Mål och visioner

MÅL OCH GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR

VÄSTRA HAMNEN

2 MÅL

Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen är ett

program som producerats av Malmö stad, stadsbyggnads-

kontoret, 2007, i samarbete med gatukontoret och fastig-

hetskontoret.

Styrgrupp: Christer Larsson, Kerstin Åkerwall, Jan-Olof Jöns-

son och Ingemar Gråhamn.

Produktion: Eva Dalman (samordning och texter), Anna

Holmqvist (det gröna), Erik Hedman (trafik), Bertil Johansson

(övriga viktiga ställningstaganden m m)

Ann-Margret Rundqvist (kartor och illustrationer), Stina An-

dersson (layout).

Foton och övriga illustrationer:

Omslagsbild: David Wiberg

David Wiberg (sidorna 5,6,16,38-39,42-43,45)

Annika Kruuse (sidan 29)

Jan-Erik Andersson (sidorna 10,11,21,23,27,29,36,37,46)

Malmö museer (sidan 21)

Lars Hansson (sidorna 25,54,56,57)

Peter Kroon (sidorna 21,23)

Jens Lindhe (sidorna 46,54,56)

Klas Tham (sidan 55)

Övrigt material: stadsbyggnadskontoret

Citera gärna, men uppge källan!

3MÅL

5 inledning

7 bakgrund

8 mål för ett hållbart Västra Hamnen 8 fem övergripande mål för fortsatt utbyggnad

9 konkreta mål för en hållbar stadsutveckling

14 översiktsplanens mål

18 skala och möjligheter

19 utbyggnadstakt

20 det historiska arvet

fördjupningar:

22 stadsliv, mångfald och intensitet

26 offentliga rummets mötesplatser

33 mötesplatser på kvartersmark

40 att röra sig i staden 42 gatuliv

44 trafikstrategi för Västra Hamnen

46 att promenera, cykla och åka kollektivtrafik

48 gaturummens hierarki

52 gestaltningsprinciper

52 tätare - mer innerstad

53 korta siktlinjer och händelserikedom

54 stad med många ansikten

55 9estaltningsprinciper

58 övriga viktiga ställningstaganden

59 övriga planer och program

del I

del II

4 MÅL

5MÅL

Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen är en

vägledning för den fortsatta utbyggnaden av området. Pro-

grammet sammanfattar den planeringsinriktning som redan

tillämpas i Västra Hamnen och ska fungera som underlag för

den kommunala planeringen.

Programmet vänder sig till tjänstemän Malmö stad, bygg-

herrar och fastighetsutvecklare, men även till övriga intres-

serade.

Det nya Malmö växer nu fram i Västra Hamnen. Den gam-

la bockkranen från Kockums varv har exporterats till Korea

och ersatts av Turning Torso som landmärke. Symbolen för

varvsepoken försvann, och Calatravas världsberömda skulp-

turella höghus blev tecknet på Malmös omvandling till post-

industriell storstad.

Undan för undan skapas nya livsmiljöer i den nya stads-

delen: Bo01, Dockan, högskoleområdet och Flagghusen. Så

småningom är omvandlingsprocessen slutförd och hela om-

rådet bebyggt. Etapperna blir många och det kan ta tjugo,

inledning

kanske trettio, år innan vi är där.

I översiktsplanen för Västra Hamnen från 2000 teckna-

des visionen av Västra Hamnen som en miljöanpassad fram-

tidsstadsdel med innerstadens kvaliteter. Denna målsättning

gäller fortfarande. Men vad menas med ”innerstadens kvali-

teter”? Det fi nns anledning att precisera och tolka begreppet

inför den fortsatta planeringen av Västra Hamnen.

I det här programmet presenterar vi Malmö stads mål

och gestaltningsprinciper för den nya stadsdelen i norr. Del

ett handlar om övergripande mål för hållbarhet och stadsut-

veckling. Del två består av tre fördjupningar, som samtliga

har ökad hållbarhet som mål. Den första fördjupningen be-

skriver det rika stadsliv som eftersträvas, den andra fördjup-

ning handlar om hur vi rör oss i stadsdelen och den tredje

beskriver de gestaltningsprinciper som ska tillämpas.

Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen har

tagits fram av stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och fast-

ighetskontoret.

6 MÅL

7MÅL

bakgrund

Planeringen av dagens Västra Hamnen har pågått under näs-

tan tio år. Startskottet blev beslutet att arrangera en bomässa

i området, Bo01, som skulle öppna på våren 2001. I samband

med att mässplaneringen inleddes 1997 startades också ar-

betet med en översiktsplan. Ungefär samtidigt inleddes pla-

neringen av den nya högskolan och Universitetsholmen.

1998 antogs Översiktsplan för Universitetsholmen som slog

fast ambitionen att skapa ett integrerat högskoleområde i

Malmö.

År 2000 antogs Översiktsplanen för Västra Hamnen (ÖP

2013). Den visade ett grovmaskigt nät av raka och breda gator

och angav att området skulle ha innerstadskaraktär. Planen

medgav inte bostadsändamål inom en viss radie omkring

dåvarande Kockums Industrier. Anledningen var det tillstånd

för buller och utsläpp av lösningsmedel som företaget hade.

Detta innebar att den blandade stad som planen föresprå-

kade endast kunde tillåtas i Västra Hamnens ytterområden i

nordväst, nord och nordost.

Kvalitetsprogrammet Q-books för Universitetsholmen fär-

digställdes under 2001. Där lades principer för stadsrummen

fast.

2002 framställdes en Utbyggnadsstrategi för Västra Ham-

nen. Strategin sammanfattar gjorda ställningstaganden, pe-

kar ut mål och definierar behov av ytterligare underlag. Såväl

denna strategi som Q-books är fortfarande tillämpbara do-

kument.

Under de senaste åren har planprogram för flera delom-

råden framställts och ett tjugotal detaljplaner för aktuella

byggprojekt producerats. Genom ett avtal med markägaren

är bullerfrågan kring Kockums hanterad och bostadsbyg-

gande är nu möjligt i större delar av området. Förutsättning-

arna för planeringen är därmed förändrade, vilket framgår av

den aktualisering av översiktsplanen som gjordes 2005.

Med tiden har en mängd principer för stadsutveckling-

en etablerats och tillämpats i området. Det står nu allt klarare

att den ”tysta” och ej dokumenterade kunskap om mål och

gestaltningsprinciper som tillämpas behöver nedtecknas.

Stadsbyggnadsmålen för den nya stadsdelen kräver en tydli-

gare beskrivning.

8 MÅL

Fem övergripande mål för fortsatt utbyggnad

NATIONELLT EXEMPEL PÅ HÅLLBAR STADSUTVECKLING -

stadsdelen väcker redan internationell uppmärksamhet på

grund av satsningarna på hållbarhet. Grunden är lagd. Kom-

mande projekt i området ska bidra till att hållbarhetsbegrep-

pet utvecklas ytterligare.

KUNSKAPSSTAD - Västra Hamnen ska bli ett viktigt red-

skap i utvecklingen av kunskapsstaden Malmö. Blanda funk-

tioner, människor och idéer. Då uppstår de kontaktnät som är

kunskapsstadens förutsättning.

MÖTESPLATSER - ännu fler inspirerande platser för mänsk-

liga möten ska skapas så att människor med olika erfarenhe-

ter, kunskap och idéer möts.

DEN BLANDADE STADEN - boende, caféer, idrottsanlägg-

ningar, kontor, kommunal service och kulturinstitutioner kan

samexistera i byggnader. I Västra Hamnen ska funktions-

blandningen vara ett kännetecken i byggnader och kvarter.

ÖVERRASKNINGAR OCH ATTRAKTIVITET - det offentliga

rummet ska innehålla överraskande inslag. Det ska vara lock-

ande att flanera och cykla runt för att upptäcka mer och mer

av stadsdelens kvaliteter. Det kan handla om allt från evene-

mang till variationsrikedom, arkitektonisk kvalitet eller om-

sorg om detaljer.

1

2

3

4

5

mål för ett hållbart Västra Hamnen

Del I - mål

9MÅL

10 MÅL

Konkreta mål för ett hållbart stadsbyggande

Hela Västra Hamnen ska bli ett nationellt exempel på håll-

bar stadsutveckling. Det innebär att det ska bli internatio-

nellt ledande och fungera som motor i Malmös omvandling

till hållbarhet. Det ska gå att leva ett gott liv i Västra Hamnen.

Samtidigt ska inte dagens goda liv äventyra framtida gene-

rationers möjligheter att också få göra det. Vad innebär det-

ta konkret?

Social hållbarhet

Den blandade staden. Västra Hamnen ska erbjuda ett

stadsliv som är rikt på upplevelser och möten mellan män-

niskor av olika åldrar och ursprung, med olika intressen och

livsstilar. För att uppnå detta ska bebyggelsens upplåtelsefor-

mer och byggnadstyper varieras. Service, bostäder och verk-

samheter ska blandas, helst i varje byggnad.

Mötesplatser. Det ska skapas mötesplatser kring olika in-

tressanta aktiviteter och intressen. Det attraktiva läget vid

kusten ökar möjligheterna att skapa fungerande mötesplat-

ser kring bland annat vattenaktiviteter.

Trygghet och upplevelserikedom. Planeringen ska bidra

till att skapa trygghet och säkerhet i stadsmiljön. Detta inne-

bär bland annat att det offentliga rummet blir så upplevelse-

rikt att människor väljer att vistas där: högklassig arkitektur,

bottenvåningar fyllda med aktiviteter, underbart grönskande

gårdar och parker. Stadsdelen blir attraktiv.

Stadsmiljö för alla. Den ska vara användbar för funktions-

hindrade och utformad med inlevelse och hänsyn till alla

brukargrupper – speciellt barn och äldre som tillbringar

mycket tid i sitt närområde. Miljön ska stimulera alla sinnen.

Gator med liv. Bottenvåningarna mot de större gator-

na ska ha butiks- eller verksamhetslokaler så att gatorna blir

upplevelserika och mötesplatserna blir många.

11MÅL

Ekologisk hållbarhet

Minst 60 procent av energianvändningen i tillkommande

bebyggelse ska vara förnybar. Målet är att öka andelen för-

nybar energi ytterligare, till exempel med hjälp av solenergi.

Energianvändningen i fastigheterna ska ej överstiga 110

kWh/kvm BRA uppvärmd yta per år. Återvinning av energi i

frånluft och avloppsvatten skall uppmuntras.

Byggandet ska ske med minsta möjliga användning av

icke-förnybara resurser och material väljas så att risken för

hälsa och miljö minimeras. Giftiga ämnen ska undvikas och

fuktkontroll tillämpas.

Mängden avfall ska reduceras, även under byggtiden.

Detta avfall ska också källsorteras. Fastighetsnära källsorte-

ring ska erbjudas i alla fastigheter.

Föroreningar i dagvattnet ska så långt som möjligt undvi-

kas och de föroreningar som ändå tillförs dagvattnet ska av-

skiljas under vattnets väg till recipienten.

Området ska bli ett exempel på hur stor biologisk mång-

fald kan skapas i tät stadsbebyggelse. Det ska ske genom

skapandet av olika biotoper. Det ska också finnas ett varie-

rande utbud av parker och grönytor för att ge förutsättning-

ar för en varierad flora och fauna. För att säkra en tillräcklig

mängd grönska på kvartersmark används en s k grönytefak-

tor. Befintliga naturmiljövärden ska så långt det är möjligt

bevaras. I de fall detta inte är möjligt ska ersättningsbiotoper

anläggas.

Förorenade markområden ska saneras innan de bebyggs

så att risker för brukarnas hälsa och miljö inte uppstår.

Området ska ha ett miljöanpassat transportsystem som

bygger på kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik.

Ekonomisk hållbarhet

Mångfald ska prägla Västra Hamnen eftersom det ger ro-

busthet. Genom att erbjuda många olika sorters bostadsty-

per, kontorsstorlekar, handelslägen och möjlighet till småin-

dustri, skapas en ekonomisk hållbarhet.

Byggnader, parker och infrastruktur ska byggas för långsik-

tig hållbarhet, eftersom detta minskar resursanvändningen.

Detta kan innebära en högre investeringskostnad, men i gen-

gäld kan underhålls- och driftskostnader minska och livsläng-

den öka. Livscykelanalyser är ett användbart redskap i detta

sammanhang.

Låga drifts- och underhållskostnader ska eftersträvas och

uppnås genom låg energianvändning samt material- och

teknikval som ger lång livslängd.

Befintliga byggnader ska så långt det är möjligt återan-

vändas och om de rivs bör byggnadsdelar och -material åter-

brukas.

Såväl stora som små företag ska beredas möjlighet att

delta i arbetet med att utveckla Västra Hamnen.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska bevaras .

En rimlig boendekostnad ska eftersträvas vid planering

och byggande.

Planeringen ska bidra till ekonomisk tillväxt.

12 MÅL

13MÅL

Dokument

Utvecklingen inom hållbarhetsområdet går fort och

det internationella och nationella intresset är stort.

Hållbarhetsarbetet måste präglas av nytänkande –

tidigare projekt får utgöra lägsta ribba inför nästa. Här

är de kommunala dokument som utgör grunden i

arbetet:

Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen, innehåller

bland annat beskrivningar och mål inom områdena so-

ciala frågor, kretslopp, biologisk mångfald, energi och

grönytestandard.

Bättre för alla – basutformning av bostäder i nypro-

duktion.

Program för ekologiskt byggande (under revide-

ring) innehåller avsnitt om flera av de insatser som

nämns ovan. Detta program ska vara utgångspunkt för

de planer för hållbarhet som ska upprättas i varje pro-

jekt i Västra Hamnen. Programmet kommer också att

användas för dokumentation av de åtgärder som ge-

nomförs.

Utöver de ovan nämnda programmen finns ytterli-

gare program och utredningar med relevans för Västra

Hamnen, se sidan 59.

14 MÅL

Översiktsplanens mål

Västra Hamnen ska omvandlas till ett att-

raktivt område för utbildning, forskning,

verksamheter, boende, kultur och rekre-

ation. Det ska vara möjligt att utifrån ett

helhetsgrepp definiera klart avgränsa-

de ”stadsdelar” och en tydlig ”grön” mit-

taxel ska stäcka sig från Citadellshamnen

och Malmöhus ut mot havet. Gång-, cy-

kel- och kollektivtrafik kommer att priori-

teras så att goda alternativ till bilresor kan

erbjudas.

Övergripande mål för Västra Ham-

nen finns formulerade och beslutade i

Översiktsplan för Malmö 2000, Malmö

2005 - Aktualisering och komplettering

av Malmös översiktsplan, fördjupning av

översiktsplan för Universitetsholmen och

Västra Hamnen, Q-books och Utbygg-

nadsstrategi för Västra Hamnen.

Ny innerstad i norr,söder och öster

Förtäta ochåteranvänd

staden

Sammanlänkade och attraktiva stråk

Breddatbostadsutbud

Citytunnel ochnya stationer

Utveckla detaljhandelnoch besöksnäringen

Bibehållen tillgänglighet med lugnare tempo

Uppmuntra lokalt

engagemang

Fler arbetsplatser

Trygg stad

Gränsöver-skridande

mötesplatser

ekono-miskt

ekolo-giskt

socialt

Ur Malmö 2005 - Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan.

Illustrationen visar de övergripande hållbarhetsmål - sociala, ekonomiska

respektive ekologiska, som finns angivna för Västra Hamnen.

15MÅL

Fördjupning av översiktsplan för Västra

Hamnen:

”Innerstadens karaktär med

funktionsblandning och rutnätsstruktur

eftersträvas. Målet är en stadsdel som

präglas av mångfald - arkitektoniskt, socialt

och kulturellt, som är bra att vistas och röra

sig i, med naturliga mötesplatser och som

begränsar vindens inverkan.

Grundelementen i stadsdelen skall vara

kvarteret, gatan, platsen och parken med

inslag av landmärken. Gatunätet skall vara

finmaskigt och sammanhängande utan

återvändsgator. Gatorna skall utformas som

offentliga rum som binder samman i stället

för att åtskilja bebyggelsen. Gestaltningen av

rummen blir lika viktiga som gestaltningen av

enskilda byggnader.

Typisk sidlängd för kvarter kan vara 50-100

meter. Där större kvarter bildas skall allmänt

tillgängliga passager med motsvarande

täthet garanteras. För att gynna variation i

bebyggelseutformning och upplåtelseformer

skall huvuddelen av kvarteren vara indelade i

flera fastigheter.

För tryggheten och gemenskapen är det

viktigt med en tydlig differentiering mellan

det offentliga rummet, det halvprivata och

det privata. Den estetiska dimensionen

med konstnärlighet och upplevelsemässiga

stadskvaliteter är en annan väsentlig faktor.”

(Ur Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen,

samrådsförslag 2003, sid 20)

16 MÅL

Staden söker havet

Länge har industrier och hamnverksamhet legat mellan Malmös centrum och havet. Efter varvs-

nedläggningen och stängningen av bilfabriken har det blivit möjligt att skapa ett urbant möte

med havet.

Vad innebär det? Malmöbornas upplevelser av stadens möte med havet blir utgångspunk-

ten när Västra Hamnen planeras. Stadens kvarter, parkytor, gator och bebyggelsefronter fortsät-

ter ända fram till strandkanten. Här erbjuds en omväxlande vandring längs havet i en tätbebyggd

stadsmiljö. Möjligheter till en mångfald av utblickar och möten med havet ska tas tillvara när pla-

ner och bebyggelse formas. Enskilda bostäders möjlighet till havsutsikt är viktigt, men det får ald-

rig bli det överordnade målet vid planering av en havsfront.

17MÅL

1500 m

1000 m

500 m

En del av innerstaden

När Malmö växer ut i hamnområdena är det viktigt att den framtida utvecklingen leder till att

befi ntliga stråk från centrum förstärks. Nya områden knyts till dagens centrum via fungerande stråk-

och gatunät som kopplar och länkar mellan nya och gamla mötesplatser och målpunkter.

Viktiga stråk

Framtida stråk

Framtida mötesplatser

Viktiga mötesplatser

18 MÅL

Skala och möjligheter

Den övre bilden visar att hela Lunds cen-

trum får plats i Västra Hamnen. Den und-

re bilden visar ett collage av Roms gatu-

nät utlagt på Västra Hamnen. Vad kan vi

lära av tankeleken?

- Rom byggdes inte på en dag. Så hel-

ler icke Lund. Utbyggnaden kommer, och

ska få, ta lång tid.

- På 160 hektar ryms svindlande myck-

et stadsliv. Rätt planerat kan Västra Ham-

nen erbjuda mängder av olika stadsrum

med olika karaktär och skala.

- Västra Hamnen är knappast Rom eller

ens Lund. Malmös centrum ligger söder

om Centralstationen och hamnområde-

na kan betecknas som Mellanstad. Där-

för måste inspirationsbilderna tas med en

nypa salt. Intensiteten i stadslivet kanske

inte blir som hos förebilderna, men utbu-

det av varierande och intressanta stads-

rum kan bli det.

19MÅL

��

+900

+600

+160

+900

+500

+200

+200

+380

+210

+150

170

870

(100)

Utbyggnadstakt

Västra Hamnens koppling till Malmös centrala delar ska stär-

kas. Därför kommer utbyggnadsetapper på halvöns spets att

ha lägsta prioritet.

Den aktuella planen för detaljplaneläggning presenteras

ovan till höger. Antal planerade bostäder och behov av för-

skolor visas i bilden under. Omkring 7 500 nya bostäder och

sju förskolor kan tillkomma i Västra Hamnen. Idag fi nns drygt

2 400 lägenheter och två förskolor.

Befi ntliga förskolor i tillfälliga lokaler

Planerade förskolor

Ur ”Förskolor i stadsbyggandet” Dialog-pm 2006:2Antalet bostäder är preliminärt.

Preliminiär plan för kommande detaljplaneläggning. Årtalen visar beräknad tidpunkt för färdiga detaljplaner.

��

2009 -2010

2009 -2010

2010

2010

2009

2009 -2013

2008

2007

2009 -2012

2008 -2009

20072008

2008

2012 2008

20142016

2016

2011

2008 -2009

2009

20 DEN BLANDADE STADEN

Det historiska arvet

I Västra Hamnen har genom åren funnits fi s-

kehamn, spannmålshamn, oljehamn, järn-

vägsstation, skeppsvarv och mycket annat.

Särskilt varvsverksamheten har varit av av-

görande betydelse för staden Malmös ut-

veckling.

När området nu omdanas och utnyttjas

för nya ändamål ska värdefulla byggnader,

anläggningar och andra minnen från tidiga-

re epoker bevaras och vittna om områdets

historia. Karaktärsdanande platser och an-

läggningar, till exempel varvsmiljön vid Söd-

ra varvsbassängen, bör tas som utgångs-

punkt vid gestaltning av ny bebyggelse.

Kulturhistorisk utredning, Malmö

kulturmiljö 2002.

21DEN BLANDADE STADEN


Västra Hamnen ska bli minst lika intressant att besöka som

centrala Malmö. Blandningen av olikheter ska göra området

brokigt och oöverblickbart. Det ska finnas överraskande och

mer förutsägbara inslag. Hur ska vi uppnå detta?

Genom att bygga vidare på det som redan uppnåtts:

Sundspromenadens folkliv och urbanitet, badplatsens attrak-

tion och Stapelbäddsparkens vitalitet. Fler aktiviteter och gär-

na oväntade.

Genom att motverka att Västra Hamnens nya stadsmiljö-

er blir alltför anonyma och ser ut som allt annat som byggs

världen runt. Stadsdelen har vunnit världsrykte för att den är

speciell. Låt oss bygga vidare på detta.

Genom att kräva hög klass på den arkitektoniska utform-

ningen.

Genom att fortsätta att blanda verksamheter, boende,

idrott, service och studie- och forskningsmiljöer m m. Bara

ännu mer och överallt.

Genom att eftersträva många olika upplåtelseformer och

bostadstyper: hyresrätt, bostadsrätt, kollektivboende och

stadsliv, mångfald och intensitet

äganderätt. Stora lägenheter, mindre och med nyskapande

inslag.

Genom att uppmuntra många olika byggherrar, arkitekter

och andra aktörer att bli delaktiga i utbyggnaden.

Genom att tillåta stor variation och mångfald i projekten

och detaljplanerna.

Genom att utforma trafikrummen för många olika tra-

fikslag så att de kan fungera som platser för mänskliga möten.

Genom att bottenvåningarna mot huvud- respektive upp-

samlingsgator har lokaler för butiker, service och verksamheter.

Genom att tillgodose behovet av kommunal service i

stadsdelen.

Genom att bygga tätt.

Del II - fördjupningar



Malmö omvandlas i allt raskare takt till kunskapsstad. En

grundläggande förutsättning för stadens fortsatta framgång

blir att skapa informella och formella mötesplatser så att

människor med olika kunskaper, erfarenheter och idéer möts.

Då uppstår den korsbefruktning som kan leda till utveck-

lingsprojekt, kommersiella såväl som kulturella. Den kan ock-

så leda till att Malmös sociala kapital förvaltas och växer.

Den integrerade blandade staden bjuder sådana mötes-

platser. Vad innebär det för Västra Hamnen?

Att verksamheter av olika slag placeras invid varandra.

Kultur, idrott, krogar, kontor, boende och högskola kan blan-

das och samexistera - och även dela lokaler.

Att högskolans kommande etableringar i Västra Hamnen

ska göras så att kontaktytorna med närings-, idrotts- och kul-

turliv underlättas.

Att nya verksamheter etableras som ger nya grupper av

Malmöbor ärenden till Västra Hamnen.

Att kultur- och fritidsaktiviteter lokaliseras så att de kan

förstärka funktionsblandningen i stadsdelen, gärna genom

att placeras invid kommersiella lokaler.

Att ett kluster för media och kultur utvecklas i området

och kopplas till andra verksamheter och Malmö Högskola.

Här uppstår nya kontaktytor.

��

Olika verksamheter kan blandas i kvarteren i V ästra

Hamnen. I varje byggnad eftersträvas så många olika typer

av aktiviteter som möjligt.

��

��

��

Befi ntlig högskoleverksamhet

Intressezon för tillkommande

högskoleverksamhet



Off entliga rummets mötesplatser

Västra Hamnen har redan blivit ett av Mal-

mös viktigaste besöksmål. En viktig anled-

ning till populariteten är satsningen på icke-

kommersiella mötesplatser i det off entliga

rummet. Denna satsning bör fortsätta.

Parkerna, gröningarna, platsbildningarna,

stränderna och kajerna ska utformas så att de

erbjuder möjligheter till skilda aktiviteter där

människor möts.

En översikt över platserna visas till vän-

ster. Översta kartan visar evenemangsplat-

ser som vänder sig till besökare från hela re-

gionen.

På kartan i mitten redovisas mötesplat-

ser med kontinuerlig verksamhet som vänder

sig till fl er än dem som är bosatta eller verk-

samma i området. Det handlar om viktigare

platsbildningar, badplatser, temalekplats, ska-

teanläggningen och vattennära stråk.

Den understa bilden visar mötesplatser

för dem som bor eller är verksamma i Västra

Hamnen. Punkterna visar planerade eller ex-

isterande platsbildningar inne i bebyggelse-

områdena. Det kan vara lekplatser, men även

mindre platsbildningar eller gröningar.

��

��

Mötesplatser för Malmöborna: bad,

parker, temalekplats, torg

��

��

Lokala mötesplatser, schematiskt

redovisade: lek, gröningar m m

��

��

Evenemangsplatser för hela regionen:

konserter, teater, sport, utställningar


De gröna mötesplatserna

En stor del av mötena i det off entliga rum-met sker i parker eller i gröningar. Här fi nns platser för eftertanke, rekreation och lek, för stora och små. De gröna rummen är bety-delsefulla för människors välbefi nnande; forskning visar att våra psyken återhämtar sig från stress när vi får möjlighet att koppla av i naturen, i en trädgård eller park. Därför är det viktigt att komplettera Västra Ham-nens intensiva, urbana miljöer med grön-ytor.

En serie av gröna rum sträcker sig över

Västra Hamnen och förbinds med gröna

länkar - exempelvis trädplanterade lokalga-

tor eller gränder.

��

��

��Grönområden

Gröna kopplingar


Många olika gröna rum

Stadsparken, Dania- och Scaniaparken, ligger vid havet och lockar besökare från hela Malmö och regionen. Där fi nns fi n-parkens planteringar och grönytor för bollekar och solbad. Parkområdet rymmer också en evenemangsplats och två välbesökta badplatser.

Stadsdelsparken Varvsparken blir ett grönt vardagsrum för de boende och verksamma i Västra Hamnen. Förutom blomsterplanteringar och grönytor fi nns en temalekplats och möjligheter till bollek. Det här ska bli stadsdelens viktigaste lokala, gröna mötesplats.

Grannskapsparkerna kompletterar bostadens och kvar-

tersgårdens grönytor. De har en viktig social funktion i stads-

delen. Ankarparken, Kockumsparken, Stapelbäddsparken och

Neptuniparken är Västra Hamnens grannskapsparker. I par-

kerna ska fi nnas rekreativa möjligheter för vuxna och barn.

Gröningarna är små off entliga grönytor med varierande

innehåll och utformning som fungerar som lokala träff punk-

ter i närområdet kring bostaden eller arbetsplatsen.

��

��Stadspark

Scaniaparken

Daniaparken

��

��

Stadsdelspark

Stadsdelsparken

Varvsparken

En gröning som används för lek och avkoppling, huvudsakligen av

omkringboende eller av de som yrkesarbetar i området. Bild från

Östra Ryttmästargatan, Rönneholmsområdet.


��

��

Planerade gröningar, schematiskt presenterade

��

��

Grannskapspark

Ankarparken

Stapelbäddsparken

Kockumsparken

Neptuniparken


Mötesplatser längs havet - kajerna och stränderna

Västra Hamnens strandlinje är närmare 8 km lång. Det innebär att det fi nns plats och möjligheter att erbjuda många olika sorters möten med havet.

Röd heldragen linje markerar en mer urban

miljö där kajer eller hårdgjorda ytor möter vattnet.

Sundspromenaden på Bo01, Södra Varvsbassäng-

ens kajer och Hjälmarekajen är exempel på såda-

na lösningar. Längs de här stråken kan det fi nnas

caféer, restauranger och en och annan butik. Här

fl anerar besökare och njuter av stadens liv och ut-

bud. Det bör också fi nnas sittplatser och attrak-

tioner som inte är knutna till kommersiell verk-

samhet.

De röda punktmarkeringarna markerar också

en mer urban miljö, men här erbjuds ett prome-

nadstråk nära vattenytan, förutom stråket i gatuni-

vå. Längs Dockan går det att fl anera på ett trädäck

nära vattnet. Även här eftersträvas en stadskarak-

tär med kommersiella inslag enligt ovan.

Den gröna, streckade linjen representerar fi n-

parken vid vatten. Dania- och Neptuniparken är

exempel på sådana i Västra Hamnen. Karaktären

är kultiverad och ordnad. Här kan fi nnas något en-

staka näringsställe.

Den vågiga, gröna linjen markerar avsnitt av

strandlinjen med mer naturlik karaktär. Längs

Scaniaparken är det större grönytor som avslu-

tas med en gångväg längs strandskoningens ste-

nar. Vid kanalerna är det lummig grönska fram till

stenskoningarna. I dessa miljöer ska det gå att fi n-

na platser för eftertanke. Här kan också fi nnas en-

staka caféer eller restauranger.

��

Klamrarna visar var varje strandavsnitt börjar och slutar.


Sundspromenad

Strandskoning + gräs

Finpark„

„

„

Urbant möte vid vatten,

kajer el. liknande

Urbant möte vid vatten,

med bryggor närmast

vattenytan

Finpark vid vatten

Naturlik karaktär på mötet

mellan land och vatten



Mötesplatser på kvartersmark

Byggnaderna

Även byggnaderna och kvartersmarken runt dem ska

erbjuda mötesplatser. Närmast fasaden kan en uteservering

eller sittplatser länka gaturummet till husets interiör och

fungera som en övergångszon. Byggnader med publika/

offentliga funktioner kräver ofta en förplats som ger entrén

den dignitet den förtjänar.

Funktionsblandningen som uppmuntras i Västra Hamnen

(se sidan 18) har som syfte att möjliggöra korsbefruktning

mellan olika intressen och verksamheter. Byggnader med en

bred blandning av verksamheter kan ge dynamik och öka

deras attraktivitet.

På många platser runtom i världen prövas denna

tanke. I Zeishalle i stadsdelen Ottosen, Hamburg, har en

nedlagd propellerfabrik byggts om. Idag inrymmer den

ett mediecentrum där restaurang, biograf, butiker och ett

dagis ligger sida vid sida i de forna tillverkningshallarna.

I kvinnomuseet i Hittisau, Schweiz, fungerar souterräng-

våningen som brandstation på orten. Lieu Unique,

Nantes, Frankrike, är ett kulturhus som förutom teater,

konsthall och konsertscen rymmer ett daghem, en bar, ett

hamam (nordafrikanskt bad) och en bokhandel med en

antikvariatsdel.

Kommunal service, exempelvis förskolor och skolor,

kan samlokaliseras med bostäder, kontor, kultur- och

fritidsanläggningar. Varje stadsområde i Västra Hamnen ska

erbjuda förskoleplatser som motsvarar behovet i området.

Det innebär att mark ska reserveras för förskoleverksamhet.

Två skolor för barn mellan 6-15 år planeras i Västra Hamnen.

Se plan för utbyggnaden på sid. 19.

T v Zeishalle, Hamburg. Arkitekt: Pl. Gruppe Medium .

Ovan: Kvinnomuseet i Hittisau. Arkitekt Cukrowicz - Nachbaur o Wäger. T h: Lieu Unique, Nantes.


Handeln

Hur ska Västra Hamnen få bästa möjliga för-

utsättningar för handel? Genom att styra

och koncentrera, eller genom att ge stor fri-

het? Mycket talar för en kombination.

Tre olika handelstyper kan urskiljas:

1. Enstaka butiker som ger bostadsservice

( t ex jourbutik eller kvarterskrog) alternativt

butiker som inte är lägesberoende (t ex spe-

cialbutiker). Denna typ av handel är marke-

rad med röda punkter på kartan intill.

I Västra Hamnen ska planbestämmelser-

na göra det möjligt att etablera enstaka bu-

tiker eller näringsställen längs alla huvud-

och uppsamlingsgator och, om intresse

fi nns, även i enstaka fall längs bostadsgator.

Efterfrågan på denna typ av butikslokaler är

sannolikt såpass blygsam att risken för att

den glesar ut och äventyrar möjligheten till

att uppnå den kritiska massa som krävs för

att få en attraktiv handelsgata i andra lägen i

Västra Hamnen får anses som minimal.

2. Dagligvaruhandel och service, t ex

matbutiker, apotek, systembolag och bank.

Denna typ av handel är redan etablerad i

Mässans lokaler, Bilen 7. Den föreslås utökas

med cirka 1 500 kvm, så att ICA Maxi:s ut-

bud kan kompletteras . Markerat med blekt

rött i kartan.

3. Upplevelseshopping - här är handeln

ett nöje snarare än en nödvändighet. Det

kan vara allt från loppis till hårt stylade livs-

stilsbutiker för kläder och inredning samt

caféer m m. Denna handel bör främst loka-

liseras till områden med god kollektivtrafi k-

försörjning, gärna nära Citytunneluppgång.

De områden som markerats med grönt på

kartan är prioriterade för denna typ av han-

del.

��

��

Enstaka butiker

��

��

��

��

Stråk med butiker, caféer och restauranger

Dagligvaruhandel

Upplevelseshopping


36 ATT RÖRA SIG I STADEN

Gårdarna

Gårdarna i Västra Hamnen är grunden för den gröna struk-

turen. Dessutom är de viktiga platser för avkoppling och lek.

Förutom detta ska gårdarna vara intressanta ur gestaltnings-

synpunkt. Sammantaget innebär detta att det ställs extra

höga krav på planeringen för att klara de ibland motstridiga

krav som uppstår.

Västra Hamnen ska bli ett nationellt exempel på hållbar

stadsutveckling, se sidan 9-10.

För alla gårdar i området tillämpas den så kallade gröny-

tefaktorn. Den innebär i korthet att den obebyggda delen av

tomten ska vara grön. För att uppnå grönytekravet kan så-

väl delar av väggar som tak behöva tas i anspråk för grönska.

Kraven för gårdar vid kontor m m är något lägre.

Biologisk mångfald och kvalitet eftersträvas genom att

anlägga olika biotoper eller skapa boplatser för olika djurar-

ter. Exempel på åtgärder finns i rutan till vänster.

Ett sätt att skapa en vattenbiotop är att ta tillvara dagvatt-

net på fastigheten. Dagvatten ska i så hög utsträckning som

möjligt fördröjas och omhändertas inom fastigheten.

Bostadsgårdarna erbjuder den bostadsnära gröna mötes-

platsen för grannarna i kvarteret eller huset. Gården ska er-

bjuda möjligheter till småbarnslek och sittplatser i det soli-

gast möjliga läget.

Exempel på åtgärder för ökad biologisk mångfald

1. En del av gården är utformad som en torräng, med till

exempel käringtand, väddklint, blodnäva mm. Mager jord

med sandinblandning, gärna även kalk.

2. En del av gården är utformad som en äng, med till

exempel stor blåklocka, rödklint och ängsnäva mm.

Ganska mager jord, gärna med kalkinblandning.

3. En del av gården är utformad som en lund, med till

exempel skogslönn, benved, gulplister, majbräken mm.

4. Gårdens dagvattendamm är utformad som en våtmark

med våtmarksväxter som kabbleka, slankstarr, gul iris

mm. De flacka kanterna och botten är täckta av jord eller

grus

5. Ett tak eller en del av gården utförs som en havs-

strandsbiotop, med sand, grus och havsstrandsväxter

som till exempel trift, strandaster och gåsört

6. Gårdens murar eller stenlagda gångar utformas som

klippbiotoper med till exempel solvända, backtimjan och

sedum mm.

7. På gården finns ett stenparti med nektargivande växter

8. En del av gården får vara ett vilt buskage, med till

exempel hagtorn, vildrosor och kaprifol och gärna en

anlagd rishög där igelkotten kan bo.

Holkar och bon

9. Det finns bon för solitära bin på gården, till exempel ett

knippe bambupinnar eller en mur med små hål i.



Visionsbild över den södra varvsbassängen vid Kockums fabriksbyggnader

Illustration: David Wiberg



Gatorna är stadens blodomlopp.

Forskning visar att mängden bilar

och den hastighet de rör sig i står i

omvänd proportion till hur många

mänskliga möten som uppstår. Låga

hastigheter och lite trafi k ökar möj-

ligheten för människor att upptäcka

mötesplatser och varandra. Därför är

det viktigt att hastigheten på biltrafi -

ken anpassas till gatulivet. Lägre has-

tigheter ger också lägre bullernivå-

er. En satsning på kollektivtrafi k kan

minska privatbilismen. Så kan även

luftkvaliteten förbättras.

Sammantaget skapar detta bättre

förutsättningar för människor att vis-

tas och mötas utomhus.

Bilden till vänster visar hur huvud-

strukturen för trafi ken är planerad.

Uppsamlingsgatorna är framsidor och

lokalgatorna står för den lugnare at-

mosfären och hemhörigheten.

Principer för det mer fi nmaskiga nä-

tet av gränder redovisas separat på si-

dan 49.

Parkering ska lösas inom egen fast-

ighet. Visst samutnyttjande kan ske.

Malmö stads parkeringsnorm ska till-

lämpas.

att röra sig i staden

��

��

��

��

��

Huvudgata

Reservat för ny förbindelse

Lokalgata

Uppsamlingsgata

41ATT RÖRA SIG I STADEN


Gatuliv

Västra Hamnen ska få innerstadens karaktär. Hur kan

vi fånga centrala Malmös charm och samtidigt klara

tillgängligheten?

Genom att prioritera tillgängligheten framför

framkomligheten för alla trafikslag och fotgänga-

re. Höga hastigheter och genomfartstrafik ska inte

uppmuntras på gatorna i Västra Hamnen. Bilarna

tvingas köra försiktigt när gatorna är befolkade. I

gengäld kan alla trafikanter - även gående och cy-

klister - korsa gatorna utan att känna rädsla. Gatorna

ska dimensioneras i enlighet med detta.

Genom att skapa gaturum med kvaliteter som

ger förutsättningar för mänskliga möten. Gatorna

ska vara lustfyllda att gå på.

Genom att göra gaturummen så smala som

möjligt. Alla mått är satta med ambition att ska-

pa mesta möjliga överblickbarhet och rumslighet.

Med 5-6 våningars höjd på husen innebär detta att

ambitionen bör vara att begränsa gatans bredd till

cirka 20 meter.Annars förrycks proportionerna och

miljön kan uppfattas som ödslig.


Lilla Varvsgatan, som leder från Dockan fram mot Turning Torso, kan bli en livlig uppsamlingsgata

där människor tycker om att vara. Här samspelar gående, cyklister och bilister på ett sätt som

gör stadsmiljön intressant för alla. Händelserikedomen på fasaderna behövs om det ska vara

inspirerande att promenera.

Illustration: David Wiberg.


Beräknad biltrafik i tusental ett vardagsmedeldygn år 2015

Trafikstrategi för Västra Hamnen

När Västra Hamnen byggs ut ökar behovet av transporter. Ef-

tersom området enbart kan nås via ett fåtal broar är risken

stor att trafiksituationen blir ohållbar i dessa kopplingspunk-

ter. Dessutom kommer trafiken från Västra Hamnen att pas-

sera Malmös innerstad, ett område som redan lider av för

stora trafikmängder. Därför är det nödvändigt att målmedve-

tet arbeta för att minska de miljöstörande transporterna när

Västra Hamnen omvandlas. Ändrade resvanor är en förutsätt-

ning för att området ska kunna byggas ut enligt planerna.

Trafikstrategin för området innefattar följande åtgärder:

Knyta ihop Västra Hamnen med innerstaden - bland an-

nat genom fler broförbindelser för en utbyggd kollektivtrafik

med effektiv linjedragning som minskar restiden

Skapa en trygg och fotgängarvänlig stadsdel genom

upplevelserika gångstråk och minskade barriärer genom säk-

ra övergångar

Utnyttja cykelns potential genom att skapa ett finmaskigt

nät av cykelbanor med god vägvisning och nya broförbin-

delser som kopplar till innerstaden och resten av regionen

samt förbättrad cykelparkering och lånecyklar vid p-hus

Utnyttja Citytunnelns potential genom att koppla kollek-

tiv- och cykeltrafik till stationen

Bygga ut kollektivtrafiken med reservat för spårtrafik,

ökad kapacitet, kortare restider, högre turtäthet, bättre bytes-

möjligheter, nytt busstorg och busstrafik på egen bana

Utveckla smartare parkeringslösningar, till exempel ge-

nom samutnyttjande över dygnet mellan bostäder och kon-

tor, full behovstäckning för boende och fler öppna p-anlägg-

ningar för tillfälliga besökare

Skapa bibehållen tillgänglighet med lugnare tempo för

alla trafikanter där trygghet och lugnt tempo är ledord för ut-

formningen av huvudgatunätet och lokalgatorna

Ändra resvanorna för bättre miljö - renare luft och mindre

buller såväl i Västra Hamnen som i centrala Malmö. Risken för

överskridande av miljökvalitetsnormen för kväveoxid mins-

kar samtidigt.

Underlag för trafikprognosen nedan. Från 2006.


Citadellsvägen omvandlas till en lokalgata. Utsikten mot vallgraven och Malmöhus i

söder gör det till ett nytt promenadvänligt vattennära stråk i soligt läge i Malmö.

Illutration: David Wiberg.


Att promenera, cykla och åka kollektivtrafikDet ska vara enkelt och bekvämt att leva utan egen bil i Väs-tra Hamnen så att nya resvanor kan skapas. Arbets- och fritidsresor ska kunna göras med buss eller cykel på ett tidsvinnande sätt. Därför säkras framkomligheten för kollek-tivtrafiken, cyklisterna och fotgängarna.

Promenera

Hela Västra Hamnen ska bli promenadvänlig. Det betyder att det ska finnas generösa trottoarer med upplevelserika stråk. Det ska också finnas intressanta målpunkter utspridda över hela stadsdelen. Överallt ska det kännas tryggt och trivsamt att röra sig till fots, vilket bland annat innebär att det ska fin-nas säkra övergångar över huvudgatorna.

Cykla

På huvud- och uppsamlingsgatorna finns dubbelriktade cy-kelbanor på ömse sidor om bilkörfälten. På lokalgatorna och i gränderna sker cykling på körbanan.

Cykeltrafiken prioriteras framför motortrafik när Västra Hamnen planeras. Cykelvägnätet kopplar till resten av Mal-mös cykelbanor och erbjuder effektiva transporter, bland an-nat genom en ny bro för cyklar över Södra Varvsbassängen mellan Kockums industriområde och kajen vid kvarnen. Cy-kelpendling till och från Citytunnelstationen ska göras attrak-tiv genom gena cykelvägar och goda möjligheter till cykel-parkering vid stationen.

Cykelparkeringsnormen tillämpas, vilket innebär att det ska finnas parkering för 2,5 cyklar per lägenhet. Vid alla publi-ka lokaler ska också anordnas cykelparkering.

Vägvisningen för cyklister ska förbättras.


��

��

��

��

Cykelbanor

Cykel i gata

Möjligt ny förbindelse

��

��

��

��

Möjlig ny förbindelse

��

��

��

Planerade busslinjer

��

��

Möjligt spårreservat alternativt busskörfält

Åka kollektivt

Av de motordrivna trafi kslagen ska kollektivtrafi ken prioro-teras. Kollektivtrafi kförsörjningen sker tills vidare med buss. Den planerade linjedragningen framgår av kartan ovan. Ett busstorg planeras i norr. Torget blir ändhållplats för två stads-busslinjer, och eventuellt en eller fl era regionbusslinjer som idag slutar vid Centralen. De planerade busslinjerna innebär att kapaciteten ökar.

För att ytterligare förbättra kollektivtrafi kförsörjningen till Västra Hamnen fi nns ytterligare två nya broförbindelser re-

dovisade, se den övre kartan till höger. En bro för kollektiv-trafi k, gång och cykel föreslås i den Södra Varvsbassängen. I norr fi nns enligt översiktsplanen ett markreservat för en ny förbindelse till Nyhamnen.

Ett spårreservat anläggs längs Östra Varvsgatan, se nedre kartan till vänster, och används tillsvidare som busskörfält, vil-ket förbättrar kollektivtrafi kens framkomlighet. Detta i kom-bination med den nya broförbindelsen över Södra Varvsbas-

sängen ska ge tidsvinster och därmed förkorta restiden.


Gaturummens hierarki

Huvudgatan - en stor handelsgata där det bör fi nnas par-

keringsfi ckor som ger möjlighet att angöra butikerna som

kantar gatan.

Uppsamlingsgatan - en handelsgata med möjlighet att

stanna till med bilen och uträtta ärenden. Här är livligt med

mindre butikslokaler, kontor, bostäder och ett och annat café

och en och annan restaurang.

Lokalgatan - en mindre gata inne i ett stadsområde med

parkeringsmöjligheter. Här fi nns möjligtvis några verksam-

heter och kanske en butik eller ett café. Det är en lugn gata

utan genomfartstrafi k och utformad så att bilarna på ett na-

turligt sätt färdas i låg hastighet.

Gränden - här sker all framfart i fotgängarens hastighet

och på dennes villkor.

��

��

Uppsamlingsgator

��

��Huvudgator


��

��Gränder, schematiskt

presenterade

��

��

Lokalgator, schematiskt

presenterade


Gatornas typologier

De två huvudgatorna i Västra Hamnen har bägge två sin sär-

art och funktion: Stora Varvsgatan och Nya Citadellsgatan ut-

formas för att klara de trafikmängder och den kollektivtrafik-

försörjning som krävs.

De övriga tre typerna av gator kan placeras i typologier. Här

är en presentation av gatornas karaktärer.

Uppsamlingsgatans primära funktion är att förmedla

trafik mellan lokalgatan och huvudgatan. Längs gatan finns

med fördel butiker i bottenvåningarna som skapar liv och rö-

relse och förutsättningar för människor att uppehålla sig ut-

med gatan. Möjlighet till att angöra med bil anordnas mellan

de planterade träden. Dubbelriktade cykelbanor på båda si-

dor av gatan främjar målsättningen om ett högt antal resan-

de med cykel inom stadsdelen. Möjligheter till att korsa ga-

tan anordnas på speciellt anvisade platser med korta avstånd

emellan.

Uppsamlingsgatan har normalt en sektionsbredd på ca

22,5 m. Sektionen kan på kortare sträckor smalnas av till ca 21

m genom en minskning från 3,5 m till 3,25 m på planteringsy-

tan samt från 2,5 m till 2 m på cykelbanan.

En förebild kan vara Regementsgatan väster om Marie-

dalsvägen.

Lokalgatan återfinns primärt inne i kvartersbebyggelsen

och har normalt endast låga trafikmängder. På lokalgatan

samsas bilar och cyklar om utrymmet på körbanan medan

gående fortfarande separeras från biltrafiken. Lokalgatan kan

utföras med respektive utan trädplanteringar. Korsande av

gatan sker överallt och inte på speciellt anvisade platser. Par-

kering sker mellan träden i det bredare sektionsalternativet

medan det i andra alternativet av framkomlighetsskäl enbart

kan förekomma på en mindre antal speciellt angivna platser.

En enkelsidig trädplanterad gata normalt en sektions-

bredd på ca 14 m medan den utan trädplantering blir ca 11

m. I båda fallen kan gångbanorna smalnas av till 2 m, vilket

ger en meter smalare sektionsbredd.

En förebild kan vara den livliga Köpenhamnsgatan på bil-

den intill.

Gränden - en förebild kan vara gränderna på Bo01. Gator-

na är inte funktionsuppdelade; alla trafikanter samutnyttjar

de ytor som finns.


förgård kombinerad kör- & gångyta förgård

9m

gränd

skala 1:1001 m

��

Uppsamlingsgata

Lokalgata enkelsidig plantering

Gränd

��

Uppsamlingsgata

Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana

22,5 m

��

skala 1:1001 m

Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana

Gångbana Träd Gångbana

14,0 m��

Lokalgata - enkelsidig plantering

skala 1:1001 m

Gångbana Träd Gångbana Körbana Gångbana Gångbana

11,0 m��

Lokalgata - ingen plantering

skala 1:1001 m

Gångbana Gångbana Körbana

Lokalgata utan plantering

52 DEN BLANDADE STADEN52 GESTALTNINGSPRINCIPER

gestaltningsprinciper

Tätare - mer innerstad!

Bilderna nedan är en jämförelse mellan Malmös befintliga in-

nerstadsbebyggelse och Västra Hamnens. Bildgrupp A visar

kvarterens utbredning i respektive område, färgat grått. Bild-

grupp B visar markutnyttjandet, där den bebyggda marken

färgats vitt. Alla områdena visas i samma skala.

Jämförelserna visar att den bebyggelse som hittills upp-

förts i Västra Hamnen har ett betydligt lägre markutnyttjan-

de än motsvarigheten i Malmös befintliga innerstad. Explo-

ateringstalen, den totala våningsytan i kvadratmeter delat

med tomtens area, är också mycket lägre i Västra Hamnen.

Som exempel kan nämnas att kvarteren i Davidshallsområ-

det har 2,0 som exploateringstal, medan Bo01 stannar vid 1,0.

I kommande planer för Västra Hamnen bör markutnytt-

jandet vara högre än i exemplen om Översiktsplanens inten-

tioner ska följas. Det innebär att utrymmena mellan husen

bör användas på ett mer effektivt sätt. Först då kan Västra

Hamnen erbjuda mer innerstad.

A B

Bo01-området i Västra Hamnen Bo01-området i Västra HamnenDockanområdet i Västra Hamnen

Kvarterens utbredning

Rönneholm i centrala MalmöRönneholm i centrala Malmö Davidshall i centrala MalmöDavidshall i centrala Malmö

Dockanområdet i Västra Hamnen

Markutnyttjande

53DEN BLANDADE STADEN 53GESTALTNINGSPRINCIPER

Korta siktlinjer och händelserika gaturum

Andra studier av Malmös innerstad har handlat om hur vi rör

oss i stadsmiljön och vilka intryck vi får.

Studierna visar att siktlinjerna längs Kalendegatan är kor-

ta och intrycken många. Så ser en promenadvänlig stadsmil-

jö ut med ständigt föränderliga synintryck och nya lockande

målpunkter i fonden.

Kalendegatan kan vara en inspiration när gaturummen i

Västra Hamnen gestaltas. Några konstateranden:

Siktlinjerna i gatans riktning är korta, som mest 300 meter

Utblickarna åt sidorna är många och med korta siktlinjer

Fasadlängderna är korta och arkitekturen varierad

Det finns butiker och verksamheter i bottenvåningarna

Gatan kantas av entéer och utfarter

Fasaderna är inte plana, utan har utbuktningar och in-

dragningar som skapar ett ljus- och skuggspel som varierar

över dygnet.


Stad med många ansikten

Dockan, Bo01, Universitetsholmen - Västra Hamnen be-

står redan av flera olika väl etablerade delar. De är sinse-

mellan olika, men delar grundläggande innerstadskvali-

teter.

När Västra Hamnens planering går vidare kommer fler

urskiljbara stadsområden att växa fram: Stapelbäddsom-

rådet, Varvsstaden på Gamla Kockumsområdet, Neptu-

niparksområdet och Västra Hamnporten, för att nämna

några.

De kommer att ha sina egna karaktärsdrag, men alla

ska innehålla innerstadens kvaliteter. Vad ska skilja åt:

Planmönster. Olika principer för bebyggelsens place-

ring, gatunätet, platsbildningar och gårdar bör tillämpas.

Gestaltning av byggnader - arkitektur, färgsättning

och form kan varieras.


Nio gestaltningsprinciper i Västra Hamnen

Vid en gata där två stadsområden möts ska fasaderna på

ömse sidor utformas så att de samspelar, utan att de för den

skull behöver likna varandra.

Små byggrätter och olika arkitektkontor som ritar i varje

kvarter.

2

3

1 De olika stadsområdena ska sammanlänkas genom några

sammanbindande stråk och siktlinjer.

Men inom stadsområdena är det minst lika viktigt att vissa

av gatorna i n t e linjerar.


Hushöjden ska huvudsakligen vara 5-6 våningar. Men

det ska finnas inslag av bebyggelse där hushöjderna varie-

rar betydligt mer. Ett lyckat exempel är området kring Eu-

ropean Village på Bo01-området.

Korta och urskiljbara fasadlängder - 25 metersmåttet

kan vara vägledande. Kvartersmått begränsas till maxi-

malt 100 m.

4

5

6 Kvartersstadens bebyggelse är förebild i Västra Hamnen.

Det innebär att byggnad skall placeras i gatulinjen och inte

friliggande. Mötet med gatulinjen bör varieras med bur-

språk, risaliter och indragningar. Om sockeln avslutas i rätt

höjd skapas informella sittplatser.


I varje byggnad som vetter mot huvudgata eller upp-

samlingsgata finns lokaler med minst två av följande ända-

mål: bostäder, service eller verksamheter. Minst 20 procent

av vardera är ett riktmärke.

Genomgående entréer från det offentliga rummet till

bostadsgården.

Bottenvåningarna mot gator ges en rumshöjd så att

det är möjligt att inreda till såväl bostäder som verksam-

heter i lokalen.

7

8

9

58 MÅL

övriga viktiga ställningstaganden

Visioner, mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen

behandlar framför allt stadsrummen och gestaltningen. Det

finns en lång rad viktiga frågeställningar som ligger utanför

detta ämne, men som ändå är av avgörande betydelse. Här

redogörs kortfattat för de ställningstaganden som gjorts i

några av dessa frågor.

Riskhänsyn

Västra Hamnen ligger inom normal insatstid för

räddningstjänsten vilket innebär att normalt brandskydd

räcker.

Markföroreningar kan förekomma i hela området som

därför klassificerats som riskklass 2 enligt Naturvårdsverkets

klassificering. Detta innebär att all ändrad markanvändning

måste föregås av noggranna markundersökningar.

Nordöterminalen är en lokal källa till olycksrisk vilket måste

beaktas vid inrättandet av vissa typer av samlingslokaler

samt av bostäder i den allra östligaste delen av Västra

Hamnen (vid Klaffbron).

Huvudledningar

I Västra Hamnen finns ett äldre ledningsnät som ägs av

markägarna, men också nya ledningar som anlagts av

kommunen.

Ambitionen är att ny bebyggelse, anläggningar m m i

så stor utstäckning som möjligt anpassas till de ledningar

som ska bevaras. Kostnader för flyttning av ledningar kan

dock vägas mot eventuella fördelar med flyttning, och

när väsentliga fördelar kan nås och finansieras genom

exploatering kan detta övervägas.

Fördelning av kostnader för allmän mark

I likhet med andra utbyggnadsområden fördelas

kostnaderna för infrastukturen mellan exploatören och

kommunen. Kostnaden för nybyggnad av lokalgator och

uppsamlingsgator fördelas lika mellan de exploatörer som

har mark som gränsar till respektive objekt. För huvudgator

bär kommunen 1/3-1/2 av kostnaden.

Ombyggnad av gator som föranleds av exploatering

bekostas av exploatören. Om dessutom andra förbättringar

görs svarar kommunen för denna del.

Gröningar och grannskapsparker finansieras av berörda

exploatörer. Stadsdelsparken finansieras till 1/2-2/3 av

exploatörerna och resten via kommunbidrag.

Gemensamhetsanläggning

Gränder, gång- och cykelstråk och gröningar på kvartersmark

kan göras till gemensamhetsanläggningar och hållas

tillgängliga för allmänheten. Markbeläggning, möblering

m m ska i sådana fall anpassas till stadsdelens standard och

utformas så att ägo- och förvaltningsgränser inte påverkar

stadsbilden.

Offentlig service i enskilt ägd bebyggelse

Vid behov ska exploatör vara beredd att upplåta lokaler

för förskolor, gruppboenden och andra små verksamheter.

Det är sedan stadsdelsförvaltningen som avgör i vilken

utsträckning denna planberedskap behöver utnyttjas.

Exploatören ska också vara beredd att avstå mark för

offentlig service.

59MÅL

övriga program och utredningar

Översiktsplan för Malmö 2000

Malmö 2005, aktualisering och komplettering av Malmö

översiktsplan, 2006

Översiktsplan för Västra Hamnen, ÖP 2013, 1999

Översiktsplan för Universitetsholmen, ÖP 2021, 1998

Q-books riktlinjer för universitetsholmen, innehåller beskriv-

ningar och analyser av hur stadsrummens kanter och voly-

mer bör formas, 2001

Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen, innehåller bland an-

nat beskrivningar och mål inom områdena social frågor,

kretslopp, biologiskt mångfald, energi och grönytestandard,

2003

Grönplan för Malmö 2003

Bättre för alla – basutformning av bostäder i nyproduktion

för tillämpas.

Program för ekologiskt byggande, 2003

Förskolor i stadsbyggandet, dialog-pm 2006:2

Allmänna ytor i Västra Hamnen, preliminär version 2007

Documents

Mål och visioner