nr 4 2013

Teknologföreningens nationstidning

2 MODULEN NR 1 2013

MINGEL OCH VINGEL

MODULEN 3

4 Chefredaktörens hälsning

5 Ordförandets hälsning

6 Modulen informerar

7 Nationen informerar

8 Pajes pajasiga plasera pokstäver pussel

9 Georgs kluriga

10 Kolumn

12 30 dagar med mustasch

14 Phuxbladet

16 Kvällsvatta & Hunksvakar

18 Dagsen - Bakom kulisserna

20 Fråga fysikern & konstnären

22 Vill jag åka på utbyte?

24 Pepparkakshuset

26 Tjänster i Otnäs vol 3: SHVS

28 5 arga kvinnor

27 Blackout Svakar

30 Modulens julkort

UTGES AV Teknologföreningen

vid Aalto-universitetet

ANSVARIG UTGIVAREJonas Berg

CHEFREDAKTÖROtto Luukkanen

REDAKTION Hanna KaukonenAndreas Nyman

Oskar HenrikssonAnna Af HällströmJohnny Boxström

Patrik NyberghAlexandra Andersson

GRAFIK OCH LAYOUTMya Rydman

FOTOGRAFPietu Roisko

Jonathan Ewalds

KONTAKTChefredaktören:

chefredaktor@teknolog.fiRedaktionen:

modulen@teknolog.fi

www.teknologforeningen.fi

INNEHALL

4 MODULEN

CHEFREDAKTÖRENS HÄLSNING

Vad är din personliga verksamhetsplan?Som bäst arbetar alla ivriga små tomtar, teknologer och andra varelser hetsigt för att få årets arbete färdig med hedern i behåll, så att man kan åka på ett välförtjänat jullov. Förutom att slutföra verksamheten för i år gäller det också att planera nästa steg och vad som händer 2014, och att kombinera dessa två gör att det kanske är lite extra stressigt just nu.

För att tala om större saker, så kan ju nämnas att redan nästa år väljs de ansvarspersoner som leder studentverksamheten i Otnäs och Aalto, då ekonomistuderande flyttar hit 2015. TF:s lokalfråga, pågående exam-ensreformer, kampusbyggen och många andra nya grejer kommer att se till att våra förtroendevalda inte blir uttråkade. Vårt universitet och campus står inför en av de största förändringarna i dess historia, så det är verkligen intressanta tider att vara aktivt med i studielivet! Nu går jag kanske lite väl mycket in på grannkolumnens område, så jag stan-nar för den delen här.

Såhär inför jullovet och årets slut kan man också fundera på hur utveck-lingen ser ut för en själv. En av mina favoritstunder är att vid midnatt 31.12, då året byts, tänka på allt som hänt under det gångna året, och jämföra det med de förväntningar man hade exakt ett år tidigare. Studietiden är kanske en av de mest intensiva perioderna i ens liv, då massor av saker händer och livssituationen snabbt ändras.

Företag och föreningar kan inte lyckas ifall inte planeringen är i skick, och samma sak gäller nog en själv. Kanske det är ett av tecknen på att man nuförtiden är N:te årets studerande då man skriver sådant här, men jag har märkt att saker som t.ex. HOPS samt studie- och profes-sionell rådgivning verkligen hjälper en att sätta sina mål och nå dom. Fundera när du vill åka på utbyte, och börja planera ett år innan. Vad vill du jobba med då du är färdig, hurdan erfarenhet borde du för det? Och vill du vara i kesäkunto så börja gå på gymmet för tre månader sedan. Kom ihåg, man kan alltid ändra sina planer, och det är viktigt att man är flexibel. Själv har jag bytt huvudämne två gånger och biämet för många gånger. Jag har en idé om vad jag vill bli som stor, och jag har försökt kartlägga de oändligt många vägar som leder dit. Men vad som egentligen kommer att hända vet man ju inte, vilket just gör livet så himla intressant!Till sist så kan man inte säga något annat än ett stort tack till redaktionen för årets arbete. Positiva feedbacken har flödat in, och även om deadlines varit lite problematiska att hålla så har arbetet nog varit värt det. Nästa år borde bli minst lika bra.

God Jul & Gott Nytt år!

OttoChefredaktör

PS: Kom med och skriv till Modulen nästa år!

MODULEN 5ORDF

ÖRAN

DES

HÄLS

NING

Nu när året börjar lida mot sitt slut så vill jag tacka för mig och min styrelse samt önska Tony och TFS14 ett lärorikt och trevligt verksam-hetsår 2014.

God Jul och Gott nytt år!

Johnny “Boxxy” BoxströmStyrelseordförande

Bästa nationsmedlemmar

6 MODULENtext: Patrik Nybergh & Hanna KaukonenBild: Rasmus Zetter

OBSERVERA!POSTNING AV MODULEN ÄNDRAR NÄSTA ÅR

I fortsättningen kommer Modulen att skickas per post i första hand endast åt nationens Ständigt Äldre Medlemmar (StÄlM). Ordinarie medlemmar kan läsa tidningen på Urdsgjallar, men kan även få tidningen via post om de inte har möjlighet att läsa tidningen på TF. Motiveringen till förändringen är följande:

• Postningen utgör nuförtiden ca. 40% av tidningens kost nader

• Kostnaderna stiger varje år då upplagan ökar med jämn takt då det kommer nya medlemmar som ska få tidningen tryckt och postad.

• Årets redaktion beslöt att prova på att höja kvalitén på tidnin-gen med en ny layout, färgtryck och bättre innehåll. Detta höjer också på tidningens tryckkostnader.

• Största delen av ordnarie medlemmarna (som läser tidningen) anser att de inte behöver få tidningen hem i postlådan, specielt då flera av dem bor i Otnäs och/eller besöker TF regelbundet.

• Med att begränsa postandet till StÄlMar kan vi spara en bra bit på tryck- och postningskostnaderna.

• Nya versionen av Modulen har fått mycket positiv repons, och med dessa åtgärder hålls tidningen inom budgetramen utan att vi måste skära ner på kvalitén.

Nya och gamla nummer av Modulen kan även i fortsättningen läsas online på issuu.com/modulen

Frågor gällande själva Modulen kan riktas till chefredaktören (chefredaktor@teknolog.fi)Frågor som berör adressuppgifter och prenumerationer behandlas av nationens infochef (infochef@teknolog.fi)

modulen INFORM

ERAR

MODULEN 7

AllmäntPå nationsmötet i november tillsattes en arbetsgrupp (namn: KoRea) för att designa och presentera en TF-kokard som icke-teknologphuxar kan samla ihop phuxpoäng till. Tanken är att denna kokard ska lanseras på årsfesten i mars.

På samma möte tillsattes också arbetsgruppen SARS som under nästa år ska presentera ändringsförslag på nationens stadgar och arbetsordningar till nationsmötet.

Under jullovet kommer stora salen att få ett nytt golv, denna gång i träimiterande vinyl.

DELEGATIONSVALETAalto universitetets studentkårs delegationsval hölls 5-.6.11.2013. Röstningsprocenten blev 27.3%, vilket är 3.7 procent mindre än 2011. Totalt 4039 röstberättigade använde sin rösträtt. Det var första gången röstningen skedde helt elektroniskt. Polytekarna behöll sina tre platser. Invalda från Polytekarnas lista är Otto Luukkanen, Pietu Roisko samt Jonas Öhman. Delegationen är studentkårens högsta beslutsfattande organ, dvs. de 45 typer som sitter där gör de viktigaste besluten gällande AUS verksamhet (t.ex beslut om medlemsavgiftens storlek och val av styrelsen).

Resultatet:

NATi

onen

info

rmer

ar

Valring Avainrengas: 7 platserForce Majeure 1 (-)iThink 3 (-2)Sinivihreät 3 (-)

Valring Jämerä Ratas: 28 platserFakta 3 (-)Konergia 6 (+1)Luova 5 (-)Nuori Akti 1 (-)Polytekarna 3 (-)Prosessiteekkarit 5 (+2)Sateenkaari 2 (-)Voltti 3 (-1)

Valring A + A: 8 platserAalto Party 3 (ej med 2011)ProArte 5 (+3)

Valring Oikeat: 2 platserKeskeiset 0 (ej med 2011)Oikea Aalto 2 (+1)Piraatit 0 (-)

8 MODULEN

PAJES PAJASIGA PLASERA POKSTÄVER PUSSEL

TjuravföringPåvlig kungörelse

Tryck

TidTjuva

Lutande

sinus/cosinusradie PN

Acer platanoides

Italien bil

Konduktansyle på nätet

OlagligPlussa

Fryst metangas

55Fraktur Adelsmanna glimt

Gammal spelkonsol

IskristallerGris mamma

SilverUtan färgton

Mellanrum

Mini svin

Vill hon haJapan mat

Solgud

Litet köksmåttSlutexamens-polleTant som förutsäger

framtiden

PoesiTionde atomen

Bokstav, finns i alfabetetet

Sinnlig kärlek

Ingen korrekturläser detta bokstaven är ett

KHård julgodis

Biologiskt värde

Public relations

Japan peng

Fosfor

Kraschat fordon

Rör i väggar

1/Under

RéaumurOrange rot Icke prefix

OrmTitan

Stor sten i vattenAntal Kärl

Skandal då den sätts i lasagne

Osjuk

Jordiska kvarlevor

Boll

Fotbollscup i sydöstra Skåne

Masstal Tesla Trappa upp

Relative Strength IndexBli ljus

Flere jag

Kort på grund av

FörstTre lika

Summan av dessa = 3

Kurva

Mera tre lika

P med krycka0.117590749 €

(5.12.2013)

Gaskonstant

Bosse ObergDöd

Papper formatAnonyma

AlkoholisterVill ringa hem

Gauss

Syre

Stickig insekt

Reella talDödare

Hårt vatten

Mumu-djurBättre än ris Dödast

MODULEN 9

Ingen sådan problemsamling är dock fullständig utan det klassiska kondom-problemet! Men eftersom Modulen är en familjetidning, som även läses av småbarn och phuxar,följer jag den store Martin Gardners föredöme och pratar om läkare i djungeln i stället för affärsmän på resa, patienter i stället för prostituer-ade och operationshandskari stället för kondomer. Det ändrar inte på själva problemet.

A Tre läkare stötte på en patient i djungeln, som de i tur och ordning tänkte operera. För att undvika spridning av eventuella smittor sinsemellan och mellan läkare ochpatient hade de med sig opera-tionshandskar. Men då de skulle skrida till verket, upptäckte de, att de endast hade två par operation-shandskar. Hur skulle de gå tillvägaså att alla tre skulle få operera men så att inga smittor skulle kunna spri-das?

B Samma problem som ovan, men med två läkare, två patienter och två par operationshandskar, om bägge läkarna skall operera bägge patien-terna.

TEXT: GEORG METSALO

Jag har nu haft denna kolumn i Modulen under 10 års tid; första problemet (med savolaxarna och missionärerna) var i nummer 1/2004. Ja, netto är förstås 9 år, eftersom det under 2011 bara utkom tre nummer och under 2012 endast ett. Under den tiden har över 100 prob-lem givits (eller oändligt många, beroende på hur man ser på saken: se problemen med de magiska kvadraterna i 4/2009). Jag planerar att redigera problemen, om jag får tid (t.ex. efter pensionering, om jag överhuvudtaget någonsin kan gå i pension; pensionsåldern höjs ju hela tiden) och ge ut dem i form av en bok.

GEORGSKLURIGA

10 MODULEN

MODULEN 11

På Teknologföreningen vid Innovation-suniversitetet, beläget mellan västra Helsingfors och Stadin, har man med tilltagande oro följt med den nuvarande utvecklingen, där strängare krav på studeranden minskat aktiviteten på na-tionen. Finska staten vill att studeranden tar sin examen på en kortare tid, så att de snabbare kommer ut i arbetslivet och därmed kan betala mera skatter. Detta görs med att ge en fet bonus-check till universitetens ledning för varje studerande som kommer upp till en viss mängd studiepoäng per år.

Det nuvarande läget har innefattat en enligt teknologerna sund balans av 20 studiepoäng per år och tre sitser i veck-an. Markus Johansson, efterfestansvarig på nationen, har svårt att ställa sig ba-kom universitetets nya riktlinjer. ”Jag förstår inte varför skolan nu plötsligt blivit sur, vi studerar helt som det gjorts tidigare, genom att pruja laskarna av varandra och skippa föreläsningarna för att dra kalja vid Nygamla ”, kommenter-ar han.

Pentti Virtanen, Leading Academic Ranking Planner (LARP) vid Innovation-suniversitetet, presenterar skolans nya strategi med ”mindre sprit, mera refer-enser’’. ”Målet är att 60 % av studeran-den under sina fem studieår uppnår en dubbel magisterexamen, 40 % mera cit-erade artiklar samt en Peer-To-Peer -pro-ducerad doktorsavhandling. Därefter låser vi in de nyblivna forskarna i en käl-lare, där de sedan i all evighet pumpar ut mera artiklar och höjer vår ranking”, förklarar Virtanen. Enligt honom möjlig-gör detta en aktivare satsning på manip-ulering av rankinglistor och smörjande av alumner, som tillhör de strategiska målen för universitetet.

Teknologerna är speciellt besvikna över att universitetets strategi inte längre värdesätter de gamla akademiska tra-ditionerna och försvårar studenternas möjligheter att ta del av aktiviteter som hederligt råsupande, nakenspringande och jagandet av humanistflickor, vilka tidigare spelat en viktig roll i uppfos-trandet av framtidens näringsliv. De nya riktlinjerna ger ytterst lite rum för fritid, och då nationen på grund av detta har svårt att hitta nya medlemmar har man gått emot den naturliga lösningen ge-nom att förespråka nationstvång.

Putte von Messingkopp, ordförande för De Gamla Gubbars Kommitté på Teknologföreningen och en av initia-tivtagarna till förslaget, påpekar hur viktiga nationens medlemmar är för tryggandet av, inte bara Teknolog-föreningens, utan även hela samhällets fortsatta existens. ” I princip är det väl inte vårt problem ifall snorungarna inte lär sig att det är i studielivet man lär sig de väsentliga talangerna för att leda företag, d.v.s. whiskeydrickande och snapsvisor. Inte kommer det att heller bli något av dem ifall de inte bygger upp de bäste-broder-kontaktnät som krävs för att nå framgång. Problemet är att vi behöver ett ställe dit vi kan komma och dra en eftermiddagsfylla då frugan är på dåligt humör. Och vem ska fixa mat och sprit åt oss om här inte finns någon? Dessutom, var annanstans skulle det vara OK att flirta med flickor som är yn-gre än mina barn?”

Studielivet, som gett minnen och vän-ner för livet, uppfostrat balanserade och socialt ansvarsfulla individer, samt erbjudit värdefull erfarenhet i bl.a. le-darskap och entreprenörskap, anses av beslutsfattarna vara ett fullständigt onö-digt slöseri med tid och pengar. Även deltidsarbete vid sidan om studierna, som gett värdefull arbetserfarenhet un-der studietiden och gett studeranden möjlighet att emellanåt äta något annat än onsdagsspaghetti, ses av myndighe-terna som ett allvarligt hot mot det fin-ska välfärdssamhället: ”Snabbt ut med de där jävlarna så att vi [den åldersklass som inte kan använda en smartphone] kan pensionera oss och flytta till Las Pal-mas”, kommenterar Virtanen.

Enligt Modulens källor har lobbandet av beslutsfattarna redan startat, och det kommer att ordnas bl.a. ”seminar-ier” i nationens Ölkällare där projektet presenteras åt Ankdammens samt det Ugriska havets ledare. Målet är att kun-na införa nationstvånget senast hösten 2015, då Otnäs kvinnliga population förväntas ha vuxit med 84 %. Till en bör-jan skulle tvånget gälla endast Otnäs, men även Nalle Wahlroos -institutet i Tölö har visat intresse för liknande ut-veckling.

TEXT: OTTO LUUKKANEN

12 MODULEN

November – en dyster månad då allt är trist och grått och ingent-ing händer. Ja, egentligen en totalt onödig månad. Men det finns ändå en sak som piggar upp månaden. Mustascherna. November, eller snarare Movem-ber, är en tid då småpojkarna får växa till sig och blomma ut till riktiga män. Undertecknad beslöt sig för att genomföra denna 30 dagar långa resa, från grabbhalva till karakarl.

DAG 1Rakar mig noggrannt tills ansiktet är slätare än bilishbordets kulor. Känslan är småpirrig, precis som när man börjar ettan i lågstadiet. Hur skall detta sluta?

DAG 3Inga stora förändringar ännu. Sitter hemma och försöker spänna överläppen så att mustaschen ska växa snabbare.

DAG 5Nu börjar det synas något ovan-för övre läppen, men inte skulle jag kalla mig manlig. Känner mig främst som en italiensk mamma. Om jag vore spanjor skulle jag förmodligen heta Pedro.

DAG 10Hmm, känner mig osäker. Är det här verkligen en bra idé? Folk tittar lite lustigt på mig. Som tur har jag ändå mer fjun än många andra.

DAG 13Det börjar kittla lite under näsan nu.

DAG 16Mustaschen har vuxit så att den redan tittar in lite i munnen. Märker att jag av någon anled-ning ofta sitter och pajar mustaschen. Vad skall allt det betyda?

DAG 18Äter tortilla på kvällen. Kanske inte det bästa valet. Hela mustaschen dränkt i salsasås blandat med gräddfil och malet kött. Positivt då man ännu följande dag kan se gårdagens meny.

DAG 1

DAG 15

30 DAGAR MED MUSTASCH

MODULEN 13

DAG 20Känner mig plötsligt mycket mer maskulin. Börjar förstå hur det är att vara en riktig man. Det är nog något mytiskt med en mustasch.

DAG 22Folk skrattar åt mig. Vet inte om det är på grund av mustaschen eller mitt beteende annars bara. Något enstaka beröm får man också.

DAG 25 Tiden går snabbare med mustasch. Inser att jag faktiskt trivs med mustasch.

DAG 27Har en alldeles otrolig lust att dricka whisky hela tiden. Eller äta en rå lök. Eller göra något annat väldigt manligt.

DAG 29Tror inte jag kan säga farväl till min kompis. Vårt förhållande har tagit stormsteg framåt under månaden. Det är lite som med phuxar. De första dagarna är de bara i vägen, men efter en tid visar de sig vara riktigt trevliga.

DAG 30Slutet närmar sig. Jag känner en liten lättnad, men främst en stor sorg. Resan har varit spännande med både motgångar och lättare tider. Kanske det blir en årsfest-mustasch?

Efter många om och men rakade jag bort mustaschen den andra december. Förhållandet hade ändå blivit så pass starkt att jag inte kunde avstå från min trogna vän så där bara och spola ner honom i avloppet. Nej, här behövdes någonting värdig-are. När mustaschen var avrakad samlade jag ihop alla fjun och lade dem i en påse för att kunna ordna en ordentlig begravning. Mustaschen hade ändå visat mig att det nog finns en gnutta masku-linitet i mig. Kanske man en dag kan uppleva samma känsla utan mustasch... Det var också andra medlem-mar av Teknologföreningen som deltog i Movember-kampanjen. Tillsammans kämpade vi ursinnigt att under november månad få fram mer än ynka fem fjun ovanför överläppen. Med både bättre och sämre framgång. Vi lyckades ändå samla in hela 300 € till välgören-het. Tack och förlåt.

TEXT: ANDREAS NYMANBILD: JOHANNA HAGSTRÖM

DAG 30

14 MODULEN

FREDAG 12 OKTOBER 1967 0,50 MARK

På phuxaccademien får nationens phuxar bekanta sig med vilka kommittéer, funk-tionärer och fria föreningar det finns på Urdsgjallar. Modulen kombinerade sina krafter med Dagsens marknads-föringskommitté (Dmark) och bad varje phuxgrupp producera löpsedlar för att marknadsföra restaurangen. Här är (det en aning censurerade) resultatet!

Nationsmedlemmar hoppar högre än någonsin. Experter tror att det beror på ökad intagning av spaghetti.

Matbiljetter bör givas i snabbare takt, framför allt på spaghetti-onsdagar.

Spaghettin behövde inte gå mot rött när den tog sig till TF på onsdagen.

NSA har installerat spionkamera på Täffä

Höga hopp för TF!Betongpriset skjuter i höjden!

HÄR KÖAR MAN INTE FÖR GÜNTHERS KONSERTBILJETTER- utan för TF:s onsdagsspaghetti

Var är salladen? Lunchrestaurangen erbjuder även ett utmärkt salladsbord

Varför har denna tomte sked, gaffel och kniv?

“Snabbaremed biljetten!”

Liking your colours ma’am!

Grönt ljus för spagetti!

sida 12

sida 5

sida 145

sida 3

sida 8 sida 10

sida 14 sida 14

sida 16

INRIKES

UTRIKES

OTNÄS

POLITIK

NÖJE SKRÄCK

FEST

SPAGHETTI

FEST

0,50 MARK

MODULEN 15

Var vill du vara när bomberna regnar ner?

“KOSSU, TACK!”

Är du hungrigare än det här? Ta mera!

Ligger grå betong i ditt intresse? Isåfall är TF platsen för dig!

Terasskulturen dör i framtiden

sida 7

sida 7

sida 7

sida 10

sida 9

WWIII

WWIII

WWIII

TEKNOLOGER

ALKOHOL

16 MODULEN

HUR FÖRFÖR MAN EN KVINNA/MAN?“Bend and snap”-manövern.

VILKEN ÄR DIN FAVORITFRUKT, OCH HUR ÄTER DU DEN HELST?Tre vindruvor (gärna utan skal och kärnor) åt gången.

VAD ÄR DET SLISKIGASTE DU GJORT (PÅ TF)?Gått barfota och på händer på Ölkkens golv.

VEM ÄR DIN FÖREBILD?Alla smarta tanter!

LÄTTASTE STUDIEPOÄNGEN VID AALTO? Storasyskonpoänget (det lönar sig att gå på CHEM)!

MODULEN 17

HUR FÖRFÖR MAN EN KVINNA/MAN?Lär dig göra bra morgonmål (läs: omelett).

VILKEN ÄR DIN FAVORITFRUKT, OCH HUR ÄTER DU DEN HELST?Blodgrape, med sked.

VAD ÄR DET SLISKIGASTE DU GJORT (PÅ TF)?Moppat ölkkens dansgolv efter Fest 1. Eller lånat en handduk vid pi-bastun.

VEM ÄR DIN FÖREBILD?Jean-Claude Van Damme, för han kan göra spagat på backande lastbilar!

LÄTTASTE STUDIEPOÄNGEN VID AALTO? Tuotantojärjestelmät, 1sp. Kräver två timmars tentläsning för en 3:a

18 MODULEN

Sedan 60-talet har TF:s förträffliga nationsägda dagsrestaurang serverat lunch åt hungriga teknologer. Förutom att en restaurang i huset ökar bekvämligheten är dagsen även natio-nens ekonomiska stöttepelare samt ett skylt-fönster utåt. Modulen har pratat med dagsens restaurangchef Mats Wallennius om hurdant det är att arbeta på en teknologrestaurang.

TEKNOLOGRESTAURANG

Dagsen profilerar sig som teknologrestautang och avviker markant från Otnäs övriga studen-trestaurangutbud, både i fråga om mat, lokaler, stämning – och naturligtvis det faktum att dagsen drivs av teknologer, för teknologer.

Vilka tycker du att är de viktigaste skillnaderna mellan dagsen och de övriga studentrestaurang-erna?

- En väldigt stor skillnad mellan oss och de övriga restaurangerna i Otnäs är att vi har ganska fria händer att göra vad vi vill. I de andra restaurang-erna, som ägs av stora företag som Sodexo och Amica, är man bunden till direktiv och standardis-erade matlistor som kommer från huvudkontoret. Vi kan däremot skräddarsy vår meny enligt våra kunders önskemål och även reagera snabbt på saker som händer i Otnäs. Till exempel har vi möjlighet att se till att det efter större evenemang, som mössnedläggningen, finns något flottigt och salt för folk att stoppa i sig.

DAGSENBAKOM KULISSERNA

MODULEN 19

Dagsen är också känd för sina roliga små marknads-föringsplojer som planeras i samarbete med Dagsens marknadsföringskommitté Dmark. Exem-pel på ’’jippon’’ som setts är bl.a. överraskning-suppträdanden av Humpsvakar, discoluncher och naturligtvis ’’Yes we can’’-kampanjen med den jättelika banderollen med Mats ansikte på husets yttervägg.

Samarbetet med Dmark måste vara roligt för båda parterna med tanke på att ni är så öppna för nya idéer?

- Ja, det är säkert främst mitt ’’fel’’, jag älskar sakersom gör vardagen lite roligare. Hela personalen kanske inte tycker riktigt som jag, men jag tycker man skall ta emot alla sorters nya idéer, så länge hålls inom vissa ramar så klart. Samarbetet med Dmark och marknadsföringschefen har faktiskt fungerat riktigt bra. Jag tror att Dmark har fått en kanske större roll än tidigare, och jag har verkligen viljat använda deras hjälp för att ta vara på dagsens styrkor och det som gör den speciell. Det är nämli-gen också något ett stort företag med standardis-erad profil och image inte kan göra.

ONSDAGSSPAGETTIN

Även de som inte vet någonting om TF vet att Otnäs godaste pasta får man på onsdagar på dagsen, och då ringlar sig matkön ända till ytterdörren – ibland t.o.m. förbi den. Onsdagsspagettins betydelse för dagsens totala försäljning bör inte att underskattas.- Onsdagar är som bekant betydligt livligare än andra dagar. Alla tiders rekordkundantal är 1666. Detta var före min tid, men ca 1660 kunder på en onsdag har vi haft som bäst. Med tanke på att vi de övriga dagarna har i ca 800 kunder, och en genom-snittlig onsdag ca 1200-1400, kan man nästan säga att onsdagen är nästan som en extra försäljnings-dag, som om vi hade 6 dagar i veckan i stället för 5.

Spagettin har varit ett vinnande koncept ända sedan den första gången serverades på 60-talet, och receptet för den legendariska bolognesesåsen har hållits oförändrad under årtiondenas lopp.

Den s.k. ’’fifty-fifty’’-portionen (hälften bolog-nesesås, hälften vegetarisk sås) är synnerligen populär. Är de nuvarande vegetariska spaget-tisåserna de samma som då du kom till TF, eller är de något ni har experimenterat med?

- De är nog i stor sett samma som då jag började på dagsen. Som helhet har jag viljat lämna onsda-gen ganska orörd. Om vi skulle märka att någon av vegesåserna skulle gå sämre åt än de andra, skulle vi så klart byta ut den. Men i nuläget fungerar den rotation vi har bra, så jag lämnar dem nog ifred.

KONSTANT UTVECKLING

För tillfället går det riktigt bra för dagsen. Rekord-många nöjda kunder besöker restaurangen regel-bundet.

Mats anser ändå att det är viktigt att inte bli för självbelåten.

- Jag försöker koncentrera mig på att hela tiden fundera på små förbättringar som kunde göras. När allting fungerar bra, man har mycket kunder och så vidare är det farligaste att bara njuta av situ-ationen och anse att ens jobb är gjort Det är när mina idéer är slut och jag inte lägre kan utveckla verksamheten som det är dags för nya krafter att träda in. Man får inte släppa taget, utan man måste sträva efter att hela tiden utvecklas och förnya sig, hitta på nya grejer, söka nya idéer på mässor, leta fram nya råvaror, hålla bra kontakter med lever-antörer… Man måste inse att det alltid finns poten-tial för utveckling och att det alltid finns någonting att göra för att göra det hela ännu bättre.

TEXT: ALEXANDRA ANDERSSONBILD: PIETU ROISKO

20 MODULEN

w

FYSIKERNS SVAR:Julklappsinköp är ju ett linjärt optimeringsproblem av många variabler. Man vill minimera arbetet man sätter ner på att handla, likväl kostnaderna. Kostnadskal-kylen är ju inte entydig den heller, då kostnaderna bland annat beror på volymen av paketen i förhållande till transportkostnaderna per volymenhet. Å andra si-dan vill man maximera nöjet hos mottagaren, och man vill ju inte heller att nöjet konvergerar då tiden fortskrider. Dessutom bör ju ordningen i vilken man inhan-dlar klapparna göras så optimal som möjligt, beroende på färdmedel, veckodag och tidpunkt. De olika faktorerna ska också vägas mot varandra enligt någon passande metod. Efter en numerisk analys av problemet i fråga kan konkluderas att den optimala lösningen är att köpa en hemmabio åt sig själv och dricka upp kvarvarande pengar medan man i sin ensamhet tittar på Star Trek.

w

KONSTNÄRENS SVAR:Att köpa julklappar kan vara svårt, åtminstone för de som inte har det konst-närliga ögat. När man inhandlar julklappar åt en nära kär är det viktigaste att presenten är speciell. Köp gärna något personen i fråga aldrig hört talas om. Det är inte bara en trevlig överraskning, utan visar också att du visste om saken innan den blev cool. Så får det gärna också vara av en okänd men, enligt ditt egna konstnärliga kunnande, duktig designer. Priset är inte så viktigt, bara det inte är för billigt. Själva paketeringen är minst lika viktigt som innehållet. Pak-etet måste stå ut i mängden, tänk på det som ditt eget konstverk. När du väljer paketpapper får du gärna välja färger som gör ont när man ser på dem och ett band som gör största möjliga kontrast till denna färg. Kortet får också gärna vara större än paketet och det ska du också självklart göra själv. Alla material skall ju vara återvunna, men det behöver jag knappast ens påpeka. Konkreta förslag kan vara succéboken “Meat is murder” eller Ingmar Bergmans 1600 sidor långa filosofiska biografi.

22 MODULEN

Surfa på Bali, dricka vin i Spanien, festa loss i Rio, studera i Stanford. Det finns en massa möjligheter för studerande att se världen och det är något att ta vara på. Kan du med kort varsel bestämma dig för att spendera ett år i Kina eller ett halvår i Australien när du jobbar? Kanske det, men det är lite lättare som studerande så varför skulle du inte åka utomlands?

VAD VILL JAG GÖRA UTOMLANDS?Du måste veta vart du vill, när du vill och varför du vill. Är det för att lära dig prata kinesiska, läsa design vid MIT eller lära dig om portvin i Portugal? Aaltos utbytesplatser an-söks i första hand om i februari, så ta och kolla att du har alla språkprov utförda, att ditt jämförelsetal (stud-iepoäng / närvaroterminer*vägt medeltal) är tillräckligt högt och att du har ett hum om vart du vill fara. Det är jobbigt och stressigt att ansöka och papperskriget är tungt, det är helt sant. Och du lär dig en massa om dig själv och världen och vad du vill göra med ditt liv och det är absolut värt det. Att fara utomlands är absolut det bästa du kan göra som studerande, utom att vara aktiv vid TF, då.

NÄR SKALL JAG FARA?Det beror på om du har kandin gjord eller inte och vad för studier du vill ha med i din examen, då vissa program inte tar emot kandi-datstuderanden medan andra har en mera öppen attityd. Precis som i Aalto så har vissa universitet kurs-er som endast går på hösten eller våren, och läsårets början och slut kan variera mycket från det du är van med. Om du reser inom Nor-den är terminerna oftast liknande dem vi har i Aalto, men om du åker ut i Europa eller längre bort börjar och slutar de oftast andra tider, så ta och kolla in det förrän du bestämmer dig för vart du vill.

MÖJLIGHETERNA, HURUDANA ÄR DOM?Aalto har tusen och en chanser att se världen. Du kan ansöka om Erasmus-utbyte inom Europa, åka med högskolornas egna one-on-one-program nästan vart som helst (du kan också ansöka till dessa via ditt biämne), åka som freemover vart du vill eller så kan du ta en dubbelmagister via IDBM eller en kombinationsmagister via bland annat Nordic5Tech eller FIF. Om du hellre vill jobba utomlands en sommar kan du ansöka via högs-kolornas interna program eller via bland annat AIESEC eller IAESTE – dessa har oftast väldigt tidiga an-sökningstider, så det lönar sig att kolla dem redan nu.

MEN JAG HAR INTE RÅD...Men visst har du! Det fina univer-sitetet vi studerar vid beviljar sti-pendier för studier utomlands, du kan ansöka om stipendium från både TF och studentkåren, TFiF och gillet och den egna äm-nesalumniföreningen beviljar ofta något slags hjälpmedel och så har du ju som duktig och ekonomiskt ansvasfull studerande sparat en del av dina sommarjobbspengar. FPA beviljar också höjt studielån för studier utomlands och hembyg-gdsföreningen eller släktförenin-gen mor och far din tvingade med dig i har ofta något slags hjälpme-del att erbjuda fattiga studerande. Fyrk.fi är också en bra adress att besöka när man funderar på finan-sieringen.

ANNAT?Är passet i kraft, behöver du visum eller liknande för att åka iväg, finns det smittsamma sjukdomar att akta sig för i området? Betalas allt i cash eller accepteras Aktias VISA över-allt och hur är det med försäkrin-garna? Kom ihåg alla småsaker (vem tar hand om min kaktus när jag är bort) och lite större sådana (du vet vad som händer åt dina möbler och katten). Och framför allt, njut!

TEXT: ANNA AF HELLSTRÖM

ATT FARA UTOMLANDS KRÄVER LITE PLANERING:Du måste veta vart du vill, när du vill och varför du vill. Är det för att lära dig prata kinesiska, läsa design vid MIT eller surfa i Portugal? Aaltos utbytesplatser ansöks i första hand om i februari, så ta och kolla att du har alla språkprov utförda, att ditt jämförelsetal (studiepoäng / närvaroterminer*vägt medeltal) är tillräckligt högt och att du vet vad som händer åt dina möbler och katten då du är bort. Det är jobbigt och stressigt och du lär dig en massaom dig själv och världen och det är absolut värt det. Att fara utomlands är det bästa du kan göra som studerande, utom då att vara aktiv vid TF.

24 MODULEN

Vision TF , där Teknologföreningens framtid utreds, är fullt i gång. Modu-lens redaktion ville naturligtvis hjäl-pa till. Julen till ära utredde Modu-len om TF:s framtid kunde ligga i ett pepparkakshus.

För att byggandet av pepparkakshu-set skulle kunna påbörjas behövdes det ritningar. För den artistiska delen anlitades en karkkitekt. Som tema för huset valdes ”Det klassiska pepparkakshuset med en modern nyans”. Den klassiska sidan repre-senteras av en fyrkantig form med några fönster. De moderna dragen tog inspiration av Otnäs stolthet Di-poli, vilket märks på det böjda taket och att alla fönster är olika stora.

Efter att ritningarna kommit från karkkitekten var det dags att börja jobba på konstruktionsritningarna. Väggarna kunde delas in i tio sand-wichelement, fyra sandwichelement med fönster, fyra hela element samt två stycken med dörröpningar. Sandwichelementen fick bestå av en bärande vägg, isolering och ett

yttre skal. Golven samt takkonstruk-tionerna kunde göras som skilda el-ement. När ritningarna var klara var det dags att börja baka. Sedan 01.07.2013 har det i den finska byggnadsla-gen funnits krav om att vissa byg-gnadsmaterial bör vara CE-märkta. Det nämndes dock ingenting om pepparkakor, så den billigaste pep-parkaksdegen användes. De olika delarna kavlades ut och sattes på bakplåtspapperbeklädda plåtar. Polkagrisar användes som armering i den bärande delen av sandwiche-lementen.

Efter konsultering av mamma blev det klart på vilka symboler knappar-na på ungnen skulle visa, och det var dags att grädda pepparkakorna. Det visade sig att pepparkaksdegen har en tendens att svälla upp i ugnen. För att hindra pepparkakorna från att tappa sin form öppnades ugnsdör-ren med jämna mellanrum och plat-tades till med en stekspade. Efter att pepparkakorna var färdiggräddade och hade svalnat korrigerades sväll-

nin-gen des-sutom genom att skära bitarna tillbaka i form med kniv.

Fönstren och dörröpningen sågades ut i efterhand. Fönstren gjordes genom att blanda 2 dl vatten, 1 dl sirap och 3.5 dl socker i en kastrull som värmdes upp på en spisplatta. Temperaturen vaktades noggrant med en termometer, och när tem-peraturen nått 150 grader hälldes blandningen ut på en staniolpap-perbeklädd ugnsform. När mixturen hårdnat skars fönsterdelarna ut med en varm kniv. Sandwichelementen limmades ihop med glasyr med de tjocka bärande väggarna på inre sidan, marshmallows som isolering och ett tunt pepparkaksskal längst ut. I de element som hade fönster fästes fönstret i det yttre skalet med glasyr, och smält choklad användes som fönsterbogar och tätning. När alla delar var klara fördes de till byg-gplatsen.

PEPPARKAKSHUSET

MODULEN 25

Innan byggandet av pepparkakshu-set kunde påbörjas försäkrades det om att byggperso-nalen hade en tillräcklig arbetskom-petens och att säkerhetsåtgärderna var i skick. För att försäkra sig om en maximalt effektiv arbetsledning hölls förhållandet mellan arbetsle-dare och arbetare på 2:1. Elementen lyftes på plats en och en för hand och klistrades fast med glasyr. Konstruk-tionen stöddes under installations-skedet med fingrarna. Inga arbet-solyckor skedde under byggandet,

m e n installations-skedet försenades med 25 % på grund av den plöts-liga vintern och en pizzapaus.

När allt var klart gjordes en sista granskning. Det visade sig att pep-parkaka varken är ett flexibelt eller homogent material, och det bil-dades sprickor i takkonstruktionen

av dragspänningen som uppstår på grund

av gravitationskraften. Des-sutom var inte fönstret under

taket tillräckligt väl stött och föll samman efter några veckor. Hu-set saknar VVS och elektricitet, för att inte tala om mellanväggar. Av de ovannämda argumenten kan vi dra slutsatsen att pepparkakshuset inte motsvarar TF:s behov och är därmed inte en framtida lösning. Tack vare husets ätbarhet var pro-jektet ändå inte helt misslyckat.

PEPPARKAKSHUSET

TEXT: PATRIK NYBERG , KARKKITEKT, OCH VÄINÖ RAISKILA, PEPPARKAKSMÄSTARE BILD: PIETU ROISKO

26 MODULEN

TJÄNSTER I OTNÄS vol 3:

Vad är den vanligaste orsaken för studeranden att besöka SHVS, STUDEN-TERNAS HÄLSOVÅRDSTIFTELSE? Hur mår teknologerna? Modulen har intervjuat Riitta Salomäki, avdelningsskötare på SHVS, för att få svar.

vad är de Vanligaste orsakera för att besöka SHVS? – De vanligaste orsakerna att besöka hälsostationen är olika sorters luftvägsinfektioner, t.ex. flunsa, hosta, halsont samt andra akuta infektioner, berättar Salomäki och tillägger att detta nog inte skiljer sig avsevärt från andra hälsostationer i landet. Efter luftvägsinfektionerna är det reserådgivningen som är den vanligaste orsaken att besöka hälsostationen. - Vi har två stycken skötare som enbart jobbar med vaccina-tioner. För tillfället pågår det en gruppvaccination i universitetsu-trymmen, berättar Salomäki.Gemene man kunde tro att alko-holrelaterade skador är speci-ellt vanliga här i Otnäs. Detta är dock inte fallet. Dessa skador

finns det nog av, men de utgör inte en särskilt betydande del av helheten. – Teknologerna är inte de som super mest, berättar Salomäki och hänvisar till studenthäl-soundersökningen från i våras, där det konstaterades att det är konststuderande och statsvetare som toppar listan på alkoholför-brukning. Antalet ungdomar som har problem med sin mentala hälsa har varit på uppgång de senaste åren. Samma trend har man även kunnat märka bland studerande.

”Teknologerna är ljuvliga”

– Den tredje största orsaken till att besöka mottagningen är, beklagligt nog, problem med den mentala hälsan. Ökningen av ungdomars psykiska prob-lem har ändå avstannat i år, vilket är mycket positivt, förklarar Salomäki. Utöver det har ungdo-mar problem med stress, tidshan-

tering, människorelationer samt bristande självkänsla, men det förekommer även problem av allvarligare slag, t.ex. depression. – Vad gäller teknologer lider de av liknande problem som andra ungdomar, men det finns problem som är särskilt utmär-kande för teknologer, bl.a. rädsla för sociala situationer samt, i viss mån, Internetberoende. Detta har ändå blivit bättre efter att man satsat mera på integra-tionen till studerandesamfundet.Skiljer sig teknologer från övriga patienter? – Teknologer är ljuvliga, säger Salomäki med ett skratt, men tillägger hastigt att det trots allt inte finns någon desto större skillnad mellan teknologer och övriga patienter. Det kanske mest typiska är att i synnerhet manliga teknologer söker hjälp alltför sent, berättar Salomäki och fortsätter: – Vi som har jobbat länge här i Otnäs har lärt oss att kommu-nicera med teknologerna. Vi brukar motivera våra påståen-

MODULEN 27

den mycket grundligt genom att hänvisa till forskningsresul-tat. Trots att det kräver lite mera jobb av oss kan vi på detta sätt försäkra oss om att teknologerna lyssnar på oss och gör som vi säger.

Hur kan man kontakta SHVS? – Man ringer till vår återup-pringningstjänst. Där kan man välja vilket språk man vill bli betjänad på. En sjukskötare ringer sedan upp en för att göra en uppskattning av vårdbehovet. På basis av uppskattningen prior-iteras patienterna sedan så att de mest akuta fallen får tid först. Salomäki påpekar att det även finns läkare och psykologer som talar svenska.

”Teknologer är inte de som super mest”

Till sist uppmanar Salomäki att inte vara rädd för att vara i kontakt med SHVS, och att det dessutom är viktigt att se efter ens vänner. – Ta kontakt om någonting är på tok, det är bättre att söka hjälp för tidigt än för sent. Lämna inte heller kompisen ensam, om kompisen mår dåligt bör man uppmana den att kontakta oss! Hon tillägger ännu: – Vi ordnar dessutom work-shoppar med olika teman, t.ex. nack- och ryggbesvär. Mera information om detta kommer att komma på våren.

TEXT OCH BILD:OSCAR HENRIKSSON

Bedömning av vårdbehovet och tidsbeställning:

046 710 1027

I Otnäs finns:Allmänhälsovård,

Mentalhälsovård och Reserådgivning

28 MODULEN

Jag är så där passligt förbannad på kurser vars föreläsningstider varierar från vecka till vecka. Det gör det omöjligt för

studeranden att planera sin vecka!

Jag är så arg på att Alepa är så jäkla litet, trots att det t.o.m. finns ett tomt affärsutrymme i grannen! Där är det alltid någon i vägen, och man kan inte ens böja sig ner för att ta

någonting från de nedre hyllorna utan att fälla någonting från en annan hylla. Dessutom är deras soltorkade tomater helt

värdelösa.

Jag är så arg på att böckerna I TF:s bibliotek inte är placerade I någon logisk ordning! Efter att ha sökt

boken i 15 minuter har jag inte ännu heller hittat boken jag saknar!

Jag är bitter på städerskor/städare som tydligen finner det omöjligt att lägga handpappren i toaletterna åt rätt håll I

plåtburken! Det är ju inte så svårt att klura ut åt vilket håll pappersarken skall vara. Nu måste man i stället riva sönder en

massa papper för att slutligen lyckas få ett helt ut ur lådan.

Jag är arg på människor som I flytten lämnar hela sin resterande egendom I trappuppgången.

Återvinningscentralen finns ju helt i närheten! Kan inte den som flyttar själv föra sina saker dit, och inte

lämna uppgiften åt dem som blir bor kvar i huset?

Elisabeth Nyberg

Jenna Lehtola

Johanna Hagström

Hanna Kaukonen

Antonia Högnäsbacka

MODULEN 29

blackoutsvakar

30 MODULEN

Vi på Modulens redaktion tycker om feedback och hälsningar, speciellt när det är beröm. Eftersom vi aldrig får några insändare tänkte vi hjälpa er läsare med att skicka sådana åt oss. Här har ni en färdig template som ni kan fylla i och skicka till redaktionen. Kan hända att det inte hinner till jul (troligen blir sista numret försenat precis som alla nummer hittills), men det är tanken som räknas!

MODULENSjulkort

_____________ Modulen, jag som er _____________ läsare vill

skicka detta kort till er för att ____________________________.

Jag uppskattar hur ni _________________ hårt, för att se till

att nationsmedlemmarna har möjlighet att ____________

våran gemensamma tidning. Allt i tidningen är bra,

men det är en sak jag vill påpeka, nämligen hur

___________________. Jag förstår inte hur _______________ kan

vara så ______________________ på att ________________________.

Annars har jag inte så mycket att klaga på,

förutom att styrelsen borde ________________________ mera

och sluta ______________________.

_____________________ Jul, samt ______________________ Nytt år.

Ni är ________________________ !

mvh,

_______________________________________________________________

PS:___________________________________________________________

ModulenOtsvängen 2202150 Esbo Finland

modulen betalar

INTE portot

MODULEN 3131 MODULEN NR 1 2013

Om du ännu inte harbokat Täffä för dina festglada dar

snabbt du nu i telefonen taroch ser till att datumen ännu finns kvar!

info@taffa.fi +358 (0)40 5918961