Morfologi och syntax IOrd, ordklasser, lexikon

Seminarium

1a. Han gillar köra.1b. Han gillar att köra.1c. Han gillar bilar.

2a. Han måste köra.2b. Han måste att köra.2c. Han måste bilar.

* indikerar ogrammatisk

1a. Han gillar köra.1b. Han gillar att köra.1c. Han gillar bilar.

1a. *Han gillar köra.1b. Han gillar att köra.1c. Han gillar bilar.

* indikerar ogrammatisk

2a. Han måste köra.2b. Han måste att köra.2c. Han måste bilar.

2a. Han måste köra.2b. *Han måste att köra.2c. *Han måste bilar.

gillar-mönstret måste-mönstrethatar skaälskar villväljer bör

gillar-mönstret = lexikala verbmåste-mönstret=hjälpverb

• Jag hörde lukten av ost.• Vem pratade du med honom.• Polisen gav pengarna till han.• De luktar goda.• Det gick som en vals.

• Jag hörde lukten av ost.

Syntaktiskt välformad• Jag hörde [NP] t.ex. ‘Jag hörde ljudet av bilar’Semantiskt/Konceptuellt problematiskthöra + ljud el. ljudkälla

• Vem pratade du med honom.

Syntaktiskt/semantiskt problematisktVerbet ‘prata’ tar ett prepositionsobjekt• Vem pratade du med?• Pratade du med honom?

• Två fraser ‘Vem’ och ‘med honom’ kan intekopplas till ‘prata’

• Polisen gav pengarna till han.

• Syntaktiskt problematisk i vissa varianter avsvenska. Pronomen som har funktionen avobjekt måste ha objektsform (honom) irisksvenska.

• Polisen gave pengarna till honom.

• De luktar goda.

Syntaktiskt problematiskt• Subjekt och adjektiv kongurerar på svenska

med kopulaverb (vara, heta, bliva, kallas)• Subject och adverb kongurerar inte. • Den/De luktar gott.

• Det gick som en vals.

Idiomatiskt problematisk• Vissa ordkombinationer är begränsade av andra

skäl än syntax och semantik (fasta fraser, kollokationer)

Det gick som en dans.?Det gick som en foxtrot/samba/vals

• Olle målade stolen i köket.• Jag lade boken som du höll på att läsa i

biblioteket i min väska.• Någon sköt betjänten till skådespelaren som

stod på balkongen.

• Olle målade stolen i köket.

Olle målade [stolen i köket]. (Köksstolen)Olle målade stolen [i köket]. (Platsen därhandlingen utförs)

• Jag lade boken som du höll på att läsa ibiblioteket i min väska.

• Jag lade boken som du [höll på att läsa][ ibiblioteket]. (boken läggs i biblioteket)

• Jag lade boken som du [höll på att läsa ibiblioteket] i min väska. (läsningen sker ibiblioteket)

• Någon sköt betjänten till skådespelaren somstod på balkongen.

• Någon sköt [betjänten [till skådespelaren somstod på balkongen]].

• Någon sköt [betjänten [till skådespelaren] somstod på balkongen].

• Merry Christmas• Me – ry Christ-mas

• Me-le Ka-li-ki-ma-ka

Hawaiska har bara öppna stavelser CV. Alla kombinationermed CCV, CVC, VC måste göras om till CV‘Christ’ = CCVCC -> CV + CV + CV ‘mas’ = CVC -> CV + CV

• /r/ -> /l/• /s/ -> /k/

Fonologicentral1. ce + ntral2. centr + al3. cen + tral4. cent + ral

• Konsonantkluster ‘ntr’ förekommer inte iengelskan och bryter sonoritetsprincipent då ‘n’ och ‘r’ är mer sonoranta än ‘t’

• CC onset -> CC coda -> cen + tral

Läkemedelsverket ska granska de färger somanvänds vid tatuering. Ett 30-tal färger skall ingåi granskningen.

FunktionsordLäkemedelsverket ska granska de färger somanvänds vid tatuering. Sammanlagt ska ett 30-talfärger ingå i granskningen.

Notera att räkneord normalt räknas somfunktionsord då syntaktiskt och semantiskt harsamma egenskaper som myckenhetspronomen“många”, “några” etc. Dock uppför sig räkneordmed tillägget –tal på många sätt som substantiv, t.ex. användingen av obestämd artikel “ett”

En slom trammade kulpen oerhört skrimteftersom den var bolpare än vanligt.

Ordens böjningsaffix och ordens distribution isatser, dvs deras position och funktion i den syntaktiska strukturen. t.ex En X (En slom, substantiv), -ade (trammade, verb), oerhört Xt,(oerhört skrimt), den var Xare än vanligt(bolpare, adjektiv)

• bil• hus• man• bror

• bil bil-ar• hus hus-0• man män• bror broder/bröd-er

• Efter 100 år i damm och skymundan finns nu den fina Wisteniusorgeln äntligen på plats.

• Enligt polisanmälan ska problemen ha pågått iflera år, men natten till lördagen tog Motalabons tålamod slut.

Efter 100 år i damm och skymundan finns nu den

prep räkn Subst. prep subst. konj. substantiv verb adverb best.art.

fina Wisteniusorgeln äntligen på plats

adjektiv substantiv adverb prep subst.

• Ett skymundan bland böcker och litteratur på gammeldagar. VBENEDICTSSON (1886)

Enligt polisanmälan

ska problemen

ha pågått

i flera år, men

prep substantiv hj verb subst hjverb

verb prep Pron Subst

Konj

natten till lördagen tog Motalabons tålamod slut

Subst Prep Subst Verb Subst Subst adjektiv

• hund• sjuksköterska• fartyg

Grammatiskt Naturligt• hund utrum (n-genus) icke-mänsklig (den/det)• sjuksköterska utrum (n-genus) mänsklig/feminin och

maskulin• fartyg neutrum (t-genus) mänsklig/feminin, icke-

mänsklig

• Den 20 juli i år uppstod tumult vid tullstationenvid Lernacken i Malmö när tullen skullekontrollera en bil som kom från Öresundsbron.

• När en tulltjänsteman upptäckte en påse med misstänkt pulver i en väska i bilens baksätestartade plötsligt föraren och körde därifrån med tulltjänstemannen kvar i fordonet. Efter ett par hundra meter saktade bilföraren ner så atttulltjänstemannen kunde hoppa ut med väskaninnan bilföraren flydde vidare. I väskanpåträffades närmare ett halvt kilo amfetamin.

• Den 20 juli i år uppstod (finit) tumult vid tullstationenvid Lernacken i Malmö när tullen skulle kontrollera(infinit) en bil som kom (finit) från Öresundsbron.

• När en tulltjänsteman upptäckte (finit) en påse med misstänkt pulver i en väska i bilens baksäte startade(finit) plötsligt föraren och körde därifrån med tulltjänstemannen kvar i fordonet. Efter ett par hundrameter saktade bilföraren ner så att tulltjänstemannenkunde hoppa (infinit) ut med väskan innan bilförarenflydde vidare. I väskan påträffades (finit) närmare etthalvt kilo amfetamin.

• Den bilen vill jag ha.• Den gröna bilen vill jag ha.

I svenskan får den bestämda formen på substantivet, t.ex. bilenockså en bestämd artikel (den/det) när substantivet har enförbestämning, t.ex. gröna. Det går inte att säga *Gröna bilen vill jag ha. Finns det ingen förbestämning kan man dock användasubstantivet utan artikel. Bilen vill jag ha, (men huset kan du sälja). Det är möjligt att peka ut ett specifikt substantiv med demonstrativapronomen som den, den här/där, dessa, osv. Eftersom formen är likapå den bestämda artikeln och demonstrativa pronomen kan de varsvåra att skilja men om man översätter till engelska ser man att detfinns en skillnad. (se Josefsson s118)

Den bilen är snygg. = That car is nice.Den gröna bilen är snygg. = The green car is nice.

Vi behöver en fin potatis.Vi behöver en skalad potatis.

Adjektiv och particip delar många drag, så som hur detfungerar som förbestämning till substantiv och sompredikativ efter vissa verb (vara, heta, bliva, kallas) t.ex. Potatisen var fin, Potatisen var skalad, samt att de böjs eftersubstantivets genus och numerus. Dock är participet en form av ett verb och kan därför ta bestämningar som adjektivetinte kan, t.ex adverb och prepositionsfraser.

Vi behöver en noggrant skalad potatis.*Vi behöver en noggrant fin potatis.Vi behöver en av mig skalad potatis.*Vi behöver en av mig fin potatis.