Mäns våld mot kvinnor 30 Jan - Suntarbetsliv

1

Mäns våld mot kvinnor

VÅLD I NÄRA RELATIONER OCH

SÅ KAN VI JOBBA FÖR ATT MOTVERKA ATT KVINNOR UTSÄTTS FÖR VÅLD

2

Håll utkik!I materialet hittar du några symboler. Dessa är framtagna för att leda, lyfta och inspirera.

Vi gillar!Extra bra att ha koll på.

Tips!Våra allra bästa tips för framgång.

Titta hit!Den här symbolen använder vi när vi vill lyfta något extra viktigt.

Samtala omFör bäst resultat, diskutera frågorna i grupp.

Material om ämnetVåra tips på fördjupande litteratur.

Vad betyder ordet?Vi förklarar vad vissa ord betyder.

Dina tankar!Här kan du skriva ner dina funderingar.

3

Hur ser våldet ut? 4

Mäns våld mot kvinnor 6

Allt fler kvinnor anmäler misshandel … 8

Vem slår och varför? 10

Våldet mot kvinnor kostar samhället stora summor 14

Vårt fackliga uppdrag 16

Någon att prata med 18

Kvinnojouren, en fristad i ingenmansland 19

Alla kvinnor är välkomna 23

Våld mot kvinnor är en viktig jämställdhetsfråga 24

Hedersrelaterat våld 26

Sverige måste sluta vända unga tjejer och kvinnor ryggen 28

Medvetenheten ökar 31

Kvinnor med funktionsnedsättning utsatta för våld 32

Våld i samkönade relationer 35

Ungas värderingar — vårt ansvar 36

Hat och hot 39

Innehåll

4

Hur ser våldet ut?Vi värjer oss inför våld i nära relationer. Företeelsen är fruktansvärt obehaglig och rubbar våra föreställningar om relationer och hur familjen ser ut.

Våld i nära relationer omfattar alla typer av våld som kan förekomma i såväl heterosexuella som samkönade relationer. Det omfattar även syskon och andra familje- och släktrelationer.

Kännetecknande är offrets nära relation och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Det gör att det blir svårare för offret att utöva motstånd och bryta upp från relationen. Våld i nära relationer utmärker sig också från andra former av övergrepp då det ofta utövas inomhus i offrets bostad och sker under en längre period och tenderar att öka i intensitet med tiden.

I Studien Våld och Hälsa 2014 uppgav 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld. 7 procent av kvinnorna och 1 procent av männen hade också blivit utsatta för sexuellt våld av en aktuell eller tidigare partner.

Den vanligaste formen av våld i nära relationer utövas av en man mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. 2014 anmälde 17 400 kvinnor att de misshandlats (varav 3 770 var fridskränkning) av den person de hade en nära relation till. Motsvarande siffra avseende män var 3 485.

Mörkertalet kan vara stort, Brottsförebyggande rådet (Brå) har tidigare upp- skattat att endast vart femte kvinna som utsätts anmäler det till polisen. Siffran avseende män tros vara än lägre.

FridskränkningAtt gång på gång kränka en närståendes intigritet för att skada personens självkänsla.

5

FOT

O:

JOH

AN

NA

NY

HO

LM

Mäns våld mot kvinnorVid mäns våld mot kvinnor finns ofta ett mönster bestående i att förövaren ökar sin dominans och kontroll av kvinnan. Det är ett faktum att familjer aldrig har kunnat skydda kvinnor och barn mot övergrepp i de egna hemmen.

I början av relationen visar sig mannen ofta kärleksfull och uppvaktande. Efter en tid övergår hans omsorg till kontroll, han hindrar henne från att umgås med släkt och vänner eller ha egna fritidsintressen. Hon isoleras allt mer, mannen börjar kritisera henne för den hon är, för det hon gör eller inte gör. Han bryter ned henne psykiskt så att hon förlorar sitt självförtroende. Det första slaget kommer ofta i detta skede. Våldet upprepas och blir tillsammans med hoten en normal del av vardagen. Kvinnan tvingas anpassa sig ytterligare för att inte bli utsatt för mer våld.

I omkring hälften av de polisanmälda fallen har kvinnan barn tillsammans med förövaren. Allt hot och våld mot kvinnor och barn är ett brott, oavsett vem som är förövare och var gärningen sker.

FN har i ett beslut 1993 markerat att det är en mänsklig rättighet att få leva utan våld och att mäns våld hänger ihop med patriarkala samhällsformer, i det vi kallar könsmaktsordning.

Kvinnofridsbrott handlar om mäns fysiska och/eller psykiska våld eller hot om våld. Det handlar om att förtrycka kvinnan och bryta ner hennes självkänsla. Det gör hennes livsutrymme mindre.

Våldet kan förekomma i olika former:

Fysiskt våld

Psykiskt/känslomässigt våld

Sexuellt våld och tvång

Social isolering

Ekonomisk isolering

2

1

3

4

5

6

Allt hot och våld är ett brottAllt hot och våld mot kvinnor och barn är ett brott, oavsett vem som är förövare och var gärningen sker.

PatriarkatetPatriarkat är ett samhälls- system där män har den primära makten och de flesta ledande positioner inom politiska-, ekonomiska-, religiösa-, sociala-, och finansiella institutioner domineras av män.

NormaliseringsprocessenPolisens film Normaliserings- processen om våld i nära relationer. www.youtube.com/watch?v=nQNq5kag1-I

7

Känner du någon som har utsatts och/eller utsätts för våld i en nära relation?

Vad hände? Vad händer?

Fick/får hon stöd och hjälp/skydd?

Hur har du personligen reagerat/agerat?


8

Allt fler kvinnor anmäler misshandel…Brottsförebyggande rådet (Brå) har de senaste åren prioriterat forskning om våld mot kvinnor och kvinnors trygghet. Brå finner att mörkertalet är stort men den anmälda misshandeln har ökat med 10 procent under de senaste 8 åren. År 2014 var anmälningarna nästan 28 500 och Brå tror inte att det faktiska våldet har ökat utan att fler och fler kvinnor tar mod till sig och anmäler. Kriminalstat- istiken visar att i 45 procent av fallen sker misshandeln inomhus av en person kvinnan har en nära relation med.

… men långa utredningstider avskräcker kvinnor från att anmäla

1997 gav regeringen myndigheterna inom rättsväsendet i uppdrag att korta utred-ningstiderna rörande våld mot kvinnor. 2007 fick socialstyrelsen inom ramen för regeringens handlingsplan i uppdrag att effektivisera kommunernas arbete mot könsrelaterat våld. Målet var bland annat att arbetet ska bli mer målinriktat, strukturerat och samordnat. I april 2015 publicerade Socialstyrelsen en reviderad version av handboken ”Våld”, som ska vara ett stöd i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer.

De senaste åren har utredningstiden för misshandelsbrott minskat medan ut-redningstiden för våldtäkter har ökat. Regeringen understryker vikten av korta handläggningstider för att kvinnor ska våga anmäla och orka stå för sin anmälan. När ärendet dras i långbänk är det många kvinnor som backar. Kvinnorna som anmäler är mycket sårbara tiden efter anmälan. Om brotten utreds snabbt hinner kvinnorna ordna för sig och barnen: ny skola, ny bostad, personligt stöd och annat livsviktigt.

Att utredningstiderna är långa handlar dels om prioriteringar hos polismyndig- heter, åklagare och socialtjänst, dels om attityder och okunskap. Ett konstruktivt och positivt bemötande är avgörande för kvinnornas möjlighet att hålla ut och stå fast vid anmälan. Men de måste ständigt kämpa i motvind. Det är ofta slumpen som avgör om kvinnorna möter poliser och socialarbetare som tar dem på allvar. Alltför ofta bagatelliseras anmälan och en grov kvinnofridskränkning kan under handläggningens gång förvandlas till ringa misshandel.

45 procent!Kriminalstatistiken visar att i 45 procent av fallen sker misshandeln inomhus av en person kvinnan hade en nära relation med.

Grov kvinnofridskränkning Att en man gång på gång kränker en kvinnas intigritet för att skada personens självkänsla, genom att till exempel hota eller slå en kvinna som han lever eller har levt tillsammans med.

9

Att ge information och öka kunskaperna hos ansvariga myndigheter om de drab-bade kvinnornas förhållanden måste bli prioriterade åtgärder.

För mer information

Brå: www.bra.se

Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR): www.unizon.se

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS): www.roks.se

Polismyndigheten: www.polisen.se

Kvinnofridslinjen — en nationell stödtelefon: www.kvinnofridslinjen.se

5 kap. 11 § socialtjänstlagen

Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver.

Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Lag (2012:776)

1 kap. 2 §

Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år.Lag (2012:776)

10

Vem slår och varför?Mäns våld mot kvinnor förekommer i alla slags familjer, i alla sam-hällsklasser, i alla bostadsområden, inom alla yrkeskategorier och på alla arbetsplatser. Det är en myt att bara vissa sorters män slår. En annan myt är att vanliga, normala kvinnor inte drabbas av mäns våld.

Myten att bara vissa sorters män slår är just en myt. Den bygger i allt väsentligt på våldsamma mäns egna berättelser, förklaringar och definitioner av våld mot närstående kvinnor. Den mansdominerade omgivningen (och delvis även kvinnorna) har länge accepterat den förenklade och falska beskrivningen av våldets uttryck och dess orsaker: Hon provocerade mig och jag förlorade kontrollen, Jag var full och visste inte vad jag gjorde. Om våldsamma män inte ser farliga ut, hur ska vi då känna igen dem? I grunden handlar det om bristen på jämlikhet och respekt för var och ens lika värde. Vi kan också uttrycka det som obalans i fråga om makt: makt i samhället, makt att styra över det egna livet. Män är av tradition överordnade och kvinnor underordnade: Könsmaktsystemet. De män som slår är naturligtvis inte födda våldsverkare utan deras beteende grundar sig i uppväxt, sociala normer, tillfälligheter och möjligheter.

Vi finner tre nivåer som ett grovt mått på förklaringar till våldet:

Individnivå. Här avses bland annat män som är alkohol- eller drogmiss- brukare, psykiskt sjuka eller kriminella.

Strukturell nivå. Här avses bland annat förklaringar till mäns våld som en del av samhällsordningen: män i dominerande roller, mäns sexuella friheter, män som familjens överhuvud, mäns självklara rätt till karriär på kvinnors bekostnad.

Kulturell nivå. Här avses bland annat normer och värderingar som råder i omgivningen, i den lilla gruppen och/eller i den stora gruppen, traditioner som ursäktar mäns våld mot kvinnor.

För att förstå orsaker till och omfattning av våld, och för att kunna motverka och förebygga våld, måste alla tre nivåerna finnas med. Vi måste veta i vilka omgivningar, i vilka grupper, de män som brukar våld mot kvinnor finns. Hur ser kompisgänget ut? Vilka attityder präglar umgänget i idrottsföreningen? Vilka formella och informella regler gäller på arbetsplatsen? En riktig karl är lojal mot mansgruppen. Han bangar inte för tuffa tag. Han föraktar svaghet. Han får stöd och finner trygghet i gruppen. Han skiljer totalt mellan det privata och det offentliga. Den välpolerade ytan kan bytas i sin motsats innanför hemmets väggar.

2

3

1

KönsmaktsystemetUtgår från den strukturella underordningen av kvinnan i samhället samt en underordnad roll i familjen, där de får utföra det mesta av det obetalda hushållsarbetet.

11

Hur ser normerna ut på arbetsplatsen? På fritiden? På sociala medier? I familjelivet?

Hur jobbar vi för att möta/bemöta normer i vår omgivning som vi inte tycker hör hemma i ett jämställt samhälle?

Ge exempel på hur du bemöter negativa attityder och sexistiska skämt som män ”bara slänger ur sig”.

Hur kan vi fackligt på arbetsplatsen föra in diskussioner om jämställdhet i arbetsliv och privatliv som en motverkande kraft till våld och förtryck?


NormerUnderförstådda regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort.

Varningstecken

Att en kvinna drar sig undan familj och vänner samtidigt som partnern är kontrol-lerande och svartsjuk kan vara tecken på att hon är utsatt för våld av sin partner. Var uppmärksam på följande:

• Hör hon av sig mer sällan, har mindre tid att umgås eller prata i telefon med familj och vänner?

• Anpassar hon sin vardag utifrån sin partners behov?

• Ringer partnern eller sms:ar och vill veta var hon är och med vem?

• Skjutsar partnern ständigt henne till jobb och aktiviteter?

• Blir hon korsförhörd när hon gjort något på egen hand?

• Ställer hon ofta in aktiviteter i sista sekund?

• Verkar hon inte få ta egna ekonomiska beslut, eller klä sig och se ut som hon vill?

• Bråkar partnern mycket offentligt och hon ursäktar honom i efterhand?

• Visar prylar och inredning i hemmet tecken på våld?

• Verkar hon inte vilja vara ensam med sin partner utan stannar gärna kvar länge på jobbet?

• Svarar hon undvikande på frågor om semester och helger?

Var även observant på fysiska tecken i form av blåmärken, rivmärken och skrubbsår. Det är inte ovanligt att hon skämtar bort det eller svarar undvikande om man frågar hur hon fått dessa märken.

Vid allvarligt hot ringer du 112.

Varningstecken

Att en kvinna drar sig undan familj och vänner samtidigt som partnern är kontrol-lerande och svartsjuk kan vara tecken på att hon är utsatt för våld av sin partner. Var uppmärksam på följande:

• Hör hon av sig mer sällan, har mindre tid att umgås eller prata i telefon med familj och vänner?

• Anpassar hon sin vardag utifrån sin partners behov?

• Ringer partnern eller sms:ar och vill veta var hon är och med vem?

12

UNIZONDessa varningstecken är från UNIZON.

Hjälp dygnet runtKvinnofridslinjen ger stöd dygnet runt på 020-50 50 50

13

Ger dessa varningstecken dig någon fundering kring en kollega och/eller kamrat?

Vad kan ni göra på din arbetsplats för att påbörja samtal om våld i nära relationer? När?

Hur pratar ni kring dessa frågor på arbetsplatsen idag?

Vilket ansvar har arbetsgivaren för dessa frågor?

Vad kan göras mer utifrån AO:s roll eller sektionens?


14

Våldet mot kvinnor kostar samhället stora summorAllt fler studier pekar på att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer förorsakar samhället mycket höga kostnader. På global nivå uppskattas kostnaderna för våld i hemmet mot barn och kvinnor vida överstiga kostnader förorsakade av inbördeskrig och mord.

Regeringen tillsatte i februari 2014 en utredning vars syfte var att ta fram en Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Dess slutbetänkande överlämnades till regeringen i juni 2015 och ska syfta till att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvin-nor ska upphöra. EIGS (European Institute for Gender Equality) uppskattar i sitt slutbetänkande den årliga kostnader för våld i nära relationer och könsrelaterat våld i Sverige, baserat på extrapolering utifrån befolkningsstorlek och utifrån 2012 års kostnadsnivå, till 10 miljarder. Då ingår inte kostnaden för minskad livskvalité, vilket nästan skulle fördubbla beloppet om den tillfördes.

Cirka 75 000 kvinnor drabbas varje år. Under 2014 anmäldes kring 17 100 misshandelsbrott i Sverige där förövaren var i nära relation med offret. I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 16 procent av de som utsatts för misshandel att gärningspersonen var en närstående.

• 98 procent av de som utsätts för våld i nära relationer är kvinnor.

• Bland de personer som blev utsatta för grov misshandel uppgav 29,1 procent av kvinnorna och 2,4 procent av männen att de uppsökte, eller hade behövt uppsöka, en läkare, sjuksköterska eller tandläkare.

• Enligt en uppskattning kommer 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer aldrig till polisens kännedom.

• 17 kvinnor i Sverige dödas varje år av en nuvarande eller tidigare manlig partner.

• Mest utsatta är kvinnor i åldern 16—34 år.

15

Filmklipp ”Kära pappa”, Care Norge www.youtube.com/watch?v=rknZ9qWh7n0

Boktips ”Sommarens skiraste ljus – om det dolda våldet mot kvinnor och barn” av Lars Åberg och Åsa Sjöström

Fakta, statistik, utredningar; Brottsförebyggande rådet www.bra.se Riksorganisationen för kvinno- och tjej jourer www.roks.se Nationellt centrum för kvinnofrid www.nck.uu.se och UNIZON www.unizon.se

16

Jag fi ck snabbt åka på min första konferens. Det var bra att relativt omgående få utbildning och få veta vad uppdraget innebär. Sedan fi ck jag presentera mig och vad jag ville göra för avdelningsstyrelsen.

Mitt uppdrag som facklig förtroendevald och ambassadör i avdelningen innebär först och främst att se till att ALLA våra förtroendevalda får information om vilket material som fi nns. Men också att övervaka hur det vidarebefordras och hanteras ute i sektionerna och att sektionerna väljer en person som brinner för dessa frågor.

Vi förtroendevalda ska främst informera våra medlemmar och visa vilket material som fi nns, stötta och visa vart man kan/ska vända sig vid händelser. Vi ska inte ta över de professionella instansernas arbete (polis, kvinnojourer, mansjourer, kyrkan, Folksam, socialtjänsten m.fl .) då detta är väldigt känsliga och svåra ämnen, vi ska bara stötta och visa vägen.

Det fi nns mycket bra material att visa på en AO-dag, som fi lmerna Det fi nns stunder och Fyra nyanser av våld. Den förstnämnda har frågeställningar som kan diskuteras i grupp efter fi lmvisningen. Dessutom kan vi informera om och dela ut tapplappar och foldrar Någon att prata med, dessa kan även läggas ut på undanskymda ställen som exempelvis toaletter och omklädningsrum.

Jag har informerat och involverat fastighetsskötarna på den tekniska avdelningen om hur dom ska informera och hantera personer de stöter på som varit med om våld, hot eller annat jobbigt.

Vårt fackliga uppdrag i detta är att få alla att bära frågan så våra med-lemmar vet att de, ifall de utsätts, kan få hjälp av facket med vart de ska vända sig.

Vi ska informera och visa vart man kan/ska vända sig vid händelser, inte hantera eller försöka hjälpa den som blivit utsatt, de måste få professionell hjälp.

Kristina Wåger sektion Bräcke iMellersta Norrland.

Vårt fackliga uppdragPå hösten 2012 fi ck jag förmånen att bli en av ambassadörerna för mäns våld mot kvinnor och i nära relationer, berättar Kristina Wåger på avdelningen Mellersta Norrland. Jag fokuserade på hur ämnet hanterades och hur informationen förmedlades ut till våra sektioner.

Någon att prata med Ett material från Folksam och Kommunal om hur du fårprofesionell hjälp.

1717

Jag vill att vi förtroendevalda ska skapa en dialog med kontaktpersonen i vår kommun, för att ta reda på vad vi kan hjälpa varandra med. Vi kan också dela med oss av vårt material.

Vi måste även skapa dialog med våra lokala kvinnojourer, mansjourer och kyrkor, då vi har mycket att lära av och delge varandra.

Det fi nns också en annan del i detta, våld på jobbet, och det är inte OK. Detta måste vi också prata om i arbetsgrupper, med chefer och med PRO. Alla måste förstå att det inte är ok att bli biten, slagen eller sparkad när man jobbar. Normen får inte bli att man får tåla lite, för VÅLDET GÅR INTE I PENSION.

18

Någon att prata medIbland blir livet inte som man tänkt sig. Ingen ska behöva bli slagen eller psykiskt misshandlad. Ändå händer det. Kommunal förmedlar professionell hjälp.

Den som blivit utsatt för våld i sitt eget hem kan få hjälp att komma vidare. Förutsättningen är att den drabbade eller någon annan i familjen är medlem i Kommunal. Hjälpen består i tio kostnadsfria stödsamtal med legitimerad psykologeller psykoterapeut. Kontakten förmedlas av Kris- och Traumacentrum, som har lång erfarenhet av att stödja personer som drabbats av våld. Full sekretess gäller — ingen annan får reda på samtalen eller vad som sägs till terapeuten.

Detta stöd med anonymitetsskydd är en del av det samarbete som Kommunal och Folksam har och som ingår i medlemsavgiften. Ingen polisanmälan behövs. Liknande stöd kan medlemmar i Kommunal och i många andra LO-förbund även få genom den fritidsförsäkring (Medlemsolycksfall-Fritid) som också ingår i medlemsavgiften. Försäkringsvillkoren kräver dock att polisanmälan görs. Det kan gälla överfall, hot, rån eller våldtäkt. Kommunals avdelningar har också kontaktpersoner som kan hjälpa till med denna kontakt eller med närliggande kvinno-, mans- och familjejourer.

Kontakt med Kris- och traumacentrum förmedlas via telefon 020-95 38 27 Öppet vardagar kl 07.30—21.00Helger kl 9.00—19.00

Tio kostnadsfria stödsamtalKommunal förmedlar profesionell hjälp som består av tio kostnadsfria stödsamtal med psykolog eller psykoterapeut.

Ingen polisanmälanFör detta stöd med anonymitetsskydd behövs ingen polisanmälan.

Någon att prata med Ett material från Folksam och Kommunal om hur du fårprofesionell hjälp.

Kvinnojouren, en fristad i ingenmanslandKvinnojouren – en fristad i ingenmansland är en ideell förening som bildades 1982. Kvinnojourens kontor ligger i Östersund, men förening-en har de åtta kommunerna i Jämtland/Härjedalen som upptagnings-område. Föreningens syfte är att ge stöd till utsatta kvinnor samt arbeta förebyggande mot mäns våld mot kvinnor genom bland annat information, utbildning och kampanjer.

Kvinnojouren får verksamhetsbidrag från kommunerna i Jämtland/Härjedalen, men bidragen har under fl era år varit osäkra och föreningen har fått söka på nytt varje år. Samtidigt som vi sökt projektmedel för att jobba med utveckling så har vi också jobbat med en avvecklingsplan och personalen har sagts upp varje år då det varit osäkert med framtida fi nansiering, berättar Helena Lassen.

Inför 2016 har vi gemensamt jobbat fram ett nytt samverkansavtal mellan kom-munerna i Jämtland och Kvinnojouren. Det innebär bland annat en långsiktig fi nansiering, vilket gör att vi på Kvinnojouren kan få arbetsro och ägna tid och kraft åt att utveckla jobbet mot mäns våld mot kvinnor. För det här året och nästa år har vi också lyckats få hem lika mycket projektmedel som kommunerna ger i verksamhetsbidrag.

Dubblering av antal anställda

Det innebär att vi går från två till fyra anställda och får möjlighet att satsa på områden vi tidigare saknat resurser att utveckla. Det handlar exempelvis om en extra satsning på barnen i form av en barnpedagog, med övergripande ansvar för barnverksamheten. Men också en nystart av ett tidigare projekt med en öppen verksamhet för kvinnor och barn som varit i kontakt med Kvinnojouren.

Två huvudområden

Föreningen jobbar mycket med information och utbildning, som vi har stor efter-frågan på. Vi anordnar också föreläsningar, både för allmänheten och för speciella yrkesgrupper och använder kampanjer för att uppnå attitydförändringar.

I vårt förebyggande arbete samarbetar vi både med enskilda personer och olika grupper av människor, både män och kvinnor.

Helena Lassen Kvinnojouren i Östersund

19

KvinnojourDe fl esta kvinnojourer drivs av ideella organisationer, med hjälp av volontärer.

20

När det gäller stödarbetet jobbar vi däremot könsseparatistiskt, anställda och ideella krafter är samtliga kvinnor. Det stöd vi erbjuder är bland annat rådgiv-ning på telefon och/eller personliga möten samt olika typer av praktisk hjälp som att följa med på möten med exempelvis polis, socialtjänst, advokat och domstol.

Säkerhetsplanering är en väldigt viktig del i stödarbetet. Kvinnojouren har även möjlighet att erbjuda akut tillfälligt boende. I Östersund finns två lägenheter att tillgå där kvinnan och hennes barn får sitt eget sovrum men delar övriga delar av lägenheten med andra boende. I Krokoms kommun finns en mindre lägenhet som den som bor i disponerar själv. Krokomsbostäder initierade 2015 ett samarbete med oss där de sponsrar med en lägenhet och i gengäld utbildar vi samtliga anställda inom Krokomsbostäder i kvinnofrid (Krokom har en befolk-ning på 14 785 personer).

De flesta kvinnor som söker stöd kontaktar oss direkt men det är också vanligt att anhöriga, vänner, grannar, arbetsgivare etc. ringer för rådgivning. Kvinno-jouren fungerar även som en kunskapsbank dit myndigheter och andra vänder sig för konsultation.

I stödarbetet finns förutom anställda även ett antal kvinnor som avsätter tid för att jobba ideellt, framförallt under jourkvällar. De ideella insatserna gör att vi har stor tillgänglighet och också möjligheten att lösa akuta situationer snabbt när det behövs. I övrigt finns ett telefonnummer där myndigheter (polis, social-jour och sjukvårdsupplysningen) kan komma i kontakt med Kvinnojouren dygnet runt vid akuta kvinnofridsärenden.

Kvinnojourerna spelar en mycket viktig roll för utsatta kvinnor. Jourerna ikläder sig ofta uppgifter som kommunens socialtjänst inte åtar sig. Det är inget särskilt vågat påstående att säga att samhället i dag inte fullt ut tar sitt ansvar för att stötta de medborgare som utsätts för brott.

Innan kvinnojourernas frivilliga verksamheter började i landet fanns inte skyddat boende, stödboende och andra stödformer i kommuners regi. Kvinnojourerna är ett resultat av att det som saknas i den kommunala omsorgen.

Det framförs ibland från olika håll att kvinnojourer borde finnas i varje kommun men det håller inte vi på Kvinnojouren – en fristad i ingenmansland med om, säger Helena Lassen. I små kommuner är det väldigt svårt att få vara anonym vilket för många är en viktig aspekt för att söka stöd. Det är också nödvändigt att ha en viss volym i kvinnofridsarbetet för att kunna upprätthålla en god kvalitet. Däremot är det viktigt att kvinnor i områdets samtliga kommuner får tillgång till Kvinnojourens stöd och att det tillgodoses bland annat genom att vi från Kvinnojouren åker runt i länet och träffar dem på deras hemorter.

Kvinnojouren – en fristad i ingenmansland är en traditionell kvinnojour. De senaste åren har en mängd aktörer inom kvinnofridsområdet poppat upp då det skapats en marknad på kvinnofridsområdet och möjlighet för företag att tjäna

21

stora pengar genom att starta upp olika slag av skyddade boenden. Hos oss får man lov att vara anonym, då den enskilde direkt tar kontakt med oss. I de fall kvinnojourer enbart åtar sig uppdrag från socialtjänsten försvinner möjligheten att vara anonym. En av de stora fördelarna med att jobba med kvinnofrid i en ideell förening är möjligheten till att vara flexibel.

Snabba och individuella lösningar

Kvinnojouren ser till varje kvinnas specifika behov och försöker hitta individuella lösningar. Det går snabbt från ord till handling och det är nära till beslut, vilket ofta är en förutsättning för en lyckad stödinsats. När en våldsutsatt kvinna väl söker stöd så fungerar det inte att ha en väntetid på flera veckor eller i värsta fall ännu längre.

Tillgänglighet är också A och O och att kunna genomföra insatser även utanför kontorstid. Ju mer kunniga och aktiva kommunalare blir i dessa frågor, desto större chans har vi att de kvinnor som är drabbade också ska få hjälp att hitta en väg ut ur sin situation.

Statistik 2015

Varje vecka har Kvinnojouren i ingemansland i genomsnitt haft cirka

• 62 stödsamtal på telefon

• 24 personliga stödsamtal

• 4 ledsagningar av kvinnor

• 22 andra stödinsatser

Under året har 22 kvinnor och 19 barn bott på jouren och cirka 272 stödsökande kvinnor haft kontakt med oss. Jämtlands län har en befolkning om 127 376 personer.

22

Myndigheten IVO (Inspektionen för vård och omsorg) konstaterade i sin slutrapport 2014 att kommunerna brister i sitt lagstadgade ansvar att stötta och skydda våldsutsatta kvinnor och deras barn. Det finns stora variationer i kommunernas arbete, vilket är en fara för rättssäkerheten.

Finns det en kvinnojour i er kommun?

Om det finns en jour, vilka kontakter har ni?

Om kontakterna är bra — hur har ni skapat samarbetet? Vilka former har samarbetet? Om de är dåliga — hur kan ni förbättra dem?

Har er kommun en handlingsplan för bemötande av misshandlade kvinnor?

Om det inte finns en handlingsplan, tänker ni agera fackligt för att kommunen skall formulera och anta en plan?


Alla kvinnor är välkomnaUnizon (tidigare Sveriges Kvinnojourers Riksförbund) samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld.

Jourerna stöttar, skyddar, förebygger och påverkar utifrån en kunskap om våld, genus och makt. Arbetet består främst av att stötta och skydda våldsutsatta kvinnor och deras barn, att arbeta förebyggande och stödjande med barn och unga samt att skapa opinion och sprida kunskap.

Unizon framhållit vikten av;• Ett genomgående barnperspektiv (barns rätt att göra sin röst hörd).

• Kunskap och specialiserad verksamhet som säkerställer att varje våldsutsatt person, oavsett livssituation och individuella eller gruppspecifika behov, får ett bra stöd och bemötande.

• Att alla, oavsett kön, deltar i arbetet för att uppnå ett jämställt samhälle fritt från våld.

23

www.unizon.sePå hemsidan www.unizon.se finns telefonnummer till alla kvinno- och tjejjourer i Sverige.

24

Våld mot kvinnor är en viktig jämställdhetsfrågaFör Kommunal är våld mot kvinnor och våld i nära relationer en viktig facklig fråga då tusentals av våra medlemmar drabbas av våldet.

Kommunal är ett fack som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor på många olika sätt och en del av det arbetet avser våld i nära relationer.

Vi måste som organisation se till att fl er får vetskap om vart de ska vända sig för att få hjälp. Alla våra fackliga företrädare ska kunna hjälpa medlemmar med information om var de kan få hjälp att ta sig ur sin situation.

Eftersom våld mot kvinnor är ett vanligt problem ska vi informera om det i all vår utbildning och så fort vi möter medlemmarna i deras vardag. Det här materialet ska stimulera till samtal med medlemmar i större och mindre grupper utifrån önskemål och behov. Våra arbetsplatsombud måste vara välinformerade för att kunna visa på möjliga vägar till stöd.

25

Har kommunen en lokal strategi med arbetet för stöd till drabbade kvinnor? Om ja — Hur är den uppbyggd?

Hur kan kommunen i er sektion/på er arbetsplats engagera er för att lyfta frågor om mäns våld mot kvinnor på samhälls- och kulturell nivå?

Hur vill ni möta och stötta utsatta kvinnor?

Hur kan ni på ett bra sätt erbjuda kvinnor någon att prata med?

Hur kan männen aktivera sig i dessa frågor? T ex genom mansjourer?

Varje år misshandlas i genomsnitt 17 kvinnor till döds av sin nuvarande eller tidigare partner. Källa: Brå


26

Hedersrelaterat våld Kvinnorna Fadime och Pela är symboler för det hedersrelaterade våldet. De fick betala med livet för att de bröt mot patriarkala tabun. De underordnade sig inte de äldre männens makt över familjens/släktens/klanens kvinnor.

Hedersrelaterat våld diskuteras ofta som en fråga om mäns våld mot kvinnor. Precis som våldet i nära relationer är förövarnas kontroll stark och de begränsar offrens handlingsfriheten både i det privata och det offentliga.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer utförs främst individuellt och fördöms kollektivt. Hedersrelaterat våld utförs däremot kollektivt och är i vissa fall socialt accepterat inom en begränsad gemenskap.

Ibland kan det vara svårt att dra gränsen mellan offer och förövare; de som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta, exempelvis mödrar och unga män som upplever ett tryck att sätta familjens rätt framför individens. Cirka 70 000 svenska 16–25-åringar uppger att de inte fritt får välja vem de ska gifta sig med. Ungefär 8 500 unga, främst flickor, var oroliga för att inte själva kunna välja sin partner. Tvångsäktenskap används för att styra flickors och kvinnors sexualitet (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågorna).

Det är inte heller bara kvinnor och flickor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, utan även pojkar, män och HBTQ-personer. På det här området sak-nas till stor del forskning. Mer forskning behövs också om hur socialtjänsten och andra myndigheter bemöter våldsutsatta som är utsatta för hedersrelaterat våld.

HedersvåldHederskultur är ett begrepp för kulturella mönster som inskränker människors fri- och rättigheter med hänvis-ning till närståendes heder. Den som revolterar kan bli utsatt för hedersvåld och i extrema fall för hedersmord.

Riksorganisationen GAPF — Glöm aldrig Pela och Fadime är en sekulär och ideell förening som arbetar mot hedersvåld. De vänder sig till både män och kvinnor som på ett eller annat sätt är utsatta för – eller berörda av hedersrelaterat våld.

gapf.se Telefon (mobil): 070-4411075 E-post: [email protected]

27

FOT

O:

EVA

TED

ESJÖ

28

Sverige måste sluta vända unga tjejer och kvinnor ryggen25 januari, 2016

För Pela, Fadime, Abbas och Maria är det för sent. Men det finns många andra i liknande situationer. Ingen ska behöva frukta för sitt liv på grund av familjens heder.

I en namnlös grav i Irak ligger Pela Atroshi begravd. Hon mördades endast 19 år gammal av sin pappa och sina farbröder i juni 1999. Jag var målsägandebiträde åt hennes lillasyster som hade bevittnat mordet, och därför vittnade under rättegången mot de båda åtalade farbröderna. Under hela målet fanns hotbilder mot henne.

Min erfarenhet av hedersmord och majoriteten av hedersbrott är att hotbilden mot offret och de som medverkat i en rättegång aldrig upphör, särskilt om de är familj eller släkt.

Hotbilden kan däremot komma att öka efter fällande dom. I Sverige är vi naiva och tror på fullt allvar att vi kan behandla hedersmördarna.

I dagarna kom beskedet att en av de dömda farbröderna har släppts från fäng-elset, efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt tidsbestämda livstidsstraff. Senare i år kommer även den andra farbrodern att släppas. Pappan är kvar i hemlandet.

Han erkände, tillsammans med farbröderna, hedersmordet i hemlandet. Straffet var ytterst lindrigt och ingen blev frihetsberövad eller dömd till fängelse. Orsaken var att motivet var heder. Det var enligt domstolen i hemlandet en förmildrande omständighet.

Pela mördades för att hon ville bestämma över sitt eget liv. Som alla andra flickor och kvinnor i Sverige hade hon rätt att leva i frihet från förtryck, fri att älska vem hon ville. Välja sin egen väg i livet.

Grundläggande rättigheter som ingen har rätt att begränsa. Rättegången mot hennes mördare var den första då begreppen hedersbrott och hedersmord togs upp under en svensk rättegång.

Sedan dess har även Fadime, Abbas, Maria samt många andra blivit offer för hedersmord, just för att de ville gå sin egen väg i livet.

Elisabeth Massi Fritz, advokat

29

Hedersbrott är brott som begås för att återupprätta den heder som en person anses ha berövat sina närstående. Den är starkt förknippad just med flickors och kvinnors beteende, sexualitet och självbestämmanderätt. Det är en bestraffning planerad och utförd av familj eller släkt för ”brott” mot de regler man har ålagt offret att leva sitt liv enligt. Regler som är helt oförenliga med de faktiska lagar och regler som gäller i vårt samhälle.

Som advokat specialiserad på att företräda offer för hedersbrott och deras anhör- iga har jag länge efterlyst lagstiftning på området som slår fast att hedersbrott är brott som alltid begås med tydligt motiv och uppsåt.

Det är brott som ofta föranletts av att offret levt hela sitt liv i skräck för sin egen familj, som kontrollerat offret in i minsta detalj. Det är brott som begås med särskild hänsynslöshet och ibland slutar med att offret mördas. Först kommer hoten — sedan verkställs de.

Ett införande av hedersbrott och hedersmord i brottsbalken vore ett erkännande från samhället att vi inte accepterar hedersrelaterat förtryck och brottslighet i Sverige.

Det skulle även ge våra domstolar större möjlighet att ta hänsyn till de speciella omständigheter som föreligger och bidra till en ökad kunskap och kompetens hos polis, åklagare, jurister och domare. Lagstiftning behövs även för att vi ska kunna lagföra alla inblandade förövare, inte bara en gärningsman.

Ett hedersbrott ska rendera ett strängt straff, som ska kombineras med utvisning i de fall det är möjligt. Utvisning är den mest avskräckande påföljden enligt min erfarenhet och kulturella bakgrund.

När vi pratar om dessa frågor tas i min mening nästintill ingen hänsyn till brotts-offrens rätt till upprättelse och personliga säkerhet. Liksom inte heller hotbild mot brottsoffer, vittnen och anhöriga. De som polisanmäler och vittnar mot förövare i hedersbrott anses ofta svika hela sin familj och släkt. De tar en enorm risk, med vetskapen att den ofta nära släkting de vittnar emot kommer att komma ut i samhället igen även vid fällande dom.

Det finns mycket kvar att göra i Sverige. Det är dags att ta tag i frågan på allvar. Det ska inte behöva ta 20 år till.

Sverige måste sluta vända unga tjejer och kvinnor ryggen. Kom i håg Fadimes tal och vädjan i riksdagen.

Elisabeth Massi Fritz

30

FOT

O:

WIL

LIA

M P

ERU

GIN

I –

MO

ST P

HO

TO

S

31

Medvetenheten ökarAllt fler kvinnor, särskilt unga kvinnor, med utländsk härkomst protest-erar mot det hedersrelaterade eller sexualiserade våldet. Det är inte säkert att våldet i sig har ökat, troligen känner fler till att det finns hjälp att få. Den offentliga debatten har satt problemet i fokus och samhället, myndigheterna, har tagit ställning mot förtrycket.

Efter mordet på Fadime Sahindal den 21 januari 2001 satsade den socialdemo-kratiska regeringen 180 miljoner på kampen mot det hedersrelaterade våldet. 2015 antog regeringen en Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget omfattar arbetet mot mäns våld mot kvinnor i en nära relation, såväl som våld från bekanta eller helt okända män, hedersrelaterat våld och förtryck samt homosexuella, bisexuella och transpersoners utsatthet för våld.

Behovet av skyddat boende växer från år till år. Andra offentliga insatser är information till personal inom skola, sjukvård och socialtjänst. Regeringen har öronmärkt totalt 425 miljoner kronor mellan år 2015 och 2019 till kvinno- och tjejjourernas arbete.

Ideella organisationer gör en viktig insats i arbetet mot sexualiserat eller heders-relaterat våld. Terrafem är en sådan organisation. Terrafem fick 1,45 miljoner kronor år 2014 för en jourtelefon som Socialstyrelsen anser är av riksintresse för våldsutsatta personer. Tack vare den kan kvinnor få råd och stöd på 42 olika språk. Terrafem driver även en juristjour och erbjuder tjejhusboende och en kvinnojour.

Terrafem är ett nätverk för kvinnors rätt mot mäns våld www.terrafem.org. Hur många kvinnor som är drabbade är omöjligt att veta. Mörkertalet är mycket stort.

TerrafemTerrafem är en av de ideella organisationer gör en viktig insats i arbetet mot sexualiserat eller hedersrelaterat våld.

32

Kvinnor med funktionsnedsättning utsatta för våldKvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld i lika hög grad som kvinnor generellt, men får inte samma stöd.

Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är ett osynligt samhällsproblem. Det är också en fråga där det saknas kompetens. I en undersökning som gjordes om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning så uppgav närmare 7 procent av kvinnorna som var sambo eller gifta att de någon gång utsatts för våld eller hot av sin make/sambo. Precis som mäns våld generellt så handlar inte våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om enstaka våldshändelser, utan det utövas ofta upprepat och under en längre tid. Det är vanligt att våld riktas mot kvinnans funktionsnedsättning eller mot den utrustning hon använder i vardagen. Kanske förstör förövaren den teknik hon har för att kommunicera eller de hjälp-medel hon behöver för att kunna röra sig fritt.

Det finns ett material som är framtaget för att de som är yrkesverksamma gent-emot kvinnor med funktionsnedsättning ska lära sig att se om någon är utsatt, belysa våldet och ge stöd till de våldsutsatta. Materialet heter Det finns stunder amphi.se/material/det-finns-stunder.

Det finns stunderamphi.se/material/ det-finns-stunder

33

FOT

O:

PET

ER M

ULL

ER

34

Fyra nyanser av våldgestaltar våld i HBTQ- relationer och syftar till att bryta tabun. Filmen är en av de första i Sverige på ämnet.

FOT

O:

MO

ST P

HO

TO

S

35

Våld i samkönade relationerHBTQ–personer som utsätts för våld i sin relation kan bli särskilt utsatta på grund av den rådande homofobin och transfobin i samhället. Det är viktigt att komma ihåg att våld förekommer i alla typer av parrelationer oavsett personernas sexualitet och könsidentitet.

För oss är det viktigt att vi som organisation själv har ”kommit ut ur garderoben”. Okunskap och fördomar kan annars leda till kränkningar och diskriminering i mötet med vår medlem. Vi behöver ha kunskap och förståelse för heteronorma-tivitet, komma ut-processen och den särskilda utsattheten för transpersoner och unga HBTQ-personer.

Specifikt för våld i samkönade relationer är exempelvis hot om att avslöja part-nerns sexuella läggning om hen inte lever öppet med den och att spela på den utsattes rädsla för att utsättas för homofobi om hen söker hjälp.

Det finns få stödinsatser som vänder sig specifikt till män, vilket gör att viljan att söka hjälp är låg. Därtill kommer rädslan för homofobiskt och kränkande bemötande.

Det är viktigt att komma ihåg att även om offer och förövare har ungefär samma fysiska styrka och kroppsstorlek är det inget hinder för att bli utsatt för våld. Våra stereotypa föreställningar försvårar ibland våra möten och kan göra att den som är utsatt för våld inte själv identifierar sig som våldsutsatt.

Väldigt få män som utsatts för sexuellt våld polisanmäler övergreppet eller söker hjälp, det sker oftast bara om de fysiska skadorna av övergreppet är grava.

Precis som i allt våld i nära relationer så kan personen även här vara isolerad och utlämnad till sin partner på grund av ingen eller liten kontakt med familjen.

Det finns inte mycket forskning på området, och den som finns har varit koncen-trerad på lesbiska kvinnors utsatthet. Därmed är kunskapen om homosexuella mäns, liksom bi/pan-sexuella och transpersoners utsatthet för våld mycket liten.

HBTQEtt samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queeraidentiteter.

HeteronormativitetInnebär att normen är hetero-sexualitet och att det endast finns två kön. Språkligt tar sig normen uttryck i till exempel meningen ”din mamma och din pappa”.

TranspersonParaplybegrepp för personer vilkas könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön som tilldelades vid födseln.

36

Ungas värderingar — vårt ansvar Vi måste alla ta ansvar för att våra barn och ungdomar har möjlighet att lära sig att alla människor har ett lika värde oavsett exempelvis kön, etnicitet och sexuell läggning.

Vi måste stå upp mot stereotypa bilder och patriarkala strukturer för att före-bygga att främst kvinnor utsätts för våld utifrån en förlegad norm i samhället. Det är bara att dra sig till minnes den studie som förskolorna Björntomten* och Tittmyran* gjorde, där de studerade bemötandet av flickor och pojkar. De noterade att pojkarna bemöttes med meningar innehållande två ord –Sitt still, –Håll tyst. Flickorna förväntades att kunna klä sig själva, medan pojkarna fick hjälp. Vi tror oss och vill så gärna behandla alla lika. Men vi gör skillnad utifrån kön och måste därför påminnas om det och aktivt arbeta för att inte göra det. Det innebär att vi måste leva vår norm även hemma vid köksbordet, på sociala medier och runt fotbollsplanen. Ta samtal med våra barn när det uttrycker sig nedsättande om flickor och när flickor kallas för könsord av olika slag. Tala om för våra söner att det inte är okej och visa rätt väg. Reagera och agera när vi befinner oss på arenor där vi kan föregå med gott exempel.

I förskolans och skolans värld innebär det att arbeta utifrån en normkritisk peda-gogik, se över vilket studiematerial som används, vilken norm bär det? Vilken pedagogik används, underbygger det en rådande norm.

Kommunal har varit delaktiga i att ta fram utbildningsmaterialet Regnbågsfamil-jen, som är led i det normkritiska arbetet mot heteronormen. Det är främst avsett för anställda i förskola/skola i det arbetsplatsnära arbetet. Men riktar sig även till andra, från fackliga företrädare till föräldrar generellt, för arbete med sina egna och andras värderingar.

De som arbetar med barn och unga måste lära sig att känna igen tecken på när barn och unga bevittnat våld eller andra övergrepp eller själv är utsatta för våld och hot. Även som fackliga företrädare är det därför viktigt att leva våra värderingar för att få till stånd en förändring för våra barn och unga.

* Tittmyran och Björntomten är två avdelningar på Trödje förskola. Personalen på avdelning-arna uppmärksammade i början av 1990-talet att deras egna beteenden gentemot flickor och pojkar skiljde sig åt och initierade en satsning för att likabehandla barnen oavsett könstillhör- ighet, något som uppmärksammats mycket.

Normkritisk pedagogikInnebär att i skolan och förskolan undvika och ifrågasätta språkliga och sociala normer som innebär att människor kategoriseras i normala respektive avvi-kande identiteter. Metoden innebär att man i sångtexter, sagor, lekar och undervis-ning vänder på roller och kastar om hierarkier.

Patriarkala strukturerEn patriarkal struktur är ett maktmönster som är till männens fördel. I en patriarkal struktur är det männen som fattar de viktiga besluten och männen som kommer till tals. Det är också vanligt att kvinnor medverkar till att upprätt-hålla patriarkala strukturer.

37

RegnbågsfamiljenKommunal har varit delaktiga i att ta fram utbildningsmaterialet Regnbågsfamiljen som ett led i det normkritiska arbetet mot heteronormen.

FOT

O:

ELLI

OT

ELLI

OT

38

Hur jobbar förskolor/skolor i er kommun utifrån attityder till flickors och pojkars roller?

Hur jobbar förskolor/skolor i er kommun med normkritisk pedagogik, upp-lägg, material med mera?

Hur reagerar och agerar ni när ni hör era barn eller andras barn kalla någon vid könsord?

Hur arbetar ni med värderingsfrågor ute på arbetsplatser i er kommun där barn befinner sig exempelvis förskolor, skolor, fritidshem?

Hur diskuteras det utifrån föräldraroller, fostraransvar, vuxenförebilder och föräldrar som värderingsskapare där du befinner dig?


Hat och hotHur kan Zara väcka sådant hat?

Popstjärnan Zara Larsson är på mångas läppar denna sommar. Sjutton år och redan fullfjädrad artist och feminist. Uppenbarligen lika stolt över båda epi-teten, något som gör en del (män) skogstokiga. För att riktigt sätta fyr på den snåriga skog som kallas webben så är hon inte rädd för att säga var hon står. I en bransch som har lagt munkavle på otaliga vokalisters politiska röster genom åren, är Zara Larsson både bångstyrig och modig.

Men förstås inte utan känslor. Att hatas med sådan frenesi kan inte lämna någon oberörd.

Varenda kommentar till Zara Larsson om att hon borde dö eller våldtas är ett olaga hot. Varenda tonårstjej som inte orkar göra sin röst hörd längre eftersom hon kallas hora är en förlust för ett fritt samhälle.

Jag säger det igen, det handlar om kriminalitet. Demokratiminister Bah Kuhnke borde använda vreden och kamplusten mot den rättsapparat som är helt oför-mögen att stoppa hatet och hoten.

Svenska Dagbladet 11 juli 2015 av Katarina Wennstam

Zara Larsson

39

AR

T.N

R:

978

91 7

479

562

2 •

VÅLD

I N

ÄR

A R

ELAT

ION

ER O

CH

MÄ

NS

VÅLD

MO

T K

VIN

NO

R •

PRO

DU

KT

ION

KO

MM

UN

AL

2017

• H

EMM

A.C

OM

• F

OT

O:

JOH

NÉR

BIL

DBY

RÅ

• I

LLU

STR

ATIO

NER

: M

IA N

ILSS

ON

Det fi nns stunderEtt utbildningsmaterial som är framtaget för att de som är yrkesverksamma gentemot kvinnor med funktionsnedsättning ska lära sig att se om någon är utsatt, belysa våldet och ge stöd till de våldsutsatta. Materialet fi nns på amphi.se/material/det-fi nns-stunder

Fyra nyanser av våldEn fi lm som gestaltar våld i HBTQ-relationer och syftar till att bryta tabun. Den är en av de första i Sverige på ämnet.

RegnbågsfamiljenEtt utbildningsmaterial som är ett led i det normkritiska arbetet mot hetero-normen. Riktar sig mot anställda i förskola/skola, men även generellt till alla — från fackliga företrädare till föräldrar — för arbete med sina egna och andras värderingar.

NormaliseringsprocessenPolisens fi lm normaliseringsprocessen om våld i nära relationer. www.youtube.com/watch?v=nQNq5kag1-Ivärderingar.

Någon att prata medEtt material från Folksam och Kommunal om hur du får profesionell hjälp.

Material i ämnet

Studiehandledning

Documents

Mäns våld mot kvinnor 30 Jan - Suntarbetsliv