

miljömedvetenhet, högre tillämpning av miljöföreskrifter och kraftigt pålagda och

implementerade regleringar, mer avancerad teknik samt högre miljöutgifter på olika sätt. Detta

14

Daniel Tolomanoski 870308-4031

leder så småningom till en utjämning och gradvis minskning av miljöförstöringen och således en

böjd EKC enligt teorin. I kurvan nedan illustreras dessa olika utvecklingsfaser.

Figur 2: En Miljökuznetskurva som visar utsläppens upp- och nedgång från förindustriell- till

post industriell ekonomi.

I en mer utvecklad ekonomi förbättras ofta den input i form av material eller komponenter som

används i industrin, även effektiviteten i produktionen tillsammans med förbättrad

avfallshantering gör att miljöförstöringen per enhet som produceras blir lägre. (Stern, 2003)

Stern (2003) tar även upp att utbildning och medvetenhet är underliggande variabler till att EKC

böjs.

Stern (1998) tar också upp det faktum att EKC ser annorlunda ut för ett land än för världen.

Många gånger leder tillväxt till omläggningar inom industrin som gör att råvaruproduktionen och

de farliga utsläppen inte försvinner utan snarare flyttas till andra delar av världen. Handeln

innebär att utvecklingsländer specialiserar sig på råvaruproduktion och tung industri medan

OECD-länder förfinar varor och arbetar mer kunskapsteknologiskt. (OECD är alltså en

organisation mellan länder som ska främja ekonomiskt samarbete och utveckling.) Detta gör att

15

Daniel Tolomanoski 870308-4031

EKC kan böjas i ett land (OECD-landet) men utsläppen har reellt sätt inte minskat utan snarare

bara förflyttats utomlands. Stern argumenterade att detta i det långa loppet ändå är en positiv

utveckling och att det slutligen inte kommer finnas något land kvar att flytta de kraftiga utsläppen

till och vi kan då få erfara ett globalt EKC som böjs. (Wang, Han, & Kubota, 2016)

Majoriteten av studierna av Miljökuznetskurvan har, med undantag för koldioxidutsläpp,

uppskattats med användning av utsläppsdata för vissa eller de flesta OECD-länder eller annan

sorts data för en mängd städer främst i de utvecklade länderna. Dessa återgångar visar vanligtvis

vändpunkter dvs. intäkterna ovan med föroreningar minskar väl inom provet. Intressant är att

beräknade vändpunkter för kol i Miljökuznetskurvan är vanligast långt över den maximala BNP

beloppet i provet. Något som enligt Stern et al (1998) kan påverka kurvan så att den böjer sig är

regleringar och subventioner från statligt håll. Detta är enligt Stern framförallt när utsläppen har

en lokal påverkan som skapar incitament för förändring. (Wang, Han, & Kubota, 2016)

4. Resultat och analys

Efter ovanstående bakgrund, genomgång av teori och tidigare forskning samt metod så är vi nu

framme vid resultat och analysdelen där målet är att besvara denna uppsats forskningsfråga och

med hjälp av den teori- och tidigare forskning vi gått igenom, sätta in dessa resultat i ett större

sammanhang.

Hur har Kinas statliga arbete med att minska utsläppen av svaveldioxid fungerat? Vad har

det funnits för hinder respektive möjligheter?

16

Daniel Tolomanoski 870308-4031

4.1 Strängare lagar och policys, en möjlighet

Snabb industrialisering har banat väg för enorma ekonomiska framsteg för Kina. Men det har

också lett till allvarliga och farliga luftföroreningar. I Kina är den årliga ekonomiska förlusten

från både skador som uppstått på den ekologiska miljön och den mänskliga hälsan stor. Det har

beräknats att surt regn och svaveldioxid förorening tillsammans beräknats kosta den kinesiska

staten omkring 17 miljarder dollar årligen. För att förbättra miljö och hälsa har den kinesiska

regeringen etablerat ett miljöpolicy-ramverk innehållande en uppställning av miljöpolicys

inbäddade i olika nationella lagar och miljömål som är beskrivet i olika femåriga planer. Dessa

olika planer är inte lag, men beskriver ekonomiska, sociala, och miljömål som är ålagt genom

överenskommelser, prestationer eller existerande lagar. När den kinesiska staten började med den

sin första femåriga plan innebar detta att den centrala regeringen etablerade svaveldioxid utsläpps

minskningsmål för regionerna i landet. Till en början så var dessa mål till stort sett en målsättning

och inte strikt verkställda. Den centrala regeringen satte senare hårdare kontroller och en

strängare lag om svaveldioxid i sina femårs planer som gav framgångsrika resultat. I den sista

fem årig planen som landet gjort inkluderade detta olika politiska instrument som innehöll

bindande avtal med provinsiella guvernörer och chefer av stora statsägda kraft företag. Även ett

modifierat utvärderings system för regerings officiella, politiska och ekonomiska incitament,

effektivitetsrevision och starkare tillämpning av existerande lagar av den centrala regeringen

tillämpades. Dessutom tillkom i de fem årige planerna, att den centrala provinsiella och den

lokala regeringen började använda olika instrument för att implementera olika sorters politik och

program på 1990- och 2000-talet för att kontrollera svaveldioxidutsläpp från stora industriella

anläggningar. Denna politik etablerade ett ramverk för miljöskydd i Kina. Generellt sett var

denna politik designad på den centrala regeringsnivån och implementerad och verkställd på den

lokala nivån av miljöskyddets skydd byråer. (Naughton 2006)

Genom dessa policyer arbetar Kina ännu idag aktivt med att minska utsläppen. Detta kan kopplas

till Stern (2003) som tidigare har nämnts i teorikapitlet. Han tar upp att satsningar inom miljö i

form av t.ex. ökade miljöutgifter eller förbättrade regleringar av olika slag påverkar

Miljökuznetskurvan i en positiv riktning. Vi ser här hur Kina på olika sätt arbetar strukturellt med

miljöföreskrifter och regleringar såsom Stern (2003) menar ofta följer av att ett land uppnått en

viss ekonomisk nivå.

17

Daniel Tolomanoski 870308-4031

4.2 Nya utsläppslagar och ökade regleringar ger effekt

Under det senaste årtiondet har regeringen i Kina vidtagit åtgärder för att skära ner på utsläppen

av svaveldioxid. I en ny studie som gjorts i Kina beräknas det att utsläppen av svaveldioxid

minskade från 2005 till 2011. Kinas beroende av kol som bidragit till den höga andelen

svaveldioxid som kom ut i luften.

Snabb industrialisering och urbanisering har tagit miljoner av kinesiska medborgare ut från

fattigdom. Men eftersom inkomsten ökar, emigrerar folk till urbana områden och exporten ökar

efterfrågan för energi som hela tiden växer. Idag är Kina världens största energikonsument och

energiefterfrågan förväntas att fortsätta växa snabbt ända in på 2030-talet. Ett resultat av

urbaniseringen, industrialiseringen och ökad energikonsumtion, luft föroreningarna i många

kinesiska städer överstiger båda nationella standards och internationella riktlinjer. I ett försök att

förbättra luftkvaliteten, Kinas centrala, provisoriska, och den lokala regeringen har implementerat

en politik och program för att reducera utsläpp som bidrar till luftkvalitets problem. Många av

regeringens ansträngningar är fokuserade på att minska koldioxidutsläppen, eftersom de

förorenade ämnena bidrar till både omgivande luftföroreningar och surt regn. (Naughton, 2006)

Detta resulterade i att Kina introducerade strängare utsläppslagar vilket ledde till att utsläppen av

svaveldioxid minskade från energisektorn.

För närvarande ägnar den kinesiska regeringen ner mer uppmärksamhet åt att skydda luft och

vattenkvalitet eftersom dessa är nära relaterade till människornas hälsa. Sedan år 2005 har Kina

börjat kontrollera sina utsläpp av svavelbärande föroreningar, speciellt svaveldioxid från

kolkraftverk och industriella anläggning som använder sig av fossila bränslen. År 2007 beslöt det

statliga rådet i Kina att en utfärdad omfattande arbetsplan för energibesparingar och åtgärder för

att minska såväl svaveldioxidutsläpp och kemiska syreförbrukningar som på engelska står för

”Chemical Oxygen Demand” (COD). Trotts detta har man enligt data som man hämtat från

organisationen ”China Environmental Statistical Bulletin in 2009” kunnat konstatera att 258

städer däribland de 488 övervakade städerna hade lidit av surt regn som innehållit svaveldioxid

som motsvarade omkring 53 % av alla övervakade städer. Den fortsatta negativa trenden av

föroreningar i atmosfären som till mestadels drabbat de centrala och östra delarna av regionen har

fått allt fler invånare att ifrågasätta regeringens utsläppsreformer och tvingat landet att på allvar

börja arbeta för att tackla miljöproblemen. (Zhao, Deng, Huang, Kwan, 2017)

18

Daniel Tolomanoski 870308-4031

I Kina utgör kol omkring 70 % av Kinas energikonsumtion. Det är alltså den höga tillväxten i

Kinas ekonomi som bidragit till ökade svaveldioxidföroreningar genom nuvarande

energianvändnings system. Halten svaveldioxid samt intransporten av den har dock i flera länder

minskat de senaste årtiondena och det beror bland annat på internationella överenskommelser om

hårdare lagstiftning om rening av utsläpp. Svaveldioxidutsläpp bidrar till omkring 25% av det

globala utsläppet av svaveldioxid i Kina och 50% av utsläppen i Asien. Sedan år 2000 har Kina

med hjälp av den s.k. ISOD metoden som mäter svaveldioxidpartiklar i luften, kunnat reglera och

mäta luftföroreningarna. Denna viktiga komponent har hjälpt kontrollanter att kontrollera

utsläppen av industrier med hög andel svaveldioxidutsläpp att följa de regler och riktlinjer för

utsläpp som företag skall hålla enligt kinesisk lag. (Zhao, Deng, Huang, Kwan, 2017)

I ovan nämnda text tas flera åtgärder upp rörande Kinas arbete med att minska

svaveldioxidutsläppen. Kina har minskat den negativa utsläppstrenden och på så sätt böjt

Miljökuznetskurvan i en positivare riktning. (Naughton, 2006) De ökade kontrollerna av just

svaveldioxid skulle kunna kopplas till det faktum att svaveldioxiden enligt Wang, Han, & Kubota

(2016) har en tydlig lokal påverkan som stärker människor medvetenhet och därigenom utlöser

krav på regleringar. Människor medvetenhet är en av de underliggande variabler som Stern

(2003) menar kan vara med och indirekt påverka EKC i nedåtgående riktning.

En annan viktig aspekt som Stern (2003) tar upp när det gäller minskade utsläpp är kopplingen

till teknologi och innovationer. ISOD-metoden som nämn ovan är ett bra exempel på detta då den

kunnat användas för att reglera och mäta luftföroreningar. Vi ser här hur teknologisk framväxt

kan gynna miljön och påverka EKC kurvan.

4.4 Lokalt fokus och korruption, hinder i miljöarbetet

Enligt en rapport från China News sade en miljövårdare i Kina anonymt att miljöproblemen som

orsakats av luftföroreningar i Kina redan nu är ohanterliga. I Kina bedöms idag många saker

genom effektivitet, vinst och prestationer. Det är därför många lokala ledare bara fokuserar på

prestationen under sin tid vid makten, vilket i sin tur resulterar i iver efter kortsiktiga framgångar

och snabba vinster. De långsiktiga konsekvenserna blir därför katastrofala. I verkligheten står

tillfälliga ekonomiska vinster aldrig i proportion till den enorma mängd av de pengar som krävs

för att åtgärda skadorna på miljön. En miljöinspektör från SEPA som står för (State

Environmental Protection Administration) hade sagt att de lokala myndigheterna har lagt hinder i

19

Daniel Tolomanoski 870308-4031

vägen för upprätthållande av miljölagstiftningen. Om en miljöinspektör skulle vägra lyda sin

överordnades order finns det två möjliga konsekvenser. Den första konsekvensen är att om den

anställde har otur förlorar han sitt jobb. Om den anställde skulle ha tur så förflyttas han till en

annan enhet. En lydig miljöinspektör kan antingen göra ingenting eller ta emot mutor och strunta

i rättvisan. Det finns därför ingen som kan förneka att upprätthållandet av miljölagstiftningen har

paralyserats av det rådande systemet. Detta är en aspekt som gör att Kina inte riktigt alltid jobbar

för att böja Miljökuznetskurvan och den negativa trenden fortsätter att hålla i sig. (Naughton,

2006)

Det finns en statliga kinesisk miljöorganisationen som heter MEP som står för (Ministry of

Environmental Protection) som enligt lag är skyldig att implementera nationella miljölagar.

Dessa faller de under dubbel ledning som innebär att de är övervakade av både regeringen i Kina

och av lokala kinesiska kommunala regeringar. De lokala regeringarna som ofta är korrupta

förser mycket av MEPs budget, personal, förvaltning och andra resurser, kontorsutrymme, hus,

fordon, och därför har de ofta större influenser än just MEP. På grund av bemanning och

resursbegränsningar och motstridiga prioriteringar var MEPs implementation och tillämpning av

miljölagarna ofta motsägande till en början. Lokala regeringar prioriterade ofta ekonomisk

utvecklings mål över miljömål vilket resulterade i utsprid bristande iakttagande av reglering av

svaveldioxid. Men mer nyligen har hursomhelst landets lagar skärpts och många aspekter av

miljöstyrningen har förbättrats. Inte bara bättre miljölagar har skapats utan även

marknadsbaserade instrument och teknologi har banat vägen för framgångar för landet när det

gäller att minska svaveldioxidutsläppen. (Naughton, 2006)

4.5 Satsning på grön energi, en möjligt som utmanar

Kina är världens största producent av grön energi såsom vattenkraft, solenergi och vindkraft.

Trots detta har klimatrapporten China’s National Climate Change Programme konstaterat att en

väldigt liten åtgärds del av de resurser som landet är berett att satsa på grön energi är

otillräckliga. Detta i förhållande till det klimathot Kina står inför. Ändå är Kina med i den

internationella förhandlingsprocessen om klimatförändringar som ger ett hopp om förändring av

landets miljö. Mycket lite av det ekonomiska överskottet har dock investerats i miljöarbete.

Kolkonsumtionen är svår att förändra på kort sikt eftersom det krävs stora reformer och mycket

kapital som kommer ta tid att etablera. På grund av det stigande behovet av energi i den kinesiska

20

Daniel Tolomanoski 870308-4031

ekonomin har man redan förbrukat hälften av Kinas totala kolreserver. De resurser som landet

måste lägga för att förvandla Kina till ett miljövänligt samhälle är stora. Det är därför landet

fortsätter med sitt kolberoende som medför luftföroreningar och surt regn och som har haft och

kommer ha en mycket negativ inverkan på Kinas ekonomiska tillväxt på sikt. (Kalaugher, 2013)

4.6 Miljöregleringar och teknik kopplat till Miljökuznetskurvan

Luft och miljöföroreningar som är orsakade av svaveldioxidutsläpp är frågor som väcker

omfattande oro runt om i världen. Den existerande forskningen om samband mellan dessa

områden fokuserar bland annat på två områden. Det första området handlar om förhållandet

mellan svaveldioxidavfall och ekonomisk tillväxt. Tidigare studier har uppmärksammat att

relationen mellan de flesta föroreningarna och inkomsterna per person tenderar att följa

Mljökuznetskurvan. Denna hypotes föreslår att det finns ett inverterat U-format samband mellan

miljöns förfall och inkomst per person, vilket tidigare konstaterats i teorikapitlet. Detta innebär

beträffande svaveldioxiden att miljöförstöring på detta område först har ökat samtidigt med en

höjning av inkomsterna per person. Nu ser vi dock (i detta fall i Kina) tendenser på att

brytpunkten på Miljökuzetskruvan har passerats angående svaveldioxid, vilket innebär att

framtida inkomstökningar kan göra det möjligt att få bukt med vissa av de miljökonsekvenser

som kommit framförallt under tidigare stadier i den ekonomiska utvecklingen. (Wang, Han,

Kubota, 2016)

Det andra området involverar de faktorer som påverkar svaveldioxidutsläpp. Ytterligare

nedbrytning av Miljöuznetskurvan visar att påverkan av svaveldioxidutsläpp till stor del har sitt

ursprung från ekonomisk aktivitet, ekonomisk struktur och teknologi.Tillväxten av ekonomisk

aktivitet leder ofta till konsumtion av stora energiresurser medan förändringar i industriella

strukturer och tekniska framsteg kan minska miljöföroreningar. Till exempel så upptäckte

miljöprofessorn A. H Cheng att nedgången i Kinas industriella svaveldioxidutsläpp mellan

perioderna 1998-2008 huvudsakligen berodde på att man hade en förbättrad teknik att tackla

föroreningarna med. Efter det att ett land har utvecklats till en viss nivå, börjar folk alltmer

efterfråga miljökvalitet, regeringens ekonomiska resurser och formering av mer effektiva miljö

regleringar som i slutändan kommer förbättra miljökvaliteten. Detta gör alltså att

Miljökuznetskurvan böjs och Kina går mot en positiv miljövänligare strategi. Det tredje området

21

Daniel Tolomanoski 870308-4031

handlar om inflytande svaveldioxidavfall som drabbar miljön och den mänskliga hälsan.

Svaveldioxidutsläpp kommer direkt att påverka mänsklig hälsan på grund av att det ökar

dödligheten på grund av sjukdomar i andningsorganen och i hjärnan. Även det sura regn som

formats av svaveldioxidavfall har många negativa konsekvenser på Kinas miljö. (Wang, Han,

Kubota, 2016) Detta gör i sin tur att människor sätter tryck på beslutande organ att vidta åtgärder,

vilket som vi sett också böjer kurvan.

4.7 Kina i relation till tidigare forskning, en jämförelse med Sverige

Svaret på frågan varför Sverige lyckats bättre med att minska sina svaveldioxidutsläpp än Kina är

att man framförallt har lyckats med sin satsning av kärnkraft. Sedan tycker jag att den kinesiska

staten likt Sverige ska beskatta avgifter på industrins svaveldioxidutsläpp i en högre utsträckning.

Detta kommer göra att fabriker blir tvungna att använda sig av alternativa gröna källor. För de

befintliga fabriker som är absolut beroende av att använda olja och kol ska det finnas striktare

lagar på att det måste finnas installerade filter och reningsutrustning. Svaveldioxidutsläppen från

den kinesiska industrin kommer också minska kraftigt allt mer sedan om industrier som använder

olja med hög svavelhalt ersatts med olja med lägre svavelhalter samt utav biobränsle. Ett annat

alternativ skulle också kunna vara att Kina förlägger dessa tunga industrianläggningar till glest

och avlägsna regioner i landet så att urbana områden inte drabbas av svaveldioxidutsläppen på

samma sätt. Detta skulle kunna innebära att den rurala miljön tar större skada men det skulle göra

att betydligt färre människor drabbas av de hjärt- och kärlsjukdomar som är kopplade till just

svaveldioxidutsläppen.

4.8 Kina i relation till tidigare forskning, en jämförelse med USA

Genom att införa strikta gröna skattereformer som man gjort i USA tror jag på att man skulle

vända trenden att släppa ut för stora kvantiteter svaveldioxid. Det skulle därmed bli för dyrt för

de förorenande kol industrierna att släppa ut för mycket svaveldioxid. Precis som det var i USA

tidigare, så kommer kol som finns i överflöd i Kina att vara en billig energi källa som landet

kommer att tillförlitliga sig på lång sikt. Det kommer enligt mig dessvärre att krävas att kolet i

Kina minskar i kvantitet och blir dyrare för att landet ska överväga att bryta sitt kolberoende och

sluta bygga nya industriella kolanläggningar. De enorma summor kapital som svaveldioxiden

slukar genom att förstöra miljön och människors hälsa har enligt de flesta tillförlitliga källor som

jag hämtat min information från gjort att Kina arbetar med att böja Miljökuznetskurvan.

22

Daniel Tolomanoski 870308-4031

5. Sammanfattning och förslag på vidare forskning

Kina är det land i världen som står för mest svaveldioxidutsläpp i hela världen. Det släpps ut

dubbelt så mycket som den andra största utsläpparen USA och svarar för nära en fjärdedel av alla

totala globala utsläpp som görs i världen. Denna utsläppstrend ökar hela tiden. Detta samtidigt

som länder världen över lyckas minska sina utsläpp. Det är enligt mig bra att Kina börjat bry sig

om att minska sina svaveldioxidutsläpp och genomför reformer. Det som oroar mig och

omvärlden är att Kina ändå bara fortsätter bygga mer kolkraftverk än något annat land. Det stora

problemet är att Kina har en sådan stor befolkning att det behövs mycket stora mängder

förnyelsebar energi att det tar tid att genomgå en förändring. I mitt tycke borde det byggas

mycket mer kärnkraftverk för att på sikt kunna avveckla kolkraftverken. Kina är världens största

producent av grön energi såsom vattenkraft, solenergi och vindkraft men detta är inte tillräckligt.

Som dagsläget är i landet skulle det ta många år innan dessa alternativa källor vore tillräckliga för

att förse den stora kinesiska befolkning med denna typ av grön energi (Naughton, 2006).

Så länge Kina bygger kolkraftverk för att på sikt kunna främja sin tillväxt kommer ingen

tillräcklig förändring att ske. Den rådande korruptionen har helt klart varit ett påtagligt hinder.

Eftersom att det inte alltid finns pålitliga rapporter som miljöinspektioner lämnar så är det svårt

att göra en ärlig bedömning om det går bättre eller sämre med svaveldioxidutsläppen eller inte.

Men enligt mig finner jag att de femåriga policyer som är reglerade av varje kinesisk region är

mer trovärdiga eftersom här får varje region chansen att kunna stämma sina kontrollanter om det

visar sig vara för höga halter av svaveldioxid. Med hjälp av COD systemet som tidigare nämnts

så kommer varje region i Kina att kunna sätta press på industrier att minska sina utsläpp och

tvinga dem installera de filter som behövs enligt den nya kinesiska lag som har etablerats för att

minska svaveldioxidutsläppen (Naughton, 2006). Denna typ av förändringar i form av såväl

politiska och teknologiska som strukturella åtgärder visar på att Kina, trots hinder i form av

korruption och hög kolkonsumtion, gör stora framgångar på miljöområdet. Dessa förändringar

pekar också mot att staten Kina, med tryck på sig från såväl civilsamhälle som internationells

samfund, startat flera processer vars drivkrafter böjer Kuznetskurvan i rätt riktning. En riktning

som i slutändan gynnar både miljön och människors hälsa.

23

Daniel Tolomanoski 870308-4031

6. Referenslista

6.1 Litteratur och artiklar

Brandt, Loren och Rawski Thomas G. (red). 2008. China’s great economic transformation. New

York: Cambridge University press.

Bryman, Alan. 2001. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Uppl. Solna: Liber.

Naughton, Barry. 2006. THE CHINESE ECONOMY. Massachusetts: Institute of Technology.

Napoleoni, Loretta. 2011. MADE IN CHINA. 1. Uppl. Stockholm: Leopard förlag.

Ljunggren, Börje. 2008. KINA VÅR TIDS DRAMA. 2. Uppl. Stockholm: Hjalmarson & Högberg

Stern, D. 2004. The Rise and Fall of the Environmental Kuznets Curve. Rensselaer Polytechnic Institute, Troy, NY, USA

6.2 internet

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/04/sverige-och-kina-ingar-avtal-om-

klimatsamarbete/

http://www.epochtimes.se/kinas-utslapp-av-svaveldioxid-hogst-i-varlden/

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921800904001570

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305750X04000798

http://environmentalresearchweb.org/cws/article/news/52706

24

Daniel Tolomanoski 870308-4031

http://www.economist.com/news/briefing/21583245-china-worlds-worst-polluter-largest-

investor-green-energy-its-rise-will-have

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1467146

http://news.ubc.ca/2016/02/12/poor-air-quality-kills-5-5-million-worldwide-annually/

Goulder, Lawrence H (2000) Economic Impacts of Environmental policies

http://www.nber.org/reporter/spring00/goulder.html

Holmström, Christian (2017) Svaveldioxid

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Miljo/Utslapp-i-Sverige/Svaveldioxid/

Brown, M, Li, Y, Massetti, E, & Lapsa, M 2017, 'U.S. sulfur dioxide emission reductions:

Shifting factors and a carbon dioxide penalty', The Electricity Journal, 30, pp. 17-24,

ScienceDirect, EBSCOhost, viewed 3 May 2017.

HE, L, & OU, J 2016, 'Taxing sulphur dioxide emissions: A policy evaluation from public health

perspective in China', Energy & Environment, 27, 6/7, pp. 755-764, GreenFILE, EBSCOhost,

viewed 3 May 2017.

Ferm, M, & Hellsten, S 2012, 'Trends in atmospheric ammonia and particulate ammonium

concentrations in Sweden and its causes', Atmospheric Environment, 61, pp. 30-39, GreenFILE,

EBSCOhost, viewed 3 May 2017.

Wang, Y, Han, R, & Kubota, J 2016, 'Is there an Environmental Kuznets Curve for SO2

emissions? A semi-parametric panel data analysis for China', Renewable & Sustainable Energy

Reviews, 54, pp. 1182-1188, GreenFILE, EBSCOhost, viewed 3 May 2017.

Zhao, X, Deng, C, Huang, X, & Kwan, M 2017, 'Driving forces and the spatial patterns of

industrial sulfur dioxide discharge in China', Science Of The Total Environment, 577, pp. 279-

288, ScienceDirect, EBSCOhost, viewed 3 May 2017.

25

Daniel Tolomanoski 870308-4031

Liu, X, Lin, B, & Zhang, Y 2016, 'Sulfur dioxide emission reduction of power plants in China:

current policies and implications', Journal Of Cleaner Production, 113, pp. 133-143, Business

Source Complete, EBSCOhost, viewed 3 May 2017.

Shin, S 2013, 'China's failure of policy innovation: the case of sulphur dioxide emission trading',

Environmental Politics, 22, 6, pp. 918-934, Political Science Complete, EBSCOhost, viewed 3

May 2017.

https://www.vasa.abo.fi/users/geklund/Hemsida%20dokument%202016-17/Litteraturstudie

%205.9%2016.pdf

http://feber.se/samhalle/art/359235/luften_r_katastrofdlig_i_kina/

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Svaveldioxid-till-luft/

http://www.livestrong.com/article/317156-the-health-risks-of-sulfur-dioxide-in-dried-fruits/

http://isecoeco.org/pdf/stern.pdf

26