Magasinet Borås

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORÅSAnnons Annons

frAmtidens textilA teknik

en textilstAd på väg

den välkläddA stAden

I Borås är gränsen mellan textilier och modern teknik på väg att suddas ut.

Vi gör en resa från A till B. Via logistik-forskning och stora framsteg.

Varför kommer så många klassiska svenska herrklädesmärken från Borås?

Ett mAGASIN Om tExtILStADEN BORÅS. Om möjLIGHEtER, FRAmGÅNGAR, INNOVAtIONER OcH NyA pERSpEktIV.

mEDFöLjER SOm BILAGA I DAGENS INDuStRI I SEptEmBER 2011

2


vArför?

Det här magasinet handlar om Textilstaden Borås. Det handlar om möjligheter, framgångar, innovationer och nya perspektiv. Det handlar om framtiden och om människorna som skapar den.

Men det handlar också om traditioner och historia. Det handlar om människor som med stora idéer och små medel har satt Borås på världskartan. Och det handlar om människorna, företagen och idéerna som skapar framtidens textilstad.

Vi besöker Ljungbergs tryckeri där några av världens mest berömda textilier av Stig Lindberg och Josef Frank trycks och vi tittar in i framtiden hos supergasellföretaget Oxeon. Vi frågar oss varför så många av Sveriges främsta herrklädesmärken kommer från (och stannar i) Borås och tar reda på varför man forskar om logistik på Textilhögskolan.

Vi gör det för att vi är stolta. Och vi gör det för att vi vill visa att Borås inte är textilstaden, kulturstaden, handelsstaden eller entreprenörsstaden. Borås är allt det. Och mycket mer.

BoråsBorås AB är ett av staden och näringslivet i Borås samägt bolag.Bolaget har till uppgift att marknadsföra, sälja och aktivt verka för att

staden, genom aktiviteter och evenemang, upplevs som en attraktivdestinationsort med gott värdskap. Målet är ökad hållbar tillväxt till

nytta för medborgarna och näringslivet i Borås.

3


textilindustrin som blev en frAmtidsfAbrikFölj med till textilstaden som aldrig

försvann. men förändrandes.

frAmtidens textilA teknik I Borås är gränsen mellan textilier och modern

teknik på väg att suddas ut.

ljungbergs sätter färg på svensk designHos Ljungbergs textil trycks några av världens

mest klassiska och exklusiva tyger.

den välkläddA stAdenVarför kommer så många klassiska svenska

herrklädesmärken från Borås? Vi har svaret.

den företAgsAmmA designskolAnFölj med till ett textilt kunskapskluster där

akademi och näringsliv går hand i hand.

en textilstAd på väg Vi gör en resa från A till B. Via logistikforskning

och stora framsteg.

vävmässAn väljer boråsI september kommer mer än 10 000 vävintresserade

personer från hela världen till Borås. Vi berättar varför.

nordic fAbric fAir the nordic AwArd in textiles

show up fAshion AwArd

DEttA mAGASIN ÄR pRODucERAt AV syskonen brogren OcH gAlore mediA FöR boråsborås tme Ab

medArbetAre

ILLuStRAtöRidA brogren

SkRIBENtER:björn owen johAnssonerik sAlmonsonjohAn jArneving

FOtOGRAFER:olof händéndAnielA ferroAlexAnder ilic

StyLISt:cAlle kellgren

4

6

10

14

20

24

28

30

4

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORÅSAnnons AnnonsFoto: Stadsarkivet Borås

5


en lång historiATextil har alltid varit ett viktigt material. I tusentals år har människan använt tyger för att hålla sig varm och skyla sin kropp. Den moderna textilindustrin är betydligt yngre, men är ändå en historiskt stor och viktig industri. Inte minst för Borås och Sjuhäradsbygden. Sedan slutet av 1700-talet har man här förädlat och handlat med textilier och under 1900-talet var textilindustrin helt dominerande. Sveriges första mekaniska bomullsväveri anlades i Rydboholm, sydväst om Borås, 1834. Detta blev den första i en lång rad stora industrier som gemensamt förvandlade Borås till en handels- och textilstad. 1900-talets första hälft blev textilindustrins storhetstid, och Borås blev synonymt med mode och textil. Företag som Abecita, Almedahls, Eton, Oscar Jacobson, Borås Wäfveri och Amanda Christensen satte Borås och Sjuhäradsbygden på den textila världskartan.

slutet som blev en ny börjAnFör äldre boråsare är de bruna byggnaderna kring Fabriksgatan och Bryggaregatan synonyma med Algots, den svenska textilbranschens flaggskepp som i mitten av 1900-talet var Skandinaviens största tex-tilindustri och världsberömd för sin kostnadseffektiva och moderna produktionsteknik. På den tiden arbetade 70 % av boråsarna inom textilindustrin och när Algots tvingades i konkurs 1977 blev 3000 personer arbetslösa. TEKO-krisen hade kommit till Borås. Genom kraftig konkurrens från låglöneländer slogs stora delar av den svenska textilnäringen ut. De företag som inte försvann flyttade i många fall sin tillverkning utomlands. I mitten av 1900-talet sysselsatte den svenska textilindustrin cirka 114 000 personer. På femtio år, till år 2001, sjönk den siffran med 100 000 personer. Men textilindustrin är fortfarande en lönsam marknad och Sveriges textilexport är både betydande och imponerande. Faktum är att den i början av 2000-talet uppgick till 14,2 miljarder kronor, mer än Sveriges samlade export av popmusik, järnmalm och Absolut Vodka. Många tog den svenska textilindustrins död för given. Men de hade fel.

frAmtidens fAbrikerTextilindustrin försvann aldrig. Den förändrades. I Algots gamla lokaler ligger nu Textilhögskolan, en internationellt erkänd institution för utbildning och forskning kring textil. Här utbildas varje år textil-ingenjörer, designers och ekonomer i en världsunik miljö. Här finns en omfattande maskinpark och här sker också stora delar av den forsk-ning som kommer prägla framtidens textilindustri. Det handlar inte längre om trikå och trasmattor. I framtiden är det filter, skottsäkra västar, gardiner som lagrar ljus och tyg som läker sår som är textil-branschens utmaning. Samtidigt växer en ny stadsdel fram. I Simonsland skapas just nu ett centrum för mode- och textilbranschen där det textila arvet möter den världsledande forskningen. I de gamla lokalerna som tidigare har tillhört Svenskt Konstsilke skapas nu en framtidens spelplan på tusentals kvadratmeter. Snart ska både Textilhögskolan och Textilmuseet flytta till Simonsland, och en lång rad företag inom branschen väntar på att få flytta in. Här, i det gamla fabrikslandskapet, kommer framtidens textilforskning och modedesign födas. - Att ändra en detaljplan från industriområde till stadsdel med blandade verksamheter är inte gjort i en handvändning, säger Hanna Lassing, projektledare för Simonsland. Det gäller att kunna vara flexibel, tänka nytt och ha ett tajt samarbete för att lyckas. Det har vi haft och detaljplanen för det nya Simonsland är till och med nominerad till Sveriges Arkitekters planpris. Även om de gamla textilindustriernas maskiner inte längre bullrar bland Borås tegelbyggnader så slår historiens vingslag taktfast. Var man än går reser sig de stora byggnaderna: färgerierna, väverierna, syfabrikerna och spinnerierna. De skvallrar om fornstora dagar och lovar en spännande framtid.

textilstaden borås kan uppfattas som en tämligen anspråkslös plats, lätt att förbise längs riksväg 40, sex mil öster om göteborg. men den som vid rätt ögonblick sneglar åt höger kan från stadsmotorvägen se ett stort brunt tegelkvarter, ett monument över

forna dagars textilindustri och samtidigt ett bevis för dess fortlevnad.

tExtILINDuStRIN SOm BLEV EN

FRAmtIDSFABRIk

6


Smart textiles

FRAmtIDENS tExtILA tEkNIk

gardiner som lyser upp mörka rum, kläder som mäter ekg, ph-neutrala och återfuktande barnkläder, hockeyklubbor av kolfiberväv och väskor

som ändrar färg när mobiltelefonen ringer. det låter som science fiction men är i vissa fall redan verklighet.

7


textilier är inte bara tyg, kläder och traditionella produkter. Tvärt om. I Borås är gränsen mellan textilier och modern teknik på väg att suddas ut. Det märks inte minst på Textilhögskolan där mycket forskning pågår inom ramarna för Smart Textiles, ett forsk-ningsinitiativ, delvis finansierat av Vinnova, med målet att hitta och utveckla framtidens textila produkter. I Borås finns i dag ett internationellt erkänt kluster av textil- och konfektionsföretag som i samarbete med Smart Textiles ges möjlighet att knyta kontakt med företag i andra branscher. Målet med Smart Textiles är att främja tillväxt, stärka den internationella konkurrenskraften och skapa nya arbetstillfällen i regionen. Det görs genom en behovsstyrd forskning där företag får hjälp av forskare att övervinna problem, hitta nya lösning-ar och tillsammans skapa det som kommer att bli framtidens textilier. Men här bedrivs också förutsättningslös och nyskapande grundforskning. Bland de idéer, lösningar och produkter som redan finns kan nämnas gardiner som ger ljus, tyger som absorberar ljud, textilier som mäter puls och immunförsvar, vantar med mikrofonelement, madrasser med sensorer, kylande kläder, värmande plagg och armering av betong. I vissa fall finns de på ritbordet eller som prototyper. I andra fall handlar det om fullt utvecklade produkter. Linda Worbin är ansvarig för den del av Smart Textiles som heter Design Lab och arbetar med experimentell designforskning. Hon har arbetat med grundforskning inom ramen för projektet och hon visar upp en bit tyg som med hjälp av en dator plötsligt ändrar färg. I framtiden kanske våra kläder fungerar på samma sätt, säger hon. - Framtidens modedesigners kanske i huvudsak arbetar med att ta fram nya mönster och färger som vi konsumenter kan abon-nera på. Jag tror att vi kommer se textil som en mjuk hårdvara. Istället för att köpa nytt kan vi programmera om våra textilier och kläder för att ge dem nya utseenden. Den forskning som Linda och hennes kollegor vid Textilhögskolan bedriver har inte alltid en specifik produkt eller ett avgränsat använd-ningsområde i åtanke. Snarare fokuserar den på att undersöka hur

långt gränserna för framtidens textilier går att förflytta. Vilka nya funk-tioner och användningsområden kommer framtidens textiler att få?

medAn smArt textiles vid Textilhögskolan i Borås övervinner problem, hittar nya lösningar och hela tiden förflyttar gränsen för textil teknik finns det företag som med stor framgång redan använder ny teknik. Ett av dem är Oxeon som tillverkar kolfi-berväv med en helt unik teknik. - Vår produkt heter TeXtreme® och den består egentligen av två delar, säger Christian Borg, marketing manager på Oxeon. Dels kan vi sprida kolfibergarn så att det blir extremt tunna platta band, och dels har vi den teknik som krävs för att man ska kunna väva ihop dessa band. Tekniken som Christian Borg beskriver är världsunik och

mycket framgångsrik. Kolfiber är ett lätt material med många fördelar, och med Oxeons teknik utnyttjas råmaterialet på ett nytt sätt. Och inspirationen kommer från klassiskt väveri. - Kolfiber är generellt ett material med väldigt hög

prestanda. Man ersätter andra material med kolfiber för att det är betydligt lättare och starkare. Med vår teknik blir materialet ännu lättare och i många fall även ännu starkare. Det vi producerar är bland det absolut bästa kolfibermaterialet som finns på marknaden, säger Christian Borg. Oxeons historia är en ren framgångssaga. I slutet av 90-talet utvecklade Nandan Khokar, i dag även doktor vid Högskolan i Borås vid sidan av sitt jobb som R&D Manager på Oxeon, ett flertal nya tekniker för att väva i olika material. Han letade efter ett sätt att kommersialisera den nya tekniken att väva med band men hittade inte rätt förrän han träffade Henrik Blycker och Andreas Martsman, i dag VD och vice VD i Oxeon, på Chalmers entreprenörskola. - Tillsammans undersökte man var tekniken kunde användas som bäst och fann att kompositbranschen, och då främst kolfiber-komposit, var ett givet område. Därefter startade de Oxeon 2003. - Eftersom det då handlade om ett helt nytt material och en helt ny teknik så var det ingen som visste om vad TeXtreme® var och initialt handlade det mycket om att visa upp materialet och visa på

“Man ersätter andra material med kolfiber för att det är betydligt lättare och starkare. Med vår teknik blir materialet ännu lättare och i många

fall även starkare.”

>>

8


Smart textiles

att det finns samt beskriva hur det fungerar och förklara varför det är bättre än andra material på marknaden. Christian Borg beskriver en lång utvecklingsprocess, dels för att introducera ett helt nytt och okänt material på marknaden, och dels för att skapa de tekniska förutsättningarna för massproduktion. - Det finns inga standarmaskiner alls för den här tekniken, utan alla våra maskiner är specialbyggda. Från början hade Nandan Khokar en idé - så här ska maskinen se ut - som var väldigt detaljerad och den idén utvecklades sedan till den första verkliga maskinen. I dag har vi förstås egna maskintekniker och betydligt fler maskiner. Men vi utvecklar hela tiden maskinerna och tillverkningsprocessen för att göra den mer effektiv. All tillverkning sker i de lokaler som Oxeon delar med FOV Fodervävnader i Borås dit de flyttade från Göteborg 2007 och där de har drygt 40 anställda. Det finns inga planer på att lämna textilstaden. - Vi flyttade hit dels för att det här fanns den typ av lokaler som vi behövde, och dels förstås därför att kunskapen kring textil teknik och vävning finns här. Den har vi oerhört stor nytta av och för oss var det en självklarhet vilja bli en del i det kluster av textilföretag som finns här. Vi hade kanske kunnat etablera oss i en annan stad också, men det hade inte varit lika enkelt. - Vårt mål är att fortsätta växa i ungefär samma takt, och då kommer de här lokalerna bli för små. Vi skaffar kanske större lokaler i framtiden, men vi kommer alltid stanna kvar i Borås. Oxeons stora framgångar är mätbar, och 2010 utsågs företaget av Dagens Industri till Årets supergasell, en utmärkelse som ges till det snabbast växande svenska företaget under fyra år. Den redovisade tillväxten: 3000 %! - Det är alltid en stor utmaning att växa så fort som Oxeon har gjort och det gäller ju att få in rätt personer som kan växa med före-taget och att man har den kapacitet som krävs för att kunna leverera. Men samtidigt har det hela tiden funnits en bra uppbackning från ägarna och tydliga gemensamma mål från ledningen vart företaget ska gå och vilka mål som finns. Eftersom tillväxtmålen har varit så tydliga var det oerhört glädjande att nå dessa och bli utsedda till Årets supergasell, det är förstås en väldigt hedrande utmärkelse, säger Christian Borg. På kontoret i Borås står vissa av de produkter som använder sig av Oxeons kolfibermaterial: bland annat en hockeyklubba, en surfbräda och skaftet till en golfklubba. Andra produkter, som exempelvis Formel 1-bilar ryms inte här.

- Flera av de produkter som bygger på vårt material i dag finns inom sport- och fritidsbranschen. Där finns bland annat hockey-klubbor, surfingbrädor, skaft till golfklubbor och paddlar som är tillverkade av TeXtreme®. Inom det här området har vi kommit väldigt långt, och det beror på att företag i den branschen ofta är snabba på att testa nya material. Christian Borg beskriver hur flygplansbranschen mycket väl kan vara nästa stora utmaning för TeXtreme®. Redan i dag finns flyplansutvecklare som konstruerar sina plan med Oxeons material och även om det hittills mest handlar om mindre flygplan tror Christian att hela flygplansbranschen på sikt kan ha nytta av ett lättare material med bibehållen eller förbättrad prestanda. - Sedan återstår att se hur bilbranschen utvecklas! Om de väljer att gå mot lättare material så kommer vår väv vara väldigt intressant. I dag används materialet huvudsakligen i Formel 1-bilar och där har det använts i flera år nu. De testar nya material väldigt snabbt och de vill alltid ha det bästa. I år använder en majoritet av F1-stallen vårt material i sina bilar. - Att vi arbetar ihop med olika F1-stall är väldigt bra för vårt eget varumärke. Oavsett hur insatt man är i F1 så vet ju alla att det är en sport som ställer oerhört höga krav på teknik och material. Att de väljer våra material framför andra är en kvalitetsstämpel i sig. Den teknik som Oxeon har utvecklat och använder är inte direkt knuten till kolfiberkomposit. Redan i dag experimenterar man med olika material och vävar. - Vävtekniken går att använda på vilket material som helst inom kompositbranschen, men kolfiber var det som passade bäst att börja med. Men vi undersöker hela tiden hur man kan bredda teknikens användningsområde. Allting vi gör är kunddrivet, och anledningen till att vi testar andra material är helt enkelt därför att våra kunder efterfrågar det. Vi får frågan och undersöker då om det är möjligt, säger Christian Borg. Materialets egenskaper kan varieras på flera olika sätt. Bland annat genom att använda olika sorters kolfiber vid tillverkningen. - Olika kolfiber har olika mekaniska egenskaper. Vissa är extra styva, andra är bättre på andra parametrar. Råmaterialet påverkar hur slutprodukten blir, och tillsammans med andra parametrar såsom bandbredd, riktning på banden, vikt på väven, etc. kan kunden få en skräddarsydd lösning som passar den aktuella produkten bäst. Det är svårt att hitta några egentliga nackdelar med TeXtreme® och även om materialkostnaden är lite högre så är det i de allra flesta

9


fall värt den investeringen om man ser till materialets prestanda och låga vikt. - Materialkostnaden är lite högre i och med att vi gör en lättare produkt, men eftersom våra kunder efterfrågar en lätt och hållbar produkt så kan de samtidigt höja priset. I slutändan tjänar de företagen pengar på ett lite dyrare material, helt enkelt därför att det är vad som efterfrågas. För produkter där vikten och prestandan inte är särskilt viktig så är kanske inte det högre priset motiverat.

Men så länge du behöver prestandan kommer du tjäna på det. Det är helt enkelt behovsstyrt. Framtiden för Oxeon och TeXtreme® ser precis lika ljus ut som de senaste fyra prisbelönta åren. Faktum är företagets material och teknik mycket väl kan sätta en ny standard i branschen. - Vi hoppas och tror att TeXtreme® kan bli det nya standard-materialet på kompositmarknaden.

“Vi hoppas och tror att TeXtreme® kan bli det nya standardmaterialet på kompositmarknaden.”

10


Ljungbergs sätter färg på svensk design

Stig

Lin

dber

g - M

elod

i

11


en färgstArk historiADe tryckta tyger som rullar ut ur den klassiskt klängväxtbeklädda tegelbyggnaden är kända över hela världen, men trots sin framgång är det få som känner till fabriken strax utanför Borås. Företagen har en historia som leder oss ändå till 1800-talet. - På den tiden kunde man i samhället se vilken färg som trycktes tack vare färgen på vattnet i Viskan, idag är miljöhänsynen en helt annan vill jag lova, säger Bibbi Nilsson, designkoordinator och en textil eldsjäl på företaget, när hon visar oss runt bland tygbockar, färgpigment och tryckschabloner. Mönster från alla de stora svenska mönsterkonstnärerna finns representerade i tryckmaskinerna. Legendariska mönster från storheter som Josef Frank, Stig Lindberg och Viola Gråsten trycks sida vid sida med morgondagens klassiker från till exempel Ernst Kirchsteiger och Bantie. Ett annat exempel i samma kaliber är ”Signerad Textil”, en textilkollektion skapad för NK:s textilkammare 1954. Astrid Sampe låg bakom det samarbete som nu femtio år senare känns modernare än någonsin. Genom att samla dåtidens främsta konstnärer inom olika branscher lyckades hon skapa en närmast odödlig kollektion. Genom att låta konstnärerna signera sina verk var tanken att höja textilkonstens status.

- Jag kan avslöja att vi alldeles snart även kommer trycka några av keramikern Lisa Larsson fantastiska mönster, berättar Bibbi Nilsson exalterat. Med även Lisa Larsson representerad i huset är det snart inte många klassiska namn som saknas. Att gå igenom fabriken och se alla färska mönster rulla igenom de gamla industrimaskinerna ger mycket mer än ett museibesök. Något som Bibbi Nilsson förstått och tagit fasta på. - Vi tycker det är väldigt viktigt att öppna upp fabriken och den textil- och kulturskatt vi faktiskt sitter inne på. Därför anordnar vi guidade visningar och olika öppet hus-tillfällen för att bjuda in allmänheten att njuta av det som faktiskt är min vardag. Det har kommit människor ändå från Japan, förklarar Bibbi Nilsson stolt.

en tuff brAnschMen allting har inte varit en skön ström av världsberömda namn och guidade visningar. Att vara en lokal textilproducent i Sverige är inte det lättaste och Bibbi Nilsson har fått se många vänner och konkurrenter antingen gå i konkurs eller flytta sin produktion österut. Nyckeln till framgång har enligt Bibbi Nilsson varit att hela tiden satsa på en

rydboholms textil och ljungbergs textil är två varumärken under samma ledning, tillsammans har de en lång historia och stark tradition. de arbetar med att trycka

många av de mest klassiska och exklusiva svenska tygerna. följ med till fabriken som sätter färg på svensk design.

Stig

Lin

dber

g - M

elod

i

>>

12


13


fantastisk svensk kvalité, en oklanderlig miljöhänsyn och personlig kundkontakt. Samarbetet med Svenskt Tenn som varat sedan mitten av 1900-talet är ett tydligt exempel på alla de tre ovan nämnda. - Det är en stor utmaning att få produktionen av detta vardagliga bruksföremål att fungera i Sverige - ett högkostnadsland. Tricket är att ladda produkten med mer än bara tråd och färg samt att sprida ut riskerna och jobba parallellt med flera olika marknader. En annan fördel med oss är att kunder kan komma och trycka relativt små kvantiteter, man behöver inte trycka tusen meter, säger Bibbi Nilsson medan vi ser Stig Lindbergs ”Melodi” tryckas i plantrycksmaskinen, 60 meter åt gången. Just ”Melodi” ligger Bibbi Nilsson extra varmt om hjärtat. När den lanserades blev den en sådan succé att företaget inte hann

producera nog för att ha den i lager under två år.- Så fort vi fick in en tryckning på lager var det redan intecknat och levererades ut till kunder samma dag, ett handtryckt linnetyg för cirka 1200 kr/m ute i butik. Det är verkligen härligt när man får till en riktigt hit. Framför allt gör det mig stolt att få delta i produktionen av en vara som många människor har ett starkt förhållande till. Fabriken i Rydboholm är en av de sista i Sverige av sitt slag, ett livs levande industri- och textilmuseum som varje dag levererar textilier som lyser upp hem och hus världen över. Man behöver inte ifrågasätta varför Bibbi Nilsson själv tycker att hon har världens bästa jobb.

14


Mode rep

Sk

jOR

tA

- e

to

n

15


DEN VÄLkLÄDDA StADEN

Marcus Bergman gör entré på ett kafé i centrala Borås klädd i jeans från Ralph Lauren och tröja från Lacoste. Sommarsolen steker utanför fönstret och han beställer citronsorbet. I den svenska modebranschen är han lika mycket entreprenör som tydlig profil och udda fågel. Att han kommer från, och är verksam i, Borås är inte någon slump. Här arbetar han i Eco Cotton Company som är en del av familje-företaget Bergman Textiles, föreläser på Textilhögskolan och driver ett flertal olika projekt, alla med textilier som gemensam nämnare. Han gör ett blygsamt intryck och hänvisar gärna till andra som ”har bättre koll”, men framstår ändå som ett vandrande uppslagsverk när det kommer till mode i allmänhet och herrkläder i synnerhet.

i kunskApens centrumVi sitter ett stenkast från Oscar Jacobsons huvudkontor, omgivna av fler textilföretag än vi kan räkna upp på rak arm. Även om Oscar Jacobson inte längre har någon tillverkning kvar i Borås så är det i kunskapen som företagets styrka finns, menar Marcus Bergman. Och kunskapen finns i Borås. - Om man ska sammanfatta varför jag tycker att det är bra att vara i Borås om man arbetar inom textilbranschen så beror det inte på att det finns några produktionsfaciliteter här, utan det beror på att kunskapen finns i Borås. Marcus Bergman beskriver hur all kunskap kring textil- och modeindustrin finns samlad i Borås. Här finns experter och flera

generationers kunskap inom alla tänkbara områden. Från råvaror till handel till distribution till knappar och broderi. Och mycket mer. - Frågan är om ett textilt centrum hade kunnat finnas i en större stad. Jag tror inte det. I städer av den här storleken så finns det en given möjlighet att knyta alla de kontakter som man behöver. Det, tillsammans med att kunskaperna finns kvar här, gör att företagen stannar. Att flytta sitt textilföretag från Borås är nog ingen bra idé. Daniel Björk kommer från Borås och är en av Sveriges mest inflytelserika modejournalister. Han är deputy editor för Bon Interna-tional och har arbetat för bland annat Svenska Dagbladet och Rodeo. Daniel Björk håller med om att det är den djupa och breda kunskaps-basen i Borås som är avgörande för textilstadens framgång och framtid. - Jag är övertygad om att även om industrier kanske dör ibland så finns kulturen och kompetensen ofta kvar i området. Borås har varit en handelsbygd under lång tid och sedermera centrum för TEKO-industrin. Lägg till det en av landets toppskolor inom modedesign och du har en infrastruktur och ett arv som skapar en bra grogrund.

trAdition och industriAliseringEtt av de äldsta och mest framgångsrika modeföretagen i Borås är kostymtillverkaren Oscar Jacobson. I drygt hundra år har de tillverkat herrkläder, och sedan 60-talet har de gjort det på ett nytt och modernt sätt. - Om man ser till kostymskrädderi så är märket Oscar Jacobson

eton, oscar jacobson, morris, cavaliere, ljung och oscar of sweden. det är tätt mellan boråsmärkena på varuhusens herravdelningar. vart och ett associeras

med hög kvalitet och bra design, men hur många vet var kläderna kommer ifrån?

>>

16


Mode rep

kO

St

ym

- o

sc

Ar

jA

co

bs

on

, S

kjO

Rt

A -

et

on

, S

LIp

S -

Am

An

dA

ch

ris

te

ns

en

17


väldigt gammalt men man hade sitt stora uppsving under 60-, 70-, och 80-talen då man gradvis införde mer industriella metoder i det klassiska skrädderiet, säger Marcus Bergman. Svenska skrädderier, och Oscar Jacobson i synnerhet, blev mycket framgångsrika tack vare nya industriella produktionstekniker, till exempel klistrade mellanlägg, och resultatet blev väldigt bra. Samtidigt byggde företaget upp en avsevärd kunskapsmängd, vilken man sedan har varit skicklig på att behålla inom företaget. Man hade vid den tiden ett flertal legendariska mönsterkonstruktörer och deras kunskaper har levt kvar. De italienska skrädderierna genomgick aldrig den industriella omvandlingen på 60-talet. Enligt Marcus Bergman beror det i första hand på att de inte hade råd. I dag är dock situationen annorlunda och modeföretag världen över, inklusive Oscar Jacobson, sneglar mot de italienska märkena för att inspireras. - I dagens modevärld så ser man ett väldigt vurmande för de klassiska skräddarmetoderna och väldigt många märken sneglar åt de okonstruerade italienska kostymerna. Men Oscar Jacobsons styrka ligger inte där, utan i att de kan hantera de industriella tillverknings-metoderna.

kvAlitet, design och hAndelBorås är inte i förstahand en modestad utan en textilstad. Här har kvaliteten och traditionen alltid varit viktigare än de för stunden rådande trenderna. Och historien har vid det här laget bevisat att god kvalitet lönar sig oavsett vad trenderna skriker efter. - Kvaliteten är det absolut inget fel på. Flera av Borås-märkena jobbar med väldigt bra textilproducenter, Oscar Jacobson har till exempel gjort kläder med material från italienska Loro Piana, säger Daniel Björk och förklarar hur fokus hos de traditionella herr-klädestillverkarna i Borås inte är att flytta fram herrmodets gränser och vara nyskapande. Istället bejakar man traditionen och den höga kvaliteten. Och ger kunden vad den vill ha. - Rent designmässigt är de inte det mest intressanta, vilket jag inte heller tror är meningen. Det är traditionellt och klassiskt och sett ur ett kundperspektiv är det troligtvis exakt vad som efterfrågas. Jag tycker definitivt de står sig bra i jämförelse med andra herrmärken på den internationella arenan som också har en liknande kund – som Boss, DAKS och Hackett till exempel. Balansgången mellan det kommersiella och den estetiska perfektionen är svår, menar Marcus Bergman, som gärna hade sett ett större risktagande hos märken som exempelvis Oscar Jacobson. - Det finns en ganska stor diskrepans mellan konstruktion och uttryck. När de nya teknikerna kom på 60- och 70-talet så skapade de också ett nytt, modernt uttryck. Det syns inte minst på 80-talets kostymer med sin väldigt hårda stil. Här lämpade sig de nya metoderna väldigt bra och där fanns en självklar samstämmighet mellan teknik och stil. Om man bortser från de kommersiella aspek-terna och bara ser det ur en estetisk synvinkel så skulle jag önska att detta bejakades tydligare. Men samtidigt så pratar hela modevärlden just nu om mjukt och klassiskt skrädderi.

Med ett varumärke som lovar, och håller, god kvalitet och en väl utvecklad distributionskedja har Oscar Jacobson i dag en extremt stark position i det svenska näringslivets garderob. Kanske kan de i framtiden utnyttja den positionen för att tänja på gränserna? - Just nu är idealet att det är ett gäng gamla gubbar som sitter i en källare i Brooklyn och syr ihop sina kostymer lite snett och fel, men det idealet kommer inte vara för evigt. Och vad kan då vara nästa ideal? Kanske kommer tekniken hamna i centrum, med nya material och nya egenskaper. Kanske ett mer futuristiskt uttryck? Där skulle Oscar Jacobson och liknande företag kunna gå i täten, säger Marcus Bergman.

från gånghester till hArrodsI Gånghester alldeles utanför Borås ligger Eton. Fast det riktiga Eton, alltså skolan i England från vilken, får man i alla fall anta, den svenska skjorttillverkaren har tagit sitt namn, ligger betydligt längre bort. Men om man söker efter ”Eton” på Google så dyker skjortorna upp på första plats. Det anrika engelska läroverket hamnar på plats två. - Möjligen vet folk att Oscar Jacobson kommer från Borås, men Eton tror jag det är få som förstår att det är baserat i Gånghester. Men det är heller inget som trumpetas ut. Jag misstänker att man velat ha en internationell känsla, snarare än en lokal, säger Daniel Björk. Etons stora internationella framgång visar på en viktig aspekt av textilstaden Borås - att den även är en viktig handelsstad. Vid sidan av kunskapen kring material och teknik finns ett genuint fokus på handel, varumärkesprofilering, logistik och distribution. Delar som är helt nödvändiga för att nå framgång på en marknad med stark konkurrens. - Rent generellt skulle jag säga att de traditionella herr-märkena från Borås har varit bra på att hitta en kund som inte är så trendkänslig utan som återkommer till märket om och om igen. När det gäller Etons skjortor så säljs de till affärsmän som inte är överdrivet modeintresserade - eftersom de då skulle köpa, säg, Dolce & Gabbana - men det gäller även för Oscar Jacobsson och Cavaliere. Det är ofta en stark målgrupp som dessutom är lojal – när de hittat ett märke de gillar återkommer de. De yngre märkena som Morris och Ljung spinner vidare på den här traditionen men eftersom yngre män i dag har ett starkare modeintresse och vågar ta ut svängarna mer känns de rent generellt lite mer mode. Även Marcus Bergman funderar över vad som gjort Etons skjortor till en storsäljare över stora delar av världen. Svaret visar sig inte ha någonting med tygkvalitet, design eller hantverk att göra. Tvärt om. - Skicklig distribution! Eton har varit oerhört duktiga på varumärkespositionering och har bra distribution i varuhusmiljö. Mycket av kunskapsmassan i Borås handlar också om textil handel: hur man skapar en bra distribution och ett starkt varumärke. Och där spelar Eton i en helt egen liga. Det finns nog inget modefö-retag som skapat sig en starkare position. Skjortorna i sig är bra, men allting runt omkring är mästerligt.

>>

18


Marcus Bergman förklarar hur avgörande det är med klädernas placering i butiksmiljö och atmosfären runt omkring, och inte minst, hur viktigt det är att personalen vet vad den talar om. Eton har med sina höga och iögonfallande trähyllor, bra belysning och kunnig personal gjort allting rätt. Att de dessutom bara gör skjortor - samt slipsar och accessoarer - ökar deras trovärdighet, säger Marcus Bergman. - Att de bara gör skjortor är ett tydligt tecken på att de vet precis vad de gör. De är helt dominerande när det kommer till business-skjortor och de har inte gett sig på att försöka göra byxor eller kostymer. De kan sin grej och de gör sin grej. Det skapar en trovärdighet i deras skjorta som exempelvis helt saknas i en skjorta från Hugo Boss. När man tänker på Eton så ser man en skjortfabrik framför sig. Så är inte fallet hos många andra märken där man tar för givet att produktionen är outsourcad. Exempelvis kan man köpa ett par skor från Ralph Lau-ren och veta att det är Crockett & Jones som har tillverkat dem. Samma sak med en klubb-blazer från Ralph Lauren, där vet man att det är Corneliani som har tillverkat den. Det är ingen hemlighet, de redovisar detta helt öppet, men Eton har en unik och egen position där de bara tillverkar skjortor och inte - så vitt jag vet - gör det åt någon annan.

en ny generAtionPrecis som Eton vill det unga och framgångsrika klädmärket Morris snarare associeras med en annan geografisk plats än Borås. I det här fallet Stockholm. Faktum är att märket heter Morris Stockholm och har hämtat sitt namn från den klassiska Stockholmsbutiken med samma namn i Sagerska Husen på Hamngatan som under 50- och 60-talet sålde herrkläder av högsta kvalitet och finaste engelska snitt. - Den tidens stekarkläder helt enkelt, flinar Marcus Berg medan Daniel Björk är inne på precis samma spår. - Morris är intressant eftersom det heter Morris Stockholm. De har varit duktiga på att bli en självklar del av den så kallade Stureplansstilen och jag skulle bli förvånade om de inte vill stanna där. Det jag skulle kunna tänka mig är att de också utvecklar underlinjer som är mer inriktade på något specifikt, som golf till exempel, och att de utvecklar starkare accessoarprodukter, vilka generellt har bättre marginaler. På Morris i Stockholm såldes klassiskt brittiskt herrmode så som Gloverall, DAKS och Makintosh. Alltså kläder i vars tradition Morris i dag verkar. Precis som dåtidens dandys är Morris målgrupp modemedveten och mån om att bära kläder som har en tydlig plats i

Sk

jOR

tA

- e

to

n,

kA

VA

j -

mo

rr

is,

By

xO

R -

mo

rr

is,

SL

IpS

- A

mA

nd

A c

hr

ist

en

se

n

19


en lång tradition av klassiska herrkläder. - Morris är ett utmärkt exempel på ett företag som lever på sin perfekta tonträff. Den typen av modeföretag, som arbetar med tydliga kollektioner, har hela tiden ett flöde och måste hela tiden röra sig framåt. Träffar man fel ton så märks det direkt. Det förutsätter att man hela tiden levererar kollektioner av samma höga tekniska och estetiska kvalitet som man tidigare har gjort, och det gör Morris, säger Marcus Bergman.

är frAmtiden likA ljus som historien?Att de borsåbaserade herrklädesföretagen kan se tillbaka på en lång och framgångsrik historia och en stolt och stark tradition går inte att ta miste på. Men hur ser framtiden ut? Kommer dagens ungdomar, betydligt mer modemedvetna och modeintresserade än sina fäder, också välja kläder från Eton, Oscar of Sweden, Cavaliere, Ljung och Oscar Jacobson? Marcus Bergman menar att det inte alls är omöjligt. - Kommer framtidens affärsmän, de som går på Handels idag, om tio år få för sig att uteslutande köpa kostymer från Oscar Jacobson? Jag vet inte. Det är inte omöjligt, men jag tror att det kräver en tydlig

tonträff. Om man ser till svenska klädmärken så finns det många som far upp som en sol och ner som en pannkaka, och dit hör inte de klassiska boråsföretagen. I dag finns det några företag som kan ses som fixstjärnor på den svenska modehimlen - Acne och Our Legacy tillexempel - och det är inte omöjligt att nästa fixstjärna kommer från Borås. Eller redan finns här. Även Daniel Björk framhåller den tradition och kontinuitet som utmärker Borås som textilstad. - Jag skulle tro att eftersom det finns en tradition av att skapa företag kring försäljning och produktion av kläder är Borås väl positio-nerat på ett sätt som andra företagsvänliga områden kanske inte är för just herrmode. Även om framtiden är oviss, och det är den ju alltid, finns det enligt Marcus Bergman och Daniel Björk all anledning att förvänta sig en fortsättning på den tradition av herrkonfektion som funnits i Borås i mer än hundra år. Med nya satsningar som Simonsland och redan etablerade institutioner som Textilhögskolan och Nordisk Designskola, samt en helt unik kunskapsbas och företagstäthet ser framtiden precis lika ljus ut som historien.

Sk

jOR

tA

, S

LIp

OV

ER

& B

yx

OR

- m

or

ris

, S

LIp

S -

Am

An

dA

ch

ris

te

ns

en

20


textilstaden borås lever och har hälsan. idag mer än någonsin sedan den produktion som gick förlorad under 1970-talets kris har ersatts med utbildning och världsledande forskning. med utbildningar på alla nivåer från gymnasiet till högskolan är staden ett

kluster av textil kunskap. en av förklaringarna bakom framgången är ett tätt samarbete mellan akademi och näringsliv. som rektor för nordisk designskola och entreprenör

med eget skomärke står minna engström heino mitt i händelsernas centrum.

DEN FöREtAGSAmmA DESIGNSkOLAN

21


ett textilt kunskApskvArterFör den som vill utbilda sig inom mode och textil i Sverige är kvar-teren runt Bryggaregatan i centrala Borås en självklar destination. I de stora tegelbyggnader som en gång i tiden inhyste ett flertal klassiska textilfabriker samlas numera studenter från världens alla hörn för att utbilda sig på Textilhögskolan, Proteko eller Nordisk Designskola. I ett av husen, på översta våningen med utsikt över Stadsparken och Viskan sitter Nordisk Designskolas rektor Minna Engström Heino och konstaterar att kvarteren inte bara är adress för de tre skolorna, utan här finns även fotografer, reklambyråer, agenturer och förlag. - Den här miljön är otroligt kreativ och ett bevis på att Borås kan vara verkligt urbant. När vi ordnade en gårdsfest med mode-visning här i våras pratade vi om området som The Fashion District, säger Minna Engström-Heino. Med tre våningsplan och cirka 100 sökande till 27 platser varje läsår har Nordisk Designskola vuxit till sig rejält sedan starten 1989. Till första terminen sökte elva elever utbildningen och elva kom in. Alla elva fick dessutom jobb direkt efter examen och de håller fortfarande kontakten med sin gamla skola. Nu som handledare för blivande klädskapare. Även om mycket hunnit hända sedan 1989 är framgångs-receptet i mångt och mycket detsamma. Små studentgrupper som får jobba med skarpa projekt i samarbete med företag.

mål: designers som gör jobbet- Vår utbildningsfilosofi har tre viktiga delar, säger Minna. Ett, den teoretiska kunskapen med alla de grundfärdigheter man måste lära sig. Sedan är det den praktiska erfarenheten, allt våra studenter gör, gör de i samarbete med ett företag. Den tredje delen, som vi jobbar mycket med är den personliga utvecklingen. Efter utbildningen har du inte bara blivit en duktig designer utan lika mycket en uppskattad medarbetare. Minna berättar att ordet anställningsbar lyser i neon på skolan. Allt de gör handlar om att förbereda studenterna för ett yrkesliv som designer. Och statistiken är tydlig, det är en inställning som ger resultat. Efter examen jobbar i snitt 80 procent av studenterna med det de har utbildat sig för. Minna säger att det inte nog går att poängtera hur avgörande samarbetet med näringslivet har varit för skolans framgångar. - Alla söker sig inte till mode och design för att förverkliga det egna varumärket, branschen behöver formgivare som förstår det kommersiella och ser utmaningen i att skapa inom de ramar som finns, säger Minna.

den lillA skolAn i de storA sAmmAnhAngenDet entreprenörskap och den kreativitet som Nordisk Designskola utstrålar är till stor del en återspegling av Minna Engström Heinos engagemang. Hon är ständigt närvarande i verksamheten och gör

>>

22


klart att det är idogt arbete, envishet och en övertygelse om att allt går att lösa som tagit skolan till den position man har idag. När hon ger en kort historik över skolan blir det en färgstark berättelse fylld med anekdoter. Om möten med skolverk, sponsorer och studenter. Om tvära kast och en idé som övervunnit varje hinder. Som när de 1996 hade tröttnat på att jobba ideellt och allt var klart för försäljning. Då ringer en reporter från Radio Sjuhärad och berättar att ansökan om statsbidrag blivit godkänd och frågar vad de ska göra med de 100 000 kronorna? Ett belopp som var snudd på overkligt för en verksamhet som alltid trollat med knäna och haft en budget som byggt mer på sponsorers goda vilja än monetära medel. Det blev ingen försäljning. Och reportern hade läst fel. Nordisk Designskola hade beviljats en miljon kronor och var på väg att bli en accepterad institution. - Vi har kallats för kommersiella, lyxutbildning och allt möjligt genom åren. Men idag gör vi allt rätt. Alla ropar efter utbildningar som samarbetar med företag och ger jobb. Tiden har kommit ikapp oss, säger Minna. En annan anekdot som visar hur Nordisk Designskola genom att gå sin egen väg ofta varit tidigt ute, tar oss till Paris. - 1995 hade vi börjat åka till Paris och ha visningar på Svenska klubben. Det var succé varje år. Men för sista visningen, 1998, gick

något fel. Inbjudningarna hade skickats ut samma dag som visningen och istället för 300 gäster hade vi en publik på sju personer. Så vad gör man? Fortsätter att peppa sina studenter och springer ut på gatan för att dra in folk. När visningen började var det 14 personer på plats. Men en av de som jag lockade in från gatan var Lars Nilsson som jobbade för Christian Lacroix och senare blev chefsdesigner hos Nina Ricci. Han var imponerad och öppnade dörrar för oss som vi inte trott var möjliga. Det fiaskot blev fantastiskt, berättar Minna. Samarbetet med Lars Nilsson har fortsatt och när skolan anordnade Modefestival några år senare deltog han med Nina Riccis första Sverigevisning. En händelse som borde ha skakat om Mode-sverige men publiciteten uteblev. - Vi var för tidigt ute, som vanligt. Medierna vaknade först när han fick Guldknappen och kom till Stockholm ett år senare. Det är väl nackdelen med Borås, att vi ligger i medieskugga och får dras med en rad fördomar. Å andra sidan får det oss att jobba hårdare och bilden är på väg att ändras, säger Minna och förklarar hur avgörande företagsklimatet i Borås har varit för skolans utveckling. - Här finns en tradition av att starta eget och hoppa på trender. Stadens företagare är också otroligt duktiga på att nätverka och samarbeta. Det är inget ovanligt att konkurrenter hjälper var-andra.

23


sveriges endA designutbildning för skor och sport Idag är Nordisk Designskola en dynamisk miljö som växer och avknoppar sig i nya företag. Designutbildningen har blivit tvåårig och det andra året kan studenterna välja att fördjupa sig i mode, skor eller sport. Sko- och sportinriktningen är de enda i sitt slag och ett direkt svar på branschens behov. Till hösten får utbildningen dessutom status som Yrkeshögskola. Inom skolans väggar ryms också en mindre modekoncern med två skovarumärken och ett produktionsbolag för både skor och kläder. Här får de nya unga företagen hjälp att lyckas med sin produktion. - Esmeralda drivs av våra studenter och gör skor för Borås-företaget Nelly.com. Med tillgång till vårt produktionsbolag kan studenternas idéer förverkligas och de får se hur modeindustrin fungerar från tillverkning till butik. Många söker sig till Borås för att komma igång med egna klädmärken och det är viktigt att vi hjälps åt att låta unga entreprenörer växa, säger Minna. För Minna Engström-Heino och Nordisk Designskola bestäms framtiden till stor del av vilka studenter som börjar, vilka företag man samarbetar med och vad som händer i branschen. Fast hon kan ändå peka ut en rad projekt som är klara för det kommande året. - Vi fortsätter vårt samarbete med Reebok i USA och Nelly.com. Vi har även projekt på gång med Hemtex och en annan modejätte som jag inte kan berätta om ännu.

fAktA nordisk designskolA

Nordisk Designskola grundades 1998 av Heli Heino. Idag drivs skolan av dottern Minna Engström Heino och hennes man Bengt Engström Heino. På skolan utbildas designer inom mode, sko och sport. Under utbildningen jobbar studenterna med verkliga projekt för företag i branschen, bl.a. Seger, Tretorn, Reebok och Nelly.com. Från hösttermi-nen 2011 hör skolan till Yrkeshögskolan (YH).

24


EN tExtILStAD pÅ VÄG

som centrum för svensk tekoindustri och distanshandel har borås alltid haft behov av bra kommunikationer och transporter. ett utbyte som gett staden en framträdande position i logistiksektorn. och utvecklingen går snabbt framåt.

på högskolan i borås pågår flera forskningsprojekt i ämnet och nyligen invigde gasellföretaget centiro sina nya lokaler i viareds företagspark.

25


stickAd tröjA på beställning Den starka kopplingen mellan modeindustrin och logistiken har lett till att logistik som forskningsområde nu växer på Högskolan i Borås. Jonas Larsson är doktorand i logistik och när han påbörjade sin forskning för fem år sedan var han ensam. Idag har han fem kollegor och deras forskning drar blickarna till sig. Med målet att minska slöseriet av resurser har deras resultat stort värde för företagen i branschen. Ja, inte bara i branschen. Ser man hur modeföretag som H&M, Zara och Gina Tricot använt logistiken för sina framgångar, är det klart att fler branscher är intresserade av deras synsätt och metoder. Jonas Larssons egen forskning handlar om det som på fackspråk heter ”demand driven supply chain management”. En logistikhantering som utgår från den enskilda konsumentens önskemål. Tillsammans med stickföretaget Ivanhoe i Gällstad och butiken SOMconcept i varuhuset PUB i Stockholm, har han lett ett projekt där kunden ritar sin egen tröja som Ivanhoe sedan tillverkar och levererar en dryg vecka senare. - Jag har studerat hur produktion och försäljning kan utvecklas för att möta kundernas krav på en mycket mer detaljerad nivå än idag, säger Jonas. - Hos SOMconcept har kunderna kunnat se och känna på ett antal provmodeller. De har sedan fått designa sin egen tröja genom att välja passform, färg, kontrastfärg och accessoarer från färdiga moduler. Det fungerar ungefär som Nikes koncept Id fast för stickade tröjor. När kunden gjort sina val går beställningen till fabriken i Gällstad och

en till två veckor senare kan kunden hämta sin tröja i butiken eller få den på posten. Några delmål för projektet har varit att få ner antalet plagg som måste säljas på rea och att minska returhanteringen. Just returer är en angelägen fråga för klädföretagen, inte minst som e-handeln ökar. Ett ämne som Jonas kollega Klas Hjort fördjupar sig i tillsammans med Nelly.com. - Vi har sett att köp där kunden själv är involverad i designen har extremt låga returtal, särskilt i jämförelse med postordern som i Sverige får uppåt 30 procent i retur, säger Jonas. För att kunddesignade plagg ska hålla affärsmässigt måste logistik och produktion vara anpassat och fungera felfritt. - Det har ställt krav på designern som inte bara ska skapa ett uttrycksfyllt plagg, utan också ge utrymme för kunden att uttrycka sig själv. Sedan ska det gå att tillverka plagget och det ger vissa begränsningar. Argylemönster fick vi till exempel glömma. Med facit i hand kan Jonas konstatera att textilindustrin har kapaciteten att tillverka på beställning, ”knit on demand”, men då måste hela kedjan vara synkroniserad från kundmötet i butik till tillverkning och transport. När det fungerar finns dock många mervärden. Färre reor och returer för företagen. Kunderna får inflytande och ett högkvalitativt plagg. - Innan projektet funderade vi över om prislappen skulle verka avskräckande, för knit on demand blir några hundralappar dyrare än en serietillverkad tröja, men prisfrågan var inget som kunderna reagerade negativt på. Istället gillade de kvaliteten och att få skapa själva.

>>

26


De menade att de skulle komma att använda den här tröjan mer och längre än en vanlig dussinprodukt. I en miljömedveten tid när det snabba modet och slit-och-släng-kläder ifrågasätts allt mer, borde Ivanhoe-projektet kunna få många efterföljare.

centiro visAr hur centrAl logistiken ärEn som kan intyga att forskningen på Textilhögskolan har världens ögon på sig är Niklas Hedin, grundare av och vd för Centiro. Ett företag som blandar specialistkompetens inom IT och logistik för att skapa supereffektiva system för transporthantering och styrning av försörj-ningskedjor. - När jag senast deltog i en konferens hos en av klädindustrins verkligt globala jättar visade det sig att de fått upp ögonen för Borås i sin jakt på de bästa utbildningarna. Textilhögskolan och inte minst professor Dag Ericssons forskning var det de fastnade för och på den vägen upptäckte de även Centiro, säger Niklas. Om postorderföretagen står för Borås historia som logistikstad, är det Centiro som pekar ut riktningen för framtiden. Sedan starten 1998 har företaget gått från klarhet till klarhet. Fyra år i rad har man kvalat in bland Dagens Industris Gasellföretag. I år utsågs Centiro

dessutom till Sveriges bästa arbetsplats bland mellanstora företag (2010 kom man tvåa) av Great Place to Work Institute. Kundlistan har internationell räckvidd och rymmer såväl transportörer och tredje-partslogistiker som detaljhandelsföretag och en rad kända industrijättar. - Vi har ett tävlingsdriv, helt klart. Vi jagar för att vara bäst både för kunder och för våra medarbetare. Däremot ser vi det inte som något självändamål att växa i storlek. De senaste tre årens ökning från 20 till 65 personer är ett resultat av våra kunders efterfrågan. Kraven förändras och uppdragen blir större. Det ökade behovet av Centiros lösningar kommer ur globali-seringen med ökad internationell handel och export. Niklas poängterar att det aldrig har varit tydligare att logistik är en global fråga som i större utsträckning hanteras centralt av bolagen. De trender som Niklas Hedin ser från sin position i logistik-branschen stämmer väl överens med Jonas Larssons forskning. - Enligt den gamla affärslogiken skulle företagen sälja det de köper in. Idag ser vi mer och mer att den som kan sälja först och köpa in sedan blir vinnare. Logistiken blir efterfrågestyrd istället för utbudsstyrd. E-handelsföretagen har varit drivande men nu behöver logistiksystemen utvecklas ytterligare för att hänga med konsumen-terna. Konsumenterna blir medvetnare och har fler valmöjligheter.

27


För företagen gäller det att känna sin kund och känna av vilka krav som ställs. Kundinsikt är nyckelordet. I ett Boråssammanhang är det givetvis intressant att se hur postorder- och textilindustrin står sig i den nya ordningen. - Boråslogistiken influerar och influeras globalt. Ingen tvekan. Och en trend på uppgång där Borås kan spela en viktig roll är kors-befruktningen mellan olika grenar i logistiken. Det märks inte minst hos distanshandelsföretagen som på sistone börjat plocka upp influenser från andra branscher. Industrin lär av modebranschen och vice versa. Kopplingen mellan Borås och logistik ser ut att vara fortsatt stark och Centiro är bara ett av bevisen på att staden är en intressant plats att befinna sig på för den som håller på med logistik. - Vi ser det som en bra plats att utvecklas på. I myllan finns en lång tradition av handel och postorderlogistiken som växte fram från 70-talet och framåt. Ericsson har placerat en av sina globala knutpunkter här. ENS distribuerar underhållning till hela Norden. Med köpet av Netonnet väljer Siba Borås för sin logistik. Borås har visat sig vara rätt plats geografiskt och näringslivsklimatet lyser av entreprenörskap. Det finns en unik mängd kopplingar mellan människor och branscher som ger ett högt kollektivt kunnande och driv. Nya idéer skapas,kunskap spiller över och resulterar i nya företag. Det utvecklar hela

området. Ett konkret tecken på hur både området och Centiro utvecklas är den fastighet dit företaget nyss flyttat. Ett hus ritat helt i enlighet med bolagets visioner för arbetsmiljö och hållbarhet. - Att få chansen att bygga eget ger oss möjligheten att fullt ut realisera våra idéer. Det är en satsning som ska möjliggöra vår fortsatta expansion på en global marknad de kommande tio åren”, avslutar Niklas Hedin.

”Nya idéer skapas, kunskap spiller över och resulterar i nya företag. Det utvecklar hela området.”

28


Vävmässaborås - ett självklArt vAl När Vävmässan arrangerades i Leksand såg tiotusen besökare till att tömma bankomater på pengar och restauranger på mat. Nu i september, tre år senare, är det textilstaden Borås som fått äran att agera värdstad för en mässa med ett innehåll långt mer spännande än bara vävstolar och trasmattor. - Vi valde Borås för att det är en textilstad med textila traditioner och textila rötter, men också med en positiv framtidssyn, berättar Tina Ignell från Svenska Vävrådet när vi träffar henne, Susanne Harrysson, scenografen Maria Sjöstrand samt Julia Göransdotter under ett planeringsmöte en solig dag i juni. Att Borås är en stad med just textila traditioner och rötter är det få som ifrågasätter, det märks inte minst om man ser till entusiasmen bland de textila företag, de mässhallar och de museer

som finns i och runtomkring Borås. Tillsammans med Textilmuseet och Borås Stad planerar Svenska Vävrådet nu en mässa som beräknas dra långt över tiotusen människor från hela världen. I det ombyggda lokstallet Åhaga hittar man den mer kommersiellt inriktade försäljningen, korta föreläsningar samt stipendieutdelningar. På Textilmuseet finner man sex olika utställningar, alli-hop knutna till vävning samt de längre föreläsningarna med bland annat Bea Szenfeld. Utöver detta visas även väv-ningsinriktade utställningar på Borås Konstmuseum, Borås Museum samt Abecita Konsthall. Svenska Vävrådet har valt att fokusera lite extra på två utställningar på Textilmuseet som även står längre än under Vävmässan. - ”Klä dig i vävt”15/9-13/11 och ”13 Textila projekt” 15 /9 – 9/10.

vävmässAn väljer borås

i mitten av september arrangeras väv 11, en vävmässa som kommer locka tusentals textilintresserade personer till borås. de kommer från hela världen för att ta del av borås textila historia, men också framtidens textilier och design. sverige har en lång tradition av utbildningar inom vävning och här finns över 600 vävstugor med cirka 10 000 aktiva vävare. en fantastisk folkrörelse.

29


BeaskApAnde studenter”Klä dig i vävt” är ett projekt i samarbete med Textilmuseet där femtio textilstuderande fått tolka och skapa egna vävda beklädnadstyger i olika tappningar med inspiration ur museets samlingar. Inspiratör i projektet är Bea Szenfeld och projektsamordnare är Julia Göransdotter. ”13 Textila porträtt” innebär att tretton personer med olika professioner, men som alla utbildat sig i Borås, får visa sig utifrån sitt yrke. Bland de yrken som finns representerade hittar man alltifrån arkeologer och lärare till personer som arbetar med kyrko-textilier. - Vi har valt olika professioner för att visa på bred-den och inspirera nya att utbilda sig i ämnet. Vi är kända i det här landet för att ha en djup kunskap och en bredd, men i Svenska Vävrådet känner man oro över att det ändå inte satsas tillräckligt mycket på utbildningar, att handvävning hör till det förflutna. Vi tycker tvärtom att handvävning hör till framtiden. Kommer du in i industrin är det mycket viktigt att du har det tekniska kunnandet för att kunna skapa någonting själv och inte hamna i händerna på teknikerna, säger Susanne Harrysson. Lite längre bort hör vi scenografen Maria Sjöstrand instruera om ”ljuskällor, gångvägar och dockor med attityd”, ingenting verkar lämnas åt slumpen. Tillsammans håller de på att väva ihop en del av det som troligtvis blir den bästa vävmässan någonsin.

”Vi valde Borås för att det är en textilstad med textila traditioner och textila rötter, men också med en positiv framtidssyn”

www.svenskAvAv.com

15-17 september på åhAgA i borås

öppettider tors-fre 09.00-18.00, lör 09.00-16.00

Bea Szenfeld har varit inspiratör för projektet ”Klä dig i vävt”. Hon har vid flera tillfällen mött ett femtiotal textilstudenter och inspirerat dem i arbetet vars resultat kommer visas under vävmässan. Studenterna har fått tolka och skapa vävda beklädnadstyger med inspiration ur textilmuseets samlingar.

30


nordic fabric fairnordic fAbric fAir

Nordic Fabric Fair i Borås är Skandinaviens mest betydelsefulla mötesplats för designers, inköpare och leverantörer av modetyger och tillbehör. Mässan följer upp de stora tygmässorna i Europa och här presenteras de senaste kollektionerna från ledande leverantörer i branschen.

nordic fAbric fAir äger rum 28-29 september på åhAgA i borås.

tHE NORDIc AwARD IN tExtILESThe Nordic Award in Textiles är Nordens största och mest prestigefyllda textilpris. Priset delas ut vartannat år av Fokusstiftelsen i Borås och prissumman är på 250 000 kronor.

2011 tilldelas priset den isländska textilkonstnärinnan Hrafnhildur Arnardottir för hennes nyskapande och utmanande verk av mänskligt och syntetiskt hår. Hon har bland annat ställt ut på MoMa, gjort hårskulpturer åt popstjärnan Björk och inspirerat Lady Gagas iögonfallande frisyrer.

Priset offentliggjordes redan i januari med delas ut först i november då en stor utställning av Hrafnhildur Arnardottirs konstverk visas på Textilmuseet i Borås.

31


En av modesveriges mest spännande designtävlingar fyller ett år. Men Show Up Fashion Award är inte bara en tävling, det är en möjlighet för unga designers att ta ett stort kliv in i modebranschen.

Show Up Fashion Award är en årlig tävling som arrangeras av Marketplace Borås. Tävlingen ger kreativa elever, oetablerade och nystartade designers en chans att kliva in i branschen, utveckla sina idéer och starta företag. Målet är att framtidens talanger inom mode och design får en effektiv start via Marketplace Borås. I juryn som utser vinnaren sitter bland annat Cay Bond och Margareta Van Den Bosch, chefsdesigner på H&M.

SHOw up FASHION AwARD

finalen i Show Up Fashion Award äger rum kvällen den 29 september 2011 i centrala Borås, på Auto 7H Arena. Förutom tävlingsfinal blir det mässa, modevisning, prisutdelning, mingel och fest. Samtidigt pågå FashionDays i stan.

www.showupfAshion.se

Marketplace Borås är en förening av starka entreprenörer, företag, Textilhögskolan och Borås Stad som tillsammans verkar för att Borås ska vara ledande i Skandinavien inom mode, textil och design. Marketplace är en både virtuell och verklig mötesplats för affärsnätverk, events och seminarier inom mode, textil och design.

Just nu bygger Marketplace Borås ett kreativt centrum i stadsdelen Simonsland. I de gamla textilkvarteren växer nu en helt ny stadsdel fram där kreativa verksamheter inom mode, textil och design kan mötas. Här kommer stadens textila tradition och framtidens trender skapa nya affärsmöjligheter och framsteg. Vill du vara med?

www.mArketplAceborAs.se

nyfiken på borås?

1:A pris – Produktion och lansering av en kollektion under egen label i samar-bete med Nelly.com, plats på Copenhagen Fashion Week och en egen grafisk profil av varumärket samt två års gratis medlemskap i Marketplace Borås. Allt till ett värde av cirka 1.000.000 kronor!


Documents

Magasinet Borås