maletofta - Ravlunda · På 600-talet e kr blomstrar en handelsplats på Ravlundafältet. Föremål tillverkas, och man handlar med ting från när och fjärran. Dräktspännen, nycklar,

prod

uc

erad av ravlu

nda Byalag

2009. tryckt h

os ÅBerg

s tryckeri i to

melilla. g

un

ne arn

esson

lövg

ren skrev textern

a. marie peterso

n fö

rfattade in

ledn

ing

stext oc

h red

igerad

e. faktag

ranskad

av Bertil helg

ess0n, fil d

r regio

nm

useet i kristian

stad. form

givn

ing

: lotta varem

an. n

aturfo

tog

raf: leif lind

ho

lm. karta: w

ww

.lantm

ateriet.se

Maletofta_broschyr2.indd 14 09-06-15 02.19.37

maletoftaoch andra ställen

– en vägledning till historiskt intressanta

platser i ravlunda

På 600-talet e kr blomstrar en handelsplats

på Ravlundafältet. Föremål tillverkas, och

man handlar med ting från när och fjärran.

Dräktspännen, nycklar, mynt och andra

arkeologiska fynd vittnar om en livlig handel

under järnåldern. Platsens namn är Maletofta.

Ge dig ut på egna upptäcktsfärder över

Ravlundas kullar och fält.


SanneS Bed&BreakfaSttostarödsvägen 10 ravlunda, 277 37 kivik telefon: 0414-742 31. e-post: [email protected]

Vi samarbetar med Österlen Haflinger Ridning i Ravlunda.

roSenlund Bed&BreakfaSttostarödsvägen 2070 ravlunda, 277 37 kivik telefon: 0414-741 10 · e-post: [email protected] bekvämt med utsikt över Hanöbukten.

öSterlenS haflinger ridning070-314 22 44www.osterlenshaflinger.com

En naturupplevelse till häst!

BuhreS fiSk i kivikhamnplan, 277 30 kiviktel: 0414-702 12 · fax: 0414-711 03e-post: [email protected] · www.buhresfisk.se

ravlunda cykeltelefon: 0414-740 01, 0739-72 05 48e-post: [email protected] · www.ravlundacykel.com

Vi har ett stort urval av cyklar och tillbehör till uthyrning samt säljer begagnade cyklar till bra priser.

tacK till SponSorerna!

SkepparpSgårdenstf vandrarhem haväng 277 37 kivik telefon: 0414-740 71 www.stfhavang.com Här kan man ta en paus och en god fika!

klippStugankerstin hanssonravlunda 9, 277 37 kivik telefon: 0414-742 90

Porred i hoet? Gå till Klippstugan!

ravlunda Bränneritelefon 0414-74000 · fax 0414-74090 e-post: [email protected]

Café, restaurang, boende. Glöm inte att besöka Speed-museet!


INVI

KSSI

DA

OMSL

AG

BAKS

IDA

Gå eller cykla, det spelar ingen roll, bara benen rör på sig. Häl till tå. Pedalernas jämna pumpande, upp och ner. Det skänker en grundläggande rytm genom tillvaron. Och det är allt som behövs. Lite grundläggande rytm.

Genom landskapet färdas man i sin egen takt, men i andras spår. Överallt har någon annan varit, både före och innan. Gamla finförgrenade vägnät är ett tecken på att det funnits folk i rörelse.

Det här är ett landskap med många tecken och spår. Med många linjer. Vägarnas, åarnas långa buktande signaturer, de räta fårorna över vida åkrar som får fälten att se ut som grafiska experiment. Men det är de inte.

Det här är fortfarande odlarbygd, händernas bygd, både för bönder och konst-hantverkare. Kultur och natur ligger nära varandra, men här och där syns murar i skogsbrynen, rester av stengärdsgårdar som vittnar om slit i anletens svett.

Det här är en trakt som brukar liknas vid paradiset. Men allting har sin plats och paradiset har sin. Dock finns det fog för att fråga sig: om detta är så vackert, hur ska då inte paradiset se ut?

Kanske sjunger näktergalen just ikväll med sin egen rytm.Så – slå upp kartan och ge er iväg ut!

att sätta sig i rörelse.

Maletofta_broschyr2.indd 2 09-06-15 02.19.37 Maletofta_broschyr2.indd 3 09-06-15 02.19.39

SID

2SI

D 3

1. Maletofta, som är beläget alldeles norr om klammersbäck och ca 500 m väster om mynningen, kan ha varit sägnernas malestad eller lund. enligt sägnen bodde här mycket rika köpmän som handlade med rav (bärn-sten) över hela världen. det fanns ett tempel med pelare av silver och altare av renaste guld. en dag härjade vikingar staden och ruinerna försvann i hedens sand.

Ända fram till vår tid har berättelsen om en forntida stad och en helig lund hållits levande.

de arkeologiska fynden som gjordes i slutet av 1990-talet och 2008, samt tolkningar av platsens namn, tyder på att här fanns ett reli- giöst och politiskt maktcentrum under cirka 800 år, från 100-talet till vikingatidens slut cirka 1000 e kr. de fynd man gjort är allt från guld- och silverföremål till slagg från metall- verkstäder. man har också funnit romerska, arabiska och frankiska mynt.

söder om maletofta, på andra sidan klammersbäck, finns gravfält från denna tid. att man gick över ån för att begrava sina döda kan ha varit en symbolhandling. flera andra kulturer har liknande symboliska tankemönster, där dödens flod bildar en gräns mellan livets och dödens rike.

tecknen på maletoftas storhet är många; sägnen, ortnamnen, gästhamnen, spåren av handel och hantverk, resterna efter bosätt-ningen och den stora fyndrikedomen. på kartor från 1822 finns maletofta med.

2. vid Skepparpsåns (verkeåns) mynning kan man vid lågt vattenstånd se de rader av pålar och stensättningar som bildat en brygga eller pir för att skydda inloppet i ån. en del av pålar- na har daterats till omkring år 1000 e kr. 500–600 meter uppströms från mynningen finns konstruktioner som tyder på att här funnits en gästhamn, där fartyg kunde söka lä och där man också kunde utbyta varor. intill ån på den södra sidan har funnits boplatser och här har gjorts åtskilliga fynd av vapen, mynt och prestigeföremål.

3. Skog från 8000 f Kr i havetungefär 2 000 meter rakt utanför haväng på 10–20 meters djup i havet finns en 10 000 år gammal rotfast tallskog. en skog som existe-rade i cirka 900 år, från det att inlandsisen drog sig tillbaka tills vattnet i östersjön steg och skogen långsamt dränktes.

inom ett begränsat område på ungefär två kvadratkilometer har marinarkeologer funnit en stor fångstanläggning med nätsänken och tjär- bloss. tjärbloss är stickor av tall som ser ut som stora tändstickor som använts som facklor när man fiskade ål på natten. det finns även orga- niska lämningar av torv och rotfasta trädstubbar.

4. Domarringlängs vägen mot haväng, norr om skepparpsån (verkeån), ligger stora gravfält med många resta stenar i olika formationer, bl.a. en domarring.

gravfält av denna typ brukar dateras till 500–900 e kr.

maletofta


1

2

3

4

alla vägar bär till maletofta … vare sig man går genom havängs sommarby och över fältet – eller promenerar längs stranden från haväng till klammersbäcks mynning. därifrån kan man gå längs bäcken genom dalen, fram till maletofta.

Det här myntet hittades i Maletofta och är präglat i det anglosaxiska kungariket Mercia för en kung vid namn Coenwulf i början av 800-talet e Kr. Ett mynt med en så tidig datering har aldrig tidigare hittats varken i Sverige eller Danmark. Att det är myntmästaren Ceolbald som stått för tillverkningen kan utläsas på myntet.


SID

4SI

D 5

5. ravlunda bys historia leder långt till-baka i forntiden. Ordet rav betyder bärnsten och lund kommer troligen från lövskogs-lund. Bärnstenen användes på vikingatiden som en värdefull betalnings- och bytesvara. Man bytte bärnsten mot salt etc. Redan i kung Valdemars Jordebok, vilken till största delen är från 1231, upptas Ravlunda med vad därtill hör som kungalev. Ett kungalev var anslaget till den regerande kungens underhåll och oberoende av skiften på tro-nen bevarade kungaleven sin karaktär av krono- och ämbetsgods.

En stor katastrof inträffade i Ravlunda 1725 då 10 av gårdarna och 7 gatuhus för-stördes genom en brand. Den andra om-välvningen byn råkade ut för var enskiftet som för Ravlundas del påbörjades år 1820.

1901 öppnades järnvägslinjen mellan Ystad och Brösarp, då byggdes stations- huset och ett antal bostadshus. Skolan byggdes 1844–45 och undervisning bedrevs här fram till 1959.

6. vallabacken – enligt sägen skall en romersk flotta ha förlist i Hanöbukten och de överlevande skall som tack för sin rädd-ning till guden Neptuni ära ha kastat upp Vallabacken. I kung Valdemars jordebok av år 1231 omnämns Rauflunde Len som ett kungligt län (ett område bestående av ett antal större och mindre gårdar). Bruk-ligt var att ett län höll sig med en skattegård som uppbar landgillet och såg till att andra åligganden blev utförda. Man kan gissa på att Vallabacken var Ravlundas skattegård. Vissa menar att Vallabacken är en konstgjord bor-ganläggning som kanske hör hemma i bryt-ningstiden mellan hedendom och kristen tid, medan andra daterar den från 1300–1400-tal.

7. GaMla tinG eller Stora ting – en ättehög av imponerande dimensioner eller endast en naturbildning, troligen använd som tings-plats långt tillbaka i tiden. Floreus, liksom Gillberg antog att en kung Frode ligger begravd här och kallade högen Frorum.

På marken mellan kullen och den söder om flytande Klammersbäck antas en mark- nadsplats ha legat vars privilegier stadfästes den 12 juni 1574 av kung Fredrik II av Danmark. Av denna stadfästelse framgår att här varit marknad sedan urminnes tider. Huruvida tiden för marknaden alltid varit midsommarafton är ovisst. Ravlunda mark-nadsrättigheter har antagligen dragits in på 1600-talet eftersom Kiviks marknad enligt gamla handlingar tillkom 1622 – och då blev det troligen en marknad för mycket i häradet.

Ett samband är tänkbart mellan mark-naden, tingsplatsen och den söder om bäcken liggande offerkällan, Torskälla kallad. Hit vallfärdade folk ända in på 1700-talet för att offra och dricka ur källan.

8. SvärtinGSkulle ligger nordväst om fot- bollsplanen i Ravlunda. Här sägs en kung vid namn Svärting ligga begravd. Troligen från bronsåldern (cirka 1700–600 f Kr).

9. År 1892 hittades en hjälm i linGerS kulle – en typ som har sitt ursprung vid romerska infanteriet. Ett liknande fynd har gjorts i England. Lödningstekniken som har använts på hjälmen har kunnat beläggas under Nordens yngre järnålder (ungefär år 500–1000 e Kr).

Hjälmen kan ha tillhört en sekundär- begravning i högen. 1909 gjordes en smärre arkeologisk undersökning av högen då ben

HiStoriSKt intreSSanta platSer att beSöKa i ravlunDa


av häst och människa hittades och skall ha återbegravts i kullen. År 1987 gjordes en delundersökning av högen. Under ett tunt jordlager fanns en välgjord stenpackning, som innehöll brända ben och slagen flinta. Gravkonstruktionen är typisk främst under yngre bronsålder och äldre järnålder (unge-fär år 1100 f Kr–500 e Kr).

10. a SiverS kulle som ligger norr om vägen är en gravhög som är 16 meter i diameter och nästan 3 meter hög. Längre västerut vid vägens slut – till höger om vägen finns fyra gravhögar, två stensättningar samt ett gravfält med sju runda stensätt-ningar. En av stensättningarna har vid kanten en liggande sten som är 3,8 meter lång. Denna sten kallas Drottningstenen b och har sannolikt varit rest en gång – en rejäl bautasten.

Drottningstenen har enligt sägnen fått sitt namn efter drottning Blanca. Drott-ningen var liten till växten och använde stenen vid påstigning på sin häst. Vid till- fället hade drottningen av någon anledning råkat i vredesmod med påföljd att tilltram-pet blev ett än idag fullt synligt fotavtryck.

11. i burahuS hittade en bonde i samband med harvning den fantastiska halsring i guld som idag finns på Historiska museet i Stockholm. Halsringen som är från 300- talet e Kr är ett unikum i Europa. Spännet

med en blå sten är från Sydosteuropa – Grekland eller Konstantinopel.

12. SySkonhöGarna eller Systerhögarna är två bredvid varandra liggande högar där det enligt sägnen ligger två systrar begravda. Dessa blev bragta om livet på en plats strax väster om byn, där det efter illdådet lär ha sprungit fram de båda källor som är ur-sprunget till den bäck som rinner genom byn och mynnar i Klammersbäck i Dynges–ängen invid gamla Ängdala. (Denna histo-ria finns i liknande varianter på flera andra platser i landet också.) Arkeologer bedömer syskonhögarna vara från bronsåldern.

13. brönnehöG eller Brennehoj sägs vara en i forna tider använd avrättningsplats. Hålan strax intill bär namnet Galjahålan där de avrättade enligt sägnen begravdes.

14. havänGSdöSenS ålder uppskattas till 5000–5500 år och är en av de bäst bevarade i Norden vilket kan ha sin förklaring i att den så sent som på 1840-talet efter en lång-varig och hård ostlig storm dök upp ur sanden. Havängsdösen undersöktes 1869 då man fann skelettrester och en yxa.

Från en stenåldersboplats under och omkring graven kom andra fynd. I slutet av 1700-talet hittades tre brakteater av guld i närheten av Skepparpsåns mynning. Man har även funnit så kallade guldgubbar här.

Halsringen som hittades i Burahusen från 300-talet e Kr och kan ses på Historiska museet i Stockholm.

foto

: Ulf

Br

Ux

e/H

ISto

rIS

KA

MU

Se

et

SH

M


SID

6

SID

7

Vid lågvatten kan hamnpålar ses i åmynn- ingen. Forskning har visat att den är konstru- erad från 1000-talet och fram till 1600-talet.

15. i »råGefirret« (råkfuret) söder om Klammersbäck har det legat ett tegelbruk. På den geologiska kartan från 1870-talet finns en byggnad utsatt med beteckningen »f d tegelbruk«. I en backe kan rester ses efter ett lertag och nedanför har funnits tegelflisor. Lantbrukaren på Stigalund Åkesson fick på 1860-talet arrendera detta område och ett kontrakt visar att han också var tegelmästare.

16. Öster om örakarSGården finns en sten på vilken det finns ett fotliknande avtryck. Enligt traditionen skall munkar ha huggit in foten som föreställer Guds fot. Väster om vägen finns cirka 40 resta stenar av vilka fem är kullfallna och cirka femton har flyt-tats till stenmurar i närheten. Den yttre gravformen med resta stenar, säkert ofta från början satta i geometriska figurer hör framför allt hemma i den yngre järnåldern (cirka 400–1050 e Kr).

Örakaren ligger där ån gör en svag krök och har sitt ursprung långt tillbaka i tiden. Här odlades laxyngel i hundratusental. Dessa släpptes vid lämplig ålder i ån eller

såldes till andra fiskevatten långt utanför Skepparps gränser. Enligt uppgift släpptes den sista yngelstammen i Skepparpsån någon gång på 1960-talet.

17. ravlunda GäStGivareGård – enligt en karta från 1816 fanns här sex stycken hus liggande på båda sidor om vägen. Då Linné besöker Ravlunda 1749 nämner han Ravlunda gästgivaregård liggande vid ån. Ett hundratal meter öster om denna hussamling byggdes vid 1800-talets slut socknens fattighus vilket an-vändes fram på 1950-talet då det revs eftersom det inte ansågs användbart som bostad.

18. konGSMölle omnämns 1525 som ett kvarntorp s k Koggs mölle. Gården skänk-tes av (den danske) kongen till sin hovnarr som belöning för gjorda tjänster. Kvarnen restaurerades och byggdes i början på 1930-talet om till en av bygdens större och mest anlitade. På 1960-talet stannade kvarnhjulen i Kongsmöllan för gott då den dåvarande ägaren inte längre ansåg den lönsam.

19. lindGrenS länGa – namnet kommer från en skogvaktare vid namn Lindgren vilken bodde i torpet som numera inrymmer ett mycket sevärt museum. Vid inspelningen av Bombi Bitt fungerade längan som Fran-skans hus. En karta från 1780 anger namnet Tegelbackarne för backarna som ligger öster om längan och ännu idag kan man på vissa platser på backarna gräva fram rester av murtegel, som tydligt vittnar om någon slags produktion.

20. kyrkekullen – de första husen i byn flyttades troligen hit 1819 då enskiftet i Skepparp påbörjades. I byn fanns stickerska,

Havängsdösen är en av de bäst bevarade dösarna i Norden.

foto

: le

If l

Ind

Ho

lM


snickare, styrman och sjöman bland andra. 1943 utplånades byn helt då militären köpte området.

21. killehuSa kulle eller Offerlunden a som den kallas efter att militären kommit hit. Sett från havet liknar kullen och träden ett hästhu-vud varför platsen också kallas för Hästen.

b Killehusen och Bäckahusen kan följas tillbaka till 1713 men byns verkliga ålder är okänd. Torpen ovanför och väster om käl-lan (som fortfarande finns) benämndes Killehusen och torpen vid bäcken var Bäcka- husen. Enligt en karta från 1863–65 fanns det tio torp. 1943 köpte militären området och husen revs.

22. a knäbäck omnämns i handlingar från 1620 men anses vara betydligt äldre. På en karta från 1712 visas sju hustecken och en fiskebod. Under senare delen av 1800-talet, fram till 1920-talet var Knäbäck en utlast-ningsplats av ganska betydande mått. Det var inte ovanligt med 3–6 fartyg på redden sam-tidigt i väntan på lastning av ved med destina-tion Danmark eller England. Vid andra världs- krigets utbrott öppnades en restaurang med ett 20-tal gästrum. Knäbäcks by revs 1956 då militären utökade sitt övningsfält och vissa av byns hus flyttades till nya Knäbäck (Knäbäckshusen) vid Rörum.

Knäbäcks skola b byggdes 1883–84 och var i bruk fram till 1938. Barnen från Knä-

bäck, Tegelhusen, Brostorp, Öståkra, Floda-hus och Killehusen fick sin undervisning här.

23. knäbäckSdöSen är från stenåldern. Den var föremål för restaurering 1929 då det påträffades en hålslipad flintyxa samt spån av flinta. 1959 hägnades området kring dösen med en låg stenmur. Enligt vissa källor är den rätta Knäbäcksdösen den som ligger norr om vägen.

24. lilla JulebodaGården nämndes första gången 1525 med namnet Hiwille-bode, 1/8 skatte. Jordeboken 1663 upptar ett halvt kronohemman. Under första hälften av 1800-talet övergick äganderätten till Kristinehovs fideikomiss.

25. teGelhuSen är omnämnt 1671 till- hörande Kristinehovs fideikommiss. Byn bestod av fem torp. 1944 då större delen såldes till fruktodling, fanns bara två torp kvar i bruk i den gamla byn.

26. flodahuS var ett skogvaktaretorp som hade anor från 1825. Torpet låg sankt och namnet har härletts ur »flo«, dialekt för sumpmark. Torpet revs på 1960-talet.

27. Tegelbruket i öStåkra var i bruk 1813 eftersom Anders Nilsson då använde tegel från tegelbruket när han flyttade sin man-byggnad till nuvarande Öståkra södra.

Lindgrens länga är numera ett populärt museum.

foto

: le

If l

Ind

Ho

lM


SID

8SI

D 9

21A

21B

22A

22B

23

2425

26

27

1 cm på kartan motsvarar 250 m i terrängen.0 1 km


5+6 7

8

910

A

12

13

14

15

16

17

18

19

20

11

10B


BRAKTEAT – runt, enkelsidigt hängsmycke av guld. Brakteat förekom i Norden och i anslutande delar av nordvästra Europa på 400–500-talen e Kr. I en senare tidsepok gjordes brakteat också i silver och användes som betalningsmedel.

RAV – från danskan = bärnsten

GULDGUBBE är en artefakt från järnåldern som består av en liten bleckplåt – typisk 10–18 mm hög – i guld med människofigurer på. Bilden på det tunna blecket är antingen framställd med en stämpel – patriser har hittats – eller tillverkats genom så kallad penndrivning där figurerna formats med ett spetsigt verktyg.Guldgubbar i större mängd förknippas med kultplatser, men de förkommer dessutom i grunder till boningshus.

DÖS – gravkammare – det finns lokala avvikel-ser i val av bergart för dösarna, och detta påverkar utseendet. Det gemensamma är dock att gravkammaren vanligtvis är upp-byggd av 4–7 stående stenar, med ett takblock lagt ovanpå. Den äldsta döstypen i Norden är den kistformade gravkammaren.

ÖRAKAR – laxfälla (örad = laxöring , kar = rum i fast fiskredskap).

HIMMELRIKETS NYcKEL är en amulett från 800-talet som hittats i jorden vid Haväng i Skåne inte långt från vandrarhemmet. En sådan nyckel hängande om halsen ansågs förläna rikedomar, skydda mot allt ont och till slut öppna himmelrikets port.

(PORRED I HOET = rufsig i håret)

liten orDliSta

5. ravlunda by

6. vallabacken

7. GaMla tinG

8. SvärtinGSkulle

9. linGerS kulle

10. a SiverS kulle

10. b drottninGStenen

11. burahuS

12. SySkonhöGarna

13. brönnehöG

14. havänGSdöSen

15. »råGefirret«

16. örakarSGården

17. ravlunda GäStGivareGård

18. konGSMölle

19. lindGrenS länGa

20. kyrkekullen

21. a killehuSa kulle/offerlunden

21. b killehuSen, bäckahuSen

22. a knäbäck

22. b knäbäckS Skola

23. knäbäckSdöSen

24. lilla JulebodaGården

25. teGelhuSen

26. flodahuS

27. öStåkra

Hitta på Kartan:

Någonstans i södra östersjöområdet började en guldsmed tillverka de stämplade gyllene skivorna med motiv från den germanska gudasagan på beställning av en politisk och religiös ledare. Brakteaten från Ravlunda är ett av de vackraste exemplen på den tidiga brakteatkonsten.

foto

: Ulf

Br

Ux

e/H

ISto

rIS

KA

MU

Se

et

SH

M


INVI

KSSI

DA

Documents

maletofta - Ravlunda · På 600-talet e kr blomstrar en handelsplats på Ravlundafältet. Föremål tillverkas, och man handlar med ting från när och fjärran. Dräktspännen, nycklar,