Modern Industri

MODERN INDUSTRIFÖR EN EFFEKTIVARE PRODUKTION

Hans Reich– om outnyttjad potential i svensk industri

It-system integreras– Saab arbetar i Boeings databas

Stålindustrin– nisch stärker konkurrenskraft

Energieffektivisering– styr processen bättre

Plastmaterial – biobaserade plaster på väg

Automation– förenkla tillverkningsprocessen

Materialforskning– de nya materialen

MARS 2013

a n n o n s a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a

Jämför alltid med Ikano Bank – vi ger dig bra villkor! Ring oss! 08-514 203 35, www.ikanobank.se

Frigör kapital med Factoring!För att ständigt kunna ligga i framkant är factoring ett bra verktyg attsnabbt få tillgång till kapital och minska riskerna för kreditförluster.

Men inte till vilket pris som helst – jämför alltid med Ikano!

Vi erbjuder alltid bra priser på

• Factoring – med 90% belåning • Fakturaköp – där vi tar kreditrisken • Factoringmed kreditförsäkring • Factoring för utländska fakturor

On fair terms!

On fair terms!

2

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

ledare

Tjänsteföretagen är beroende av industrin liksom industrin är beroende av de kunskapsintensiva tjänsteföretagen. Vi måste förbättra attityden till industrijobben och industriutbildningarna, och verka för ökad utbildning av automations- och produktionstekniker. Svensk tillverkningsindustri skall satsa på produktionsprocesser med högt förädlingsvärde där automation, energieffektivitet och miljöhänsyn är centrala. För att nå dessa mål behöver Sverige en tydlig nationell fokusering på produktionsteknisk forskning med speciell inriktning mot hållbara automationskoncept för småserietill-verkning.

SveRige hAR vARit ett föregångs-land när det gäller att automatisera och effektivisera produktionsproces-ser vid större produktionsvolymer. Bilden ser annorlunda ut om man betraktar mindre och medelstora tillverkningsföretag.

i den föRetAgSgRuppen finns fortfarande mycket manuellt arbete och låg automationsgrad, vilket ökar risken för utslagning genom global konkurrens. Den låga automations-graden beror bland annat på att till-verkningen ofta sker i små serier och omfattar många varianter. Här hittar

vi bland annat underleverantörer till fordonsindustrin och legotillverkare. Företagsgruppen utgör mer än 70 procent av alla tillverkningsföretag i Sverige.

ett MedelStoRt föRetAg enligt EU-definitionen har färre än 250 anställda. Mindre företag har mellan tio och 49 anställda. Till kategorin små och medelstora företag hör även mikro-företagen med färre än tio anställda. Alla dessa företag har stor betydelse för välståndet i Sverige, de står för en väsentlig del av Sveriges exportinkomster och är helt avgö-rande för många mindre samhällens överlevnad.

i en nyligen presenterad forsk-ningsrapport från Copenhagen Bu-siness School så har man konstaterat att de ekonomiska effekterna av auto-matisering i ett företag är betydande.

I rapporten visas att företag som automatiserar initialt minskar antalet anställda, men efter en viss tid så ökar antalet anställda igen beroende på att företagens ökande konkurrenskraft bidrar till att öka marknadsandelarna.

Annie lööf presenterade förra året regeringens plan för hur Sverige skall bli bättre på innovationer. Två miljarder kronor reserveras för detta ändamål i forskningspropositionen. Jag hoppas att den produktionstek-niska forskningen med inriktning mot automatiserad småserietillverk-ning får en rejäl andel av dessa medel. Forskningen måste vara behovsstyrd och tillämpningsorienterad och skall leda till banbrytande innovativa auto-mationslösningar. Ett ökat samarbete mellan akademi, tillverkande företag och svenska systemintegratörer är också önskvärt.

StAtligA vinnovA, Tillväxtverket och andra institutioner har under ett antal år på ett mycket bra sätt stöttat medelstora och mindre tillverknings företag att utveckla sin produktions-kompetens genom den nationella satsningen ”Produktionslyftet”. Jag hoppas att den verksamheten får fortsatt stöd och att man i framtiden även kommer att lyfta upp automa-tionsfrågor tydligare.

Hållbar automation säkrar jobb i svensk tillverkningsindustriNu är det hög tid att återta initiativen för en framtidsinriktad svensk tillverkningsindustri. Vissa menar att industrin tillhör gårdagen. Det är grovt felaktigt.

ove leichsenringVice ordförande svenska automationsgruppen (sag)Vice ordförande swedish robot association (sWira)

04 Stålindustrin i Sverige

05 Biobaserade plaster

06 Automation – spara tid

08 Energieffektivisering – justera det som finns

10 Profilintervju – Hans Reich

12 FoU – materialforskning

14 Industriell it – program integreras

16 Universitetsforskning och näringsliv

läS MeR oM...

»Forskningen måste vara behovsstyrd och tillämpningsorienterad.

05

10

06

14

modern industriprojektledare: Eva-Karin Fredriksson, [email protected]: Daniel Sivertsson, [email protected]ärsutvecklare: Marcus Carloni, [email protected]: Fredrik Dhejne, Waldemar Ingdahl omslagsbild: Björn Stenvallgrafisk formgivning: Smart Media Publishing AB layout och repro: Ivar Bigestansdistribution: Dagens industri, mars 2013 tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, MittMediaPrint, ÖrnsköldsvikSmart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email [email protected] · www.smartmediapublishing.com

detta är smart mediaSmart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund-läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar auto-matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före-tagets produkter och tjänster.

Följ oss:

Systemet som ersatte reläerna under 80-talet, PLC:n, le-ver i dag på lånad tid. Elektroniken börjar bli gammal och förr eller senare kommer systemet att sluta fungera.

– Och det kan bli en dyr historia, framför allt med tanke på produktionsbortfallet. Det är också svårt att få tag på reservdelar, säger Tony Eklöv, platschef på Industriautomation AB.

Men det går att undvika. Industriautomation AB har ut-vecklat ett koncept för byte av gamla modeller av PLC-system av fabrikaten Siemens och SATT.

Med detta koncept kan företag byta ut det gamla PLC-systemet mot det nya Siemens S7, med minimala drifts-störningar som följd.

– Hemligheten är att dela upp utbytet i två steg. I det första steget provas det nya programmet i den befi nt-liga miljön. Skulle något gå fel så fi nns möjligheten att

backa. När steg ett är utfört och PLC-systemet har varit i drift och fungerat felfritt ett tag, kan man lugnt planera för steg två. Där byter man det gamla systemets hård-vara till den nya hårdvaran, säger Tony Eklöv.

Industriautomation har använt sig av sitt koncept under fem år. Under de åren har de bland annat tre stora sys-tembyten med lyckat resultat genomförts på Korsnäs pappersbruk i Gävle, och ännu ett är planerat till våren.

– Det är PLC-systemet som gör att anläggningen fungerar – men man vet aldrig om det fungerar lika bra under morgondagen. Därför råder jag alla företag som har en maskin som används regelbundet att så små-ningom ersätta PLC-systemet, säger Tony Eklöv.

Industriautomation är ett företag i teknikkoncer-nen Järnvågen. Där ingår även BEKAB och Koproma Engineering AB.

Det kan bli både dyrt och ett långt stopp i produktionen när hjärtat i det elektriska styrsystemet lägger av. Gammal teknik gör systemet till en tickande bomb.

En tickande bomb

www.industriautomation.se

Systemet som ersatte reläerna under 80-talet, PLC:n, le-ver i dag på lånad tid. Elektroniken börjar bli gammal och förr eller senare kommer systemet att sluta fungera.

– Och det kan bli en dyr historia, framför allt med tanke på produktionsbortfallet. Det är också svårt att få tag på reservdelar, säger Tony Eklöv, platschef på Industriautomation AB.

Men det går att undvika. Industriautomation AB har ut-vecklat ett koncept för byte av gamla modeller av PLC-system av fabrikaten Siemens och SATT.

Med detta koncept kan företag byta ut det gamla PLC-systemet mot det nya Siemens S7, med minimala drifts-störningar som följd.

– Hemligheten är att dela upp utbytet i två steg. I det första steget provas det nya programmet i den befi nt-liga miljön. Skulle något gå fel så fi nns möjligheten att

backa. När steg ett är utfört och PLC-systemet har varit i drift och fungerat felfritt ett tag, kan man lugnt planera för steg två. Där byter man det gamla systemets hård-vara till den nya hårdvaran, säger Tony Eklöv.

Industriautomation har använt sig av sitt koncept under fem år. Under de åren har de bland annat tre stora sys-tembyten med lyckat resultat genomförts på Korsnäs pappersbruk i Gävle, och ännu ett är planerat till våren.

– Det är PLC-systemet som gör att anläggningen fungerar – men man vet aldrig om det fungerar lika bra under morgondagen. Därför råder jag alla företag som har en maskin som används regelbundet att så små-ningom ersätta PLC-systemet, säger Tony Eklöv.

Industriautomation är ett företag i teknikkoncer-nen Järnvågen. Där ingår även BEKAB och Koproma Engineering AB.

Det kan bli både dyrt och ett långt stopp i produktionen när hjärtat i det elektriska styrsystemet lägger av. Gammal teknik gör systemet till en tickande bomb.

En tickande bomb

www.industriautomation.se

Väljer du Parker som samarbetspartner inom “motion and control” får du det mesta och bästa från en enda leverantör. Därför valdes Parker som samarbets-partner då Bloodhound-bilen skulle utrustas med bland annat hydraulik för att slå hastighetsrekordet på land. Målet är över 1 000 mph (1609 km/timme). Vill du slå rekord, antingen i produktivitet eller i hög tillgänglighet på dina maskiner, skall du kontakta oss på Parker. Välkommen!

Tillsammans kan vi ta oss snabbt framåt. Vi kan också öka din produktivitet. Det gör vi genom förstklassiga produkter och system inom hydraulik, pneumatik och elektromekanik.

www.parker.com/se Telefon: 08 - 59 79 50 00, [email protected]

Modern industri (252 x 360).indd 1 2013-03-04 14:48:29

öVerblick STåLINDuSTRIN


4

Stark position för stålindustrin i Sverige»Två tredjedelar av svensk stålexport går till EU som ju nu har en negativ tillväxt.Bo-Erik Pers

2012 minskade utlastningen av stål från företag i Sverige med tio procent till 4,9 miljoner ton.

– Nedgången kom sista halvåret. För-sämringen under 2012 är en konjunkturell fråga. Två tredjedelar av svensk stålexport går till EU som ju nu har en negativ till-växt, säger Bo-Erik Pers.

undeR SenARe år har stålmarknaden dri-vits fram av Kinas starka efterfrågan. Kina svarar också för 46 procent av världspro-duktionen av stål.

– Deras stålkonsumtion har också vuxit hela tiden även om tillväxten är långsammare nu. Detta påverkar produk-

Den svenska stålindustrin är bra positionerad för framti-den. Företagen är högt spe-cialiserade vilket ger dem en stark konkurrensfördel på den globala marknaden. Det säger Bo-Erik Pers, vd i branschor-ganisationen Jernkontoret.text FREDRIK DHEJNE

tionen och konsumtionen av stål i hela världen. Vi har nu en global överkapacitet i produktionen av stål. Det medför att stålpriserna pressas nedåt. Våra företag är specialiserade, vi är duktiga på det. Svenskt stål används för avancerade produkter, men även dessa stålkvalitéer påverkas av lägre priser. Därför drar företagen i Sverige ned sin kapacitet och bemanning. Men med nischprodukter drabbas vi inte lika hårt av nedgången. Vi har ett bra läge trots allt med unika produkter och bra driv i FoU.

Vad betyder IMO:s, International Maritime Organization, beslut om hårdare svavelkrav på fartygsbränsle?

– Det medför starkt ökade kostnader för stålföretag i Sverige. Sjöfartsverket uppskattar merkostnaden för svenskt näringsliv till mellan 13 och 28 miljarder kronor per år. Bara för SSAB innebär det flera 100 miljoner kronor i merkostnader. Järnvägstransporterna är svåra att öka i tillräcklig omfattning och många företag tvingas att köra bil i stället. En del av dem kommer att skeppa ut via Norge (norr om en viss nivå där IMO-beslutet inte gäller).

Det är också svårt för deras medlems-företag att höja sina priser.

– Man kommer att ta bort mindre lönsamma produkter och sänka sina marginaler. Men vi jobbar fortfarande med frågan och är övertygade om att det ännu går att ändra – bara den politiska viljan finns.

Bo-Erik Pers säger att stålföretagen kommer att minska sin personal. Det bru-kar de klara med naturlig avgång. Vid den här snabba nedgången tvingas de att säga upp medarbetare. När det vänder uppåt kommer de säkert att återanställa, även om omfattningen inte blir lika stor.

hAn SägeR vidARe att tillväxtmarkna-derna kommer att öka i betydelse för svensk stålindustri.

En stor del av denna marknad är Kina som är fjärde största mottagare av svensk stålexport. Bilindustrin och stålföretagen lever i symbios med kunderna och driver många utvecklingsprojekt tillsammans.

– Vi har riktat in oss mot att vara mer av specialleverantörer, bland annat med krock-skyddsdetaljer som SSAB är mycket bra på. Både Scania och Volvo köper stål i Sverige och samarbetar nära med stålindustrin.

– Jag anser också att stålföretagen är bra positionerade för framtiden. När man är specialiserad är det en fördel att inte vara för stor för att man ska kunna kon-centrera sig och bli riktigt bra i sin nisch. Där har vi en bra förutsättning för fortsatt utveckling.

eneRgi- och miljöfrågorna är viktiga frågor för branschen och Bo-Erik Pers betonar att industrin måste ha långsiktigt säker tillgång till el till konkurrenskraftiga priser.

– Det blir än mer viktigt med tanke på att elbehovet ökar om vi ska kunna han-tera klimatfrågorna på ett hållbart sätt.

– Ytterligare en viktig miljöaspekt är att de nya stålprodukter vi tar fram blir starkare och effektivare vilket innebär att det går åt mindre material när man bygger fordon, hus eller broar. Det gör att fartyg, tåg och bilar kan bära mer last och dra mindre bränsle eftersom deras tjänstevikt blir lägre. Även om moderna stålproduk-ter kan orsaka lite högre CO2-utsläpp vid produktionen kompenseras detta mer än väl av att det går åt mindre stål vid an-vändningen i lättare fordon och fartyg och så vidare, framhåller Bo-Erik Pers.

ssab är en av de ledande leverantörerna av höghållfasta stål. företagets produkter utvecklas i nära samarbete med kunderna för att skapa starkare och lättare stålprodukter som till exempel lastbärare.

»Vi har ett bra läge trots allt med unika produkter och bra driv i FoU. Bo-erik pers

Fo

to: S

sab

ww

w.s

mc.

nu

SMC Pneumatics Sweden AB08-603 12 00, www.smc.nu

Med SMC som leverantör är lösningen enkel. Kontakta oss så

gör vi en kostnadsfri mätning i din produktion och berättar hur du

kommer tillrätta med problemen.

Ring 08-603 12 40 eller mejla [email protected]

Strul i fabriken?- det kan vara statisk elektricitet

PLASTPRODuKTION öVerblick

5


– Plastbranschen följer den gene-rella konjunkturen, men svängning-arna är något starkare än för andra branscher. Topparna blir högre och dalarna djupare, säger Pontus Alm på branschorganisationen Plast- & Kemiföretagen.

Plastproducenterna har i dag en mycket bred kundbas som under-leverantörer till praktiskt taget all annan industri och offentlig sektor.

Hur har svårigheterna för bilindustrin påverkat plastföretagen?

– En del har fått problem, andra har klarat sig bra och breddat sig. De flesta är inte så beroende av biltillver-karna längre. Under den period som Ericssons tillverkning av mobiltele-foner växte kraftigt var många leve-rantörer dit. När den sedan snabbt minskade förstod man vikten av att försöka minska beroendet av att ha en stor kund. Flera plastföretag har satsat på export och följt med sina kunder utomlands. Exportandelen hos företagens omsättning ökar och väntas att inom några år vara ungefär 40 procent jämfört med dagens cirka 20 procent, säger Pontus Alm.

– Dessutom verkar det som om utflyttningen av tillverkning har stannat av. Det finns till och med fö-retag som tar hem tillverkning igen. Svenska företag är duktiga på att automatisera och rationalisera och på att använda robotar. Vi är även bra på

avancerad formsprutning, bland an-nat att spruta flera material samtidigt i en maskin.

plAStinduStRin hAR en mycket stor bredd från enkla produkter som till exempel lock till förpackningar, vilka kan vara nog så komplicerade att tillverka, till avancerade tekniska produkter i fordon, apparater, medi-cinteknik med mera.

Svenska plastföretag producerar bland annat ämnena till PET-flaskor som sedan blåses upp när de fylls av dryckesproducenterna. Även cellplast till förpackningar och byggisolering görs i Sverige.

Plastpriserna följer till viss del oljepriserna men är också beroende på hur stor produktionskapaciteten är. Priserna svänger kraftigt (volatila). Det klagar plastbearbetarna på gen-temot sina leverantörer.

Vilken är utmaningen för plastindustrin?

– Förutom ekonomin, är det höga elpriser och svårigheter att hitta kompetent personal på gymnasie-nivå. Miljöfrågorna är snarare en möjlighet än ett problem. Vi ser bio-baserade plaster som en stor möjlig-het. Det är den tydligaste trenden nu. Fokus har svängt från att först mest varit kring bionedbrytbara plaster till att nu vara att tillverka de traditio-nella plasterna av bioråvara.

Bioråvaror för plast är bland annat sockerrör och majs. Kemifö-retagen i Stenungsund och skogs-industrin arbetar nu i ett projekt finansierat av Vinnova för att hitta sätt att använda restprodukter från skogen som råvara i kemiindustrin. Målet är att skapa butanol, meta-nol och textilfibrer – olefiner. Om detta lyckas och fungerar i storskalig

produktion skulle det vara ett stort teknikgenombrott.

Finns det risk för konkurrens om råvaran?

– Vi tror att den kommer att räcka till. Det gäller för politikerna att inte snedvrida konkurrensen. Vi vet heller inte hur USA:s ”nya” oljeskif-fersfyndigheter kommer att påverka råvarupriserna på plast. Om dessa blir lägre på oljebaserad råvara blir det tuffare för biobaserad.

Kompositbranschen har det tuf-fare nu. Det beror bland annat på att båtbranschen går så dåligt. Kompo-sitföretagen har även konkurrens från termoplasterna som blir allt bättre och kan ersätta kompositer i vissa applikationer.

Pontus Alm säger att Sverige lig-ger väl framme inom polymerteknik, bland annat vid KTH och Chalmers. Det ledande landet inom plast är Tyskland. Däremot gick Kina år 2012 om Europa som största producent av plastråvara.

– Vi är optimistiska och vi tror att 2013 blir något bättre än förra året. Företagen i dag är mycket snabbare på att anpassa sig och man jobbar mycket med att sprida sina risker. Produktionsmässigt ligger vi hyfsat långt framme. Det gäller dock att ha en tillräcklig lönsamhet så att man har möjlighet att ha en modern maskinpark, vilket kan vara svårt för de mindre företagen.

Biobaserade plaster på vägDe svenska plast-producenterna mår ganska bra. De är i dag mindre beroende av bilindustrin och har breddat sina kund-baser. De är också duktiga på automatisering och rationell produktion.text FREDRIK DHEJNE

ny satsning på produktionslyftetSatsningen skapar ökad konkurrenskraft för små och medelstora företag i Sverige. En utvärdering av Produktions-lyftet visar att programmet har gett mycket goda resultat hos deltagande företag. VINNOVA satsar därför 25 miljoner kronor för perioden 2013-2014.

– Produktionslyftet kommer även i fortsättningen att knyta an till aktuell forskning och utbildning. Små och medelstora tillverkande företag är hårt ut-satta på en global marknad och den kunskap och metodik som Produktionslyftet bidrar med har visat sig förbättra förutsätt-ningarna för deras konkurrens-kraft, säger Charlotte Brogren, generaldirektör på VINNOVA.

Produktionslyftets första etapp har utvärderats under 2012 avseende nyckeltal från årsbokslut för de företag som deltagit. Företagens resul-tat, vinstmarginal, soliditet, lageromsättning med mera har analyserats. Jämfört med en stor grupp referensföretag har företagen inom Produktionslyf-tet förbättrat sina nyckeltal be-tydligt mer än referensbolagen.

Produktionslyftet har tidigare (2007 till 2012) finansierats i två etapper genom finansiärer-na VINNOVA, KK-stiftelsen och Tillväxtverket. VINNOVA går nu vidare med en fortsatt satsning.

Produktionslyftet drivs i samarbete med IF metall och Teknikföretagen.

smart faktaI Sverige är formsprutarna den största gruppen inom plast-industrin, cirka 500 företag. 63 procent av dem har färre än 10 anställda. Och 72 procent av företagen omsätter mindre än 20 mkr.

»Miljö frågorna är snarare en möjlighet än ett problem. Vi ser biobaserade plaster som en stor möjlighet.Pontus Alm

Burj Khalifa i Dubai är en av våra referenser.

En ny vision för avancerade material. Vi introducerar det nya Outokumpu, den globala ledaren i rostfritt stål och speciallegeringar med hög prestanda. Genom att kombinera de kompletterande styrkorna hos Outokumpu och ThyssenKrupps rostfria stålenhet Inoxum, kan vi erbjuda det bredaste produktsortimentet och bästa tekniska kunnandet inom branschen. Vårt världsomfattande nätverk av produktion, service- och säljenheter gör det möjligt för oss att kunna leverera konkurrenskraftiga leveranstider och skräddarsydda lösningar för våra kunder globalt. Vi kommer att samarbeta med våra kunder och partners för att skapa material till lösningar för det moderna samhället och för världens största utmaningar, som ren energi, rent vatten och effektiv infrastruktur.

Besök oss på outokumpu.com


aktuellt AuTOMATION

6

Människor har alltid försökt att göra saker med så lite ansträngning som möjligt. Helst ska det gå av sig självt, automatiskt. Ett mer än tusenårigt exempel är väderkvarnen, där vinden driver en process som får en kvarn-sten att mala säd, ett annars hårt kroppsarbete.

nuföRtiden äR vi så vana vid au-tomation i vår omgivning att vi först lägger märke till den när funktionen vi vill ha inte fungerar. Vi är bero-ende av att redskap som diskmaski-ner, tvättmaskiner och elvispar sparar in muskelkraft i hushållsarbetet för att kunna få bättre användning av tiden. Kommunikation går över långa avstånd med mobiltelefoner och för-

flyttning till en annan plats sker ofta med cykel, tåg eller flygplan.

AutoMAtion inoM industrin handlar om hur en uppgift i tillverk-ningsprocessen kan förenklas och standardiseras för att styras, mätas och regleras genom mätutrustning, processreglering, motorstyrning och ställdon som omvandlar energi till rörelse. Då kan processen producera mer och bättre.

Sensorer monteras runt om i fabriksanläggningen för att samla in data om tillverkningsprocessen som temperatur, tryck och flöden. Dessa data från sensorerna lagras och blir sedan analyserade av driftsoperatörer i ett kontrollrum.

dRiftSopeRAtöReRnA behöver inte gå runt i anläggningen bland maskinerna för att övervaka dem, det minskar antalet olyckor och tiden för att kontrollera. Driftoperatörerna vet genom datorer och specialutvecklad mjukvara exakt när och var något gått fel i processen och underhåll måste utföras. Styrningen och

mätningen minskar tillverkningens energiförbrukning, åtgång av råvaror som arbetskraft och miljöpåverkan.

– Automation finns i all kritisk infrastruktur. Området har en tillväxt på sju till tio procent per år, vilket är snabbare än ekonomin i övrigt, säger professor Jerker Delsing som är ord-förande för ITF, branschföreningen för industriell automation.

delSing ledeR inom EU-projektet Arrowhead för att automations-system ska kunna kommunicera

med varandra genom en gemensam standard. Då kan systemen ställa in och styra sig själva.

Automation omsätter globalt cirka 500 miljarder kronor varje år, Sverige ligger långt framme med en omsättning på 50 miljarder per år. För näringar som pappersindu-strin, stålverken och gruvdriften är ständigt bättre automation minst lika viktig för konkurrenskraften som för tillverkningsindustrin. Automation blir viktigare även för transporter och fastigheter.

Exporten av automationstjänster beräknas till tolv miljarder kronor årligen och sysselsätter 25 000 perso-ner. Räknas hela leverantörskedjan av maskintillverkare, elektronikindustri, it-konsulter och teknikkonsulter ligger omsättningen på tvåhundra miljarder årligen.

AutoMAtion äR MeR än bara teknik och maskiner. Det är människor som ska styra, övervaka och underhålla maskinerna så vilka arbetssätt och förbättringsmetoder som används är minst lika viktiga.

en industri som går för egen maskinNär saker får sköta sig själva efter väl utformade system så sparar automation tid, möda och kostnader.text WALDEMAR INGDAHL

automation omsätter globalt cirka 500 miljarder kronor varje år, sverige ligger långt framme med en omsättning på 50 miljarder per år.

en fråga om säkerhet

– Säkerheten på många anläggningar och maskiner är bristande, säger Tony Eklöv på IndustriAutomation AB. Arbetsmiljöverket gör säker-hetskontroller i enlighet med AFS 2006:4 (minidirektivet). Di-rektivet sätter lägsta nivåer för säkerheten som äldre maskiner och anläggningar inte klarar.

Eklöv påpekar att många avskräcks från att förnya eller bygga om sina styrsystem då det upplevs som en dyr investering som inte ger en produktionshöjning. Problemet är att säkerhetskraven inte går att skjuta på, alternativet är att stänga produktionen.

För nya maskiner ställer Eu genom maskindirektivet (2006/42/EC) grundläggande krav på hälsa och säkerhet. Direktivet rör både tillverkare och användare. Tillverkaren är skyldig att göra en bedömning av riskerna med maskinen för att hindra allvarliga olyckor. Tillverkare måste se till att fel i hård- och mjukvara hos maskinens styrsystem inte leder till olyckor.

Ett problem för att kunna upprätthålla säkerheten är bristen på utbildade automa-tionsingenjörer. Det märks av i branschen:

– Jag skulle anställa fyra, fem av dem i morgon om de fanns, utbrister Eklöv.

»Området har en tillväxt på sju till tio procent per år, vilket är snabbare än ekonomin i övrigt. Jerker Delsing

robotAUtoMAtIoN– SAtt I SYStEMFrån simulerad 3D-miljö till verklighet.Montage, hantering och pack.

Möt oss på Easy Fairs-mässan i Malmö

ah-automation.se • 0523-79500

KMT Robotic Solutions manufactures turnkey automated trimming systems for the plastics, automotive, heavy truck, construction, marine, bath & spa and home appliance industries. Our pre-engineered system solutions can help your company produce more parts per hour, reduce downtime and improve operator safety.

At our main offi ce in Ronneby, Sweden we are currently looking for:

» Electrical/PLC designer » Project Manager » Robotic System Simulation Engineer

www.kmtrobotic.eu

Your Waterjet Robotized Solutions Provider

En ökad automationsgrad innebär

en ökad produktivitet, vilket i sin tur

stärker verksamhetens internationella

konkurrenskraft. Det centrala är inte ex-

akt vilka komponenter ni väljer – utifrån

ett långsiktigt driftscykelperspektiv är

det betydligt mer väsentligt att produk-

tionslinan förses med kritisk information

i rätt tid, både i förebyggande syfte och

vid eventuella driftstopp.

– Realtidsinformation kan bland

annat påminna om när det är dags

att serva utrustningen och redan på

ett tidigt stadium indikera avvikelser

eller maskinfel innan driftstoppet eller

maskinhaveriet är ett faktum. Informa-

tionen ska dels kunna användas i realtid

och dels kunna sparas i historiken för

att kunna användas till att förebygga

framtida fel och bidra till produktionens

kontinuerliga effektiviseringsarbete.

Därför är det viktigt att välja en system-

leverantör som har funktioner för detta,

säger Lars Ekelund.

Fokusera på utrustningens totala livscykelkostnadEn av de viktigaste förutsättningarna

för en konkurrenskraftig produktion

är, enligt Lars Ekelund, att ha tillgång

till de resurser som krävs för att snabbt

kunna ställa om och anpassa produktio-

nen. Ytterligare en framgångsfaktor är

att bidra till energibesparingar genom

att ha exakt kontroll över energiför-

brukningen i olika delar av produktions-

kedjan.

Han rekommenderar producerande

företag att inte fokusera i alltför stor

utsträckning på maskiners inköpspris.

Analysera i stället investeringen utifrån

dess totala livscykelkostnad, företag

som väljer automationslösningar med

funktioner som effektiviserar driften

och minskar energikostnaderna gör i

allmänhet en bättre långsiktig investe-

ring än den som väljer en lösning enbart

utifrån dess prislapp.

Avgörande realtidsinformation minskar risken för driftstopp

– Ställ krav på er maskinleverantör, välj

automationslösningar som har funktio-

ner som gör det möjligt att förse olika

delar av produktionskedjan med den

realtidsinformation som är avgörande

för att kunna förebygga och minimera

eventuella driftstopp. När stoppet väl

inträffar är det avgörande att ni får till-

gång till precis rätt information vid rätt

tillfälle, det kan spara mycket resurser

och bidra till att produktionen snabbt

kommer igång igen, säger Lars Ekelund.

Automationslösningar från Mitsubishi

Electric bidrar till att öka produktivi-

teten och minska produktionskostna-

derna.

– I framtiden väljer allt fler kunder

att skydda sin produktion mot cyberat-

tacker genom att investera i IT-kompo-

nenter som inte är öppna för attacker.

Det är ett sätt att säkra upp driften och

minska utsattheten för cyberattacker

som i värsta fall riskerar att lamslå hela

produktionen, säger Lars Ekelund.

Säkerställ att ni fokuserar på rätt faktorer i produktionsprocessen genom att ta hjälp av en automationsleverantör som kan hjälpa er att fokusera på faktorer som genererar energibesparingar, minimerar driftstoppen och bidrar till ökad produktionseffektivitet på såväl kort som lång sikt. Det rekommenderar Lars Ekelund, affärsutvecklingschef för automationslösningar på Mitsubishi Electric i Norden.

Framtidens automationslösningar levererar kritisk realtidsinformation som effektiviserar produktionen

www.mitsubishielectric.se

a n n o n s

möjligheter ENERGIEFFEKTIVISERING


8

Processindustrin kännetecknas av flödesstyrd, kapitalintensiv tillverk-ning i avancerade anläggningar med stora volymer och överlap-pande arbetsuppgifter med likvärdiga produkter. Tillverkningen sker mot prognoser snarare än mot order. Automatiseringsgraden är hög. Här ryms branscher som massaindustri, den petrokemiska industrin, livs-medelsindustrin, vattenrening och energiproduktion.

pRoceSSinduStRin StåR för 30 procent av Sveriges export, och då det är få insatsvaror som behöver importeras står den för 60 procent av den totala nettoexporten. Då an-läggningar kräver stora investeringar, kan inte processindustrin flytta lika lätt som tillverkningsindustrin för att möta högre kostnader. Det gör frågan om energianvändningen desto mer betydelsefull. Inom olje-, gas- och den kemiska industrin kan energi-kostnaderna uppgå mellan 30 till 50 procent av de totala produktions-kostnaderna.

– Stora Enso Hyltebruk drar någon procent av hela landets för-brukning. När Holmen Braviken drar igång sin pappersproduktion måste de ringa och berätta för Vattenfall, berättar Alf Isaksson vid ABB Corpo-rate Research.

AnläggningARnA MåSte prestera högsta möjliga kvalitet till lägsta möjliga produktionskostnad. De kontinuerligt stigande energipriserna kan vara svåra att påverka så det gäller att göra det bästa av driften.

EU har ställt krav på att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent till år 2020, och har även krav på att energianvändningen ska minska med 20 procent till samma årtal genom ökad energieffektivitet.

eneRgieffektiviSeRing behöver inte alltid betyda att investera i ny ut-rustning. Ofta handlar det om att jus-tera och trimma den som redan finns på plats. De avancerade automations-systemen mäter dock inte bara hur processen arbetar för tillfället utan kan också simulera olika situationer i driften, hitta förbättringar och räkna på vad som är en optimal drift med lägsta möjliga energiförbrukning för anläggningen.

pRofeSSoR eRik dAhlquiSt vid Mälardalens Högskola berättar om sitt arbete vid Korsnäs pappersbruk med att styra processen bättre.

– Det gäller att följa veden i mas-sakokaren och planera temperatur- och kemikalieåtgången efter vedens

kvalitet, förklarar Dahlquist. Veden ska kokas i hög temperatur med kemikalier som sulfid. Det bryter ned ligninet som håller samma fibrerna i veden och frigör cellulosafibrerna som ska bli papper. Men är tempe-raturen för hög förstörs veden och det kostar mer – för låg temperatur och det går åt mer kemikalier för att bleka, vilket skadar miljön.

det gälleR Att få en jämn kvalitet på veden, värmeväxla temperatur i olika positioner och med ett bayesi-anskt nätverk bygga en modell som kan hantera osäkerhet i både proces-sen och mätsignalerna. Om det går att få en procent mer i utbyte av ko-karen så blir det en stor inbesparing utslaget på tiotusentals ton massa à 600 dollar per ton.

MAckMyRA SvenSk WhiSky är ett svenskt destilleri som år 2011 byggde en helt ny anläggning i Kungsbäck utanför Gävle. Företaget valde att anläggningen skulle byggas utan

pumpar i processen, i stället är det gravitationen som gör jobbet. An-läggningen är ett 35 meter högt torn där råvarorna faller ned från toppen vidare i destillationsprocessen och stegvis bli whisky.

JonAS BeRg äR produktionschef och en av grundarna av Mackmyra anger motiven bakom anläggningen:

– Den hette från början Besöks-anläggningen, därför att vi ville ha kapaciteten att ta emot fler besökare. Om man bygger något år 2011 måste man bygga miljömässigt och eko-nomiskt, och på lång sikt blir energi dyrare. Den nya anläggningen har lika stor batchstorlek som den gamla men kan köra treskift och därför blir produktionen tre gånger större.

väRMeväxlARe tAR vara på det 90-gradiga spillvattnet för att värma upp byggnaden och processens restprodukter säljs till SLU i Uppsala för att bli biogas. Mackmyra räknade med att rationaliserandet av pumpar

och transportanordningar skulle sänka energiförbrukningen per flaska med 30 procent. Det blev så mycket som 45 procent.

Anläggningen öveRvAkAS av ett avancerat styrsystem med flödesmä-tare, temperatursensorer och tryck-mätare för att få data om hur mycket vatten och energi som förbrukas, hur lång tid varje del i processen tar och vilket utbyte anläggningen har. Då kan man förutse händelseutveck-lingar och få snabbare omställning vid förändrade förutsättningar.

tAnken hAR funnitS länge på att kunna koppla ihop alla kommuni-cerande apparater till ett internet of things (IoT), ett 'prylarnas internet'. Nu finns bredband, snabb mobiltele-foni och till år 2020 bedömde Erics-sons vd Hans Vestberg att det globalt skulle finnas 50 miljarder apparater uppkopplade till internet.

Östen Frånberg och Jan Nordling är projektledare på Kungl. Ingenjörs-vetenskapsakademien IVA:

– Att mäta är att veta, säger Nordling.

iot äR en tillämpning av it-infra-struktur som ett sätt att effektivisera och ta fram nya processer. De många data som kommer från processau-tomationen kan med ett beslutsstöd för avancerad mätning användas till energieffektivisering. Anläggning-arna kan kommunicera och optimera förbrukningen när energin är som billigast.

– Kunskapen man får från inter-net of things gör att man kan minska den fossila energianvändningen, men energieffektivisering leder till högre elanvändning, påpekar Frånberg.

det äR poSitivt. Elektrisk energi är flexibel, har en högre kvalitet och kan relativt enkelt omsättas i exempelvis värmeenergi. Tvärtom är svårare, därför får man ut mer arbete av en kilowattimme el än en kilowattimme värme.

eu har ställt krav på att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent till år 2020, och även att energianvändningen ska minska med 20 procent till 2020 genom ökad energieffektivitet.

Processautomation och mätdata i kombina-tion förbättrar energi-effektiviteten. Kan an-läggningarna själva börja med att berätta hur de kan arbeta bäst?text WALDEMAR INGDAHL

energieffektivitet, om processen själv får välja

»Energieffektivisering behöver inte alltid betyda att investera i ny utrustning. Ofta handlar det om att justera och trimma den som redan finns på plats.

»När Holmen Braviken drar igång sin pappersproduktion måste de ringa och berätta för Vattenfall. Alf isaksson

»Den nya anläggningen har lika stor batchstorlek som den gamla men kan köra treskift och därför blir produktionen tre gånger större. Jonas Berg

Endress+Hauser ABBox 3107169 03 SOLNA

Tel +46 (0)8 555 116 00Fax +46 (0)8 555 116 [email protected]

Kraften i hållbara lösningar.

I en tid av klimatförändringar, används hållbar teknik alltmer inom området förnybar energi. Redan från början har Endress+Hauser investerat i utveckling av innovativa mätlösningar somsäkerställer tillförlitlig och energieffektiv produktion av biodiesel, etanol, biogas och solenergi.Vi har alltid fokuserat vår energi på att tänka framåt och kommer att fortsätta göra så.

SOFTWARESOLUTIONS

www.begagnaderobotar.sewww.softwaresolutions.se

Järngatan 3SE-234 35 LommaSwedenTelefon: +46 (0)40 631 82 10Fax: +46 (0)40 631 82 11

Why wait.....Automate!

• Reservdelar• System integration• Kundanpassade lösningar

• Utbildning• Programmering• Robotgripdon

Nya och begagnade robotar av alla märken!

– Vårt projektlöfte garanterar ett engage-mang utöver det vanliga i våra kunders verksamhet, säger Patric Kjellin, vd på Projektengagemang Projektledning Industri.

Tillsammans med sina samarbetspart-ners erbjuder Projektengagemang en heltäckande kompetens inom industrins samtliga områden. Projektengagemang erbjuder ett komplett utbud av tjänster från projektledning till produktutveckling och maskinkonstruktion, styr- och regler-teknik till processteknik, elkraft, mekanik och logistik. Företagets specialister utgår från ett strukturerat arbetssätt som utveck-lats inom Projektengagemang.

– Vi inleder med en grundlig behovs-analys och identifi erar därefter på vilket sätt våra specialistkompetenser kan

stötta kundens egna processer. Vi är ofta delaktiga i hela kedjan, från tidiga studier till driftsättning, från projektering och programmering till drifttagning och utbildning, säger Patric Kjellin.

MÅNGSIDIG PARTNER FÖR INDUSTRIN

Integrerade uppdrag där många kompe-tenser samverkar är en av grundpelarna i Projektengagemangs verksamhet – kompetens sträcker sig från konstruktion till hantering av överordnade system.

Sedan 2006 har Projektengagemang bland annat arbetat med kunder inom produktutveckling, skogsindustrin, pro-

cessindustrin, kärnkraft och förnyelsebar energi. Målgruppen är dock bredare än så, i princip all tillverkande industri i behov av en kompetent industripart-ner har ett stort utbyte av att samverka med Projektengagemang i en eller fl era projektfaser.

Projektengagemang har projektlett och konstruerat anläggningar som omvandlar matavfall till biogas i samarbete med BioPrePlant AB. En arbetsgrupp, som skräddarsytts utifrån BioPrePlants behov, agerade bollplank och partner från projektets tidiga fas tills anläggningarna driftsattes. Konstruktionen var komplex och förutsatte ett nära samarbete mellan Projektengagemang och BioPrePlant.

EFFEKTVISERAR OCH

FÖRNYAR INDUSTRINS PROCESSER

Projektengagemang samlar expertkom-petens inom bland annat projektledning, automation, industriell IT, processteknik, maskinkonstruktion, produktionsteknik och elkraft. Projektengagemang fi nns för närvarande representerat i Stockholm, Karlstad, Skövde och Kalmar/Oskars-hamn. Verksamheten befi nner sig i en

expansiv fas, och en stadig tillväxt väntar de kommande åren. Genom effektiv samverkan bidrar Projektengagemangs specialister till att förnya och effektivisera industrins processer genom att sätta in rätt resurser i rätt tid.

– Vi kan bistå med specialistkunnande och utveckla skräddarsydda helhets-lösningar för stora industriprojekt. Vid behov axlar vi även en samordnande roll som säkerställer att de anläggningar vi projekterar lever upp till gällande regel-verk. Vi stöttar och kompletterar kundens egen organisation, tillsammans strävar vi efter en genomgående hög kvalitet, säger Patric Kjellin.

Projektengagemang är en konsult koncern som erbjuder såväl projektledning som kon-struktionstjänster för industrin. Projektengagemang är en na-turlig partner med en geografi sk närvaro i stora delar av Sverige.

Projektengagemang – en engagerad samarbetspartner från idéstadie till driftsättning

Patric Kjellin – vd Projektengagemang

A N N O N S

tel: 08-522 069 00www.projektengagemang.se


10

ProfilinterVju

Det säger Hans Reich, verksam vid Produktionslyftet på Chalmers och med lång erfarenhet från svensk industri.

80 procent av det värde som går in en personbil kommer från leve-rantörer på olika sätt och så är det i nästan alla branscher.

– I slutet av 1990-talet förklarade GM och Ford att det inte var säkert att svenska leverantörer skulle få vara med i framtiden, säger Hans Reich när han berättar om bakgrunden till Produktionslyftet.

– År 2000 tänkte jag att vi skulle göra samma sak i Sverige som den brittiska regeringen gjorde 1994 när man startade Industry Forum för att höja nivån på de engelska bilindu-strileverantörerna. Dessa hade då underkänts av de japanska företagen Toyota, Honda och Nissan när de etablerade sig i Storbritannien.

2002 StARtAde KK-stiftelsen ett expertkompetensprogram där sju högskolor/institut skulle hjälpa mindre och medelstora företag med design och konstruktion. Hans Reich blev programdirektör.

– Jag tyckte att det var felpriori-terat att hjälpa svenska företag att utveckla nya produkter. Då skulle de bara sätta dem i produktion utom-lands och konkurrera med tillverk-ning här. Vi sade att låt oss i stället

inspirera företagen att bli bra i sin produktion.

2004 deltog Hans Reich i en nationell studie kring verkstadsindu-strins produktionskompetens. Den konstaterade att det var bra att ha svensk produktion och att vår kun-skapsutveckling inom produktion var eftersatt.

– Slutsatsen blev att starta en form av fortbildning i industrin liknande det engelska programmet. 2006 gick därför Teknikföretagen och IF Metall tillsammans och skaffade 65 miljoner från Tillväxtverket, KK-stiftelsen och Vinnova. Swerea IVF i Mölndal fick ansvaret för coach-ningen och vi på Chalmers svarade för utbildning i Lean-produktion.

pRogRAMMet Skulle fungera under tre år. Huvudmålgruppen var tillverkande företag med mellan 50 och 250 anställda. Avsikten var att långsiktigt bygga upp ny kunskap

och förtroende hos medarbetarna i företagen. 2009 hade 60 företag deltagit och nu har Produktionslyftet coachat runt 150 företag, utbildat över 1 200 yrkesverksamma och utvidgats till fler högskolor och fler branscher.

hAnS Reich SägeR att alla i det företag som ska förändras måste förstå vad Lean innebär. Två personer i varje företag som deltar måste gå en 7,5-poängskurs i Lean.

– När coachen kommer ut sätter vi ihop en Lean-ledningsgrupp. Vi börjar med företagets filosofi, vad man vill och hur företaget ska se ut om 20 år. Vi går igenom vilka principer som ska bära företaget. Alla i företaget måste känna till dessa. Vi börjar träna i ett pilotområde eller ett pilotflöde i tillverkningen. Vi övar i 18 månader och tar fram ett pro-duktionssystem som blir dokumen-terat och personoberoende. Det här kommuniceras till leverantörer och kunder. När vi lämnar har företaget en plan för att själva gå vidare.

Hur utvecklas svensk produktivitet?– Vi är bra, vi har hög automa-

tionsgrad och hög it-kunskap, men tittar man på nyckeltal kring ef-fektivitet finns det mycket att göra. Vi måste fortsätta att utveckla vår för-måga. Företagen måste vara mycket

Jättepotential i att utveckla svensk produktivitet”Det finns en enorm outnyttjad potential i svensk industri. Särskilt om vi samarbetar kring produktivitetsutveckling och utbildning av företagens medarbetare”. text FREDRIK DHEJNE

»Dagens konstruktörer har för lite kunskap om tillverkning.

hans reich menar att företag borde se mer långsiktigt på sina leverantörer. det ger i längden bättre produkter och sparar kostnader. det gör det också mycket lättare att föra erfarenheter vidare till kommande projekt. så gör också de mest framgångsrika företagen.

FRAMGÅNG ÄR INGEN SLUMPHur medvetna företagare skapar framgångsrika företag

www.prv.se

ProfilinterVju


11

långsiktiga och inte styra på kortsik-tig vinst utan på andra faktorer som gör företaget konkurrenskraftigt. Då växer de och skapar värde.

hAnS Reich BeRättAR att företag med långsiktiga ägare och vd:ar har goda förutsättningar att lyckas med Lean. Samtidigt är mindre familjefö-retag ofta väldigt rädda för att släppa in folk utifrån som rotar runt och vill ändra i företagen.

– De är också skeptiska till statliga insatser som vi representerar. Men man måste våga släppa den person-liga prestigen och ta hjälp utifrån.

Produktionslyftet har nu många exempel på framgångsrika Lean-satsningar. Företagen som deltagit upptäcker att de får nöjdare kunder, att fler personer med bättre kvalifika-tioner söker anställning och att färre medarbetare slutar.

– Våra erfarenheter visar att det finns en enorm outnyttjad poten-tial i svensk industri. Särskilt om vi samarbetar kring dessa saker. Det finns också ett starkt samband mel-lan produktion och konstruktion. Dagens konstruktörer har för lite kunskap om tillverkning. De måste besöka leverantörerna för att se hur de gör detaljerna. Det ger input till bättre konstruktioner som är lättare att tillverka.

hAnS Reich AnSeR att företag borde se mer långsiktigt på sina leverantö-rer, det ger i längden bättre produkter och sparar kostnader. Det gör det också mycket lättare att föra erfaren-heter vidare till kommande projekt.

– Så gör de mest framgångsrika företagen. De ställer mycket hårda

krav på att tillsammans med leve-rantörerna ta bort slöserier. Endast genom samarbete och fokus på att reducera slöserier kan vi behålla job-ben långsiktigt.

Hans Reich anser att Lean innebär att man är ”lat och smart”. Och tar bort det som inte skapar värde.

– All verksamhet är produk-tion, som inte ska blandas ihop med tillverkning och därmed är Lean till-lämpligt i alla delar i ett företag eller organisation. Det finns väl inte något område där det är bättre att vara dum och arbetsam? Frågar han retoriskt.

Hur ser du framåt?– Vi har en stor fördel i att vi inte

har så stor hierarki i vårt land. Vi har också ett bra samarbete mellan högskolor, företag och fackföreningar. Det gäller att inte låta de vinstopti-merande och kortsiktiga ekonomerna slänga ut det vi har. Då finns det goda förutsättningar att behålla svensk produktion.

»Det finns väl inte något område där det är bättre att vara dum och arbetsam än lat och smart.

smart faktaHans Reich har lång erfaren-het från verkstadsindustri med ledande befattningar inom såväl produktplanering, produktut-veckling, produktion och teknisk marknadsföring i Monark, Volvo Personvagnar, Volvo Penta, Borealis Industrier samt Saab i Trollhättan.

utbildning: Livets hårda skola

familj: Ann och dotter på 21 år

gör på fritiden: Seglar

en laddad frågaVarför vill ni ha bort den statiska elektriciteten?

– Därför att den gör att det material vi tillverkar då drar till sig smuts och fastnar på maskindelar och inte släpper som det ska. Det är också en ar-betsmiljöfråga eftersom det är obehagligt att hantera material som är elektriskt laddat även om strömstyrkan inte är farlig, säger Kim Murisoja projektle-dare vid Mölnlycke Health Care.

Företaget använde tidigare en form av stavar som skulle motverka den statiska elektrici-teten. Dessa fungerade tyvärr inte så bra.

– SMC kom då med en lösning med stavar som på ett bättre sätt tog bort jonerna. Vi har länge samarbetat med SMC kring automationsutrustning.

Han säger att om man inte försöker få bort den statiska elektriciteten riskerar man föroreningar på det material som produceras (material till sårvårdsprodukter som andra företag förädlar vidare) och fler oplanerade stopp i produktionen.

När materialet går över flera valsar kan det bli uppladdat igen. Därför behövs stavar på flera ställen i produktionslinan.

– Så fort man har material på rullar finns det risk för statisk elektricitet. Jag kan tänka mig att den här tekniken är appli-cerbar i andra industrier som arbetar med rullmaterial som går över valsar. Till exempel papper, textilier, plastfilm.hans reich menar att företag borde se mer långsiktigt på sina leverantörer. det ger i längden bättre produkter och sparar kostnader. det gör det också mycket

lättare att föra erfarenheter vidare till kommande projekt. så gör också de mest framgångsrika företagen.

www.kuka.se | Tel: 031-726 62 00 | [email protected]

Welcome to the world of robotics...

aktuellt FOu


12

Materialvetenskapen rör sig i gränslandet mellan fysik, kemi och teknik. Materialvetare kallas ofta för fysiker, polymeringenjörer eller metallurger när man träffar dem ute på universiteten och i näringslivet. Studieområdet är mycket brett och omfattar allt från traditionella byggnadsmaterial som stål, till avancerade material som skiktbelagd hårdmetall för verktyg till borrning och svarvning.

Det som förenar materialforskar-na är deras gemensamma synvinkel: de undersöker hur den underlig-gande strukturen hos ett material, dess egenskaper, är kopplad till vad det kan göra, dess funktion, och hur dessa kan förändras genom att processas.

Tidigare fick man undersöka material genom att prova sig fram. Det skedde på en handfast skala, som när en smed härdade metall genom att hetta upp den och snabbt kyla ned den. I dag vet forskarna hur många material sitter ihop på atom- och molekylnivå, och vilka egenskaper de har.

MAteRiAl kAn vARA naturliga som trä, eller konstgjorda som plast. Det finns nu omkring 300 000 olika kända material och fler tillkommer allteftersom materialforskningen skapar nya kombinationer.

Forskningen har under 2000-talet handlat mindre om experiment och allt mer om att bygga matematiska modeller av olika aspekter hos ett material. Då teori och experiment allt mer förs samman undersöker forskningen nu egenskaperna på alla längdskalor från nanometernivån över mikrometernivån till kom-ponentnivån i en färdig produkt. Materialen undersöks även på många skalor av temperatur, tryck och tidsrymder.

egenSkApeRnA hoS materialet som hårdhet, formbarhet, ledningsförmå-ga, magnetism, genomskinlighet eller motståndskraft mot korrosion påver-kar råvarans kvalitet för att bearbetas och användas för tillverkning inom industrin, som konstruktionsmaterial i byggnader eller inom mikroelektro-nik, mediciner och bränsleceller.

– Det gäller att hitta funktionerna med tunnast möjliga lager, säger Lars Hultman, som är professor i tunn-filmsfysik vid Linköpings universitet. Forskningen går ut på att skapa ett tunt skikt av metall, halvledare eller keram och på atomnivå ge materialet egenskaper det inte har i naturen.

yt- och tunnfilMSteknik, som ibland kallas atomslöjd, kräver nog-grann kunskap om hur atomerna är placerade i materialet och hur de reagerar fysiskt och kemiskt för att uppnå det mönster som ger de materialegenskaper forskarna vill ha. Materialen förångas under vakuum och får krocka med energirika joner under forskarnas kontroll. Vid kol-lisionen lossnar atomerna vid ytan och då går det att blanda in atomer från andra material och gaser. Ångan kondenseras till en fast film som är ett material med nya egenskaper.

de nyA MAteRiAlen kan leda ljus bättre för optik eller elström i elektro-niken bättre än guld. Ytornas special-egenskaper kan användas i energi-omvandlande solceller och fönster som filtrerar ljus. Nanostrukturerade

ytbeläggningar kan göra material så superhårt att det kan användas till verktyg för att skära i härdat stål eller för gruvindustrin. Hultman har ska-pat smarta material som blir hårdare under användning, då temperaturen höjs självhärdas de.

Sverige är världsledande, berättar Hultman, då näringslivet är så mate-rialintensivt. Problemet är finansie-ringen, forskningen behöver tunga analysinstrument av material och ytor. De höga kostnaderna för dessa ställer höga krav på att universitetens strategiska planering.

Ann-chRiStine Albertsson, profes-sor vid KTH i polymerteknik, säger att material får alltfler funktioner inbyggda i sig. De kan förändras och utföra något när de påverkas av sin miljö, vilket kan vara så enkelt som materialet i glasögon som ändrar färg efter ljusförhållandena. Hon forskar på polymerer och på att göra kedjorna som materialet består av mycket mer komplexa, efter hur naturen gör dem.

– Det finns nya gröna material som är förnyelsebara och biologiskt

nedbrytbara. Biologiska material utgår från samma principer som andra material, så Albertsson ser det som en början för forskningen. Polymerblandningar har användas för att läka benbrott runt en slags byggnadsställning då de kan kännas igen av kroppen.

fRedRik höök, professor i biologisk fysik vid Chalmers är 2012 års vinnare av Kungliga Vetenskapsakademiens Göran Gustafssonpris i fysik. Hans forskning rör ett mycket speciellt material, konstgjorda cellmembran. Den levande cellen och dess hölje är en avancerad form av material som är både formbar och hållbar.

höök StudeRAR på konstgjorda cellmembran proteiners funktion och hur de växelverkar med virus. Virus tar sig in i cellen över membranet för att föröka sig och binder till specifika proteiner. Proteinerna i membranet kan användas för att identifiera virus och upptäcka sjukdomar före några yttre symptom har setts.

Diagnostiken isolerar proteinet och ser genom biosensorer om det har blivit fler eller färre av dem på cellmembranet eller om de fått en annorlunda sammansättning.

Forskningen kombinerar kunskap om biologi, ytkemi och nanoteknik. Finns risken att materialforskningen blir för tvärvetenskaplig och tappar fokus?

– Nej, jag hoppas att det bara är gamla konservativa forskare som håller upp gränserna. Det går inte att göra riktigt bra fysik utan kunskap om kemi och biologi och tvärtom, replikerar Höök.

villkoRen på läkemedelsmarkna-den har ändrats och nu vill företagen ofta lägga ut det enkla och behålla spetskompetensen i organisationen. Han reflekterar:

– Det som kan bli ett problem är att yngre forskare då kommer in i tvärdisciplinär forskning under en för tidig fas i sin forskarutbildning.

nyheteRnA oM nAnoRöR, aerogeler, nya keramer och kompositer ger in-dustrin goda löften om nya material med lönsamma användningsområ-den. Står vi inför materialvetenska-pens guldålder?

material får alltfler funktioner inbyggda i sig, de kan förändras och utföra något när de påverkas av sin miljö.

»Materialen förångas under vakuum och får krocka med energirika joner.

Materialforskningens guldålderHur material är sam-mansatta, hur de kan användas och omformas har haft en avgörande betydelse för människan ända sedan stenåldern. Nu börjar forskarna skapa allt fler nya material.text WALDEMAR INGDAHL

i atomsmedjan• Metaller var de första mate-

rial som omformades för att passa människans behov. I dag kan forskarna radikalt forma metallers egenskaper och struktur. Koppar kan formas till trådar som är tusentals gånger tunnare än ett hårstrå.

• Keramik, glas, betong, cement är olika sorters kera-mer. Tekniska keramer har utvecklats av forskningen de senaste årtiondena med enastående egenskaper när det gäller hårdhet, styvhet, hållfasthet eller reaktion på temperatur, elström, kemika-lier och nötning.

• Halvledare är ett material som inte kan leda ström lika bra som ett ledande mate-rial, men det isolerar inte heller. Den mest välkända är silikon, ett viktigt material i tillverkningen av mikrochip och elektronik.

• Polymerer är material med mycket stora molekyler som består av mindre molekyler länkade i en lång kedja. De finns naturliga polymerer som bärnsten, cellulosa och läder såväl som konstgjorda. Den mest kända användning-en är när polymerer blandas med olika tillsatser för att göra plast.

• Kompositer är konstgjort sammansatta material, som papier-maché, armerad be-tong och ultralätta kolfiber-material. Materialen har för sig har olika egenskaper men bildar tillsammans ett med helt nya egenskaper.

• Ben, muskler, naglar, hår-strån och hud är alla bioma-terial som kan efterliknas. De fungerar i kroppen och kan användas till tandimplantat och proteser.

• Nanorör är extremt små rör gjorda av kol. Nanorör är starkare än diamant och har en bättre värmeisolerande förmåga.

• Aerogeler är lätta och porösa material där bara 1 till 15 procent av volymen består av ett fast material medan resten är fylld av luft. Aerogeler kan bära stora las-ter men ändå mycket sköra.

»Det finns nya gröna material som är förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara. Ann-christine Albertsson

»Det går inte att göra riktigt bra fysik utan kunskap om kemi och biologi och tvärtom. fredrik höök

Kärnan i vår verksamhet är att producera förnybar energi och att hålla låga priser. Det har vi gjort i över 100 år.

Våra skräddarsydda lösningar ger företag tid att fokusera på sin kärnverksamhet.

Prata med oss så hjälper vi dig att hitta rätt elavtal för din verksamhet.

Ring 063-14 90 00 eller besök jamtkraft.se/foretag

jamtkraft.se

jäm

tkr

aft

ko

mm

un

ika

tio

n 2

013

Vi har energi över!

nyhet

www.schmersal.se

En av våra unika innovationerAZM300 – säkerhetslås för maskinsäkerhet med helt ny design och funktionsprincip. Ett malteserkors gör det möjligt att aktivera och låsa från tre sidor i höger eller vänsterhängda skyddsdörrar eller skjutdörrar. I malteserkorset finns ett integrerat snäpplås med ställbar hållkraft.

n Högsta säkerhetsnivå, Ple, kategori 4 och SIL3

n Elektroniskt beröringslöst, kodat RFID-system

n Seriekoppling med bibehållen säkerhetsnivå

n Seriekoppling med styrning av lås och statusinformation

n Individuell eller grundkodning av transponder – låg manipuleringsrisk

n Stor aktiveringstolerans

n Integrerat snäpplås med ställbar hållkraft, 25 N/50 N

n IP69K

n Hygienisk design – Lämplig för livsmedels- och medicinalindustrin

n Låg strömförbrukning, 100/250 mA

n Låskraft, 1000 N

öVerblick INDuSTRIELL IT


14

Tillverkningsindustrin utvecklas allt mer mot att de stora företagen blir konceptsammanhållande och lägger ut utveckling, konstruktion och tillverkning på kvalificerade under-leverantörer. Boeings nya Dreamli-ner byggs av delar och system från många olika leverantörer i världen, som sedan slutmonteras i fabrikerna i Seattle och i South Carolina. Saab

Aerostructures i Linköping ansvarar för flygplanets lastrumsluckor.

– Vi konstruerar de dörrar vi tillverkar och arbetar direkt mot Boeings databas i Seattle. Vi gör på samma sätt med en del av våra underleverantörer som svarar för konstruktion och tillverkning av detaljer som vi köper av dem. Därför jobbar vi i många olika system bero-ende på vilka kunder och leverantö-rer det gäller. En svårighet då är att vi måste kunna ta emot och lämna filer i alla de versioner som de arbetar i. Därför måste vi uppdatera systemen när de gör det. Det innebär en tung administration, säger Jonas Källman, Engineering Quality Manager vid Saab Aerostructures.

inföR vARJe pRoJekt analyserar Saab vilka processer som krävs, och bygger därefter de nätverk som behövs.

– För tio år sedan arbetade vi mer med ritningar och byggde fullska-lemockupper. Vi fick också filer via olika fysiska datamedia. Nu arbetar

vi mycket mera online med 3D-modeller i datorerna.

Jonas Källman säger att den stora revolutionen är att it sprids till alla funktioner i företaget.

– Vi kan föra över all information mellan olika funktioner och utgå från samma grunddata. Då kan vi simulera funktioner, produktions-förlopp och monteringsmoment och göra misstagen i it-miljön i stället för i verkligheten.

I flygfabriken monteras luckorna vid åtta stationer där montörerna får alla anvisningar i 3D på skärmar. Här finns inga ritningar eller monterings-anvisningar på papper.

Vad vinner man på att jobba så här?– Vi jobbar med samma data i

realtid. Med våra konstruktionssys-tem kan vi gå direkt från prototyp till serieproduktion eftersom vi gör väldigt många simuleringar i dator-systemen.

It-systemen gör det också smidigare att lägga ut utveckling, konstruktion och produktion på

externa partners. Samtidigt blir det också lättare att ta hem produktio-nen eller byta leverantörer. Man får också större precision med jiggar för tillverkningen. Förr fick man ha en fysisk moderjigg, den finns i dag vir-tuellt. Problemet med att olika bitar ska passa ihop finns fortfarande kvar men är lättare att lösa när alla arbetar med samma digitala underlag.

– Vi kör också mycket med webb-möten med Boeing då kan vi tala med varandra och samtidigt titta på datorpresentationer eller CAD-filer och direkt ändra i konstruktion och liknande. För skickade vi en massa fax med ritningar och annan doku-mentation – och det är inte mer än tio år sedan, säger Jonas Källman.

Har ni haft några problem?– Vi har haft en del mindre problem

med tillgänglighet. Men det är inte större än de vi har i våra egna system. Tidsskillnaden mellan USA och Eu-ropa ställer till en del svårigheter. Men det är egentligen värre för Boeing som också har leverantörer i Asien.

Vad har ni lärt er av detta arbetssätt?

– Vi har ju en stor bredd på det vi gör och därmed blir ju arbetet åt an-dra en form av benchmarking där vi ser vad som fungerar. Det här sättet att arbeta kommer att öka och vi gör ju allt mer och mer digitalt, till ex-empel beställningar, leveransbesked och så vidare. It-systemen blir också allt bättre integrerade med varandra där konstruktion och beredning med mera finns i samma system, säger Jonas Källman.

Saab jobbar direkt i Boeings databas Modern industri lägger ut allt mer av konstruktion och tillverkning på underle-verantörer. Även flyggigan-terna Boeing och Airbus gör så här. Detta kräver ett effektivt datorstöd, och svenska Saab arbetar direkt mot sina kunder i deras databaser. Pappers-ritningar börjar bli historia.text FREDRIK DHEJNE

saab konstruerar lastrumsluckorna i cad-programmet catia V5 enligt det man kallar model based definition. ingenjörerna i linköping arbetar direkt mot boeings databas i seattle.

»Med våra konstruktions-system kan vi gå direkt från prototyp till serieproduktion.Jonas källman

smart faktaSaabs kontrakt med Boeing är inledningsvis värt cirka 800 miljoner kronor, och beräknas totalt omfatta flera miljarder kronor. Boeings Dreamliner-program initierades 2004 och första flygning skedde den 15 december 2009. Planet tillver-kas i stora delar av komposit.

Sensor Control går ihop med Elektroautomatik. Samgåendet ger en av Nordens starkaste visionleverantörer. Vision är en metod för att på ett beröringsfritt sätt, med hjälp av kamera, guida robotar, automatiskt avsyna och mäta produkter m.m.

Vi hälsar gamla och nya kunder välkomna till oss.

Elektroautomatik. Elektroautomatik är ett företag som hjälper sina kunder med att: Effektivisera och kvalitetssäkra kundernas produktion och logistik genom framsynta automationslösningar.

+

www.sensorcontrol.se www.elektroautomatik.se

The basis of our offer is a strong innovative capacity based on leading, cutting-edge expertise within physical and geometric optics. Our main fields of expertise are dimension measurement, 3D image processing, spectroscopy, geometric optics and light sources.www.optronic.se

FOR EXPERT SOLUTIONSIN OPTICS ANDOPTOELECTRONICS

© Copyright 2013. All rights reserved. Invensys, the Invensys logo, Avantis, Eurotherm, Foxboro, IMServ, InFusion, Skelta, SimSci-Esscor, Triconex and Wonderware are trademarks of Invensys plc, its subsidiaries or affiliates. All other brands and product names may be trademarks of their respective owners.

Wonderware Scandinavia ABLundavägen 143, 212 24 Malmöwww.wonderware.se

Hantera snabba förändringar med bibehållen produktionskvalitet och säkerhet med Wonderware MES programvara. För mer information besök wonderware.com/FlexibleMES och hämta vårt whitepaper “Be ready for changing tastes, a new approach to plant software”.

Software Solutions for Real-Time Success.

Industriell Ethernet Seriekommunikation och nätverk Trådlös kommunikation Embeddeddatorer

Förläng kommunikationengenom att konverteraPROFIBUS till fiber

Spänningsmata dinaenheter, 24/48 VDCPower over Ethernet

8-portars Ethernetswithsom hanterar PROFINET-enheter

08-733 00 20 [email protected] catab.seTelefon E-post Webb

Vi har prylarna!

Dags för fräschare nätverk?

aktuellt uTBILDNING


16

I Sverige finns en tradition av att forskning, industri och stat sam-verkar nära varandra. Viktiga exportprodukter inom telekom, energiproduktion och tillverknings-industri har kommit ur gemen-samma forskningsarbeten mellan statliga verk och privata företag. Den sortens djupa samarbeten är inte lika lätta att genomföra i dag, då de statliga verkens roll på marknaden har förändrats. Däremot finns det exempel på framgångsrika interna-tionella samarbeten mellan svenska och utländska myndigheter, företag och universitet. De har inspirerat till regionala samarbeten som också

visat sig framgångsrika. Samtidigt diskuteras ofta den

svenska paradoxen. Statens inves-teringar i forskning har länge varit bland de högsta inom OECD men det har inte gett motsvarande avkast-ning i form av tillväxt och kom-mersialisering av forskningsrönen. Högskolans näringslivsrelaterade forskningsvolym är så låg som 0,3 procent av BNP enligt en studie från Vinnova – det räknade med doktoranders forskning och deras arbete handlar främst om utbildning snarare än att göra genombrott i forskningen.

på euRopeiSk nivå bedrivs arbete i samarbetsprojekt mellan företag och högskolorna från olika länder. Ett ex-empel på ett sådant är IMC-AESOP, som utvecklar serviceorienterade nätverksarkitekturer i processöver-vakande enheter för basindustrin. IMC-AESOP utgörs av 17 partners från sju länder.

Ett av företagen som deltar i sam-arbetsprojekt är Midroc Automation, en leverantör av industriella system och konsulttjänster, där automations-ingenjör Oscar Carlsson berättar:

– Vi kan tillföra akademin vår syn på arbetet och då vi kommer att behöva lära oss nya system kan samarbetet med högskolor och universitet ge oss den kunskapen före konkurrenterna.

konkuRRenSen inoM näringsli-vet kan ge universitetsforskningen inspiration tillbaka, då egenskaperna i forskargruppen kan bli för likartade. I näringslivet arbetar man i grupper där medlemmarna väljs efter sina

olika personliga egenskaper. Fler innovativa idéer kan komma fram i en blandad grupp och en del forskare kan göra bättre ifrån sig ute på fältet. Det behövs för att möta nya förut-sättningar och situationer. Akade-mins forskning sätts under praktiska problems press, vilket öppnar den för sin viktiga uppgift att skapa ut-veckling, tillväxt och välfärd. Tillgång till forskning, kompetensförsörjning och ständig kompetensutveckling är livsviktigt för företagen.

det BehövS ett ömsesidigt förtro-ende och utbyte för att samarbetet ska fungera. Det krävs framsyn att företagen ska säkra framtida kunskap

genom att knyta kontakt med bli-vande arbetstagare och talanger.

kent tAno äR chef för LKAB:s pro-cessteknik och verksamhetsledare för Hjalmar Lundberg Research Center vid Luleå tekniska universitet. Där finns samarbeten för forskningspro-jekt, förstudier, doktorandprojekt och även för disputerade forskare.

– LKAB ser samarbetet på lång sikt för att kunna få tillgång till kompetens som är svår att bygga upp i företaget. Universitetet får tillfälle till behovsmotiverad forskning. Erfa-renheterna från samarbetet har varit positiva och kommer att stärkas i viss omfattning. Det är också viktigt för akademins långsiktiga finansierings-behov när den statliga finansieringen minskar, säger Tano.

LKAB donerade hundra miljoner kronor för att stärka och stödja forsk-ningen inom bergsteknik, metallurgi och logistik och för forskning på samhällsomvandling.

kunskap genom ömsesidig nyttauniversitetsforskningen och näringslivet kan stärka varandras styrkor och förbättra varandras svagheter.text WALDEMAR INGDAHL

Viktiga exportprodukter inom telekom, energiproduktion och tillverkningsindustri har kommit ur gemensamma forskningsarbeten mellan statliga verk och privata företag.

»Vi kan tillföra akademin vår syn på arbetet.oscar carlsson

»Universitetet får tillfälle till behovs motiverad forskning.kent tano

» I Sverige finns en tradition av att forskning, industri och stat samverkar nära varandra.

Kraftfull, noggrann, tillförlitlig.

powered by tiger·tec® Silver

Den nya generationen fräsar från WalterBlaxx™ representerar ett tillförlitligt system som utmärker sig genom absolut precision och briljerar med sin höga produktivitet.

Lär känna den oslagbara kombinationen av Blaxx™ och Tiger·tec® Silver redan idag: www.walter-tools.com

Walter norden aB Halmstad, Sverige, +46 (0) 35 16 53 [email protected]

AZ_W_Mi_Blaxx_SE_WNO_252x120_RZ.indd 1 04.03.13 14:19

www.rutab.se0380-55 50 50

Skyddsslangar

Kablar

Snabbt och säkert med marknadens främsta produkter

Förskruvningar

Vi erbjuder marknadens främsta program av förskruvningar och skyddsslang av världsledande fabrikat

för krävande applikationer. Genom att Novum nu ingår i RUTAB-gruppen kan vi

även erbjuda ett brett sortiment av specialkablar.Allt samlat för att vara snabbt och bekvämt tillgängligt!

NYHET

NOVOFLEX

SVIA utvecklar robotautomation för komponenthantering med ett egenutvecklat, unikt Visionsystem – Pick-Vision© – som ger seende robotar. Sedan 2008 ingår även Animex som en del av SVIA. Tillsammans har vi 50 anställda och omsätter 100 MSEK. Företaget är baserat i Jönköping och Bredaryd.

Ska din robot bli bästi klassen, är det dusom måste sättadig i skolbänken!

Våra robotutbildningar har alltid stått högt i kurs, därför har vi tagit ett steg till och ska-pat Svia Robot Academy. Öppen för dig som vet – eller anar – att det finns större potential i din robot. Vi erbjuder ett antal grund- och fortsättningsutbildningar för ABB-robotar, men även i våra egna robotsystem, exempelvis PickVision©. Utbildningen sker i nya fräscha lokaler hos oss i Jönköping.

Välkommen, din robot väntar bara på att du ska komma tillbaka.

UTBILDNING FÖR ALLA

Svensk Industriautomation ABLidstorpsvägen 12556 28 Jönköping

Tel +46 (0)36 210 00 [email protected]

Vässa din lönsamhet, våga anta utmaningen!Svia spetsar din konkurrenskraft på en tuff marknad genom automation och ökad effektivitet. Med vårt PickVision®system begåvar vi robotar med dubbla sinnen – både syn och ordningssinne. Valet står inte mellan flexibilitet, precision eller hastighet. Du har allt i ett system. Med egna ögon identifierar och plockar roboten osorterade detaljer blixtsnabbt, och lämnar dem i exakt position. Dessutom lär du roboten intuitivt och snabbt att plocka nya detaljer. Effektivitet genom korta serier och snabba ställ, helt utan mekaniska omställningar.

Att våra kunder ökar sin lönsamhet med visionära system är tydligt dokumenterat. Har du råd att inte höra av dig för en kostnadsfri konsultation?

Läs mer om visionär automation och olika robotutbildningar på www.svia.se

krönika


18

Trots en ökad mängd varsel såväl inom industri- och tjänstesektorn under andra halvan av 2012 visar den senaste konjunkturrapporten från Sveriges Ingenjörer att endast 0,9 procent av förbundets medlemmar uppbär ersättning från A-kassan.

Orossignalerna har ännu inte satt djupare märken i antalet anställda ingenjörer, men om forskning och innovation på teknikområdet ska fortsätta vara en framgångsfaktor för svensk ekonomi behövs en stärkt samverkan mellan akademi och

näringsliv, samt mellan olika sektorer. Under våren 2012 genomförde Sveriges Ingenjörer en turné där samverkansprojekt uppmärksamma-des. Förbundets slutsats blev att där samverkan redan sker är fördelarna uppenbara. Kedjan från grundforsk-ning och ända fram till kommersia-liserbar produkt blir effektivare och korsbefruktningen mellan olika dis-cipliner uppenbart bättre än annars.

i dAgARnA äR det ett år sedan beskedet om nedläggning av anlägg-ningarna för läkemedelsforskning i Södertälje. Lyckligtvis återuppstår forskningen i nya former och ett stort antal nya företag har, eller står i begrepp att flytta in. Återblomningen känns igen från Uppsala och Lund och borgar för att Life Science-sek-torn ska fortsätta vara en framgångs- och framtidsbransch inom svensk forskning och industri.

Förutom läkemedelsforskningen vill Sveriges Ingenjörer sätta strålkas-tarljuset på två andra områden som är högrelevanta för ingenjörer i Sverige.

Det ena är it-telekom och det andra är materialforskning.

Inom samtliga tre områden finns kompetens redan på plats och inom vissa områden är vi redan i dag världsledande. Ibland blir känslan emellertid lite som hos en idrottare. Talangen finns där och är uppenbar för alla, men frågan är om den kom-mer att omsättas i resultat. Den rik-tigt pessimistiske undrar om de bästa prestationerna ligger bakom oss.

SveRigeS ingenJöReR menar att dessa styrkeområden vore betjänta av en högre grad av samverkan, inte

minst i kompetenskluster där inno-vationer från olika sektorer länkas till varandra.

Exempel på detta kan vara visualiseringsteknik som kopplas till medicinsk forskning. Inom telekom har svenska företag mött ökande konkurrens internationellt, men befinner sig ändå på en hög nivå och har en ledande roll när EU kraftsam-lar för att utveckla nästa generations mobilsystem 5g. Planen är att de nya mobilnäten ska kunna klara flera tusen gånger mer trafik än i dag. 5g är ett samarbete mellan flera av de stora europeiska mobiloperatörerna,

men även en japansk och en kinesisk operatör och dessutom en tysk biltillverkare.

På materialsidan sker ständig utveckling inom plast, papper och stål. Nu senast uppmärksammades dessutom professor Jari Kinaret på Chalmers som därifrån kommer att leda en EU-satsning på forskning kring nanomaterialet grafen.

gRAfen äR enkelt uttryckt kol som består av ett enda sammanhängande atomlager. Sällan har det varit så lätt att se de omedelbara vardagliga nyt-torna som kommer ur Nobelprisvin-nande grundforskning. Väldigt tunna och böjliga tv-skärmar och mobilte-lefoner är en möjlighet. Grafénet är starkt böjligt och genomskinligt, det leder dessutom el lika bra som kop-par. Hur tänker sig då professorn att europeisk grundforskning som ligger i jämnhöjd med USA och Asien ska kunna leverera patent och produkter (ett område där vi ligger efter)?

Svaret är föga förvånande, sam-verkan.

uppenbara fördelar med samverkanSamverkan mellan akade-mi och företag, samt olika forskningsområden är A och O om svenska ingenjö-rer och forskare ska kunna hålla ställningarna i da-gens styrkeområden och för tillkomsten av nya. text PETER LARSSON, SAMHÄLLS POLITISK

DIREKTÖR, SVERIGES INGENJÖRER

»Samverkan mellan akademi och företag, samt olika forskningsområden är A och O.

Du får upp till fem erbjudanden från ledande fi nansbolag per förfrågan. Tjänsten är kostnadsfri!

Vi hjälper dig jämföra priser och få bättre och snabbare betalt

på fakturum.se - eller kontakta oss på 08-12 13 16 00.

JÄMFÖR OCH SÄLJ DINA FAKTUROR TILL DEN SOM

BETALAR MEST

www.fakturum.se

Ny unik tjänst

FAKTURAKÖP

FAKTURABELÅNING

FACTORING

Sara – en av våra blivande civilingenjörer

Vi har traditionellt inriktade civilingenjörsprogram men även helt unika civil- och högskoleingenjörsutbildningar. Dessa är anpassade för nya innovationer och framtidens yrken inom branscher i teknikutvecklingens framkant. Utöver detta har vi ett stort utbud av master- och magisterutbildningar. Läs mer på bth.se >>

Ansök senast 15 april

BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA

Starka konceptFör bättre och mer intressant B2B-reklam.

Starka koncept för B2B.www.se.trumpf.com

Stansning

Kantpressning

Lasersvetsning

Laserskärning

Kombibearbetning

INDUSTRI I ETT STÖRRE

SAMMANHANGSweco lanserar Sustainable Industry, ett nytt koncept för industrins hållbarhetsarbete. Fokus på hållbarhet är en förutsättning för framtida

affärer och lönsamhet. Genom att kombinera spetskompetens inom industriteknik med gedigen kunskapsbredd och helhetssyn från

samhällsbyggnad sätter vi industrins utmaningar i ett större sammanhang. Det gör att vi kan leverera lösningar som är bra både för industrin

och samhället. Sweco erbjuder samtliga tjänster som krävs för att nå ända fram. Nyfiken? Läs mer på www.sweco.se /sustainableindustry

Documents

Modern Industri