Stadionparkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

2016

1

Stadionparkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandlingGrunduppgifterVerksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år, allmän förskolaAnsvariga för planen Ledning och personal på Stadionparkens förskola utvärderar planen.Huvudansvariga; Kristina Ivert - förskollärareChristina Johansson - förskolechef

Vår vision På Stadionparkens förskola arbetar vi i en trygg och demokratisk miljö där all personal, barn och föräldrar är delaktiga. Respekt och uppmuntran ligger till grund för allt lärande. Vi tror på ett ständigt reflekterande sinne som leder till utveckling och förändring. På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den de är, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Vi arbetar utifrån värdeorden:

Trygghet, lärande, helhet,nyfikenhet, lustfyllda lärandet.

Delaktighet, ansvar, påverkan,demokrati, förståelse, lyhördhet.

Samarbete, förtroende, delaktighet,ansvar, respekt.

Samarbete, samverkan. Dokumentation, kvalitet, kunskap. Kvalitet, ansvar, samarbete,

lärandemiljö.

Planen gäller från 2016-03-31Planen gäller till 2017-03-31

Barnens delaktighet I den dagliga verksamheten uppmuntras barnen att diskutera och reflektera över sådant som är viktigt för dem. Kommunikation utifrån barnens erfarenheter, viljeyttringar, tankar, kunskaper, funderingar, idéer, ord som sårar/gläder och konflikter påverkar hur verksamheten utformas och förändras. Personalen har valt metoder som främjar barns delaktighet och inflytande, samt upprättat planeringsmatris för likabehandling i förskolan. På Stadionparkens förskola arbetar vi utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt där barnens nyfikenhet, kreativitet, självförtroende samt förmåga att fatta beslut stimuleras. Vi använder oss även av Saperemetoden för att öka barnens inflytande över bland annat måltidssituationen. På förskolan har vi barnråd där barnen är med och diskuterar samt fattar beslut om verksamheten. Barn från varje avdelning deltar även i ett matråd några gånger per termin med syfte att öka barnens inflytande gällande mat och välmående. Barnen har varit delaktiga i att ta fram

2

Barnens plan mot diskriminering och kränkande behandling (bilaga 2) genom möten diskussioner och skapande.

Vårdnadshavarnas delaktighet Stadionparkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling bearbetas i vårt samråd för vårdnadshavare och på möte förskola - hem. Representanter är valda från varje avdelning till samråd för vårdnadshavare, en ordinarie och en suppleant bildar rådet tillsammans med förskolechef och förskollärare. Kontinuerligt på samråd och möte förskola-hem diskuteras Stadionparkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen finns tillgänglig att läsa på förskolan, på förskolans hemsida samt på förskolans dokumentationsforum Pluttra. Vårdnadshavare bjuds in till att delta i revideringen av planen samt har möjlighet att skriftligt eller muntligt lämna synpunkter på planens innehåll inför revideringen. För att säkerställa samverkan mellan förskola - hem finns det ett årshjul för samverkan, samt ett årshjul för kultur och tradition. Enligt Lpfö 98/10 erbjuder vi vårdnadshavarna barns individuella utvecklingssamtal efter behov, minst en gång per år.

Personalens delaktighet Stadionparkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling revideras av förskolans utvecklingsgrupp för hållbar utveckling och läggs ut på remiss till all personal, beslut om planen fattas på arbetsplatsträff. Varje avdelning har tid för verksamhetsutveckling där Stadionparkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling är en del av planeringsarbetet. Kriterierna i planen genomsyrar verksamhetens förhållningssätt.

Förankring av planen På samråd för vårdnadshavare, möte förskola - hem, hemsidan, genom dokumentationsforumet Pluttra, arbetsplatsträffar för personal, samverkansmöten och i verksamheten. I det dagliga samtalet med barnen samt i aktiviteter som har lett till Barnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

UtvärderingBeskriv hur fjolårets plan har utvärderats:

Förskolan har utvärderat utifrån våra mål i förskolans planeringsmatris för likabehandling:

Mål utifrån Lpfö 98/10

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Mål utifrån BEO:s plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Vår förskola ska behandla alla barn lika oavsett ålder.Vår förskola ska förbygga och förhindra kränkningar pga. könsidentitet eller könsuttryck

3

Insatser som beslutades i planeringsmatrisen Vt 2015- Vt 2016: FN:s barnkonvention ska läsas av personalen och användas i verksamheten. Komplettera utbudet av barnlitteratur Använda Förskolelådan i verksamheten BRUK som utvärderingsmetod

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets planFörskolans utvecklingsgrupp för hållbar utveckling har utvärderat planen som sedan lagts ut på remiss för att godkännas.Planen har diskuterats på samråd för vårdnadshavare samt möte förskola-hem. Planen har funnits tillgänglig för vårdnadshavare på förskolans hemsida samt på Pluttra och de har haft möjlighet att lämna synpunkter inför revideringen.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

I resultatet av BRUK område 2 ”Normer, värden och inflytande” skattade personalen verksamheten högt. Förskolan har även gjort observationer av personalens förhållningssätt till att ge barn ett inflytande samt att verksamheten erbjuder en jämställd och jämlik miljö. Analysen av observationerna visade ett utvecklingsområde att arbeta mer med jämställdhet och jämlikhet. Se bilaga 4

FN:s barnkonvention används i förskolan. Dokumentation på Pluttra visar att ”Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen” av Linda Palm och Lisa Sollenberg har används i barngruppen som diskussionsunderlag kring barns rättigheter.

Det finns tillgänglig littertur och förskolan har kompletterat utbudet av litteratur. Resultatet av bruk område 2 visar dock att utbudet samt användandet av litteratur som handlar om omsorg om andra människor kan utvecklas ytterligare. Det finns även ett behov av mer litteratur som utvidgar normer. Dokumentation på Pluttra visar att litteratur fungerar som diskusionsunderlag i barngruppen . Förskolelådan används i verksamheten.

Årets plan ska utvärderas senast 2017-03-31

Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen ska utvärderas genom BRUK område 2 ”Normer, värden och inflytande”, Malmö stads ”Checklista plan mot diskriminering och kränkande behandling” Malmö stads Skattningsverktyg område Likabehandlingsarbete samt förskolans planeringsmatris för likabehandling(mot diskriminering och kränkande behandling, BEO).

Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen tillsammans med personalen

4

Främjande insatser

Främja likabehandling och motverka kränkande behandling

Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning.

Mål och uppföljning Barnen ska ha kännedom om och känna till människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde. Vi kommer att följa upp normer och värden genom BRUK, Skolverkets verktyg, den sista mars varje år.

Insats Att implementera Plan mot diskriminering och kränkande behandling i verksamheten för barnen. All personal ska vara förtrogen med innehållet i FN:s konvention om barnets rättigheter. FN-vecka 24/10-16 – 28/10-16 då personal och barn arbetar extra med barnkonventionens fyra grundprinciper: Alla barn har samma rättigheter och lika värde, Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet, Alla barn har rätt till liv och utveckling, Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Boken ”Alla barns rätt” av Pernilla Stalfelt, UNICEF:s ”Barnkonventionen i en låda” och ”Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen” av Linda palm och Lisa Sollenberg används i barngruppen

Ansvarig Förskolläraren/arbetslagsledaren tillsammans med arbetslaget.

Datum när det ska vara klart 170331

KartläggningKartläggningsmetoder:Barnobservationer och film med fokus på personals förhållningssätt. Genom att lyssna på barnets åsikter var de känner sig otrygga eller i vilka sammanhang det sker konflikter. Denna information kan även komma från vårdnadshavare.

Områden som berörs i kartläggningenKränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Barns inflytande, bilaga 3. Jämställt bemötande, bilaga 4.

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen. Barnen ges ett inflytande och en delaktighet i lärmiljöns förändringar och barnen väljer vilket material de vill utforska eller sysselsätta sig med. Barn deltar på möten och i aktiviteter där de bland annat diskuterar och arbetar med frågor som rör diskriminering och kränkande behandling.

5

Vårdnadshavarna involveras i kartläggningen genom Pluttra, hemsidan, samråd, möten förskola - hem. www.malmo.se

Hur personalen har involverats i kartläggningen. Genom den nationella satsningen för jämställdhet. Malmö stads jämställdhetsnätverk, litteratur, APT, verksamhetsutvecklingsgrupper, utvecklingstid för arbetslaget, kompetensutvecklingsplan och BRUK. All personal deltar i skolverkets utbildning Sju timmar: jämställt bemötande i förskolan

Resultat och analys:Vi utgår från Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Resultatet av att lyssna på barnen och vårdnadhavare har resulterat i förebyggande åtgärder vid konflikter eller ord som sårar samt stöd och vägledning för barns konflikthantering (för att förebygga diskriminering och kränkande behandling). Genom att filma med fokus på personals förhållningssätt har vi förändrat vårt arbete.

Förebyggande åtgärder

Förebygga och förhindra kränkningar och diskriminering

Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

FN:s barnkonvention ska läsas av personalen och användas i verksamheten Arbeta med barnkonventionen i bargruppen (Kompisböckerna, Alla barns rätt) Komplettera utbudet av barnlitteratur utifrån diskrimineringsgrunder och kränkande

behandling Dokumentera, reflektera och följ upp genom Pluttra BRUK som utvärderingsmetod

Åtgärd Ge barn och personal kunskaper om vad det står i FN:s Barnkonvention och att alla förhåller sig till det. Ge barn, personal och vårdnadshavare kunskap om vad som står i BEO och att alla förhåller sig till det. Bjud in till ett informationsmöte där vårdnadshavare kan ta del av material som berörs i Plan mot diskriminering och kränkande behandling: Barnkonventionen, Kompisböckerna, Alla barns rätt och Barnkonventionen i en låda. Förskolans arbete med barnkonventionen och mot diskriminering och likabehandling samt FN-veckan dokumenteras på Pluttra. I början av varje termin ska vi gå igenom de BRUK som har valts som utvärderingsmetod för att kunna kartlägga vart vi är och utifrån kartläggningen, analysera var vi befinner oss i verksamheten och prata om vilka metoder vi väljer. Några av avdelningarna behöver komplettera utbudet av barnlitteratur som berör värdegrunder, för att öka möjligheterna till spontana tankar och funderingar från barnen. Arbeta förebyggande genom att utgå från det barnen visar eller uttrycker åsikter om, var de känner sig otrygga eller i vilka sammanhang det sker konflikter. All personal tar del av skolverkets utbildning Sju timmar: jämställt bemötande i förskolan. Personal filmar sig själv i måltidssituationer för att kunna

6

analysera och utveckla sitt bemötande av barnen ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbeta med planeringsmatris för likabehandling. Bilaga 1 .

Motivera åtgärd Efter kartläggning samt utifrån mål i planeringsmatrisen utvärderas detta 2016-12-31. Förskolans uppdrag är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar, samt följa Diskrimineringslagen (www.riksdagen.se) och Skollagen (www.skolverket.se). Förskolan ska ta tillvara på barnens tankar, vi lyssnar på varandra och respekterar varandras åsikter och olikheter. På Stadionparkens förskola använder vi oss av Förskolelådan som innehåller material som kan uppmuntra barnen att diskutera känslor samt skapa en ökad förståelse för andra människor. Vi arbetar utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt där barnens nyfikenhet, kreativitet, självförtroende samt förmåga att fatta beslut stimuleras. På förskolan arbetar vi med ”Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen” i barngruppen för att barnen ska utveckla sin kunskap om barnkonventionen och dess innebörd

Ansvarig Förskollärare/arbetslagsledare tillsammans med arbetslaget.

Datum när det ska vara klart 170331

Rutiner för akuta situationerPolicyDet ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det finns alltid minst en anställd i närheten av barnen.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechefen - Christina JohanssonSpecialpedagog - Christel ÅkessonFörskollärare – Kristina Ivert AO - ombud, SKYO - ombud – Sandra Edenhäll

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Se handlingsplan – Barn som kränker andra barn. Bilaga 5. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Förskolechefens rutiner i enlighet med Malmö stads arbetsprocesser. Bilaga 6. Informera berörda, samtal med barnet om möjligt.

Rutiner för uppföljning Se Malmös handlingsplan

Rutiner för dokumentation FörskolechefFörskollärare

7

ArbetslagetHR-avdelningAnsvarsförhållande

Relevanta länkarwww.skolverket.sewww.bo.sewww.do.sewww.malmo.sewww.riksdagen.se

8

Bilaga 1

Planeringsmatris för likabehandling (mot diskriminering och kränkande behandling – BEO)

Mål utifrån Lpfö 98/10

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Mål utifrån BEO:s plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Vår förskola ska förbygga och förhindra kränkningar pga. könsidentitet eller könsuttryck, ålder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och kön

Teori:Normkritisk teori (läs sid. 25-41 i ”Bångstyriga barn” av Klara Dolk)Sociokulturell teori (Vygotskij)

Styrdokument: FN:s barnkonvention, Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket, Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket, Förskolans och skolans värdegrund, Lika rättigheter och möjligheter – Do-paket Jämställdhetsintegrering

Utvärderings metoder: BRUK område 2 ”Normer, värden och inflytande”

Fyll i område för utvecklingsinsats överst i matrisen.Område för utvecklingsinsats:

Hur ser det ut idag?

I sammanställningen av BRUK område 2 framgår att förskolan arbetar med normer, värden och inflytande samt har rutiner för att främja och förebygga diskriminering och kränkande behandling. På förskolan finns fungerande rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering,trakasserier och kränkande behandling. Förskolan har till viss del introducerat och arbetat med FN:s konvention om barnets rättigheter med barnen. I dagsläget deltar barnen i, samt har inflytande över, beslut som rör verksamhetens form och innehåll. Personalen kan genom analys och reflektion fortsätta utveckla sin syn på vad barnen kan vara med och bestämma samt ha inflytande över.På förskolan finns barnlitteratur som behandlar områden som rättigheter, mångfald, normer och värderingar. En utveckling kan ske genom att litteratur som representerar kulturell och språklig mångfalld, olika familjekonstelationer m.m. tas in i verksamheten.Förskolan arbetar med Grön flagg och Hållbar utveckling

9

Vad ska göras?

Förskolan behöver utveckla arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter samt arbeta för att göra barnen medvetna om sina rättigheter. Konvention ska läsas av personalen och användas i verksamheten. Börja med artikel 2, 3, 6 och 12. (de fyra grundprinciperna).I början av varje år ska vi gå igenom BRUK som har valts som utvärderingsmetod för att kunna kartlägga vart vi är och utifrån kartläggningen, analysera var vi befinner oss i verksamheten och prata om vilka metoder vi väljer. Utbudet av barnlitteratur bör ses över så att det representerar samhällets/världens mångfald samt den värdegrund som förskolans verksamhet vilar på. Personalen ska medvetet välja barnlitteratur som kan fungera som samtalsunderlag för diskussioner om diskrimineringsgrunderna och kränkand behandling. Personalen ska vara lyhörd för barnens tankar, åsikter och funderingar samt ställa frågor som uppmuntrar barnen att reflektera vidare. Verksamheten ska arbeta med värdegrunder utifrån materialet ”Förskolelådan”. Kompisböckerna om barnkonventionen ska finnas och användas i verksamheten.Personal ska gå utbildning om att arbeta med barnkonventionen och en hållbar miljö. All personal deltar i skolverkets utbildning ”Sju timmar-jämställdhet” (Skolverket).

För vem? (Målgrupp)

Barn, vårdnadshavare och personal.

Hur ska det göras?

Arbeta aktivt med målen i förskolans planeringsmatris för likabehandling (plan mot diskriminering och kränkande behandling – BEO).

Vem ansvarar?

Förskollärare/avdelningsansvarig tillsammans med arbetslaget.

Uppföljning/Utvärdering- hur/när/av vem ska insatsen följas upp och utvärderas

Genom BRUK, 2017-03-31

Förskollärare/arbetslagsledare ansvarar för att målen i planen följs upp minst en gång per termin.

Effekter på kort sikt

Barnen är medvetna/till viss del medvetna om barnkonventionens exisens och innehållVi kartlägger verksamheten med utvärderingsmetoden BRUK och synliggör förskolans behov för förbättringsområdena.

Effekter på lång sikt

Att förskolan förmedlar och förankrar respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar, samt följer Diskrimineringslagen och Skollagen.Att förskolan tar tillvara på barnens tankar och nyfikenhet och att de kopplar det till miljöfrågor och livsstil. Att vi lyssnar på varandra och respekterar varandras åsikter och olikheter. Verksamheten ska ge barnen en förståelse för hur vardagsliv och arbete kan utvecklas så att vi alla bidrar till en bättre miljö – en hållbar utveckling.

Bilaga 2

10

Barnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stadionparkens och Stensjöns förskolor

Texten består av citat från barnen på förskolorna. Det är deras tankar om diskriminering och kränkande behandling samt om hur vi ska arbeta för att alla barn ska må bra när de är på förskolan

11

Barnens tankar om diskriminering och kränkande behandling

”Det är orättvist”

”Dåligt, inte bra”’

”Man SKA INTE skratta åt någon…eller slåss. Om man viskar till varandra kan nån bli ledsen.”

”Jag mår dåligt när en kompis säger att jag inte får vara med ”

”Jag mår dåligt när en kompis försöker bestämma över mig”

”Vi tycker inte det är roligt när de vuxna är arga på oss då blir vi arga på dem”

”När någon är tokig mot mig, det känns inte bra, det är inte snällt.”

”När någon säger jag inte är fin”

”Jag blir ledsen när jag blir arg”

”De blir ledsna när de slår sig, när en del slår”

12

Barnens tankar om hur vi ska arbeta mot diskriminering och kränkande behandling

”Hjälpa varandra”

”Fråga snällt, kan du mata mig?”

”Inte skratta när man gör något dumt”

”Flickor och pojkar kan spela fotboll. Alla kan göra det som pojkar vill! Alla kan göra det som flickor vill!”

”Min pappa har långt hår fast han är pojke. Pojkar kan ha långt hår. Flickor kan ha kort hår.”

”Man kan leka att man är en pojke när man är flicka och man kan leka att man är flicka när man är pojke. – Det brukar jag göra när vi leker ”mamma, pappa, barn”.”

”Jag vill ha kjol fast jag är pojke. Det kan man ha!”

”Man kan säga STOPP! SLUTA! Man kan ropa på en vuxen som kan hjälpa. Barnen kan också hjälpa.”

”Man ska lyssna ordentligt på alla”

”Man måste förklara för yngre barn att man inte får slåss, man kanske ska förklara för dem på teckenspråk”

”Kan kramas men måste inte”

13

”Man säger stop”

”Jag blir ledsen om mina kompisar går ifrån mig men jag blir glad igen om jag hittar en kompis som är snäll.”

”När jag gråter får ingen slå mig, när jag gråter vill jag att en kompis tröstar mig.”

”Jag är glad men ibland blir jag ledsen, ibland kommer det tårar från mina ögon när någon slår mig.”

”Det är roligt när alla är tillsammans.”

”När man är bra kompis så hjälper man någon.”

”Man ska inte slås, rivas bita.”

”Man ska trösta andra barn som gråter, fråga om någon vill ha hjälp.”

”Man är glad om man är snäll kompis, man är snäll om man gör snälla grejer. Om man får vara med och leka, leka tillsammans.”

”Hjälpas åt”

”Försiktiga med varandras saker”

”Sluta vara arga”

14

Bilaga 3

Sammanfattning av mina observationer av barns inflytande och delaktighet, på förskolorna – Stensjön och Stadionparkens förskolor – våren 2015

Delaktighet och inflytande:

Diskuterat i arbetslagen om skillnaden på delaktighet och inflytande. Ofta används begreppen synonymt i vardagligt tal. Orden kan tolkas på olika sätt. Ge barnen en röst – vuxna har makt att välja om barnets röst ska vara hörd och respekteras eller inte.

Det här har jag tittat på:

Personalens förhållningssätt

Barnen har ett stort inflytande över verksamheten genom

- Lyhörda vuxna som försöker förstå vad barnen menar, - Stor respekt för barnens tankar, åsikter och känslor- Man lyssnar på barnen. - Närvarande vuxna, överlag. Vuxna fördelar sig, står sällan och pratar med varandra.- Respekt för barnen, pratar inte över huvudet på barnen.

Närvarande vuxna varierar något – här kan jag dock se olika agerande från vuxna. Det förekommer i sällsynta fall.

- Upptagna av annat/splittrade/stressade- Servar barnen- Sitter i t ex en soffa och inte interagerar med barnen.

Hur ska man kunna fånga upp barnens intresse när man inte är med barnen? Hur ska man kunna fånga barnens perspektiv?

Arbetssätt/metoder

De flesta delar in i mindre grupper, för att det är lättare att kunna tillmötesgå olika behov och intressen och att barnen kan få mer inflytande, komma mer till tals.

Ser olika ut på avdelningarna. Någon avdelning har valt att undvika säga ”nej” och ”inte”. Man formulerar om sin mening till något positivt i stället. Ex pojken med lärplattan (vuxen säger ”jättebra om du har läplattan här vid bordet”). Ställa sig frågan varför säger vi nej.

15

Barnen får rösta på många avdelningar. Genom grön flagg deltar barnen i matråd och miljöråd. Spontana samlingar där man röstar förekommer på flera avdelningar.

Dokumentation:

Barnen får ett inflytande genom dokumentation. Pluttra har hjälpt till så alla är igång

Dokumentationer som sitter på väggarna – har pratat om vikten av att de byts ut, är aktuella, för att barnen ska samtala om dem. Här kan vi lyssna och fånga upp vad som intresserar barnen, för att kunna gå vidare med temat.

Vad signalerar trasiga teckningar/dokumentation? Vem dokumenterar vi för och vad är syftet med den dokumentation vi sätter på väggarna?

Enskild dokumentation har blivit helt annorlunda med Pluttra. Barnen är delaktiga i att dokumentera och beskriva händelsen med egna ord. Det är inte vi vuxna längre som skriver om barnen.

Uppföljning/utvärdering/utveckling

Här upplevde många att barnen inte är lika delaktiga, flera som inte utvärderar med barnen. (nivå 7 på skattningsverktyget). Reflektion på nivå 5 – men reflektion blir det mera nu genom att barnen är med och Pluttrar.

Hur kan vi utvärdera mer med barnen?

- Utvärderingsfrågor när vi Pluttra (vad var bra, inte så bra, hur skulle vi kunna göra i stället… etc)

BRUK - saknar reflektion, diskussion, kritiskt granska varandras förhållningssätt – hur vi ska göra för att barnen ska få ett ökat inflytande på verksamheten.

Lärmiljön

Lärmiljöerna har utvecklats. De är tillåtande och för det mesta tillgängliga – men inte alltid på alla avdelningar. Det erbjuds ett varierat utbud av material – men kan bli bättre. De avdelningar som har en tydlig lärmiljö, med bilder på var allt ska vara, verkar också kunna ha mera material tillgängligt. Barnen plockar undan självmant, personalen behöver inte plocka undan så mycket själv.

16

Här tycker jag personalens förhållningssätt speglar miljön. Tror man att barnen kan så kan de också. Det speglar också mitt eget ansvarstagande för saker och miljö. Tycker inte personalen att det är viktigt så tycker inte barnen det heller.

Alla arbetslag utom ett har sagt att det inte går att hålla ordning på avdelningen för att all personal inte tar sitt ansvar för att saker sätts tillbaka på rätt plats. Det här behöver vi ta till oss och ändra på.

”Personal och barn tar ansvar för material och miljö” – nivå 3 i skattningsverktyget.

Ibland stänger man in sig i ett rum med många barn och då har barnen inte tillgång till att leka med vad de vill. Det är det vi vuxna erbjuder barnen som de har tillgång till. Stänger vi dörren till t ex ateljén eller byggrummet så har inte barnen tillgång till det. Tar vi inte in lärplattan på morgonen så har inte barnen tillgång till den. Har vi däremot en bild eller ett foto på den som barnen kan peka på, så är den synlig. Det här kan hjälpa till i en 1-5 års avdelning där man tycker att man inte kan ha allt framme tillgängligt. Då får man ha det synligt…

Vi behöver bli bättre på att tänka ut hur vi kan erbjuda en miljö som uppfyller alla nivåerna i skattningsverktyget på en 1-5 års avdelning.

Föräldraenkäten

En stor andel vårdnadshavare som inte vet om deras barn får vara med och bestämma vad de ska göra på förskolan och om deras barn får komma till tals.

Detta kan vi åtgärda genom att nämna det i Pluttra – egen kategori? Hur beskriver vi barns inflytande? Ska den förtydligas?

17

Bilaga 5

18

Handlningsplan för barn som kränker andra barn

• Var: Under vistelsen på förskolan både inne och ute.

• Vem: All personal i huset

• Vad: Barnet ska få stöd att utveckla sin sociala kompetens så att det fungerar väl i gruppen utan behov att kränka andra.

• Hur: Genom observationer i vilka situationer barnet kränker och ett förhållningssätt till barnen och föräldrarna enligt följande:

• Barnet som blivit kränkt:

• Uppträd lugnt och undvik att bli arg.

• Prata med och trösta barnet

• Barnets vårdnadshavare:

• Berätta att barnet blivit kränkt utan att nämna namnet på det barn/ de barn som utfört kränkningen.

• Barnet som kränkt:

• Uttryck tydligt att du inte tolererar att barnet kränker, visa att du är upprörd men skäll inte.

• Konfrontera barnet med det andra barnets känslor

• Barnets vårdnadshavare:

• Berätta vad som hänt utan att lägga in värderingar och utan att nämna namnet på det barn som blivit kränkt.

• Tala om att händelsen är utagerad, vårdnadshavarna ska inte konfrontera barnet när de kommer hem.

• Visa att du har förståelse för barnet, även om kränkningar är oacceptabelt. Visa att ditt goda förhållande till barnet inte har förändrats.Personal:

• Observera barnet noggrant för att komma underfund med i vilka situationer det kränker.

• Vid svårare fall kan det behövas extra personal - kontakta förskolechef.

• Värderande ord får inte förekomma bland personalen.