Motivation till förändring En deduktiv forskning baserad på den transteoretiska modellen Motivation for change - a deductive research based on the transtheoretical model Joakim Jönsson & Pontus Strandell Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Idrottsvetenskap II, Fördjupningsarbete, 7.5 hp Handledare: Stefan Wagnsson Examinator: Helene Hjalmarsson & Owe Stråhlman

Sammanfattning

Syftet med undersökningen var att undersöka och förstå hur en förändringsprocess ser ut med

koppling till motivation. Individerna som deltog hade alla förändrat ett livshotande eller

potentiellt livshotande beteende. Man har utgått från den transteoretiska modellen och

undersökt huruvida respondenterna följt modellens stadier av beredskap i sin process mot ett

mer hälsosamt beteendemönster. Man använde sig av en öppen intervju för att undersöka

djupet i respondenternas utsagor. Resultatet visade bland annat på att den inre motivationen är

essentiell vid vidmakthållandet av det nya beteendet och att gemenskapen i olika stödgrupper

respondenterna deltagit i vägde tungt för den yttre motivationen.

Abstract

The purpose of this research was to examine and understand how a process of change with a

connection to motivation looks like. The individuals of which participated in the study had a

common factor of changing their lifestyle after living with a fatal or potentially fatal behavior.

With an attachment to the transtheoretical model we have examined whether the respondents

have followed through the levels of readiness in the model in their process towards a healthier

behavior pattern. By using an open dialog in the interviews we were able to examine the depth

in the statements of the respondents. The final results showed among others that the inner

motivation of which is experienced is essential in the maintenance of the new behavior, and

that the solidarity in the various support groups of which the respondents had participated was

crucial to their outer motivation.

Innehållsförteckning 1. INLEDNING ......................................................................................................................... 1

1.1 BAKGRUND ........................................................................................................................ 1

1.2. SYFTE ............................................................................................................................... 1

1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR……………………………………………………………………..1

2. LITTERATURBEARBETNING ........................................................................................ 2

2.1 TRANSTEORETISKA MODELLEN (TTM) ............................................................................. 2

2.2 MOTIVATION ..................................................................................................................... 4

2.3 BETEENDEFÖRÄNDRING ................................................................................................... 4

3. METOD ................................................................................................................................. 6

3.1 DESIGN .............................................................................................................................. 6

3.2 URVAL ............................................................................................................................... 6

3.3 MÄTINSTRUMENT/INTERVJUGUIDE .................................................................................. 7

3.4 GENOMFÖRANDE .............................................................................................................. 7

3.5 DATABEARBETNING .......................................................................................................... 8

3.6 RELIABILITET OCH VALIDITET .......................................................................................... 8

3.7 ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ............................................................................................. 9

4. RESULTAT ........................................................................................................................ 10

4.1 FRÅN FÖRNEKELSE- TILL BEGRUNDANDESTADIET .......................................................... 10

4.2 FRÅN FÖRBEREDELSE- TILL HANDLINGSSTADIET ........................................................... 11

4.3 VIKTEN AV INRE OCH YTTRE MOTIVATION I FÖRÄNDRINGSPROCESSEN ........................... 12

4.4 SNEDSTEG OCH ÅTERFALL .............................................................................................. 13

5. DISKUSSION ..................................................................................................................... 15

5.1 VIDARE FORSKNING ........................................................................................................ 19

REFERENSER ....................................................................................................................... 20

BILAGOR ............................................................................................................................... 21

BILAGA 1. .............................................................................................................................. 21

INTERVJUGUIDE ................................................................................................................ 21

1

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund

Det generella beteendet i vårt samtida samhälle blir mer och mer ohälsosamt, vilket leder till

stora kostnader för hälso- och sjukvården (FYSS, 2008). Det som påverkar hälsan är enligt

Winroth & Rydqvist (2008) bland annat våra levnadsvanor och vår livsstil. Det handlar om en

beteendeförändring som måste genomföras då den nuvarande situationen innebär en hälsorisk.

I och med det generellt ohälsosamma beteendet i vårt samhälle är det relevant att undersöka

beteendemönster hos individer som motverkat ohälsa. Genom forskning kan man få en

bredare bild av problematiken och därmed tillämpa åtgärder mer effektivt i praktiken.

Modellen man använt sig av i undersökningen, som handlar om förändringsprocessen i

motverkandet av ett livshotande beteende, är den transteoretiska modellen.

Den transteoretiska modellen utvecklades av de amerikanska forskarna Prochaska &

DiClemente på 1980-talet och är en populär modell som används inom psykoterapi och

psykologi (Faskunger, 2001). Modellen har använts i samband med rökavvänjning, kost,

övervikt, aids/könssjukdomar, fysisk aktivitet samt flertalet andra hälsorelaterade områden

(Faskunger, 2001).

1.2. Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka hur en förändringsprocess går till utifrån den

transteoretiska modellen. Vi begränsar oss till att endast undersöka personer som har haft ett

livshotande eller potentiellt livshotande beteende, vilket innebär kraftig övervikt, rökning

samt missbruk.

1.3 Frågeställningar

• Hur hittar man motivation till en förändring?

• Vad är det som får igång motivationen till att vilja ändra någonting?

• Vad är det som gör att man fortsätter med en förändring?

• Vad fick dig att fortsätta i det gamla beteendet?

2

2. LITTERATURBEARBETNING

2.1 Transteoretiska modellen (TTM)

Den transteoretiska modellen är utvecklad av de amerikanska forskarna Prochaska &

DiClemente i början av 1980-talet. Teorin används för att få en förståelse om hur en

beteendeförändring går till (Faskunger, 2001). Man har studerat vad människor som själva

ändrar ett beteende har för strategier/handlingssätt för att lyckas med en beteendeförändring

vid olika tidpunkter (Andersson & Björklund, 2008).

Modellen består av tre olika delar som alla är beroende av varandra för att lyckas. De olika

stadierna är förändringsstadiet, handlingssätt för förändring och motivationsbalans och

aktivitetsspecifik självtillit (Andersson & Björklund, 2008). Den första delen som

förändringsstadierna bygger på är en cyklisk förflyttning mellan stadierna. Detta eftersom att

återfall är vanliga (Faskunger, 2001).

Figur 1. Den transteoretiska modellens fem stadier av beredskap.

En del i modellen är förändringsstadiet som innefattar fem olika stadier av beredskap. De

olika stadierna är: förnekelsestadiet, begrundandestadiet, förberedelsestadiet, handlingsstadiet

och aktivitetsstadiet (Faskunger, 2001). En kort beskrivning av de fyra första stegen, som

kommer att behandlas i denna undersökning, och vad som kännetecknar varje stadie samt hur

övergången från stadie till stadie går till följer här nedan.

Det första stadiet är förnekelsestadiet och kan beskrivas enligt följande citat från Faskunger

(2001): ”Jag är inte regelbundet fysiskt aktiv och funderar inte på att börja”. Vilket innebär att

AKTIVITETSSTADIET

HANDLINGSSTADIET

FÖRBEREDELSESTADIET

BEGRUNDANDESTADIET

FÖRNEKELSESTADIET

3

individerna förnekar att de har ett problem som t.ex. övervikt, missbruk eller rökning och ser

mer fördelar vid att stanna kvar vid sitt nuvarande beteende (Faskunger, 2001).

För att ta sig vidare från förnekelsestadiet nämner Faskunger (2001) att medvetandegörande,

känsloanspelning och socialt stöd är en viktig del i förändringsprocessen.

Nästa steg är begrundandestadiet, där börjar individen fundera på att ändra sitt beteende och

börjar läsa på, tänka och prata om sitt problemområde (Faskunger, 2001). De är inte redo att

lägga den tiden som krävs för att göra en förändring utan de försöker hitta snabba lösningar

som tyvärr inte fungerar i längden (Faskunger, 2001). För att komma vidare härifrån gäller det

att försöka ta bort nackdelarna, höja självförtroendet, ta reda på vilka hinder som kan komma i

vägen, sätta upp specifika mål och börja lite i taget (Faskunger, 2001).

Personer som har gått in i förberedelsestadiet tänker ofta, hur de ska gå tillväga för att

genomföra förändringen (Anderson & Björklund, 2008). Dessa individer planerar för en

förändring inom en snar framtid (Andersson & Björklund, 2008). Här är fördelarna

övervägande mot nackdelarna och en handlingsplan bör utvecklas vid det här skedet

(Faskunger, 2001). Handlingsplanen bör innefatta både långsiktiga och kortsiktiga mål, valda

aktiviteter, eventuella hinder, belöning och stöd från andra (Faskunger, 2001).

Steget där man verkligen börjar med förändringen kallas för handlingsstadiet och där hittar vi

personer som har varit i sitt nya beteende mellan 0-6 månader (Andersson & Björklund,

2008). Här är det dock vanligt med återfall då man inser att det inte gick så lätt som man först

trodde eller att man inte når upp till sin målsättning (Faskunger, 2001). Det gäller för

individen att använda sig av en realistisk målsättning, hitta socialt stöd, stärka

självförtroendet, utveckla en metod för belöning samt planera vardagen (Faskunger, 2008).

En annan del i den transteoretiska modellen beskriver förändringsprocessen om hur

människor gör en beteendeförändring. Det är 10 olika förändringsprocesser utifrån

erfarenhetsmässiga och beteendemässiga faktorer (Faskunger, 2001). De olika

förändringsprocesserna är: medvetandegörande, känsloanspelning, personlig omvärdering,

social omvärdering, närmiljöstrategier, engagemang, socialt stöd, beteendeanpassning,

stimulikontroll och belöning (Faskunger, 2001).

4

Sista pusselbiten i den transteoretiska modellen handlar om att förstå varför människor

förändras och man har tagit fram de faktorer som är viktigast för att hitta en drivkraft i

förändringsprocessen (Andersson & Björklund, 2008). Dessa delar är motivationsbalans

(fördelar/nackdelar), aktivitetsspecifikt självförtroende och återfallsprevention (Faskunger,

2001). Motivationsbalansen innehåller delar där man jobbar med fördelar och nackdelar med

förändringen, fokus ligger dock på att stärka fördelarna (Andersson & Björklund, 2008). Det

aktivitetsspecifika självförtroendet handlar om att utveckla en god tro på sig själv och vissa

krav från omgivningen bör finnas med för att klara av en förändring (Andersson & Björklund,

2008).

2.2 Motivation

Motivation är ett centralt begrepp som används för att bland annat förklara varför vissa

personer uppnår sina mål och andra inte. Det som karaktäriserar motivation är att det måste

finnas en riktning för individen eller gruppen att uppnå olika typer av mål (Hassmén &

Hassmén, 2010). Utan ett mål är det svårt att ha motivation för att utföra någonting.

Motivation kan förklaras på följande sätt, ”sammanfattande term för de processer som sätter

igång, upprätthåller och riktar beteende” (Hassmén, Kenttä & Gustafsson 2009). Detta kan

betyda att motivation är en process som ska leda till en förändring. Motivation är det som får

en att börja med något samt att orka fortsätta processen, som tillslut leder till målet eller en

beteendeförändring.

Det finns olika typer av motivation, man brukar prata om en inre och en yttre motivation. Det

som menas med inre motivation är att individerna själva har valt vad de gör och upplever

glädje samt tillfredsställelse i uppgiften (Hassmén, Kenttä & Gustafsson 2009). När det

däremot är andra belöningar, som exempelvis pengar, medaljer eller andra materiella

belöningar, så är det yttre motivation det handlar om (Hassmén, Kenttä & Gustafsson 2009).

2.3 Beteendeförändring

Det här arbetet handlar om beteendeförändringar och hur man motiverar sig till att göra en

sådan. För att kunna undersöka vad som motiverar individerna till förändringen krävs det att

man definierar innebörden av en förändring.

5

En beteendeförändring är i det här fallet en livsstilsförändring som är nödvändig för ett sunt

och hälsosamt liv, som till exempel viktnedgång, rökavvänjning eller att bli fri från ett

missbruk av narkotika eller alkohol. Beteendet är i det här fallet så allvarligt att individens

hälsa och liv står på spel. Förändringen är så omfattande att den innefattar hela individens

livsstil och syftar till att motverka ohälsa.

6

3. METOD

3.1 Design

Undersökningen är deduktiv och syftar till att undersöka förändringsprocessen med

utgångspunkt i Prochaskas transteoretiska modell. Forskarna har tagit del av modellen genom

litteraturgranskning av Faskungers motivation för motion (2001) samt vetenskapliga artiklar

som behandlar modellen. Man har valt att använda sig av en kvalitativ metod i form av

intervjuer. Detta för att kunna undersöka individens upplevelser i förändringsprocessen så

utförligt som möjligt. Även för att kunna utläsa strukturer och finna mönster mellan

testpersonernas respons på frågeställningarna samt för att ge en större reflektionsgrund och

analyserbarhet (Hassmén & Hassmén, 2008). Sju respondenter har deltagit i undersökningen.

3.2 Urval

Man använde sig av ett tillgänglighetsurval, vilket innebär att man frågar personer i sin

omgivning, kontakter och bekanta för att finna en representativ undersökningsgrupp

(Hassmén & Hassmén, 2008). Man har intervjuat sju personer som genomgått olika svåra

förändringar. Man kom i kontakt med respondent 1, 2 och 3 genom kontakt med en bekant

som hänvisade till en stödgrupp för rehabiliterade missbrukare. Med hjälp av föreståndaren

för verksamheten kunde man sedan få kontakt med tre utvalda individer som passade in i

urvalet. Respondent 4 och 5 kom man i kontakt med genom bekanta. Genom kontakt med

personal på en organisation som hjälper personer att gå ner i vikt kunde man komma i kontakt

med respondent 6 och 7. Kravet för deltagandet var att respondenternas utgångsläge innebar

att deras beteende var eller kunde bli potentiellt livshotande. Respondent 1, 2 och 3 har levt i

den livshotande tillvaron av missbruk. Respondent 4, 6 och 7 har varit sjukligt överviktiga.

Respondent 5 har rökt större delen av sitt liv.

Respondent 1 (R1): Kvinna, 43 år. Rehabiliterad missbrukare, alkoholist och narkoman.

Respondent 2 (R2): Man, 50 år. Rehabiliterad missbrukare, alkoholist och narkoman.

Respondent 3 (R3): Man, 56 år. Rehabiliterad missbrukare, alkoholist och narkoman.

Respondent 4 (R4): Man, 30 år. Viktnedgång ca 40 kg.

Respondent 5 (R5): Kvinna, 45 år. Slutat röka.

Respondent 6 (R6): Kvinna, 29 år. Viktnedgång 28 kg.

Respondent 7 (R7): Kvinna, 28 år. Viktnedgång 21,5 kg.

7

3.3 Mätinstrument/Intervjuguide

En intervjuguide har formulerats med frågor avsedda att mäta respondentens tankar och

upplevelser kopplade till motivation och de fyra första stadierna i modellen,

förnekandestadiet, begrundandestadiet, förberedelsestadiet och handlingsstadiet.

Intervjuguiden har utformats med öppna frågor syftade att utreda individens tankar i

förändringsprocessen genom att fråga om grunden till motivationen för en förändring,

utlösaren till att skrida till handling, faktorer som upprätthåller motivationen och faktorer som

bidrar till en fortsatt förändring.

Med frågor relaterade till personlighet, egenskaper, förändringen som process, förändringens

syfte, sociala förhållanden samt yttre och inre motivation avser man att få en bred grund för

att kunna avgöra respondenternas förhållanden enligt den transteoretiska modellen. Man har

strävat efter en öppen intervju där frågorna riktades mot förändringen men förövrigt gavs

respondenterna tillåtelse att styra innehållet. Intervjuguiden har formulerats med inledande

frågor i fokus, för att undersöka respondenternas egen uppfattning till största möjliga grad,

och uppföljande frågor för ytterligare utredning (Hassmén & Hassmén, 2008). Slutna frågor

har använts där det varit absolut nödvändigt.

3.4 Genomförande

Respondenterna blev informerade om att medverkan var helt frivillig samt att frågor som

upplevdes bryta mot deras integritet kunde undvikas. De fick även information om sina

rättigheter samt förutsättningar. Mer om vilka etiska förhållningssätt som togs upp redovisas

längre fram i arbetet. Fem av intervjuerna genomfördes ansikte mot ansikte och två stycken

genomfördes via telefonsamtal.

Samtalen ägde rum vid en plats där respondenterna känner sig trygga. Intervjuerna som

genomfördes med missbrukare skedde i Eskilstuna på en avskild plats där man var ensam utan

störningsmoment då vissa frågor kunde vara väldigt personliga och känsliga för

respondenterna. De andra intervjuerna skedde vid respondentens arbetsplats i Sunne, på ett

café på Karlstads universitet samt via telefon vid lunchtid. Detta skedde i samråd med

respondenterna för att säkerställa att det var en plats där dem kunde vara öppna och

personliga. Vid telefonkontakten är respondentens vistelseort inte redovisad. Samtliga

intervjuer var mellan 10 och 30 minuter långa.

8

3.5 Databearbetning

Genom att enbart spela in intervjuerna utan att anteckna kunde forskarna rikta sin fulla

uppmärksamhet till respondenten genom att aktivt lyssna och ge tyst och instämmande

respons under intervjuns gång. Därmed gav man respondenten full respekt när de avslöjade

sina historier om, i somliga fall, ganska personliga och känsliga ämnen. Inspelningarna

överfördes sedan så precist som möjligt till skriven form i transkriberingen. Man uteslöt dock

disfluenser som pausord och i somliga fall även talande pauser. Vid en av intervjuerna valde

man att klassificera vissa delar som bortfall då det som respondenten delgav inte ansågs vara

relevant eller kopplat till det studerade området. Ord eller meningsuppbyggnader

respondenten använde sig av som ansågs otydliga uppkom i en del fall, man gjorde då ett

etiskt övervägande och valde att ändå transkribera ordagrant för att minimera att det som

respondenten delgett inte skulle tappa någon meningsfullhet genom att omtolkas (Hassmén &

Hassmén, 2008). Ord som framkom otydliga på inspelningen kunde, genom att analysera

omgivande kontext, ändå transkriberas korrekt.

Analysen genomfördes genom att först leta efter nyckelord och meningsbärande enheter i

utsagorna. Därefter gjordes dessa meningsbärande enheter till preliminära kategorier som

sedan skalades ner till färre kategorier som passade frågeställningen och syftet. Dessa

kategorier delades in i olika teman och användes sedan som mall för resultatet. Ett av de

teman som formulerades var ”socialt”. Inunder det temat låg kategorier som: gemenskap,

stöttande umgänge och utanförskap/avundsjuka.

3.6 Reliabilitet och validitet

När man talar om reliabilitet och validitet hos en kvalitativ undersökning används ofta

begreppen pålitlighet och trovärdighet (Hassmén & Hassmén, 2008). Det är här angeläget att

undersöka huruvida man kan lita på resultaten och att de faktiskt är så trovärdiga som möjligt.

Samt vad det finns för faktorer som kan ha påverkat resultatet, både negativ och positivt.

Hassmén & Hassmén (2008) menar på att reliabiliteten, det vill säga pålitligheten, ökar om

flera oberoende forskare gör samma tolkningar och även får samma resultat. För att öka

pålitligheten i den här undersökningen har man gjort en varsin tolkning av samtliga intervjuer

och sedan diskuterat fram ett resultat som stämmer överens med analyserna.

Det som däremot kan minska reliabiliteten är att två av intervjuerna gjordes via telefon, vilket

innebär att gester, kroppsspråk och dylikt inte är möjligt att uppmärksamma, vilket kan göra

9

det svårare att bedöma känsloanspelningar i det respondentens svar. En annan faktor som kan

spela in vid en bedömning av pålitlighet, är att intervjuerna delades upp så att det var endast

en forskare och en respondent vid varje intervju, vilket även här gör att gester, kroppsspråk

eller dylikt faller bort hos den andra forskaren som inte medverkade i intervjun.

Validitet kan förklaras med ord som sanning, giltighet, styrka och trohet i undersökningen

(Hassmén & Hassmén, 2008). För att koppla validitet till det här arbetet betyder det att

intervjuerna handlar om och tar upp de delar som speglar och fångar de bitar som är

intressanta för just den här studien (Hassmén & Hassmén, 2008). För att fånga upp studiens

syfte har man utvecklat en intervjuguide där man använt sig av den transteoretiska modellen

för att få med de delarna man syftar att undersöka, och att sedan under intervjuernas gång

kunna gå lite djupare i de frågor där respondenterna har mer att berätta.

3.7 Etiskt förhållningssätt

Undersökningen är helt konfidentiell. Personuppgifter som uppgavs i intervjuerna kommer

inte att framgå i resultatet och informationen i utsagorna kommer enbart att användas för

forskningsändamål. Innan varje intervju informerades respondenten om sina rättigheter. Enligt

Hassmén & Hassmén (2008) har respondenterna följande fyra rättigheter: informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. De olika delarna handlar om att

forskaren skall informera om undersökningens huvudsakliga syfte, att medverkan är helt

frivillig samt att respondenterna kan välja att avsluta eller välja att avstå vissa frågor

(Hassmén & Hassmén, 2008).

10

4. RESULTAT 4.1 Från förnekelse- till begrundandestadiet

De flesta hade levt större delen av sitt liv med sitt gamla beteende, utan en riktig uppfattning

om innebörden av en förändring. Man kan se hur några förnekade beteendet i sig då de lät

beteendet fortskrida utan att någonsin överväga eller ens reflektera över dess skadliga

inverkan, medan andra förnekade hjälp och rationaliserade sitt gamla beteende genom att

intala sig själva att det inte var skadligt nog att en förändring var nödvändig. Majoriteten av

de som förnekade hjälpen ansåg sig även ha kunskap nog att genomföra förändringen utan

hjälp, även om de i slutändan var tvungna att vända sig till yttre expertis.

Några var dock föredömliga i det faktum att de åtgärdade sitt beteende så fort de insett att det

påverkade eller skulle komma att påverka dem negativt. Dessa utgjorde ett undantag till den

transteoretiska modellen då de aldrig förnekade problemet och heller aldrig lade något

begrundande i förändringen utan gick direkt till förberedandestadiet för att snabbt skifta till

handlingsstadiet. Endast en liten del upplevde att deras umgänge stöttade dem i deras första

skede av förändringen, vilket ledde till ett bättre självförtroende och en hög självtillit till sig

själv under förändringen. De som inte upplevde stöttning från sin närmsta krets kände en

frustration över det och ansåg även i vissa fall att det sänkte deras förutsättningar. En liten del

upplevde allvarliga konsekvenser av sitt beteende utan att genomgå en förändring. En av

dessa förklarade detta genom att förändringen orsakade för stor smärta för att genomgå. Den

andra var så förblindad av sitt gamla beteende att en förändring inte ens kunde föreställas. I

båda fall var individen så befäst i sitt gamla beteende att en förändring skulle innebära en ny

identitet. Ingen av dessa hade det i sig att sätta förändringsprocessen i rullning av egen kraft.

De var tvungna att vända sig fullständigt till utomstående hjälp för att inte låta det gamla

beteendet övermanna dem.

”Alltså egentligen så hade jag redan velat sluta jättelänge men jag förmådde inte. Det var för

myck... Det gjorde för on… Jag vågade inte. Det gjorde för ont.”. R1 beskriver här hur skiftet

mellan förberedande- och handlingsstadiet var så smärtsamt att hon inte kunde fortsätta. Hon

hade inte styrka nog att förändra sitt gamla beteende utan att vända sig till stöd från

omgivningen.

11

Hälften upplevde att en konkret händelse ledde till förändringen. Deras skifte mellan

förnekande- och begrundandestadiet skedde i samband med detta, indirekt var det en

utomstående faktor. Den andra hälften upplevde att deras skifte skedde över tid. Tankar

tillsammans med händelser utgjorde en period där begrundande till en förändring blev mer

och mer till ett faktum. Ett par av dem upplevde att deras förändring triggats i en stund av

insikt. Utan en tanke på förändring innan drev en stund av självkritisk reflektion dem ur

förnekandestadiet.

”En gång fick jag vara med om, i mitt missbruk, att jag uppfattade som att Gud talade till

mig. Han sa: du ska få ett hem med många barn, du ska… Du ska gifta dig med kvinnan som

du har, och att jag skulle komma in i en kristen församling”. Här berättar R3 om det kritiska

ögonblicket då han för första gången upplever en visar antydan till begrundande i sitt gamla

beteende. Något som undermedvetet utvecklats men som i stunden upplevs så starkt att det

blir den faktorn som utlöser hans förändring.

4.2 Från förberedelse- till handlingsstadiet

Mer än hälften upplevde att de hade teoretisk kunskap nog för att åtgärda det gamla beteendet

på egen hand medan endast hälften av dessa visade på detta genom praktisk tillämpning. Man

kunde se, parallellt med den teoretiska kunskapen att själv formulera och utveckla metoder

och teorier till förändringen tillsammans med den praktiska tillämpningen, att anpassning till

omgivningen var en viktig faktor i att själv kunna ta ansvar för både sitt skifte mellan

förberedelse- och handlingsstadiet samt att själv kunna hålla sig konsekvent i

handlingsstadiet. De som kunde anpassa sin förändring till omgivningen kunde därmed parera

hinder eller störningsmoment i sin process mer effektivt. De såg förändringen helt och hållet

som sitt eget ansvar medan andra ansåg att omgivningens inverkan hotade deras framsteg och

anklagade omgivningen för att inte vara tillräckligt anpasslig för dem, istället för vice versa.

Man kunde se att när individen omfamnade sitt eget ansvar i sitt gamla beteende, var det

lättare att lämna förnekandestadiet.

”Som barn var jag ett offer, som vuxen har jag ju ett ansvar. […] Förut var det alla andras

fel […]. Man kan sammanfatta det med, om det inte var för alla idioter i mitt liv. Nu har de

försvunnit för jag kan bara fälla upp backspegeln och titta i den, så får jag vinka åt den

största idioten av de alla”. Här beskriver R2 hur han kommer till insikt och vågar erkänna sitt

eget ansvar i sitt gamla beteende. Vid det här skedet i förändringen kunde han inte längre

12

lägga skulden på andra vilket gjorde att han inte längre kunde förneka sin fulla inblandning i

sitt gamla beteende.

De flesta var med i en gemenskap där alla delade samma slutgiltiga mål. Gemensamhet var en

frekvent faktor som hade stor betydelse för individerna i flera delar av processen. Genom att

delta i möten kunde de möta och föra en dialog med likasinnade och fick genom det ett större

perspektiv. Framförallt så var gemenskapen en viktig yttre påverkan då de kände en

förpliktelse till gruppen och en regression skulle innebära mer än en besvikelse för sig själva.

Dock var den förståelse som fanns för varandra i gemenskapen den övervägande delen till

dess positiva påverkan i skiftet mellan begrundande-, förberedande- och handlingsstadiet.

Vissa kände ett utanförskap kopplat till sitt gamla beteende. De kände att de inte passade in på

olika nivåer, antingen kopplade till relationer eller i samhället överlag. Åtgärden till denna

problematik kunde myntas i gemenskapen, då detta var ett sätt att få dessa individer att känna

sig integrerade.

4.3 Vikten av inre och yttre motivation i förändringsprocessen

Yttre faktorer, yttre påverkan eller yttre press har nämnts tidigare i texten och syftar

uteslutande till begreppet yttre motivation. Yttre motivation innebär att motivationen inte är

befäst i individen utan att den sitter i omgivande faktorer som exempelvis press från

omgivningen eller förväntningar. Inre motivation innebär att den är befäst i individen och har

därmed en större betydelse. De flesta upplevde en yttre press. Främst såg man att de som var

en del av en gemenskap upplevde detta. Den uppfattades dock aldrig oumbärligt för långsiktig

progression i processen medan samtliga individer uppfattade att den inre motivationen var

essentiellt för ett vidmakthållande av det nya beteendet.

”Det är svårt att säga att ett visst antal kilo ska vara målet utan det är mer hur man tycker att

kläderna sitter, hur man känner och hur man mår. Det är mer på insidan och inte utsidan”.

R6 formulerade ett mål som stimulerades av yttre omständigheter men insåg sedan de

emotionella vinster hon fick med sin beteendeförändring. I slutet av förändringen kunde hon

säga att den självkänsla hon fått, i samband med en mer skulpterad kropp, var långt mer

betydelsefullt än det ursprungliga målet hon formulerat.

Man kunde se att de som hade svårt att formulera mål som stimulerade den inre motivationen

även hade svårare att genomföra förändringen, främst i handlingsstadiet. I ett par fall var

13

trovärdighet i yrkesrollen en yttre motivation som fungerade effektivt då de kunde göra en

tydlig värdering, att karakteriseras av en yrkesroll eller att karakteriseras av ett skadligt

beteende. Fler än hälften hade förmågan att formulera självmotiverande metoder, exempelvis

delmål, självberöm eller avvänjningsmetoder. Självformulerade metoder kan jämföras med

inre motivation – något mer betydelsefullt än en redan formulerad metod eller ett program.

Man kunde se ett samband i att de som hade förmågan att lägga upp en realistisk

målformulering också hade förmågan att driva igenom förändringen mest effektivt.

”Så planen var, jag lade upp det på ganska lång tid. Jag räknade på ett år ungefär.” Här

förklarar R4 hur han tänkte i förberedelsestadiet. Han står ut med sin tydliga målsättning

bland de andra och var även mest frekvent under hela processen. Med sitt tunga fokus på att

utveckla en tydlig plan i förberedelsestadiet lämnade han inget åt slumpen vilket gav honom

en fördel i handlingsstadiet.

Majoriteten hade ett materiellt mål att sträva mot. För vissa var det deras primära målsättning

att uppbringa resurser nog till den materiella belöningen. Samtliga fick eller hade dock även

mål med högre känslomässig mening som ett ökat självförtroende eller självtillit. Hälften hade

mål som, eller skulle komma att definiera dem som person. En uppfattade, så som beskrivet,

sitt kall i livet genom förändringen medan andra vann starka personliga egenskaper eller

förmågan att återfå något som gått förlorat i samband med det gamla beteendet. Samtliga av

dem som formulerade en kroppsfixerad målsättning upplevde en ökning i självförtroendet i

samband med sin progression, en stark motivation till förändringen som först gjorde sig

märkbar i handlingsstadiet.

4.4 Snedsteg och återfall

De som syftade att sluta med ett beteende istället för att byta ut det kände generellt en större

smärta kopplat till förändringen. Denna gjorde sig mest märkbar i början av handlingsstadiet

och var en bidragande faktor till regression till förnekandestadiet. De flesta hanterade

förändringen genom att byta ut det gamla beteendet mot ett substitut i det nya. Det innebar för

vissa hela deras identitet medan för andra ett byte av socialt umgänge eller en förändrad

livsstil. Utan denna förändring i omgivande faktorer kunde inte den primära förändringen

vidmakthållas eller så skulle risken för regression öka markant.

14

”rökare är ju väldigt sociala och sitter oftast i en grupp och blåser och det gör man ju inte

om man inte är rökare. Även om jag känner att jag inte är så där, så vågar jag inte sitta med

dem. Utan det blir ju det att man avsäger sig den kontakten”. Här beskriver R3 hur hon, för

att kunna upprätthålla sitt nya beteende, tvingats avsäga sig kontakten med personer i sin

omgivning som bidrar till det gamla beteendets vidmakthållande.

Några hade prövat flera metoder innan de lyckats slutföra förändringen. För vissa innebar de

upprepade försöken utan framgång en regression i processen, då de gått tillbaka till ett

begrundande eller förberedande från att ha varit i handlingsstadiet. Dessa individer fortsatte

att leta efter metoder tills det hittade en som passade dem. För andra innebar det en regression

till förnekandestadiet då de gick från handling till att återigen förneka problemet. Vissa

drabbades av ett återfall efter att de lyckats genomgå alla steg i förändringen. I ett fall berodde

det på en identitetskris då det gamla beteendet karakteriserade hela individens identitet och

förändringen resulterade enbart i ett tomrum, de negativa effekterna övervägde de positiva.

För en annan berodde återfallet på en tragedi som ledde till att det gamla beteendet fick agera

tröst, eller att det gamla beteendets makt underskattades och att man försökte låta en del av

det gamla beteendet få utrymme efter förändringen, vilket ledde till att hela dess omfattning

återigen kunde befästa sig hos individen.

15

5. DISKUSSION

Hos hälften av respondenterna var det en specifik händelse som gjorde att

förändringsprocessen utlöstes. I de fallen gick respondenterna olika långt i processen. Den

andra hälften uppfattade att förändringsprocessen växte fram då de blev mer och mer

medvetna om nackdelarna av sitt nuvarande beteende. Mellan dessa grupper finns inget

tydligt samband. Hos vissa individer krävs det att en specifik händelse utlöser förändringen

medan vissa behöver komma till insikt och förstå problemet själva, för att kunna gå vidare

från förnekelsestadiet. Dock bör det påpekas att alla har blivit medvetna om sitt beteende.

Faskunger (2001) förklarar att medvetandegörande är av stor vikt för att komma ur

förnekelsestadiet. En intressant fråga man kan ställa sig är ifall de individer som blev

medvetna om sitt riskbeteende genom en utlösande faktor hade genomfört förändringen om

inte den utlösande faktorn hade inträffat.

R3 berättar i sin utsaga om ett ögonblick då han upplevde att Gud talade till honom. Detta gav

honom en stark motivation i skiftet mellan förnekande- och begrundandestadiet, en ganska

lång process som pågick under några månader. Från att aldrig tidigare haft en stark inre

motivation att göra en förändring började han sin resa mot sitt nya beteende. Man har skäl att

anta att det han upplevde var en lång undermedveten process av begrundande som han

upplevde i sitt samtal med Gud. Trots att han aldrig medvetet begrundat förändringen tidigare

låg den latent och av en händelse fick han klarhet från att sekunden innan, förnekat den

skadliga inverkan det gamla beteendet hade på honom. Det han insåg hade en djup betydelse,

det var ett mål som stimulerade hans inre motivation till en förändring (Hassmén, Kenttä &

Gustafsson, 2009)

En yttre faktor som påverkar förändringsprocessen är umgänget, på grund av dess starka

inverkan på individen. Vissa ansåg att ett stöttande umgänge var viktigt för att upprätthålla det

nya beteendet, andra hade inte något som helst stöd från den närmsta kretsen. I de fallen

uppgav respondenterna att de hade önskat att de upplevt ett större stöd och att det förmodligen

hade påverkat dem positivt i deras förändring. Slutsatsen av detta är att de flesta ansåg att ett

stöttande umgänge underlättar och bidrar positivt till en förändring.

16

Det framgick i resultaten att umgänget även kan innebära ett negativt stöd som hindrar

individen till förändring. Detta påpekar även Faskunger (2001) som ett hinder i individens

försök till förändringar.

Många anser att de behöver genomföra en förändring men att begäret har för stor makt över

deras egen vilja, vilket resulterar i att inga konsekvenser är stora nog för att motivera

individen till en förändring. Vissa individer behöver en stark yttre påverkan för att komma till

insikt och bli medvetna om sitt beteende. Andra behöver tid till att tänka över och själv

komma till insikt i vad som felar i sitt beteende.

En beteendeförändring är varken snabb eller dramatisk, något Prochaska haft i åtanke när han

formulerade den transteoretiska modellen. Faskunger (2001) förklarar hur varje steg i

processen måste få sitt utrymme. R3 följer modellens gång från stadie till stadie. Utan att höra

hans historia skulle man aldrig kunna dra slutsatsen om en längre begrundandeprocess, något

som man bör iaktta i andra fall när bakgrunden till förändringen inte redovisats. För att hålla

motivationen vid liv måste man matas med rätt intryck i rätt del av processen (Faskunger,

2001). R3 kunde undermedvetet samla på sig information under en lång period av förnekande.

När det utlösande faktorn kom i samtalet med Gud hade han en lång period att begrunda

förändringen och inta förberedelsestadiet som han fick hjälp i genom gemenskapen i

stödgruppen. Handlingsstadiet kom först efter månader i tidigare stadier. Han klarade

förändringen utan ett återfall eller snedsteg.

Den långa tiden R3 befann sig i framförallt förberedelsestadiet var förmodligen kritisk för

hans formidabla progression. Med tillräcklig teoretisk kunskap kommer ett starkare förtroende

till sin egen förmåga. Självförtroendet är i sin tur kopplad till motivationen (Faskunger, 2001).

Slutsatsen blir därför att en god kunskapsgrund leder till en bättre förutsättning att kunna

genomföra förändringen utan snedsteg. I fallet för R4 kunde man se hur en välarbetad plan i

förberedelsestadiet hjälpte honom i handlingsstadiet. Även R3 som, indirekt, spenderade en

lång tid i förberedelsestadiet hade goda förutsättningar i handlingsstadiet.

I samband med den ökade teoretiska kunskapen följer en ökad förmåga att formulera mål och

staka en väg åt sig själv. Genom egna betydelsefulla mål ökar den inre motivationen

(Hassmén, Kenttä & Gustafsson, 2009). Vikten av den inre motivationen kunde man se i det

faktum att alla respondenter upplevde den. Den inre motivationen var direkt kopplad till

17

meningsfullheten i förändringen medan den yttre motivationen fungerade som motivator i

vissa fall. Vikten av ett bra självförtroende är redan nämnt. Det finns dock ett intressant

dilemma i de fall då självförtroendet, den inre motivationen, är kopplat till den skulpterade

kroppen i de fall ett kroppsfixerat mål formulerats, den yttre motivationen.

Resultatet visade att de som hade en tydlig målsättning också hade bättre förutsättningar att ta

sig till handlingsstadiet och även att undvika återfall. En betydelsefull målsättning gav bättre

förutsättningar för progression. Några utvecklade en målsättning i handlingsstadiet, vilket

gjorde det lättare för dem att undvika snedsteg. Enligt Faskunger (2001) bör man lägga upp en

tydlig plan med både långsiktiga och kortsiktiga mål för att lyckas i handlingsstadiet.

Resultatet var blandat, vissa levde dag för dag utan en tydlig målsättning medan andra hade

en välutvecklad målsättning med både kortsiktiga och långsiktiga mål. De individer som fick

hjälp med att utveckla en målsättning hade försökt att genomföra en förändring innan men

misslyckats, då ingen hållbar långsiktig målsättning hade utvecklats.

Om självförtroendet är befäst i kroppen, hur påverkas då den inre motivationen om det sker en

regression i de yttre förutsättningarna? Är självförtroendet en konstant faktor med den nya

kroppen, eller kan det bero på andra omständigheter? Om man känner en avsaknad av

självförtroende, är ett återfall i riskzonen? Man kan spekulera i hur man bör gå tillväga för att

minimera snedsteg kopplat till självförtroendet. En teori är att fästa självförtroendet vid en

stadig punkt i sitt liv efter förändringen. Det innebär inte att fokus ska tas från att motverka

det gamla beteendet bara av den anledningen att den inre vinsten individen fick kom att

betyda mer. Man bör vara klar med syftet och att hälsan ska komma först, men istället för att

riskera att förlora det ena i samband med det andra kan man exempelvis fästa självförtroendet

vid sin förmåga att vara konsekvent och driva igenom en förändring. På det sättet kommer

förutsättningar att vara betydligt bättre om ett eventuellt snedsteg eller återfall skulle ske

längre fram i tiden. Det viktigaste är att tillvägagångssättet stimulerar den inre motivationen

för att det ska vara effektivt på lång sikt (Hassmén, Kenttä & Gustafsson, 2009).

Genom den teoretiska kunskapen har individen även en bättre förmåga att anpassa sig till sin

omgivning. I vissa fall kunde man se hur den teoretiska kunskapen inte räckte till för att välja

en alternativ väg, vilket lätt kan leda till snedsteg. Om man däremot skapat sig en god

kunskapsgrund innan man intar handlingsstadiet vet man hur man ska gå tillväga i situationer

då det självklara alternativet inte finns till hands. Att hantera hinder på ett bra sätt leder även

18

till en större självtillit och enligt resonemanget ovan även en förhöjd motivation, på samma

sätt som ett snedsteg eventuellt leder till en minskad motivation. Den teoretiska kunskapen är

indirekt en fästpunkt till handling på eget initiativ och essentiellt när man ska vidmakthålla

sitt nya beteende (Faskunger, 2001).

Gemenskapen var ett förekommande fenomen i utsagorna och uppfattades som något positivt

i samtliga av de som varit del av den. Faskunger (2001) lägger vikt i att individen bör matas

med rätt intryck vid rätt tidpunkt i processen för en konsekvent nivå av motivation. Att till

exempel enbart tilldelas information om det gamla beteendets skadliga inverkan i

begrundandestadiet kan leda till att progressionen stagnerar, då information om

tillvägagångsätt är mer aktuellt vid det skedet. Man kan med det i åtanke reflektera över hur

en grupp av individer i samma sinnesstämning skulle påverkas av att spendera en tid ihop utan

yttre påverkan. Hur kommer dynamiken att utveckla en förändring? Man kan spekulera i

utkomsten. Alternativen är två, antingen så hjälper de varandra eller så stjälper de varandra.

Resultatet av våra utsagor visar på alternativ nummer ett. Om man lägger ett grundsyfte i att

förändras i gruppen kommer det antagligen att leda till en samhörighet och en yttre motivation

att göra det tillsammans. Detta förutsätter dock antagligen att individen befinner sig i

begrundandestadiet. Om de har börjat ett begrundande finns en större grund för vidare

reflektion och insikt. För en individ som befinner sig i förnekande kan det vara en vinst att

spendera tid med individer i begrundande, då det kan leda till insikt. Dock kan det även leda

till motsatt effekt om individen inte är redo för de tankar en individ i begrundandestadiet har.

Man kunde se att de flesta genomgick återfall av något slag. Som Faskunger (2001) beskriver

är det vanligt med återfall till tidigare stadier då modellen är cirkulär och inte linjär. Vilket

innebär att en förändringsprocess inte enbart går i rakt riktning utan att man även kan falla

tillbaka någon gång. En person var unik i det fallet som har lyckats undvika återfall. En

intressant aspekt av det är att individen har varit i bra form tidigare och har hela tiden haft en

vana att träna regelbundet. Hans förändring innebar alltså enbart en förändring av kostvanor

samt träningsupplägg. Det fanns även en medvetenhet om vad som skulle göras samt en

förmåga att utveckla en långsiktig plan med olika delmål efter vägen. Ju fler faktorer som

måste förändras i ett beteende desto svårare blir det att lyckas.

Faskunger (2001) menar även på att rökare i genomsnitt behöver 6-7 försök innan de lyckas

klara av en sådan förändring. Detta är intressant i det faktum att R4 är en rökare som slutat 3

19

gånger innan med återfall och som nu varit rökfri i 1 år. Då hon tidigare har lyckats vara

rökfri några år innan nästa återfall, finns det en stor risk för återfall.

Slutsatsen blir att återfall oftast förekommer vid en specifik händelse. Då kortvariga metoder

använts i försök att ändra en livsstil tillsammans med otillräcklig kompetens och yttre

påverkan.

5.1 Vidare forskning

För vidare forskning inom det här området kan det vara intressant att undersöka personer som

enbart genomfört en förändring på egen hand utan utomstående hjälp från någon stödgrupp

eller liknande. Just för att få en större förståelse över vad det är som gör att vissa behöver

hjälp med att genomföra förändringen, medan andra klarar av att genomföra förändringen

själv. Man kan även genomföra en enkätundersökning för att se ifall de resultat den här

studien visat på stämmer överens med en större skala. Det skulle vara intressant att jämföra

två olika grupper där den ena gruppen har fått utomstående hjälp medan den andra gruppen

har genomfört hela förändringen själv. Detta för att se likheter och skillnader mellan hur man

gått tillväga och vad som gjort att de olika personerna lyckats genomgå en

beteendeförändring.

Man kan även undersöka självförtroendets vikt i förändringen hos individer med ett estetiskt

syfte, hur självförtroendet utvecklas parallellt med den primära förändringen samt om

självförtroendet är befäst i det slutgiltiga resultatet. I det fallet kan man även forska i hur man

ska gå tillväga för att skilja de två delarna och därmed kunna vidmakthålla den inre

förändringen även om det sker en regression i den yttre.

20

REFERENSER

Andersson, L. & Björklund, J. (2008). Hur används den transteoretiska

beteendeförändringsmodellen för att främja fysisk aktivitet vid övervikt? Örebro: Örebro

Universitet.

Faskunger, J. (2001). Motivation för motion. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm:

SISU idrottsböcker.

Hassmén, P., Kenttä, G. & Gustafsson, H. (2009). Praktisk idrottspsykologi. Stockholm: SISU

Idrottsböcker.

Statens Folkhälsoinstitut. FYSS (2008). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och

sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Winroth, J. & Rydqvist, L-G. (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp-

och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

21

BILAGOR

Bilaga 1.

Intervjuguide

Introduktion: Syftet med det här arbetet är att undersöka hur en förändringsprocess går till

utifrån den transteoretiska modellen. Medverkan är helt frivillig. Du kan avbryta intervjun när

som helst eller välja att avstå frågan om du känner att den bryter mot din integritet.

Undersökningen är helt konfidentiell, ingen kommer kunna ta del av dina personuppgifter.

Din respons kommer endast användas till forskningsändamål och informationen kommer inte

kunna kopplas till dig.

Syfte: Att undersöka hur en förändringsprocess går till utifrån den transteoretiska modellen.

Urval: Missbrukare, överviktiga, rökare som fått allvarliga konsekvenser mm. och andra med

livshotande vanor som genomgått en förändring.

Forskningsfrågor:

• Hur hittar man motivation till en förändring?

• Vad är det som får igång motivationen till att vilja ändra någonting?

• Vad är det som gör att man fortsätter med en förändring?

• Vad fick dig att fortsätta i det gamla beteendet?

Tema

Bakgrund

Egenskaper

Förändring

Syfte

Socialt

Grupptryck

Miljö

22

Intervjufrågor

Bakgrundsfrågor:

• Hur gammal är du?

• Hur ser din familjesituation ut?

• Civilstånd?

• Vad har du för utbildning?

• Vad har du för yrke?

Egenskaper

• Hur är du som person?

• Vilka är dina främsta egenskaper?

• När du bestämmer dig för något, hur motiverar du dig att fortsätta?

• Har du svårt att motivera dig till att börja med något nytt?

Förändring

• Kan du berätta lite om förändringen du har genomgått?

• Hur länge pågick det innan förändringen?

• Vad var det som gjorde att du insåg att en förändring krävdes?

• Stötte du på något hinder under förändringen?

Syfte

• Vad är ditt huvudsakliga syfte med förändringen du genomgått?

• Har du arbetat aktivt med någon tydlig målsättning?

• Om så är fallet, har din målsättning förändrats något under tidens gång?

• Varför bestämde du dig för att göra en förändring?

Socialt

• Vill du berätta lite hur din sociala situation såg ut innan du började med förändringen?

• Hur ser din sociala situation ut idag?

• Vad brukade du göra på fritiden med dina vänner och familj?

23

• Hur upplever du att ditt stöd från familj och vänner har påverkat din väg till

förändring?

Grupptryck

• Hur såg dina vänner/familj på ditt gamla beteende?

• Ansåg du att du blev pressad till att göra en förändring?

• Har du fått det stöd du förväntat dig från vänner/familj?

Miljö

• Vad finns det för utbud och möjligheter till att göra en förändring där du bor?

• Anser du att det finns tillräckligt med hjälpmedel för att klara av en förändring?

• Skulle du behöva något mer i din närhet för att kunna klara av en förändring ännu

bättre?

• Spelar det någon roll vilket utbud och vilka möjligheter som finns?