Miljöbarometern nr 5

Var rädd om orangutangen

Orangutangerna på Borneo har det svårt. Men genom krafttag från bland andra WWF ser situationen något bättre ut. Sid 14.

J-son engagerar sig i regn-skogen. Sid 12.

Framtidens energi - sol eller vind? Sid 8.

Låna kläder på samma sätt som böcker. Sid 16.

FORMASRINK251 50

Besök

Stockholm

Green Festival

i sommar!

Mer information om böckerna hittar du på www.formasfokuserar.se där du också kan beställa. Pris: 51 kr/st (inkl moms, exkl frakt).

Är du intresserad av miljö- och hållbarhetsfrågor? Då känner du kanske redan till vår pocket boksserie Formas Foku serar. Syftet med böckerna är att med hjälp av forskare klargöra kunskapsläge och debatt i viktiga samhällsfrågor. Varje bok ger många olika forskares perspektiv.

Hänger du med i samhällsdebatten?

Formas Fokuserar ges ut av Forsknings rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas. Information om Formas och våra övriga publikationer hittar du på www.formas.se

Denna bilaga är en annons från

Medföljer som bilaga i Aftonbladet juni 2011

Nr 1 2011

Miljömärkt

Grön festival

Sol, vind...

...eller vatten?

J-son stödjer regnskogen

Rädda orangutangen

Låna kläder

Odla själv

Dina sopor är värdefulla

Miljöplock

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

Innehåll

Producerad av: Q-publishing 08-611 06 00Projektledare: Aleksandra [email protected]

Q-publishing är ett ny tänkande medieföretag som producerar adverto rials och temabilagor i effektiva och innovativa distributionskanaler. Genom vår långa erfarenhet och goda medie relationer bygger vi smarta medie lösningar tillsammans med våra kunder.

Redaktör: Jenny Nirfalk • Grafisk form: Erika Jansson • Medarbetare: Katarina Arnstad-Elmbladh, Johan Benzel, Nina Eggerth och Johan Müller Hansen.

Vi ser till att matavfall blir biogasVi är igång. Hos oss tar vi emot matavfall i en nybyggd mottagningsanläggning på Hagby återvinningsan-läggning i Täby. Därifrån körs materialet vidare till en godkänd biogasanläggning för rötning. På så sätt kan matavfallet omvandlas till biogas och biogödsel. Insamlingen från hushållen i norra Storstockholm ökar nu för varje dag och insamling från storkök, butiker och restauranger har varit igång i Gröna linjen sedan 2006. Ren miljövinst.

SÖRAB, Söderhalls Renhållningsverk AB, är ett regionalt avfallsbolag som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stock-holm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.Vi hjälper hushåll och företag att på ett miljöriktigt sätt ta hand om det avfall som uppkommer i regionen.Vi är miljöcerti!erade enligt ISO 14001.

Box 63, 186 21 Vallentuna, 08-505 804 00, www.sorab.se

2 Denna bilaga är en annons från

Det är många budskap som når dig som konsu-ment. Det kan vara svårt att hålla reda på vad de olika loggorna betyder. Här är en liten guide till de många olika märkena. Att en produkt är miljömärkt garanterar dock inte att den är bra för miljön, men den är mindre belastande än de produkter inom samma produktområde som är miljömärkta.

KRAV. KRAVs huvudfokus ligger inom god miljö, hälsa och djuromsorg samt socialt ansvar. KRAV-märket hittar du på ekologisk mat som också kan vara ursprungsmärkt samt på hållbart fångad fisk. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO används inte i produktionen och hårda krav ställs på djuromsorgen. Läs mer på: www.krav.se

BRA MILJÖVAL. Bra Miljöval är Svenska Natur-skyddsföreningens miljömärke. Med havet, skogen och luften i tankarna ställer Svenska Naturskydds-föreningen miljökrav för de produkter som ska få använda Bra Miljöval-märket. Systemet finns på både varor och tjänster.Läs mer på: www.naturskyddsforeningen.se

EU EKOLOGISKT JORDBRUK. Användningen av EU:s logotyp är obligatorisk för förpackade eko-logiska livsmedel från 2009. Märket har ett nytt utseende sedan 1 maj 2010. Minst 95 procent av varans ingredienser är ekologiskt odlade. Läs mer på: ec.europa.eu

SVANEN.Svanen är en nordisk miljömärkning beslutad av Nordiska Ministerrådet. Arbetet med Svanen sköts av SIS Miljömärkning på uppdrag av regering och riksdag. Svanen finns inom cirka sextio olika produktgrupper. I Svanen-kriterierna finns även funktionskrav. Idag Svanen-märks allt från tvättmedel till möbler, butiker, biltvättar och hotell. Läs mer på: www.svanen.se

DEMETER. Svenska Demeterförbundet är kontroll-organisation för biodynamisk odling i Sverige. Det är en ideell konsumentförening som kontrollerar och auktoriserar växtodling, djurhållning, slakte-rier, butiker, förädlare, grossister och importörer. Läs mer på: www.demeter.nu

EU ECOLABEL EU:s officiella miljömärkning, vars kriterier är gemensamma för alla länder inom EU. Hänsyn tas till produktens miljöbelastning från rå-vara till avfall, det vill säga under produktens hela livscykel. Kraven gäller energi- och vattenförbruk-ning, luftförorening, avfallsproduktion, hållbart skogsbruk samt buller- och markföroreningar. Pro-duktens användning av naturresurser vägs också in. Krav ställs på produktens kvalitet och funktion. Produkten måste vara minst lika bra som likvär-diga produkter på marknaden. Läs mer på: www.svanen.se/EU-Ecolabel

FSC Forest Stewardship Council, FSC är en inter-nationell organisation som tagit fram riktlinjer för ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekono-miskt livskraftigt skogsbruk. FSC-märket används på produkter från certifierat skogsbruk. I Sverige finns märket på bland annat grillkol och trädgårds-möbler. Läs mer på: www.fsc-sverige.org

MSC Marine Stewardship Council, MSC är en obe-roende global och inte vinstdrivande organisation, som arbetar för att säkra världens fisketillgångar för framtiden genom att främja de miljömässigt bästa alternativen. MSC-märket visar att fisken inte kommer från ett fiskebestånd som är överfis-kat eller är fångad på ett sätt som skadar havets ekosystem. Läs mer på: www.msc.org

TCO TCO-märkningen finns på datorer, skärmar och andra kontorsapparater. De områden som bedöms är ergonomi, emission (strålning), energi och ekologi. TCO har även tagit fram miljökriterier för märkning av mobiltelefoner. Läs mer på: www.tcodevelopment.com

Källa: www.solidar.se

1986 bildades KRAV av ett fåtal odlare med en vision om mer hållbar odling. På 25 år har både producenter och konsumenter fått en alltmer positiv attityd gällande miljömärkningar och ekologiska alternativ.

I begynnelsen handlade det om att rita upp riktlinjer för andra odlare som också var intresserade av att odla utan bekämpningsmedel.

– Tre grönsaksodlare trä!ades och skrev ner reglerna på en A4-sida. Re-gelboken idag är rejält mycket mer omfattande, nu ingår även EU:s regler för ekologisk produktion, säger Kris-tin Cooper, pressansvarig på KRAV.

"Samtidigt är det värt att notera att KRAV var mycket tidigare med att driva fram en ekologisk marknad, tillsammans med producenter och konsumenter, än vad EU var.

– EU:s regler är en miniminivå för ekologisk produktion. Våra regler omfattar också ett socialt ansvar, det vill säga att det även #nns en dimen-sion som tar tar fasta på producen-ternas arbetsförhållanden. Det gäller framför allt för producenter utanför EU.

– EU har heller inget speci#kt regelverk för det sociala ansvaret. Likaså har vi regler för klimat, det har inte EU-eko. Där #nns heller inte lika långtgående regler för djuromsorg. "

"KRAV är en bred märkning, samti-digt är kraven stränga för att leva upp till märkningen.

– Det gäller allt från konstgödsel till djurhållning till GMO. Reglerna har uppenbara positiva miljöe!ekter, till exempel biologiskt mångfald. Vi-dare #nns speci#ka regler med tydlig klimatkoppling. Exempelvis ska väx-thus drivas med minst 80 procent förnybar energi."

– Produkter och jordbruk som är KRAV-märkta kontrolleras varje år. Ett grövre regelbrott leder till avstängning direkt. Vid mindre förseelser kan man få en tid på sig att åt-gärda felen. Kontrollerna görs av ackrediterade företag vilket ger en stor trovärdighet. Sam-tidigt är KRAV en icke vinstd-

rivande organisation. Det ger tyngd till vår märkning."

"Det tar ungefär två år för ett lant-bruk att ställa om till KRAV- certi#-ering .

– Redan ett år e$er omställningen kan man se att artrikedomen ökar. Man kan till exempel se att det blir %er &ärilar längs åkerkanten. "

" Konsumenternas krav på ekolo-giska alternativ ser inte ut att minska.

– Vi har ha$ försäljningsrekord i %era år och jobbar för att det ska fortsätta öka. Fler och %er produkter och producenter certi#eras. Från att ha varit några få i början #nns det nu cirka 6000 KRAV-märkta produkter och över 4000 certi#erade producen-ter. "

– Vi försöker bidra till en ökad medvetenhet.

KRAV

• KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för mat. KRAV utgår från den ekologiska grunden och ställer höga krav på bland annat god djurom-sorg, socialt ansvar och mins-kad klimatpåverkan. KRAV-cer-ti!erad mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och naturfräm-mande tillsatser.

KRAV är Sveriges mest kända mil-jömärkning för mat. ” Vi har haft försäljningsrekord i flera år och jobbar för att det ska fortsätta öka”, säger Kristin Cooper, pressansvarig på KRAV.

för att bli KRAV-märktHårda krav

Miljömärkt


MED MILJÖ I TANKEN.

2012 VOLVO V70 AFV BI-FUEL

DIN VOLVOEXPERT I STOCKHOLMVolvo. for life

Festivalen, som anordnades för första gången förra sommaren, #ck så positivt gensvar att festivalgeneralen Linda Fredricsdotter och hennes crew på Kra$&Kultur i Sverige AB, på stående fot beslutade att upprepa succén 2011.

– Vi vill ly$a fram företag och or-ganisationer som, precis som vi på Kra$ & Kultur, brinner för miljön och som kan informera besökarna om alla bra alternativ som #nns på marknaden.

Temat för årets gröna festival är ”Vem bryr sig?”

Hur engagerade är människor i miljöfrågor i dag?

– Jag tycker att engagemanget #nns

kvar. Det kan vara svårt att se ett jät-teintresse, men det tror jag beror på att folk räknar med att de %esta produkter i dag är producerade på ett schysst sätt och därför har vi inte den högljudda debatt som ”gröna vågen människorna” stod för under 70-talet, säger Linda Fredricsdotter.

Hon poängterar att festivalen ska vara en inspirerande mötesplats utan moraliska pekpinnar.

– Vi vill visa hur enkelt det är att välja en mer hållbar livsstil och festi-valen är ett sätt att på ett lekfullt sätt presentera smarta lösningar.

Festivalen vänder sig till alla åldrar.– Vi har stort fokus på barnfamiljer

och kommer bland annat att bygga upp en äventyrspark i samarbete med vårt resemagasin Äventyr där det kommer att #nnas massor med aktiviteter, allt från ponnyridning till studsmattor.

För den vuxna publiken anordnas modevisningar med modeller som bär ekologiska kläder. Det kommer också att bli debatter och seminarier.

Och, inte att förglömma, underhåll-ningsprogrammet under de tre fes-tivaldagarna då bland andra Fatboy, Club Killers och Svante 'uresson äntrar scenen. Medverkar gör även Sulo Karlsson & Idde Schultz som up-pträder tillsammans med den gamle miljökämpen Per Ragnar, som arbetat

Befinner du dig i Stockholm den 1–3 juli ska du absolut bege dig till huvudstadens egen Folkets Park, nämligen Kungsträdgår-den i hjärtat av city. Där anord-nas nämligen Stockholm Green Festival.

festival i hjärtat av city

för en hållbar miljö i decennier.– Vi har vänt oss till artister som

har ett stort engagemang för miljö-frågor. Det har inte varit svårt att få dem att ställa upp, trots att vi inte kan betala jättegager, säger Linda Fredric-sdotter.

Vi har stort fokus på barnfamiljer och kommer bland annat att bygga upp en äventyrspark

Förra årets upplaga av Stockholm Green Festival blev en succé. I år äger den rum i Kungsträdgården den 1–3 juli. Foto: Mija Rättzén Fredrickson.

Miljöfestival

&Grön skön6 Denna bilaga är en annons från

Miljökonsulter. Som förstår uppdraget.

www.envima.se

Man kan inte bli bäst på allt.Vi nöjer oss med miljöområdet.Med våra tjänster kan vi hjälpa dig att uppfylla kraven både från samhälle och kunder – samtidigt som du

förverkligar dina egna miljöambitioner. Vare sig det gäller webbaserad lagbevakning, upprättande av kommunikativ

miljöinformation eller att skicka medarbetarna på miljöutbildning – mitt ute i skogen.

MILJÖLEDNINGSSYSTEM

Din ledstjärna för att nå fram till miljömålen.Vi erbjuder bl.a:

MILJÖREVISION

En korrekt genomlysning av alla miljökonsekvenser.Vi erbjuder bl.a:

MILJÖJURIDIK

Håll balansen på den juridiska vågen.Vi erbjuder bl.a:

MILJÖUTBILDNING

Låt dina medarbetare växa.Vi erbjuder bl.a:

MILJÖKOMMUNIKATION

Tala om för omvärlden vad du gör.

Sverige riskerar tappa taget om solenInternationellt sett är solenergi en växande framtidsbransch. Men Sverige riskerar att hal-ka efter. Dels på grund av att många felaktigt tror att ”mörka” Sverige inte lämpar sig för solkraft. Dels på grund av det rådande stöd-systemet.

Med ett fastprissystem skulle betyd-ligt mer svensk el börja utvinnas ur solen, tror Svensk Solenergi, eftersom det skulle gynna även småskalig produktion. Foto: Johan Bentzel

STATLIGT STÖD

•

•

•

•

•

•

Infördes den 1 juli 2009.

Får max motsvara 60 procent av investeringskostnaderna.

Riktar sig till företag, organisa-tioner och privatpersoner.

Har lockat över tusen an-sökningar.

Uppgick den 31 mars i år till 186 miljoner utbetalade kro-nor, men det !nns pengar kvar att söka.

Innebär en satsning på solel, som solceller ger upphov till. Det !nns även ett stödsystem för solfångare, som omvandlar solens strålar till värme.

Under 2010 stod solkra$en för 22 procent av EU-ländernas nya el-produktionskapacitet. Det satsades mer på solkra$ än på kärnkra$, oljekra$, kolkra$ och vattenkra$ till-sammans.

I Tyskland #nns en miljon solen-ergianläggningar och branschen sys-selsätter cirka 50"000 personer. Enligt Andrew Machirant, vice ordförande för Svensk Solenergi, är tyskarna på god väg att nå upp till sju procents solenergi 2020.

Redan i dag är den installerade kapaciteten i landet 16 gigawatt. Det motsvarar omkring tre procent av energibehovet. I vissa delstater i södra Tyskland närmar sig andelen solkra$ redan så mycket som tio pro-cent. Tyskarna bygger samtidigt upp spetskunskaper inom område.

I Sverige har den politiska viljan inte varit lika stor. Kanske för att politik-erna ännu inte har insett vilken kra$ – i dubbel bemärkelse – det #nns i solen.

( Det är en missuppfattning att solenergi inte skulle fungera i Sverige. I Stockholm är instrålningsnivån lika stor som i Berlin, Köln och Amster-dam, säger Andrew Machirant. Hit-tills har 186 miljoner kronor delats

ut i statligt #nansieringsstöd till företag och privatpersoner som har installerat solceller. Ytterligare cirka 60 miljoner #nns kvar i potten.

Jönköpings län ligger än så länge i täten, framför allt för att man var tidigt ute med sina ansökningar – installationerna var förberedda och upphandlade redan innan stödet började betalas ut i juli 2009.

Men generellt sett sker huvuddel-en av satsningarna i och omkring storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, uppger An-drew Machirant. Det är i och för sig ingen garant för att det går rätt till, påpekar han och exempli#erar med byggprojektet Royal Seaport på Djurgården i Stockholm, där solcel-ler från början var ett krav.

( Men husen är felriktade och taken felvinklade. De lutar inte mot söder. Åter igen visar det på en bris-tande kompetens, som är en följd av att vi inte har den här marknaden i Sverige.

Framtiden ligger inte enbart i stora projekt, drivna av kommuner eller stora företag, utan också i möj-ligheten till småskalig solenergi-produktion.

Det nuvarande systemet med

elcerti#kat gynnar bara storska-lig produktion. Lösningen #nns redan i 40 andra länder och in-nebär att producenten får en fast ersättning för sin solenergi, vilket leder till att %er vågar satsa.

Solkraft


enkelt

bo

vårdaåteranvänd

Möt oss med flera på Eco Now 2-3 september i Örebro och 7-8 oktober i Stockholm!

långsamt

bygg

för framtiden

ekonomiskt

av ordn a t u r e n s e g n a f ä r g e r

Nytt rekordår för vindkraften – men framtiden är oklar

Under 2010 kopplades 308 nya vindkra$verk in på det svenska el-nätet, över 50 procent %er än 2009. Det visar statistik från Energimyn-digheten.

Enligt nyhetssajten ”Farad!” mots-varar dessa nya verks samlade e!ekt på 574 megawatt den totala install-erade vindkra$se!ekten i Sverige fram till 2006.

Samma sajt uppger också att den svenska vindkra$en alstrar tre gånger så mycket el i dag än 2005, trots att antalet verk under dessa sex år bara har fördubblats. Förklarin-gen är att de nya verken är betydligt större och kra$fullare och producer-ar mer el per verk än de gamla.

Eric Birksten, ansvarig för politik

och samhällskontakter på bransch-organisationen Svensk Vindenergi, hävdar att utbyggnadstakten blir fortsatt hög under 2011, som han tror blir ett nytt rekordår för vind-kra$en.

( Det beror till stor del på att det fortfarande är ett ganska nytt en-ergislag, som har blivit bättre och mer kostnadse!ektivt, säger han till

Miljöbarometern.Men när han ombeds att titta ännu

längre fram i tiden vågar han inte gissa. Istället pekar han ut ett antal faktorer som Svensk Vindenergi be-farar kan sätta käppar i hjulet.

Bland annat är det svårt att säga hur Försvarsmakten och kommu-nerna framöver utnyttjar sina veton mot planerade vindkra$sbyggen. Försvaret har till exempel vissa far-hågor om att vindkra$en kan störa deras teknik.

Samtidigt innebär den nya lags-ti$ningen, som stärker kommuner-nas in%ytande, i princip att ett vind-kra$särende kan dras i långbänk på obestämd tid, hävdar Eric Birksten.

Vindkra$sbyggen råder inte län-gre under samma lagsti$ning som övriga bygglov, där man kan förvän-ta sig ett överklagningsbart beslut inom rimlig tid. Kommunerna be-höver inte motivera sina beslut, som heller inte går att överklaga.

( De kan dra ut på det hur länge som helst eller kanske, i värsta fall, inte ta upp det alls. Även om man har fått ett positivt förhandsbesked kan de ändra sig i sista stund utan att motivera varför, säger Eric Birksten.

Det är också svårt att förutsäga hur pass styrda kommunerna blir av den allmänna opinionen, eller, som Eric Birksten uttrycker det, av dem som skriker högst.

En annan osäkerhet är hur det planerade gemensamma elcerti#-katsystemet för Sverige och Norge. Ett scenario är att det blir betydligt billigare – och därmed mer lönsamt – att satsa på utbyggnad av norsk vattenkra$.

Eric Birksten är ändå tydlig med att det inte är nattsvart. Det största problemet är osäkerheten.

De senaste fem åren har vind-kraftsutbyggnaden i Sverige ru-sat i höjden. Förra året var ett rekordår, som väntas bli slaget redan i år. Men hur det blir på längre sikt är osäkert. Ett antal potentiella hinder kan bromsa utbyggnadstakten.

STATLIGT STÖD

•

•

•

•

Vindkraftsbranschen sysselsät-ter i dag cirka 3"000 personer, anställda antingen direkt av vindkraftsbolagen eller hos underleverantörer.

Behovet av arbetskraft beräk-nas öka.

Branschorganisationen Svensk Vindenergi har i dag omkring 150 anslutna medlemmar. Dels renodlade vindkraftsbo-lag. Dels företag och organisa-tioner med intressen i bran-schen (banker, advokatbyråer, ABB, SKF med #era).

”Mörkertalet” i vindkraftsbran-schen är stort. Många mindre företag och lantbrukare med en mindre vindkraftsanläg-gning på sina marker är inte anslutna till Svensk Vindenergi.

Vindkraft

9Denna bilaga är en annons från

Tror på vattenkraft trots motstånd

Vid slutet av förra året var nivån i vattenmagasinen runt 20 procent lägre än normalt. Under elåret 2010 låg %ödet till kra$verken tio procent under ett normalår.

Vattenkra$en står för ungefär 45 procent av vår energiförsörjning i Sverige. Ett normalår produceras ungefär 65 TWh. Trots ett tydligt motstånd från %era håll tror Svensk Energi att man ska kunna utveckla vattenkra$en med 5-10 TWh.

– Det är möjligt att bygga ut upp till 5-10 TWh. 5 TWh kan man klara utan att inkräkta på miljövärdena, men det #nns ett stort motstånd inom berörda kommuner och i samhällena, säger Kjell Jansson, vd för bran-schorganisationen Svensk Energi.

Nu pågår ingen utbyg-gnad av vattenkra$en och det hänger ihop med

motståndet. Kjell Jansson tror ändå att den pågående

Två kalla vintrar i rad har gett nytt bränsle till energidebatten. Elpriserna gräver djupa hål i plånboken för många kunder.

Kjell Jansson, vd Svensk Energi. Foto: Helena Wihlborg

diskussionen om miljön kan gynna vattenkra$en på sikt.

– Jag tror att den kommer att få en renässans så småningom. Vattenkra$ är klimatneutralt och det borde vara intressant i det långa perspektivet. Jag hoppas att vi kan komma till ett incitament som gynnar bägge sidor, både dom som bor där och hela landet. Det är en avvägning mellan och en svår ekvation att få ihop de tre delarna med el utan utsläpp, de glo-bala miljöproblemen och värnandet om lokalsamhället.

Svensk Energi har tillsatt en utred-ning som leds av 'omas Korsfeldt, tidigare generaldirektör i Statens Energimyndighet. Sy$et med utred-ningen, som bedrivs som en o!entlig utredning, är att lägga fram ett fär-skt faktamaterial och komma med förslag till hur vattenkra$en kan vara en del av en hållbar energiproduktion i framtiden.

Vågkra$ är en annan förnyelse-bar energikälla där man fångar upp vågornas energi och omvandlar den till el. I Lysekil bedriver professor Mats Leijon ett forskningsprojekt kring vågkra$, men än så länge är det inget som kan användas för kom-mersiell elproduktion.

Vattenkraft

Vad är det då som gör en försäkring grön? Lennart Sjöhage förklarar.

– Främst handlar det om ska-deregleringen. I den mån det är möjligt att på ett miljöanpassat sätt ersätta förlorade ägodelar och reparera skador gör vi det."

" WaterCircles stödjer Natur-skyddsföreningen, bland annat har man stöttat utvecklingen av sajten Toptensverige.se. Här listas de mest energisnåla och miljövän-liga hushålls- och tv-apparaterna på marknaden."

– Vi stöttar också Naturskydds-föreningens arbete med biologisk mångfald, samt ett solcellsprojekt, säger Lennart Sjöhage.

"Just nu jobbar WaterCircles för att bli miljöcerti#erade och för att uppfylla Naturskyddsföreningens kriterier för ”Bra Miljöval”."

– Det innebär att vi även har en tydlig miljöpro#l internt. Vi an-vänder bland annat kravmärkta

Grön försäkring- för miljöns skull

Det kommer hela tiden nya sätt att vara snäll mot miljön. Ett exempel är företaget WaterCircles Försäkring, som erbjuder gröna försäkringar.– Vi är först ut med det här i Sverige. Det är på tiden att även försäkringsbranschen gör en omställning, säger Lennart Sjö-hage, vd på WaterCircles Försäkring.

och ekologiska produkter på kon-toret och vi har Bra miljöval på elen."

" Lennart Sjöhage poängterar att försäkringarna som sådana inte skiljer sig från konkurrenterna, vad det gäller pris och omfattning.

– Våra produkter är lika bra som konkurrenternas, de kostar inte mer och vi har en otroligt bra service."

– Frågan som konsumenten kan fråga sig är ”Alla behöver försäkrin-gar, varför då inte satsa pengarna på en försäkring som samtidigt innebär en insats för en bättre miljö?”

Lennart Sjöhage, vd på WaterCircle.

EcoDriving är en effektiv utbildning där du snabbt lär dig köra sparsamt och ekonomiskt

samtidigt som du värnar om miljön.

Förändringen i körsättet ger besparing direkt! Närmaste utbildare hittar du på www.str.se

www.str.se/miljo/ecodrivingwww.str.se/miljo/ecodriving

Kör sparsamt & ekonomiskt

STR

Serv

ice

AB · 2

011

· 581

1045


150 ÅR MED RENT VATTEN.HJÄLP OSS BEHÅLLA DET.

www.stockholmvatten.se

När du vrider på kranen, får du ett dricksvatten av världsklass. Rent, gott och friskt. Vår uppgift är att se till att det alltid är så – dygnet runt, året om. Det har vi gjort i 150 år. Vi vakar även över Mälaren, så att källan till ditt vatten aldrig förlorar i kvalitet. Tänk på miljön och hjälp oss att vara rädd om Mälaren. Då kan du lugnt räkna med rent vatten i kranen i minst 150 år till.

Enkla miljötips hittar du på facebook.com/stockholmvatten

carlsöö&co / folio / bsm

art

”Om alla gör en liten del så kan vi få en

Singlar som ”Pretty boy” och ”Lookie lookie” har gjort Göter-borgsrapparen J-Son till Sve-riges största hip hop-snackis. Med rejäla framgångar i ba-gaget slår han nu ett slag för miljön genom att donera alla intäkter från nya släppet ”Desti-nation sky” till WWF:s trädplan-teringsprojekt på Borneo.

– Det här är något som är helt naturligt för mig att göra. Jag är ju en miljövänlig snubbe, säger han.

Det är en glad och lite uppspelt göteborgsdialekt som möter mig i telefonen. Och visst har J-Son, eller Julimar Santos Oliveira Neponuceno som han egentligen heter, anledning att vara uppåt.

Förutom att medverka på Eric Saa-des nya singel ”Hearts in the air”, som han precis spelat in videon till, kom-mer den e$erlängtade andra fulläng-daren ”Gallery” snart ut. Lägg därtill en sommar fylld med spelningar runt om i Sverige.

J-Son är het nu helt enkelt. Därför kan man förvänta sig stort genoms-lag för samarbetet med WWF. Att det blev låten ”Destination sky” var självklart, förklarar han.

– Det är första singeln från nya ski-van. Det är en låt som är viktig för mig, den är personlig. Och det går hand i hand med hur viktigt det är med kli-matfrågan. Det är en underbar låt, den är min baby och det vill jag dela med

J-Son vill göra sitt för att hjälpa regnskogen på Borneo. ”Jag är ju en miljövänlig snubbe”, säger han. Foto: Sara Shahbazi

stor förändring”Profil J-son


”Om alla gör en liten del så kan vi få en

dem och göra en god sak.– Folk verkar verkligen ha fattat

vilken känsla som jag vill förmedla med låten. Det handlar om att jag vill vara en artist som tar ansvar, vi måsta alla göra det. Om alla gör en liten del så kan vi få en stor förändring. Det går inte att bara tänka ”jag har det bra i min lägenhet och har det jag vill ha”, utan vi måste bli världsmänniskor, säger han.

Just världsmänniska är en otroligt passande beskrivning av J-Son. 1985 föddes han i en liten by utanför Bahia i Brasilien. Som femåring kom han till Sverige och Göteborg med sin mamma, som bestämt sig för att göra allt för att ge honom ett bättre liv.

Hur ser din relation till Brasilien ut idag?– Jag har en lägenhet där nere och försöker komma dit så o$a jag kan. Morsan tjötar om att jag borde åka dit o$are, men jag jobbar så mycket, dessutom reser jag mycket i jobbet så det är svårt att åka dit så o$a som jag hade velat.

– Naturen är fantastisk med tät och fuktig skog med anakondor och apor. Det är verkligen tropical, du vet?

Mycket av inspirationen till musik-en hittar han i sitt ursprung, med olika språk, erfarenheter och kulturer att plocka från. För J-Son gäller det att hela tiden utveckla sitt musika-liska uttryck.

– Musiken är mitt liv. Morsan sa

att jag sjöng direkt när jag kom ut! Jag älskade musik som barn, var helt inne i Michael Jackson som de %esta var. När jag kom till Sverige så var det musiken som jag började fokusera på helt. Det tog all min tid.

– När jag var tretton #ck jag ett ka-settband av brorsan med bland annat Tupac och Public Enemy. Jag spelade sönder det bandet. Just då förstod jag inte så mycket engelska men budska-pet och den aggressiva stilen tillta-lade mig.

När kärleken för musik väl väcktes fanns det inte någon återvändo för J-Son. Utöver rappen är han idag en framgångsrik låtskrivare åt andra ar-tister. Inte minst nu åt Eric Saade.

– Det är viktigt att försöka vara bred som artist. Utöver att rappa gil-lar jag att sjunga. Jag är dessutom två artister i en. Dels är jag J-Son, men jag är också Julimar. Julimar är sån-garen och låtskrivaren, det han som vågar experimentera och göra galna och kreativa grejer. För mig är musik ett språk och jag vill inte bli intryckt i en låda och bara göra en sak.

– Jag står för alla stilar som jag tycker om och jag är bekväm i alla sti-lar som jag jobbar med. Det är det jag ska göra, jag gör det för att det passar för mig - It’s me! Det kan aldrig bli fel om man är sig själv. Precis som när man går på en dejt. Försöker du spela extra tu! blir det bara fel, eller hur? Är du bara dig själv och chillar så blir det nice.

J-SON

•

•

•

•

•

•

Julimar Santos Oliveira Neponuceno, alias J-Son, född i Brasilien 27 april 1985, är en svensk/brasiliansk rappare, låtskrivare, och sångare.

Kom till Sverige som femåring och fann musikin-tresset tidigt. Som tonåring upptäckte han hip hopen och började rappa. Tillsammans med Glaciuz kom han att ta över Göterborgsscenen.

2008 kom hittarna ”Lookie lookie” och ”Pretty boy”, båda framgångsrika hos både fans och kritiker. Årets efter tog J-Son steget ut på den internationella scenen då han samarbetade med storstjärnorna 50 cent och Lil Wayne. 2009 var också året då debutplattan ”Never Half Step-ping” släpptes.

I år är han aktuell med nytt skivsläpp, ”Gallery”. Första singel, ”Destination sky” släpps i ett unikt samarbete med WWF (Världsnaturfonden). Alla intäkterna går till trädplanteringsprojektet på Borneo.

J-Son om kampanjen: ”Eftersom jag är från Brasilien så ligger regnskogen mig mycket varmt om hjärtat. Min mamma har alltid pratat om hur regnskogen är jordens lungor så jag har haft intresset för miljöfrågor länge. Låten kostar 9 kronor på iTunes. Ett nytt träd kostar 25 kronor, så var tredje låt blir ett nytt träd kan man säga.”

Låten ”Destination Sky !nns nu att köpa från iTunes eller via sms. Skicka AID till 72 950. J-Son skänker alla intäkter till WWF.

stor förändring”Formas Fokuserar är en pocket-boksserie som tar upp de senaste debattfrågorna inom forskning och samhälle, med särskild inriktning på miljöfrågor och det hållbara samhället. Formas vill med bokse-rien underlätta för allmänhet och skolor att ta del av forskningsre-sultat och aktuell debatt. Forskare med olika synsätt och infallsvinklar skriver i böckerna.

Forskardebatt i pocketformat

Du vet väl om att du kan få bidrag till tandläkarbesöket?

Din tandläkare kan berätta mer.


Ett sätt att påverka orangutangens sit-uation till det bättre är att bli orang-utangfadder. Genom att bidra skyd-das orangutangens livsmiljö.

Allan Carlsson är expert på tropik-frågor på WWF. Han har under %era år sett hur orangutangen drabbas, men också hur åtgärder har kunnat förbättra förutsättningarna för den utrotningshotade stammen.

Vad är det största hotet mot orangutangen?– Det är helt enkelt att man omvand-lar skogen till annan mark. Det här är skogar som funnits i miljontals år som nu snabb takt försvinner. Den stora boven på Borneo är palmoljein-dustrin, när man avverkar skog och planterar oljepalmer. Kvadratmil e$er kvadratmil blir gigantiska kal-hyggen. Orangutangens livsrum försvinner alltså. E$er att ett område har röjts kan man se traumatiserade orangutanger sitta uppkrupna i träd. Helt plötsligt är de hemlösa.

– I vissa länder har man orang-utanger som husdjur, därför förekommer förekommer också en del tjuvjakt. Föräldrarna skjuts så att barnen kan säljas.

Vad är regnskogens koppling till det globala klimatet?– Regnskogen har enorma kolde-ponier, bland annat i sina torvlager, och kolet frigörs när den skövlas och när riset och resterna bränns. Det koldioxidutsläppet har ju direkta konsekvenser även för oss i Europa.

– Vi går också miste om den otro-liga artrikedom som #nns i regnsko-gen. Det #nns substanser och ämnen som kan vara viktiga för framtida läkemedel till exempel.

Vad görs för att rädda regnsko-gen och orangutangen?– Nationalparken Sebangau ligger mellan de två %oderna Sebangau och Katingan och är cirka 600 000 hektar. Här är projektet med Orangutangfad-drar en viktig pusselbit.

– Mycket av det illegala skogs-bruket har försvunnit. Det lagliga skogsbruket som fortfarande bedrivs är miljömärkt. Många av de kanaler som grävts upp skogen har fyllts igen. Orangutangen är fortfarande hotad men nu ligger fokus på att bevara Borneos hjärta. Det är de tre reger-ingarna, Malaysia, Indonesien och Brunei, överens om.

Orangutangerna på Borneo har det svårt. Aggressiv skogsavverkning, tjuvjakt och miljöförstöring har under de senaste årtiondena decimerat stammen avsevärt. Men genom krafttag från bland andra WWF ser situationen något bättre ut.

OM ORANGUTANGEN

•

•

•

•

Orangutangen är allvarligt hotad av utrotning. Det beror till stor del på att två miljoner hektar regnskog har skövlats årligen de senaste tio åren, vilket motsvarar 5,5 fotboll-splaner i minuten.

De senaste hundra åren har 90 % av antalet orangutanger försvunnit och idag !nns det bara ca 55 000 orangutanger kvar på Borneo.

Skövlingen av regnskogen har stor global miljöpåverkan. När skogen avverkas eller brin-ner upp släpps kol tillbaka till atmosfären. FN´s klimatpanel IPCC beräknar att 1,6 mil-jarder ton kol frisattes årligen under 1990-talet, enbart från avskogning i tropikerna.

Detta motsvarar 20 % av de totala globala utsläppen. I Indonesien är motsvarande siffra 80%.

- ett sätt att rädda både djur och klimat

Orangutangfadder

Orangutangfadder Orangutangfadder

Allan Carlsson är expert på tropikfrågor

på WWF. ” Den stora boven på Borneo är palmoljeindustrin”,

säger han.Foto: WWF

Nu är det hög tid att skrota skroten i betydelsen av ett ställe där det samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön.

En modern skrot är idag en återvinningsanläggning.Där samlar man in, återvinner och säljer vidare metallerpå ett mycket mer miljöanpassat, och energibesparandesätt än traditionell gruvdrift.

Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna deresurser jorden redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigttänkande bidra till färre luftföroreningar. Så skrotaskroten och gör high-fi ve för återvinningsanläggningen.Rena guldgruvan för miljön.

MV Metallvärden AB Box 3143 103 62 StockholmTel: 08-440 84 60 www.metallvarden.se


GRÖNA OCH KOSTNADSEFFEKTIVA LOKALER Välkommen till årets konferens om lokalförsörjning

inom offentlig sektor. Staten · Kommuner · Landsting

Några av programpunkterna:

INFO & ANMÄLAN

DATUM: TORSDAG 13 OKTOBER 2011 | PLATS: WORLD TRADE CENTER, STOCKHOLMANMÄLAN: DU ANMÄLER DIG VIA MAIL TILL [email protected] PLATSER ÄR BEGRÄNSAT. ANMÄLAN ÄR BINDANDE MEN KAN ÖVERLÅTAS.DELTAGARAVGIFT: AVGIFTEN FÖR SEMINARIET ÄR 2 995 KRONOR EXKLUSIVE MOMS VILKET INKLUDERAR KAFFE, LUNCH OCH AVSLUTNINGSMINGEL.MER INFO: ANDERS BJÖRKESTEDT, 011–26 40 71 ELLER [email protected] www.niras.se

KONFERENSINBJUDAN

EKONOMIN I SVERIGE OCH VÄRLDEN STEFAN FÖLSTER CHEFSEKONOM SVENSKT NÄRINGSLIV

FRAMTIDENS MILJÖINRIKTADE KONTORJOAKIM KAMINSKY KJELLGREN KAMINSKY ARCHITECTURE AB

GRÖNA HYRESAVTALYOGESH KUMARMILJÖCHEF FASTIGHETSÄGARNA

VERONICA KOUTNY SOCHMANMILJÖCHEF NIRAS SWEDEN AB

MILJÖCERTIFIERING AV HÅLLBARA STÄDERBENGT WÅNGGRENVD SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL

LOKALFÖRSÖRJNINGEN INOM KOMMUNSEKTORNANNIKA WALLENSKOGCHEF SEKTIONEN FÖR EKONOMISK ANALYS, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

MODERATORLENNART EKDAL

Konceptet med klädbibliotek lanserades från början på Ekoteket i Kulturhuset i Stockholm.

– Responsen från besökarna var så överväldigande att vi började fundera på att starta en permanent verksamhet, säger Emelie Dahlström, en av initiativtagarna till Lånegarderoben.

– Det är bättre att vi alla kan dela på plag-gen, på så vis får de en längre livslängd, det ger ju också möjligheten att våga testa lite nytt.

Under helgen i Kulturhuset, dit Eme-lie och hennes kollegor var inbjudna av föreningen Medveten Konsumtion, lånade man ut 450 plagg. Allt var gratis och åtgån-gen var strykande.

De vanligaste besökarna i lokalen på Svandammsvägen 10 i Midsommarkransen är kvinnor mellan 20 och 35 år.

– Det är de som köper eller konsumerar mest kläder, men vi har både tjejer och killar från 16 till 65 år. De %esta bor i här omkring.

Låna kläder istället för att hela tiden köpa nytt. På så sätt ger du miljön ett handtag miljön och sparar pengar. Kanske vågar du testa lite nya stilar när du vet att det inte kostar skjortan.I Midsommarkransen i södra Stock-holm ligger Lånegarderoben.

Låna kläderna Låna kläder

Gänget i Kreativet som startade Lånegarderoben. Från vänster Emelie Dahlström, Ida Palm-gren, Hanna Nyberg, Kim Jüllig Sedvall och Lina Lundin. Foto: Christian Åslund

LÅNEGARDEROBEN

•

•

Lånegarderoben !nns i Malmö, Umeå och snart även i Nor-rköping.

Lånegarderoben drivs av Kulturföreningen KREATIV-ITET som består av Emelie Dahlström, Hanna Nyberg, Ida Palmgren, Kim Jüllig Sedvall och Lina Lundin.


Jag tror det är en förutsättning att kläd-biblioteket #nns i närområdet. Det ska vara lätt att slinka in e$er jobbet eller under helgen och låna kläder.

Drivkraften att starta ett klädbibliotek var att uppmuntra till en hållbar förny-else.

– Just textil produktion är problema-tisk när man ser till hur arbetsförhål-landena är på många fabriker och ur ett miljöperspektiv. Det är ju snabba tren-der inom modeindustrin och vi kon-sumerar oerhört mycket kläder.

Hon tror inte att det går att få folk att helt sluta köpa kläder för miljöns skull, vilket inte heller är sy$et med verksam-heten, understryker hon.

– Vi vill uppmuntra till en hållbar och kreativ förnyelse.

Och det är här Lånegarderoben kom-mer in som ett komplement.

Men vill folk verkligen låna andras kläder?

– Alla kläder vi lånar ut är tvättade, strukna och över huvudtaget i fräscht skick, samtidigt som kläderna är färg-koordinerade. Vi vill ge känslan av att komma in i en butik snarare än en sec-ond hand a!är, säger Emelie Dahlström

och tillägger att cirka 25 procent av plag-gen är nyproducerade från sponsorer. Kunderna e$erfrågar allt från festklän-ningar, gärna i vintagestil, till basplagg som tröjor och byxor.

– Vi trodde kanske att den största gruppen kunder skulle vilja låna just festkläder men så var det inte alls, säger Emelie Dahlström.

Hur gör jag för att få låna?– Du får skriva på ett medlemskontrakt där det står vilka låneregler som gäller. Ett medlemskap kostar 400 kronor för ett halvår och för den summan får du låna max tre plagg åt gången som du får ha hemma i tre veckor innan de ska läm-nas tillbaka i samma skick som de var när du #ck dem.

Den som glömmer eller struntar i att lämna tillbaka ett plagg e$er lånetiden har gått ur får betala en förseningsavgi$ på 50 kronor per vecka.

– Vi räknar med ett normalt slitage men om kläderna blir väldigt smutsiga så kan du som kund få betala kemtvätt. Dessutom har vi ett schablonbelopp för varje plagg där det står hur mycket du tvingas ersätta plagget med om det förstörs av någon anledning, säger Eme-lie Dahlström.

Låna kläderna – Undermåliga avlopp bidrar nega-tivt till övergödning samt kontamin-erar närmiljön för boende med risk för bakteriespridning. Det är ju des-sutom inte så trevligt att ha ett avlopp som inte fungerar, varken för en själv eller grannarna.

Naturvårdsverket har sedan en tid tillbaka drivit kampanjen ”Små av-lopp ingen skitsak” som sy$ar till att öka medvetandegraden i samhället.

– Men arbetet går långsamt. Det gäller också att skapa incitament, till exempel införa omställningsbidrag till de som vill uppgradera sitt avlopp skulle vara en bra väg framåt.

Skandinavisk Ecotech har valt att fokusera på möjligheten att återvinna fosfor från enskilda avlopp i sin lös-ning Ecobox Small S1.De har utvecklat ett minirenings-verk som renar avloppsvatten från syreförbrukande ämnen, kväve och fosfor. Anläggningen dödar också bakterier.

Att återvinna fosfor blir allt viktig-are då förbrukningen av fosfor inom jordbruk ständigt ökar och forskare

talar om ”peak-fosfor” redan kring år 2030. Fosfor är en ändlig resurs som till stor del bryts i gruvor idag. Men då den globala tillväxten kräver allt mer livsmedel behövs också mer gödning till livsmedelsproducenterna.

Skandinavisk Ecotech har ha$ en-kelhet och robusthet i åtanke när man utvecklade den nya produkten Ecobox Small S1. Den består av alla reningssteg (mekanisk, biologisk samt fosfor) integrerade i en och samma enhet. Man behöver alltså ingen separat trekammarbrunn eller e$erpoleringsteg då allt sker inne i boxen.

I Sverige finns idag ca 450 000 undermåliga avlopp som måste bytas ut. Det menar Carl-Johan Larm, VD på Skandinavisk Ecotech. Spannet är stort inom dessa med allt från ett avloppsrör rakt ut i en sjö eller vattendrag helt utan rening, till infiltrationer som för länge sedan är mättade eller trasiga två och trekammarbrunnar.

Dåliga avlopp bidrar till övergödning

Vi försäkrar ditt hem, fritidshus, din bil, husbil, husvagn, släpvagn, båt och erbjuder även olycksfallsförsäkring.

Låga priser och bra villkor | Vi har minst lika bra villkor och ofta lägre priser än de stora bolagen

Grön miljöanpassad skadereglering | Miljöanpassade reparationsmetoder och gröna inköp

Grön välgörenhet | Vi skänker en del av premien till miljöprojekt via Naturskyddsföreningen

Ring oss: 010-4900 999 eller besök: www.watercircles.se/miljoinsats

Försäkringsgivare är If Skadeförsäkring AB org.nr. 1614120-3 med säte i Helsingfors (adress till huvudkontoret är Ängsporten 4, 02200 Esbo, Finland), som i Sverige representeras av BeSure Försäkring Sverige AB org.nr. 556807-9056 (postadress Box 1014, 164 21 Kista, Isafjordsgatan 22C, tel. 08-517 29 600, [email protected]). BeSure står under Finansinspektionens tillsyn och är anknuten försäkringsförmedlare till If.

Först med gröna försäkringar!

I samarbete med


Den som har egen trädgård eller koloni är lyckligt lottad, men det går att odla en hel del även på en bal-kong om den har sol en stor del av dagen.

Att odla ekologiskt innebär att man inte använder kemikalier och gi$er och ser på odlandet som ett kretslopp. Grunden när man odlar är alltid en bra jord. Istället för att köpa ny jord försöker man i den ekologiska odlingen att bygga upp jorden och att ge maskar och andra djur som lever i jorden vad de be-höver för att trivas och kunna göra sitt ”jobb”.

Om man ändå köper jord ska man välja den KRAV-märkta, speciellt anpassad för grönsaksodling och för örter. Den är ett bra val också för den som använder balkongen eller köksfönstret som odlingsplats.

I den ekologiska köksträdgården

Hemodlade och giftfria grönsaker – kan det bli mer närodlat och sunt? Intresset för att odla sin egen hälsosamma mat verkar bara öka. Det är dags att planera för årets grönsaker och krydd-växter.

Odla själv

ska det helst #nnas en kompost där man varvar växtavfall, gräsklipp och grönsaker. Köksavfall ska inte läggas på komposten.

Ekologiska fröer #nns att köpa i handeln och på internet. För den som vill göra det enklare för sig går det att hoppa över fröstadiet och köpa minigrönsaksplantor. Det kan dock vara lite knepigt att hitta ekologiska plantor e$ersom utbu-det ännu inte är så stort.

Ibland behövs det gödslas, alltså tillföras extra näring, och för ekol-ogiska odlare #nns det %era natur-liga alternativ som stallgödsel, kompost, gräsklipp, urin och näs-selvatten. I handeln #nns ekolo-giska gödningsblandningar som är KRAV-märkta.

För att slippa ogräset i trädgårds-landet kan man prova täckodling. Det är en populär och gi$fri metod som gör att man slipper mycket av ogräset och samtidigt tillför jorden näring. Man täcker jorden runt och mellan växterna med naturligt material som %is, bark, halm och växtavfall. Med tiden sjunker täck-et ihop och då bygger man bara på täcket med nytt material. Den som har problem med sniglar ska und-vika täckodling då sniglarna gillar den fuktiga miljön.

Bli din egen ekoodlare Bli din egen ekoodlare

Ekologiska fröer finns att köpa i handeln och på internet.

Tegnérgatan 3111 40 StockholmTel. 08-219 119www.ekoa!aren.se

ÖppettiderVardag 07.45–20.00Lördag 10.00–19.00Söndag 11.00–18.00


Dina sopor är

Varje år skapas 240 tusen ton hushållsavfall bara i Stockholm. Utöver det tillkommer bland annat grovsopor, elavfall, metall och farligt avfall. I Sverige har vi redan kommit långt på återvinnings-fronten, men det går alltid att bli bättre på att sortera avfallet. Sopor kan innehålla både farliga och värdefulla material. Om man tänker på vad och hur man slänger avfallet kan det bidra till en bättre miljö och en energibesparing som kommer alla till godo.

Hushållsavfall och matrester. Av-fallet från hushållen består av matav-fall och övrigt avfall – hushållsavfall. I Stockholm #nns en separat insam-ling av matavfall. Det är frivilligt att vara med.

För den som bor i villa är det en-klast att få hämtning av matavfallet. Man kontaktar Tra#kkontoret/Avfall i Stockholms stad.

– Det brukar komma igång inom någon vecka. Kunden får ett separat brunt kärl, som de placerar vid sidan om det vanliga sopkärlet när det ska tömmas. Matavfallet hämtas var 14:e dag. O$a kan man dra ner på hämt-ningen av det vanliga hushållsavfallet e$ersom det minskar i mängd när man sorterar matavfallet separat, säger Nils Lundkvist, teknisk strateg, Stockholms stad.

För den som bor i hyres- eller bostadsrättslägenhet är det lite an-norlunda. Då behöver man först vän-da sig till fastighetsägaren som ska ta kontakt med Stockholms stad eller till styrelsen i bostadsrättsförenin-gen, som sedan tar kontakt med Tra#kkontoret/Avfall.

– Det kan ta tid innan det eventu-ellt blir en separat insamling av matav-fallet. I en bostadsrättsförening behövs ett medlemsmöte där man ska fatta beslut. Vi brukar också komma ut till fastigheten och titta hur det ser ut.

Hittills är det ett par tusen villor och %erfamiljshus i Stockholm som lämnar sitt matavfall separat.

– Avfallet hämtas av privata en-treprenörer som vi har avtal med. De kör till biogasanläggningar, i Up-psala och Södertälje, som vi också har upphandlat avtal med. Där ham-nar matavfallet en rötningsanläggn-

ing och blir till biogas och gödsel. Biogasen används som fordonsgas. Alla våra ordinarie sopbilar går på biogas. Resten används av taxibi-lar och bussar. Gödslet används på åkrar och i skogsbruk.

Vad händer då med innehållet i den vanliga soppåsen? – Det blir till &ärrvärme. Varje år lämnar hushållen i Stockholm if-rån sig 240 tusen ton hushållsavfall, vilket i kubikmeter blir 1,5 gånger Globen, som omvandlas till &är-rvärme. Motsvarande mängd olja som vi hade behövt importera för att göra &ärrvärme är 65-70 tusen ton.

Avfallskvarn inte lika bra som in-samling. De mesta av matavfallet går att lägga i en avfallskvarn, där det #nfördelas och sedan blandas med vattnet som går ut i avlopps-systemet. Kvarnen placeras på un-dersidan av diskhon och ansluts till avloppet.

Fördelen med att ha en kvarn är dels att man minskar avfallsmäng-den i hushållssoporna och att ma-tresterna när de till slut hamnar i reningsverket omvandlas till bio-gas, som används som ett miljövän-ligt bränsle.

– När matavfall lämnas via avfall-skvarn kommer man inte att få lika mycket biogas som när det lämnas till separat insamling eller tank för att sedan lämnas till biogasläggn-ing, säger Nils Lundkvist, Stock-holms stad.

För det enskilda hushållet i Stockholm är det tillåtet att mon-tera en avfallskvarn utan tillstånd.

värdefulla

Den mobila miljöstationen stannar vid 100 platser i innerstan. Här kan man lämna farligt avfall och småelektronik. Foto: Lennart Johansson, Stockholm stad.

Kaisa Frank på Grön Interiör. Ni säljer ekologiska och giftfria möbler. Hur kom det sig att ni började satsa på ekologiskt?– Det började ur eget behov. Vi bör-jade kolla på vad det är vi omger oss med, läste på och kunde konstatera att en vanlig dammtuss i hemmet eller på kontoret innehåller cirka 100 000 olika kemikalier. Detta är gi$er som bland annat kom-mer från skumgummistoppning i möbler och madrasser. Vi började helt enkelt förstå att det är oerhört viktigt att ha bra material runt om kring sig.

Hur skiljer sig era ekologiska produkter från vanliga möbler?– Allt vi säljer är gjort av natur-material. Det innebär att det inte förekommer några plaster, lacker eller %amskyddsmedel. Samtidigt är allt av ypperlig kvalitet. De förny-elsebara materialen ger väldigt lång hållbarhet. De är dessutom ekolo-giskt certi#erade.

– Exempelvis är våra madrasser gjorda av naturgummi, det vill säga saven från gummiträdet. Förutom att vara fri från gi$er avger natur-gummi heller ingen statisk elektric-itet.

Vilka sort möbler säljer ni?– Just nu har vi allt för sovrummet, med sängar, madrasser och säng-kläder. Vi har också kontorsstolar.

– Samtidigt är det viktigt med vackra möbler, det är tråkigt om allt bara är lackad furu. Därför satsar vi på elegans. Vi har sängramar i gedi-gen valnöt och täcken av ekologisk bomullssatin, stoppade med jak- och kamelull. Alla möbler tillverkas av tyska möbelsnickare.

Säljer ni bara möbler?– Nej, hela verksamheten är ett hel-hetskoncept med produkter som man behöver för att leva ett beha-gligt liv hemma och på kontoret.

– Vi har egen import av ekolo-gisk och Fair Trade-märkt choklad och espressoka!e. Dessutom säljer vi #)ga och energisnåla espres-somaskiner med pods som går att kompostera. Dessutom har vi en hudvårdsserie med vilda ekologiska örter, samt biologiskt nedbrytbara städprodukter.

Vem handlar hos er?– Alla som vill må bra och leva länge kommer till oss. Till exempel nyblivna barnföräldrar som inte vill utsätta barnen för gi$iga material.

På Grön Interiör säljer man ekologiska och giftfria möbler och livsstilsprodukter.

GRÖN INTERIÖR

•

•

•

Grön Interiör säljer ekologiska och giftfria möbler och livsstil-sprodukter. Produkterna hittar man antingen på nätet, www.groninterior.se, eller i den nya fysiska butiken på Renstiernas gata 19 i Stockholm. Butiken fungerar också som show-room.

Grön Interiör är även grossist för andra återförsäljare.

Alla möbler och produkter som Grön Interiör säljer är miljöcerti!erade, ekologiska och giftfria.

Den som bor utanför Stockholm bör höra med sin kommun.

Verksamheter som till exempel en restaurang eller ett storkök ska ha en separat tank kopplad till avfall-skvarnen. Innan de installerar kvarn och tank måste de ta kontakt med Tra#kkontoret/Avfall i Stockholms stad, som bland annat kan hjälpa till med att hämta avfallet.

Mobila miljöstationer i innerstanI Stockholms innerstad #nns mobila miljöstationer där man kan lämna

farligt avfall. En specialutrustad last-bil stannar fyra gånger per år vid 100 olika platser i innerstan. Det #nns en lista över platser och tider på Stock-holms stads hemsida.

– Bilen stannar en timme på varje plats. I den kan man lämna farligt avfall och småelektronik, berättar Nils Lun-dkvist teknisk strateg, Stockholm stad.

För den som vill ha en påminnelse om när den rullande miljöstationen kommer går det att anmäla sitt mo-bilnummer på hemsidan och få ett sms dagen innan.

Bilen stannar en timme på varje plats. I den kan man lämna farligt avfall och småelektronik.


Återvinning

1/4125X184

Bli energiexpert!Läs till energiingenjör 3 år i Härnösand.

Jobba som konsult, utvecklare, driftingenjör, med grön energi, Clean Tech

eller hållbarhetsfrågor.

Läs i Härnösand med egen lägenhet!Japp du läste rätt! Nu kan du sätta igång studi-erna på allvar. I havsstaden Härnösand får du tid och möjlighet till både studier och en rik fritid. Har du inte rätt behörighet så ordnar vi ett skräddarsytt energibasår åt dig.

Ring eller maila Olle Chorell 070 - 650 42 72eller [email protected]

www.energiutbildningar.se

VIKTIGT MEDDELANDE

UTBILDNING FÖR FRAMTIDENS VIKTIGASTE JOBB

Några extraplatserkvar! Start i september!

1/2 SIDA - LIGGANDE251 184

Att äga själv är ute!Dela bil med andra istället.

sunfl eet.com

ÖSTERSJÖN & JORDBRUKET I ETT GLOBALT PERSPEKTIV

• Hur kommer Östersjöregionen att påverkas av ett fördubblat livsmedelsbehov i världen år 2050?• Går det att rädda Östersjön och samtidigt öka livsmedelsproduktionen? • Hur kan ett hållbart framtidsscenario se ut?

ALMEDALSVECKANTorsdag 7 juli 10.30–13.30 Visby hamn, m/s Sigyn.

Lyssna på ledande experter och politiker och delta i scenariodiskussionerna. Baltic Compass medverkar också på Miljödagen arrangerad av Sida.Måndag 4 Juli 13.30–15.00, Sidas Östersjötält.

10.30 Presentationer11.45 Paneldebatt och diskussion12.30 Mingel

GRÖNT BRÖLLOPJA! Är boken som ger tips guidar till ett etiskt och ekologiskt bröllop. Boken är skriven av Katharina Brunat och utgiven på Voltaire Publishing 2010.

Intelligenta hus ger en grönare miljö!

Smarta hus är inte bara för de mest teknikintresserade. Funktioner som ti-digare setts som exklusiva blir allt mer vardagliga angelägenheter. Det går att styra husets alla funktioner varifrån man vill även via mobilen. Tekniken #nns men än så länge mest kontorsby-ggnader.

I det så kallat intelligenta huset op-timeras all energianvändning genom fastighetsautomatik.

All eltillförsel, förutom till kyl och frys, kan stängas av när ingen är hem-ma. Inbrottslarm slås på och inom-

hustemperaturen sänks ett par grader. Omfrysen går sönder eller en vatten-ledning springer läck, blir du eller ditt larmbolag automatiskt uppringt.

Husets olika installationer som VVS, ventilation, el, vatten, avlopp och kyla måste samordnas. Exempelvis drar huset ned på värmetillförsel redan när ugnen tänds istället för att det ska bli så varmt att man måste öppna ett fönster och släppa ut värmen. Värmeväxlare återvinner värmen ur frånlu$en och avloppsvattnet för att värma frisklu$en och varmvattnet.

Framtidens hus kommer att ställa högre krav på de som konstruerar och un-derhåller husen. Idag #nns exempelvis metoder att konservera och korrosions-skydda värme- och kylsys-tem så att de behåller sina väl injusterade prestanda istället för att låta dem rosta sönder eller kalka igen.

Även om tekniken idag medför en merkostnad är energianvändningen en fak-tor som allt %er husköpare tittar på.

Smarta eller intelligenta hus är begrepp som dyker upp i debatten om vårt framtida boende och den fortsätter. Särskilt i slutet av 1990-ta-let presenterades stora visioner. Men ännu dröjer det nog innan tek-niken är vanlig i svenska hem.

Öppna konto på www.ekobanken.se eller kontakta oss på 08-551 714 70

ekologiskt - socialt - kulturellt

Spara i Ekobanken!

För dig som tycker att ekologi, rättvis handel och socialt ansvar är viktigt

Ekobanken förenar sund ekonomi, hållbar utveckling och öppenhet. Som kund får du rimlig avkastning på pengarna och statlig insätt-ningsgaranti samtidigt som du är med och gör ekologiska och sociala projekt och verksamheter möjliga.

60 %Närmare 60 procent av det vi kastar i soppåsen kan återvinnas. I hushåll som saknar särskild matavfallsinsamling är siffran 80 procent visar en undersökning från Avfall Sverige.

Plock

... den globala ekomarknaden växer med 20 procent per år och uppskattas nu till 280 miljarder svenska kronor.

... Sveriges ekomarknad är värd drygt två miljarder kronor. I butikerna märks en starkt ökad trend av ekologiskt odlad mat. (I dag ligger värdet 7.2 miljarder kronor)

... Danmarks ekomarknad närmar sig sju miljarder kronor årligen.

MiljöplockFLYTANDE HEM Den bel-giske arkitekten Vincent Callebaut vill satsa på fly-tande ekologiskt hållbara städer. Lilypad är ett av arkitektens futuristiska förslag.

SEN

SE G

US

TO

DIN EKOLOGISKA BUTIKFörvaring, skönhet, lapptäcken, presenter, skrivböcker m m.

Allt i butiken är ekologiskt, etiskt, miljö-vänligt eller gjort av återvunnet material.

Mälartorget 17, T-bana Gamla Stan

www.sensegusto.se

Klokhet ° Känsla ° Njutning


Ekologisk

Välkommen in till oss på Söder eller till webbutiken www.groninterior.se

Utställning och shop: Renstiernas gata 19, Stockholm. Öppet vard 11-19, lörd 11-16. Tel 08-403 905 43. Webshop och info: www.groninterior.se

inredning!

Välkommen in till oss på Söder

inredning!inredning!

Ekologiska och rättvisa leksaker

Bara bra leksaker!

www.ekokul.se

0705-66 68 28

Ekologisk ansiktsbehandling60 min 500krord. pris 750kr

Regeringsgatan 47Plan 1

TA MED

ANNONSEN

Vi svenskar är jätteduktiga på att panta.Hela 85% av PET-!askor och 91% av burkar pantas årligen.

Dock är det ca. 18 miljoner kärl som ej återvinns och (i bästa fall) hamnar i soporna.

Framtidens produkt för dig som gillar kolsyrad dryck är SodaStream.

Med världens bästa kranvatten och smaker därtill som i blindtester vunnit mot de mest kända varumärkena kan du bara njuta och samtidigt bidra till en bättre värld.

– allt annat är pantat.

Välkommen in i vår monter på Stockholm Green Festival, 1-3 juli i Kungsträdgården!

Vi bjuder på läsk, vatten – och intressant information.

SodaStream – Ingen pant. Färsk dryck.www.sodastream.se

Documents

Miljöbarometern nr 5