MfÅA förnyas - Åbo Akademiweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2013_10.pdf · Tidningen trycks av Tammerprint och upplagan är 4 800 ex. ISSN 0359-8632 Åbo 2013 441 878 Trycksak

AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion

MfÅA 7.5.2012 NR 08www.abo.fi/meddelanden

Lars HasseL bLir rektor i umeåEn lång ÅA-karriär avslutas när professorn i redovisning tar över Handelshögskolan vid Umeå universitet.

teknisk service i vasa får jobba Hårt De omfattande saneringarna och reparationerna har satt ökad press också på den tekniska personalen.

Formatet, layouten och publiceringstakten förändras

Från och med hösten är detta en mera renodlad vetenskapstidning

MfÅA förnyas

AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion

MfÅA 7.6.2013 NR 10www.abo.fi/meddelanden

mikroaLger Har många använd-ningsområdenTidigare extraherade man en-dast olja ur mikroalger. Med nya metoder kan man ta ut kolhydrater och proteiner.

Professuren i foLkLoristik Läggs På isDå Ulrika Wolf-Knuts går i pension i september avslu-tas en lång karriär vid Åbo Akademi.

START MfÅA

FrÅgor & svAr

INNEHÅLL Nr 10/2013

Flyger boKstävernA?åbo akademi deltar i nätverk kring läs- och skrivsvårigheter.Läs mer på sidan 14

Utskrifterna syns i budgeten 3En titt in bakom kulisserna 4Lyssnandets vetenskap 6Alger för bränsle och föda 8

Att peka är inte längre att leka 10"Klarar alla av broken English?" 12Veckans skribent: Johan Willner 16Flygbolaget Åbo Aeronauter 26

Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen ut-kommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvud-delen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfin-land, till medlemmar i Akademifören-ingen Åbo Akademiker r.f. och till vis-sa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv.

rEDAKTIoNPeter Sandström, chefred. (tj.l.)Nicklas Hägen, chefred. (vikarie)tfn (02) 215 4693e-post: [email protected] Prest, red. (vikarie)tfn (02) 215 4715e-post: [email protected]

WEBBrEDAKTÖrPeter Siegfridstfn (02) 215 4882e-post: [email protected]

rEDAKTÖr I vAsAAri Nykvisttfn (06) 324 7452e-post: [email protected]

ADrEssÅbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553

[email protected]

WWWwww.abo.fi/meddelanden

ANsvArIg UTgIvArEKommunikationschefThurid Erikssontfn (02) 215 4124e-post: [email protected] trycks av Tammerprintoch upplagan är 4 800 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2013441 878Trycksak

Den interna informationen ¶ I och med att MfÅA förnyas och får

ny linje (se artikel sid 4–5) kommer den information som väsentligen en-dast berör personal att flyttas ut ur tidningen.

Kommunikationschef Thurid Eriks-son, kan du säga något om hur den del av den interna kommunikationen som fram tills nu sköttes av MfÅA kommer att skötas från och med hösten?

– Samtidigt som tidningen förny-as är det ett tillfälle för oss att åtgärda den interna kommunikationen. Just nu skickas det mycket e-post internt som alla inte läser. Där för vill vi samla aktu-ella notiser, som skulle ha varit en del av MfÅA, och sådant som annars rör personalen i ett nyhetsbrev.

Hur ofta, och när kommer nyhets-brevet att utkomma?

– Varannan vecka. Vi kommer att återkomma med tidtabeller och dead-

lines för nyhetsbrevet i augusti. Det första nyhetsbrevet kommer sannolikt ut under inskriptionsveckan.

Hur får man in material i nyhetsbre-vet?

– På samma sätt som till MfÅA tidi-gare, det vill säga genom att kontak-ta redaktionen. Enklast går det med e-post. Nämnas kan att redaktionen gärna vill ha ett så färdigt bearbetat material som möjligt, redaktionens roll i arbetet med nyhetsbrevet är främst att sammanställa material som redan publicerats på ÅA:s webb.TexT & foTo marcus prest

02

Meddelanden från åbo akadeMi nr 10 2013

Katie Eriksson hedersdoktor

¶ Katie Eriksson, professor em. i vård-vetenskap vid Åbo Akademi, har av Karl-stads universitet i Sverige utnämnts till hedersdoktor vid Fa-kulteten för hälsa, natur- och teknikve-tenskap.

Karlstads universi-tet har nyligen utsett tre nya hedersdokto-rer som kommer att krönas med var sin doktorshatt den 25 oktober då Akade-misk högtid firas.

NoTErAT

Illman tar rodret vid Donnerska

¶ Docent Ruth Ill-man har utnämnts till föreståndare för Donnerska institu-tet för religionshisto-risk och kulturhisto-risk forskning. Illman avlade filosofie dok-torsexamen i religi-onsvetenskap vid Åbo Akademi år 2004 och blev docent år 2006.

Illman har tidiga-re arbetat bland annat som forskardoktor vid Finlands Akade-mi, forskare vid Freds- och konfliktforsk-ningsinstitutet Tapri samt akademilektor i religionsvetenskap vid Åbo Akademi. Illman efterträder docent To-re Ahlbäck som före-ståndare och tillträder tjänsten den 10 juni.

¶ När rättsvetarna senast på hösten flyttar in i den nyreno-verade Domvillan kommer de att märka att antalet printrar har minskat kraftigt. Orsaken till det är datacentralens di-rektör Björn Pundars nya prin-terstrategi som går ut på att se över den fysiska placeringen och minska det totala antalet skrivare och kopiatorer.

Hur mycket och med vad vi printar kan kännas som en marginell fråga, men enligt Pundars är Åbo Akademis printerkostnader 110 000 euro per år. En smartare printerstra-tegi kunde innebära årliga inbesparningar på upp till hälften av den summan, det vill säga över 50 000 euro.

– Beräkningarna baserar sig på att vi utgår ifrån att vi byter en tredjedel av våra skriva-re varje år mot ett genomsnittspris på 650 euro. I början blir inbesparningarna ännu större men över tid jämnar det ut sig, säger Pundars.

Elina Pirjatanniemi, prefekt vid rättsve-tenskapliga institutionen, säger att summan var en ögonöppnare.

– När man svänger om 110 000 euro till lö-ner motsvarar det ungefär två årsverken, av vilka vi kunde spara ett på att printa smar-tare. Ser man det så blir det meningsfullt, det handlar inte om att man behöver gå ett par meter efter sina utskrivna papper utan om att folk har jobb. Det räcker för mig, sä-ger Pirjatanniemi.

– Tidigare har vi gjort nya printeranskaff-ningar vartefter, enligt behov. Det gör att här har samlats printrar av olika modeller och när vi började gå igenom hur många printrar här fanns visade det sig att det fanns fler printrar än personal.

Rättsvetarna är inte ensamma om att ha hamstrat maskiner för duplicering av pap-per. Vid Åbo Akademi finns över 380 nät-kopplade och över nittio ”privata” skrivare.

Dessutom finns det över sextio kopierings-maskiner.

– Räknar vi antalet skrivare per antalet anställda går det cirka två och en halv an-ställd per skrivare, säger Pundars.

När Pundars och Pirjatanniemi gemen-samt planerade vad som behövs i Domvillan visade det sig att det är väldigt få som behö-ver en skyddad printer. Resten handlar om bekvämlighet.

– Prefekten behöver kunna skriva ut per-sonalpolitisk information som inte ska synas någonstans ens för en sekund och i kansliet behöver man kunna skriva ut skyddade do-kument som hör till tentförvaltningen. Ut-över det kommer vi att lägga en gemensam printer i var våning, en stor och en medel-stor. Jag tror inte folk har något emot att gå några meter efter sina utskrifter bara de in-ser vad vi vinner på det i längden, säger Pir-jatanniemi.

– Om man inte har en printer tillgäng-lig hela tiden kanske man också tänker ef-ter innan man skriver ut saker. Vi skriver ut mycket av ren vana, något som antagligen förändras med den nya generationen som är van att läsa på skärm. I den förändringen har förstås alla sin egen takt, men om papp-ren inte ska arkiveras tycker jag de är bekvä-mare att bära med sig på läsplatta.

Statistik över hur mycket din enhet skri-ver ut finns på https://www.abo.fi/stoden-het/dcstats och statistik över hur mycket du själv skriver ut kan du kontrollera på www.abo.fi/dc/print (kräver inloggning).TexT & foTo Nicklas HägeN

uTSKrifTErNA SyNS i budgETEN

Åbo Akademi kan spara rejäla summor genom att tänka igenom printerstrategin.

AkTuellT PrINTErsTrATEgI

Elina Pirjatan-niEmi har tillsam-mans med Björn Pundars tänkt ut den nya printer-strategin i nyreno-verade Domvillan.

03


¶ Som vi nämnde i det senaste numret görs tidningen Meddelanden från Åbo Akademi om från hösten. Tidningen blir en mera ren-odlad vetenskapstidning med ett nytt for-mat, en ny layout, en ny linje. Andra föränd-ringar är att tidningen framöver publiceras en gång i månaden under läsåret i stället för varannan vecka och att tidningen i samma veva blir lite tjockare, 36 sidor.

Med andra ord är förändringarna omfat-tande.

Tidningen ges en mera externt riktad ka-raktär där marknadsföringen sker genom att lyfta fram det som är intressant och sam-hällsrelevant vid Åbo Akademi. Exakt vad det är kan man förstås ha många åsikter om, men redaktionens tanke är mera djuplo-dande reportage som går över ämnesgrän-serna och till exempel genom sina alumner visar på hur Åbo Akademi knyter an till livet utanför universitetet.

Av den orsaken kommer information som är av intern karaktär att sorteras bort. Så-dan information flyttas över till ett nyhets-brev som skickas till personalen per e-post en gång varannan vecka. Genom att kon-centrera interna meddelanden till nyhets-brevet minskar vi mängden e-post.

Eftersom tidningen endast kommer ut en gång i månaden minskar betoningen på ny-heter och puffar, vilket gör det möjligt för redaktionen att ändra sitt arbetssätt. Tidiga-re har redaktionen ombrutit tidningen un-

der de två sista dagarna innan tidningen går i tryck, men nu kommer arbetsprocessen att förändras så att ombrytningen är en del av det dagliga arbetet med artiklarna.

Detta kräver i sin tur vissa förändringar i hur redaktionen tar emot material utifrån. För att bättre kunna planera tidningen kom-mer deadlinen för det material som skickas in till redaktionen att tidigareläggas. Hös-tens första nummer utkommer den 20 sep-tember och deadline är den 30 augusti.

Annonser tas framöver endast emot fär-digt ombrutna enligt tidningens egna mal-lar. Dessa kommer inom kort att finnas på webben på adressen www.abo.fi/meddelan-den/mediekort. Alla annonser blir avgifts-belagda.

Planerare Peter Siegfrids vid kommuni-kationsenheten står för den grafiska form-givningen av den förnyade tidningen. Han kommer att vara involverad som stöd och bollplank i arbetet med ombrytningen, som i större utsträckning kommer att göras uti-från det material och det ämne artikeln be-handlar.

Vi presenterar här ett par smakprov på hur Siegfrids föreställer sig nya MfÅA.

– Ni kan ju betona att det här bara är skis-ser, säger Siegfrids.

Visst kan vi det!Det här är bara skisser.

TexT Nicklas HägeN & marcus prest

En titt in bakom kulisserna

AkTuellT

Format, layout, linje och publiceringstakt förändras då tidningen Meddelanden från Åbo Akademi blir en mera renodlad vetenskapstidning från och med hösten. Vi bjuder här på ett litet smakprov.

MfÅA

TIDTABELL

¶ Höstens första nummer utkommer den 20 september. Deadline är den 30 augusti.

Intern informa-tion skickas i ett se-parat nyhetsbrev per e-post.

04


En bra bild kunde gott ges ett helt upp-slag. Helsidesbilder är bekanta redan från den nuvarande versionen av MfÅA. De lät-tar texten, och kommer att följa med till den nya tidningen.

dE fördjuPadE artiklarna kommer att ges mera plats. I om-brytningen ges större utrymme för ett visuellt tänk, framför allt om temat ger upphov därtill.

TIDTABELL

05


¶ Jag träffar folkloristikprofessor Ulrika Wolf-Knuts över en kopp te hemma hos henne och maken Lars-Ru-nar Knuts – en lägenhet på Universitetsgatan i Åbo med utsikt över akademiområdet.

Det här är inte bara hennes hem, det är en plats där hon hör hemma. Wolf-Knuts har arbetat vid Åbo Aka-demi sedan hon var 18 år och arbetade en höst vid bib-lioteket. Eftersom hennes far var professor i tyska fanns kontakterna till akademin där redan från barnsben.

Men i höst tar karriären slut. Wolf-Knuts går i pension från och med september.

– Idén med fyra fakulteter låter bra och jag önskar dem välgång och arbetsglädje. Men jag vill inte sätta tre år av hälsa på en ny förändring, det var så stökigt under den förra. Man ringde runt till olika ställen för att veta vad som gällde. Den ena kanske kunde läsa, den andra kunde skriva och den tredje var intelligent sällskap men man fick olika svar hela tiden.

– Och så har jag svårt att förstå mig på ungdomar-na numera. De har andra värderingar. Det var enkla-re när jag själv hade egna barn, men nu när de är vux-na är det svårt.

Vad är det du inte fattar?– Det är en ungdomlig brist på självständighet och an-

svar jag inte förstår. Att behöva piska på vuxna männis-kor att ta ut en examen intresserar inte.

– Men jag har åldern inne och roligt har det varit. Jag har trivts otroligt bra och kommer att sakna både stu-denter och kolleger.

Professuren återbesätts inteDen ena koppen te blir snabbt en och en halv mugg när jag, magister i folkloristik, träffar ”min” professor. Vi oroar oss lite över ämnets framtid. Folkloristiken är ett av de små ämnena vid humanistiska fakulteten och när Wolf-Knuts går i pension har humanistiska fakulteten valt att inte återbesätta den. Arbetsuppgifterna kommer att skötas av en forskningsledare istället.

Men medan protesterna varit stora när professurerna i ryska, kvinnovetenskap och litteraturvetenskap hotats, förväntar sig Wolf-Knuts inget större ramaskri över att professuren i folkloristik läggs på is.

– Nej, det tror jag inte. Vi skulle i så fall behöva nån

som pratar för oss. Det närmas-te skulle då vara fakulteten men det är de som säger att den mås-te dras in.

– Vad beslutet bygger på vet jag inte utom att fakulteten måste spara för jag var borta när beslutet togs under hösten och för min egen frid har jag inte ta-git reda på det. Folkloristiken är inte liten och svag när det gäller utexamineringar. Vi har nått våra mål. Professuren är till hälften bekostad av Stiftelsen för Åbo Akademi och extern finansiering har vi fått in rätt mycket för att va-ra humaniora, just nu genom ett projekt på 700 000 eu-ro från Svenska litteratursällskapet. Men det kanske in-te räknas när det inte är Finlands Akademi eller Tekes?

Men behöver vi ens ha folkloristiken skilt, kan den in-te slås ihop med etnologi på samma sätt som i Sverige?

– Visst kan den det men då kommer vi att vara an-norlunda än alla andra universitet i Finland. Här är folk-loristiken ett särskilt universitetsämne. Professuren är faktiskt den enda i världen i folkloristik på svenska. Fol-kloristik kunde vara en del av till exempel historia eller litteraturvetenskap också, men det måste finnas kom-petens för att lära ut det folklorister kan.

Och vad är det?– Folkloristik ger en samhällsförståelse och ett per-

spektiv som folk i allmänhet inte har. Folklorister är jät-

Lyssnandets vetenskap

mEd En far som var professor blev Humanisticum be-kant för ulrika Wolf-knuts redan när hon var barn. Även om hon nu går i pension kommer hon att fortsätta skriva.

PeNSIoN

En lång karriär upphör och professuren i folkloristik läggs på is när professor ulrika Wolf-knuts går i pension i höst.

WoLF-KNUTs

06


tebra på att lyssna och förstå vad som sägs. Det är det man tränas i hela tiden.

– Jag önskar att vi hade mer av det i Finland överlag, att man skulle tala och förklara mera. Till exempel så att man pratade med skärgårdsborna innan man bygger vindkraft i deras trädgård.

Men är det inte rätt lätt att förstå vad folk vill? Till ex-empel att skärgårdsbon inte vill ha ett vindkraftverk på sin tomt – det är ju ett rättframt ”nej”. Kör inte kultur-vetarna över folk när vi börjar tolka och säga att ”det här är vad du egentligen säger”?

– Den förståelse vi skapar är kanske inte så fokuse-rad på resultatet som på resonemanget som bygger upp det. Skärgårdsbon kanske inte vill ha vindkraften nära för att den surrar, vilket i sin tur kan föra vidare till frå-gor om deras syn på sig själva, naturen och hela livssti-len. Men risken att köra över med sin tolkning är över-hängande hela tiden, där måste man vara reflekterande och självkritisk.

Mera förståelse och solidaritet behövsAtt lära ut konsten att lyssna ser Wolf-Knuts som en möjlighet för folkloristiken vid Åbo Akademi att samar-beta med andra utbildningar. Främst av människor vars arbete utförs i direkt kontakt till eller kommer att påver-ka andra människor.

– Folkloristiken har en del att säga om reflexivitet och det kunde ge poliser, läkare och teknologer mycket att se i vilken mån de agerar och uppfattar saker utifrån kunskaper och fördomar de lärt sig redan som barn.

– Det kan vara skrämmande att se att man själv är för-färlig, man vill inte märka att man till exempel är rasist. När det gäller exempelvis invandrare kan vi inte fortsät-ta se på dem som ett annat slags människa, men för att komma ifrån det måste vi först bli medvetna om att det är det vi gör. Vi kunde få polisaspiranter att ärligt och öp-pet tänka igenom sina egna värderingar och se att det är möjligt att göra det.

Ett samarbete med läkarutbildningen vid ÅUCS var re-dan överenskommet innan det skrinlades av ekonomis-ka orsaker, men Wolf-Knuts säger att det har varit svårt att få till stånd ett samarbete som skulle vara ekonomiskt lönsamt också inom humanistiska fakulteten vid akade-min. Hon har upplevt att man betvivlar kollegernas kun-skap och att detta har gjort det svårt att få till stånd ge-mensamma kurser inom de humanistiska ämnena.

– Det finns många fördomar om vad folkloristik är. Många tror att det bara handlar om tomtar och troll och det är kolossalt svårt att övertyga dem om att vi kan något annat. På finskspråkigt håll tror jag att folkloristiken är bättre ansedd tack vare Kalevala och nationalitetsbygget.

– Sedan kan man konstatera att många andra ämnen hittar sina tomtar och troll nu. Du kan skriva pro gradu om älvor inom ämnet historia och litteraturvetarna hit-tar sina övernaturliga väsen i populärkulturen. Då du-ger det.

Är du bitter?– Inte bitter, men jag förstår inte gränsen. Jag tror att

det här också är en generationsfråga. Professorerna ur min generation var en gång i tiden utspridda på många ställen i staden, men de yngre samarbetar tack vare Ar-ken på ett bättre sätt. Jag vet inte om jag alltid varit så uppmuntrande själv heller på de där mötena.

Wolf-Knuts har suttit på många möten också i egen-skap av prorektor år 2006–2009, dekanus före det och medlem av den senaste styrelsen.

Åren som prorektor beskriver hon som roliga men tunga eftersom hon fortfarande var professor i folkloris-tik på halvtid. Det var inte långt ifrån att hon blev rek-tor, men nuvarande rektor Jorma Mattinen drog fler rös-ter i det jämna valet.

– Om jag blivit rektor hade jag naturligtvis gjort så gott jag kunde men det var ingen dröm jag hade. Och det är inte sagt att något sett annorlunda ut om jag blivit rek-tor. Så mycket har man sett bakom kulisserna som pro-rektor att man vet att omständigheterna binder en rek-tor. Ministeriet står bakom honom och säger att han ska göra en sak. Framför honom står personalen och säger att han ska göra precis tvärtom.

Åbo Akademis styrelses beslut att gå in för fyra fakul-teter tycker Wolf-Knuts låter bra. Hon var aldrig för mo-dellen med tolv institutioner.

– Om man tyckte sju fakulteter var för många, varför skulle det bli bättre med tolv institutioner? Men det blir en utmaning att driva igenom beslutet. Man måste för-ankra det och övertyga folk om att det blir bra genom att ha en konkret plan som ger budskapet ett innehåll. Det är lättare sagt än gjort. Vad vi behöver är mera solidaritet mellan alla parter inom Åbo Akademi. Vi måste hitta ett högre värde i vad vi gör, om det sen är finlandssvensk-heten eller jakten på högre kunskap. Det här är inte ett 8–16-jobb, det är en livsinställning.

– Därför hade jag så svårt att acceptera att de införde tidskontrollen. Jag kan förstå att de vill ha ut pengarna ur externa medel men det överdrivs. Jag minns den olust jag kände när jag insåg hur mycket mer jag arbetade än vad som krävdes av mig, något jag gjorde för att det be-hövdes. Det var ingen hälsosam upplevelse samtidigt som alla rutiner ändrades och tog en massa tid att hitta fram i. Det upplevde jag som ett onödigt och oviktigt ar-bete som inte hörde hemma på mitt bord.TexT & foTo Nicklas HägeN

07


carolina Viégaz, mariana Fortes, Päivi Mäki-Arvela och Dmitry Murzin är nöjda med utbytet mellan universite-ten - båda parterna har sina specialkunskaper att tillföra forskningen i bioenergi.

¶ Carolina Viégaz och Mariana Fortes från Federal Uni-versity of Rio de Janeiro är i Finland på ett par månaders utbyte vid kemitekniken vid Åbo Akademi. Det är det andra projektet för professor Dmitry Murzin vid labora-toriet för teknisk kemi och reaktionsteknik tillsammans med professor Donato Aranda i Rio de Janeiro, det första inleddes för tre år sedan.

Brasilien har ett stort kunnande inom området för bio-bränslen och förnyelsebara energikällor. I samband en-ergikrisen på 1970-talet inledde man ett program för att bli självförsörjande inom energiproduktion och idag är 45 procent av den totala brasilianska energikonsumtio-nen (alla branscher) baserad på förnyelsebara källor –

Brasilien är det land i världen som använder högst an-del biobränslen.

– Sedan starten på 1970-talet har Brasilien besparat miljön 20 miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket är en av-sevärd mängd, säger Carolina Viégaz.

I Åbo arbetar Carolina Viégaz och Mariana Fortes med professor Dmitry Murzin och akademilektor Päivi Mä-ki-Arvela.

Viégaz och Fortes har hämtat med sig mikroalger i pulverform och kunskap om hur man utvinner och till-varatar skilda komponenter i algerna. Det de själva är ute efter är att lära sig en deoxygeneringsprocess som la-boratoriet för teknisk kemi och reaktionsteknik vid ÅA

FoRSkNINg MIKroALgEr

Mikroalger odlas både för biobränsle och föda

samarbetet mellan Åbo Akademi och Brasilien fortsätter på många fronter. utbytesprogrammet med Federal university of Rio De Janeiro och ÅA:s kemiteknik gerbåda parter fördelar.

08


är specialister på – det vill säga en kemisk reaktion som av-lägsnar koldioxid ur en triglycerid, vilket i sin tur betyder att det bränsle man utvinner blir ett så kallat grönt bränsle.

Odlingen av mikroalger för att utvinna biobränsle är en ny process – och ansatsen att bryta upp algerna i alla sina be-ståndsdelar för att tillvara ta möjligast många komponen-ter är helt nytt.

– Tidigare har vi främst extraherat lipider ur algerna. Li-pider används som råmaterial för bränsle, i till exempel bio-diesel. Men nu bryter vi ner algerna i alla dess beståndsde-lar och får förutom lipider även karotenoider, proteiner och kolhydrater ur dem. Med andra ord: näringsämnen som kan

användas till matproduktion, säger Mariana Fortes.Algerna är i sig billiga och rätt enkla att framställa. Det

som krävs är ljus för fotosyntesen och näringsämnen, främst kväve och fosfor.

– Industrin i Brasilien ger universiteten kraftigt under-stöd, delvis är understödet lagstadgat, dels en del av indu-strins direkta intressen, säger Dmitry Murzin.

– PetroBras, ett av Brasiliens största energibolag har till exempel låtit bygga universitets laboratorium där vi arbe-tar, säger Mariana Fortes.

Labbet har trettio fotobioreaktorer för odling av alger. Den nyaste teknologiska tillämpningen är användningen av optiska fibrer för att effektivera odlingen.

– Algerna ger just nu 6-8 procent olja per viktenhet, men man kan få upp värdet upp till 30 procent, säger Carolina Viégaz.TexT & foTo marcus prest

Nu bryter vi ner algerna i alla dess

beståndsdelar och får förutom lipider karotenoider, proteiner och kolhydrater ur dem.

dE utVunna mikroalgErna som Viégaz och Fortes häm-tat med sig har en oljeaktig pulverkonsistens.

¶ Efter en jämn kamp, blev det Övningsskolans kafferum som vann årets motionskampanj vid ÅA i Vasa och Jakobstad. Det skilde bara några få futtiga poäng till tvåan Datacentralens kafferum.

– Den nya tävlingen mellan kafferummen vid ÅA sporrade oss och vi har skämtat och pratat om mo-tionskampanjen och om att noga fylla i korten för att klara oss bra i tävlingen. Vi har hela tiden haft en god men avslappnad stämning och inställning till hela motionskampanjen. Och så gick vi och vann, säger en lite förvånad Pia Lustig, studiehandledare och en av eldsjälarna bakom segern.

De 25 från Övis som deltog i kafferumstävling-en fick poäng för allt från städning och trädgårds-skötsel till löpning och bollspel. Segern firades i kaf-ferummet med tårtkaffe i slutet av maj. Priset är en t-skjorta som hängs upp på väggen med texten Mo-tionskampanjens kafferumspris 2013.

– Väggskjortan är ett nytt vandringspris som kan-ske nästa vår hängs upp i ett nytt kafferum på ÅA i Vasa eller Jakobstad. Mer än dubbelt fler anställda än i fjol, hela 115 personer, deltog i motionskampan-jen, visar att intresset för att må bra och vara aktiv är stort på ÅA, säger motions- och idrottsinstruktör Martin Norrgård.

Goda nyheter för alla som tycker motion och re-kreation är viktigt också för och i arbetslivet är att deltidstjänsten som motions- och idrottsinstruk-tör i Vasa nu har förlängts med ett och ett halvt år.TexT & foTo ari Nykvist

motions- och idrottsinstruktör Martin Norr-gård och studiehandledare Pia lustig på Övnings-skolan i Vasa är glada för det rekordstora intresset för ÅA:s motionskampanj i Vasa och Jakobstad.

”Övis” kafferum fick skjortan

09


¶ Allt fler vid Åbo Akademi använ-der allt mer både sin smarttelefon och sin pekplatta i arbetet. Vid ÅA har allt som allt redan närmare 200 pekplattor köpts in för att i första hand användas som pedagogiska redskap i undervisningen. Det här innebär nya utmaningar för data-centralen (DC).

På kort tid har användningen av olika pekplattor och smarttelefoner blivit vanlig på ÅA både bland stu-derande och anställda. Numera är det vanligt att man kollar sin mejl, använder olika sociala medier, läser nyheter och överlag kommunicerar allt mer med andra enheter än sin bordsdator, det vill säga Windows pc. Att peka är alltså verkligen inte det samma som att leka. Och pek-plattor ser både DC:s sektionschef Stefan Levander och systemadmi-nistratör Jens Granlund vid DC i Va-sa som en del av dagens trend.

– Användningen av smarttelefo-ner och pekplattor i arbetet är hör till vissa delar redan till vardagen och en del av arbetsrutinerna vid ÅA. De är mobila, användarvänliga och allt mer kapabla. Andelen an-vändare som oftast klarar sig utan en bordsdator ökar, säger Stefan Le-vander.

– DC sköter om anskaffningen av pekplattor och ger stöd för att de en-kelt och smidigt ska kunna använ-das i ÅA-miljön. Olika mobila appa-raters prestanda ökar snabbt och de kan användas för allt fler applikatio-

ner, tillägger Jens Granlund.

Ersätter inte ännu en bordsdatorBåda påpekar att det ändå ännu in-te helt går att ersätta en bordsdator med en pekplatta eller smarttelefon. Så fort man skriver mycket eller be-höver en specialapplikation såsom SSPS eller speciell kringutrustning, är pc:n och Windows 8 ännu det re-ella alternativet vid ÅA.

– Men inom några år kan situa-tionen vara en annan. Nya hybrid-modeller med löstagbara pekskär-

mar och nya tangentbordslösningar dyker hela tiden upp på marknaden och snart kan vi antagligen enkelt docka vår lilla men högpresteran-de smarttelefon eller pekplatta bå-de på jobbet och hemma med direkt koppling till nätet, till en stor skärm, mus, skrivare och så vidare, säger Stefan Levander.

– En pekplatta och en smarttele-fon är bra att konsumera informa-tion med, men sämre för att pro-ducera information. Men snart kan man i stället hyra en egen virtuell pc i ett moln med tillgång till exempel-

Att peka är inte längre att leka

jEns granlund (i förgrunden) och Stefan levander vid datacentralen i Vasa välkomnar trenden med allt fler pekplattor vid Åbo Akademi och även i undervisningen.

DATAceNTRAleN

Pekplattor blir allt vanligare bland anställda och i undervisningen. Det ger datacentralen nya utmaningar.

PEKPLATTor


10

vis de olika tunga Windowsprogram man behöver. Redan nu erbjuds an-vändaren alltså helt nya anpass-ningsbara lösningar på både hård-varu- och mjukvarudesign, säger Jens Granlund.

Att samtidigt administrera och stöda det snabbt ökade bruket av pekplattor och smarttelefoner vid sidan av de traditionella bordsdato-rerna, är därför en utmaning även för DC. I synnerhet vad kapaciteten på det trådlösa nätet vid Åbo Akade-mi beträffar.

– Vi har fått bygga ut det trådlö-sa nätet för att alla vid ÅA ska ha en tillräckligt snabb wifi-förbindelse både i Åbo och Vasa och det har in-te varit alldeles lätt. Med ökad an-vändning av privata apparater via ÅA-nätet, ökar också risken för att lösenord läcker ut, att virusangrep-pen ökar, samt att olika konton och register blir hackade. Vi kan ju inte tvinga vår egen säkerhetspolitik på de som använder privata apparater, säger Stefan Levander.

Samtidigt frågar sig allt fler stu-derande varför de inte via sin egen pekplatta eller smarttelefon enkelt får direkt tillgång till olika kurs-mappar med material, databaser och andra ÅA-tjänster. Enligt Jens Garnlund utvecklas alltid tekniken och programmen snabbare än till-lämpningen och användningen. DC:s uppgift är inte att berätta för enheterna hur och om nätet och oli-ka typer av enheter skall användas i undervisningen, men nog att på al-

la sätt stöda nya former av olika it- tillämpningar och it-teknik.

– Pekplattor och smarttelefoner används ju i synnerhet här vid ÅA i Vasa allt mer också i undervisning-en som pedagogiska redskap. Och det finns redan nu en stor mängd avgiftsfria eller billiga intressanta appar som lätt kan tas i bruk i den akademiska undervisningen, säger Stefan Levander.

Digitala läromedel är ett flerårigt utvecklingsprojekt just kring pek-plattor vid ÅA i Vasa som leds av it-pedagog Fredrik Åman. Enligt ho-nom har redan tiotals lärare och andra ÅA-anställda deltagit i oli-ka workshops och seminarier om hur pekplattor kan användas i ut-bildningen. Dessutom har ett an-tal pekplattor med de senaste och bästa apparna kring undervisning och utbildning flitigt lånats ut un-der läsåret.

– Nu under sommaren har vi fort-farande några pekplattor, i det här fallet iPad-plattor, att låna ut från början av juni till mitten av augus-ti. De som inte tidigare har använt en pekplatta har här förtur, påpekar Fredrik Åman.

Bra tips inför semesternInför semestrar och sommarens re-sor vill Levander och Granlund på-minna alla ÅA-anställda om några viktiga saker.

– Trots att det har blivit billigare att använda mobila tjänster utom-lands, lönar det sig att stänga av roa-mingtjänsten i din telefon eller pek-platta och att vara försiktig med hur mycket du utomlands är ute på nätet via 3G- eller 4G-förbindelsen. Kol-la gärna på förhand om din operatör har eget avtal med det land du besö-ker. Och om du vill vara ifred under semestern, kan du gärna ha på au-tosvar-tjänsten i din e-postbox. Det gör man numera lätt med hjälp av selfservice.abo.fi.

– Och har man glömt sitt lösenord efter semestern, går det lätt att sätta in ett nytt via samma selfservice.abo.fi med hjälp av sina nätbankkoder.

Ett annat bra tips är att ställa in smarttelefonen eller pekplattan så att den låser sig efter en kort tid om den inte används och att den endast kan öppnas med ett bra lösenord. Det är nämligen lätt att under se-mestern glömma eller tappa bort sin telefon eller pekplatta på något mer eller mindre konstigt ställe.

– Idag är det ofta möjligt att på distans radera innehållet i en telefon eller pekplatta. Detta kan vara en bra extra säkerhet om det skulle gå så illa att de hamnar i orätta händer. Det kan vara bra att på förhand för-säkra sig om att funktionen är till-gänglig. De vid Åbo Akademi som använder Exchange-kalendern kan dessutom numera be oss vid DC att helt radera all information på sin te-lefon eller pekplatta om man tappat den, säger Jens Granlund.

Överlag utvecklar DC som bäst användarnas egna möjligheter att genom selfservice.abo.fi själva ta i bruk olika interna tjänster och nya serviceformer vid ÅA. Redan i höst kan antagligen till exempel ÅA-stu-derande närvaroanmäla sig via nä-tet. Hur ser då datoranvändningen ut vid ÅA om fem år?

– Då finns det fler mobila appara-ter såsom lätta laptops och pekplat-tor med stor kapacitet i bruk än idag och allt fler klarar sig utan en egen fysisk bordsdator, tror Jens Gran-lund.

– Om fem år finns det antagligen många som klarar sig enbart med en pekplatta och en smarttelefon som komplement och kanske har en virtuell pc i ÅA-molnet via sin pekplatta dockad på arbetsbordet till skärm, mus, tangentbord, hög-talare, skrivare med mera, spår Ste-fan Levander. TexT & foTo ari Nykvist

Trots att det har blivit billigare

att använda mobila tjänster utomlands, lönar det sig att stänga av roamingtjänsten i din telefon eller pekplatta.


11

¶ – När en italienare pratar hundra ord är det tio han försöker säga. När jag som finne säger tio ord menar ja gvartenda!

Så säger en av de anställda på Wärtsilä i Vasa som intervjuades i en undersökning om språkpolitiken och språkplaneringen i näringslivet. Det är LingVaCity, Åbo Akademis och Vasa universitets gemsamma utvecklingscenter för språkplane-ring och språkpedagogik som har låtit göra undersökningen med den flerspråkiga koncernen Wärtsilä som case.

– I fokus för språkpolitik och språklagstiftning står i regel endast den offentliga sektorn. Man talar allt oftare om behov av språkplane-ring i stat och kommun och förbiser ofta den privata sektorns behov av språklig policy, eftersom företagen endast perifert styrs av språklagen, konstaterar forskaren Kjell Herberts på statsvetenskapliga institutionen.

– På Wärtsilä har vi en rätt prag-matisk inställning till språkanvänd-ningen inom företaget och tar ge-nast tag i de praktiska problem som uppstår. Men det har varit både nyt-tigt och intressant för oss att nu ock-så börja fundera på språkpolitik och språkplanering ur ett bredare per-spektiv, säger Marica Lassus, kom-munikationsdirektör på Wärtsilä. Kjell Herberts har nu gjort en för-sta analys av kommunikations-mönstren i hennes företag, det vill säga i en internationell koncern med bas i tvåspråkiga Österbot-ten. Genom att intervjua 20 perso-

ner med olika yrken och funktioner i Wärtsilä i Vasa belyses språkvalen i vardagen, i tal och i skrift, formellt och informellt.

Wärtsilä har valt engelska som koncernspråk. Vad betyder detta för de inhemska språken? Är det skill-nader i språkval i talad och skriftlig kommunikation? Hur stark är den lokala språkkulturen? Klarar alla av ”broken English”? Klarar vi av att ta emot utlänningar som kommer till Österbotten? Borde språkkompe-tens följas upp med kulturkompe-tens? Det var några av frågorna som diskuterades på det öppna semina-riet Språklig policy och praktik i nä-ringslivet som hölls vid ÅA i Vasa i slutet av maj.

– Att inkludera näringslivet som en viktig partner i LingVaCitys fort-satta verksamhet är viktigt för oss och därför har vi nu med näringsli-vet som ett skilt ansvarsområde i vår verksamhetsplan, säger professor Kaj Sjöholm vid pedagogiska fakul-teten vid ÅA. Han är ordförande för LingVaCitys ledningsgrupp.

– Den stora satsningen på energi-teknik i Vasa kombinerad med go-da möjligheter till skolning och stöd i flerspråkighet och forskning i äm-net bland annat via LingVaCity, kan tillsammans ge näringslivet i det allt mer flerspråkiga Vasa och i hela re-gionen en verklig konkurrensför-del, konstaterar Marica Lassus.TexT & foTo ari Nykvist

”Klarar alla av broken English?”

Flerspråkigt näringsliv intresserar lingVacity i Vasa.

SPRÅk LINgvAcITy

flErsPråkighEt i näringsliVEt diskuterades livligt på lingVacitys semi-narium vid ÅA i Vasa redan före seminariet började.Från vänster: Marica las-sus från Wärtsilä, kaj Sjöholm från ÅA, Anni Malkamäki från Vasa universitet, kjell Herberts och Mikaela Björklund från ÅA och katri karjalainen från Vasa universitet.


12

NoTErAT

Vardagsspråkets olidliga lätthet

rapport från filosofikonferens vid ÅA.

NoTErAT

Över en miljon euro från Finlands Akademi till forskning vid ÅA

¶ Två forskningsprojekt vid Åbo Akademi har fått finansiering som akademiprojekt av Finlands Akademi. Finlands Akademi delade ut totalt 23 miljoner för forskning inom biovetenskaper och miljö.

John Eriksson, professor i cellbiologi vid ÅA, får 635 705 euro för projektet "Inter-mediärfilament vid porten till celltransfor-mering".

Forskningen relaterar till att klargöra samband mellan endothelial mesenchy-mal transition (EMT) och embryogenesis, regeneration och sårläkning. EMT kopplar även till många sjukdomstillstånd.

J. Peter Slotte, professor i biokemi får 513 178 euro för projektet "Deuterium NMR studier av kolesterolets laterala och transmembrana fördelning i membranes".

Kolesterol är en viktig membrankom-ponent i cellers membraner. Slottes forsk-ning kommer att belysa hur kolesterol fördelas dynamiskt i komplexa membran-system.

Akademiprojekt är Finlands Akademis mest betydelsefulla finansieringsform.

¶ Under veckoslutet 24–25 maj ordnades filosofikonferensen The Con-temporary Significance of Ordinary Language Philosophy i Arken. Konfe-rensen hade en hel del internationella stjärnor, de mest prominenta an-tagligen Don S. Levi från Oregon och James Conant från Chicago.

För en icke-doktorerande filosof framstod seminarierna, med några få undantag, som tekniska och svårgenomträngliga.

Diskussionen efteråt var däremot lätt att ta till sig. Den leddes av den hårda kärnan av ÅA-filosofins sokratiker, och fortsatte genom natten mot lördagen och utan avbrott in på lördagsmorgonen. ÅA:s sokratiker höll sig, efter de sedvanliga förfriskningarna på Restaurang Skolan bor-ta från alla tekniska inomakademiska spörsmål och koncentrerade sig istället på, vad man historiskt och filosofiskt kunde kalla "livsfrågor".

Ett tema som diskuterades, och som delvis tangerade ämnet för kon-ferensen, var Wittgensteins användning av begreppet "nonsens". ÅA- sokratikerna förfäktade perspektivet att Wittgenstein ingalunda hade några teknikaliteter inom språkspelet i tankarna, utan menade att sna-rare är det frågan om en fundamental anmärkning i stil med "Det du sä-ger är nonsens, människa!"

Under morgontimmarna promerade sokraterna längs med ån, där de glatt hälsade på Avner Baz (från Tufts) som var ute på sin morgon-löprunda.

Lördagen fortsatte med Don S. Levis anförande tidigt på morgonen, ett anförande som ÅA sokratikerna, stärkta av en kraftig frukost, tog del av – strängt fokuserade. Frågorna efter anförandet tog dock en mycket engagerad Avner Baz hand om.TexT & foTo marcus prest

svenska litteratursällskapets pro gradu-pris i etnologi

¶ Svenska litteratursällskapet har på förslag av dess traditionsvetenskapli-ga nämnd tilldelat fil.mag. Sarah Hagström priset för bästa avhandling i etnologi 2011–2012.

Genom avhandlingen Fiskars bruk i för-vandling - lokalitet, kreativitet och kva-litet som drivkrafter i en medvetet styrd kulturarvsprocess skriver Hagström in bruksmiljön i den etnologiska forskningen om postmoderna och postindustriella kul-turarvsprocesser. Avhandlingen behandlar ett tydligt exempel på hur en plats genom en medveten strategi konstrueras om och fylls med nytt innehåll. Den nya brukskul-turen lever vidare genom invånarnas och besökarnas aktiviteter.

Prissumman är 1 000 euro.

aVnEr baz (längst till höger) går till motattack efter att Don S. levi (längst till vänster) hållit sitt anförande. Moderator, ansiktet mot kame-ran, är camilla kronqvist.


13

¶ Mellan tre och tio procent av befolkning-en uppskattas ha specifika läs- och skriv-svårigheter eller dyslexi, fler om läs- och skrivsvårigheter av annan art tas med. Pro-blem med läsning och skrivning är inte hel-ler obekanta vid universiteten.

Av universitetsstudenter med dyslexi har ungefär hälften ett intyg när de inleder stu-dierna.

– En del klarar sig igenom gymnasiet utan att svårigheterna upptäcks, men vid univer-sitetet är mängden text man läser och skriv-arbeten som skall produceras på kort tid så stor att det kan bli kämpigt, säger Signe-Anita Lindgrén, lektor vid engelska språket och litteraturen vid Åbo Akademi.

– Dyslexi kan vara ett känsligt tema. Man kanske inte har blivit så väl bemött tidiga-re och är aktsam när man kommer till en ny miljö. Men för de flesta är det en lättnad att få sina svårigheter utredda. Äntligen får man en förklaring och kan förstå de problem man haft. Och man kan hitta rätta hjälpme-del och utveckla sina studietekniker.

Nytt nätverkNorDys är ett färskt nordiskt nätverk för samarbete i frågor om läs- och skrivsvårig-heter hos universitetsstudenter mellan Lin-néuniversitetet i Växjö, Aarhus universitet i Århus och Åbo Akademi.

Nätverket är uppbyggt över olika disci-pliner och består av psykologer, pedago-ger, speciallärare, lingvister, AT (Assisting Technology)-handledare och studierådgi-vare. För ett par veckor sedan sammanstrå-lade NorDys i Åbo med Lindgrén i samarbete med Lärcentret som värd. Riktigt nyss fick

vi besked om finansiering för en del av verk-samheten via Nordplus Higher Education.

– Nätverket står på två ben. Det ena är ett utbyte av praxis där vi lär av varandra. Det andra är mera forskningsbaserat, säger Lindgrén, som själv doktorerade i engelska språket med dyslexi som tema.

– Hos universitetsstudenter kommer in-te dyslexi alltid fram så tydligt i modersmå-let, bland annat eftersom det övats flitigt. I främmande språk kan det vara tydligare, framför allt i engelskan där skriftspråket in-te är så ljudbaserat.

varierande syn på problemetHur specifika läs- och skrivsvårigheter upp-fattas varierar i de tre deltagande länderna. Hur problemen klassificeras, till exempel i lagen och av myndigheter som FPA, varie-

Hjälpmedel för läsning

Läs- och skrivsvårigheter förekommer också vid universitet. Åbo Akademi deltar i ett nytt nordiskt nätverk för att öka förståelsen för och medvetenheten om problemet.

NoRDeN NäTvErK

numEra finns hjälPmEdEl för människor med läs- och skrivsvå-righeter i form av appar för mobilen. Signe-Anita lind-grén förevisar.


14

ÅA:s sTÖDFUNKTIoNEr

¶ Studerande med läs- och skrivsvårighe-ter kan få sina svårigheter tagna i beaktande i form av olika specialarrangemang exempelvis i samband med urvalsprov, tentamina och mog-nadsprovet. Åbo Akademi erbjuder avgiftsfria utredningar och testning av läs- och skrivsvå-righeter till sina studerande, vilket är unikt i Fin-land.

Den som behöver ett intyg kan ta kontakt med studiepsykologen Klara Schauman-Ahl-berg vid Lärcentret. I Vasa och Jakobstad sköts utredningen av Ann-Katrine Risberg vid Vasa specialpedagogiska center.

Åbo Akademi erbjuder också studerande med läs- och skrivsvårigheter stöd i form av olika verktyg som till exempel gör text av tal el-ler tvärtom. I Åbo finns hjälpmedlen placerade i studentrum B135, Lärcentret, ASA-huset. I Va-sa finns de i rum B208, CSK, Academill.

Med intyg kan studenter bland annat få för-längd lånetid på bibliotek och tillgång till inläst litteratur via synskadades bibliotek Celia. Me-ra information ges av Johanna Hedenborg vid Lärcentret.

rar. Likaså systematiken i hur en given di-agnos följs upp och hurudant stöd studenter med läs- och skrivsvårigheter får.

– Man stöter också ännu ibland på en atti-tyd av att man inte har något på ett univer-sitet att göra om man inte problemfritt kan läsa och skriva. Men det akademiska hant-verket består snarare av ett livslångt lärande till exempel med stöd av de kompensatoris-ka hjälpmedel som finns. Ingen ifrågasätter till exempel ordböcker eller glasögon, påpe-kar Lindgrén.

– Grundproblemet för individer med dys-lexi är trots allt inte förståelsen eller kun-nandet, utan avkodning av text och rätt-stavning.TexT & foTo Nicklas HägeN

¶ Ämnet informationsvetenskap hörde till de första ämnena vid handelshögskolan (HHÅA) som påbörjade sin pedagogiska utvär-derings- och utvecklingsprocess. I praktiken skedde detta då perso-nalen vid ämnet i mars 2012 sam-lades till en diskussion om vilka delar av undervisningen som var i störst behov av utveckling. Ämnet hade nyligen gjort en del föränd-ringar i kurserna på grund- och ämnesnivå utgående från allmän studentfeedback samt en dis-kussionsdag med bibliotekarier från fältet om vad som egentligen krävs av bibliotekarier i arbetslivet.

Det som kunde utvecklas var därför mer de fördjupade kur-serna som långt baserats på den forskning som utförs vid ämnet och som närmast varit läskurser. Många studenter på magisterni-vån är äldre, har i regel hunnit ut i arbetslivet, och är ofta bosatta ut-anför Åbo. Mängden aktiva magis-terstudenter är därtill liten. Önske-målet var då att försöka utveckla de fördjupade kurserna genom att få mer information om smågrupp-spedagogik, samt möjligheten för de studenter som inte bor i Åbo att delta i undervisningen på distans.

I februari 2013 var det dags för nästa steg, ett halvdagssemi-narium där två externa perso-ner, utbildningsplanerare Moni-ca Nerdrum från Lärcentret samt universitetslärare Linnéa Henriks-son från ämnet offentlig förvalt-ning, deltog. Vid seminariet disku-terades enligt ämnets önskemål tre saker: smågruppsundervis-ning, rekrytering av studenter och samarbete med andra äm-nen. Viktiga frågor som togs upp var hur studenterna ska aktiveras,

hur man kan erbjuda flera valmöj-ligheter när resurserna är små och hur man ska rekrytera flera stu-denter till både kandidat- och ma-gisternivån.

Vid ämnet offentlig förvaltning hålls gemensamma seminarier för studenter på magister- och kan-didatnivå, så att seminariedelta-garna blir lite flera. Denna idé nap-pade informationsvetenskap på och det införs från hösten 2013. Även möjligheten att samarbe-ta med andra ämnen kring mer allmänna kurser om till exempel forskningsmetoder diskuterades. Det föreslogs även att någon mer allmän grundkurs för samhällsve-tarna i till exempel informations-sökning kunde hjälpa till i rekryte-ringen av huvudämnesstudenter; studenterna kunde få upp ögonen för ämnet.

Utbildningen i informationsled-ning som ordnas i samarbete med ämnena internationell marknads-föring och företagets organisa-tion och ledning är redan ett kon-kret exempel på samarbete inom HHÅA och kunde också funge-ra som rekryteringskanal. Ett an-nat förslag på rekryteringskanal var ett eventuellt biämnespaket som kunde erbjudas på annan ort, men traditionellt har Öppna uni-versitetet skött undervisningen i regionerna.

En del av förslagen kommer att prövas i nästa års undervisning, men arbetet fortsätter och äm-nets undervisning och LiF-pro-cess diskuteras närmare vid en diskussionsdag den 7 juni.

kristiNa erikssoN-BackauniversiTeTslärare i informa-TionsveTenskap

KvALITET ocH UTvEcKLINg Av UNDErvIsNINgEN

Lärande i Fokus


15

De flesta har väl upp-täckt att en skrum-pen ballong kan pres-sas ihop, så att del av dess hölje kan snöras

av och och klippas bort. Då lyfter ballongen igen, men snart behövs nya avsnörningar. Organisationer på fallrepet försöker ibland på sam-ma sätt överleva genom omorgani-sationer och nedskärningar.

Åbo Akademi är dessbättre inte på fallrepet, men alltför ofta betraktas universiteten som skrumpna bal-longer eller överstora kostymer i be-hov av nedskärningar och ständiga förändringar. Man provocerar fram ett ekonomiskt egenintresse hos in-divider och avdelningar genom att tvinga dem att konkurrera för att in-te riskera kollektiva straff. Man av-skaffar kollegialiteten och konsen-suskulturen, eftersom den hindrar omorganisationer och avsnörning-ar. En sådan strategi är inte bara för-åldrad och dysfunktionell utan ock-så defensiv i stället för offensiv.

Kvalitet och effektivi-tet gynnas till exem-pel inte alltid av kom-mersialism, och vårt beteende styrs inte

enbart av materialism och lättja ut-an också av inre motivation, särskilt i kreativt arbete.

Inre motivation vid ÅA tar sig uttryck i obetalt övertidsarbe-te. Låt oss anta att vi erbjuder endast fyra och en halv tim-me övertid per vecka (http://

www.acatiimi.fi/7_2012/07_12_10.php tyder på ett betydligt högre an-tal), med tanke på att ÅAs lönekost-nader (72 miljoner € 2012) inklu-derar också stödfunktioner samt timlöner och arvoden. Vår samlade övertid är då värd 9 miljoner euro, vilket skall jämföras med finansie-ringen från EU, Tekes och Finlands Akademi (två, fem och en halv res-pektive 8.9 miljoner).

Detta övertidsarbete syns varken i arbets-planer eller Reportro-nic. ÅA:s ekonomi är därför i stor utsträck-

ning grå. Våra arbetstider är dess-utom fria utom när det gäller un-dervisningen, så valet av vad som bokförs inom de 1 600 timmarna är godtyckligt.

En organisation med starka inslag av frivillig-arbete, oklar bokföring och grå ekonomi kan inte styras som ett före-

tag. Vilket mervärde ger till exempel käppar och morötter om vi arbetar så långt som krafterna räcker? Den

inre motivationen mår däremot då-ligt om personalen behandlas som pavlovska hundar, och med hot om kollektiva straff om man utpekas som tärande trots frivilligarbete.

Man kan inte heller i längden kombine-ra chefsstyre med inre motivation. Motiverade aka-

demiker är i motsats till ”ledaren” experter som kan argumentera och som tar strid för sina ämnen. Att för-söka köra över dem provocerar fram mera kritik än vad den smartaste le-dare kan smälta. Toppstyrning ska-par därför ett intryck av antingen dumdryghet eller linjelöshet.

Universiteten är dessutom för komplexa organisationer för att kunna styras utifrån eller av profes-sionella chefer. Man inser till exem-pel bäst kostnaderna av onödig by-råkrati och reformdiarré om man är en förtroendevald som delar akade-mikerns vardag.

Universiteten skall uppmuntra kritiskt tänkande, inte bara förmedla färdiga kun-skaper för yrken som

kanske försvinner. Det går inte utan självförvalting och akademisk fri-het, eftersom yttre makthavare un-

En offensiv betraktelse

veckans skribent Johan Willner ställer frågor kring idéerna om den interna konkurrensen, sporrandet av ekonomiskt egenintresse bland personalen, och det övergripande tänkandet kring vad universitetet är för en plats i världen.

VeckANS SkRIBeNT JoHAN WILLNEr


16

der historiens gång ofta har utpe-kat forskning som onödig eller nya tankar som anstötliga. Frihet kräver i sin tur anställningstrygghet efter lärlingsstadiet samt rimliga propor-tioner mellan budgetmedel och ex-ternfinansiering.

Fostran till kritiskt tänkande innebär att förmedla inblick och delaktighet i forskningsprocessen: de studerande skall inse begräns-ningarna i dagens (och vår egen) kunskap, så att vi eller andra kan ta sig an dem. (Den nuvarande och provinsiella begränsningen av lek-torers och universitetslärares forsk-ningstid är därför en kulturskan-dal.)

Det är frustrerande att försvara kollegialitet, autonomi, akademisk frihet och forsknings-baserad undervisning.

Arga motinlägg skulle vara bättre än den tystnad som man möter (för att det är svårt att gå till motattack ut-an att framstå som en provinsialis-tisk bracka).

Vid ett seminarium nyligen för-sökte en talare i alla fall förknippa bildningsuniversitetet med gubb-styre och ståndsprivilegier, som om man skulle ha kunnat vänta sig an-nat för 200 år sedan.

Men gångna tiders brist på jäm-ställdhet och social mobilitet för-minskar inte värdet av bild-ningsuniversitetets (inte alltid förverkligade) ideal, lika litet som

demokratin komprometteras av sin uppkomst i ett slavsamhälle.

vi skall hävda bild-ningsuniversite-tets ideal i stället för att härma företag på fallrepet. Det bety-

der inte en defensiv och nostalgisk strävan efter privilegier, utan en of-fensiv spridning av våra värden via forskningsbaserad undervisning, samt genom konkurrens med an-dra sektorer om de bästa magistrar-na. Alla kan lära sig kräva åsiktsfri-het och rätt att inte behandlas som utbytbara redskap, liksom flexibla arbetstider, förtroende för den in-re motivationen och rekrytering ut-an glastak.

Vi skall också offensivt fokuse-ra på intäkterna snarare än kost-naderna. Snabb genomströmning är inte ett självändamål, men av-

brott och studier för halv maskin är frustrerande för den som är moti-verad att undervisa. Genomström-ningen kan ökas genom målmedve-ten forskningsbaserad handledning och genom att förbereda studenter-na väl för fördjupade studier. För-bättra ÅA:s finansiering genom att ta intryck av dem som har lyck-ats med att både förbättra genom-strömningen och höja ni-vån! (Eventuella bredare kandidatexamina kan dä-remot försämra genom-strömningen på magis-tersnivån.)

Det finns an-dra sätt att förbättra in-täkterna. Universi-

ty of Warwick finansie-rar en betydande del av sin verksamhet genom intäkter från sina kon-ferensutrymmen. Varför inte utnyttja renoverings-objekt inom de attraktiva ademikvarteren så att ÅA får 20 mellanstora audito-rier, och ett som rymmer 500–600 personer?

VEckans skribEnt är Johan Willner, professor i national-ekonomi.

Vilket värde ger käppar och

morötter om vi frivilligt arbetar så långt som krafterna räcker? Den inre motivationen mår däremot dåligt av manipulationer som anstår pavlovska hundar.


17

DISPuTATIoNeR

EM Peter sarlin disputerar i informationssystem fredagen den 7 juni på avhandlingen Mapping Financial Stability.

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Gamma, ICT-huset. Opponent är prof. BarBara Hammer, Bielefeld Univer-sity, och som kustos fungerar doc. to-mas ekluNd.

Så här sammanfattar Peter Sarlin själv sin avhandling:

" Den globala finanskrisen har påvi-sat vikten av makrotillsyn, det vill sä-ga övervakning av risker för det finan-siella systemet som helhet, utöver tillsyn av enskilda institut. En väsent-lig del av makrotillsyn består av iden-tifiering och bedömning av risker och obalanser, vilka gör det finansiel-la systemet sårbart för en systemisk finanskris. Verktyg för makrotillsyn är av vikt eftersom de möjliggör tidi-ga politiska åtgärder för att minska el-ler avvärja ökningar av systemrisker. I litteraturen kan identifieras tre kate-gorier av analytiska modeller: i) tidi-ga varningsmodeller, ii) modeller för makro stresstestning och iii) smitto-modeller. Modellerna har utvecklats i flera avseenden under de senaste åren, men lösningar som även stöder kommunikation av risker saknas.

Denna avhandling behandlar ana-lysverktyg för makrotillsyn med fokus på tre uppgifter: riskidentifiering, -be-dömning och -kommunikation. Me-toder för att reducera mängden och

INForMATIoNssysTEM

¶ Disputationen äger rum kl. 12 .15 i aud. Armfelt, Arken. Oppo-nent är prof. armaN-do cutolo, Universi-tá degli Studi di Siena, och som kustos fung-erar prof. ulrika wolf-kNuts.

Så här sammanfattar Patricia Ael-brecht själv sin avhandling:

"I det moderna samhället har be-grepp som individualitet, självför-verkligande och autenticitet blivit centrala. Man vill bli hjälte i sin egen saga. Upplevelseekonomin, inte minst turismen, har vind i seglen och man är villig att betala för att upp-leva intensiva och berikande upple-velser som sedan infogas i ens iden-titetsbygge. I den kontexten spelar berättandet som meningsskapare av det upplevda en viktig roll, något som bland annat de otaliga resebe-rättelserna på nätet visar. Den tu-ristiska upplevelsen utgör en utma-ning för forskare och turismindustri. Baserad på elektroniska resedag-böcker skrivna av franska lång-färdsseglare syftar denna studie till att analysera relationen mellan upp-levelsen (själva resan), den berätta-de upplevelsen (resebloggarna) och upplevelseindustrin (turismindu-strin) samt att studera berättelsens roll i skapandet av en lyckad turis-tisk upplevelse såväl på ett person-ligt som på ett kollektivt plan.

I denna studie pekar jag på att en resa som framstår som unik och in-dividuell ändå har en kollektiv och kulturbunden karaktär. Att betrakta

resebloggar som en form av nutidsfolklore gör det möjligt att framhäva det kollektiva i de personliga reseberättelserna och vil-ken identitetsmarkeran-de roll rummet har i dem. Förvisso blir rummet en nyckel till denna förståel-

se. Individen och gruppen existerar alltid någonstans. Växlingen mellan behov av frihet och stabilitet, auto-nomi och beroende återspeglas i oli-ka rum under resan och visar hur identitetsbygget går till.

Denna avhandling öppnar nya vä-gar för upplevelseturismen och för vidare forskning. Den avgörande roll som berättandet har för en lyck-ad turismupplevelse samt vikten av de mänskliga relationerna mås-te beaktas i turismindustrin. Genom att stödja sina kunder i konstruk-tionen av berättelser under resans lopp kan turismentreprenörerna bå-de förstärka de positiva platsrepre-sentationerna och hjälpa turisterna i deras identitetsbygge."

NorDIsK FoLKLorIsTIK

M.Sc. Patricia Aelbrecht disputerar i nordisk folkloristik fredagen den 7 juni på avhandlingen Le Grand Voyage - L'expérience, l'expérience racontée et l'économie d'expérience. La croisière hauturière vue au travers de blogs de voyages.


18

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i stora audito-riet, ASA. Opponent är doc. daNiel silaNder, Linnéuniversitet, och som kustos fungerar prof. carsteN aNckar.

Så här sammanfattar Carharina Groop själv sin avhandling:

"’Representativ demokrati innebär att medborgare istället för att själv gö-ra beslut i frågor som angår dem, of-ta delegerar dylikt beslutsfattande till representanter. Det här betyder att viktiga beslut görs av personer som medborgarna i allmänhet inte kän-ner speciellt väl, och i vars ageranden medborgarna endast har lite insyn. Vanliga medborgare och deras repre-sentanter har därtill ofta mycket olika intressen, det vill säga har olika syn på vad som är viktigt. Representanterna har följaktligen både möjligheter och incitament att missbruka den makt som anförtrotts dem, bland annat ge-nom korrupt verksamhet.

Denna avhandling analyserar me-kanismer genom vilka korruption bland representanter kan förebyggas, och (då korrupta handlingar redan ägt rum) upptäckas. Avhandlingen gran-skar mekanismer som a) ger medbor-gare och andra ansvarsutkrävare mer information om representanternas målsättningar och ageranden, b) som tvingar representanterna att rättfärdi-ga sina ageranden gentemot medbor-gare och andra ansvarsutkrävare, och c) som gör det möjligt för medborgare och andra ansvarsutkrävare att straf-fa representanter som agerat korrupt.

Avhandlingen hävdar att tillämpandet av dylika me-kanismer minskar lockelsen för och möjligheterna att en-gagera sig i korrupta hand-lingar.

Avhandlingen studerar de mekanismer för ansvarsut-krävande som skapas ge-

nom politiskt institutionsbyggande. Bland annat analyseras i vilken grad olika valsystem och typer av makt-fördelning gör det möjligt att hålla re-presentanter till svars, och därmed förhindra och upptäcka korruption. Sambandet mellan institutionsbyg-gande, möjligheter till ansvarsutkrä-vande och förekomst av korruption studeras på såväl makro- som mikro-nivå. Studien på makronivå inkluderar ett flertal länder och analyserar sam-bandet med hjälp av statistisk ana-lys. Studien på mikronivå däremot be-står av två fallstudier (Österrike och Botswana) och utgör en djupdykning i dessa länders politiska institutioner, möjligheter till ansvarsutkrävande in-om ramen för institutionerna, och följ-der i form av korruption."

sTATsKUNsKAPINForMATIoNssysTEM

PL catharina groop disputerar i statskunskap fredagen den 14 juni på avhandlingen Accountability and Corruption. A study into political institutions as referees between principals and agents.

dimensionaliteten av data, och de-ras kombinationer, lämpar sig väl för att representera komplexa data i lätt-förståeliga format. Den övergripan-de uppgiften i denna avhandling är att projicera stora mängder flerdimensi-onella data om finansiella enheter till lågdimensionella representationer.

Med hjälp av den självorganise-rande kartan (eng. Self-Organizing Map, SOM) skapar denna avhandling en så kallad självorganiserande kar-ta över finansiell stabilitet (eng. Self-Organizing Financial Stability Map, SOFSM). I avhandlingen, och fram-för allt i samband med SOFSMen, in-troduceras också tre förlängningar till standard SOMen i form av: i) fuzzifie-ringar, ii) övergångssannolikheter och iii) nätverksanalys. SOFSMen fung-erar därmed som en lågdimensionell representation för riskidentifiering, med vars hjälp även riskbedömning-ar kan illustreras. Dessutom intro-duceras även en självorganiserande tidskarta (eng. Self-Organizing Time Map) som möjliggör visuell dynamisk klustrering, vilket i makrotillsyn stö-der identifiering av förändringar i ris-ker i tvärsnittet. Syftet med model-lerna är att fungera som stöd för att disciplinera och strukturera politiska beslutsfattares omdöme, vilket möj-liggör utnyttjandet av deras erfaren-het och domänspecifika kunskap, och att fungera som hjälpmedel för extern kommunikation av risker."


19

DISPuTATIoNeR

FM Anders stendahl disputerar i svenska språket lördagen den 15 juni på avhandlingen Användningen av 'en' som indefinit artikel i fornsvenskan.

¶ Disputationen äger rum kl. 13.15 i aud. Armfelt, Arken. Opponent är prof.em. Bo ralpH, Göteborgs universi-tet, och som kustos fungerar prof. er-ik aNderssoN.

Så här sammanfattar Anders Sten-dahl själv sin avhandling:

" En hel del forskning har ägnats åt utvecklingen av indefinita artiklar. Vik-tiga frågor är varför de finns, hur de ut-vecklas och när de utvecklats i diver-se språk. Även i svenskan har artikeln undersökts flera gånger. Den övergri-pande tendensen i den svenska forsk-ningen är att se en diakron utveck-ling av artikeln under den fornsvenska perioden, men en hypotes att varia-tionen är stilistisk har även presen-terats. Mina primära forskningsfrågor kan därför sammanfattas på följan-de vis: Hurdan variation vad beträf-far artikelns distribution förekommer i fornsvenska texter? Reflekterar vari-ationen i texterna en diakron system-utveckling under den fornsvenska pe-rioden, eller är variationen stilistisk?

Jag undersöker 16 litterära texter från ca 1300 till 1541, det vill säga ända fram till nysvensk tid. Perioden delas in fyra kortare perioder, och varje pe-riod representeras av två texter över-satta från latin och två texter översatta

svENsKA sPrÅKET

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Sa-lin, Axelia. Opponent är prof. timotHy mc-keNNa, ESPCE-Lyon, och som kustos fung-erar prof. carl-eric wiléN.

Så här samman-fattar Torvald Vestberg själv sin av-handling:

"Traditionellt har man ansett att Ziegler-Natta katalysato-rer för framställning av polypro-pen bör ha stor inre yta och hög po-rositet för att ge hög aktivitet och bra polymerpartikelmorfologi. Den av Borealis utvecklade Sirius emul-sionsbaserade katalysatortillverk-ningsteknologin ger katalysatorer utan mätbar inre yta och porositet. Katalysatorn ger, trots sin kompakt-het, polymerpartiklar med utmärkt morfologi och har hög aktivitet. Siri-us katalysatorns prestanda, beträf-fande polymerisationskinetik och polymerstruktur, undersöktes i det-ta doktorsarbete.

En jämn och kontrollerad tidig fragmentering av katalysatorn är av största vikt för att uppnå bra parti-kelmorfologi i en kommersiell pro-cess. Det visades att fragmente-ringen av Sirius katalysatorn under de första sekunderna och minuter-na av reaktionen framskred på ett homogent sätt.

Oligomerhalten i den slutliga pro-dukten är viktig i många applikatio-ner, till exempel i applikationer där polymeren kommer i kontakt med mat. Polymerer producerade med Sirius katalysatorn hade en låg oli-

gomerhalt på grund av den smala molekylvikts-fördelningen. Analys av kedjeändorna avslöja-de att Sirius-katalysatorn hade en hög frekvens av kedjeöverföring till mono-mer, vilket förklarade Si-rius-katalysatorns något

begränsade förmåga att producera polymerer med hög molekylvikt.

Sampolymerer av propen och eten producerade med Sirius uppvi-sade jämnare eten fördelning mel-lan långa och korta kedjor samt en mera randomiserad fördelning av eten längs med kedjorna än med den konventionella referenskataly-satorn. Tillsammans med den smala molekylviktsfördelningen indikerade resultaten att fördelningen av typer av aktiva centrum i Sirius-katalysa-torn är smal.

Då man producerar polypropen med hög slagseghet skall polymer-partiklarna ha hög porositet för att kunna ackumulera eten/propen gummit. SiO2 nanopartiklar tillsatta under framställningen av Sirius-ka-talysatorn ökade polymerpartikelns porositet, vilket möjliggjorde en dra-matisk ökning av gummihalten."

TEKNIsK PoLMErKEMI

DI Torvald Vestberg disputerar i teknisk polymerkemi fredagen den 14 juni på avhandlingen Features of a Zeigler-Natta catalyst prepared with the Sirius emolusion-based catalyst preparation technology.


20

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Ring-bom, Axelia. Oppo-nent är dr. aNdrew m. loHrer, National Insti-tute of Water and At-mospheric Research, och som kustos fung-erar prof. erik BoNs-dorff.

Så här sammanfattar Anna Villnäs själv sin avhandling:

"Nya forskningsresultat från Öster-sjön visar hur en minskning av havs-bottnens biodiversitet kan förändra havsbottnens funktioner

Biodiversiteten i världen är hotad. Därför är det viktigt att förstå hur art-mångfalden bidrar till ekosystemens funktioner. Marina bottendjurssam-hällen påverkar en mängd av de funk-tioner som sker i mjukbottnars eko-system. Syrebrist, som förorsakats av eutrofiering, är ett allt större problem för djur som lever på havsbottnen. I min avhandling bekräftar jag att syre-bristen har resulterat i mer artfattiga eller helt döda havsbottensamhällen över stora områden i Östersjön.

Det finns bara några få exempel från naturliga samhällen på hur biodiver-siteten påverkar sedimentets funk-tion och det mesta av vår nuvarande kunskap är baserad på laboratorieex-periment och modellering. Därför un-dersöker jag konsekvenserna av en utarmad biologisk mångfald för eko-systemets funktioner genom fältstu-dier och nyskapande fältexperiment, utförda vid Tvärminne Zoologiska Sta-tion.

Avhandlingen visar hur störning, i form av syrebrist, försämrar struk-

turen och funktionen hos havsbottnens djursamhäl-len. Djuren klarar av någ-ra dagar av låga syrehalter, men samhället utarmas och en majoritet av arterna dör om syrebristen upprepas el-ler förlängs. Fältexperimen-ten visade att utarmningen

av bottenfaunasamhällena förklarade en avsevärd andel av de försämringar som observerades i ett flertal av eko-systemets funktioner, såsom sedi-mentets näringscykler samt biomas-saproduktion.

Resultaten tyder på att både bot-tenfaunasamhällen och ekosystemets funktioner är ytterst känsliga för stör-ningar. Avhandlingen visar att även måttlig störning genom syrebrist kan minska buffringsförmågan hos se-dimentens ekosystem och öka de-ras känslighet för ytterligare störning-ar. En bibehållen struktur och funktion av bottendjur är sålunda viktig för att upprätthålla en frisk havsbotten och friska funktioner i Östersjöns sedi-ment."

MArINBIoLogI

FL Anna Villnäs disputerar i marinbiologi fredagen den 14 juni på avhandlingen Disturbance and ecosystem functioning – the role of changes in benthic biological traits.

från ett folkspråk eller ursprungli-gen skrivna på svenska. Varje text re-presenteras av ett textblock om cir-ka 15 000 ord. Arbetets idé är att jag grupperar texterna på ett kontinuum från arkaisk artikelanvändning till mo-dern artikelanvändning, ser vilka tex-ter som placerar sig var på kontinuu-met, förklarar varför de placerar sig så och drar slutsatser om vad detta kan betyda för en datering av den indefi-nita artikelns utveckling i det svenska talspråket.

Resultatet av undersökningen är att latinbaserade och vissa fornväst-nordiska texter avviker från det mo-derna systemet, medan övriga texter, även de äldsta, uppvisar en i princip modern artikelanvändning. Jag argu-menterar följaktligen för att det mo-derna systemet var färdigt utveck-lat i svenskan redan vid den litterära tidens begynnelse cirka 1300. Som en följd av översättning från latin och fornvästnordiska inlånas emellertid arkaiska markeringsmönster i vissa svenska texter, och denna stilistiska variation pågår i skrift under hela den fornsvenska perioden."


21

DISPuTATIoNeR

FM, TM sami yli-Karjanmaa disputerar i judaistik måndagen den 2 juli på avhandlingen Reincarnation in Philo of Alexandria.

¶ Disputationen äger rum kl. 10.15 i Stora auditoriet, ASA-huset. Oppo-nent är prof. david t. ruNia, Queens College University of Melbourne, och som kustos fungerar prof. aNtti laa-to.

Så här sammanfattar Sami Yli-Kar-janmaa själv sin avhandling:

"Avhandlingen undersöker Filon av Alexandrias (cirka 20 f.Kr. – 50 e.Kr.) ståndpunkt gällande reinkarnations-läran. Från 1600-talet och framåt var den rådande uppfattningen att den judiske bibeltolkaren godkände lä-ran. Sedan 1800-talet har det dock rått delade meningar bland de forska-re som har tagit ställning i frågan och två grupper med sinsemellan motsä-gande svar har bildats. Gemensamt för dessa två grupper är emellertid att deras åsikter inte är baserade på forskning speciellt i den här frågan. Min avhandling fyller det tomrummet.

Filons hänvisningar till de ofullkomli-ga själarnas öde efter döden är myck-et sällsynta, vilket leder till att man nödgas ta i beaktande alla tillgängliga indirekta bevis, det vill säga Filons an-tropologiska, etiska och soteriologis-ka åsikter. Avhandlingen kommer fram till att dessa åsikter är sådana att de – trots enstaka textavsnitt som ver-kar medge en motsatt tolkning – gott och väl kan omfatta reinkarnations-

JUDAIsTIK

¶ Disputationen äger rum kl. 12.15 i Stora auditoriet, ASA. Opp-onent är dr. sveN-ja goltermaNN, Uni-versität Zürich, och som kustos fungerar prof. Nils erik vill-straNd.

Så här sammanfattar Ville Kivi-mäki själv sin avhandling:

"I min avhandling undersöker jag av kriget framkallade psykiska stör-ningar hos finländska soldater under fortsättningskriget.

Vilka var de psykiskt invalidisera-de soldaterna och hurudana var de-ras traumatiska erfarenheter? Vilken var den bredare upplevelsevärlden vid fronten där störningarna upp-stod, och hur kan man förklara att majoriteten av soldaterna ändå kla-rade sig utan mentala rubbningar i denna av våld präglade miljö? Hur förhöll sig Finlands armé i allmänhet och den krigspsykiatri som utveck-lades under kriget specifikt till sol-daternas psykiska störningar?

Som Matti Ponteva redan 1977 ut-redde, var det totala antalet psyki-atriska soldatpatienter under fort-sättningskriget var cirka 15 700 män. I min undersökning betonar jag att den siffran omfattar endast en del av fenomenet: långt ifrån al-la finländska soldater som uppvi-sade psykiska symptom förpassa-des från fronten i psykiatrisk vård. De finländska psykiatrerna hade före vinterkriget inte kommit i di-rekt kontakt med av krig orsaka-de psykiska störningar. Deras kun-skaper kom nästan uteslutande från

den tyska krigspsykiatrin, där den ledande tanken framför allt efter första världskriget var att för-klara psykiska störningar med soldaternas person-liga brister och svaghe-ter. Slutligen resonerar jag kring varför synen på sol-

daternas psykiska störningar på ett så markant sätt skilde sig från sy-nen på andra krigsskador. Att sol-dater stupade eller sårades fysiskt kunde framställas som yttringar av manligt hjältemod och offervillig-het. Att brytas ner psykiskt av kri-get blev däremot en tom symbol för våldet och saknade annat inne-håll än uttryckligen en meningslös-het. Psykiska störningar associera-des med ett moraliskt fördömande och ett stigma av skam, och förut-om att man tenderade att förne-ka och marginalisera deras existens försökte man göra en skillnad mellan dem och den egentliga krigsupple-velsen. Det har varit problematiskt att inkludera de psykiskt rubbade soldaterna i den nationella historie-skrivningen fram till våra dagar."

NorDIsK HIsTorIA

FM Ville Kivimäki disputerar i nordisk historia måndagen den 17 juni på avhandlingen Battled Nerves: Finnish Soldiers' War Experience, Trauma, and Military Psychiatry, 1941-44.


22

¶ Disputationen äger rum kl. 13.15 i aud. Ring-bom, Axelia. Oppo-nent är prof. dr. ulla fix, Universität Leipzig , och som kustos funge-rar prof. cHristopHer scHmidt.

Så här sammanfat-tar Hellevi Rinnekangas själv sin av-handling:

"I mitt arbete Personlig lycka på den opersonliga marknaden – tyska och finska Kontaktannonser på 1900-ta-let. Kontrastiv och diakronisk under-sökning av texttyper undersöker jag annonser med rubriken Personligt i tidningarna Süddeutsche Zeitung och Helsingin Sanomat under tiden 1900– 1999. Mitt forskningsmaterial består av 652 tyska och 538 finska annon-ser, ihopsamlade från tidningar som utkommit under veckoslut i maj vart tionde år. Kontaktannonserna hör till så kallade brukstexter. I min avhand-ling undersöker jag hur dessa annon-ser utvecklats och förändrats under hundra år i två kulturer, den tyska och den finska. I undersökningen framgår hur olika sakinnehåll poängteras i an-nonserna under olika årtionden. Av-handlingen granskar vilka likheter och skillnader som förekommer i annon-ser från två olika kulturer. Av intres-se är också granskningen av skillnader mellan könen då annonserna formu-leras. I undersökningen belyses sam-hälleliga förhållanden och förändringar i vardera kulturen. Annonserna analy-seras dock inte mot den samhälleliga bakgrunden.

Då man i annonserna i Helsing-in Sanomat ända fram till 1950-ta-

let sökte så gott som en-bart en brevväxlingskamrat framförde man i annonser-na i Süddeutsche Zeitung under samma tidpunkt di-rekt en önskan om att finna en äkta hälft. Andra skillna-der är till exempel det faktum att en tysk annons skiljer sig

från en finsk vad längd och därigenom informationsinnehåll beträffar. En finsk annons förlitar sig i sin knapphet på att läsaren förstår det vidare innehål-let i den fåordiga texten. Undersöknin en visar att texttyperna i Kontaktan-nonserna är starkt historie- och kul-turbundna."

TysKA sPrÅKET ocH LITTErATUrEN

MA Hellevi Rinnekangas disputerar i tyska språket och litteraturen fredagen den 20 september på avhandlingen Das persönliche Glück auf dem unpersönlichen Markt. Deutsche und finnische Kontaktanzeigen im 20. Jahrhundert.

läran. Filons dualistiska människosyn, hans fullkomligt immateriella förståel-se av frälsningen samt det faktum att han stöder sig på Platons åsikter och tillämpar dennes texter om reinkarna-tion är alla tecken på detta.

Jag granskar fyra textavsnitt som direkta bevis (Somn. 1.137–139, Cher. 114, QE 2.40 och fragment 7.3 i Har-ris samling), och konklusionen blir att Filon i dem alla talar om reinkarnation och att han gör så med godkännan-de. Sålunda överensstämmer resulta-ten av granskningen av både de indi-rekta och de direkta bevisen, och leder till slutsatsen att Filon omfattade rein-karnationsläran.

Författaren tillämpar denna slut-sats på ett betydligt större antal tex-ter av Filon, i avsikt att reflektera över de sätt på vilka Filon skriver om rein-karnation. Förtäckta hänvisningar till läran visar sig utgöra en organisk del av ett omfattande nätverk av sam-manlänkade termer, begrepp, före-ställningar och bilder som Filon an-vänder för att beskriva själens resa tillbaka till den okroppsliga, eviga tillva-ron med Gud, genom sin egen strävan och Guds nåd."


23

exAMINA

ExAMINA AvLAgDA vID ÅBo AKADEMI UNDEr TIDEN 1.5.2013–31.5.2013

¶ filosofie magisterexamen (huma-niora) har avlagts av Rebecca Finn-berg, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Inka Halkivaha, St Karins (Puolalanmä-en lukio), Martina Moliis-Mellberg, Es-bo (Mattlidens gymnasium), Kim Tiala, Åbo (Karleby svenska gymnasium).

Kandidatexamen i humanistiska ve-tenskaper har avlagts av Filippa An-dersson, Åbo (Mattlidens gymnasi-um), Lauri Heinonen, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Jenna Hell-ström, Larsmo (Jakobstads gymnasi-um), Maria Norrgård, Oravais (Topeli-usgymnasiet i Nykarleby), Charlotte Stormbom, Mariehamn (Ålands lyce-um), Kaarle Wirta, Åbo (Svenska sam-skolan i Tammerfors).

filosofie doktorsexamen (pedago-gik) har avlagts av Eva Edman Stål-brandt, utlandet.

¶ Pedagogie magisterexamen har avlagts av Patrik Forsman, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Kent Ketomäki, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Tove Krook, Kronoby (Kronoby gymnasium), Patrik Mäke-lä, Vasa (Vasa gymnasium), Malin Ny-backa, Korsholm (Korsholms gym-nasium), Hanna Råtts, Kristinestad (Kristinestads gymnasium), David Snickars, Vasa (Korsholms gymna-sium), Linda Wickholm, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Jaana Ylimarti-mo-Nybäck, Korsholm.

Pedagogie kandidatexamen har avlagts av Mariana Ahlvik, Peder-söre (Jakobstads gymnasium), Saa-na Alanko, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Ann-Britt Aulén, Helsingfors (Folkhäl-sans socialläroanstalt i Borgå), Em-ma Autio, Vasa (Vaasan lyseon lukio), Jenny Bagge, Vörå (Vörå samgymna-sium), Annastina Berg, Vasa (Vasa öv-ningsskola), Sanna Björkskog, Jakob-

stad (Jakobstads gymnasium), Sandra Chjerell, Liljendal (Lovisa gymnasium), Mari Eklund, Pedersöre (Vasa svenska aftonläroverk), Patrik Forsman, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Han-na Grönhage, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Linn Haglund, Vasa (Vasa gymnasium), Jenny Hahto, Nykarleby (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Han-na Hahtokari, Kronoby (Kronoby gym-nasium), Maria Heikkilä, Nykarleby (Jakobstads gymnasium), Ida Henriks-son, Pargas (Pargas svenska gymnasi-um), Sofia Hjerpe, Korsholm (Vasa öv-ningsskola), Lina-Maria Hjortell, Malax (Gymnasiet i Petalax), Josefine Hjul-fors, Pedersöre (Kronoby gymnasi-um), Emma Jåfs, Vasa (Vasa övnings-skola), Sini Koskinen, Ingå (Kyrkslätts gymnasium), Mona Kullström, Lah-tis (Lovisa gymnasium), Sofia Kummel, Närpes (Närpes gymnasium), Henrik Lagerbohm, Karis (Karis-Billnäs gym-nasium), Jessica Lagerström, Korsnäs (Gymnasiet i Petalax), Daisy Lund-ström, Vasa (Vörå samgymnasium), Sandra Meling, Sjundeå ((Virkby gym-nasium), Johanna Muukkonen, Kors-holm, Mette Möller, Esbo (utländsk skola), Sanna Nyman, Jakobstad, Christina Näsman, Korsholm (Kors-holms gymnasium), Charlotte Sund-ström, Nykarleby (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Maria Söderholm, Peder-söre (Pedersöre gymnasium), Laura Tepponen, Kyrkslätt (Kyrkslätts gym-nasium), Ida Verksalo, Larsmo (Peder-söre gymnasium), Lotta Wiklund, Ja-kobstad (Vasa svenska aftonläroverk), Ida-Sofie Åström, Närpes (Närpes gymnasium), Ida-Maria Östman, Kar-leby (Pedersöre gymnasium).

fristående pedagogiska studier för ämneslärare har fullgjorts av Ire-ne Knutar, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Rolf Lindbom, Åbo (Par-gas svenska gymnasium).

Pedagogiska studier för lärare har fullgjorts av Erica Askolin, Jakobstad, Laura Koivusaari, Alajärvi, Jessica Lök-ström, Jakobstad, Markus Mattila, Hel-singfors (Gymnasiet Lärkan), Sara Nordlund-Laurent, Vasa, Jenny Save-la, Nagu.

¶ Teologie magisterexamen har av-lagts av Ann-Sofie Lindgård, Vörå-Maxmo (Vörå samgymnasium).

Teologie kandidatexamen har av-lagts av Ville Kavilo, Karleby (Karle-by svenska gymnasium), Oscar Store, Kronoby (Kronoby gymnasium).

¶ filosofie doktorsexamen (psykolo-gi) har avlagts Åse Fagerlund, Helsing-fors (Ålands Lyceum).

Psykologie magisterexamen har avlagts av Janina Paju, Åbo (Katedral-skolan i Åbo).

Psykologie kandidatexamen har avlagts av Heidi Lund, Larsmo (Jakob-stads gymnasium), Elise Sovio, Åbo (Brändö gymnasium).

¶ Politices magisterexamen har av-lagts Michael Backlund, Helsingfors (Borgå gymnasium), Lisa Boström, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Jonna Granqvist, Korsnäs (Gymnasiet i Peta-lax), Ann-Catrin Granroth, Vasa, Ingrida Grigaityte, Närpes, Vivian Johansson, Korsholm (Korsholms gymnasium), Camilla Lundström, Esbo (Brändö gymnasium), Saara Majuri, Jyväskylä (Jyväskylän lukio), Jukka Mäkelä, Ha-likko (Valkeakosken lukio), Madeleine Rusk, Vasa (Vasa övningsskola), Sofia Sundholm, Vasa (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Kim Varstala, Vasa (Gym-nasiet i Petalax).

Politices kandidatexamen har av-lagts av Andreas Andersson, Jakob-


24

stad (Jakobstads gymnasium), Nina Edström, Jakobstad (Jakobstads gym-nasium), Sofie Ena, Pedersöre (Pe-dersöre gymnasium), Maria Flem-mich, Raseborg (Katedralskolan i Åbo), Niklas Hagsten, Åbo (Katedralsko-lan i Åbo), Mathias Hall, Korsholm (Vörå samgymnasium), Anni Hirvelä, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Emilia Jus-lin, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Jukka Mäkelä, Halikko (Valkeakosken lukio), Martin Norrgård, Pargas (Vörå sam-gymnasium), Charlotte Snellman, Pe-dersöre (Pedersöre gymnasium).

¶ Ekonomie doktorsexamen har av-lagts av Lennart Bernhardtson, utlan-det (utländsk skola).

Ekonomie magisterexamen har av-lagts av Marika Aaltokari, Åbo (Kastun lukio), Miriam Arvola, Åbo (Ressun lu-kio), Clarissa Berghäll, Kotka (Kotka svenska samskola), Camilla Dammert, Åbo (Åbo yrkeshögskola), Ann-Ma-rie Ekblom, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Terhi Halsvaha, Åbo (Turun suomalai-nen yhteiskoulun lukio), Hendrik Han-sén, Karleby (Karleby svenska gymna-sium), Jesper Hansén, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Anna Heden-borg, Helsingfors (Helsinge gymna-sium), Christopher Lignell, Sjundeå (Virkby gymnasium), Leo Liu, Åbo (ut-ländsk skola), Annika Luoma, Åbo (Seinäjoen lukio), Mattias Lybäck, Kro-noby (Kronoby gymnasium), Jimmy Mattsson, Kimito (Kimitoöns gymna-sium), Kristiina Salo, Björneborg (Björ-neborgs svenska samskola), Ax-el Sointu, Helsingfors (Katedralskolan i Åbo), Totti Tailas, Åbo (Katedralsko-lan i Åbo), Emilia Taxell, Pargas (Par-gas svenska gymnasium), Anders Tyr-sky, Borgå (Borgå gymnasium), Josefin Vidjeskog, Åbo (Katedralskolan i Åbo).

Ekonomie kandidatexamen har av-lagts av Karla Javanainen, Åbo (Ka-

tedralskolan i Åbo), Daniel Kronlund, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Mona Lindeberg, Åbo (Gymnasiet Grankulla samskola), Axel Lindell, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Anders Lind-gren, Nykarleby (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Thomas Lundström, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Anders Mohn, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Isabella Seege, Esbo (Mattlidens gymnasium), Alexandra Sundblom, Ekenäs (Ekenäs gymnasium).

¶ Magisterexamen i hälsovetenska-per har avlagts av Eva Björkskog, Pe-dersöre, Jenni Matikainen, Esbo (Par-gas svenska gymnasium), Johanna Nyby, Malax (Åbo hemslöjdslärarinsti-tut), Tarja Vesanen, Esbo.

Kandidatexamen i hälsovetenska-per har avlagts av Katarina Lindroos, Kimito (Kimito samgymnasium).

¶ diplomingenjörsexamen har av-lagts av Markus Honga, Karleby (Kar-leby svenska gymnasium), Juuso Kar-jala, utlandet (Björneborgs svenska samskola), Sureen Saleemi, Åbo (ut-ländsk skola).

Teknologie kandidatexamen har avlagts av Emil Aura, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Mikael Thylin, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Hen-rik Westergård, Åbo (Närpes gymna-sium).

¶ filosofie licentiatexamen (bio- och naturvetenskaper) har avlagts av He-ta Rousi, Helsingfors (Jämsän lukio).

filosofie magisterexamen (bio- och naturvetenskaper) har avlagts av Da-niel Antfolk, Kristinestad (Kristinestads gymnasium), Alex Björkholm, Marie-hamn (Ålands lyceum), Sofia Knuts, Pemar (Hangö gymnasium), Jonas Sil-vander, Jomala (Ålands lyceum), Su-

sanne Vainio, Åbo (Luostarivuoren lu-kio).

Kandidatexamen i naturvetenska-per har avlagts av Mira Grönblom, Va-sa (Vasa övningsskola), Anssi Lind-blom, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Mikael Puustinen, Kyrkslätt (Kyrkslätts gymnasium), Robert Rundqvist, Hel-singfors (Ekenäs gymnasium), Anniina Saarinen, Åbo (Puolalanmäen lukio), Siiri Salomaa, Åbo (HY Viikin normaa-likoulu), Stefan Salonen, Karis (Karis-Billnäs gymnasium).

¶ far

Documents

MfÅA förnyas - Åbo Akademiweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2013_10.pdf · Tidningen trycks av Tammerprint och upplagan är 4 800 ex. ISSN 0359-8632 Åbo 2013 441 878 Trycksak