Medborgarbladet 4/13

NR

4. okto

ber

2013.

Gr

UN

DAt 19

43. S

pråkr

ör

för

Sfp.

JÖRN DONNER ÄR TILLBAKA”Utrikes- och världspolitik är vad jag alltid har sysslat med. Det är vad jag gör” Jörn Donner, sidan 6

FÖRETAgARNAs sOcIALsKyDD I sKIcK:”Dels handlar det om rättvisa, dels måste vi försöka få unga, idérika människor att våga ta steget och bli företagare”. Lars-erik Gästgivars, Sidan 20

SexköpslagenÅr 2006 stiftades vår nu-varande sexköpslag. Nu, sju år senare, är det uppenbart att den inte fungerar. SiD. 10–11

Anna-Maja Henriksson: ”Vår skyldighet är att se till att lagskyddet är så bra som möj-ligt. I nuläget tar man hit unga flickor från öststaterna, till ett liv de inte hade tänkt sig. Det tar mig emot”

70 ÅRMEDBORGARBLADET

4 MedborgArblAdet

Under den senaste tiden har flera rapporter och undersökningar visat att den svensksprå-kiga skolan tappar terräng jämfört med den finskspråkiga. Denna utveckling kan ha ödes-digra följder och bör tas på fullaste allvar. Spe-ciellt i tvåspråkiga familjer är tröskeln låg för att föräldrarna röstar med fötterna och väljer det skolspråk som ger deras barn en kvalitativt bättre utbildning. Vi begår en miss bedömning om vi förväntar oss att föräldrar till tvåspråki-ga barn placerar sina barn i en svensk skola en-dast av lojalitet till språket.

Svenskan i Finland är beroende av de insti-tutioner som stöder språket och kulturen. Till de institutioner hör bland annat svensksprå-kig media och svenskspråkiga församlingar. Jag tror att den viktigaste institutionen är vår svens-ka skola. Om föräldrarna börjar välja bort den svenska skolan är det ganska fort kiitos ja näke-miin med svenskan i Finland. Av denna orsak är det viktigt att den svenska skolan är så bra att föräldrarna väljer att placera sina barn där.

Rapporterna om att svenskspråkiga skolor inte håller samma nivå som de finskspråkiga har också väckt debatten om bristen på behö-riga lärare i södra Finland. Då det gäller dag-vården så är det glädjande att Åbo Akademi tillsammans med Helsingfors Universitet fort-sätter med sin utbildning av barnträdgårdslä-rare i Helsingfors. Ett beslut som kunde fattas på våren, mycket tack vare ett aktivt arbete av SFP-politiker.

Lika viktigt som att vi kan erbjuda behöri-ga barnträdgårdslärare åt våra barn är att kun-na erbjuda behöriga lärare åt våra studerande. Alla som sitter på kommunala uppdrag där re-

”Bristen på behöriga lärare eller orsaken till de svenskspråkiga elevernas sämre resultat går inte endast att förklara med att Pedagogiska fakulteten finns i Vasa”

JoHAn JoHAnsson

PaRtisekReteRaRe

krytering av lärare är en del av arbetet vet att utbudet på behöriga lärare i södra Finland är dåligt. I Österbotten är situationen en helt an-nan. I Österbotten är det arbetsgivarens mark-nad, men speciellt i huvudstadsregionen är det arbetstagarens marknad.

Den offentliga debatten tenderar att förenk-la. Bristen på behöriga lärare eller orsaken till de svenskspråkiga elevernas sämre resultat går inte endast att förklara med att Pedagogis-ka fakulteten finns i Vasa. Frågan är mer kom-plex än så. Det handlar mycket om frågan om läraryrkets attraktivitet. Är det idag tillräckligt attraktivt att utbilda sig till lärare om alterna-tiven är många?

Kvalitet är en mycket känslig fråga. Därför är det viktigt att vi närmar oss problemet ur en konstruktiv vinkel, inte med anklaganden och beskyllningar. Det som måste styra vår politik i denna fråga är kvaliteten på våra barns ut-bildning. Då menar jag inte antingen barnen i Österbotten eller barnen i södra Finland, utan alla barn som går i skola på svenska i Finland.

Vi kommer inte undan diskussionen om var lärarutbildningen ska vara. Vi kommer inte hel-ler undan diskussionen om vem eller vilka ska stå som huvudman för lärarutbildningen. Sva-ret på var och vem ska dikteras av målsättning-en att svenskspråkiga barn får de bästa möjli-ga lärarna och den bästa möjliga utbildningen.

Utbildningsfrågor väcker starka känslor i Svenskfinland. Jag hoppas att vi alla fördoms-fritt ska kunna söka den bästa lösningen på lärarfrågan, för våra barns och för svenskans framtids skull.

ledAre lärare /// svenska språket /// utbildningM

s. 2 MEDBORGARBLADET. NR 4 2013.

¬¬ InneHÅll nr.4 2013

»Det finns ing-et system där allt blir frid och fröjd, frågan är hur mycket man kan före-bygga» anna-Maja Henriksson

»Lagarbetet tar en enorm tid: tror man att man får saker till stånd på ett till två år tror man fel» Lars-erik Gästgivars

»Bergöfiskarna chikaneras, vil-ket redan det är ett brott mot den i grundla-gen skyddade näringsfrihe-ten» Nils torvalds

»Det finns en efterfrågan på arenor där språken kan mötas»Mats Wägar

»Konfronta-tionspolitikens tid är förbi. Den var starkare på Väyrynens tid.» Jörn Donner

6 10 2416 32

¬¬ Jörn donner HAr tagit plats i riks-dagen som Astrid Thors ersättare. Donner berättar om sina utrikespolitiska ambitioner på sidan 6.

mEDBORgARBLADET Grundat 1943. Simonsgatan 8 A, PB 430, 00101 HelsingforsTfn (09) 693 070, fax (09) 693 1968

chEFREDAKTÖRJohan Johansson

REDAKTIONViktor Grandell, 045 657 96 59 [email protected]

LAyOuTViktor Grandell

ADREssÄNDRINgARMay Myrberg, (09) 6930 7245, [email protected]

TRycKERIUPC, Vasa 2013

ANNONsFÖRsÄLJNINgOy Nordinfo Ab, (09) 888 60 18 Lillviksvägen 6, 02360 Esbo

[email protected]

uTgIvNINgsDATum 2013: Nr 1 - 22.2Nr 2 - 19.4Nr 3 - 28.6 Nr 4 - 11.10Nr 5- 13.12 (materialdag 29.11)

PÄRmBILD: ”Som konstnär kan man inte annat än beundra det enkla och vackra naturen lägger fram åt oss varje dag.” Petri Horttana, Fotografi ”Första frosten” 2012.

¬¬ KontAKtA oss¬¬ ÅterKoMst

MEDBORGARBLADET. NR 4 2013. s. 3

den polItIsKA Hösten har fått en fartfylld start. Reformpaket, skolsvenskan, syriska flyk-tingar och mycket mer gör att vi SFP:are kan känna att vi behövs mer än någonsin i det po-litiska arbetet.

Då den här regeringen bildades våren 2011

försökte SFP bjuda på en betydligt mera rea-listisk bas för den ekonomiska politiken än vad en del av våra regeringskumpaner var villiga att acceptera. Nu drygt två år senare är bild-en förändrad och så gott som alla tycks inse att vi fortsättningsvis har en hel del att göra för att få den ekonomiska ekvationen i den of-fentliga sektorn att gå ihop. Efter semestrarna meddelade finansminister Jutta Urpilainen att hennes tjänstemän förbereder ett reformpa-ket. Urpilainens besked var glädjande för un-dertecknad som under hela våren och som-maren i olika sammanhang efterlyst en större helhet för att skapa jobb och knappa igen på hållbarhetsunderskottet. Efter ett par veckor av intensiva förhandlingar lyckades vi också få ihop ett ambitiöst reformpaket som presente-rades på Ständerhuset i samband med budget-siffrorna för 2014.

Det aktuella paketet som nu under hösten

skall få ytterligare kött på benen är en bred helhet som tar fasta på allt från flitfällor till åt-gärder för att förlänga arbetskarriärerna. Hu-vudsyftet med paketet är att skapa fler jobb. Välfärden kan inte upprätthållas utan en hö-gre sysselsättningsgrad. Ur Svenska folkpar-tiets synvinkel är uppgörelsen inom regering-en bra. Samtidigt ingår också för oss knepiga frågor. Här kan nämnas bland annat statsrådets befogenheter vad kommunreformen beträffar och de planerade förändringarna gällande dag-vård och föräldraledigheter. Samtidigt står det helt klart att de problem vi nu dras med inte kommer att åtgärdas utan att också svårare och obekvämare frågor kommer med på för-handlingsbordet. Vi skall minnas att ännu i år,

Nationens framtid

cArl HAglUnd

PaRtioRDföRaNDe

trots regeringens rätt omfattande sparåtgärder i femmiljardersklassen, är underskottet näs-tan 9 miljarder euro. Det här är stora summor så väl i absoluta belopp som i förhållande till statsbudgeten som i år landar på 54 miljarder. Från regeringens sida har vi varit noggranna med att man gärna får komma med konstruktiv kritik och strykningsförslag till reformpaketet. Men samtidigt har vi förutsatt att man i stället levererar alternativa förslag istället som upp-når motsvarande effekt. Det är nämligen inte längre ett alternativ att luta sig tillbaka och tro att allt blir bra utan hårt arbete. Nu gäller det att vända trenden och ge näringslivet framtids-tro genom kloka beslut. Det är så vi i längden räddar välfärden.

I en tid då vår nation behöver ett lyft känns

det trist att en del politiska aktörer tycks tro att Finlands framtid blir ljusare om man sänker kraven på språkundervisningen i den grundläg-gande utbildningen. Medborgarinitiativet mot skolsvenskan var väntat. Det är självfallet klart att undervisningen i det andra inhemska språ-ket behöver utvecklas. Däremot är argumenten om frivillighetens fröjder inte speciellt trovär-diga. Tvärtom är själva skolan obligatorisk och även en lejonpart av allt som undervisas bar-nen. Dessutom går argumenten igen då retori-ken från debatten som studentsvenskan för tio år sedan dammats av. Också då hette det att fri-villigheten är nyckeln till popularitet. Resulta-ten visar på något helt annat precis som bland annat SFP misstänkte i tiden. Man skall inte heller tro att krafterna bakom medborgarini-tiativet nöjer sig med skolsvenskan. Många av dem bakom initiativet strävar efter ett ensprå-kigt Finland. Jag frågar mig hur en enspråkig nations framtid skulle se ut. Lyckligtvis verkar förutsättningarna för ett bra resultat i riksda-gen goda. Men som alltid får inget tas för givet i politiken. Nu fortsätter jobbet för att rädda välfärdssamhället och nationen Finland med två nationalspråk.

”nu fortsätter jobbet för att rädda välfärds-samhället och nationen Fin-land med två nationalspråk”

ordFörAnde välfärd /// sysselsättning /// skolsvenskaM


rIKsdAg

nya medlemmar i utskott och delegationer

¬¬ MAts nylUnd är vårdledig och Jörn Donner har efterträtt Astrid Thors. Dessa för-ändringar betyder att en del av utskotts- och delegationsplatserna omfördelas.

¬¬ tHoMAs bloM-qvIst blir medlem i jord- och skogsbruks-utskottet och lämnar försvarsutskottet.

¬¬ lArs erIK Gäst-givars tar över för-svarsutskottet.

¬¬ MIKAelA nylAn-der tar ansvaret för representation i fi-nansutskottet och i tra-fikdelegationen samt jordbruksdelegationen.

¬¬ Jörn donner tar plats i stora utskottet och dess arbetsdele-gation under septem-ber-oktober för att i no-vember bli medlem i utrikesutskottet. Don-ner är även ersättare i finansutskottet samt i skattedelegationen. I kultur- och vetenskaps-delegationen är han or-dinarie medlem.

¬¬ cHrIstInA gestrIn sitter fort-sättningsvis i utrikes-utskottet och dess ar-betsutskott till slutet av oktober. Från november tar hon plats i stora ut-skottet. Gestrin fortsät-ter i miljöutskottet.

¬¬ För övrIgA med-lemmar i Svenska riks-dagsgrupper sker inga förändringar i utskotts-fördelningar.

Fattigdom får inte gå i arvsvenska folkpartiets specialförening Kristet samhällsansvar betonar det oacceptabla som många undersök-ningar visar, att Finland ekonomiskt, socialt och hälsomässigt är splittrat.

– Det är oacceptabelt att fattigdom i dag går i arv. Barnfattigdomen är ett problem som mås-te tas på allvar, säger stIg KAnKKonen, ord-förande för Kristet samhällsansvar.

Då regeringens och kommunernas budget-arbete fortsätter i höst ska svåra prioriteringar göras. Den ekonomiska situation som staten

och kommunerna befinner sig i ställer solida-riteten på prov. SFP:s specialförening Kristet samhällsansvar understryker att budgetbe-sluten bör bidra till att den ekonomiska och sociala trygghet som grundlagen garanterar alla förverkligas.

– I ekonomiskt svåra tider måste priorite-ringarna och besluten vara sådana, att den förkastliga utvecklingen inte fortsätter, sä-ger Kankkonen.

– Beslutsfattarna förefaller vara försiktiga-re än medborgarna. Men också i detta fall bor-de politikerna lyssna på sina väljare.

mäkinen är Donners assistentcamilla mäkinen är Jörn Donners nya riksdagsassistent. mäkinen studerar entreprenörskap och företagsledning vid svenska handelshögskolan i hel-singfors och har tidigare arbetat vid Finlands Företagare.

Mäkinen har varit aktiv inom Svensk Ung-dom på nationell nivå, hon är också förtroen-devald i Svenska nämnden för utbildning och småbarnsfostran i Grankulla. Hon är 22 år och hemma från Grankulla. Jörn Donner efterträd-de Astrid Thors i riksdagen 5.9.2013

¬¬ stIg KAnKKonen

I KortHet nr 4


Donner

IntervJU riksdagen /// utrikespolitik /// erfarenhetM


¬ Den 30 september 2013 har Jörn Donner hunnit vara riks-dagsledamot i några veckor. I denna regering, vill säga: Don-ner satt också i riksdagen åren 1987-1995 samt under några må-nader år 2007.

Ännu har denna period i riks-dagen inte kommit igång ordent-ligt, men enligt Donner blir det mer intressant efter den första november, då han efterträder Christina Gestrin i riksdagens utrikesutskott.

– Utrikes- och världspolitik är vad jag alltid har sysslat med. Det är vad jag gör. Utskottet kommer inte att sysselsätta mig mer än jag är sysselsatt nu: jag har hållit mig à jour och upprätthållit mina kunskaper sedan jag senast in-gick i det. Det är inte för resornas skull utrikesutskottet intresserar mig, jag kan resa på egen bekost-nad. Det är för att jag anser mig vara kompetent, säger Donner.

Vad innebär ”kompentens” i det här sammanhanget?

– Kompetent och kompe-tent, inte påstår jag mig egentli-gen vara mer kompetent än nå-gon annan. Men jag har en 50 år lång erfarenhet av världspoli-tik. Det är mer än någon annan i den här riksdagen har. Tuomioja

kommer kanske närmast. Det är tveksamt om jag kan påverka på andra områden. Under den kor-ta tid jag har till mitt förfogande vill jag ändå inte sitta i något för-valtningsråd. Jag begränsar mig – det har jag alltid gjort.

I riksdagsvalet ställde du upp som en motkraft mot Sann-finländarna. Hur kommer det att visa sig i ditt arbete?

– Jag kommer att agera mot-kraft när tillfälle ges. Och det är ju inte varje dag. Härnäst ska vi diskutera arktisk strategi och det kan man inte koppla till sannfin-ländarna.

Du är äldst i riksdagen. Har det någon betydelse?

– Ingen annan än att jag blir ålderstalman.

Utrikespolitiken är det som intresserar dig mest. Vilka är de viktigaste ärendena inom om-rådet just nu?

– Först kommer flyktingpro-blematiken. Sedan kommer ing-enting. Efter det kommer allt så-dant som är aktuellt i dag men inte nödvändigtvis i morgon, som aktivister som sitter fängs-lade i Ryssland och dylikt. Flyk-tingproblematiken är, ur vår synpunkt, en del av invandrings-politiken. Det sitter en miljon sy-

teXt & Foto: viktor grandell

Jörn Donner är mån om att påpeka att han är ny, el-ler åtminstone nygammal, i riksdagen och därför egent-ligen borde uttrycka sig mer försiktigt. Sedan låter han bli att uttrycka sig försiktigt.

¬¬ enlIgt Jörn donner är det fåfängt att tala om krismedvetenhet nu. Den

diskussionen borde ha förts för två år sedan.

DonnerMEDBORGARBLADET. NR 4 2013. s. 7

riska invandrare i Libanon, som har fyra miljo-ner invånare, just nu. Det är som om vi skulle ha 1,5 miljoner flyktingar i Finland. Vilket vi, tack vare vår skeva försörjningskvot, kunde ha. Men det tycks man inte heller förstå.

Vad borde man göra åt Syrien?– Om jag det visste. Situationen är svår att

förstå för oss i de protestantiska länderna, att den religiösa faktorn kan ha en så stor betydel-se. Å andra sidan har Europas senaste hund-ra år präglats av världskrig, så vi är inte bättre själva. I Libanon frågade man sig när kriget ska sluta och det tog slut när de tröttnade på att mörda varandra. I Syrien ser jag ingen utväg.

Donner, som besökte ett flyktingläger nära Libanons gräns under våren, säger att den hu-manitära katastrofen i områden är obegriplig och omöjlig att förklara.

– FN är en papperstiger tack vare vetorätten och USA:s militära misslyckanden gör att opi-nionen är emot ett ingrepp. Som pacifist an-ser jag att optionen med militära insatser från väst är svår, men utan dem hade Ahtisaari inte klarat av Kosovosituationen. Det är ett tveeg-gat svärd. I Kosovokrisen var ryssarna med, å andra sidan.

Bland de övriga aktuella utrikespolitiska ärendena är Donner intresserad av en eventu-ell visumfrihet mellan EU och Ryssland.

– Det kan ge ett enormt uppsving – det bor åtta miljoner människor i Sankt Petersburg-om-rådet, vilket vore en tillräcklig marknad för oss.

Har vi någonting att sälja åt den mark-naden?

– Vi får hitta på någonting. Byggprojekt, service – vad som helst. Ryssarna själva ver-kar hellre handla här än hemma. Det är därför Guggenheimstiftelsen vill hit – de vågar sig inte in till Ryssland. Inte mig emot, med det muse-et får kapitalisterna betala i så fall.

De ökade klasskillnaderna är också någon-ting som Donner vill åt. Sysselsättning är lös-ningen.

– Samma sak händer i Sverige, men de har en starkare socialdemokratisk tradition. An-tagligen kommer det att bli ett maktskifte där i nästa val. Det är bra med styrskiften i demo-kratiska samhällen. Konfrontationspolitikens

tid är ändå förbi, här var den starkare på Väyry-nens tid. Nu handlar allt om nyansskillnader. Jag saknar inte konfrontationspolitiken, det är bättre med konsensusstyre. Det dyker förstås upp frågor där känslorna flammar upp ändå.

För tillfället talar man om under- och över-skott som om de vore abstrakta saker, säger Donner.

— Men allt handlar bara om vad man använ-der pengar till. De största och viktigaste frågor-na, som nationalekonomin och industrins flykt, måste lösas. Infrastrukturprojekt, satsningar på sjukvård med mera skapar sysselsättning och ökar statens inkomster. Det är sent att tala om krismedvetenhet nu, det borde man ha gjort för två år sedan. Jag ser inte någon större hand-lingsberedskap vad gäller sysselsättningen nu.

Enligt Donner gjorde Gerhard Schröder un-der sin tid som förbundskansler de behövliga satsningarna för att skapa sysselsättning, vil-ket Angela Merkel nu har kunnat dra nytta av under sin tid vid rodret.

Många finlandssvenskar har upplevt ett hö-gre tryck mot det svenska i Finland och debat-ten blossar på båda sidor. Ett medborgarinitia-tiv för att avlägsna skolsvenskan ska behandlas i riksdagen under hösten och det befaras att åtminstone en del av dem som stöder avlägs-nandet av språkundervisningen arbetar för ett högre mål: att Finland också officiellt blir en enspråkig stat.

– Själv är jag inte övertygad om något ökat tryck, säger Donner.

– Diskussionen går hem hos en viss väljar-kategori, men det handlar inte om någon ny Lapporörelse, trots att det absolut går att göra sak av svenskans ställning, vilket lockar välja-re. Men jag är inte oroad.

Donner tror att de som driver en försvagad ställning för det svenska språket är på väg att bita sig själva i svansen.

– Det kommer att bli en bumerangeffekt. Populistiska dumbommar av olika färg har det alltid funnits av. Efter andra världskriget hade vi över 20 procent kommunister i landet men nu är folkdemokraterna totalt eliminerade. Det var en form av vansinne, dagens popu-lister representerar en annan. De missnöjda människorna söker sig nu till Sannfinländarna.

FAKtA

Jörn donner

¬¬ Född 1933

¬¬ HAr blAnd annat fungerat som politiker, författare, film regissör, kulturpersonlighet, pa-tient, skribent, skåde-spelare litteratur- och filmkritiker, vd, general-konsul, översättare, re-daktör, riksdagsman och europaparlamen-tariker.

¬¬ HAr tIlldelAts professorstiteln, Fin-landiapriset, Svenska Akademiens Finlands-pris, Tollanderska pri-set, Kungliga Nordstjär-neordens kommendör av 1:a klassen komplett samt en Oscar.

¬¬ vAr Med om att grunda Finlands fil-markiv, nu mera det nationella audio visuella arkivet.

¬¬ debUterAde soM författare år 1951. Har nu skrivit närmare 50 böcker.

¬¬ HAr regIsserAt 14 och producerat fyra fil-mer.

¬¬ FIcK en varning för sin artikel i skoltidning-en Kamraten. Har varit i hetluften sedan dess.

IntervJUM



¬ Enligt den ikraftvarande sex-köpslagen är köp av sex av min-deråriga eller offer för människo-handel eller koppleri straffbart. Redan år 2006, då lagen stifta-des, föreslog regeringen ett to-talförbund men lagen lindrades i riksdagen.

Då lagen har varit i kraft i ett antal år är det uppenbart, sä-ger justitieminister Anna-Maja Henriksson, att den inte fung-erar.

Bland annat kunde den kund-krets som hade utnyttjat ett offer för människohandel gå fria, en-ligt ett domslut från högsta dom-stolen från 2012.

– Vi ser entydigt att dagens lag inte ger det skydd man tänkte sig år 2006, säger Henriksson.

I fall som gått så långt att po-lisen har utrett misstänkt män-niskohandel koncentrerar sig po-lisen ofta på huvudbrottet och skär bort sexköparna. Det anses vara för svårt att ställa dem till svars.

– Vi har ungefär 30 fällande domar av 380 undersökta fall, säger Henriksson.

De 380 undersökta fallet an-ses vara toppen av ett isberg. Den höga beviströskeln gör att det i praktiken är lagligt att utnyttja offer för koppleri eller männis-kohandel i Finland.

Ingen lag kan få bukt med pro-blemet så att all prostitution för-svinner, säger Henriksson.

– Men vår skyldighet är att se till att lagskyddet är så bra som möjligt. I nuläget tar man hit unga flickor från öststaterna, till ett liv de inte hade tänkt sig. Det tar mig emot.

I Sverige infördes ett totalför-bud år 1999. Enligt en kontrover-siell rapport har den lett till att efterfrågan på sexköp har mins-kat med några procentenheter, att gatuprostitutionen har halv-erats samt till en betydande atti-tydförändring. Innan lagen träd-de i kraft stöddes den av knappt hälften av befolkningen, nu är stödet uppe i 70-80 procent.

– Det finns inget system där

allt blir frid och fröjd, frågan är hur mycket man kan förebygga. Attitydförändringen är en trevlig bonus, säger Henriksson.

Enligt minoritetsombudsman Eva Biaudet finns det i diskus-sionen om sexköpslagen en ten-dens att säga att det handlar om en moralisering av sexualiteten.

– Men det är att blunda för våld och missförhållanden. Vår uppfattning är att det är ovan-ligt att prostituerade inte råkar ut för våld och övergrepp, säger Biaudet.

Men offrens röster hörs inte.

Enligt internationella upp-skattningar hittas knappt 10 procent av offren för människo-handel. Just nu finns 37 offer för prostitutionsrelaterad männis-kohandel i det finländska hjäl-psystemet.

Enligt överinspektör Ven-la Roth vid minoritetsombuds-mannens kansli betyder det att det egentliga antalet offer kan räknas i hundratal.

– Dekriminalisering kan kän-

teXt: viktor grandell

”Vår skyldig-het är att se till att lagskyddet är så bra som möjligt. I nu-läget tar man hit unga flickor från öststater-na, till ett liv de inte hade tänkt sig. Det tar mig emot”- anna-Maja henriksson

vår nuvarande sexköpslagstiftning stiftades år 2006, i syfte att förhindra människohandel. Lagutskottets dåvarande ordförande tuija brax (Gröna) meddelade då att lagens effektivitet måste utvärderas efter att ha varit i kraft en tid: efter det kan skärpningar komma på fråga. Den tiden är nu inne.

Slut på sexköp?

seXHAndel lag /// Människohandel /// reforMM


nas som en lockande metod för vissa, men då måste man ställa frågan om vad det egentligen betyder av dem som driver den linjen. Vissa av svaren jag har fått är helt vansinniga: åtgär-der som att bevilja uppehållstillstånd för prostitution och att tillåta uthyr-ning av lägenheter i prostitutionssyf-te har föreslagits, säger Roth.

Ett av problemen med den nuva-rande lagstiftningen är att offer för människohandel inte åtnjuter en en-hetlig behandling. De av kommuner-

nas socialmyndigheter som har styrt offer till hjälpsystemet kan räknas på ena handens fingrar, säger Venla Roth.

– Möjliga offer kan råka ut för att utvisas eller bestraffas. Man skrider inte till åtgärder för att hjälpa offren.

Många av offren söker hjälp först då de fruktar för sitt liv.

– Så långt ska det inte få gå. Efter-som offren inte söker sig till hjälpsys-temet behövs uppsökande åtgärder på fältet och om förundersökningar-na inte leder till resultat är fältarbete

den enda återstående lösningen. Det kräver att polismyndigheterna får till-läggsresurser, säger Roth.

– Det uppenbara i situationen är att den nuvarande lagen inte tillämpas så som lagstiftarna menade. Ett männis-kohandelsoffer sålde sex åt över 100 män under tre veckor i Helsingfors, men ingen av köparna kunde dömas eftersom det inte kunde bevisas att de hade känt till att kvinnan var ett offer för människohandel. Så kan det inte fortsätta.

¬¬ venlA rotH är övertygad om att den nuvarande sexköpslagen inte fungerar.


¬ Arktis, som utgörs av land- och havsområdena runt Nordpolen, kan avgränsas på olika sätt. Ofta har man använt norra polcirkeln som dess södra gräns och ibland den arktiska naturen och klima-tet. I området bor omkring 4 mil-joner människor, många av dem tillhör ursprungsbefolkningen. De nordiska länderna samt Ryss-land, Kanada och USA har alla landområden eller intressen i området. Tillsammans bildar de sedan 1996 Arktiska rådet.

– Orsaken till det ökade globa-la intresset för den Arktiska re-gionen är att 13 procent av värl-dens kvarvarande oljeresurser och 30 procent av de kvarva-rande naturgasresurserna finns i Arktis, säger riksdagsledamot cHrIstInA gestrIn. På grund av klimatförändringen har det alltså blivit möjligt att komma åt naturresurser som tidigare varit otillgängliga. Klimatförändring-en, som lett till en snabb issmält-ning i Arktis, har också innebur-it nya möjligheter för sjöfarten.

– Förra veckan rapporterades om det första containerfartyget som kört från Kina till Rotter-dam, säger Gestrin. Nordost-passagen möjliggör en betydligt kortare transportsträcka för far-tygen med minskad bränsleåt-gång som följd, men samtidigt som trafiken ökar, ökar även risken för olyckor i den känsli-ga arktiska miljön.

Finlands ambassadör för Ark-tis, HAnnU HAlInen, har lett den arbetsgrupp på utrikesmi-

ett utbrett kunnande i flertalet branscher som har anknytning till Arktis och dess hållbara ut-veckling, exempelvis inom cle-antech-sektorn, det vill säga ren teknologi och sjöfartsteknologi. Vi är också föregångare inom arktisk turism. Den arktiska re-gionen erbjuder alltså finländskt näringsliv goda tillväxtmöjlighe-

teXt: anna korhonen

Området kring nordpolen innehåller stora mängder natur-resurser och Nordostpassagen innebär kännbara inbesparingar för transportbranschen. för att kunna dra nytta av områdets möjligheter måste finland hålla sig framme.

Arktis är framtiden

nisteriet som gjorde upp Fin-lands arktiska strategi 2013. Enligt Halinen förutsätter den arktiska strategin att Finland ska vara en aktiv aktör i området.

– Finland är i högsta grad också ett arktiskt land. Var tred-je person av befolkningen norr om 60:de breddgraden är finlän-dare, säger Halinen. Finland har

ArKtIs

”De nya affärs-möjligheterna som öppnas i Arktis måste också vara en god affär för urbefolkning-en”Eva Biaudet

M


”den arktiska regionen er bjuder finländskt näringsliv tillväxtmöjlig heter, men hållbar utveck-ling måste vara ut-gångspunkten”– hannu halinen

ter, men här måste hållbar utveckling vara utgångspunkt, säger Halinen.

Den viktigaste aktören för det ark-tiska samarbetet är Arktiska rådet, som i början främst var en miljöor-ganisation men idag omspänner sam-arbete på en rad områden såsom po-litik och ekonomi. Finland stöder en starkare ställning för Arktiska rådet. Det internationella arktiska samarbe-tet kompletteras med bilaterala avtal, som till exempel det arktiska partner-skapet med Ryssland samt med Ba-rentssamarbetet.

Enligt Halinen bör EU:s arktiska po-litik bli starkare. EU har ansökt om ob-servatörsstatus inom Arktiska rådet, men problemet med EU:s inställning i den för Kanada viktiga sälfrågan mås-te fortfarande lösas under Kanadas ordförandeår.

Av Finlands arktiska strategi fram-går att EU:s arktiska politik bland an-nat går ut på att stöda forskning om den arktiska regionens miljö- och kli-matproblem, att det arktiska områ-dets ekonomiska utveckling ska bygga på en hållbar användning av råvaror samt att dialogen med arktiska stater och ursprungsfolk ska bli effektivare. Ett led i utvecklingen av unionens ark-tiska politik är, enligt Halinen, inrät-tandet av ett arktiskt informationscen-trum för EU. Nuvarande regeringens mål har varit att få detta centrum för-lagt till Arktiska centret vid Lapplands universitet i Rovaniemi.

Arktiska rådet inrättade sitt perma-nenta sekretariat med personal från medlemsländerna i Tromsö i Norge så sent som i juni 2013.

Man kan hävda att det var just Finland som tog det första stegen till grundandet av det Arktiska rådet re-dan 1989 i samband med initiativet till ett möte i Rovaniemi om Arktis miljö, säger den nytillträdde generalsekrete-raren för Arktiska rådets sekretariat MAgnús JóHAnnesson.

Sedan Arktiska rådet officiellt grun-

dades 1996 i Ottawa i Kanada har de åtta arktiska staterna turats om att leda rådet i tvåårsperioder.

– Rådets struktur är originell, sä-ger Jóhannesson, eftersom alla beslut måste fattas med konsensus. Beslu-ten bereds och fattas på olika nivåer. Det ordnas ministermöte i ordföran-delandet och däremellan träffas man på tjänstemannanivå och samarbetar man i arbetsgrupper.

Enligt Jóhannesson har medveten-heten om den känsliga arktiska miljön och den snabba klimatförändringen ökat väsentligt. Ett av sekretariatets viktigaste mål är att informera om dessa, så att åtgärder kan vidtas för att skydda Arktis.

Som medlem av FN:s permanenta forum för ursprungsfolk har minori-tetsombudsman evA bIAUdet speci-aluppdraget att för FN se över urbe-folkningars rättigheter. Efter en lång beredning avgav FN 2007 en deklara-tion om ursprungsfolkens rättigheter. Denna kan sägas utgöra en minimis-tandard för skydd av urbefolkningar-nas rättigheter. Arktis ursprungsbe-folkning och dess rättigheter står inför stora utmaningar inför den ökade eko-nomiska aktiviteten och utvinningen av resurser i området, säger Biaudet.

– Urfolk kan definieras som folk-grupper som lever på områden som kolonialiserats av andra folk, som är kulturellt särpräglade, inte i dominant ställning samt bevarar och överför sin

kultur och sitt språk till kommande ge-nerationer, säger Biaudet.

Alla arktiska stater förutom Island har urbefolkningar. Historiskt har dessa urfolk utsatts för många orätt-visor och diskriminering. Bland annat har man inte fått sköta egna ärenden.

Biaudet konstaterar att företag och stater är skyldiga att upprätta en dia-log med urfolken som ska ha rätt att delta i alla skeden av projekt och an-gelägenheter som gäller dem, deras näringsgrenar och kultur.

– De nya affärsmöjligheterna som öppnas i Arktis måste också vara en god affär för urbefolkningen, säger Biaudet.

Vad gäller urbefolkningen är det således viktigt att de har rätt att del-ta i beslutsfattande om ärenden som gäller dem själva. FN har uppmanat de nordiska länderna att se till sin ur-sprungsbefolknings, samernas, med-bestämmanderätt. I Norge heter det att samerna ska konsulteras i beslut som berör dem, med avsikt att upp-nå samförstånd. I Finland är samer-nas ställning tryggad i grundlagen och samerna ska höras i ärenden som gäl-ler dem. Det som varit till nackdel för samerna är bristen på myndighets-samarbete, förståelse och kunnande om deras angelägenheter. Enligt Biau-det har det rått avsaknad av politisk vilja och ingen har sett till helheten när det gäller samernas rättigheter. Ett stort problem inför framtiden är också att majoriteten av samebefolk-ningen under 18 år idag bor utanför sameområdena.

Expertisen konstaterar att Arktis-ka rådet inte kan blanda sig i natio-nella angelägenheter trots att same-intressen och -näringar lidit, såsom i Sverige, på grund av gruvindustrins expandering.

– Däremot kan samerådet, som är permanent deltagare i Arktiska rå-det, lyfta fram sådana här frågor, sä-ger Jóhannesson.

De personer som figurerar i artikeln höll anföranden under SFP:s och Svenska Bildningsförbundets seminarium “Arktis i fokus“ i september.


¬ – Ungdomspsykiatri är pre-ventiv mentalvård, säger ledan-de psykolog Rasmus Lilja vid ungdomspsykiatriska polikli-niken för specialtjänster inom HUCS. Genom att sköta om våra unga kan vi förhindra de riktigt stora problemen. Det är viktigt med tidigt ingripande.

Problemet är att psykvården för unga i Helsingfors inte fung-erar och speciellt stora är utma-ningarna på svenskt håll. Fältet är splittrat och den ena aktören känner dåligt till vad den andra gör. Rasmus Lilja efterlyser ett nätverk för de finlandssvenska aktörerna.

Ungefär 20 procent av de finländska ungdomarna lider eller kommer att lida av någon typ av psykiska problem, men endast tio procent får vård för det.

Allt suger!

I det stora hela fungerar elev-vården i Helsingfors rätt bra och den specialiserade sjukvården li-kaså, men det saknas en mellan-nivå för dem som inte är tillräck-ligt sjuka för psykiatrisk vård, men inte heller är tillräckligt fris-ka för att klara sig med stödsam-tal hos kurator.

– Skolkuratorns jobb är trots allt i första hand förebyggande arbete, säger skolkurator Nina Jansson som jobbar vid Åshöj-dens skola i Helsingfors.

De som jobbar inom elevvår-den är frustrerade över situatio-nen. Tidigare kunde en skolku-rator hänvisa en elev i behov av stöd till Folkhälsans tonårspo-liklinik. Tonårspolikliniken kun-

de ta emot personen inom några veckor och vid behov ge stöd till hela familjen. Efter att köpavtalet med Helsingfors stad sades upp är det meningen att familjeråd-givningen och t.ex. Helsingfors Missionens krisjour ska erbju-da stöd istället, men resurserna är knappa.

Vårdkedjan har också gjorts mer byråkratisk och utdragen. Om en ung person konstatera-des vara i behov av psykiatrisk vård räckte det tidigare med ku-ratorns utlåtande.

– Nu behövs skolläkarens ut-låtande, berättar Nina Jansson. Därefter förs ärendet vidare till de så kallade TAK-poliklinikerna (tutkimus-, arviointi-, ja kriisi),

teXt & Foto: Matilda heMnell, Johanna sandberg

”Det saknas en mellannivå för dem som inte är tillräckligt sjuka för psy-kiatrisk vård, men inte heller är tillräckligt friska för att klara sig med stödsamtal hos kurator”

MentAlvÅrd huvudstadsregionen /// ungdoMarM


en helt ny nivå inom psykvården. Vid TAK-polikliniken görs en ut-värdering av vårdbehovet, var-efter den egentliga vården kan börja, om den börjar.

Det här innebär en utdragen process som i värsta fall kan ta mycket länge, där den unga mås-te knyta an till flera olika vuxna, och som den unga har svårt att greppa. Den ungas motivation att ty sig till vård hänger ofta på en mycket skör tråd och en dy-lik vårdkedja får lätt den unga att tappa tron på att vård faktiskt finns att tillgå.

– Ungdomar som har en väl-digt tydlig problematik och star-ka familjeförhållanden klarar sig bättre genom denna kedja,

¬¬ svensKA KvInnoFör-bUndet I Sör-näs, SFP :s full-mäktigegrupp i Helsingfors och Svensk Ungdom i Helsingfors ord-nade seminariet Allt suger! – om svensk psykvård för unga i Helsing-fors 17.9

konstaterar Nina Jansson, men många faller ur.

Socialkurator Lillemor Gus-tafsson vid Folkhälsans tonårs-poliklinik påpekar att poliklini-ken fortfarande fungerar, men har inte verksamhet i lika stor omfattning. Lillemor Gustavs-son ställer sig kritisk till effekti-vitetskraven inom psykvården. Vården kan inte alltid vara kort, snabb och effektiv. Vården ska inte få falla på det om den unga eller familjen har råd eller kraf-ter att kämpa för den.

Enligt stadsstyrelseledamo-ten i Helsingfors Marcus Ran-tala måste den svenskspråkiga psykvården för unga i huvud-stadsregionen åtgärdas.

–Det finns flera kartläggning-ar, så vi vet var bristerna finns. Frågan behöver politisk priori-tering. Samtidigt ska vi satsa på det preventiva arbetet, så att de behövande får rätt typ av hjälp under rätt tid i livet. Detta är ock-så syftet med den nya elevvårds-lagen. När kommunerna och sta-ten under hösten ska granska inbesparingsmöjligheter i den of-fentliga sektorn så måste vi vara på vår vakt, så att utsatta grup-per inte råkar i kläm. Unga som mår illa är just en sådan grupp.


skarv: Utrotningshotad ¬ Det finns ögonblick då jag misströs-

tar. Ett sådant ögonblick uppstod när jag läste ett beslut från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbot-ten. Beslutet handlade om ersättning för skador som skarven har åstadkom-mit på fiskodlingen. Den sökande par-ten var Bergö fiskelag.

I ansökningen fanns det eventu-ellt ett litet formellt fel. Fiskelaget vil-le ha understöd för tiden 2010-2012. NTM-centralen (eller Miljöministe-riet) ville enbart ta emot eller behand-

la ansökningar för 2012. Men orsa-ken till att fiskelaget ville ha ersättning för en längre tid hänger också ihop med NTM-centralen. Under åren har fiskelaget upprepade gånger ansökt om tillstånd för skyddsjakt på skarv. NTM-centralen vet att det finns några stora skarvkolonier där fiskelaget har sina bragder, men besvärsprocessen skapar en karusell som bara snurrar på utan att besluten kommer igenom i tid.

För den karusellen finns det ett namn: Chikan. Chikan är en juridisk term som betyder att man utnyttjar den statliga beslutsprocessen för att förhindra att myndigheterna klarar av sina av medborgarna förväntade be-slut.

Bergöfiskarna chikaneras, vilket re-dan det är ett brott mot den i grund-lagen skyddade näringsfriheten. Det är också ett brott mot deras mänskliga rättigheter.

Men den här berättelsen slutar ingalunda med att en miljöorganisa-tion systematiskt chikanerar en ut-rotningshotad art – yrkesfiskarna.

Berättelsen handlar också om hu-

vudlösa sätt att motivera beslut.För det första säger NTM-centra-

len i sitt beslut att ”det finns inga me-toder för att mäta förluster som beror på enskilda orsaker”. Det är kanske inte riktigt sant. Man kan måhända inte mäta förlusten, men en yrkeskun-nig förvaltningstjänsteman borde kla-ra av att göra en uppskattning av hur stor skadan med all sannolikhet är. Det finns många andra områden där samhällets funktioner bygger på en yr-keskunnig bedömning. Den fråndrar

sig NTM-centralen, vilket even-tuellt kunde betecknas dålig för-valtning.

Men det värsta i beslutet sam-manfattas i en mening om att fiskeriverksamheten borde ut-vecklas så att utsättningen av fiskyngel skulle genomföras på områden där skarven inte

finns. Bra idé! Men det förutsätter egentligen att skarven inte klarade av att röra på sig och att fiskynglen inte klarade av att simma. Det är två antaganden, som man kunde förutsätta att NTM-centralen kän-ner till att inte stämmer.

Jag har naturligtvis försökt tala med tjänstemännen och mellan raderna i deras förkla-ringar finns det ytterligare ett viktigt meddelande. De säger egentligen att beslutet fick de inte fatta själva. Beslutet fö-reskrevs dem av Miljöminis-teriet, som under alla om-ständigheter vill undvika att öppna sin kassa för kon-sekvenserna av sina beslut, och uppenbarligen har meddelat hur besluten skall gå. Därefter är det NTM-centralens tunga plikt att skriva de – i och för sig ohållbara – motive-ringarna. Inget roligt arbete.

Men samtidigt som miljöministeriet värnar om den kinesiska skarven ho-tas fiskaren, som tillhör arten Homo Sapiens. Underavdelningen Ostrobot-niensis.

eUropApArlAMentArIKer: NILS TORVALDS

”samtidigt som miljö-ministeriet värnar om den kinesiska skarven hotas fiskaren, som tillhör arten Homo sapiens. Under-avdelningen ostrobotniensis.”

M


InsAMlIng

¬¬ 1922 UtgAv sFp två brevmärken, i valörerna 10 och 25 penni, för att samla in pengar för verk-samheten. Avsikten med motivet var att framhål-la finlandssvenskarnas samhörighet trots den geografiska splittringen. Märkenas sammanlag-da upplaga var en miljon. Försäljningen lyckades, enligt uppgift, väl.foto: svENsKA cENTRALARKIvET

HIstorIA


tvÅsprÅKIgHet utrikes /// kultur /// språk

¬¬ bArnen I sydtyrolen lär sig det andra inhemska språket redan från första klass.

M


teXt & Foto: andrea nyberg

¬ Sydtyrolen är en av många gränsregioner i Europa där två kulturer möts. I det här fal-let norr och söder, germansk och latinsk kul-tur, Österrike och Italien. Sydtyrolen befinner sig i hjärtat av de italienska alperna, och up-penbarar sig som en bit europeisk historia, en påminnelse om krig, förhandlingar och över-enskommelser. Sydtyrolen hörde tidigare till Österrike, tillsammans med den norra delen av Tyrolen, en region känd för skidorter som Kitzbühel och St. Anton. Den norra delen hör fortfarande till Österrike. Det var år 1919, efter första världskrigets slut, som Italien fick Tyro-lens södra hälft.

Idag är Sydtyrolen en tvåspråkig region med ungefär en halv miljon invånare, där majorite-ten är tyskspråkig och en fjärdedel italiensk-språkig. Namn på gator, byar, sjöar och berg finns på båda språken. ”Det pågår en het de-batt just nu kring översättningen av de tyska ortsnamnen”, säger Lukas Bertagnolli, en lo-kal journalist. ”Under fascismen hittade man på nya, italienska namn som gjordes officiel-la och som ersatte de tyska namnen. Många av dessa namn är därför en bitter påminnelse om vad som hände under fascismen. Man har nu bestämt att avskaffa tusentals av de påhit-tade namnen, särskilt på de orter där den ita-

lienskspråkiga befolkningen är överens om att ersättningen av namnen utgjorde en våldsakt. Det är klart att några av de italienska namnen måste hållas kvar, eftersom de vid det här la-get har varit i bruk så länge”.

Regionen har utvecklats väsentligt sedan fascismen. Idag har Sydtyrolen autonom sta-tus och båda språkens formella likvärdighet efterlevs också i praktiken på ett för många andra europeiska minoriteter säkert avunds-värt sätt. När Dalai Lama i april 2013 besökte Sydtyrolens regionala huvudstad, Bozen, sade han att regionen är ett praktexempel på fred-lig samlevnad. I Bozen lever två kulturer sida vid sida; man kan börja sin dag med en Apfel-strudel i Haslach, ett bostadsområde där männ-iskorna på gatan hälsar med att säga hallo. Ef-ter det kan man promenera mot centrum, till exempel genom att ta Via Roma till Piazza Vit-toria, där man kan skåda Mussolinis enorma monument och där graffitin på väggarna säger ti amo. Mot horisonten kan man se de enor-ma gröna bergen med sina små, typiskt ’ger-manska’ byar, och föreställa sig en liten Hei-di i sin Edelweiss-prydda klänning som leker med lammen på grässluttningarna. Tittar man åt det andra hållet kan det hända att en Arma-niklädd yngling anländer med sin moped, stan-nar vid ett café och utbrister buongiorno, tän-der en cigarett och beställer en espresso. Nej,

ett praktexempel på harmonisk samlevnad

”nej, det finns inga tyska ghet-ton eller någon slags little Ita-ly; istället kom-mer båda kultu-rerna samman, som i en fast och vid det här laget accepterad omfamning.”

Tvåspråkighet i Sydtyrolen:


det finns inga tyska ghetton som sådana eller någon slags Little Italy; istället kommer båda kulturerna samman, som i en fast, och vid det här laget accepterad, omfamning.

Från första klass är det obligatoriskt för bar-nen i Sydtyrolen att lära sig det andra inhem-ska språket. Toni Colliselli, författare och över-sättare, har skrivit en bok om hur det känns att växa upp i en tvåspråkig miljö (Reden, Alpha Beta 2011). Hans bok är en sammanställning av anonyma intervjuer med representanter från båda språkgrupperna, som berättar om deras personliga upplevelser. Rädslan att inte kunna det andra språket perfekt och därför göra bort sig är ett dominerande tema i nästan alla av in-tervjuerna. Ett annat återkommande tema är vikten av att ha kompetenta lärare för att över-huvudtaget kunna lära sig det andra språket. Det berättas även om avsaknaden av daglig kontakt mellan språkgrupperna: ”jag har ald-rig talat ett ord tyska i Sydtyrolen, förutom i skolan”, säger en av personerna i boken, och ”i byn fanns det överhuvudtaget inga italiena-re”, säger en annan.

I Collisellis bok finns det också berättelser om konflikter mellan ‘italienare’ och ‘tyskar’. I mer än en av intervjuerna berättas det om kon-

frontationer på barer eller i nattklubbar. Bland barndomsminnena finns minnet av att spraya tyskspråkiga flickors ansikten med skum un-der karnevalen eller minnet av att någon på lekplatsen skriker ”åk tillbaka till Italien”. En av personerna erkänner: ”det fanns ett tyskhat som också var en del av vår värld [...] även om vi nästan inte hade någon kontakt till dem alls [...] kände vi oss ändå kränkta av tyskarna”.

Helhetsbilden som man får från historier-na I Collisellis bok är, emellertid, att två språk lyckas leva harmoniskt sida vid sida i Sydty-rolen. En av personerna berättar hur han un-der studietiden gjort en enkät där han fråga-de folk om de någonsin upplevt problem med den andra språkgruppen, och svaren var ne-gativa. Det finns i boken italienskspråkiga Syd-tyrolare som har fått chansen att lära sig tyska flytande och som har hittat tyskspråkiga vän-ner, och som känner sig ”helt integrerade” el-ler som säger att de ”mår väldigt bra” i sin by där majoriteten talar tyska. För en harmonisk samlevnad kommer det även fram att föräld-rarnas attityder spelar en viktig roll: ”mina för-äldrar har alltid sagt att jag borde vara glad att jag har chansen att växa upp i en tvåspråkig re-gion, för inte alla har en sådan chans”, förkla-rar en av de intervjuade.

tvÅsprÅKIgHet

EU-valet 2014 närmar sig. Hur mår EU ur ett jämställdhetsperspektiv? Vilka utmaningar står vi inför? Vi ordnar ett seminarium kring dessa frågor. Välkommen!

MÅNDAG 28.10.2013 kl. 17.00-19.45ERNST & YOUNG,ELIELPLATSEN 5B, HELSINGFORS

PROGRAM:

17.00 Servering, välkomsthälsning Carola Sundqvist, ordförande, Svenska Kvinnoförbundet

17.20 Den ekonomiska krisen och sysselsättningsgraden i EU - ett könsperspektiv Nils Torvalds, EU-parlamentariker (SFP), Finland

17.40 Könskvotering i bolagsstyrelser - erfarenheter från Norge Trine Skei Grande, parlamentariker och partiordförande (Venstre), Norge

18.00 Erfarenheter från jämställdhetsarbetet i Katalonien - utmaningar för kvinnor och män att förena arbetsliv och föräldraskap på lika villkor Susana Cano, Partner of Catalan Law Firm, Katalonien

18.20 En jämställd arbetsmarknad i Estland - möjligheter och utmaningar Maret Maripuu, parlamentariker (Reformpartiet), Estland

18.40 Paneldiskussion Moderator: Anna Jungner-Nordgren, vice ordförande, Svenska Kvinnoförbundet

Seminariespråken är svenska och engelska. Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Anmälningar senast 23.10 via www.kvinnoforbundet.fi

SVENSKA BILDNINGSFÖRBUNDET

JÄMSTÄLLD I EU - EKONOMI OCH ARBETSMARKNAD

¬¬ I sydtyrolen lever tysk- och italienskspråkiga sida vid sida i sämja och önsesidig förståelse, tycker till och med Dalai Lama.

M


EU-valet 2014 närmar sig. Hur mår EU ur ett jämställdhetsperspektiv? Vilka utmaningar står vi inför? Vi ordnar ett seminarium kring dessa frågor. Välkommen!

MÅNDAG 28.10.2013 kl. 17.00-19.45ERNST & YOUNG,ELIELPLATSEN 5B, HELSINGFORS

PROGRAM:

17.00 Servering, välkomsthälsning Carola Sundqvist, ordförande, Svenska Kvinnoförbundet

17.20 Den ekonomiska krisen och sysselsättningsgraden i EU - ett könsperspektiv Nils Torvalds, EU-parlamentariker (SFP), Finland

17.40 Könskvotering i bolagsstyrelser - erfarenheter från Norge Trine Skei Grande, parlamentariker och partiordförande (Venstre), Norge

18.00 Erfarenheter från jämställdhetsarbetet i Katalonien - utmaningar för kvinnor och män att förena arbetsliv och föräldraskap på lika villkor Susana Cano, Partner of Catalan Law Firm, Katalonien

18.20 En jämställd arbetsmarknad i Estland - möjligheter och utmaningar Maret Maripuu, parlamentariker (Reformpartiet), Estland

18.40 Paneldiskussion Moderator: Anna Jungner-Nordgren, vice ordförande, Svenska Kvinnoförbundet

Seminariespråken är svenska och engelska. Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Anmälningar senast 23.10 via www.kvinnoforbundet.fi

SVENSKA BILDNINGSFÖRBUNDET

JÄMSTÄLLD I EU - EKONOMI OCH ARBETSMARKNAD

sFP:are samlades till kommunparlament ¬ Österbottens kommunparlament gick av stapeln 13.9.2013 då 150 SFP:are med partiordförande Carl Haglund i spetsen

åkte till Umeå med Wasa Express. Med på resan var också justitieminister Anna-Maja Henriksson, riksdagsledamöterna Ulla-Maj Wideroos och Lars Gästgivars samt Europaparlamentariker Nils Torvalds.

Under båtresan diskuterades aktuella frågor i regering och riksdag samt det förestående EU-valet. Framme i Umeå dis-kuterades kommunreformen och diskussionen visade att SFP:s fält är enigt om att det är innehållet som är det centrala när man diskuterar utredningar om kommunfusioner.

– Det finns knappast något annat parti som har en lika tät kontakt till sina väljare som Svenska folkpartiet – ett tillfäl-le som på detta sätt för samman partiets ledning med lokala aktivister och väljare är ganska unikt i finländsk politik, sam-manfattar kretsordförande Greger Forsblom kommunparlamentets betydelse

I Åboland startade traditionen med årliga kommunparlament redan på 1990-talet. Årets kommunparlament hölls som en picknick-kryssning till Mariehamn 28.9.2013. Förutom ca 75 åbolänningar deltog partiordförande Haglund, MEP Torvalds och riksdagsledamot Christina Gestrin.

Huvudtemat för kryssningen var det kommande EU-valet. Programmet bjöd såväl på både statistik kring tidigare EU-val som praktiska övningar och tips inför valkampanjen. Partiordförande Carl Haglund konstaterade att nomineringsläget ser bra ut: med ett gott valdeltagande i Svenskfinland kan SFP behålla sitt mandat i Bryssel.

M



Under finanskrisen på 1990- talet stod konkurserna som spön i backen, vilket ledde till en snabbt växande arbetslöshet. De olyckliga företagare vars bolag hade gått i konkurs fick snabbt märka att deras anställda åtnjöt ett betydligt bättre arbetslöshets-skydd än företagarna själva.

– Företagarna stod på bar backe. Det handlade om en grupp människor som stod helt utan arbetslöshetsförsäkring, sä-ger riksdagsledamot Lars-Erik Gästgivars.

Arbetslöshetsförsäkringen be-står till 60 procent av budgetme-del, resten betalar arbetsgivarna och de anställda själva. Det är någonting som Gästgivars, som under 90-talet fick se många av sina företagarkolleger råka illa ut, inte ansåg att passar ihop med företagarnas svaga arbets-löshetsskydd.

För att råda bot på orättvisan startade Gästgivars tillsammans

Företagarnas socialskydd är inte i linje med arbetstagarnas. Det problemet är aktuellt i osäkra tider, då det också blir ännu mer pro-blematiskt: hur locka folk att bli företagare om de enligt lag behandlas orättvist?

För företagarnas väl

med fem andra företagarnas ar-betslöshetskassa SYT, inom vil-ken Gästgivars också fungera-de som styrelseordförande åren innan han blev invald i riksda-gen.

Det var ett tungt jobb, men ar-betet gav resultat: nu har kassan 23 000 medlemmar och växer med kring 2 000 om året.

Då Gästgivars blev invald i riksdagen hade han redan er-farenhet av huset som lobbare för SYT.

– Jag bestämde mig naturligt-vis för att fortsätta arbeta för fö-retagarnas rättigheter som riks-dagsledamot. Man talar alltid varmt om småföretagare och pensionärer i riksdagen, men ledamöterna har en tendens att glömma de grupperna efter va-let.

För att bättre kunna råda bot på orättvisorna behövs ett starkt samarbete mellan parti-erna. Gästgivars sände alla riks-dagsmän en förfrågan om att

ingå i en arbetsgrupp för att för-bättra företagarnas socialskydd och fick en fantastisk respons: 52 riksdagsledamöter, över 25 procent av riksdagen, svarade jakande.

Arbetsgruppen fick därmed en god start och har redan haft sitt första möte, där Gästgivars valdes till ordförande.

Företagarnas socialskydd har länge släpat efter arbetstagarna på ett sätt som inte kan påstås främja företagandet. Tidigare hade, som exempel, en företa-gare svårt att lyfta arbetslöshets-understöd utan att i praktiken avyttra eller avsluta sitt företag.

Det är sådana ärenden som Gästgivars arbetsgrupp ska för-söka råda bot på.

– Delvis handlar det om rätt-visa, delvis måste vi försöka få unga, idérika människor att våga ta steget och bli företagare. Det hjälper att ha någonting att falla tillbaka på om det går snett, sä-ger Gästgivars.

teXt & Foto: viktor grandell

”Delvis handlar det om rättvisa, delvis måste vi försöka få unga, idérika människor att våga ta steget och bli företagare. Det hjälper att ha någonting att falla tillbaka på om det går snett.”Lars-Erik Gästgivars

IntervJU företagande /// socialskydd /// riksdagM


Bland de mest brådskan-de ärendena räknar Gästgivars upp att en företagare måste vara medlem i en arbetslöshetskassa i 18 månader för att kunna lyfta arbetslöshetsunderstöd. Motsva-rande tid för en arbetstagare är åtta månader.

– Ett förslag på att förkorta ti-den till femton månader är på gång, men vi tycker förstås att lagen ska vara lika för alla, sä-ger Gästgivars.

Arbetsgruppen vill också av-lägsna den lag som säger att ett familjeföretag måste permitte-ra en anställd innan en familje-

¬¬ enlIgt lArs-erIK gäst-gIvArs diskri-mineras arbets-lösa företagare. Nu ska en arbets-grupp försöka få till stånd en för-ändring.

medlem kan permitteras samt åthjälpa att den så kallade pen-sionsslussen äldre arbetslösa kan åtnjuta inte existerar för företa-gare.

Trots att företagare är utsatta för orättvis behandling tycker sig Gästgivars se att det går framåt på området.

– Den trägne vinner och det märks, vilket är roligt. Men lagar-betet tar en enorm tid: tror man att man får saker till stånd på ett till två år tror man fel, säger Gäst-givars.

– Kvar finns fyra-fem saker

som gränsar till diskriminering, men via den parlamentariska ar-betsgruppen hoppas vi kunna göra förändringar.

Enligt Gästgivars misstänklig-görs företagare för att vara fusk-benägna helt i onödan.

– Bland företagarna ligger an-delen arbetslösa på kring tre pro-cent. I resten av befolkningen är den kring åtta procent. Lagstif-tarna måste förstå att företaga-re inte är fuskare – vi kan lyda under samma lagstiftning som alla andra.


¬¬ nIcKe lIgnell FUngerAde som berättare under konserterna. Foto: Karoliina Pirkkanen

s. 26 MEDBORGARBLADET. NR 4 2013. SVENSKA KULTURFONDEN

teXt & Foto: Mats wägar

¬ – Jag har i många år drömt om att få bjuda svenskspråkiga skolelever och barnfamiljer på en konsert med sådan klassisk musik som skul-le tilltala dem, berättar Marina Lindholm. När Svenska Kulturfonden gav projektbidrag till Si-belius-Akademin fick lärarna skicka in förslag på vad man kunde använda pengarna till och jag skrev ner mina idéer. Konstuniversitetets orkester å sin sida ville åka på turné och ge ett par skolkonserter. Vi slog ihop de båda planer-na och till vår stora glädje fick vi bidrag. Slut-resultatet blev två skolkonserter och en famil-jekonsert i Musikhuset i Helsingfors samt en turné till Borgå, Åbo, Vasa och Jakobstad med två skolkonserter på varje ort.

Arrangemangen gjordes inte över en natt. Förberedelserna, som utmynnat i konserter och en interaktiv webbtjänst, tog ett och halft år och krävde flera människors arbetsinsats.

– En styrgrupp underledning av Gustav Djupsjöbacka, tidigare rektor för Sibelius-Aka-

demin, fungerade som bollplank. Jag samman-ställde bland annat det pedagogiska materialet som finns på webben och var i ständig kontakt med producenterna Myrna Eklund och Ter-hi Luukkonen, som i sin tur skötte kontak-terna till skolorna och alla praktiska arrang-emang i Musikhuset. Nicke Lignell, som var berättare på konserterna, var en enorm till-gång också när det gällde att planera det övri-ga konsertprogrammet, och han regisserade även filminspelningarna av instrumentpresen-tationerna för webbmaterialet. Orkestern be-stod av 40 musikstuderade från Sibelius-Akade-min och de gjorde ett fint jobb under ledning av Kaapo Ijas.

För många skolelever var besöket det för-sta någonsin i Musikhuset. Med tanke på mot-tagandet var det troligtvis inte heller det sista.

– Responsen har varit enormt positiv, säger Lindholm. Lärare och elever skall också ha en eloge – de hade förberett sig väl, vilket gjor-de att de också fick ut det mesta av konser-ten. Eleverna lär nynna på melodierna, känna igen alla instrument och de övningar vi gjorde

Interaktiv masspsykos i Musikhuset

”de studerande har fått vara med om ett enormt projekt och sett hur man kan enga-gera såväl lära-re som elever”Marina lindholm

Den 12 september invaderades Musik-huset i Helsingfors av över 3 000 elev-er från de svenskspråkiga skolorna i hu-vudstadsregionen. De samlades för att se Konstuniversitetets uppförande av Peter och Vargen. Musikläraren Marina Lindholm, den drivande kraften bakom projektet, kunde inte varit mera nöjd.

SVENSKA KULTURFONDEN MEDBORGARBLADET. NR 4 2013. s. 27

till Elgars musik ”Pomp and circumstance” an-vänds nu i skolorna. Studerandena var också mycket nöjda. Det är inte alla förunnat att få spela i konsertsalen – som dessutom var full-satt två gånger om – och höra över 1600 barn per konsert klämma i med allsång. Det var en otrolig upplevelse för oss alla!

Förutom själva musiken fanns det också ett starkt inslag av inlärning i projektet.

– Eleverna har lärt känna orkesterns instru-ment, lyssnat på klassisk musik, kanske dra-matiserat berättelsen i skolan, återgett den på olika språk eller haft den som tema i bildkon-stundervisningen. De studerande har fått vara med om ett enormt projekt och sett hur man kan engagera såväl lärare som elever. Jag hopp-as att det här sprider sig som ringar på vattnet – när mina studerande, såväl svensk- som finsk-språkiga, en vacker dag jobbar som musiklära-re i grundskola, gymnasium eller musikskola så vågar de förhoppningsvis också ta itu med dylika projekt, hoppas Lindholm.

Lindholm kunde väl tänka sig liknande pro-jekt i framtiden.

– För lågstadieelever en likadan satsning med i stort sett samma koncept, men förstås med ny repertoar och tillhörande pedagogiskt material. Gärna skulle jag också se att högsta-die- och gymnasieelever skulle erbjudas samma möjlighet. Jag har redan temat och program-met klart för mig – nu skulle det bara gälla att samla krafter och pengar till det hela.

Konsertsatsningen möjliggjordes som en del av det treåriga stöd som Svenska Kulturfonden beviljat konsthögskolorna för att kunna stärka bandet mellan konsten och det svenska språ-ket i Finland.

– Det är viktigt att det erbjuds kulturupple-velser också på svenska, även med sådant pro-gram och sådana musikstilar som kanske är nya för åhörarna. Många skolor måste också vända på slantarna i dessa tider, och det som man ofta måste avstå från är just dylika kon-sert- eller teaterbesök. Därför kändes det ex-tra fint att kunna bjuda på det här.

¬¬ den 12 septeMber såg 3 000 skolelever Peter och vargen.


Nya förtroendevalda i styrelsen och delegationenDet finns flera nya ansikten i Svenska Kulturfondens sty-relse och delegation. Vi ställde en del av dem mot väggen och frågade vilka de första reaktionerna varit, vilka för-väntningar de har, vad de vill utveckla och vad de brinner för när det kommer till förtroendeuppdraget.

elli flen, styrelsemedlemkommunikationskonsultnykarleby

¬¬ JAg JobbAr som kommunikationskonsult och hoppas att jag kan bidra med expertis som gör Kultur-fondens kommunikation ännu öppnare och tydliga-re gentemot allmänheten. Den senaste tidens kritiska granskning av finlandssvenska fonder och stiftelser har i en del fall varit helt berättigad. Trots att Kultur-fonden på intet sätt har misskötts, har samtliga fon-der och stiftelser imagemässigt tagit skada. Vi måste satsa på information och kommunikation och berätta om allt det goda som görs.

¬¬ sAtsnIngen pÅ finlandssvenska elevers läs-förståelse i ljuset av de fördjupade PISA-resulta-ten är verkligen viktigt. När kommunernas skolväsen-den slåss med växande utgifter och knappa resurser är det svårt att göra satsningar utöver basnivån. Här ser jag att Kulturfonden kan bidra med mervärde. Då-lig läsförståelse bland svenskspråkiga elever, speciellt pojkar i kommuner på landsbygden, är sist och slutli-gen ett begränsat problem så det borde kunna åtgär-das med lite god vilja och beslutsamhet.

¬¬ JAg är själv gammal amatörskådespelare och har upplevt hur kultur på landsbygden kan förena och öppna tidigare oanade mentala dörrar på ett person-ligt plan. Jag vill jobba för att kultur ska göras tillgäng-ligt för alla finlandssvenskar. Som tankelek kunde man till exempel fundera hur ett hockeylag kunde lockas till att byta ut en bastukväll mot en kväll på teatern? Kul-tur ska finnas i många olika former och nå så många som möjligt.

pAtriciA roDAS


henrik wolff, styrelsemedlemvd, rektor helsingfors

¬¬ det soM blivit tydligt är spänningsfältet mel-lan allmänna förväntningar på fonden och fondens egentliga uppdrag. Någonting som har varit roligt att kunna se så här “inifrån” är hur professionellt, den ändå rätt lilla, administrationen arbetar.

¬¬ JAg HAr en rätt lång erfarenhet från såväl stif-telsevärlden som från att leda en central finlands-svensk institution. Jag tror mig kunna bidra med just den erfarenheten och ett kritiskt och visionärt synsätt. Jag vill hävda att jag kan utbildningsvärl-den, speciellt högskolvärlden, och är heller inte helt bortkommen när det gäller (klassiskt) musikliv.

¬¬ Fonden MÅste väl alltid balansera mellan att brett kunna stöda unga förmågor inom kulturfältet och att i förlängningen stö-da sådana projekt som är hållbara över tiden. Den satsning på det svenska gymnasiet som just nu är aktuell finner jag mycket angelägen.

¬¬ bIldnIng ocH utbildning är något som jag också brinner för på ett personligt plan.

dan Johansson, medlem i delegationenförbundsordförande, raseborg

¬¬ MÅngFAlden I samhällsengagemanget från Kulturfondens sida är nå-got jag lagt märke till under den korta tid jag suttit i delegationen.

¬¬ sJälv är jag främst intresserad av goda verksamhetsförutsättning-ar för svenskspråkig utbildning på alla nivåer, vilket inte betyder att utbild-ningen ska vara fondfinansierad. Fonden kan stå för ett mervärde inom svensk undervisning. Ett exempel är Kulturkarnevalen. Teatern ligger nära om hjärtat och jag tror på att de etablerade teatrarna ska stå i centrum. De måste överleva.

¬¬ en stor utmaning är fondens roll som idékläckare, där allting kanske inte alltid faller i god jord men där mycket även kan sporra. En stödande funktion för olika kulturbetonade verksamheter är säkert behövlig så länge man minns att fonden trots sina strategier inte borde köra egna agendor. När fonden gör bl.a. undersökningar bör man minnas att gå in i projekt med öppna ögon och utan förhandsantaganden, vilket många gånger är verklig-het. Svenska Kulturfonden kan aldrig bli en myndighet.

¬¬ MAn sKA fokusera på områden som inte alltid av egen kraft förmår nå upp till önskad nivå. Jag hoppas kunna bidra med de erfarenheter jag skaf-fat mig under mitt yrkesliv som lärare och facklig ledare.


paula rossi, medlem i delegationenprofessor, uleåborg

¬¬ JAg väntAr med spänning på de kommande åren. Jag är säker på att jag kommer att lära mig en hel del. De som är med i Svenska kul-turfondens verksamhet får en fin helhetsbild av alla de aktiviteter som sker i Svenskfinland och även i övriga Finland på svenska.

¬¬ JAg KoMMer från universitetsvärlden och därför är det klart att de frågor som har med forskning och utbildning att göra står mitt hjär-ta närmast. Vi måste satsa på nya undervisningsmetoder, betona mo-dersmålets betydelse i all inlärning och främja språkinlärning. Min hemstad är Uleåborg - en av språköarna i landet. Man måste alltid göra lite extra om man vill att svenskan syns i staden och i olika läro-anstalter. All kulturverksamhet intresserar mig, speciellt teatern. Kulturfonden har en ärorik historia bakom sig, är välorganiserad och har bra målsättningar med tanke på vårt samhälle. Förhoppnings-vis kan kulturfonden ännu mer inverka på att de som bor utanför det egentliga Svenskfinland förstår att svenskan är ett levande språk i vårt land och att det är en rikedom att landet har två nationalspråk.

¬¬ vI MÅste erbjuda barnen och ungdomarna olika slags aktiviteter, möjligheter att utforska världen. Det är fint om de inser att bra utbild-ning, språkkunskaper och mångsidiga kulturupplevelser ger ett rikare liv.

pekka strang, medlem i delegationenskådespelare, helsingfors

¬¬ JAg HAde inte tidigare insikt i hur stor roll Kulturfonden har i utbildningsfrågor och utvecklandet av och inom det om-rådet. Även den regionala spridningen fräschar upp ett inbitet Helsingfors-perspektiv.

¬¬ KUltUr, Konst och kanske särskilt teater ligger mig nära hjärtat. Jag är speciellt glad över Kulturfondens specialsats-ning på teaterfältet under de kommande åren. Fondens ut-maning är att profilera sig noggrannare och också att definie-ra sin roll som aktör och påverkare.

¬¬ JAg tror att man skall använda den positiva trenden för finlandssvenskhet som bubblar under ytan och stöda samt stärka dessa strömningar.

FAKtA

övriga nya förtroendevalda:¬¬ styrelsen: sAndrA Berqvist, PM, Grankulla, Linnéa Henriksson, PL, Ekenäs, Mikael Höysti, Avdelningschef, København,

Peter Löfberg, DI, Tammerfors, Mikko Ollikainen, Kommundirektör, Malax¬¬ delegAtIonen: lAsse Eriksson, Kultursekreterare, Närpes ¬¬ FörvAltnIngens sAMMAnsättnIng presenteras i sin helhet på adressen: http://www.kulturfonden.fi/om/forvaltning/

tApio VANhAtALoSVENSKA KULTURFONDEN MEDBORGARBLADET. NR 4 2013. s. 31

På Kulturfondens idékonferens i Ja-kobstad i slutet av augusti presenterade forskarna Pekka Tuominen och Noo-ra Kauppila resultatet av pilotprojek-tet Hur vardagliga rytmer skapar och utformar finlandssvenskheten. Målet var att reda ut vilka speciella karaktärs-drag och värden som skapar och utfor-mar finlandssvenskheten.

Forskarnas fokus låg på hur moders-målet definierar identiteten under olika tider, platser och situationer och hur mi-noritetsidentiteten formas och påverkas i vardagen beroende på ålder, kön och position i samhället. Undersökningen genomfördes med samtalsintervjuer där respondenterna svarade på frågor som hade att göra med social växelverkan i vardagliga situationer, så som besök i närbutiken, middagsdiskussioner, te-lefonsamtal till kundjänster med mera.

På basis av intervjusvaren kunde Tuominen och Kauppila konstatera att finlandssvenskheten inte är ett enty-digt begrepp och att tillhörigheten till

språkminoriteten kan ha många olika betydelser beroende på olika situatio-ner och platser. Grovt taget kunde re-spondenterna förhålla sig till finlands-svenskheten på två olika sätt: en formell och en informell. Svaren berättade ock-så att en spänning råder mellan de två synsätten.

“Jag upplever mig inte som finlands-svensk, vet inte vad det är. Jag upplever mig som flerspråkig. Jag har funderat gan-ska mycket på det, försöker inte provoce-ra, utan har aldrig fått höra vad finlands-svenskhet är. Det finns inte en definition på det. Den enda kärnan för mig är rätt-en till mitt modersmål. Det betyder att jag har tillgång till litteraturen på svenska, rätt att prata svenska, att mitt moders-mål inte är ett problem.”

I exempelsvaret illustreras hur re-spondenten vill framföra den formel-la poängen med att svenska språket är en rättighet som man vill värna om, samtidigt som vissa av respondenter-na upplevde det som besvärligt att be-höva ansluta sig till en definierad fin-

landssvenskhet. Trots att en del av de som deltog i undersökningen upplevde en finlandssvensk identitet som proble-matisk kunde gemenskapen också utgö-ra en trygghet: “Man vet att man kan lita på varandra, små kretsar, man kan inte göra något dumt. Det är vad som händer i den finlandssvenska världen, tryggt. Har aldrig hört att två finlandssvensk-ar skulle fysiskt strida med varandra, det är klart att det finns bråk, men inte slå varandra. Det är så trevligt att um-gås med finlandssvenskar, de är inte ag-gressiva. Det sociala trycket är så hårt, alla vet om det. Disciplin.”

Finlandssvenskheten kunde också upplevas av respondenterna som en resurs i vardagen: “En sak gör mig jätte-glad, då känner jag mig finlandssvensk; i vår lähikauppa, Alepa, har en kassadam börjat tala svenska med mig: ’Hejsan!’ och ’God dag!’ Det bara började. Hon måste ha hört att jag talade svenska med någon, kanske med min pojkvän.”

Flera av insikterna i undersökningen kan verka bekanta. Man kanske känner

teXt & Foto: Mats wägar

Antropologiska Sällskapet i Finland rf utförde ett pilotprojekt med Svenska kulturfondens stöd för att undersöka hur finlandssvensk-heten definieras under olika tider, platser och situationer i vardagen.

Att se minitoritetsspråket som en resurs

äMne s. 32 MEDBORGARBLADET. NR 4 2013. SVENSKA KULTURFONDEN

¬¬ enlIgt noorA KAUppIlA och Pekka Tuominen saknar flera finskspråkiga en naturlig kontaktyta till det andra in hemska språket.

att man hört det här tidigare. Under-sökningen sätter dock fingret på och konkretiserar tudelningen i en vardag med språkkonfrontationer som de flesta kanske inte reflekterat och dis-kuterat över kollektivt. För en finsk-språkig kan undersökningens resultat fungera mera som en ahaupplevelse och ge en ömsesidig förståelse för ut-maningar som uppstår i mötet mellan språkminoriteten och majoriteten.

En av insikterna som Pekka Tuomi-nen och Noora Kauppila lyfter fram i undersökningen är de situationer i vardagen då minorititetsspråket upp-levs som en positiv resurs både för en

själv och för den man kommunicerar med. Det intressanta som framkom-mer i forskningen är att flera finsk-språkiga saknar en naturlig kontakty-ta till det andra inhemska och skulle gärna höra mera och mötas av det i sin vardag.

Undersökningen visar på att fin-landssvenskheten kan lyftas fram som en resurs i vardagen. Det finns en ef-terfrågan på arenor där språken kan mötas och det gör ingenting fast den ena talar svenska medan den andra svarar på finska.

FAKtA

rytmer i vardagen

¬¬ pIlotproJeKtet “HUr vardagliga rytmer skapar och ut-formar finlandssvenskheten” är en del av Konsumentforsknings-centralens projekt “Arjen rytmit – rhythmbased Service Economy 2012-2014”.

¬¬ en rApport om pilotprojektet utkommer senare under år 2013.


Krysslösningen ska vara partikansliet tillhanda senast den 25.11.2013. Fem kryssvinnare får en blomstercheck à 20 e.Adress: SFP, PB 430, 00101 Helsingfors. Besöksadress: Simonsgatan 8 A, Helsingfors, 7. vån.

Krysset 4/2013

NAM

N:

ADR

ESS

:

M


vinnarna i krysset 3/2013: Ragnar T. Weckström, helsingforssinikka hauki, tammerforssiw Wessberg, helsingforsAnja Kaitfors, Larsmohelge Nyström, kristinestad

Krysset 3/2013 FrÅgesporten 4/2013

Testa dig själv och vänkretsen med Jesper von Hertzens kne-piga frågor i allmänkunskap.

1. i vilken mångmiljonstad finns den enorma, ikoniska gatu-korsningen vid shibuyas tåg-station?

2. Vad heter stockholms mest berömda hotell?

3. Vad är den omtalade Lunds-berg som finns i Värmland i sverige?

4. i Ryssland och i Danmark finns det varsin stad med samma namn. Vilket namn ef-terfrågas?

5. Narinkens torg eller Narin-ken finns i Helsingfors. Nam-net kommer från ryskans ”Na rynkje”. Vad betyder det?

6. Vilken maträtt med rötter i det grekiska och turkiska kö-ket är också namnet på hu-vudfiguren i en serie barn- och ungdomsböcker av Moni Nilsson-Brännström?

7. Vilken av våra eftermiddags-tidningar ilta-sanomat och il-talehti är äldre och har större upplaga?

8. Vilken storstad står värd för sommar-os 2016?

a. Rio de Janeirob. Tokyoc. Los Angelesd. Paris

9. Vad heter möbelföretaget med huvudkontor i Lahtis, som grundades 1928?

10. Nämn minst fyra av finlands åtta isbrytare!

8 34 9 8 13 5 2 4

6 3 5 9

5 2 6 47 2 4 56 3 7 8

9 4

5 4 2 67 6

3 4 57 3 2 5

1 6 75 4 7 3

4 7 29 8

8 3 7 1

sUdoKU

Lätt: Expert:


Med dIg I polItIKen

svensk ungdom: vårt Finland välkomnar alla

samlingspartiets unga (KNL) förslår i sitt utkast till principprogram att man borde avskaffa minoritets-ombudsmannen och begränsa antalet kvotflykting-

ar som kommer till Finland. Detta kastar de fram som en lösning på den ekonomiska krisen i vårt land. Svensk Ung-dom ställer sig mycket kritiska till detta populistiska förslag. KNL konstaterar också i sitt program att Finland ska fortsät-ta vara ett exempelland när det kommer till mänskliga rät-tigheter, men föreslår ett antal åtgärder som de facto dras-tiskt skulle minska Finlands trovärdighet som förespråkare för just mänskliga rättigheter.

– Påståendet att detta skulle vara till ekonomisk nytta för Finland är inte enbart populistiskt och inhumant utan även kortsiktigt. Det är människor vi talar om. Människor som av en orsak eller annan varit tvungna att fly från sitt hem-land. Att vi inte skulle ha råd att välkomna dessa till vår väl-färdsstat, där de dessutom genom att integreras på arbets-marknaden kan bidra till att upprätthålla systemet, förstår jag inte, säger förbundsordförande nIKlAs MAnnFolK. Att ett statsministerpartis ungdomsorganisation kör en så hård högerextrem linje gör mig mörkrädd, säger Mannfolk.

– Exportindustrin spelar en central roll i frågan om Fin-lands ekonomiska framtidsutsikter. Således är det viktigt att Finland uppfattas som ett öppet och modernt land. De kostnader som samhället ådrar sig för integrationstjänster är inte jämförbara med den skada en trångsynt och inåtvänd flyktingpolitik skulle medföra för näringslivet. KNL:s utta-lande är nationalistisk populism maskerad som ekonomisk politik, säger pAtrIK gAyer, ordförande för SU:s ekono-mipolitiska utskott.

Svensk Ungdom vill att Finland ska ta sitt globala ansvar och fortsätta ta emot flyktingar och för det behövs flera kom-munplatser. SU vill att flyktingkvoten höjs från 750 perso-ner till 1000 per år och att kvoten uppfylls, vilket inte har varit fallet de senaste åren. Då kan vi tala om Finland som ett exempelland för mänskliga rättigheter.

gestrin: ett starkt in-ternationellt engage-mang gynnar Finland

r iksdagsledamot cHrIstInA gestrIn anser att Fin-land bör agera mer aktivt på det internationella pla-net, särskilt för att stärka det Nordiska samarbetet

inom EU och för att öka Östersjösamarbetet. Enligt Gestrin är Norden, Östersjöregionen och EU de naturliga utgångs-punkterna för Finlands internationella samarbete.

– EU:s handlingskraft har försvagats av den ekonomiska krisen och den obeslutsamhet som krisen fört med sig. Det har lett till att betydelsen av regionalt samarbete har ökat inom EU. I Finlands intresse är att förstärka EU:s gemen-samma utrikes- och säkerhetspolitik, som tyvärr hamnat i skymundan under kristiden, säger Gestrin.

– Det är viktigt att Ryssland är en del av Östersjösamarbe-tet. Demokratiutvecklingen i Ryssland är oroande, men re-aktionerna i de Nordiska länderna bör inte vara att minska kontakterna till Ryssland, utan det motsatta. Det behövs fle-ra dialoger, större öppenhet och kontakter mellan Ryssland och de nordiska länderna. En konstruktiv dialog i frågor som berör bland annat miljön, sjöfartssäkerheten i Östersjön och i de arktiska havområdena samt strålsäkerhet främjar och ökar tryggheten i hela Östersjöregionen.

De nordiska ekonomierna sammanlagt utgör världens ti-onde största ekonomi, vilket ger en unik möjlighet att driva globalt gemensamma intressen.

_ Det finns ett stort behov av en tydlig nordisk agenda. Arbetet för ett långtgående försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete måste fortsätta och nya fördjupade nordiska ge-menskaper lyftas fram. En integrerad forsknings- och inn-ovationspolitik där både universitet och företag deltar, ett systematiskt nordiskt samarbete inom den starkt växande clean tech-branschen kan skapa stora nya marknadsmöjlig-heter.

M


1. Tokyo2. grand hôtel 3. Internatskola 4. viborg 5. På torget6. Tzatziki7. Ilta-sanomat8. a) Rio de Janeiro 9. Isku 10. Botnica, Fennica, Nordica, Kontio, Otso, sisu, voima och urho

FrÅgesportens svAr:

sUdoKUlösnIngAr:

4 2 3 6 7 1 9 5 88 5 6 9 2 3 7 1 47 9 1 5 4 8 2 3 69 4 5 7 1 2 8 6 33 1 7 8 6 9 4 2 56 8 2 4 3 5 1 9 75 7 9 2 8 6 3 4 11 6 8 3 9 4 5 7 22 3 4 1 5 7 6 8 9

1 5 8 7 4 6 3 9 22 4 6 9 3 8 7 1 59 3 7 5 1 2 8 4 66 8 3 4 2 1 5 7 97 9 4 6 5 3 1 2 85 1 2 8 7 9 6 3 48 7 1 2 6 4 9 5 34 6 5 3 9 7 2 8 13 2 9 1 8 5 4 6 7

sveriges integrationsminister erIK UllenHAg (Folk-partiets partisekreterare åren 2006-2010) besökte SFP och träffade bland annat sin före detta partisekrete-

rarkollega JoHAn JoHAnsson under sitt Finlandsbesök.

Ullenhag är en av dem som har fått föra hårda debatter med Sverigedemokraterna. Den invandrarfientliga retoriken, som i Finland odlas av Sannfinländarna, är en ut maning i de fles-ta europeiska länder. Frågan är hur denna debatt kan vinnas.

bostadsbehovet i Helsingfors växer i takt med att sta-den blir större. Vi kommer att se satsningar på nya bostadsområden i många år framöver samtidigt som

våra etablerade stadsdelar kontinuerligt utvecklas.Då staden bygger bör staden ställa krav på byggandet. SFP

i Helsingfors vill att staden har en bostadspolitisk vision som beaktar de behov och önskemål som stadsborna har på sitt boende. I en storstad behövs alternativ för alla, vilket bety-der att ingens behov kan ställas framom någon annans. Då satsningar görs på kollektivtrafik och cykelleder bör fokus även finnas på smidiga lösningar för privatbilister.

Nya bostadsområden ska kunna ha innovativa lösningar. Alla stadsdelar kan inte se likadana ut och ha samma funktioner.

– Det är viktigt att byggandet görs enligt normer, men över-drivna normkrav riskerar dock att göra vardagen lite väl svår för de som vill bygga eller göra vissa ingrepp på redan ex-isterande byggnader, säger JoHAn eKMAn, ordförande för SFP i Helsingfors.

– Det kan inte finnas en sanning till hur allt ska byggas. Kraven på byggandet av befolkningsskydd för varje nytt bo-stadshus är ett utmärkt exempel på onödiga normkrav.

– Vi kan vinna debatten mot Sverigedemokraterna och an-dra, men det förutsätter att vi vågar ta debatten. Det politiska ledarskapet i Europa sviker på denna punkt, säger Ullenhag.

Ullenhag påpekar att det finns en viktig sak att komma ihåg när man kritiserar integrationspolitiken.

– Om Sverigedemokraterna skulle sköta integrationspoli-tiken så skulle den garanterat vara sämre.

Ett av de beslut Ullenhag nyligen haft på sitt bord gäl-ler bland annat finska språkets ställning i Sverige. Sverige har fem officiella minoritetsspråk varav finskan är ett. Sve-riges regering beslöt nu att dessa nationella språk ska kun-na läsas som nybörjarspråk även om man inte har förkun-skaper i språken.

Med detta beslut får de språkliga minoriteterna en möjlig-het att återfå sina språk, som de i vissa fall hunnit tappat bort.

- Vi ska inte bestämma vilken språklig identitet människor ska ha. Vår uppgift är att se till att människor har en möj-lighet att välja sin språkliga identitet själva, motiverar Ul-lenhag beslutet.

sFP i helsingfors: underlätta bostads-byggandet i staden

Finskaundervisningen i sverige förbättras


Med dIg I polItIKen

Morjens det finlands svenska frågesportsspelet! Det storsäljande brädspelet Morjens

handlar om Svensk finland och finlandssvenskarna. Cirka 2 500 frågor och

över 1 500 namn. Spelet säljs på Luckor na och i välförsedda bokhandlar i Svensk finland. Du kan också

beställa spelet på spelets webbsida www.morjens.fi

De sista Morjensspelen säljes nu för halva priset!

Eu:s budget för 2014 6 % lägre än 2013

europaparlamentets budgetutskott har in-lett behandlingen av

EU:s budget för år 2014. Ut-skottet tog ställning till för-ändringsförslag som Euro-paparlamentets ledamöter och utskott lämnat in. Euro-paparlamentet strävar efter att sänka EU:s helhetsbudget med 6 % för år 2014.

– Största delen av EU:s finansiering kommer från m e d l e m sl ä n d e r n a . D å många av länderna har det kärvt tog Europaparlamen-tet på sig att minska budge-ten, säger Europaparlamen-tariker nIls torvAlds.

Torvalds förslag om infö-randet av en ny budgetlinje för Östersjöregionen var ett av de få ändringsförslag som

översteg EU-kommissionens förslag och som godkändes i utskottet.

– SFP:s europaparlamen-tariker och riksdagsmän har jobbat hårt för Östersjön un-der åren. Det är viktigt att vi nu lyckas säkra Östersjö-finansieringen. Östersjön är världens mest nedsmutsa-de hav. Det är viktigt att öka på välståndet i regionen och skapa en hållbar miljö, kon-staterar Torvalds.

Utskottsbehandlingen av budgeten fortsätter i slutet av oktober röstar Europa-parlamentet om budgete. Ef-ter det kommer Europapar-lamentet och Rådet överens om budgeten genom förlik-ning, varefter parlamentet godkänner budgeten.

SFP:s ideologi bygger på ett stort internationellt ansvarstagande. Nu förväntas det att vår ideologi konkretiseras ute i kommunerna.– Johan Johansson

”vår medmänsklighet prövas i syrienfrågan”om Finland ska vara ett

humant samhälle mås-te medmänskligheten

också synas i våra handling-ar, inte bara i festtal och po-litiska program. Inbördeskri-get i Syrien har redan krävt över 100 000 människors liv. Med de syriska flyktingarna prövas nu vår medmänsklig-het, säger Svenska folkpar-tiets partisekreterare JoHAn JoHAnsson.

– Sverige har tagit emot 15.000 syriska flyktingar un-der de senaste åren – Fin-land har under samma tid tagit emot 375. Dessa siff-

ror är pinsamma för Finland och visar på allt annat än en medmänsklig flyktingpolitik. Jag föreslår inte att Finland ska ta emot 15.000 flykting-ar från Syrien, men nog mås-te vi kunna göra mer. Reger-ingens beslut att nästa år ta emot 500 flyktingar från Syri-en är en bra början, men det kommer att finnas behov av att ta emot fler.

Johansson sätter sin för-

hoppning till att varje SFP:are i sin egen kommun står upp för medmänskligheten och visar färdighet att ta emot flyktingar från Syrien.

- SFP:s ideologi bygger på ett stort internationellt an-svarstagande. Nu förväntas det att vår ideologi konkreti-seras ute i kommunerna.

- Jag vet att många kommu-ner har det kärvt, men våra

egna problem är ganska små i jämförelse med vad de syris-ka flyktingarna är inne i just nu, påminner Johansson.

- I ett internationellt per-spektiv har vi råd att hjälpa. Det handlar bara om vi vill, säger Johansson.

Johansson är också orolig över att vårt samhälle tycks bli allt mer egoistiskt och medmänskligheten blir allt mindre.

Enligt Johansson handlar det om grundläggande vär-deringar som är avgörande för hurudant samhället våra unga fostras till.

M


rantala ord-förande för helsingfors-alliansen

Marcus Rantala, statssekreterare vid Försvarsmi-

nisteriet och stadsfullmäk-tige- och styrelseledamot i Helsingfors, har valts till ny ordförande för Helsingfor-salliansen. Rantala har suttit med i Helsingforsalliansens styrelse sedan 2012.

– Helsingforsalliansen är ett viktigt verktyg i samar-betet mellan svensksprå-kiga och tvåspråkiga hög-skolor och universiteten i Helsingfors. Alliansen har uppnått resultat bland an-nat i form av en gemensamt anställd svenskspråkig stu-diepsykolog och gemensam-ma språkkurser för samar-betsskolornas studerande och personal. Det är en bra grund att arbeta vidare på. Alliansen får därtill en allt viktigare uppgift i framtiden i att utöka sin marknadsfö-ring av Helsingfors som en mångsidiga svenskspråkiga studiestad, säger Rantala.

Helsingforsalliansen är en samordningsorganisation för svenskspråkigt högskole-samarbete i huvudstadsregi-onen. Alliansen strävar efter att stärka och institutionali-sera utbildnings- och infor-mationssamarbetet mellan svenskspråkiga och tvåsprå-kiga högskolor i Helsingfors, i synnerhet i frågor där det svenska språket är av bety-delse. Medlemmarna utgörs av Helsingfors universitet, Svenska social- och kommu-nalhögskolan, Svenska han-delshögskolan, Arcada och Aalto-universitet.

rätt riktning i biobränsledirektivetnIls torvAlds är

relativt nöjd med resultatet av par-

lamentets omröstning i det omtvistade biobränsledirek-tivet, eller s.k. ILUC-direkti-vet. Direktivet handlar om hur Europa ställer om ener-gianvändningen till mer av-ancerade och klimatvänliga biobränslen. Målsättningen är att genom dessa typer av bränsle hitta lösningar till problematiken kring använd-ning av mat som biobränsle. Avancerade biobränslen till-verkas av bland annat hug-grester, avfall och oätbara rå-varor.

Problemet med förslaget som fanns på bordet var att parlamentets miljöutskott märkbart ville strama åt an-vändningsmöjligheterna för träbaserade biobränslen, nå-got som framförallt skulle ha drabbat Finland och Sveri-ge som är föregångare inom området med satsningar på forskning och utveckling av just dessa typer av bränslen.

– Efter ett intensivt dygn av förhandlingar, där bland annat vi finländska ledamö-ter i den liberala gruppen lyckades försäkra oss om stöd från vår grupp, lycka-des vi få en majoritet för de för oss viktigaste frågorna. Det vände steken till en se-ger i dagens omröstning, sä-ger Torvalds.

Dessvärre lyckades den konservativa gruppen - kan-ske mest av oövertänksam-het och i frustration över att inte kunna bestämma

allt - med en rösts marginal blockera möjligheten för par-lamentet att inleda förhand-lingar kring det slutliga di-rektivet med ministerrådet.

Detta gör att saken i värsta fall kan dra ut på tiden över nästa EU-val.

- Nu fick vi ur Finlands och Nordens perspektiv ett verk-ligt bra resultat som bas för de fortsatta förhandlingarna. Men den konservativa grup-pens blockering betyder nu en onödigt lång tid av väntan som betyder osäkerhet för de företag som investerat i bio-bränslen - något som jag gär-na undvikit, trots att omröst-ningen i övrigt gick vår väg, avslutar Torvalds.

”nu fick vi ur Finlands och nordens perspektiv ett verkligt bra resultat som bas för de fortsatta förhandling-arna.”


Välkomstskål samt hälsningarFestmiddag och efterfest med liveband

Ledarskapet och dess utmaningarTAL AR E / Astrid Thors, Anna Alm och Lars Losvik

Seminarium

Festbankett

P L AT S

K L Ä D S E L

kl PROGRAM

PRIS

ANMÄLNINGAR

T E K N I S K A S S A L A R

Eriksgatan 2 , 0 0 1 0 0 Helsingfors

13 00

18 00 19 00

V I F I R A R

B Ö R S H U S E T

Fabiansgatan 14 , 0 0 1 0 0 Helsingfors

40 € / för S U -medlemmar 90 € / för icke-medlemmar

Mörk kostym

S I S TA A N M Ä L N I N G S D A G / 3 1 O K T O B E R

Besök www.su.fi för anmälningar samt mer information.

V I D F R Å G O R / Kontakta jubileumsmarskalk Emma Bodman, [email protected], eller förbundssekreterare Sandra Grindgärds, [email protected], 0 4 0 7 7 9 5 5 7 0 .

Documents

Medborgarbladet 4/13