Upload
phamdien
View
244
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
IE KENEYONIII TIDON
Our WOrld
A translation and ad3ptation of IS.KE4IBUTAN TEW (Western Bukidnon Manobo)
by Daniel ~. Elkins, Richard E. Elkins, and Rosita Lumansay
• Translated by:
Carl D. DuBois Pepit.o Banding
Art Wo(k by:•
Daniel R. Elkins Carl D. DuBois
SUMMER INSTITUTE OF LINGUISTICS ~ PHILIPPINES~ INC. TRANSLATORS 1982 PUBLISHERS
'>
.
PUBLISHED in cooperation with
Bureau of Elementary Education a·nd
Institute of National Language of the
Ministry or Education and Culture Manila~ Philippines
Additional copies of this publication are available f~om:
TCP P.O. Box 423 Greenhills Metro. Manila 2801
or TCP Nasuli, Malaybalay Bukidnon 8201
..
An Atlas in Sarangani Manobo 42.26-882-3.35C 65.120P-825067N
Printed in the Philippines SIL Press
PAUNARG SALITA
Ang isang katangiang masasabi tungkol sa Pilipinas ay ang pagkakaroon nito ng iba't ibang
· pangkat etniko na nag-aangkin ng kani-kanilang wikang katutubo. Gayon man, ito' y hindi naging balakid sa pag-unlad ng bansa, bagkus nagpatibay pa nga sa pagbubuklod at pagkakaisa ng mga mamamayan tungo sa pagkakaroon ng isang d iwang panlahat.
Ang aklat na ito .ay isa sa serye ng gan i tong uri ng mga babasah ing in ihahanda para sa higit na ikalilinang ng mga kaalaman, kakayahan, kasanayan, pagpapahalaga at pagmamahal sa sariling wika ng mga mag-aaral.
Sinikap na malakipan ang aklat ng mga paksang inaaakalang magdudulot ng malaki at makabuluhang kapakinabangan sa ~ga gagamit nito. Sa paghahanda mg mga ito'y isinaalang-alang ang mga pangkalahatang latunin ng bansa. Isinaalang-alang din ang mga pangkasalukuyang pangangailangan ng mga mag-aaral sa pagpapalawak at pagpapayaman ng kanilang talasalitaan, paglinang ng kakayahang gumami t ng wikang gamitin at wastong pagsulat nito. May inilakip ding mga pagsasanay na inaakalang makatutulong sa mabisang pag-aaral ng wika. Matitiyak na ganap na nilang natutuhan at nauunawaan ang wika kung ito' y . buong katalinilhan na nilang natatalakay sa klase at naiuugnay o nagagamit sa tunay na buhay.
Buong pagmamalak.ing inihahandog ng Ministri ng Edukasyon at Kulti.tra ang aklat na ito taglay ang matapat na hangarin at mithiing lalo pang mapataas ang uti ng edukasyon para sa di marungong bumasa at sumulat sa pamamagitan ng pag-aaral ng kinagisnang wika. At inaasahan din sa gayon ang madaling pagkatuto ng wikang paJDbansa.
ONOFRE D. CORPUZ Ministri ng .Edukasyon at Kultura
•·
/
··-
••
' /_
• .-
! c
•
..-
. '
. PREFACE
SE RENEYONAN ' TADON is a translation and adc.ptation of IS KELIBUTAN TEW, a simple atlas first designed and written for literacy endeavors among the Western Bukidnon Manobo people of Mindanao. This edit ion has . been prepared for similar use among the Manobo people of the Sarangani Peninsula, Davao del Sur.
We offer this atlas with the hope that it will help promote and enhance the reader's understanding of tht:! world in which we live.
This book, which uses basic vocabulary, can provide practice for new literates in reading new information. It can also be used as a textbook for upper elementary grade pupils who participate in a vernacular reading class.
Manobo words are written using 21 letters and symbols. These include ~ £ ~! i ~ ! ~ ! ~ ~ ~ ~ £! ! ~ ~ l ... (grave accent) , and - (hyphen) . Some other letters (£ ! i i !. ! !) appearing in words borrowed from Visayan and English may also be seen.
The vowel symbols closely resemble their counterparts in Pilipino, with two exceptions. The letter ! is pronounced like the vowel in the English words 'but' and 'up'. The letter ~ is longer than the letter e and is pronounced with the tongue higher in the mouth,
Glottal stop (the choking off of sound at the throat) is symbolized by a grave accent (') in syllable final position and by a hyphen {-) following a consonant in word medial position. Glottal stop is not symbolized either between vowels or word initially.
The Summer Institute of Linguistics is happy to present this publication as a part of its program of providing vernacular reading materials.
•
\"
..
''
/
\
?.
' '
'·
,.
, .,
\•
' . .. ')
\.
••
S~ KENEYORAR TADOR
Kedengan te wedad pa radyo dini
kenitadon, melakwat kidon egdineg te
i ndan tepad te egke inang do ton te menge
doma ogpeanan dini te Pilipinas aw doton
te menge doma ogpeanan te keneyonan.
Meneng songkan i gayed k idon e9d ineg te
indan tepad te egkeinang pengkey kenan.
Yan se doun te ininang se libro
seini amon ketegahan tadon aw kenan tepad
se menge lonsod aw ogpeanan egdinegen
tadon diya te radyo. Pineokit te libro '
seini, metaga-taga kidon te kedowa tadon
se menge otaw eg-ogpa doton te doma
lonsod aw ogpeanan mediyo, so tomalag
kidon otaw.
1
\
\
' ' ' " \. ' \ OAVAO
' ' . ....... ....... ...
COT ABA TO
DEL SUR
......
DEL SUR
....... ....
' ' ' \ \
I I
General Santos Ct ty ~ Dad ian~ as)
J J l •
' I
I I I I I I
I I
I
0 .B"utuan 0 t<atingan
amalian
~.-.."'~W'"-·' Buki.d " • - ··.-. Malagupos
• Malabtnwang~ '
SARANGANI
2
Linadasan
• t ••
J;~e Abad Santos (Caburan)
10 20 30
Kilomttro
•
Dini te aapa seini, egkitaen se
menge lonsod eg-oqpaan te menge MenobO
dini te probinsya te Davao del Sur.
Iningedanan Sarangani Manobo se
menge Menobo eq-ogpl dini te Davao del
Sur, so yan se ngadan te dagat medapag te
polo' iningedanan Sarangani.
Gebii olo Menobo se mig-ogpl dini,
aeneng songkani doen heaan menge Bilaan,
Ilocano, aw Bisayl mig-og~l dini •
3
I /
--""' (
' '\ ' \
\
' 1 I I !
COTABATO 1 I J I
I I
I I
-~! ~ \ \ \
----\
,..
I
/ 1-
/
DAVAO
I I
I I
DAVAO
\
' .. --, ..............
DEL SUR
SOUTH .......... "
COTABATO \. \
• ..
Genera 1 Santos _._Da_dtangas)
•
I I
I
I I
I
I
\ City I
I J
I J
I I
I I
I I
•
J
_DAVAO NORTE I \
a
•
/
,/ /
/ .I ' I
_,-' DAVAO /
ORIENTAL ~ ....
•
•
•
•
•
. .~o~e Abad Santos
.(Caburan) •
•
4
•
•
• •
•
Dagat te Pacific
I 25 50
... ~L-.J..~ILJ......J,I.....L.....&.....JI Kilomitro
•
Medita se Menob~ eg-ogpa dini te
probinsya te Davao del S-ur, meneng doen
heman pilabok Menob~ eg-ogpa doton te
probinsya te Davao Oriental. Mekelabet
k idon te
kagi dan
kag i dan do ton,
kena onawa te
so pilabok se
kag i tad on. Se
kag i dan "endad," yan se kagi tadon
"wedad."
"l
5
MINDANAO
. Surigao Del Nort~
Misamis Oriental
Cagayan De Oro --
Misamis Occ. ---
Zamboanga De 1 Norte
Zamboanga Del Sur
Lanao Del Norte
Lanao Del Su,..
General Santos City (Dadiangas)
Cotabato
" 100
Kilomttro
6
200
..J
Seini se mapa te polo eg-ogpaan
tadon iningedanan Mindanao.
Nenamay den doen menge otaw mig-ogpa
dini te Mindanao. Meneng kagi te otaw
mig-iling tepad te menge kemolo te kagi
te otaw, kemonaan tadon menge Menooo se ~
tagna otaw dimateng dini te Mindanao.
Gebii sebad olo ekon se kemolo te kagi te kedita te Menooo. Meneng songkani medita
den se kemolo te kagi te MenobO. Gayed
egketoda se kag i te ked ita te otaw, aw
yan se doun te med ita den se kemolo te
Menobo. Doen eg-ingedanan Matigsalog,
doen Ilianen, doen Cotabato, doen Agusan,
doen Tagabawa, aw doen menge doma.
Eg-ingedanan se kagi tadon Sarangani
MenobO, so se keditaan te otaw eg-ikagi
te kagi tadon, yan se eg-ogpa medapag te
dagat medapag te polo iningedanan
Sarangani.
Songkani medita se doma otaw ..
dimateng dini te Mindanao, iling te menge
Bilaan, Kalagan, Tegekolo, Sangil, aw
Marori. Se temanan te otaw dimateng, yan
se menge Bisaya aw doma. tege Luzon.
7
PHiliPPINES
Zamboanga City
Cotabato City
General Santo? City (Dadiangas)
'• . 8
200 400
Kilomttro
/
Seini se mapa te Pilipinas ogpeanan
tadon. Menge pito melalan se pol~ nes~kop
dini. Luzon aw Mindanao se. ontb da'kel •
polo. Se menge polo diya te tengA-tenga
te Luzon aw Mindanao, yan se ogpeanan
eglek~tan te menge Bisaya.
Medapag . te lonsod te Manila se
inogpaan te menge Tag?llog. Doten te kilid
te daga t medapag te lonsod te Bagu io se
inogpaan te menge Ilocano.
Se melayat polo netani diya te menge
doma, yan se Palawan. Doten te Palawan
egkitaen se medita kemolo te kayo, aw
sagbet, aw menge me~enanap kena ~gkitaen
diya te doma polo .te Pilipinas.
Lampas te sebad gatos se kemolo te
kagi te otaw dini te Pilipinas. Pengkey
kena onawa se eg- ikeg iyen tadon, meneng
tomalag kidon Pilipino.
9
/
c H I N A
.. .. .... ·.
· .. . .. ..... . .
. . . . . . .
I ' ... Dagat te India
..
'• .· I •
. .
.·: .. .. ..
..
. . . .. :
........ . . . . . .
.. . . . . . . . ~ . .
. . . . . . . .
1 BURM,L.. .. 2 THAILANC~.
3 CAMPUCHIA 4 -LAOS 5 VIET NAt.! 6 MALAYSIA
-·
.. :=:·:~ita·::· . ·: . . . .. Dagat te Pacific
A u
10
I '· ' : I o . , ... . . . . .. . . . .. . . ·.· ...... . . ... . .. .
Davao City, ; .. . . ' . '• . .
. . . . . . . . . .. ' ..
5 T
.. •. • I • .. . _. ...
. .
R A L r
. . . .
Equator.-..."'""'!~-"'1
0 •••
A
Dini te mapa se in i, egk i taen se menge lonsod aw
ogpeanan medapag te Pilipinas. Doen sebad pol~ medapag
te Pilipinas, yan se Borneo. Diy~ te Borneo doen
ogpeanan nesakop te Malaysia, aw se doma nesakop te
Indonesia.
Indonesia se onto dakel ogpeanan, aw medita se . kemolo te kag i te otaw doton. Se kagi eg-ikegiyen te
keditaan te tege Indonesia, yan se Bahasa Indonesia.
Se bawa te tege • Indonesia, yan se tabag iling
kenitadon menge Pilipino.
Australia se onto dakel tana k i taen diy~ te mapa
seini. Pengkey onto iyan dakel ogpeanan, men.eng
eg-ogpa se ked i taan te otaw medapag te daga t, so onto
keb igt i lan se tan a med iyo te dagat. Yan eked kepa kay
se megpaw~ k idoen. Se tagn~ otaw mig-ogpa doton te
Australia, yan se iningedanan Aborigines. Eg-ogpa se
menge Aborigines med iyo te daga t, aw. onto dan biyasa
egpengemaha te mekaen dan doton te kebigtilan.
Songkani, se kedi taan te tege Austral-ia, yan se menge
bowad-bowad te otaw gebi i lekat te England aw Europe
minalin doton te Australia. Eg-ikagi dan te English.
Se dakel polo medapag te Australia, yan s·e New
Guinea. Sakop te Indonesia se lenged te egsellepan, aw
se lenged te eglibtakan wedad nesekopan dan. Ngadan
niyan Papua New Guinea.
Se menge doma ogpeanan medapag te Pilipinas, yan
se Malaysia, Singapore, Taiwan, China, Vietnam, Laos,
Campuchia, Thailand aw Burma. Sakop te Komyonista se
China, Vietnam, Laos aw Campuchia. Kena sakop te
Komyonista se Malaysia, Thailand,· Burma, Indonesia aw
Singapore.
11
1 -ISRAEL 2-JORDAN 3- SYRIA 4- IRAQ 5- YEMEN 6- ITALY 7- GJREECE 6- SWITZERLA.ND 9- AUSTRIA
10- PAKISTAN 1 1 - YUGOSLAVIA 12 -BULGARIA 13- ROMANIA 14- HUNGARY
. . . .
. . : .· . I •• II I I •• t
Oagat te Atlantic · ::·= ... • o ' o o I I o , I I ... It : o
: . . . . . ~ ... '"' .. ·.· :- ..
15- CZECHOSLOVAKIA 16 - WEST GERMANY 17 - EAST GERMANY 18- POLAND 19- ENGLAND 20- IRELAND 21 - NOK'VVAY 22- SWEDEN 23- FINLAND
26- SOMALIA 27 - ETHIOPIA 28 - CENTRAL AFRICAN REPUBL 29 - CAMEROON 30- NIGERIA 31 -GHANA 32 - IVORY COAST 33- GUINEA
SOVIET UNION
(RUSSIA)
Leningrad
• flltoscow
............. .. . ...... ·· -r ' 24 ·.,_ · ....
•' .··· ALGERIA
\j i Cairo•·
! LIBYA ~ ~. ~EGYPT ··. . ...... . .. ....... :. .............. . ,,·· \ .... ,, .
l . ., :
·-.....: . . . CHAD {.. SUDAN
12
·., ............ ··· '• .. .
. :.\ ·: ·.: •• •'1111 ..... · . . . .
I I I •• ••
''• ··.· .. · ..... ·. . .. : • • 0 •••• ..... ·
0 e
1 • 0 I
0 I o
0 • • • I I o o ... ' II I . o I
• I. I I •t I o : ·.I I I I o o •. ~ 1
1 lt,t11 • : e \ I I I
1 - NORTH KOREA 2 - SOUTH KOREA 3- VIETNAM 4- LAOS 5 - CAMPUCHIA 6- THAILAND
7- BURMA 8 - BANGLADESH 9- NEPAL
10 -·PAKISTAN 11 - SRI LANKA
• S 0 VIET UN I 0 N
(RUSSIA).
C H I N A
INDIA
13
1500 I
Kilomitro
........ . . .
" ......
3000 J
Tokyc•
Dagat te Pacific
AIWAN. : ·. :. .. . . . : · .. ·. . . . . . . . . . . ..... ~ . : . . . . . ·. . . :
:· ·. ·: · · · · Manila · · : · · · ." . . . . . . .
-;'it, Coton te mapa te dibaloy lapid, kitaen se tanA te •;\Jt/'
Asi'*'",·-HW Europe (Yorop) aw ogpo t~ Africa {Aprika). ' ' Medi se ogpeanan aw lonsod aw menge kinemoloan te
otaw ~g-ogpa kidoen.
Se ont~ dakel tan~ kidoen te mapa slyan, yan se
Russia. Iningedanan heman iyan Soviet Onion. Dakel
heman se tana te China. Ont~ medita se otaw eg-ogpa
k idoen lab i pa · med ita d iya te otaw eq-oqpa dot on te
doma oqpeanan. Lampas te sebad melalan milyon
(1,000,000,~00) se menge Insik eg-ogpa kidoen.
Medita heman se otaw eg-ogpa kidoen te India.
Diya te pigkitaan te China aw Nepal, doen menge
bontod ont~ melanqkaw. Se ont~ melangkaw diya te •
kedita te bontod dini te keneyonan, yan se iningedanan
Everest. Ont~ melima se pegtikedeq te bontod te
Eve res.:, so ont~ megenaw doton te tinemanan niyan, aw
wedad nael kelamag. Siyam melalan (9,000) mitros se
kelang~aw niyan. 01~ telo melalan (3,000) mitros se
kelangl>aw ·te bontod te Apo dini te Davao.
14
.,
Doen ogpeanan iningedanan Saudi Arabia
lenged te egsellepan te India. Kidoen se lonsod
te Mecca. Onto iyan egbesahan t·e menge Muslim.
Ibeg te menge Muslim dini te Pilipina:::; domoton
dan te Mecca, so amen me inang dan Hadj i aw
mepakay dan mengelobaw te mepotl. Yan onto dan
egsegmanen te menge doma dan Muslim, so kimi t~
dan te lonsod inogpaan i Mohammed aw simbahan
medengeg iningedanan Kaaba.
Kitaen heman· se ogpeanan te Israel. Yan se
eg-ogpaan te menge Judiyo lekat te onto gebi i,
so menge bowad-bowad i Abraham se ked ita dan.
Kedengan dalem te peg-ogp~ i Jesu Cristo doton 1
limowan se selo.tan te Roma diya te menge Judiyo.
Meneng songkani, wedad nesekopan dan, aw
Jerusalem se kapital te ogpeanan·dan.
Kitaen heman diya te mapa se menge
ogpeanan te Europe (Yorop) • Se menge ngadan te
ogpeanan te Europe, yan se Spain (Espanya),
France, England, Germany, Italy (Italya), aw
Greece (Gresya). Onto nedengeg se lonsod te Rome
(Roma) dot on
eg-ogpaan te
Catolico.
te Italy,
Onto Papa,
aw yan
pengolo
se
te
lonsod
menge
Kitaen heman se ogpeanan te Spain. Yan se
linekatan te. menge Kastila.
Europe · se linekatan te menge kemonaan te
Americana. Medita se. kinemoloan· te kagi te
kemonaan dan, meneng English se eg- ikeg iyen te·
kedita te Americana songkani.
15
Daoat · te ·· · . - . Atlantic,·.: ... . . . . . . . . . . . . . . .
.. ALGERIA
. . . . . . .
SUDAN
ZAIRE .. . . ~j
ANGOLA .; ···""'·· .. , r ..... : . . . .
;, 24 .... .c:::..... ... ................ . ... ~···:'.······ .. . .. i······· '\ 23 ~ . . .
15-UPPER VOLT A 16-GAMEROON
. . ... ...
. . .
. . -•. .
17-GENTRAL AFRICAN REPUBLIC 1 a-EQUATORIAL GUINEA 19-GABON 2o-GONGO 21-SOUTH WEST AFRICA 22-BOTSWANA 23-ZIMBABWE 24-ZAMBIA 25-LESOTHO 26-SWAZILAND 27-MOZAMBIQUE 28-MALAWI .. 29-MADAGASCAR
30-TANZANIA 31-BURUNDI 32-RWANDA· 33-UGANDA 34-KENYA 35-SOMALIA
16
. \,
'· .· 21 :-·· 22 )-. .... · • ~ I . .- .. ... ~ .•· . t : ........
:I· ... . .....
I
Jer...,salerr
. . . . ..
.. . . . . .....
..
..
1500 3000 I J
Kilomitro
Dini te mapa seini kitaen se menge
,ogpeanan te Africa (Aprika). Yan se _ogpeanan te
menge otaw meitem se kindal. Yan se linekatan te
menge kemonaan te Americano meitem se kiridal. • Gebii doen menge otaw dimoton te Africa amon
megdakep te menge otaw kidoen. Se dinakep dan,
yan se if1ibing dan doton te America aw imbeligyA
dan. Yan se doun te medi ta se otaw mei tern se
kindal doton te America songkani, ·so pegpelowa
te kedita te allang doton te America, pilabok se I 0
minol1 doton te Africa. Se l!'enge bowad-bowaa te
s1yan otaw minoll, yan se tege Ll.ber ia songkani.
Doen menge ogpeanan doton te Africa meinit
se aldaw aw gayed eg-odan iling d ini te
Pilipinas. Yan se menge_ ogpeanan medapag te
iinya.egtewalen equator. Kidoen te equator, ont~
egsenangan te aldaw se tana, aw yan se doun te
meinit se aldaw.
Doen heman kebigtilan doton te Africa.
Wedad palos meantay ·kidoen so wedad nael odan.
Ont~ mepangkag se ogpeanan te Algeria, Libya·, aw
Egypt (Ehipto). Se kebigtilan · kidoen, yan se
inin9edanan Kebigtilan te Sahara.
17
Washtnton 0.
UNITED STATES
I ',• ',II ', I I·:··:·:·:. o • 1 I t'"•,
0 I • 0 ' I '0
. i o I I 0 't : .. --....---
1 ~UA T Elv\ALA 2-HONDURAS 3-NICARAGUA 4..COSTA RICA 5-PANAMA 6-COLOMBIA 7-ECUADOR 8..CHILE 9-URUGUAY
1 0-PARAGUAY 11-BOLIVIA
12-VENEZUELA 13-GUYANA 14-SURINAM
15-FRENCH GUIANA
.•
.... .
. ·.
. ·• ...
Dagat te Pactftc
1500 I
Kilomttro
3000 I
. . .
18
CUBA
HAITI .
. · . .' DOMINICAN REP1-'I?' '~
• · .. :- PUERTO RICO
61 R A Z I L
\" (·······l . '· .. -·······. 10 •·•·.
8 .''i ··..... ..... ":· •·.... ·; ...
~···.~:.:;.-· < ,:::. ..
..... { 9·· .... ,I., : ·: .. ... ... ·.
Buenos Aires · . ' ·: .. . . · ...
Da,gat te Atlantic
Aw mesayo kidon lekat te Europe aw Africa,
aw mata-s kidon te Dagat te 'Atlantic, domateng
kidon doton te tanA iningedanan America. Se
tagnA tege Europe minatas te dagat aw dimateng
te America, yan si Leif Erikson, meneng wedA
iyan· segmani te menge doma tege Europe.
Pegkenamay, wedad netaga-taga te doen tanA te
America.
Gebii te omay 1492, minatas si Christopher
Columbus te Dagat te Atlantic aw dimateng doton
te polb ininge-danan din Hispaniola. Sakop iyan
te ogpeanan te Dominican Republic songkani.
Dakel se tanA do ton te America aw medi ta - . se ogpeanan kidoen. · Se menge otaw egtewalen
AIDer icano te menge Pilipino, yan se otaw lekat
te United States of America. Meneng medita pa se
doma ogpeanan kidoen te America lowA te United
States.
19
~,e dakel tam kidoen te mapa,. yan se South
America, aw medita se ogpeanan kidoen. Se ontb dakel
ogpeanan kidoen, yan se Brazil. Portugesa se
eg-ikegiyen. te otaw kidoen, meneng medita heman se
kinemcloan te kagi te menge otaw eg-ogp~ doton te
kegolangan medapag te dakel wayeg iningedanan Amazon.
Doton te menge doma ,ogpeanan te Venezuela,
Colombia, Ecuador, Peru, Chile, Bolivia, ·par~guay,
Uraguay, aw Argentina, Kastila se eg-ikegiyen dan.
I ling dan te otaw dini te Pilipinas, so Kastila se
mona dimateng doton kandan lekat te Euro~. Sinakop te
Kastila se otaw kidoen, meneng pec;ken~may minato dan -te Kastila aw mig-inang dan te kaling ogpeanan. s i
Simon Bolivar se otaw nedengeg so dinaeg din se menge
Kastila.
20
Se tanl meyaktaw diyl te tengl-tengl te United States aw South Aller ica, iningedanan Central Aller ica, so diyl
yan se iyan te
tengl-tengl te South America aw North AIDer ica. Doton te ogpeanan te Panama, doen kanal binengbangan te Americano amon mekeokit se menge bapor. Te wedl pa iyan kebenqbangi, aw meqpesalo se bapor lekat te Daqat te Atlantic doton te Dagat te Pacific, keilanqan lomibed dan te South America. Menenq sonqkani mekeokit se bapor diyl te kanal.
Nedenqeq se ogpeanan te Mexico dini te Pilipinas, so kedengan dalem . te pegsakop te ~astill te Pilipinas aw Mexico, gayed eglikb-likb se menge panqkb te lastill doton te Mexico aw Pilipinas. Yan se doun te doen batad dini te Pilipinas, so inibinq iyan dini lekat te Mexico. Yan beman se doun te dcSen mangga doton te Mezico, so inibing iyan doton lekat dini. Iningedanan Manga te Manila se menge mangga doton te Mexico.
21
Dagat te Arctic •
' '
Dagat te Pactftc .
10po Ktlomttro
CANADA
UNITED STATES
22
Ci
,
Iningedanan North America se tanl diyl te
mapa ·seini. Se dowa ogpeanan seini, yan se
Canada aw United States. Gebii sinakop se didowa
te selotan te England. Meneng te omay 1776,
minato se teqe United States -aw dinaeq dan se
menge sondalo te England. Penga niyan ininang
dan se kaling OCJpeanan iningedanan dan United
States ·of America. Wed~ ato se tege Canada.
Songkani sigalak se tege Canada, aw tege
England, ·aw tege United Sta~es. English se
eg-ikegiyen dan. Doen beman otaw doton te Canada
eg-ikagi te French, so tege Prance ae monl otaw
diaateng te canada lekat te Europe.
23 •
N .,..
..
))C:
%
()
Ru
ssia
( ()
Dag
at
te A
rcti
c
b /]
.-,J
apan
1. _
.----P
hi 1
i.p
pin
es
I~
, ... '
;I
--~~.Jt
--
' ;;'
-tl
r'-
. -
Eq
uat
o,.
. .-
__
_ _
Dag
at t
e I
nd
ia rd
t::
::J
Dag
at t
e P
acif
ic
o Cl
ro !'>
00
0
10
00
0
Ki l
om
i tro
SE
K
EN
EY
ON
AN
T
A[X
)N
Se mapa seini, yan se ked3kel te
keneyonan. Ontb dakel se keneyonan. A11.• loaibed
kidon te keneyonan, kepatan melalan (40,000)
kilomitro se okitan tadon.
Gebii aw megpesalo se pangkb lekat te
P il ipinas do ton te United States, telo se bolan
singed domateng. Meneng songkani, aw soaakely
kidon te jet aroplano, olo kelowan oras singed
doma teng. Eked iyan kenam~y so ontb aegaen s.e . .
jet aroplano.
· Lab:i. pa dakel se dagat diyA te tanA dini . te keneyonan. Mepiya iyan, so simpana wedad nael
dagat, · melakwat modan aw weda~ itanem meantay.
melikit eq-odan dini te Pilipinas so nelibedan
kidon te dagat.
Ontb biyasa se Timanem, so ininang din
meketepad se. odan aw kelamag di.ni te keneyonan.
, Ininang din kenl ontb meinit aw kenl heaan ontb megenaw se ogpeanan tadon.
•(
25
Russia
c
_ Se Keneyonan Tadon
26
MBTIBOLLO SB KERBrORAR
Gebii mig-aneng-aneng se mona otaw te
iling te platon se keneyonan. Aw medagdag se otaw d iya te k i 1 id, we dad palos keepetan j3 in.
Meneng song~ani, netegahan tadon te
metibollo se keneyonan. Aw lomayang se aroplano pesalo te egsellepan te aldaw, aw eked liko, domateng iyan doton te linekatan niyan.
Pegsakay te menge otaw te rocket doton te
bolan te 1968, kinita dan se keneyona~ linekatan dan, aw minikagi dan te iling te bawa te bola se
keneyonan.
Peglibeg te menge pangko i Magellan te
keneyonan, yan se tagna pegketaga-taga te otaw
te benal metibollo se keneyonan. Nesayo si
Magellan lekat te Spain aw minatas dan te Dagat
te Atlantic aw Dagat te Pacific. Pegdateng din
dini te Lapu-lapu,
Pilipinas,
sebad dato
inimetayan doton · te
sikandin i
Cebu. Meneng dimeleg. se menge doma din. Minatas dan te Dagat
te India lamig doton te Dagat te Atlantic, aw
yan minoll dan doton te Spain. Penga niyan,
netaga-taga se otaw te rnetibollo se keneyonan. Aw gayed _kidon megpesalo te egsellepari te
aldaw, domateng kidon doton te linekatan tadon.
27
•
l~eneyonan
•
SE ONTO EGSENANG DOTOH TE LANGIT
Se aldaw egsenang kidoen te la~git, yan se
sebad bi toen on to medapag. te keneyonan eg-ogpaan
tadon. Onto iyan dakel apoy onto meinit doton te
langit. Aw doen megpedapag te aldaw, metonaw aw
mesonog iyan.
Pengkey yan se bitoen onto medapag te
keneyonan, menertg onto iyan mediyo lekat te
keneyonan. Sebad gatos kepatan teg wale milyon
(148,000,000) kilomitro se kediyo te aldaw lekat
te keneyonan. Yan botong se keinit te aldaw
egda teng te keneyonan amen eked k idon kema tay .te
kegenaw, aw botong heman se kelowa. Aw wedad
keinit aw wedad senang te aldaw, wedad palos
meantay dini te keneyonan.
28
Keneyonan '
EG- IWAL SB . KENBYORAN '
So ontb dakel se keneyonan, eked kidon
pekeimanma~ aw eked kidon pekeki tA aw eden se
· eg-inangen te keneyonan, aw yan eden tadon aw
kena iyan eg-iwal.
Meneng · doen telo eg-inangen te keneyonan
seini. Se tagna, egkebiling se keneyonan· iling
te pegkebiling te telompo. Se ikedowa, egl ibed
se keneyonan diya te aldaw. Se iketelo, egtaking
se keneyonan te aldaw gayed egkea 1 in diyA te
langit sipat te menge doma planeta.·
Aldaw
Keneyonan
29
/
Sebad se aldaw aw sebad se delem se
kenamay te sebad pegkebiling te keneyonan. Lekat
te iselem lamig meapon egsenangan kidon te
aldaw. Meneng aw delem, kidoen kidon te along te
keneyonan kena egsenangan te aldaw.
Sebad se omay se kenamay te peglibed te keneyonan diya te aldaw. Aw lomibed se keneyonan d lya te aldaw egkesolalay se keneyonan diya te
aldaw. Yan se doun te doen pengaldaw aw pengodan
dini te keneyonan. Doen egpekegawid te keneyonan eked tadon
kitai. KenA iyan egleng~ pengkey eglibed se
·keneyonan diya te aldaw. Aw wedad egpekegawi~ te keneyonan, mealin se keneyonan lekat te aldaw.
So doen egpekegawid, yan se doun te ken~ egsCMay
se bolan aw menge planeta lekat te dalan dan. Se
slyan egpekegawid, yan se iling te lobid in-iket
te telompo egsigengen te otaw. Egtewalen tadon
se slyan egpekegawid gravity (grabiti).
30
SE KENEYOHAN AW BOLAR
Labi pa deitek se bolan diya te keneyonan.
Menge kelowan teg siyam se aldaw aw tenga se. kenamay te peglibed te bolan diya te keneyonan.
Aw manyag se bolan te delem, kitaEm tadon
iyan egpesalo doton te egsellepan. Yan se
aneng-aneng tadon s'o egkebiling se keneyonan.
Meneng se kebenalan, egpesalo se bolan doton te
eglibtakan. Netegahan tadon te yan se peselowan
niyan so kelikit te meapon te pegsallep te
aldaw, egkitaen tadon te labi pa medapag se bolan te eglibtak~n.
31 "
SB BOLAR
Bolan se tana ont~ medapag te
keneyonan. medapag.
kiJomitro
keneyonan.
peselowan
keneyonan.
W.edad doma tana Epat gatos melalan
se ked iy~ te bolan
Onawa se kediyo
te otaw mekesempolo
32
labi. pa (400,000)
lekat te niyan te
libed ~e
0 Bolan
Eg-anyag se bolan so egsenangan iyan
te aldaw. Iling iyan te ispiho manyag aw
keenyagan iyan te melowa.
Bolan t)
' Keneyonan
33
.:·."'•
·. ~ ..
•••• · .... ~··· .... ~t·· l!j ~ .
.. ' '1!-'!Jf· '
1\
34
iyan
BA11A m. BOLAR
Aw tengtengen tadon se bolan, iling .. te mcpot1 bato metibollo. Pengkey iling te melenas se bawa niyan, meneng aw
tengtengen tadon iyan diya te teleskopfo, ketegahan tadon te ken~ iyan melenas.
Nelegeb iyan te menge awang. Doen heman menge pangpang aw pemobongan. Wedad
palos kelamag • aw wayeg kidoen. Wedad palos egkeantay kidoen. Ontb iyan
mepangkag aw wedad palos menenanap aw sagbet.
Labi pa · deitek se bolan diyl te
keneyonan. Aw sokoden tadon se kebelad te bolan, dobli se kebelad niyan te kedakel te Pilipinas.
t
35
•
PBG-AMB TB BOLAR
Gebii minikagi se menge Menobb te
eg-emehen se · bolan te nag an. Meneng se
kebenalan, so egkesenangan te aldaw se
keneyonan, doen along te keneyonan doton
dibaloy. So eglibed se bolan te keneyonan, aw
mok it iyan d iy~ te along te keneyonan,
keselibengan iyan aw eked iyan ki tai so eked
kesenangi te aldaw. Yan se egtewalen peg-ame te
bolan, aw kag.i te English eclipse.
,---""" Along te Keneyonan '\. \
A\daW
36
PEG-AME TB ALDAW
So eglibed se bolan diya te keneyonan,
doen aldaw mokit se bolan diya te tenga-tenga te
aldaw aw keneyonan, aw yan eked tadon kitai se I
aldaw so selibengan iyan te bolan. Megkengitngit
se keneyonan doton te~- along te bolan. Yan se
egtewa len peg-ame te aldaw .'
A\daw
37
\
Keneyonar.
/
Bolan
.0
Keett
...
Bolan Bolan
~''O'f'
8
I
Keeti Keeti
PEGLANAB AW PEGIUSBTI TB DAGAT
Eglanab ·se dagat tanda te gravity te
bolan. Aw lenged diatas se bolan~ egketipon se
daga t · diya te siyong te bolan, aw yan ~doen
lanab. Doen heman lanilb doton dibaloy te
keneyonan tanda te gravity te bolan diya te 'I,
tana. So eg~ebi 1 ing se keneyonan, mekedowa se
peglanab te kelikit te aldaw.
Penga te enem oras aw sempolo teg telo
minotos lekat te ontO lanab, yan se onto
pegkeeti te dagat. Penga te sempolo teg dowa
oras aw kelowan. teg lima minQtos lekat te onto
lanab, yan se modi onto peglanab.
!8
Kaeti
ALDAW
-
PEGKEDAKEL TE ABAS AW PBGKBNAwA
Pengkey bolan se ontb egpekelanab .te dagat,
egpekelanab heman se aldaw te dagat. Aw megbelabay se
bolan aw aldaw, onto meglanab se dagat .aw onto heman
meeti. Yan se mekedowa te kelikit te bolan aw dakel se
bolan aw somilat.
Aw kena bela bay se bolan aw aldaw, meneng onawa
se ked iyo te bolan aw keneyonan leka t te aldaw, wedad
nael lanab aw wedad nael heman keeti. Yan se nawa.
39
Naw~
·- ...
ALDAW
__ ..... ·
~---··
··- ..... ····· ........ -----·····8 Me~ry
······-····-··········· ·--------
···-....... . ... --···- ·····-··--·-·····-·-··-·· __ ....... -·
........... ··········---------····· .. ·······---· ... , .....
.....
... -___ ......
_,.,.--· _ ...... ---·· .. ··
...... ............
_. ...... ·
__ , ... ·"" ~.......
.-··· ···•····· ... --·· .---·
... -··
....... ···· -·····
.--
_,. .. ,.-···
....... ..r
.-·· --·· ·-- ...... ···-- ···--.......................................... ---·· ·····-·-·· .....
' ····················· ....................... -------
_ ............... .. __ ..,. .... --······-·' . ..... ··
····~-~---·--·········-·-··-···- -- .. ········ .-·-············-· ·-·--------···--·----···· .. -·-····
. -- ......... -··"' ... ..... -··
·······--..... ~ .............. ... ················-···········-·-··············-·········-· .. ··· ....
_ ...... ·· ··' .........
40
_/
_,., ..... -. . . •
_ .. ,.,.·
.... ·
.Jupiter . .
.·· _ .. -·
_ ... -----··
___ .,;•
Nei/~ne.-. ..
..... ...... ......
......... _, .
, .
.. · ·"
.• ..
/ , Uranus
.. · ·'
SB ALDAW AW MERGE T~A
Siyam se kedita te tan~ eglibed te aldaw, aw yan
se egtewal~n planeta. Doen labi pa dakel diy~ te · keneyonan, aw doen heman labi pa deitek.
Onto dakel se aJ.daw. Pengkey aw megdagpb se
ked ita te siyam tana, aw penga niyan doblihen iyan se sempolo melalan (10,006), meneng eked iyan apet te
ketenga te aldaw, so ontb dakel se aldaw.
Se tan~ onto medapag te aldaw, yan se ontb .deitek
diya te kedita. Iningedanan iyan Mercury.
Se tana ontb medi.yb te aldaw,. yan se iningedanan
Pluto. Mediyb heman iyan lekat te keneyonan, so pengkey doen rocket sekayan tadon ontb megaen, meneng
sempolb teg pito se omay singed kidon domateng.
Jupiter se ngadan te ontb dakel diya te kedita te
tana. Sebad melalan dobli . se kedakel niyan diyl te keneyonan.
Onto mepiya se bawa te Saturn, so doen nekelibed kenyan, aw yan mepiya iyan tengtengen.
41
. . . · ......
....
: . . . . : . 0 j ••
. . . . . . .
. . . .
\
'\\\. \ ' \ \\\ \ \ \\ '\ '\ \ \ \
\ \ \ \\ ,,,'
' ' \ \ '\ \' , ...
SB EGLBKA"l'AN TE CDAN
O,;,en epong-epong pesalo d ia tas leka t te wayeg aw
lanaw aw dagat aw kegolangan. Eked tadon iyan kitaj
singed aw megkegenaw iyan doton te lang it aw meinang
i yan l.~bon. . ~
E4kedogen te kelamag se menge labon. Aw ontb
me lang ,:aw se labon, on to megenaw se kelamag kidoen. Aw
meg t iptmok se epong-epong te wayeg do ton te labon,
dome leut iyan. Aw mebega t se wayeg, eked iyan kedog i te
kelamatJ aw yan medagdag dini te tana. Yari se me.inang
odan.
42
-:. ·._<
SB KILAT AW KILDI
Aw domelem, egkitaen tadon se anyag te , '
k ilem · kidoen te labon aw doen heman minapet te
tana. Onto meinit se kil.em. Aw mokit iyan te
kelamag megenaw, me9beto iyan aw yan se doun te
egdinegen tadon se kilat.
Gayed egpedornaay se kilern aw kilat, so kilat se daging te kilern. Doen besi otaw
meg-ins~ te nenga lay doen elet te pegkilem aw
pegkilat, so ona kitaen se kilem, aw penga niyan
dinegen se kilat.
Seini se kebenalan tepad kenyan. Iling te
doen ele~ niyan so menamay se pegdateng te
daging niyan kenitadon. Menge sempolo teg walo
kilomitro kada minoto se kegaen te daging. Yan
aw siyam kilomitro se kediyo te pegkilem diya
kenitadon, tenga te minoto se kenamay singed f
dinegen tadon se daging te kilat. Meneng aw onto
medapag se pegkilem, iling te megdengan se pegkilem aw" pegkilat, so dinegen tadon se kilat
te eked kenamay.
43
•
LINOG
bato
Didalem te tana dini te
ont~ medikemel. Ginatos
keneyonan doen
kilomi tro se
kee ik~mel niyan.
igna egketonaw
Labi pa medalem, ontb meinit
se bato kidoen. M~nenq
ne!empengan te \ bato med ikemel se keini t doton
d ica lem te tana.
So nesempengan se keinit, eked iyan
pekelowa, aw yan labi pa megkeinit. Aw ontb
me9keini t, melebak se bato aw meengat aw
mekayong se ~na diya te· lanto aw yan se linog. '
44
,.
..
•
' I , I
~\1/t
0 ••••
I o o • o I . . .
I I I 0 I
I • f o o I I I o 'o I I
0 • • •••
~ o o • o I .. I
SE BONTOD EGLOWAAN TE APOY AW EBEL
Doton d ida lem te tana egketonaw se bato tand~ te
ont~ keinit. Seleta melebak se bato diya te lanto
niyan aw lomowa se keinit. Megbeto se ·tana aw lomowa
se bato netonaw sipa t. te epong-epong aw ebel. Yan se
egtewalen volkan, aw kagi te English volcano.
"' Egtewalen lava se bato s1yan netonaw. Aw
megkegenaw iyan, megkagsen aw toda meinang bato.
45
Labi pa medalem se dagat dtya te kelangkaw te onto melangkaw bontod.
46
SE DIMGKAW TE BON'l'OD AW KBDALBM TE DAGAT
Se ont~ melangkaw bontod· din i te
Pilipinas,
Davao. Se
yan se Bontod te Apo doton te
ont~ melangkaw bontod dini te
keneyonan, yan se Bontod te Everest dotqn te Nepal. Diya te ritrato seini, kitaen se kelangkaw te Bontod te Apo aw Bontqd te
Everest. Siyam melalan (9,000) mitros se
kelangkaw te Bontod te Everest, aw te1o mela1an· (3,000) mitros se kelangkaw te Bon tod te Apo.
Melangkaw heman se Bontod te Ararat.
Yan se bontod nese1aan te arka s inekayan i . peg1inep te wayeg te Noe gebii
tanA.
penga te
' Doen otaw migsokod te keda1em te dagat,
aw sempol~ tegusa me1a1an (11,000) mitres se
tinemanan te kedalem niyan. Labi pa medalem se dagat diya te kelangkaw te ont~ melangkaw
bontod.
47
fJ~
*
Og
pean
an
meg
en
aw
meg
en
aw
aw
m
ein
tt
Og
pean
an
mein
it
Og
pean
an
meg
en
aw
aw
mein
it
Og
pean
an
meg
en
aw
--
~
DOER OGPBANAN MBGENAW AW MEINIT DINI TB KBNI5iormR
Ki taen tadon diya te mapa ~ini te doen menge . ogpeanpn gayed megenaw. Doen heman menge ogpeanan
iling dini te Pilipinas gayed meinit. Ooen heman menge
ogpeanan seleta meinft aw seleta megenaw.
Medita heman se kinemoloan te menge balay eg-inangen doton te teg sebad-sebad ogpeanan. Doton te North America, doen menge otaw iningedanan Eskimo
eg-ogpA doton te ontb kegenawan. Aw meglegeb dan amon
megdansal te menge menenanap kidoen, eg-inang dan. te -
layag-layag te yilo. Aw megkeinit se a~daw, metonaw se
' menge layag-layag s1yan.
' 49
Sebad kemolo se balay eg-inangen te menge otaw
eg-ogpa do ton te ogpeanan gayed ~e ini t. Ki taen tadon
dini se ritrato te balay eg-inangen te menge If~gao
doton te ogpeanan dan doen bontod doton te Luzon.
Kitaen tadon heman dini se ritrato te balay
eg-inangen te menge Tausu9 doton te dagat mebabaw
medapag te Zamboanga dini te Mindanao.
~-- --==---- ----- '---------- ---
50
Do ton iningedanan kayo.
te Malaysia, eg-inangen te Sakai se balay dan doton
menge otaw te melangkaw
Doton te . Peru medapag te wayeg te Amazon, olb
layag-layag se eg-inangen te menge otaw eg-ogp~
kidoen, so gayed meinit kidoen aw wedad palos bagyb.
- - .
51
Ooton te Africa, doen menge otaw mebab~
iningedanan Pygmy (Pigmi). Layag-layag heman se menge
ba lay eq- inangen dan, a~ eg-etepan dan iyan te dakel
dawen te kayo.
Doen heman menge doma otaw eg-ogpA doto,n te
Africa eg-inang te balay diya te tana wedad saeg; aw
metibollo se balay dan iling te kitaen tadon diyl te
ritrato.
52
Doton te Canada aw United States, onto meinit
dalem te bolan te Hulyo aw Agosto, meneng onto megeriaw
dalem te bolan te Disimbri aw Iniro. Yan se doun te
keilangan inangen meigot se abeng te balay kidoen amon
mola se pegkeinit doton didalem niyan dalem te
meqenaw.
53
Doen heman menge Indian eg-ogpa do ton te North
America, aw sebad kemolo se balay eg-inangen dan. Kayo . aw 'tana se . eggemiten ~te menge Navaho Indian te
pl'q-· in.Jng dan te balay. Keilangan lenged te eglibtakan
tt~ ;11daw se le1ebangan te balay dan so egsimbahen dan
s0 '.1 1daw, aw yan se egsegmanen dan. Onto medikemel se
.ltt'P aw abeng te balay dan so seleta onto megenaw
kidoen.
~ ........ ~ - _ .. -~. ~- - ..:::-.... -~ ,_....-~--~- ~
:- • -- - _, ... < ..
54
-r
Ooen heman menge Pueblo Indian eg-inang te balay
iling te hollow block, meneng ininang te pasak. Onto
d imasel se balay dan. Pengkey ininang te pasak, eked
iv.:tn pegkedaet singed aw menge sebad gatos se omay.
Diya te rit:.rato seini, kitaen tadon se bayi mig-ilega
te pan diya te pogon ininang te pasak.
55
Doton te dakel lonsod, doen menge; balay ont~
dakel aw onto melangkaw. Diya te ritrato seini kitaen
tadon se balay doen sempolo teg siyam kunsad. Ininang
i ya n te simi n to aw kin is. Do en menge opi s ina aw menge
tinda kidoen aw doen heman menge ogpeanan te otaw.
Medita se balay iling kenyan doton te Manila aw menge
doma ogpeanan medapag kidoen.
56