KUNDTIDNING nr 1

Håll koll på din elförbrukning

Leif Gottbergglad pensionär

Monica och Elisabethhjälper dig

MARIEHAMNS ELNÄT

2

är Mariehamns Elnäts kundtidning.Ansvarig utgivare: Per ErikssonForm: April KommunikationText: Anna Karlsson, Helena Forsgård, Jörgen PetterssonTryck: FRAM

Tack vare våra fantastiska kunder i Mariehamn och ut mot Järsö, Nåtö, är Mariehamns Elnät Ab ett rationellt och hållbart företag. De facto ligger vi på långt framme när det gäller att minimera användandet av elektricitet!

Det kan låta underligt att ett elbolag ägnar så mycket kraft åt att sälja mindre energi och det är heller inte riktigt sant. När det gäller hållbara en-ergikällor som den elektricitet som kommer från sol, vind och vatten har vi inga dubier, vi gör vårt yttersta för att hitta leverantörer och följer ständigt med i utvecklingen. Men när det handlar om att förmedla energi från brunkol och kärnkraft försö-ker vi vara mer försiktiga. Vi måste alla, ständigt, göra vad vi kan för att minimera användandet av ändliga naturresurser. Därför försöker vi med hjälp av information och vägledning styra våra konsumenters beteende till ännu mer hållbarhet. På vår hemsida www.elnat.ax kan man följa sin egen förbrukning i realtid och ex-akt se när det är förmånligast att sätta på bykmaski-nen, steka julskinkan, diska och så vidare. Detta sätt att hålla ständig kontakt med kunderna har redan uppmärksammats av de stora spelarna i branschen. Hemsidan är dessutom ett resultat av ett unikt lokalt samarbete mellan ingenjörerna på Mariehamns El-nät Ab och IT-experterna på Consilia Ab, även det i Mariehamn. Detta hållbarhetsarbete ägnar sig hela Europa åt just nu och även där finns stadens elbolag med på ett hörn. Vi är flexibla och moderna. Mariehamns Elnät Ab är sedan den 1 januari år 2014 ett aktiebolag. Sedan dess har utvecklingen gått snabbt. Faktureringstiden har minskat, de eko-nomiska uppföljningarna är bättre, synen på våra kunder annorlunda och viljan att ständigt förbätt-ra påtaglig. Tack vare bolagiseringen är priset som våra konsumenter betalar för sin energi betydligt lägre än då elverket sköttes centralt och insynen i verksamheten var svårare. I den här tidningen som i fortsättningen ska komma ut regelbundet vill vi informera om vilka vi är och hur vi arbetar. Men kom ihåg. Vi är ingen-ting utan de kunder som vi jobbar för. Vårt ständi-ga fokus är att koncentrera oss på att sälja energi till dem så förmånligt, miljövänligt och effektivt som någonsin är möjligt.

Mariehamns Elnät AbJörgen PetterssonStyrelseordförande

Våra bästa vänner är våra kunder

3

Glad pensionärefter 35 år påMariehamns ElnätDen 1 maj 1981 jobbade Leif Gottberg sin första dag påElnät. När han går i pension den 31 oktober lämnar han sitt jobb som driftsledare efter 35 år

4

Vad gör en driftsledare påMariehamns Elnät?– I huvudsak handlar det om att se till att hög- och lågspänningsnäten är i föreskriftsenligt skick. Och så planerar och projekterar man nya bostadsområ-den, till exempel nu Svinö där vi räknar på hur vi skulle göra och vad det skulle kosta om man ville bygga bostäder där.

Minns du din första dag på jobbet?– Ja, då åkte jag runt och tittade på nätet och transformatorstationerna tillsammans med dåvarande chefen Cai-Eric Ekström. Jag hade jobbat på Stockholms Energiverk i sju år då och tyckte nog att det var väldigt gammal-modigt på Åland.

Vad blev din första storaarbetsuppgift?– När jag började fanns alla elverkets kabelkartor på papperslappar och rull-lar runtom kontoret och jag fick börja med att rita upp allting på plastfilm. Idag är allt förstås digitaliserat.

Har du fått elstöt någon gång?– Faktiskt en gång, men det var innan jag började här. Under utbildningen gjorde jag praktik på Ålands elan-delslag. Jag var uppe i en stolpe och fick mig en kyss som faktiskt gjorde att jag tappade minnet ett tag. Man kan inte själv släppa taget eftersom kroppen krampar, men jag hade sinnesnärvaro nog att böja på benen så att händerna släppte.

Vad är den största förändringen som har skett under dina år på jobbet?– Datoriseringen, utan jämförelse. När jag började hade vi en dator som het-te ABC80 och som man knappt kunde göra något annat med än skriva. Idag har jag kabelritningarna över hela Ma-riehamn på min skärm istället för att hålla på och rita och sudda på papper.

I ditt jobb får man ganska lite beröm när saker funkar och ganska mycket klagomål när det blir problem eller hur?– Så är det. Det tar inte lång stund inn-an det börjar ringa om det är elavbrott. Men vi har faktiskt väldigt lite avbrott

och när det blir så är det sällan vi som kan på-verka det.

Vad har du för råd åt din efterträdare?– Att man ska ta det lugnt helt enkelt. Och kan man vara lite förutseende så är det bra - men det kommer, man utvecklar en viss känsla för elnätet med åren.

Vad ska du göra efter 1 november?– Jag ska hjälpa till här ett tag vid behov. Sen finns det hus, stuga, bilar och båtar som ska hållas i skick. Vi råkar ha en liten lägenhet i Alanya i Tur-kiet så vi blir säkert där i lite längre perioder. Och så köpte jag faktiskt för fem år sedan den gamle svenske moderatledaren Gösta Bohmans gamla snipa som jag ska rusta upp. Jag blir en glad pen-sionär.

5

Energiutredaren Jorma Ollila träffade representan-ter för Ålands elandelslag och Mariehamns Elnät Ab, två slimmade och välskötta bolag med dyna-misk ledning och starka visioner. David Karlsson från Ålands elandelslag och Per Eriksson från Ma-riehamns Elnät Ab höll i presentationen för Ollila som intresserat lyssnade till idéerna och själv lyfte fram att Åland är högintressant som testområde för förnybar energi. Området är avgränsat och möj-ligheterna till egen lagstiftning stora. Här finns ett väl utbyggt vägnät och massor av sol och vind och vatten.Frågan om en gemensam nordisk elmarknad är inte enkel att hantera. De stora bolagen har re-surserna men känner inte kunderna på samma sätt som de lokala eldistributörerna. Den stora frågan blir därmed om eldistribution ska hanteras centralt eller lokalt. Frågorna stannar inte där. Vad ska man egentligen satsa på som håller femtio år framåt? Hur ska affärsmodellen se ut? I det arbetet lyfte Per Eriksson och David Karlsson kalla fakta och fräscha förslag som med säkerhet kommer att följa med i det fortsatta arbetet, enligt Ollila som

i samband med mötet drog en anekdot kring hur svårt det kan vara att bestäm-ma sig för vilka alternativ som bär ända in i framtiden:”När Henry Ford var mitt i bygget med sin första bilfabrik utgick det arbetet från att bilar i framtiden skulle drivas av sprit, inte bensin. Någonstans längs vägen tvingades han byta fot och istället sat-sa på fossila bränslen vilket hängt med ända sedan dess. Det visar hur det som kan tyckas vara självklart i dag inte är det framöver”, sade Ollila.Jorma Ollilas slutrapport ska vara klar i vår varför slutsatser ännu är för tidiga att dra:”De senaste 20 åren med en nordisk el-marknad, där vi bundit samman fyra län-ders elnät och vidare ner till kontinenten, har varit mycket lyckat. Nu gäller det att ta nästa steg från gammal energi till en modern”, sade Jorma Ollila till Ålands radio i samband med besöket.

Elutredare lärde om åländsk energiPå Åland finns två spänstiga och moderna elbolag som förser alla ålänning-ar med energi och har mycket att lära andra områden. Affärsmodellen för eldistribution är utmanad i hela Norden och övriga Europa i takt med att andelen förnybar energi stiger. Nordiska ministerrådet har därför tillsatt förre Nokiachefen Jorma Ollila att utreda hur Norden ska ställa sig till framtiden.I oktober var Ollila på Åland och mötte bland andra Mariehamns Elnät Ab.

Från vänster Mariehamns Elnäts ordförande Jörgen Pettersson, vd Per Eriksson, Jorma Ollila och Ålands elandelslags vd David Karlsson efter diskussionen om framtidens nordiska elmarknad och de utmaningar som väntar.

Foto

: Rob

ert M

ansé

n.

6

Här kan feluppdagas! Förbrukningen i de tre faserna ska vara relativt jämt förde-lad. Om du har pro-blem med att säk-ringar slår ifrån ofta så kan det här vara en bra första kon-troll. Ligger en av mätarna märkbart högre än de andra så behöver du kol-la om något särskilt är inkopplat på den fasen just nu. An-nars kan du behöva kontakta en elektri-ker för att ta reda på vad felet är.

Hur mycket el drar hårfönen eller bastuspisen? Finns det några smygande energitjuvar i hushållet? När använder vi mest el hemma hos oss? Med funktionen Min Sida hos Mariehamns Elnät kan du se hur mycket el ditt hus-håll förbrukar, både i realtid och i längre perspektiv.

Min Sida - håll koll på elförbrukningen

Dina uppgifter Här syns dina personliga upp-gifter. Klicka på knappen ”Mina uppgifter” så kan du ändra ex-empelvis faktureringsadress el-ler eventuella felstavningar. Det är dock inte möjligt att ändra adress för själva elavtalet efter-som det är en juridisk process.

Meddelanden från oss Här syns personliga eller all-männa meddelanden från oss på Mariehamns Elnät till dig. På sikt kommer du även att kunna koppla meddelandetjänsten till din e-post.

Testa olikaapparater!På första sidan syns hushållets just-nu-för-brukning. Det norma-la är att elen i en bo-stad går på tre olika faser. Här ser du i re-altid vad som händer i de tre olika faserna. Perfekt för direkta tes-ter alltså! Sätt igång någon av husets ap-parater, uppdatera på den svarta knappen och se hur elförbruk-ningen ändras

Logga in på elnat.ax med kundnummer och förbruknings-platsnummer som finns på din faktura. Så här tar du kontroll över din elförbrukning!

7

Min Sida - håll koll på elförbrukningenJämför år eller månaderPå andra sidan ser du elförbruk-ningen för ditt hushåll måndsvis, årsvis eller över fem år. Du kan ock-så jämföra mellan åren om du har gjort någon betydande förändring, till exempel gällande husets upp-värmning.

Förbrukningper timme Här kan du välja timme, till exempel för att se när för-brukningen har varit som allra högst. Det kan bli siffror som är extra lätta att härle-da till hur vardagen ser ut.

Förbrukningi stapelformHär ser du förbruk-ningen i stapelform över tid. Under di-agrammet kan du klicka bort det du inte vill se. De gröna staplarna syns endast hos mikroproducen-ter, alltså våra kun-der som producerar exempelvis solenergi.

Så här kan du spara el!Förbrukning (L) är mest intressant om du är ute efter att spara på elen. Det här är siffror som talar om hushållets lägsta förbrukning, alltså när ingen medveten elförbrukning är igång. Kan du minska bara med några få kW här så sparar du faktiskt pengar. För att ändra på lägstaförbrukningen kan du se över hur hushållet använder laddningsaggregat, om många apparater lämnas i stand by-läge eller om exempelvis eldriven golvvärme kan sänkas någon grad. Eller har huset kanske en värmeslinga runt en vattenledning i marken som kan stängas av på sommaren?

Tabellen kan du exportera om XML- eller Excelfil om du vill spara dina uppgifter.

8

Nu är tiden här då många vill mota bort mörkret så mycket det bara är möjligt, både inom- och utomhus. Elektricitet i kombination med regn, fukt och snö kan vara väldigt farligt och det är extra viktigt att vara försiktig med ljuskällor utomhus. Det mest effektiva skyddet är en jordfels-brytare som bryter strömmen så snart nå-

got är onormalt i elflödet. Jordfelsbrytare finns alltid installerade i moderna hus, men i äldre byggnader är de mer ovanliga eller kan finnas men inte vara kopplade till eluttagen utomhus.– Har man ingen jordfelsbrytare så behöver man skaffa en extern sådan, som kan sitta i uttaget för utebelysningen. Det är en billig livförsäkring, säger Mikael Nordlund, driftsledare på Mariehamns Elnät.– Men det gäller också att testa husets jordfelsbryta-re, att den faktiskt fungerar. Hur man gör står alltid i instruktionerna från tillverkaren. Om instruktionerna saknas sitter det en testknapp på jordfelsbrytaren märkt med ”T”. Vid nya installationer ska det finnas drift- och skötselsinformaton vid elcentralen där det framgår hur testet skall genomföras, säger Jim Tom-miska, eltekniker.

Fira en elsäker julJulen är nära! Nu pyntar vi fönster och trädgård med lampor, gräddar pep-parkakor, värmer glögg och köper nya elektriska apparater till varandra i julklapp. För att minska riskerna för brand och elskador gäller det att ha koll på prylarna. Här tipsar Mikael och Jim hos Mariehamns Elnät om hur famil-jen kan fira en elsäkrare jul.

Jul inomhus• Minimera antalet skarvsladdar.

• Spara bruksanvisningarna på alla husets elapparater. Tillverkarens anvisningar ska alltid följas. I vissa fall är tillverkarens instruktioner till och med viktigare än lagstiftningen.

9

Speciell utrustningAlla elektriska apparater och ljuskällor som används utomhus måste vara speciellt konstruerade för det-ta. Titta efter CE-märkning redan i butiken. På eti-ketten ska det alltid stå vem som tillverkat appara-ten, vilken typ av lampor som ska användas och om du kan använda produkten utomhus.- Numera är det oftast tydligt utmärkt med symboler på förpackningarna, vad som får användas ute och inte, säger Mikael.– Om det inte finns någon märkning kan man söka efter produktens IP-klass. Den talar om hur väl skyd-dad för fukt och vatten produkten är. En ljusslinga som exempelvis ska dras längs marken utomhus ska ha rätt skyddsklass och installeras i sådan miljö som tillverkaren anger i instruktionerna.

Innan du börjar arrangera årets utebelysning är det också bra att ta en noggrann titt på sladdhöljen och kontakter. Sök efter sprickor och skador, kolla att isolering och gummipackningar är i skick och inte har torkat. Ljusslingor som legat ihoprullade en tid kan ha fått skador eftersom plasten torkar med tiden. Om du ser något trasigt är det viktigt att det lagas innan produkten används. Ta hjälp av en elektriker vid reparation.

Spara elektricitetHar man inga, eller för få, uttag utomhus kan det kännas frestande att dra ut en sladd genom fönstret eller källardörren. Gör inte det. – Alla typer av tillfällig utebelysning ska alltid anslu-tas till utomhusuttag. Dels så kan sladden skadas vid genomförningspunkten, dels slösar du onödig energi genom att hålla ett fönster eller en dörr stän-digt på glänt, säger Jim. – Du kan också spara på elen genom att använda en timer som slår av ljuset dagtid.Numera blir det alltmer vanligt med LED-belysning, både inne och ute. LED-lampor drar mindre energi och har längre brinntid än exempelvis halogenlam-por och innehåller mindre miljöfarliga ämnen än lågenergilampor.– LED-belysning är dessutom i allmänhet säkrare eftersom ljusslingan går på klenspänning, alltså

12-24 volt, med transformator, förklarar Jim.

Elsäkra julklapparnaI julklappsskörden finns ofta nya elprylar av olika slag, både för barn och vuxna. Ta för vana att gå igenom bruksanvis-ningarna tillsammans med barnen så att de förstår hur deras nya leksaker får användas och inte. Spara också anvis-ningarna för senare bruk. Många elektriska produkter är idag laddningsbara och lättast är förstås att ladda dem när man sover och inte kan ha dem i bruk. Men det här är ingen bra idé. Ett flertal olika modeller av laddare har återkallats på grund av brandrisk.

– Man behöver hålla koll på hur varmt nätaggregatet blir. Det är inget konstigt att de blir lite ljumna under laddnings-tiden men blir det orimligt varmt så ska man dra ur laddaren genast. Och så ska man aldrig ladda över natten. Det här står ofta i bruksanvisningarna men folk följer det inte, säger Mikael.– Och laddarna är inte bara en brand-risk, de kan även störa andra elappara-ter i hemmet, till exempel bredbandsmo-dem.

Färre skarvsladdarJust kring jul finns en tendens att slad-darna bildar nystan under möblerna då elljusstakar, julgransbelysning och annat ska samsas om husets alla elluttag. Men ju fler skarvar desto fler riskområden.– Sladdhärvor kan skapa farliga situatio-ner. De kan hamna i kläm under möbler eller så kan något husdjur gnaga sönder dem. Ju färre skarvsladdar desto bättre, är en bra tumregel, säger Mikael.

Jul utomhus• Gå igenom sladdar och ljuskällor och titta efter skador. Låt reparera om du hittar sprickor eller liknande på höljen, stickproppar eller sladdar.

• Testa husets jordfelsbrytare så att den funkar.

• Har du ingen jordfelsbrytare, skaffa en extern som kan sitta i uttaget. Var noga med att du köper en som är anpassad för utomhusbruk.

I julklappssäcken• Titta alltid igenom bruksanvisningarna på julklappar som innehåller elektriska komponenter.

• Vad gäller laddningsbara prylar, testa alltid nätaggregaten. De ska bli ljumma under laddningstiden men inte heta. Känns de ovanligt varma så dra genast ur.

• Ladda aldrig över natten utan när du är vaken och kan hålla koll.

10

Elnäts kundproffs – till din tjänst!

I Mariehamns Elnäts kundtjänst sitter Monica Häggblom och Elisabeth Öhman som spindlarna i elnätet. De har koll på fakturor och räkningar och kan också ställa rätt frågor om din elförbrukning inte riktigt verkar stämma.

11

Har du ett ärende till kundtjänsten vid Mariehamns Elnät? Då får du förmodligen svar av Elisabeth Öhman, som tar hand om elfaktureringen, eller av Monica Häggblom som sköter bolagets ekonomi. Det går bra att ringa eller mejla men Elisabeth och Monica tar också emot personliga besök på andra våningen i Tekniska verkens byggnad vid Elverks-gatan.

Slarvas en hel delDe flesta som kontaktar kundtjänsten ska flytta från eller till en bostad i Mariehamn eller har redan gjort det. En skriftlig anmälan om flyttningen måste nämligen även lämnas till Mariehamns Elnät. Det kan göras på nätet eller genom ett besök i kund-tjänsten.- Det räcker inte att man gör en vanlig flyttanmälan hos posten eller magistraten. Vi måste veta vem som förbrukar elen och vem som därmed ska ha fakturan, säger Elisabeth.Det är uppenbart att många slarvar med det här och det flyttas en hel del. Ungdomarna är speciellt rörliga – de flyttar till studiebostad på hösten och flyttar ut igen på våren.- Det är viktigt att man anger adressen ordentligt. Bor man i en lägenhet räcker det inte med gatu-numret. Även dörruppgång och lägenhetsnummer ska vara med.

Vart går posten?Man måste också vara skriven på den adress dit posten delas ut. Om man inte är det eller använ-der c/o-adress kan det bli problem med utdelning-en. Många studerande är skrivna på hemorten men bor i Mariehamn och då hittar posten inte alltid rätt. Och det märks. Elisabeth har en rejäl bunt med re-turnerade kuvert på sitt skrivbord och lägger myck-et tid på att försöka spåra upp mottagarna. - Det är viktigt att flyttanmälan görs i tid. Då slipper den som flyttar ut få räkning på el som man inte förbrukat. Och den som flyttar in undgår retroak-tiva elräkningar för flera månader som blir följden när felet uppdagas.En önskedröm för kundtjänsten är att hyresvärden skulle ge sina nya hyresgäster Mariehamns Elnäts anmälningsblankett där förbrukningsplatsnumret och adressen är färdigt ifyllda. Hyresgästen behö-ver då bara komplettera med egna uppgifter och lämna in anmälan.- Det kunde göras samtidigt som man skriver hyres-avtal. Och samma gäller vid utflyttning. När man säger upp lägenheten fyller man i och lämnar en utflyttningsanmälan till oss. Portot är betalt för blan-ketten men gör gärna anmälan via vår hemsida.

Om man säljer ett hus ska också en an-mälan göras till Mariehamns Elnät. Då ska elanslutningen föras över på den nya ägaren.

Varje eller varannan månad?Vilka andra frågor är vanliga i kund-tjänsten? Flera handlar givetvis en del om själva fakturan. Varför kommer den ibland varje månad, ibland varannan?- Om beloppet ligger över 49,60 euro skickas fakturan den månaden. Är be-loppet lägre får man nästa månad is-tället faktura för två månader. Det kan alltså variera från månad till månad i samma hushåll. Under sommarhalvåret när elförbrukningen minskar får många hushåll färre fakturor, säger Elisabeth.

Varför så hög räkning?Ibland funderar någon kund på sin el-förbrukning. Varför har den stigit? Var-för är den högre i min nya lägenhet än i den gamla fastän de är lika stora och jag har samma apparater?- Då har jag en standardfråga. Har du elslingor i golvet i badrummet? Om man har det och ofta lämnar dörren öppen smiter värmen ut i resten av lägenheten och förbrukningen stiger. Torktumlare hör också till de apparater som slukar en hel del el, säger Elisabeth Öhman.Om det inte verkar finnas någon given förklaring till elförbrukningen kan nå-gon av Mariehamns Elnäts eltekniker bistå med ytterligare utredningar.

Vad är vad på räkningen?

Grundavgift och avgift för elöver-föring betalas för att upprätthålla och förbättra elnätet. Den som följer med har märkt att beloppen stigit och det är en följd av storsatsningen på den nya Finlandskabeln som har byggts.Energiskatten är en statlig skatt som Mariehamns Elnät tar ut av sina abonnen-ter och vidarebefordrar till staten.Grundavgiften för elenergi är en administrativ kostnad,Elavgiften betalas för den el man förbrukar.

Jag vill köpa grön el, hur gör jag?

Du kan köpa certifierat grön el hos oss på Mh Elnät, vi erbjuder både vindkraft och vattenkraft. Certifierad grön el innebär att det finns ett certifikat för att samma mängd kilowattimmar som du köper verkli-gen är producerad på ett förnyelsebart sätt. Genom att välja grön el stöder du utvecklingen av miljövänlig elproduktion. Kontakta oss för att ändra ditt avtal!

Elverksgatan 1, AX-22100 Mariehamn Öppettider: kl 8-16Telefon (växel): 5310 Efter kontorstid (jour): 531599

E-post : elinfo@elnat.ax förnamn.efternamn@elnat.axwww.elnat.ax

FAQ från Kundtjänst

�