MINI-ANSER 12018

MINI – ANSER– Om fåglar för barn och ungdom –

Skånes Ornitologiska Förening 2018

2 MINI-ANSER 2018

MINI-ANSER ges ut av Skånes Ornitologiska Förening.Upplaga: 5000 ex.Tryck: exakta

ISSN: 0347-9609ISBN: 978-91-86572-60-0

Text: Kenneth BengtssonLayout: P-G Bentz/Sturnus.se

Omslagets framsida: Fisktärneunge. Foto: P-G Bentz. Omslagets baksida: Flicka och sångsvan. Foto: Kenneth Bengtsson.

MINI – ANSER– Om fåglar för barn och ungdom –

ANSER – Supplement nr 73

MINI-ANSER 32018

Innehåll

Så här ser en vattenrall ut ..... och roskarlen ser ut så här i vinterdräkt. Foton: Tommy Holmgren (t.v.) och Anders Åkesson (t.h.).

Förord sidan 4Fåglar är unika! 5Fjädern gör fågeln 6Hur känner man igen fåglarna? 7 Lite om stora och små fåglar 10Fåglarnas näbbar 11Fågelbon och ungar 12Vad äter fåglar? 14Hur gamla blir fåglar? 16Klarar fåglarna kylan? 17Fåglarnas hälsa och hygien 19Fåglar kissar inte! 20De fyra årstiderna 21Fåglar behövs! 23Gör en artlista! 24Bygg din egen holk! 25

Fixa ett fågelbord eller en foderautomat! 26Fotografera fåglar! 27Samla på saker! 28Svåra ord 30Uggleögon på fönster 32Ordspråk 33Fåglarnas namn 34Häftiga fåglar 36Vilken fågel? 38Vet du? Om inte – leta i fågelboken! 40Fågelböcker och digitala hjälpmedel 41Tips om skadade eller döda fåglar 42Lite om SkOF:s historia 43Falsterbo Fågelstation 44Till sist 45

4 MINI-ANSER 2018

Förord

Detta är ett mycket speciellt häfte av en fågeltidskrift som heter ANSER. Det vänder sig nämligen till dig som är ung. Du ska veta att du är viktig! Inte minst viktig för vår framtid – människornas, fåglarnas och framtiden för allt annat i naturen.

Vi vet två saker. Det ena är att du som är ung är naturligt nyfiken och att allt i naturen – fåglar, djur, växter, svampar, insekter, stenar, träd – ja, allt där ute, är sådant som kan väcka din nyfikenhet. Vi vet också att många naturföreningar inte passar för barn och ungdomar. Det är mest vuxna som är med i sådana. Så har det nog alltid varit.

Vi hoppas att fler barn och ungdomar ska få en kick, lära sig något och kanske för en stund bli intresserade av fåglar genom att läsa detta häfte. Om du sedan får andra intres-sen gör inte så mycket – så fungerar uppväxt och lärande. Man växlar mellan olika intres-sen. Men det som du lärt som ung sitter ofta kvar i minnet och kan väckas till liv senare i livet. Om inte förr så är du välkommen som medlem i vår förening då!

Ornitologi betyder läran om fåglar. Skånes Ornitologiska Förening (SkOF) är en av många regionala (landskaps) föreningar med fåglar som huvudintresse. Utöver dessa finns riksföreningen (SOF – BirdLife Sverige) och ännu fler lokala fågelklubbar. Vad gör då en ornitologisk förening? I princip gör vi vad varje ornitolog – fågelintresserad eller fågelskådare gör: Vad gör då en fågelskådare? Jo, vi är intresserade av fåglar, studerar dem, upplever dem och lär oss så mycket vi kan om fåglarna och deras liv.

Rådet till dig som visar intresse för fåglar, eller natur i största allmänhet är: Köp en hyfsad kikare, några böcker (billiga på reorna eller på nätet) och en anteckningsbok. El-ler använd anteckningsfunktionen i din mobil. Gå sedan ut och upptäck! Få saker ger nämligen så mycket stimulans som att upptäcka saker själv. Din första tornfalk eller din första steglits kommer du att minnas länge. Och vad bättre är; självlärd kunskap sitter bättre i minnet! Du kan också gå med i den lokala eller regionala föreningen, läsa deras tidskrifter eller följa med på någon utflykt tillsammans med föräldrar, andra vuxna eller kompisar. Många av dem som idag är duktiga ornitologer har säkert börjat på egen hand, fascinerats av fåglarna och fortsatt. Eller så har det ungdomliga intresset svalnat under några år för att plötsligt vakna till liv i mera vuxen ålder. Men grunden som lagts under barn- och ungdomsår är mycket viktig! Denna grund sitter kvar och väcks strax till liv när intresset återkommer.

Skolan och olika föreningar har givetvis en stor betydelse och ett stort ansvar för att så frön och odla ditt och andra ungas intresse för natur. Om vi sviker er, sviker vi både oss själva och naturen. Då står vi snart i en framtid utan människor som vet hur en vattenrall eller roskarl ser ut eller låter. Då är det heller ingen som märker om de försvinner!

Välkommen in i fåglarnas värld!

MINI-ANSER 52018

Fåglar är unika!

Men vad är det som gör dem unika jäm-fört med andra djur? De kan flyga, men det kan ju också många insekter och flad-dermöss. Men äggen då? Fåglar lägger ju ägg, som ungarna sedan kläcks ur. Men det gör ormar, ödlor, krokodiler, sköld-paddor och många andra också. Fåglarnas näbbar istället för munnar då? Nej, det är inte unikt, det finns faktiskt ett märkligt däggdjur i Australien som också har en näbb. Det unika är istället fåglarnas fjäd-rar – sådana har inga andra djur. Man har kommit fram till att en del dinosaurier också hade fjädrar, men det är ju inte så konstigt eftersom dagens fåglar är släk-tingar till dåtidens dinosaurier. Fåglar kan alltså sägas vara nutidens dinosau-rier!

6 MINI-ANSER 2018

Fjädrarna är alltså det som gör fåglar unika. Inga andra djur har sådana. Det finns många olika typer av fjädrar – från de största på vingar och stjärt till de mycket små dunen på fåglarnas kroppar. Små fåglar har omkring 2000 fjädrar medan t.ex. en svan har om-kring 25 000! Vem som har räknat dem vet vi inte! Fjädrarna har ofta unika färger eller mönster som gör att vi kan känna igen de olika arterna. Tänk om alla fåglar hade varit vita – då hade det varit svårt!

Vårt hår växer hela tiden men det gör inte fjädrarna. När de väl vuxit ut blir de inte längre och då gäller det för fågeln att sköta sina fjädrar – de putsar dem ofta och noga. Eftersom fjädrarna slits och bleks måste gamla fjädrar bytas ut. Det kallas ”att rugga” när en fågel byter gamla fjädrar mot nya och det gör de flesta en gång om året. Under den-na period kan en fågel se riktigt ruggig ut!

Du kan läsa mer om fjädrar i andra kapitel i detta häfte.

Fjädern gör fågeln

Ruggande talgoxe. Foto: P-G Bentz. Gökfjäder. Foto: P-G Bentz.

MINI-ANSER 72018

Det finns ungefär 250 olika fågelarter som föder upp sina ungar i Sverige. Ibland är det mycket lätt att känna igen dem – skator, talgoxar och knölsvanar till exempel. Dessa kan nästan alla namnet på. Men det finns en del fåglar som ser nästan likadana ut som andra fåglar och som kan vara mycket svåra att känna igen. De småfåglar man kallar för sångare är ett exempel. I Sverige finns bland annat tre arter som är mycket lika varandra. Det är lövsångare, gransångare och grön-

Hur känner man igen fåglarna?

sångare. Men som tur är sjunger de på olika sätt och då är det plötsligt mycket lättare. Lövsångaren sjunger melodiskt och vackert, gransångaren tjatar en visa som brukar skri-vas ”silt-salt-salt-silt-silt-salt” och så vidare i all oändlighet. Grönsångaren låter som ett mynt som snurrar på en glasskiva. Man har alltså stor nytta av att lära sig hur fåglarna låter. Sådant lär man sig ganska fort om man är barn och nyfiken. För äldre är det ibland omöjligt!

Lövsångare. Foto: Anders Åkesson.

Grönsångare. Foto: Anders Åkesson.

Gransångare. Foto: P-G Bentz.

8 MINI-ANSER 2018

Honor och hannar kan ha olika utseenden och många arter ser ut på ett sätt under som-maren och på ett annat sätt under vintern. Unga fåglar kan också se annorlunda ut än de vuxna. Har man då en fågelbok som bara visar ett utseende, kan det vara svårt att ta reda på vilken fågel man sett. Vi kan visa två exempel.

Överst: Gräsandpar när hannen är som vackrast. Foto: P-G Bentz.Nederst: Gräsänder i sommardräkt, eller eklipsdräkt som det heter på fågelspråk. En hona ses sovande längst fram, resten är hannar. Foto: Kenneth Bengtsson.

ÄnderDe flesta fåglar är snyggast på våren och som-maren och oftast är det hannen som är mest färggrann. Men det finns en grupp av fåglar som bär sin vackraste dräkt under vinter-halvåret och det är änderna. När sommaren närmar sig byter de många fjädrar och då ser hannarna nästan likadana ut som honorna.

MINI-ANSER 92018

Sen byter de fjädrar igen under hösten och då får hannarna tillbaka sin vackra dräkt. På fotona ser du ett par gräsänder som de ser ut under vinterhalvåret och på det andra blan-dade honor och hannar under sommaren.

SkrattmåsHos denna fågelart ser honorna och hannarna likadana ut. Foto 1 visar hur de ser ut under sommaren. Men de unga skrattmåsarna har

en, nej faktiskt två, helt annorlunda utseenden. På Foto 2 ser du hur en mycket ung skrattmås ser ut. Efter ungefär två månader byter de lite fjädrar och då ser de plötsligt ut som på Foto 3. Detta utseende behåller de till nästa sommar och sen liknar de sina föräldrar. För att röra till det ännu mer så tappar de äldre fåglarna sin bruna hätta under vintern. Kvar blir då bara en liten mörk fläck på kinden. Då ser en vuxen skrattmås ut som på Foto 2.

Under våren och sommaren har skrattmåsarna chokladbrunt huvud. Foto: P-G Bentz.

En mycket ung skrattmås (t.h.) och en äldre i vinterdräkt (t.v.). Foto: Kenneth Bengtsson.

Från cirka två månaders ålder ser en ung skrattmås ut så här. Foto: Anders Åkesson.

Foto 1

Foto 2

Foto 3

10 MINI-ANSER 2018

Sveriges minsta fågel är kungsfågeln. Den väger bara 4–5 gram. Vilken är då den största fågeln? Ja, det beror på. De allra tyngsta är svanarna som kan väga upp mot 15 kilo. Den hög-sta är tranan som kan bli 120 cm hög och de som har längst vingar är havsörnarna och svanarna som kan bli 240 cm mellan vingspetsarna. Tranan har nästan lika långa vingar.

Lite om stora och små fåglar

Knölsvanen kan väga upp mot 15 kilo, medan den lilla kungsfågeln bara väger 4–5 gram. Foton: Anders Åkesson.

Med sina 120 cm är tranan vår högsta fågel och havsörnen är bredast mellan vingspetsarna (240 cm). Foton: P-G Bentz.

MINI-ANSER 112018

Näbbarna kan se ut på olika sätt. Några har långa raka eller böjda näbbar som är bra att ha när fåglarna letar efter mat nere i jorden eller gyttjan. Fåglar som äter insekter har däremot ofta korta spetsiga, pincettliknande näbbar och de som äter frön och bär har som regel korta och tjocka näbbar. Änder, svanar

Fåglarnas näbbar

och gäss har ”anknäbbar” som passar bra att äta gräs med eller för att rota runt bland vattenväxter med. Rovfåglar har kraftiga och vassa näbbar som fungerar som våra knivar ungefär. Varje fågel har en form på sin näbb som passar bäst till den föda som den är specialiserad på.

Storspoven har lång böjd näbb som når långt ner i marken. Foto: Anders Åkesson.

Insektsätande fåglar har oftast smala, spetsiga näb-bar. Här ser du en sädesärla som jagar en insekt. Foto: Anders Åkesson.

Rovfåglar, som denna sparvhökshane, har vassa näbbar. Foto: P-G Bentz.

12 MINI-ANSER 2018

Precis som med näbbarna finns det många olika typer av fågelbon. En del fåglar bygger mycket avancerade och fina bon medan andra nöjer sig med slarviga rishögar – duvorna till exempel. Några fåglar gräver gångar i sand – backsvala, kungsfiskare och biätare – och an-dra bygger sina bon i håligheter i träd. Det är sådana fåglar man kan få i sina holkar.

Många fåglar bygger sitt bo i träd eller bus-kar, men många väljer också att lägga boet di-rekt på marken. För dessa räcker det ibland med att de gör en liten grop i marken och sen är boet klart!

En del fågelungar lämnar boet så fort de är kläckta. Dessa kan själva leta efter mat redan från början och de kallas för borymmare. De är ganska väl utvecklade när de kläcks, men hål-

Fågelbon och ungar

ler sig ändå nära mamman den första tiden. Änder, gäss och vadare är exempel på sådana. Småfåglar, rovfåglar, duvor och många andra måste få all sin mat från föräldrarna och dessa ungar ligger kvar i boet tills de kan flyga.

Det händer ofta att både barn och vuxna hit-tar fågelungar som man tror behöver hjälp. Men så är det sällan. Det bästa du kan göra om du ser en fågelunge är att låta den sitta där den sit-ter. Föräldrarna har säkert koll, men vågar sig kanske inte fram när en människa är i närheten. Om ungen sitter olämpligt till, t.ex. på en väg, kan man flytta den en kort bit. Det är inte far-ligt att ta i en fågelunge och ungen skadas inte heller så lätt. Ryktet om att föräldrarna överger ungarna om de luktar människa stämmer inte. Den är en gammal saga som vi kan glömma!

Backsvalor gräver ut sina bon i sand- eller jordhögar. Foto: P-G Bentz.

MINI-ANSER 132018

Pungmesen bygger ett mycket fint och avancerat bo. Foto: Göran Lenz.

Fiskmåsens ungar är så kallade borymmare. Foto: Anders Åkesson.

14 MINI-ANSER 2018

Fåglar äter allt! Okej, alla fåglar äter inte allt, men det finns nog inte mycket som inte någon fågel äter. Eller vad sägs om getingar, möss, myrägg, rutten fisk och sådant som de kan hitta i en slarvigt slängd soppåse!

En del fåglar är specialiserade och äter bara en viss sorts mat medan andra, som till exempel kråkorna kan äta nästan allt. Några äter bara fisk och andra är vegetarianer. Då handlar det som regel om gräs (gässen) och vattenväxter (svanarna). En grupp av fåglar som heter korsnäbbar äter mest frön från gran- och tallkottar. Hur roligt och gott kan det vara?!

Insekter är vanlig mat för många fåglar, bland annat för många småfåglar. Men när hösten kommer och insekterna försvinner, kan de gå över till att äta frön och bär istäl-let. Rovfåglarna och ugglorna lever på att jaga ifatt och äta upp andra djur – både fåglar och däggdjur – men en del av dem kan också tänka sig att smaska på ett redan dött djur.

Vad äter fåglar?

När svanarna äter på bottnen står de på huvudet i vattnet. Foto: Kenneth Bengtsson.

Korsnäbbarna äter mest smaskiga gran- och tallfrön. Foto: Anders Åkesson.

MINI-ANSER 152018

Ormvråken är en rovfågel och den äter kött. Foto: Anders Åkesson.

Talgoxens ungar vill ha larver till middag. Foto: Anders Åkesson.

16 MINI-ANSER 2018

Fåglar kan bli mycket äldre än de flesta tror. Världens äldsta vilda fågel lever fortfarande (2018) och den är minst 67 år gammal! Det är en havslevande fågel som heter laysan-albatross och den har ett bo på Midwayöar-na, som ligger i närheten av Hawaii. Sveriges äldsta fågel lever också till stor del i havet. Det är en sillgrissla och den var 44 år när den sågs i livet 2017.

Örnar, några arter av vadare (strandskata och storspov) och måsfåglar kan bli över 30 år gamla och sen följer många andra som kan bli över 20 år. De små fåglarna blir inte så gamla men kan ändå leva förvånansvärt länge. Eller vad sägs om en gråsparv som blev 16 år, en koltrast som blev 17 år och en tornseglare som blev hela 21 år.

Men de allra flesta fåglarna blir inte alls så gamla – det finns många faror och många dör redan under sitt första år. Genomsnitts-åldrarna blir därför som regel låga för alla fågelarter.

Hur gamla blir fåglar?

Strandskatan kan bli över 30 år gammal. Foto: Anders Åkesson.

Sveriges äldsta fågel är en sillgrissla. Foto: Mikael Arinder/Skånska Bilder.

MINI-ANSER 172018

Ja, förvånansvärt bra! Så länge det finns bra mat att äta och fåglarna är i bra kondition, kla-rar de kylan. Det finns ju fåglar som blir kvar i Norrland under vintrarna och där blir det ibland mer än 40 grader kallt. Men fåglarna måste alltså äta bra och helst fet mat. Man säger att de ”förbränner” denna mat under

Klarar fåglarna kyla?

nätterna och då håller de kroppstemperatu-ren uppe. När det sen ljusnar måste de äta bra igen för att klara nästa natt. Fåglarna har en fördel till, nämligen fjäderdräkten. Fjädrarna, inte minst de små dunen som täcker kroppen, fungerar som en slags fluffig sovsäck, som hjälper till att hålla fågeln varm.

Blåmesens ”dunsovsäck”. Foto: P-G Bentz.

18 MINI-ANSER 2018

Fåglarna har ingen doktor de kan gå till. De måste alltså se till att de inte blir sjuka. En mycket viktig sak är att hålla fjäderdräkten ren och fräsch. Fåglarna gör det genom att putsa fjädrarna med näbben. Många fåglar använder då ett fett som de får från en kör-tel bak på ryggen. Fåglar badar gärna också, både i vatten och i sand. Då blir de av med ohyra som loppor och löss. De kan också sol-bada! En fågel som solbadar får bland annat vitamin D från solen och då måste de fluffa upp fjädrarna så att solen når ned till hu-den och samma körtel som de får fett ifrån. Solbadet skyddar också mot parasiter. Sol-badande fåglar mår bra men ser ofta ut att vara skadade.

Kanske är det solbad som många svanar också ägnar sig åt. De ligger då med ena be-net på ryggen och många tror att svanen har brutit benet. Men de mår alltså bra och fäller strax ner benet igen.

Fåglarnas hälsa och hygien

Vatten är viktigt. Här trängs gråsparvar och pilfinkar i badpölen. Foto: Anders Åkesson.

En sjuk eller svag fågel drabbas ofta av löss som äter på fjädrarna. Foto: Kenneth Bengtsson.

MINI-ANSER 192018

Svanen har inte brutit benet! Svanar simmar omkring så här ibland. Foto: Kenneth Bengtsson.

Koltrasten är inte skadad – den solbadar. Foto: Kenneth Bengtsson.

20 MINI-ANSER 2018

I baken på en fågel finns något som heter kloak. Från denna kommer både kiss och bajs tillsammans och det som kommer ut kallas för spillning. Denna spillning är oftast mycket lös och du har säkert sett fläckar av ”fågelbajs” på marken, fönster eller på bilar. Fåglar som äter frön har lite fastare spillning medan kött- och fiskätare har mycket lös. Fåglarna lämnar sin spillning väldigt många gånger per dag. Flera gånger i timmen kan det bli! Spillningen kan vara lite frätande, så om den hamnar på känsliga ytor, till exempel bilar, bör den tvättas bort så fort som möjligt. En del fågelungars spillning ligger i ett segt hölje och denna ”påse” kan föräldrarna bära bort och kasta. Så håller de rent i boet.

Fåglar kissar inte!

Här bär en stare bort en spillningspåse från en unge i holken. Foto: Anders Åkesson.

Storskarvar äter fisk och har mycket lös spill-ning som luktar sur fisk! Foto: Anders Åkesson.

MINI-ANSER 212018

Vi har ju olika årstider och varje sådan bjuder på olika upplevelser. Vissa fåglar ser man bara på sommaren, andra bara på vintern och en del kan man se året om. Fåglarna uppträder också på olika sätt och kan variera i utseende under olika årstider.

Våren: Då kommer många fåglar tillbaka från sin vinterplats – många ända från Afrika. Då kan det vara trevligt att skriva upp när man ser den första av de olika arterna – den första lärkan, sädesärlan, svalan och så vidare. Det är också under vårarna och den tidiga sommaren som fåglarna sjunger. Då kan man passa på att lära sig hur de olika arterna låter.

Sommaren: Ungefär vid midsommartid slu-tar de flesta fåglarna att sjunga. De har istället mycket att göra med sina ungar. Detta är en känslig tid och om du hör en fågel som låter irriterad, har den säkert ägg eller ungar i när-heten. Då ska man gå därifrån. Det finns fak-tiskt en del fåglar som börjar flytta söderut redan vid denna tid. Fåglarnas höst kan alltså börja redan under sommarlovet!

De fyra årstiderna

Under sommaren är naturen full av fågelungar. Ladusvaleungarna väntar på mat. Foto: P-G Bentz.

När sånglärkan kommer är det snart riktig vår. Foto: P-G Bentz.

22 MINI-ANSER 2018

Hösten: Under denna årstid finns det allra mest fåglar. Ungarna har ju vuxit upp och då har två fåglar (föräldrarna) plötsligt blivit fyra, fem, sex eller ännu fler. Fåglarna är mycket aktiva under denna årstid. För att orka flytta måste de äta mycket och ibland kan det vara riktigt många fåglar i buskar och snår. Det är alltså lätt att se fåglar under hösten, men många av dem ser inte riktigt ut som de gör i fågelboken. Många av de äldre fåglarna för-lorar en del av sina färger och ungarna har ofta en annan fjäderdräkt än föräldrarna. Man kan lära sig mycket under höstarna!

Vintern: Under denna årstid är det bara de tuffaste fåglarna som stannar hos oss. Det är sådana som lärt sig tåla kyla och sådana som kan äta den mat som finns under vintern. Ofta handlar maten om fröer och smådjur – spind-lar och övervintrande larver till exempel. Små fåglar som till exempel kungsfågeln måste äta nästan hela tiden. Fåglar som lever i eller vid vatten hittar mycket mat längs stränderna och i vattnet eller på botten. Men om vintern blir kall och snörik får många fåglar det svårt och då kan många dö. Det är ganska lätt att vara

fågelskådare på vintern eftersom många fåglar är ganska orädda. Men man måste klä sig bra för att slippa frysa! Allra flest fåglar ser man längs stränderna och i hamnar. I skogen kan det däremot vara mycket tyst och fågelfattigt under denna tid.

Bergfinkar på höstflyttning. Foto: P-G Bentz.

Viggar och många andra arter är lätta att se i hamnar under vintern. Foto: P-G Bentz.

MINI-ANSER 232018

Fåglarna behövs för att allt annat i naturen ska fungera. Annars hade de inte funnits! De är alltså mycket viktiga. Om fåglarna skulle försvinna skulle vi människor och andra djur få stora problem. Tänk bara på hur många myggor och andra insekter som fåglarna äter upp! Fåglarna håller också rent i naturen genom att äta upp döda djur och mycket av de sopor som vi människor kastar. En annan viktig sak är att fåglarna hjälper till med att sprida fröer från olika växter. En del fåglar gömmer fröer i marken och de som glöms bort blir snart nya träd eller andra växter. Många ekar och andra träd ute i naturen är planterade av fåglar! Andra fröer sprids när fåglarna bajsar. Då följer sådana fröer som passerat genom fågelns mage med och vips har en ny blomma eller buske planterats!

Fåglar behövs!

Denna ståtliga ek kan ha planterats av en nötskrika. Foto: Anders Åkesson.

Nötskrika. Foto: P-G Bentz.

24 MINI-ANSER 2018

Många gör upp listor på vilka fågelarter de sett under året eller månaden. Det kan hand-la om hela Sverige, om Skåne, din egen stad eller kommun. När man har sett en ny fågel-art kallas det för att ”kryssa”. Man sätter då ett kryss vid arten man sett. De som sett flest arter i Sverige har över 400 kryss! Man kan hitta på många olika listor – en för sin träd-gård, skolgården, parken eller – ja, vad som helst. Kanske gör du en lista på vad du kan se från ditt fönster? Sen finns det ju andra länder, hela Europa, ja, hela världen. Många listor kan det bli! Man kan ha sin lista på ett papper, men idag finns det också många appar och andra digitala lösningar.

Gör en artlista!

MINI-ANSER 252018

Att bygga en holk är trevligt för oss och till nytta för en fågelfamilj. Det är inte så svårt heller. Det viktigaste är att hålet har rätt storlek och att innermåtten är tillräckligt stora. Hur holken sen ser ut spelar mindre roll. Håller den inte så länge kan man ju byg-ga en ny! Taket kan vara lutande eller plant och hålet kan sitta framtill eller på sidan. För blåmesar bör hålet vara 26 mm, för talgoxar och pilfinkar 32 mm, och för starar 50 mm. Hålet bör sitta minst 20 cm över botten och botten (där inne) bör vara minst 10x10 cm för de små och minst 14x14 cm för starar-na. Holken bör gå att öppna så att man kan städa den. Enklast är att göra framsidan öpp-ningsbar. Som gångjärn kan du använda en läderbit eller kanske en bit av ett kasserat säkerhetsbälte till en bil. Det finns många ritningar på nätet och du kan nog få många uppgifter om hålstorlekar och andra mått. Men våra mått är nog bäst!

Bygg din egen holk!

Talgoxeholk. Foto: P-G Bentz.

Tornfalkholken har en stor fyrkantig öppning. Foto: P-G Bentz.

26 MINI-ANSER 2018

Att mata fåglar under vintern är trevligt både för människan och bra för fåglarna. Om man kan se fågelbordet eller en fröautomat från ett fönster, kan man sitta inne i värmen och studera fåglarna när de äter eller flyger fram och tillbaka från matstället. Man kan då se mer än tio olika arter på många platser. Fågel-bord och fröautomater går att köpa, men man kan ganska enkelt bygga egna. På nätet finns många ritningar. Ett enkelt sätt att fixa till en fröautomat är att använda en tom mjölk- eller juiceförpackning. Gör några små hål i för-packningen och sätt dit några sittpinnar nära hålen, så pillar fåglarna själv ut fröerna. När det gäller fågelbord ska man tänka på att fåg-larna inte ska sitta i maten. Då riskerar de att sprida sjukdomar mellan sig.

Fixa ett fågelbord eller en foderautomat!

Så här fina foderautomater finns att köpa. Här äter grönsiskor, steglits och bergfink.Foto: Anders Åkesson.

En enkel fröautomat kan man göra av en mjölk- eller juicekartong. Foto: Kenneth Bengtsson.

Blåmes på fågelbord. Foto: P-G Bentz.

MINI-ANSER 272018

Det har ju blivit hur lätt som helst att fotogra-fera! Nästan alla har en kamera i sin mobiltele-fon och andra har mer eller mindre avancera-de riktiga kameror. Det kostar inte så mycket heller när man väl har sin kamera och sin da-tor. Det är bara att trycka på avtryckaren, kolla resultatet och antingen spara eller radera.

Så gå ut och fotografera fåglar! Du behöver inte ens veta vad det är för några fåglar du fotograferar. Det kan du ju ta reda på hemma vid datorn och med hjälp av en fågelbok eller någon som är lite duktig på fåglar. Kanske har du hittat och fotograferat en ovanlig fågel!

En sak ska du tänka på och det är att aldrig fotografera vid fåglars bon. Då stör man och ungarna kan fara illa.

Kikare är ett utmärkt redskap när man skå-dar fåglar men absolut ingen nödvändighet. Det finns handkikare och tubkikare i olika prisklasser. Handkikare med åtta gångers för-storing är att föredra för nybörjaren.

Fotografera fåglar!

Att fotografera fåglar i trädgården eller parken är en lagom början. Foto: P-G Bentz.

Ringduvan i parken. Foto: P-G Bentz.

28 MINI-ANSER 2018

Det finns några spännande saker som man kan samla på och som kommer från fåglar. Men innan vi berättar vad, så måste vi nämna att det är absolut förbjudet att samla på ägg. Ägg-skal som man hittar på marken går bra, men att ta hela ägg ur ett fågelbo får man inte lov att göra.

Fjädrar är nog det både enklaste och trev-ligaste att samla på. Sådana kan man hitta på många ställen och en del fjädrar är mycket vackra. Men att veta vilken fågel de kommit ifrån är inte alltid så lätt. Om du hittar en fågel som varit död länge, finns ofta bara skelettet kvar. Då kan man pilla bort kraniet eller bröst-benet. Alla fåglar har unika kranier och bröst-ben (men några kan vara lika varandra) så en samling kan bli ganska stor. Fast det är ju inte så ofta man hittar en död fågel där skelettet är rent.

Spybollar går också att samla på, men det tycker nog många är äckligt. En spyboll inne-håller sådant som fågelns mage inte har kun-nat smälta – hår, ben och skal från skalbaggar till exempel. Detta samlas i krävan, en utvidg-ning av matstrupen, och stöts upp när det

Samla på saker!

samlats tillräckligt mycket. Särskilt vanligt är det hos ugglorna. Hittar du en spyboll ska du se till att den är torr. Sen kan du förvara den i en liten glasburk eller liknande.

Bröstben av grågås. Foto: Kenneth Bengtsson.

Ovan: Hökuggla stöter upp en spyboll. Foto: Lars Sundlöf. Till höger: Insamlade fjädrar. Foto: P-G Bentz.

MINI-ANSER 292018

30 MINI-ANSER 2018

Fågelskådare använder ofta ord som kan vara svåra att förstå. Vi säger till exempel att fåglar häckar och när vi räknar fåglar pratar vi ofta om par. Vad betyder då det? Jo, att häcka inne-bär samma sak som när vi människor bildar fa-milj och får barn. Två fåglar möts och bestäm-mer sig för att bilda ett par. Ett par är alltså två fåglar som vill ha ungar. De bygger då ett bo, lägger ägg och föder upp sina ungar. De är då ett häckande par. När ungarna blir stora och har lärt sig att flyga säger vi att de är flygga. En flygg unge kan alltså flyga. Vi pratar också om kullar. Vad är då det? Fåglar kan lägga allt från ett till över 20 ägg och därmed få lika många ungar. Fem ägg är ett ganska vanligt antal ägg och det är då en äggkull. När de fem ungarna är kläckta ur äggen är det istället en ungkull på fem ungar. När allt är klart har fågelfamil-jen fött upp en kull ungar. Sen finns det rätt

Svåra ord

många fåglar som vill ha ännu fler ungar och som börjar om från början igen. När de då läg-ger nya ägg och får nya ungar pratar vi om en andrakull. I vissa fall också en tredjekull.

Ett annat konstigt ord är rugga. Vi säger att en fågel ruggar eller är under ruggning. Det betyder att de tappar sina gamla och slitna fjädrar för att låta nya och fina växa ut. De fles-ta fåglar ruggar en gång om året men det finns de som gör det oftare. Fåglar som ruggar ser ofta ruggiga ut!

Om du hör en fågelskådare prata om pennor menar han eller hon nog inget man skriver med. Nej, pennor heter de stora och styva fjäd-rarna som sitter på vingarna och stjärten. Det är ving- eller stjärtpennor. De allra minsta och mjukaste fjädrarna kallas för dun. Sen finns det andra ord för andra fjädrar men det tar vi en annan gång!

Dessa två råkor verkar gilla varandra och kommer säkert att bygga ett bo och få ungar. Då är de ett par. Foto: Anders Åkesson.

MINI-ANSER 312018

OrdlistaAdult: En vuxen och könsmogen fågel.Flygg: När en fågelunge vuxit upp och kan

flyga är den flygg.Häcka: Att bygga bo, lägga ägg och föda

upp ungar.Juvenil: En ung fågel som kan flyga, men

som har ungfågelns fjäderdräkt.Kryssa: När man sett en ny fågelart kan

man sätta ett kryss i sin lista eller i sin fågelbok.

Kull: De ägg eller ungar som finns i ett bo bildar tillsammans en kull.

Par: Två fåglar som tycker om varandra och bildar familj.

Pennor: Stora och styva fjädrar på vingar och stjärt.

Pull: Ungar som ännu inte kan flyga.Rugga: Skifta fjädrar

Havsörn. De stora fjädrarna på vingarna och stjärten kallas för pennor. Foto: P-G Bentz.

En gransångare som ruggar. Foto: P-G Bentz.

32 MINI-ANSER 2018

Det är tyvärr mycket vanligt att fåglar flyger in i fönsterrutor och skadar sig eller i vär-sta fall dör. Hur du ska göra om du hittar en skadad fågel vid fönstret berättade vi om i förra stycket. Men du kan också försöka för-hindra att olyckor sker. Vi har tagit fram en dekal som föreställer ett uggleansikte och meningen är att fåglarna ska bli rädda för den stirrande ugglan. Det fungerar inte all-tid, men om dekalen kan rädda några fåglar är det bra. Du kan göra en sådan dekal själv. Den ska vara stor som en hamburgare unge-fär och det röda ska vara ilsket rött och till-sammans med den svarta pupillen helst glän-sande. Dekalen kan du tejpa fast på rutans insida eller mellan de två rutorna om det är dubbelt glas.

Det finns även färdiga dekaler som före-ställer siluetter av flygande hökar och falkar. Dessa kan man köpa i en del affärer och sä-kert också på nätet. Man klistrar upp dem på fönstret och då verkar de skrämmande för mindre fåglar.

Uggleögon på fönster

Rovfågelsiluett på fönster. Foto: Kenneth Bengtsson.

MINI-ANSER 332018

Du vet säkert vad ordspråk betyder. Sådana finns det många av – till exempel att man inte ska kasta sten i ett glashus. Det skulle ju vara dumt! Några ordspråk eller andra vanliga ut-tryck handlar om fåglar. Fast de är ganska tas-kiga! Man hör ibland att någon är mesig och då menar man att denne är lite feg och slö. Men talgoxar, blåmesar och de andra mesarna är ju inte alls fega! De är istället mycket kaxiga och tuffa små fåglar. Så om du blir kallad för en mes ska du tolka det som att du är tuff!

”Dum som en gås” hör man ibland. Men gäss är inte alls dumma! De är istället mycket kloka och lär sig snart vilka människor som är snälla eller stygga. Man har också använt gäss som vakthundar på fängelser och andra platser. När något händer börjar gässen att kackla och då vaknar vakterna.

”From som en duva” är ett annat uttryck. Är man from så är man snäll och vänlig. Duvan är ju också en symbol för fred och ro på jorden. Men är då duvor fromma? Jo, det kan vi nog säga att de är – oftast i alla fall. Men duvor kan också slåss ordentligt. Då handlar det oftast om två hannar (pojkar ni vet) som bråkar om ett bo eller om en duvtjej. När duvor slåss är

Ordspråk

det bråk på riktigt. Fjädrarna ryker och de slår varandra hårt med vingarna. Efter slagsmålet uppvaktar duvan sin hona igen och då är han mycket from!

Grågäss är kloka. Foto: P-G Bentz. Blåmesar är tuffa. Foto: P-G Bentz.

Duvor kan slåss ordentligt. Foto: Kenneth Bengtsson.

34 MINI-ANSER 2018

Vi har en kung i Sverige och han är ju en känd person. Men det finns kungar bland fåglarna också, i alla fall sådana som heter kung. Tre sådana har vi i Sverige och det är en liten, faktiskt vår allra minsta fågel, en som är mycket stor och en som är mycket vacker. Den minsta heter kungsfågel, den stora heter kungsörn och den vackra heter kungsfiskare.Alla tre går att se här i Skåne, men det är en liten utmaning. Kungsfågeln är nog lättast att hitta men eftersom den är så liten och rörlig, är den ibland svår att få syn på. Kungsörnen kan man se under hela året, men då måste man veta vart man ska åka och man måste nog ha lite tur också. Kungsfiskaren – den vackert blåröda – ser man lättast under vint-rarna. Då dyker den ibland upp längs med åar och bäckar nära städerna eller ibland inne i städernas parker. Där kan den stanna i flera dagar eller ibland veckor och det rapporte-ras då ofta på olika hemsidor eller appar. Då gäller det att passa på.

Fåglarnas namn

Kungsfågel. Foto: P-G Bentz.

Kungsfiskare. Foto: Mikael Arinder/Skånska Bilder. Kungsörn. Foto: P-G Bentz.

MINI-ANSER 352018

Det finns många konstiga fågelnamn – knipa, glada, kornknarr, talgoxe och stenknäck till ex-empel. Varför de heter så har ofta gamla förkla-ringar.

En del fåglar har kill- eller tjejnamn. Bland tjejerna hittar vi morkulla (en vadare), en uggla som heter minervauggla (efter en romersk gudinna), den grupp av måsliknande fåglar som heter tärnor och flera fåglar som heter höna i ”efternamn” – sothöna, rörhöna och rapphöna till exempel.

Bland killnamnen har vi de tre kungarna samt domherre, roskarl (en vadare) och ytterli-gare en vadare som heter brushane. Men brus-hanens hona kallas ofta för brushona, så det är lite oavgjort där.

Alla fåglar har också ett latinskt namn. Det har de bland annat för att man i alla länder ska veta vilken fågel som menas. En skata heter ju inte skata på alla språk och då kan det vara svårt att berätta för en engelsman eller kines vad man sett. Då är det latinska namnet bra att känna till. Skatan har ett mycket lätt latinskt namn – den heter Pica pica. Andra lätta är Grus

grus, som tranan heter och Bubo bubo, som är berguvens namn. Andra har latinska namn som nästan är omöjliga att uttala – som lövsångaren till exempel. Den heter Phylloscopus trochilus.

Brushane. Foto: Mikael Arinder/Skånska Bilder.

Rapphöna. Foto: Tommy Holmgren Domherre. Foto: P-G Bentz.

36 MINI-ANSER 2018

Egentligen är det fel att kalla några fåglar för häftigare än andra. De allra flesta har någon egenskap som är just häftig. Till exempel den lilla lövsångaren som bara väger 12 gram och som flyger ensam till Afrika när den bara är två månader gammal – utan karta och GPS!

Men det finns några som är så häftiga att vi måste berätta. Tornseglaren är en sådan. Förr kallades den tornsvala och det gjorde den ef-tersom den liknar en svala. Men den tillhör en annan grupp av fåglar som heter just seglare. När en tornseglarunge lämnar det bo som den vuxit upp i kan den flyga utan avbrott i två eller tre år! Under dessa år flyger den från Sverige till Afrika, den äter och sover i luften och när den ska dricka, så flyger den lågt över vatten ytan och tar en droppe eller två med näbben. Någon enstaka gång kan den landa på en klippvägg eller en hög byggnad, men som regel lever den sitt liv i luften. Till slut är den gammal nog att bilda par, bygga bo, häcka och få ungar. Och då måste den ju landa!

Silvertärnan är också häftig. Den finns i

Häftiga fåglar

Sverige under somrarna men också långt upp i norr, nära Nordpolen. Det häftiga är att den övervintrar ända nere vid den andra polen, alltså Sydpolen! Silvertärnan kan alltså flyga över halva jorden när den ska byta från som-mar- till vinterplats. Men det är ju ganska klokt eftersom det är sommar vid Sydpolen när vi har vinter.

Strömstaren är en annan häftig fågel och den flyttar verkligen inte till Sydpolen. Den stannar oftast i Sverige även när det blir rik-tigt kallt. Då badar den, ja faktiskt dyker ner i vattnet!

Strömstaren är ganska liten, ungefär som den vanliga staren eller som en koltrast. Den lever alltid intill forsande vatten och därnere under ytan hittar den sin mat. För att få tag i de smaskiga larverna och andra vattenlevande smådjur måste den alltså dyka ner i det kalla och forsande vattnet många gånger varje dag – även när det är minusgrader, ibland riktigt många minusgrader. Men strömstararna fixar sådant. Det har de gjort i tusentals år.

Tornseglare. Foto: Bengt Grandin.

MINI-ANSER 372018

Strömstare. Foto: Mikael Arinder/Skånska Bilder.

Silvertärna. Foto: Anders Åkesson.

38 MINI-ANSER 2018

Vilken fågel?

Här ser du sex foton på fåglar. Kan du se vilka arter det är? Du finner facit på sidan 40.

1. 2.

3. 4.

MINI-ANSER 392018

5.

6.

40 MINI-ANSER 2018

A: Vilken fågel finns i verkligheten?1: Jättedvärgörn X: Småfläckig sumphöna 2: Storstrulig hackspett

B: Vilken av dessa är inte en hönsfågel?1: Rapphöna X: Fasan 2: Sothöna

C: Vilken av dessa fåglar är Sveriges minsta?1: Kungsfågel X: Mindre hackspett 2: Dvärgbeckasin

D: Vad heter trana på latin?1: Tranus tranus X: Långus benus 2: Grus grus

E: Vilken är Skånes vanligaste fågel?1: Bofink X: Fiskmås 2: Gråsparv

F: Var övervintrar de flesta av Skånes sädesärlor?1: Albanien X: Egypten 2: Kina

G: Vilken fågel bor i holk?1: Koltrast X: Skata 2: Talgoxe

H: Vilken av dessa fåglar är en kråkfågel?1: Kaja X: Spillkråka 2: Stare

Vet du? Om inte – leta i fågelboken!

Facit till ”Vilken fågel?”: 1. Gråkråka; 2. Tornfalk; 3. Gråhäger; 4. Tofsvipa; 5. Stare; 6. Bofink.

Sädesärla Foto: P-G Bentz.

MINI-ANSER 412018

Det finns massor av fågelböcker. En del är mycket bra, andra är sådär bra. Vissa fågelböcker riktar sig till riktigt duktiga fågelskådare, medan andra är mer lämpliga för barn och andra nybörjare. En bok heter Fåglar i färg och den är en bra nybörjarbok, lik-som en som heter Lilla fälthandboken – Fåglar. En annan bok som är mycket populär heter Fågelguiden och den beskriver alla fåglar som man kan se i Europa. Men den är nog mest lämplig för vuxna och riktigt kunniga fågel-skådare. Det finns också en bok som handlar om hur man blir fågelskådare – Börja skåda fågel.

Många böcker går att köpa billigt på reor och på nätet. Bokbörsen är ett sådant exempel. Idag finns det också många digitala hjälpmedel, till exempel appar som visar hur fåglarna ser ut och som också har deras läten inspelade.

Fågelböcker och moderna hjälpmedel

42 MINI-ANSER 2018

Om du hittar en skadad fågel ska du försöka kontakta någon som har tillstånd att ta hand om sådana. Det finns många sådana grupper i Sverige och man hittar dem på hemsidan www.kfv-riks.se

Vår egen förening – SkOF – har en grupp som heter Fågelskydd Spillepeng. Bor du i Malmö- eller Lundaområdet kan du ringa till dem på 0702 661466.

Som privatperson får man bara lov att ha en skadad fågel i två dagar. Sen måste man lämna den vidare till en grupp med tillstånd. Men det finns några fall där du kan göra nå-got själv. Då handlar det om små fåglar som flyger emot fönsterrutor. De kvicknar ofta till efter en eller två timmar och under tiden mår de bra av att ligga i en liten låda – en skokartong till exempel. När två timmar gått så öppnar du lådan utomhus och då flyger ofta fågeln. Gör den inte det så ska du ringa till en grupp med tillstånd.

Hittar du en död fågel så behöver du oftast inte göra något. Ligger den på ett bra ställe kan den ligga kvar. Eller så kan du gräva ner

Tips om skadade eller döda fåglar

den, eller peta in den under en buske. Du ska inte pilla på den, men vi vill ändå gärna att du kollar om det sitter en ring om benet på den. Finns det en ring är fågeln värdefull för oss. Du kan göra detta utan att ta i fågeln. Använd en pinne eller liknande och peta fram benen.

Ringmärkt ejderhona, så kallad åda, med unge. Foto: Anders Åkesson.

MINI-ANSER 432018

Skånes Ornitologiska Förening förkortas SkOF och den bildades 1952. Efter tio år bör-jade föreningen att ge ut en tidskrift och det kom ett nytt nummer fyra gånger om året. Tidskriften kommer fortfarande fyra gång-er om året, men den har blivit tjockare och heter idag ANSER. Det ska inte läsas anser, vilket betyder att man tycker något. Nej, An-ser ska det vara och det betyder gås på latin.

Lite om SkOF:s historia

Den heter så eftersom vi har två gäss på vår logga. I föreningen gör vi så mycket vi kan för att skydda och hjälpa fåglarna i Skåne och vi hoppas att många vill stödja det vi gör. Efter-som det mest är vuxna som är medlemmar i SkOF är tidskriften också skriven för vuxna. Men för att ge något till yngre och kanske framtida medlemmar har vi gett ut detta extranummer av ANSER.

44 MINI-ANSER 2018

SkOF har en så kallad Fågelstation i Falsterbo. Där arbetar många duktiga ornitologer med både räkning av flygande eller vilande fåglar och med ringmärkning av andra fåglar. Men man tar också emot grupper och berättar om fåglarna och deras liv. Många skolklasser har varit hos dem och fått trevlig undervisning och alltid också fått klappa någon fågel som precis har blivit ringmärkt. Du har kanske varit där?

Varför ringmärker man då fåglar? Jo, efter-som fåglarna får en ring med ett alldeles eget nummer får de liksom ett personnummer. Om fågeln då hittas någon annanstans eller fångas på en annan fågelstation, får vi reda på hur långt den flugit och hur lång tid det har tagit. På så sätt har man kunnat lära sig hur långt fåglar flyttar och när de gör det. Många fåglar som blivit ringmärkta i Fals terbo har nämli-gen hittats i många länder i Europa och Afrika. Då vet vi ju att de själv har flugit dit! Vi kan också få reda på hur gamla fåglarna blir genom ringmärkningen. Har det gått tio år mellan den

Falsterbo Fågelstation

dag då ringen sattes på fågeln tills den flyger emot ett fönster i, låt oss säga Svedala, då vet vi ju att den blev minst tio år gammal.

Ringmärkt kentsk tärna. Ringmärkningen har visat att arten övervintrar i södra Afrika. Foto: P-G Bentz.

MINI-ANSER 452018

Fåglar eller inte fåglar – det allra viktigaste är att du är nyfiken och att du rör dig utomhus lite då och då. Gå ut på upptäcktsfärd! Vi människor mår jättebra av det och det finns så mycket man kan hitta och uppleva i skogen, längs stränder-na, i parker eller trädgårdar – ja nästan var som

Till sist

helst. Det finns många spännande fåglar och andra djur där ute och man kan lära sig mycket. Att man sen mår bra av att röra sig utomhus är ju bara så mycket bättre. Så om du känner dig uttråkad, trött, ledsen eller rent av nyfiken: Gå ut och upptäck – du mår snart bättre!

AllemansrättenNaturen betyder mycket för svenskarna. I Sverige får alla vara i naturen, även i områden som någon annan äger. Detta kallas allemansrätt och är en viktig del i den svenska kulturen. Du använder dig av allemansrätten när du går en promenad i skogen, paddlar kajak, klättrar eller sitter på en sten och tänker. Den betyder också att vi måste vara försiktiga och inte störa andra människor eller djur. Vi får inte heller skada naturen eller något som andra äger. Man kan sammanfatta det med att inte störa, inte förstöra.

Var rädd om allemansrätten!Det är inte i alla länder man får röra sig så fritt som i Sverige. I många länder, t.ex. i Danmark och Spanien, får man inte gå in i skogar och längs stränder som andra människor äger. Då måste man fråga först. Vi som bor i Sverige ska därför vara glada att allemansrätten finns.

Det här får du göra i den svenska naturen• Gå, cykla och rida och vara nästan överallt i naturen. Men inte för nära bostadshus. Om du öppnar en grind måste du stänga den efter dig.• Gå, cykla och rida på privata vägar.• Bada, åka båt och gå iland, men inte nära bostadshus.• Plocka blommor, bär och svamp.• Fiska med metspö och kastspö utmed kusten och i de fem största sjöarna (Mälaren, Vänern, Vät-tern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland).• Du får göra upp en liten eld om du är försiktig. Det är bäst att elda där det finns en särskild plats för eldning. På sommaren är de ofta förbjudet att elda eftersom elden lätt kan sprida sig. Fråga din kommun vad som gäller.

Det här får du inte göra• Du får inte passera över tomter, trädgårdar, planteringar eller odlad mark, t.ex. åkrar.• Du får inte köra bil, motorcykel eller moped i naturen. Du får heller inte köra på stigar, parkvägar eller i motionsspår.• Du får inte elda om det är mycket torrt väder eller blåser hårt. Då kan elden sprida sig.• Du får inte ta eller skada träd och buskar.• Du får inte ta frukt, bär, grönsaker eller något annat som växer i trädgårdar, planteringar eller på åkrar.• Lämna inte kvar eller kasta något skräp. Burkar, glas, plast, fiskelinor och annat skräp kan skada djur och människor.• Du får inte jaga, störa eller skada djur. Det är också förbjudet att ta fågelägg eller röra djurens bon eller ungar.• Du får inte fiska utan tillstånd i sjöar eller vattendrag. Du behöver inte tillstånd för att fiska med metspö eller kastspö vid kusten.• Hundar får inte vara lösa i naturen under tiden 1 mars – 20 augusti. Då har djuren ungar. En lös hund kan skrämma och skada djuren. Det är bäst att alltid ha hunden kopplad i naturen.

46 MINI-ANSER 2018

Upptäck naturen du också!Det finns mycket att upptäcka och uppleva i naturen. Lyssna på fåglarna. Plocka blommor att ta med hem. Ta med något att äta och gå ut i naturen, ensam eller tillsammans med vänner, familj eller släktingar. På många platser i naturen finns det särskilda ställen där man kan grilla. Din kommun kan ge tips om fina platser i naturen.

Skogen är inte farligMånga är vana att leva i staden och att alltid ha människor omkring sig. Då kan man tycka att det är för tyst och ensamt i skogen. Det kan kännas farligt. Men i skogen finns inget att vara rädd för. I Sverige finns nästan inga farliga djur. De flesta djur är rädda för människor och håller sig undan. Att röra sig i skogen eller annan natur är både spännande, lärorikt och bra för hälsan.

Nationalparker och naturreservatEn del områden med särskilt viktig natur kallas nationalpark eller naturreservat. Där gäller hårdare regler. På anslagstavlor kan man läsa vilka regler som gäller.

Nyfiken nötväcka. Foto: P-G Bentz.

MINI-ANSER 472018

I samband med ringmärkning får man närkontakt med fåglarna. Här ses Julia och en backsvala. Foto Brita Berbig.

48 MINI-ANSER 2018

Skånes Ornitologiska Förening (SkOF) är en förening för fågelintresserade i Skåne.

Vi tror att det är mycket viktigt att barn och ungdomar får lära känna djur och natur i tidig ålder. Fåglarna är då mycket lämpliga att börja med.

De finns runt om oss året om och många är lätta att se och uppleva på nära håll – inte minst i städer, trädgårdar och parker.

Vi hoppas att häftet ska väcka nyfikenheten och kanske stimulera till fortsatt intresse. Vi tror också att tidiga kontakter med djur och natur kan så frön

som kan gro till ett större intresse senare i livet.

Var nyfiken – och gärna på fåglar!

Skånes Ornitologiska Förening