37
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054- Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper (Idrottsvetenskap) Janniche Sköld Motivation till Idrott och hälsa En intervjuundersökning om elevers motivation i år 9 Motivation to Physical Education An interview study of senior compulsory school pupilsmotivation C-uppsats 15 högskolepoäng Lärarprogrammet Datum/Termin: 10-05-26 VT Handledare: Carolina Jernbro

Motivation till Idrott och hälsa - DiVA portal329911/FULLTEXT01.pdf · förväntas även av oss att vi ska välja det som är minst ... I tidigare forskning finns det två examensarbeten

Embed Size (px)

Citation preview

Karlstads universitet 651 88

Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-

700 14 60

[email protected]

www.kau.se

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper (Idrottsvetenskap)

Janniche Sköld

Motivation

till

Idrott och hälsa

En intervjuundersökning om elevers motivation

i år 9

Motivation to

Physical Education

An interview study of senior

compulsory school pupils’ motivation

C-uppsats

15 högskolepoäng

Lärarprogrammet

Datum/Termin: 10-05-26 VT

Handledare: Carolina Jernbro

Förord

Min förhoppning med studien var att få reda på elevernas motivationsfaktorer inom

idrottsundervisningen samt uppfattningar kring ämnet idrott och hälsa. Studien kan användas

som ett verktyg i undervisningen för att se vad som motiverar elever eller vad som saknas i

motivation till idrottsundervisningen. Detta för att förhoppningsvis kunna skapa ett livslångt

intresse hos eleverna för fysisk aktivitet, vilket främjar en god hälsa.

Abstract

The aim of the study was to examine 9th grade pupils’ motivation to participate in Physical

Education class. This study also intended to examine how the pupils’ experience the Physical

Education classes.

Four pupils were interviewed. A qualitative method was chosen for the study. The questions

of the interview were designed based on the study’s purpose and inspired by Deci and Ryans’

Self-Determined Theory. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative

content analysis.

The results were presented in two themes. The first theme was factors of motivation

including the categories joy and movement, affinity and the importance of results. The second

theme was experiences in Physical Education including the categories lack of feedback, the

pupils take charge and not challenging enough.

The students experienced that joy, physical activity and unity were factors that affected their

motivation the most. Getting results was also a factor that affected their motivation, as it gave

the classes a goal and something to aim for. In teaching the pupils experienced that they had

great influence on the content of classes, however not regarding the long-term planning. They

also felt a lack of feedback during classes and that the teaching was not challenging enough as

it lacked variation.

The pupils’ responses were compared with Deci and Ryans’ Self-Determined Theory to see

how pupils’ sense of the needs of competence, autonomy and affinity could influence their

motivation based on the theory. According to the theory there were shortages of the students’

satisfacion of the three needs, however did three of the four pupils have a high level of self-

determination, while the fourth had a lower level.

The essence of the results shows in particular how the pupils’ motivation is mostly depending

on joy and the will to be physically active, but also the importance of affinity. In order for the

pupils to feel challenged in the teaching a variation of class-content is also necessary.

Keywords:

Motivation

Physical Education

Self-Determined Theory

Teaching

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar samt inte motiverar elever i år 9 att

delta i idrottsundervisning. Studien ämnade även undersöka deras upplevelser kring ämnet

idrott och hälsa.

Fyra elever intervjuades. Kvalitativ intervju valdes som metod. Intervjufrågorna utformades

utifrån syfte och problemformulering med Deci och Ryans Self-Detarmined Theory som ram.

Intervjuerna skrevs sedan ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet presenterades i två teman. Det första var motivationsfaktorer innehållande

kategorierna glädje och rörelse, känna samhörighet och resultatets betydande. Det andra var

upplevelser i idrottsundervisningen med kategorierna brist på återkoppling, eleverna

bestämmer samt inte tillräckligt utmanande.

Eleverna upplevde att glädje, rörelse och sammanhållning var de faktorer som påverkade

deras motivation mest. Känslan av resultat var även en faktor som påverkade deras motivation

då den gav undervisningen ett mål och något att sträva mot. I undervisningen upplevde

eleverna att de hade stort inflytande på lektionsinnehållet men inte på den långsiktiga

planeringen. De ansåg även att det saknades återkoppling samt att undervisningen inte var

tillräckligt utmanande då den saknade variation.

Elevernas svar jämfördes med Deci och Ryans Self-Detarmined Theory för att se hur

elevernas känsla av behoven kompetens, autonomi och samhörighet kunde påverka deras

motivation utifrån teorin. Enligt teorin fanns det brister hos elevernas tillfredställelse av

behoven men att tre av dem ändå hade en hög grad av självbestämmande medan den fjärde

eleven hade lägre grad av självbestämmande.

Kärnan i resultatet visade framförallt att elevernas motivation styrs mest av glädje och viljan att

röra på sig men att även samhörigheten var viktigt. För att de skulle känna sig utmanade i

undervisningen krävdes även en variation i lektionsinnehållet.

Nyckelord:

Idrott och Hälsa

Motivation

Self-Determined Theory

Undervisning

Innehållsförteckning

1. Inledning s. 6

1.1 Bakgrund s. 6

1.2 Syfte s. 7

1.3 Frågeställning s. 7

1.4 Forskningsläge s. 8

2. Teoretisk utgångspunkt s. 11

2.1 Begreppsdefinition s. 11

2.2 Self-Determined Theory s. 12

2.2.1 Bakgrund till Self-Determined Theory s. 12

2.2.2 Organismic Integration Theory s. 12

2.2.3 Self-Determination Contrinuum s. 14

2.2.4 Inre och yttre motivation i hierarkisk modell s. 15

3. Metod s. 17

3.1 Metodbeskrivning s. 17

3.2 Urval s. 17

3.2.1 Presentation av respondenter s. 18

3.3 Genomförande s. 18

3.4 Databearbetning och analys s. 19

3.5 Validitet, reliabilitet och etiskt förhållningssätt s. 20

4. Resultat s. 23

4.1 Motivationsfaktorer s. 23

4.1.1 Glädje och rörelse s. 23

4.1.2 Känna samhörighet s. 24

4.1.3 Resultatets betydelse s. 24

4.2 Upplevelser i idrottsundervisningen s. 25

4.2.1 Brist på återkoppling s. 25

4.2.2 Eleverna bestämmer s. 26

4.2.3 Inte tillräckligt utmanande s. 26

4.4 Sammanfattning av resultat s. 27

5. Diskussion s. 28

5.1 Uppfattningar om ämnet idrott och hälsa s. 28

5.2 Tillfredställelse av motivationsbehoven s. 29

5.3 Studiens betydelse inom forskningsområdet s. 31

5.4.1 Förslag till framtida forskning s. 31

Referenslista

Bilagor

Bilaga 1. Intervjuguide

Bilaga 2. Målsmansbrev

- 6 -

1. Inledning

”Dåligt gympabetyg kan ge sjukdomar” var en av SVT nyhetsmorgons huvudrubriker den 25

november 2009. Nyheten baserades på en forskning gjord på Lunds universitet som sökte

finna en koppling mellan dåliga betyg i ämnet idrott och hälsa i högstadiet och risken för

smärtsjukdomar i vuxen ålder som fibromyalgi, även känd som muskelvärk (fibromyalgi,

2010).

Det framkom i forskningen att efter trettio år hade kvinnor med lågt betyg i idrott en ökad

risk för smärtsjukdomar, medan för männen syntes ingen försämring i hälsan. Dock hade de

män med högre betyg en minskad risk att drabbas av smärttillstånd längre fram i livet

(Timpka, Petersson, Englund, 2009). Forskningen visade en koppling mellan skolans

utbildning inom idrott och hälsa och hur detta kan påverka elevers framtida hälsa. Då ämnet

idrott och hälsa är viktigt för den framtida hälsan bör idrottsläraren sträva efter att få eleverna

intresserade av fysisk aktivitet samt bidra med kunskap så eleverna kan utöva aktiviteterna på

fritiden.

1.1 Bakgrund

Vårt samhälle idag har förändrats radikalt i jämförelse med hur det såg ut för bara 100 år

sedan. Det moderna västerländska samhället har utvecklats till att göra våra arbeten och

vardag mindre fysiskt ansträngande genom att utveckla maskiner, fordon och hjälpmedel.

Inte för så länge sedan användes till exempel cykeln i större utsträckning än idag för att

transportera sig till affären, hälsa på släkt och vänner. Därtill kom de dagliga

arbetsuppgifterna som krävde muskelkraft och fysisk ansträngning. Sträckan personen

förflyttar sig ”för egen maskin” uppmärksammas på ett helt annat sätt idag än vad det tidigare

gjort. I och med utvecklingen har våra liv blivit mindre fysiskt ansträngande, och det

förväntas även av oss att vi ska välja det som är minst ansträngande (Engström, 1999).

Människan har trots utvecklingen samma genetik, vilket gör att kroppen är i behov av

rörelse (Raustorp, 2004). Redan från födsel strävar vi efter rörelse för att komma fram och

upptäcka saker (Folkhälsoinstitutet, 1997). Trots detta når inte alla i befolkningen upp till den

fysiska aktivitet per dag som är rekommenderad av Socialstyrelsen (2009) för att uppnå fysisk

god hälsa vilken är för vuxna 30 minuter samt 60 minuter för barn och ungdomar. Det krävs

en form av extra ansträngning, det som i dagligt tal kallas motion, för att uppnå till

kroppsrörelsebehovet. Detta passar inte alltid in med den nya kulturen bland ungdomar

- 7 -

(Engström, 1999). Den spontana idrotten som tidigare generationer utövade har bytts mot TV

och dataspel (Raustorp, 2004).

Endast 20 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna uppnår den rekommenderade

dosen av fysisk aktivitet. Vid femton års ålder uppnår endast 10 procent av pojkarna och

flickorna en rekommenderade dosen (Socialstyrelsen, 2009). Paralleller mellan bristen på

fysisk aktivitet och matvanor kan dras till att övervikt och fetma har blivit allt vanligare bland

befolkningen. Dock var ökningen som störst under 1990-talet och ser nu ut att avstanna. Trots

detta är 15-20 procent av barnen överviktiga och 3-5 procent lider av fetma. Andelen

överviktiga barn har under de senaste två decennierna fördubblats.

Fetma har en negativ påverkan på hälsa och livskvalitén, då det innebär en ökad risk att

utveckla ortopediska problem, hjärt – och kärlsjukdomar, vilket i sin tur ökar risken att dö i

förtid. Många överviktiga personer lider även av sömnbesvär, värk i leder och muskler. De

löper också högre risk för att drabbas av depressioner och ångest, vilket är ett stort problem

bland dagens ungdomar (ibid.).

Enligt folkhälsoinstitutet tenderar barn med övervikt att fortsätta vara överviktiga även som

vuxna och därför anser de att det är viktigt att förebygga övervikt i tidig ålder. Det skolan kan

göra är att lära elever mer om fysisk aktivitet och skapa ett intresse för motion och träning. Ett

av målen i idrott och hälsa är att eleven ”utvecklar ett bestående intresse för regelbunden

fysisk aktivitet, förstår värdet av detta samt ser dess samband med hälsa och livsstil”

(Skolverket, 2009). Syftet med ämnet är även ”att eleverna tillägnar sig sådana kunskaper och

erfarenheter att de kan välja och delta i lämpliga fysiska aktiviteter för fritiden” (ibid.).

1.2 Syfte

Syftet med studien var att beskriva vad som motiverar samt inte motiverar elever i år 9 att

delta i idrottsundervisning. Studien ämnade även beskriva hur de upplever ämnet idrott och

hälsa.

1.3 Frågeställning

För att besvara syftet ter sig följande frågeställning rimlig:

Hur upplever eleverna ämnet idrott och hälsa?

Vad motiverar dem till att delta?

Hur upplevs autonomi, kompetens och samhörighet av eleverna inom idrottsundervisningen?

- 8 -

1.4 Forskningsläge

Skolverket gjorde år 2003 en nationell utvärdering av grundskolan (NU-03), för att ge en bild

av utveckling inom grundskolan under 1990-talet. En av punkterna i rapporten var att få fram

elevers perspektiv på idrott och hälsa varav 20 grundskolor och 10 gymnasieskolor deltog i en

enkätundersökning. De resultat från utvärderingen som är intressanta för den här studien är de

från år 9 och därför kommer vara de enda som redovisas nedan.

De flesta elever som deltog i undersökningen tyckte att ämnet var intressant. Eleverna ansåg

att ämnet var viktigt för att få bättre självförtroende, få prova på många idrottsaktiviteter, få

känna att kroppen duger och få springa av sig. Eleverna fann inte att tävling och konkurrensen

var något viktigt men att ha roligt medan de rörde på sig och att få lära sig samarbeta var

viktigt. Var femte niondeklassare ansåg även att de deltar enbart för betyget.

Två tredjedelar av eleverna i år 9 tyckte att kunskaperna i ämnet är av betydelse för att

skapa en meningsfull fritid. Var tredje elev uttalade sig om att i samband med lektionerna i

idrott och hälsa får de lust att röra på sig på fritiden. De elever som däremot inte är fysisk

aktiva på fritiden kände att de i mindre utsträckning fick lära sig mycket, fick mindre

inspiration och tid att få visa vad de kan i jämförelse med dem som är aktiva på fritiden

(Eriksson, et al., 2003).

I tidigare forskning finns det två examensarbeten där Ericson och Elofsson samt Johansson

har gjort kvalitativa studier för att finna orsaker till varför elever inte deltar i

idrottsundervisningen.

I båda studierna visade resultatet att en av faktorerna som gjorde att eleverna inte

motiverades var att lektionsinnehållet var enformigt. I Ericson och Elofssons (2007) studie

framkom det att eleverna ansåg det vara för mycket bollsport och lekar. En andra faktor som

fanns med i båda studierna var att eleverna ansåg att kompetensnivån inte låg på rätt nivå. I

Johanssons (2003) studie ansåg eleverna att kunskapskraven var högre och mer svåra än i

tidigare åldrar. Eleverna upplevde att det var alltför tävlingsinriktat och de såg ingen nytta

med ämnet. Dessutom kände de sig utsatta och upplevde obehag under lektionerna.

I Ericson och Elofssons (2007) studie fann de även faktorer som eleverna ansåg skulle

kunna motivera dem mer till idrott och hälsa. Dessa var bland annat att ämnet skulle bli ett

kärnämne, de stora klasserna skulle behållas så de slapp känna sig uttittade vid aktiviteter

samt att de ville känna mer inflytande i undervisningen och få ett bättre samspel med läraren.

- 9 -

Forskningsartiklarna som tas upp nedan bygger till stor del på Deci och Ryans (2007)

motivations teori ”Self-Determination Theory”. Enligt teorin drivs människan av tre

motivationstyper; inre motivation (mest önskvärd där aktiviteten utförs för dens egen skull

med hög grad av självbestämmande), yttre motivation (påverkad av yttre faktorer) och

amotivation (saknad av motivation). Motivationen drivs av känslan av kompetens,

självbestämmande och samhörighet. Teorin beskrivs utförligare under teoretisk utgångspunkt.

I Morena Murcia, González-Cutre Coll och Ruiz Pérez artikel Self-determined motivation

and physical education importance (2009) visade resultatet att när elevens behov av

autonomi, samhörighet och kompetens tillfredställdes, fick de en positiv syn på ämnet idrott

och hälsa samt på fysisk aktivitet. Detta visades likaså i Standage, Duda och Ntoumanis

artikel A model of contextual motivation in physical education (2003) där de ytterligare fann

att när motivationen även hade en hög grad av självbestämmande, ökade chansen att eleven

skulle utföra fysisk aktivitet på fritiden. Eleverna fann undervisningen viktig och att de kunde

använda kunskaperna även på fritiden. När motivationen hade en så pass hög grad av

självbestämmande, bidrog det även till kreativitet, positiva investeringar samt högkvalitativ

inlärning hos eleverna. Om eleverna däremot hade en låg grad av självbestämmande, såsom

vid amotivation, fick de istället en negativ syn på idrottsämnet samt fysisk aktivitet (Morena

Murcia et al., 2009).

I Nikos Ntoumanis artikel A prospective study of participation in optional school physical

education using a self-determination theory framework (2005) studerades kopplingen mellan

SDT och elevernas val att delta i frivillig idrottsundervisning. Han fann att elever som inte

kände kompetens, samhörighet och autonomi valde att inte delta i frivillig

idrottsundervisning. Likaså fann han att de som fått behoven tillgodosedda hade större

tendens att vilja delta.

Samhörigheten har inte enbart att göra med den sociala gemenskapen med klassen. Det är

även viktigt att eleverna får känna sig delaktiga i undervisningen samt förstår varför

aktiviteterna utförs. Detta skall enligt forskarna främja självbestämmande motivationen vilket

i sin tur påverkar attityden gentemot fysisk aktivitet. Även lärarens uppmuntran till elever att

integreras i klassen och nå målen i ämnet ger en positiv motivation. Detta kommer att göra att

elever tycker ämnet är viktigt och att kunskaperna kommer att användas även utanför skolan

(Murcia et al., 2009).

Shen, Fahlman, McCaughtry och Martin kritiserar dock SDT i deras artikel Motivational

profiles and their associations with achievement outcomes (2009). De anser att motivationen

för idrott inte kan ses endimensionellt, utan i praktiken innehåller motivationen flera

- 10 -

komplexa konstruktioner. I sin studie utgick de ifrån olika kluster där elever var indelade efter

självbestämmande, prestationsinriktade och lågmotiverade. De fann att eleverna inte var fasta

i sina grupper utan kunde även ha kontakt med andra kluster. Dock kunde eleverna mer eller

mindre dras åt ett håll.

- 11 -

2. Teoretisk utgångspunkt

Under detta kapitel kommer de begrepp som finns i studien att definieras samt teorin

redovisas som ligger till grund för denna undersökning.

2.1 Begreppsdefinition

I studien används begreppen ”motivation” samt ”fysisk aktivitet” vilka här nedan kommer

definieras för hjälp till läsaren.

Motivation

Enligt nationalencyklopedin är motivation en psykologisk term för de processer som sätter

igång, upprätthåller och riktar beteendet hos människan. Dessa processer förklarar varför

människan handlar som den gör och utövar vissa saker snarare än andra.

Motivation brukar delas upp mellan primär och sekundär motivation. Den första

motivationen anses vara biologiskt betingat, såsom behov för individens och artens

fortlevnad. Den andra anses vara formad av en social och kulturell bakgrund, vilka grundar

sig i den primära motivationsprocessen men som förändras genom socialisationen (Öhman,

2009). Hassmén, Hassmén och Plate (2003) drar det längre och anser att motivation är en

förutsättning för prestation samt utgör grunden för all mänsklig verksamhet. När motivationen

brister, försämras prestationen oavsett vad prestationen berör.

Fysisk aktivitet

Enligt folkhälsoinstitutets definition av fysisk aktivitet, uppstår detta när individen rör på sig,

det vill säga använder sina muskler. Arbetet stimulerar fettnedbrytningen och

muskeluppbyggnaden samt påverkar ämnesomsättningen av fetter, proteiner och kolhydrater

så att förhöjda skadliga blodfetter och förhöjt blodsocker motverkas. Effekten på

ämnesomsättningen varar enbart 1-2 dygn, vilket gör att regelbunden fysisk aktivitet behövs

för att uppnå de goda effekterna. Rekommendationerna för att främja och behålla en god hälsa

för den vuxna personen är minst måttlig fysisk ansträngning, ungefär 30 minuters rask

promenad, helst en gång per dag. Personen når även upp till rekommendationen genom

intensiv fysisk aktivitet under minst 20 minuter, tre gånger i veckan. För barn och ungdomar

krävs det mer fysisk aktivitet för att uppnå god hälsa, 60 minuter per dag måttlig till hög

fysiskt aktivitet (Socialstyrelsen, 2009).

- 12 -

2.2 Self-Determined Theory

Den teoretiska utgångspunkten för studien utgörs av Ryan och Decis (2007) Self-Detarmined

Theory (SDT). Tanken bakom teorin är att människan drivs av tre olika sorters motivationer;

inre motivation – den mest önskvärda, yttre motivation – påverkad av yttre faktorer, samt

amotivation – saknad av motivation.

En människas motivation är driven av psykologisk tillfredsställelse och särskilt då känslan

av kompetens och autonomi. Miljöförhållanden som uppmuntrar dessa behov är de som

förväntas främja inre motivation. Känslan av samhörighet är ytterligare ett behov som skall

bli tillfredsställt för att individen skall kunna få en inre motivation.

Utifrån dessa behov har Deci och Ryan (ibid.) utvecklat tre underteorier; Causality

Orientations Theory, Cognitive Evaluation Theory samt Organismic Integration Theory. I

teoriavsnittet kommer enbart Organismic Intergration Theory tas upp då underteorin är mest

aktuell för denna studie.

2.2.1 Bakgrund till Self-Determined Theory

De flesta teorier som finns om mänskliga beteenden bygger oftast på yttre faktorer som

påverkar människans agerande snarare än att beteendet utgår ifrån människans spontanitet.

Det som gör SDT till en av de mest använda inom sport- och motionsforskning är att det är

den enda stora teori om mänsklig motivation som både framhåller spontanitet och inre

motiverade krafter samt preciserar faktorerna som försvagar eller förstärker motivationen

(Deci & Ryan, 2007). SDT har även kunnat urskilja olika motivationstyper vilka var och en

har specifika konsekvenser för inlärning, utförande och personlig erfarenhet (Deci & Ryan

2000a).

2.2.2 Organismic Integration Theory (OIT)

I denna subteori introducerar Deci och Ryan (2000a) olika former av yttre motivation och

dess sociala situationer som antingen främjar eller hindrar internalisering och integrering som

leder till självbestämmande och inre motivation.

När en person, till exempel en förälder eller lärare, försöker fostra vissa beteenden i en

annan person kan dennes beteende variera från ovilja (amotivation) till passiv vilja (yttre

motivation) och till aktivt personligt engagemang (inre motivation). Dessa olika beteenden

har olika nivåer där värde och kontroll i det begärda beteendet har internaliserats och

integrerats. Internalisering är när människor ”tar in” värdet av aktiviteten eller tar kontroll

- 13 -

över den och integrering är när ytterligare omvandling av kontrollen sker så personen agerar

utifrån henne själv.

Internalisering och integrering är centrala faktorer inom barndomens socialisering men är

även fortsatt relevant för kontrollen av beteendet genom hela livet. I nästan alla skeenden i en

persons liv är vissa beteenden och värden skrivna av yttre påverkan, som till exempel att det

enligt TV eller någon familjemedlem är viktigt att träna. Dessa beteenden och värden behöver

inte från början intressera personen. SDT har mött detta med processen där icke-inre

motivations beteenden (på grund av yttre påverkan) kan bli självbestämmande (Deci & Ryan

2000a). Människan har även inre och yttre multipla motiv som kan agera samtidigt och måste

tillsammans avgöra den generella motivationen. Därför kan yttre motivation ha en varierande

grad av självbestämmande och alltså en högre eller lägre grad utav internalisering och

integrering vilket kan ses i Deci och Ryans Self-Determination Continuum..

Det är framförallt tre faktorer som anses vara viktiga för att internalisering skall ske. Dessa är

känslan av kompetens, autonomi och samhörighet (Deci & Ryan, 2000a).

För att känsla av kompetens skall infinnas behöver individen ställas för utmaningar som är

optimala för honom/henne. För elever kan det vara att de får ställas inför en utmaning men

ändå har möjligheterna att klara av den (Deci & Ryan, 2000b). Individer behöver även få

feedback på de eventuella framsteg de gör för att internalisera motivationen. Återkopplingen

får dock inte vara kontrollerande eller negativ vilket minskar känslan av självbestämmande

(Deci & Ryan, 2000a).

Känslan av autonomi uppkommer när individen får agera utan yttre påverkan, då han/hon

inte känner sig kontrollerad utav någonting. Valmöjligheter och erkännande av känslor är

faktorer som kan påverka känslan av självbestämmande. Lärare som stödjer elevers autonomi,

till skillnad från att vara kontrollerande, bidrar till elevers utveckling av inre motivation,

önskan om utmaningar och nyfikenhet. Detta till skillnad mot elever som lär sig i en

kontrollerande miljö vilka förlorar initiativförmågan och har en mindre effektiv inlärning,

särskilt vid kreativitet (ibid.).

Individen behöver en känsla av samhörighet i gruppen som han/hon agerar för att uppnå inre

motivation. Personen behöver känna en kontakt eller en tillhörighet till personerna, gruppen

eller målet. I klassrummet menas detta att eleven får en känsla av respekt och blir erkänd av

läraren samt känner sig delaktig i beslut, i klassen och undervisningens mål (Deci & Ryan,

2000b).

- 14 -

2.2.3 Self-Determination Continuum

Figur 1. illustrerar OIT klassificering av motivationerna i ett Self-Determination Continuum,

där motivationstyperna är placerade från vänster till höger, beroende på till vilken grad de är

självbestämmande (Deci & Ryan, 2000b).

Yttre Motivation

Amotivation Yttre Introjicerad Identifierad Integrerad Inre reglering reglering reglering reglering Motivation Inaktivitet Yttre Inre belöning Värderar Total ”Roligt”

Styrning /bestraffning beteende assimilisering högt

Planlöshet Tillfredställa ”Borde” ”Vill” Del av Målet med

Yttre krav ”Måste” identitet aktiviteten är

aktiviteten själv

Ingen intention Belöning/ Viktigt Värderar

bestraffning för beteendet

individen högt

- Självbestämmande +

Figur 1. Self-Determined Continuum byggd på Deci och Ryans Self-Determined Theory från år 2000c (Översatt

och modifierad av Lundbäck & Renberg, 2005).

Nedan presenteras de olika motivationerna i Self-Determined Continuum med början av

amotivation vilken är den med lägst internalisering. Avslutningsvis presenteras inre

motivation vilken är när motivationen är internaliserad och integrerad i människan.

Amotivation

I ytterkanten av Self-Determined Continuum finns amotivation, vilken är den motivation som

har lägst självbestämmande. Med amotivation menas när personen helt saknar motivation till

en aktivitet vilken kan bero på saknad av kompetens, saknad av önskvärt resultat eller att

aktiviteten inte har något värde (Ryan & Deci, 2007). Individen är antingen totalt inaktiv eller

så agerar han/hon utan någon medveten intention eller helt planlöst (Biddle & Mutrie, 2008).

- 15 -

Yttre motivation

I mitten av kontinuumet finns yttre motivation, vilken avser beteende där aktiviteten är ett

medel för att uppnå ett annat mål. Målet kan vara att få belöning eller undvika bestraffning

(Ryan & Deci, 2007).

Motivationstypen är indelad i fyra submotivationer rangordnade efter graden av

självbestämmande. Individen kan utvecklas ifrån de lägre graderna till de högre, ifrån full

yttre påverkan till mer inre påverkan (Biddle & Mutrie, 2008). Det som skiljer mellan yttre

motivation med högsta graden av självbestämmande från inre motivation är målet med

aktiviteten. I yttre motivationen är målet instrumentellt snarare än självändamålsenligt (Ryan

& Deci, 2000c).

Inre motivation

Inre motivation är när en aktivitet görs ”för sin egen skull”, för nöjet och tillfredsställelsen i

deltagandet, utan yttre påverkningar. Motivationen kan sägas är hörnstenen i SDT och har en

hög grad av självbestämmande (Ryan & Deci, 2007). Det är i denna motivation som

deltagaren har känslan av kompetens, autonomi och samhörighet (Ryan & Deci, 2000a).

2.2.4 Inre och yttre motivation i hierarkisk modell

Enligt forskare Vallerand (2007), så finns det en brist i Deci och Ryans Self-Detarmined

Theory. Enligt Vallerand är människan komplex i sin motivation. Därför går det inte att

beskriva en persons motivation som generell, utan istället referera till en samling av

motivationer som varierar i olika nivåer.

Under senare års forskning har det enligt Vallerand kommit fram att en individs motivation

bäst blir representerat ur olika nivåer i en hierarki. Dessa tre nivåer är global, kontextuell och

situationsspecifika. De olika motivationerna på nivåerna har även olika konsekvenser

beroende på nivån rörande effekt, tänkande och beteende.

På den globala nivån har individen utvecklat en global och generell motivationsinriktning

till att interagera med omgivningen genom en inre, yttre eller amotivation. En global inre

motivation är associerad till en högre nivå av livstillfredsställelse, lika väl som en global

uppfattning av kompetens, autonomi och samhörighet.

På den kontextuella nivån har individen olika motivationstyper inom olika kontexter

(områden) som innefattar en slags aktivitet. Hos unga vuxna är de tre viktigaste områdena

utbildning, samspel med andra människor och fritid. Motivationen kan på den här nivån

påverkas av sociala faktorer vilka kan vara attityden från föräldrar eller lärare.

- 16 -

Den sista nivån, den situationsspecifika, refererar till individens motivation när hon/han är

mitt uppe i en aktivitet.

- 17 -

3. METOD

I kapitlet metod presenteras på vilka olika sätt som undersökningen genomförts och vilka

metoder som har använts, studiens urval, reliabilitet och validitet samt etiska förhållningssätt.

3.1 Metodbeskrivning

För att svara på undersökningens syfte valdes en kvalitativ metod. Metoden valdes för att få

en mer djupgående beskrivning och förståelse av individernas motivation. Till skillnad mot

kvantitativ metod där generalitet och mätbarheten är viktigast (Holme & Solvang, 1997).

Syftet med kvalitativa undersökningar är enligt Patel och Davidsson (2003) att finna en

djupare kunskap än den splittrade som kvantitativ metod medför.

I undersökningen användes semistrukturerad intervju som metod, även kallad

halvstrukturerad intervju av Kvale (1997). Fördelen med intervjuformen är att den ger

respondenten stort utrymme att svara på frågorna samtidigt får intervjun struktur då

intervjuaren ställer i förväg bestämda frågor. Det finns även för intervjuaren möjlighet att

göra förändringar vad det gäller formen på frågorna och ordningsföljden. Detta för att kunna

följa upp svaren och berättelserna som respondenter ger i intervjun (Kvale, 1997).

Nackdelen med intervjuformen är att den ligger nära ett vardagssamtal där viktig data kan

försummas (Kvale & Brinkmann, 2009). För att förhindra detta har jag förberett mig inför

intervjuerna med en intervjuguide som fokuserar på vissa teman och innehåller förslag till

frågor som var baserade på undersökningens syfte och frågeställning.

3.2 Urval

Intervjupersonerna i undersökningen går samtliga i årskurs nio och bestod av två tjejer och två

killar i åldrarna 15-16 år. Skolan ligger i en mindre ort i Västra Götaland.

I undersökningen användes ett bekvämlighetsurval där respondenter valdes utifrån

geografisk tillgänglighet samt att kontakt med skolan var gjord sedan tidigare. Detta med

nödvändighet för den tidsbegränsning som fanns för undersökningen. Nackdelarna med ett

sådant urval är enligt Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2006) att urvalet inte

blir representativt för den större populationen. Syftet med studien var dock att mer

djupgående studera högstadieelevers upplevelser och motivation till ämnet idrott och hälsa,

inte att finna generaliseringar inom ämnet. Det som däremot kunde påverka var möjligheten

att eleverna som deltog i undersökningen tillhörde samma vänskapsgrupp och därmed påverka

representativiteten. Detta försökte jag förhindra genom att elever valdes ifrån två olika

- 18 -

grupper där de inte såg vilka som deltog ifrån den andra gruppen. Eleverna hade inte samma

idrottslärare. Två av eleverna hade samma lärare medan de andra två hade en annan vilket

stärker representativiteten.

3.2.1 Presentation av respondenter

Eleverna kommer i resultatredovisningen få fingerade namn för att behålla anonymiteten samt

kunna se vem av dem som har sagt citaten som redovisas. Nedan kommer en kort presentation

av eleverna med deras ålder samt fysiska aktivitet på fritiden för att ge en bakgrundsbild för

varje elev vilket kan ha påverkat deras motivation till idrott och hälsa.

Viktor är 16 år. På fritiden tränar han tre gånger i veckan fotboll samt är ute och cyklar en

del. Träning är vad som underhåller Viktor på fritiden. Om han inte tränar brukar han ändå

vara nere vid fotbollsplanen och kolla på matcher samt spela med kompisar.

Lotta är 15 år. På fritiden tränar hon fotboll tre gånger i veckan samt matcher på helgerna.

Hon springer även någon gång i veckan. Det som motiverar Lotta är att hon tycker det är

roligt att träna, hon tycker det är skönt att röra på sig och gillar samhörigheten som fotbollen

innebär.

Kalle är 16 år. Just för tillfället tränar inte Kalle något, då han har uppehåll. Annars brukar

han gå till gymmet fem gånger i veckan. Tidigare har han spelat fotboll, hockey, basket och

innebandy, men på grund av för långa resor och att han har tappat intresse tränar han inte

dessa längre.

Sofia är 15 år. På fritiden spelar hon fotboll fyra gånger i veckan. Det som motiverar henne

är intresset för sporten samt att hon hatar att vara otränad.

3.3 Genomförande

Intervjufrågorna utformades utifrån syftet och problemformuleringen med Self-Detarmined

Theory som ram. Frågorna testades sedan i en pilotstudie där två elever ifrån årskurs nio

intervjuades. Efter varje intervju omarbetades frågorna, utifrån respondenternas svar, för att få

så bra mätinstrument som möjligt. Frågorna var öppna så att intervjupersonerna skulle få

möjlighet att utveckla det som han eller hon tyckte var viktigt att framföra med minsta

möjliga påverkan (Esaiasson et al., 2007). Frågorna delades upp i teman (se bilaga 1.) där det

första var bakgrundsinformation om eleven och det andra berörde elevens uppfattning om

ämnet idrott och hälsa. Därefter följde teman som var avsedda att undersöka respondenternas

upplevelse av de tre faktorerna kompetens, autonomi och samhörighet som enligt SDT

- 19 -

påverkar motivationen. Sista temat innehöll frågor som berör respondenternas fysiska aktivitet

på fritiden för att få en bakgrund till deras relation till träning och aktivitet utanför skolan.

Den första kontakten med respondenterna skedde genom en lärare på skolan som hänvisade

till två grupper elever som fanns på plats vid första besökstillfället. Grupperna fick var för sig

reda på undersökningens syfte och sedan fick frivilliga anmäla intresse för intervju. Alla

intervjuer skedde på skolan efter att eleverna fått målsmans underskrift. Intervjuerna spelades

in efter godkännande av respondenten. Jag förde även anteckningar med stödord för att

gardera mig om inspelningarna inte skulle fungera.

Intervjun inleddes med bakgrundfrågor för att få reda på mer om eleven samt starta upp med

enkla frågor, vilket rekommenderas utav Kvale (1997). Samtalet följde sedan den

intervjuguide som gjordes i förberedelserna. Avslutningsvis fick eleverna komplettera sina

svar eller föra fram övriga åsikter. Intervjuerna tog mellan 10 till 15 minuter och samtliga

utfördes på morgonen innan första lektionerna. Transkriberingen utfördes så snart efter

intervjun som det var möjligt, för att behålla minnesbilderna från intervjusituationen.

3.4 Databearbetning och analys

För att få en bättre överblick över materialet skrevs intervjuerna ut ordagrant. Materialet

analyserades med kvalitativ innehållsanalys, där fokus var att beskriva variationer genom att

finna skillnader och likheter i textinnehållet. Dessa skillnader och likheter uttrycks i

kategorier och teman (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2008).

Enligt Lundman och Hällgren-Granheim (2008) är första steget att bilda meningsenheter.

Dessa är ord, stycken och meningar som hör ihop genom sitt gemensamma innehåll.

Meningsenheterna utgör grunden för analysen. Jag började med att läsa intervjuerna och

lyssna igenom dem noggrant flera gånger för att finna skillnader och likheter i elevernas svar.

De stycken som var relevanta för syftet lyftes ur och bildade de meningsbärande texter som

sedan analyserades. Dessa texter innehöll citat där eleverna beskrev motivationsfaktorer och

upplevelser till ämnet idrott och hälsa. De citat som besvarade frågeställningarna klipptes ut

med sax för att lättare kunna hantera dem vid kategorisering.

Andra steget i analysen var att koda texten där elevernas upplevelser kom fram som

uttrycktes i citaten. Upplevelserna tolkades vara beskrivningar och uttryck för känslor och

motivationsfaktorer till ämnet idrott och hälsa. Det viktiga i kodningsprocessen är enligt

Thornberg och Forslund Frykedal (2009) att koden som framkommer blir konkret och så nära

det empiriska underlaget som möjligt. Orsaken är att i inledningsfasen bör analysen ligga så

- 20 -

nära empirin som möjligt för att inte bli abstrakt för tidigt. Risken finns annars att forskaren

låter teoretiska begrepp styra från externa teorier istället för empirin. I framställningen av

koder försökte jag därför tygla min förförståelse och mina kunskaper kring bland annat Deci

och Ryans teori.

För att bilda koderna användes ett eller flera kortfattade ord som beskrev upplevelserna.

Dessa koder jämfördes sedan med varandra och med det empiriska materialet för att finna

likheter och skillnader samt nya koder. Koder som liknade varandra utvecklades efter hand till

kategorier. Enligt Thornberg och Forslund Frykedal (2009) kan en kod bli en kategori först

när forskaren kan beskriva med ord vad som kännetecknar kategorin. De data som

framkommer skall inte passa in under fler än en eller hamna mellan två kategorier. Inga data

som svarar på syftet skall lämnas för att det saknar lämplig kategori. Jag läste därför igenom

materialet så pass många gånger att analysen blev ”mättad” och ingen mer data fanns som

besvarade syftet.

För att sammanbinda innehållet i flera kategorier kan även teman skapas (Lundman &

Hällgren-Granheim, 2008) vilket gjordes här där de övergripande teman blev

motivationsfaktorer samt upplevelser av ämnet idrott och hälsa.

Resultatet redovisades sedan utifrån de teman och kategorier som framkom under analysen

som varvas med egna tolkningar utifrån kodningen och citat ifrån intervjuerna. Enligt Patel

och Davidsson (2003) är kvalitativ bearbetning ofta en text där författarens egna kommentarer

eller tolkningar varvas med citat ifrån intervjuerna. De påpekar dock att det är viktigt att ha en

bra balans mellan citat och egna kommentarer.

3.5 Validitet, reliabilitet och etiskt förhållningssätt

Nedan kommer studiens trovärdighet redovisas samt det etiska förhållningssätt som har

använts i samband med arbetet tillsammans med respondenterna.

Validitet och reliabilitet

Enligt Patel och Davidsson (2003) kan validitet i en kvalitativ studie yttra sig i hur forskaren

har lyckas tillämpa och använda sin förförståelse i hela forskningsprocessen. Vid

datainsamlingen kopplas validitet till om underlaget för tolkningen av den studerandes

livsvärld är tillräcklig samt om tolkningarna som formulerats verkligen tillför kunskap om den

studerade. Det underlag som var till grund för denna studie var en väl beprövad och känd

motivationsteori som använts i forskning för att just se till elevers motivation inom idrott och

- 21 -

hälsa. För att undvika att frågorna tolkas fel eller missförstås testades intervjufrågorna i en

pilotstudie för att se om svaren besvarade syftet i studien. Detta för att höja validiteten i

frågorna och i datainsamlingen. Enligt Trost (1997) är detta viktigt då validitet bland annat

handlar om att de rätta intervjufrågorna ställs som kan ge svar på studiens syfte.

Intervjuerna spelades in för att inte missa någon information samt för att kunna återgå till

ursprungskällan för att försäkra om att transkriberingen inte blev fel. Utskrifterna från

intervjuerna kan enligt Patel och Davidson (2003) få en mer eller mindre medveten påverkan

av personen som skriver ut dem. Talspråk och skriftspråk är inte samma sak enligt dem. Det

kan vara frestande för den som transkriberar att göra texten tydligare än vad egentligen var

fallet med samtalet. För att undvika detta var jag väl medveten om denna risk under

transkriberingen och försökte så noggrant som möjligt följa det talspråk som var för att

undvika att det skulle kunna påverka analysen senare.

I analysen har jag försökt göra så öppna tolkningar som möjligt utan en alltför stor påverkan

av min förförståelse. De har även underbyggs av citat för att läsaren skall kunna kontrollera

tolkningen. Enligt Patel och Davidson (2003) bör forskaren sträva efter en bra balans mellan

citat och egen kommenterande text så att läsaren själv kan bedöma tolkningens trovärdighet.

För att göra undersökningen än mer tillförlitlig hade fler elever kunna intervjuas men på

grund av tidsbrist har detta inte varit genomförbart. Dock anser jag att fyra intervjuer var

tillräckligt för att få det underlag som behövdes för ett trovärdigt resultat utifrån

undersökningens syfte.

Reliabiliteten i ett kvalitativt sammanhang kan vara problematiskt. Med begreppet menas att

mätningen skall vara tillförlitlig. Intervjuaren skall ställa alla frågor på samma sätt,

situationen skall vara lika för alla och så vidare. Undersökning skall kunna få samma resultat

om den görs igen vid en annan tidpunkt och av en annan forskare. Problematiken är vid

kvalitativa studier att det just är skillnaden som är intressant, inte det statiska (Trost, 1997).

För att nå en viss reliabilitet valde jag att försöka ha intervjuerna på ungefär samma tidpunkt

på dagen, morgonen samt i samma rum.

Det som även går att göra för att öka reliabiliteten är att utföra en kvantifierad

reliabilitetskontroll. Två personer oberoende av varandra transkriberar intervjutexten och

sedan markerar de ord som skiljer (Kvale & Brinkeman, 2009). Jag har tyvärr inte haft

möjligheten till detta men har istället gjort utskriften och efteråt lyssnat igenom banden några

gånger till för att förvissa mig om att första utskriften var korrekt.

Jag har genom hela uppsatsskrivandet försökt att vara så tydlig som möjlig så läsaren skall

kunna följa forskningsprocessen från början till slut.

- 22 -

Etiskt förhållningssätt

I en undersökning med individers åsikter har jag som undersökningsledare ett etiskt ansvar

gentemot respondenterna; att bevara deras anonymitet, se så att informationen som kommer

fram behandlas enbart utifrån uppsatsen syfte samt genomföra undersökningen på ett etiskt

korrekt sätt. För att nå ett etiskt förhållningssätt följde jag vetenskapsrådets forskningsetiska

principer. Dessa principer är uppbygga på fyra huvudkrav: Information, samtycke,

konfidentialitet och nyttjande (Vetenskapsrådet, 2008).

Vid första samtalet med intervjupersonerna fick de reda på undersökningens syfte, varför

den skulle göras och vem jag är. Jag informerade även om att deltagandet var frivilligt och att

de när som helst kunde avbryta medverkan, utan efterföljder. Efteråt fick de ge sitt samtycke,

där även deras föräldrar fick skriva på målsmans brev (se bilaga 2) då eleverna var under 18

år. För att undvika att respondenterna kände sig tvingade, undvek jag undersökningsdeltagare

som jag kunde ha ett beroendeförhållande med. Då frågorna berör elevernas åsikter om ämnet

idrott och hälsa, kommer personliga uppgifter om respondenterna att vara konfidentiella,

vilket de även informerades om.

Innan intervjun påbörjades blev deltagarna tillfrågade om bandspelare fick användas, vilket

alla godkände. I de inspelade samtalen nämns inga namn, inte heller vid anteckningar eller

texter utan enbart jag som undersökningsledare vet vilka respondenter som har svarat vad.

Uppgifterna som kommer ifrån intervjuerna kommer enbart att användas till undersökningen

och enbart användas utav mig.

Enligt Patel och Davidsson (2003) är det viktigt att visa genuint intresse och förståelse för

intervjupersonerna. Den som intervjuar måste även visa respekt för respondentens känslor och

erfarenheter. Annars kan respondenten inta en försvarsattityd om denne känner att frågor,

mimik eller gester dömer eller kritiserar svaren. Jag har försökt undvika detta genom att från

första kontakten och i frågorna betona att undersökningen är baserad på deras känslor,

uppfattningar och åsikter. Jag har även undvikit kommentarer, språk eller via mimik ta

ställning till deras svar.

- 23 -

4. Resultat

I det här kapitlet redovisas undersökningens resultat där frågeställningen och studiens syfte

besvaras. För att se vilken elev som sagt vilket citat används fingerade namn. Dessa är Kalle,

Viktor, Sofia och Lotta.

I analysen av intervjuerna framkom följande kategorier; Glädje och rörelse, Känna

samhörighet, Resultatet betydande, Brist på variation, Eleverna bestämmer, Inte tillräckligt

utmanande samt Brist på återkoppling. Dessa delades in i två teman; Motivationsfaktorer

samt Upplevelser om idrottsundervisningen.

4.1 Motivationsfaktorer

Här redovisas de faktorer som kom fram i analysen som betydande för elevernas motivation.

4.1.1 Glädje och rörelse

Eleverna uttryckte glädje när de pratade om sina upplevelser kring idrottslektionerna. Två av

eleverna sade även att ämnet var det roligaste på skolan. Just att ha kul på lektionen ansåg alla

var det viktigaste.

Enligt en elev var det att få röra på sig som gjorde ämnet roligt. Eleven tyckte det var kul att

träna och hon kände att hon mådde bättre av det. Två andra elever uttryckte sig liknande. De

ansåg att det var kul att göra mer praktiska saker än teoretiska då de i övrigt i skolan är

mycket teoretiskt.

”Jag vet inte vad det är men. Men jag tycker bara det är jävligt kul att göra nått annat än att

bara sitta stilla och plugga typ.” (Kalle).

De två eleverna tyckte även att det var kul att gå till lektionerna då de fick utöva sport och

idrott vilka de båda även tyckte var roligt på fritiden.

Tre av eleverna uttryckte glädje när det gällde deras fysiska aktivitet på fritiden som en stor

motivationsfaktor. De ansåg att de utförde sina aktiviteter för att de tyckte de var roliga samt

att de mådde bra på grund av det.

”…jag tycker det är kul att träna, jag mår bättre av det. Ibland är det bara så himla skönt att

bara ut och springa, att springa av sig.” (Lotta).

- 24 -

4.1.2 Känna samhörighet

Enligt alla elever var sammanhållningen i klassen väldigt bra. Klassen i sig sågs som en

positiv faktor till undervisningen som kunde påverka om de motiverades eller inte

motiverades att gå till lektionen. En av eleverna uttryckte sig att samhörigheten som

uppkommer under lektionerna var det bästa med ämnet. Att klassen får göra något gemensamt

i lag gjorde att samhörigheten stärktes. En annan elev ansåg att genom idrotten lärde hon

känna klasskamraterna bättre vilket gjorde det i allmänhet mycket roligare i skolan. En elev

framförde dock att till stor del var sammanhållningen väldigt bra men att en del av klassen

stod utanför vilket han tyckte var synd.

”Till 70 procent så är den bra. […] Sen är det ju dom andra 30 [som] antingen [är] oombytta

eller så vill dom inte va med... Men dom som är med är ju jävligt bra faktiskt. Det är väldigt

många som är sportintresserade i den här klassen. De blir rätt bra.” (Kalle).

Det var främst de kvinnliga eleverna som ansåg att sammanhållningen var en viktig faktor

då de tyckte det var en stor anledning till att ämnet var roligt. Samma faktor tar de upp som en

påverkan för att tycka det är tråkigt att gå till lektionen.

”Om inte några av mina kompisar är med, då kanske det inte är jättekul och va med på

idrotten.” (Sofia).

4.1.3 Resultatets betydelse

Majoriteten av eleverna ansåg att resultat var ett viktigt inslag i undervisningen. Bland annat

hade betyg betydelse men det var inte det som fick dem att gå på lektionerna. Betyget sågs

mer som en faktor till att förbättra sig och nå mål. För de flesta av dem gjorde betyget att de

kämpade mer och ansträngde sig på idrottslektionerna.

”När jag ändå tycker det är kul och hålla på med det så kan man lika gärna försöka göra sitt

bästa. Och då försöker jag ofta ta reda på vad ska jag göra för att få ett betyg då. Då har

man ett mål med vad man gör, det tycker jag är ganska viktigt. Så man vet varför man gör

det.” (Viktor).

En av eleverna ansåg dock att han inte hade någon fokus på betyget utan att han förlitade sig

på de kunskaper han redan hade skulle räcka till ett bra betyg. Eleven tyckte istället att

- 25 -

idrottsprestationer och utveckling inom ämnet var viktigt. Detta kunde dock inte ske inom

skolans idrottsundervisning. Två av de andra eleverna tyckte att idrottsprestationer var viktigt

just för att ha något att kämpa mot.

”…man får ju ändå lite motion när man går dit och är med på allting och gör sitt bästa. Då

blir man ju också taggad.” (Sofia).

Två av eleverna uttryckte att resultat var viktigt för dem inom deras fysiska aktiviteter på

fritiden. En av eleverna tyckte det var kul att se resultat genom aktiviteten han gjorde medan

den andra eleven kände att hon fick panik om hon inte nådde upp till den motionsnivå hon

ville ha.

”Jag hatar att vara otränad. Om jag skulle få dålig kondition så får jag panik. […] Då måste

jag ut och springa, så jag får bra kondition.” (Sofia).

4.2 Upplevelser i idrottsundervisningen

Här redovisas de upplevelser som eleverna har om idrottsundervisningen som framkom i

analysen som betydande.

4.2.1 Brist på återkoppling

Samtliga elever ansåg att läraren gav liten feedback eller ingen alls. Oftast kunde

återkopplingen ske på utvecklingssamtal eller vid aktiviteter som utförs individuellt. Två av

eleverna ansåg att det fick sin feedback ifrån sina klasskamrater istället för läraren. En av

eleverna tror att bristen på feedback beror på klasstorleken.

”Vi är 32 personer i en klass. Det blir rätt jobbigt och då känns det som att läraren inte kan

peka på den, här har du gjort bra. Det känns som att det är för många elever för att han ska

kunna poängtera en sak, hjälpa en.” (Kalle).

En återkoppling var något eleverna framförde saknades i undervisningen och som de

hoppades skulle komma.

- 26 -

4.2.2 Eleverna bestämmer

En av eleverna ansåg att klassen hade stort inflytande över lektionsinnehållet, då de vid

lektionen valde vad de skulle ha för huvudaktivitet. De andra tre eleverna upplevde blandade

känslor om vem som bestämde lektionsinnehållet. De upplevde att läraren hade en plan när

han kom till lektionen där han höll i uppvärmningen. Lärarens plan kunde därefter ändras

genom att eleverna antingen fick rösta om huvudaktiviteten eller så tjatade de till sig

aktiviteten som de ville göra resten av lektionen.

”Det är vår lärare […] som bestämmer lektionerna. […] annars är det ju om väldigt många

vill en sak är det ofta att det kan bli så och lite tjat så blir det ofta så.”(Viktor).

Två av eleverna framförde en önskan om att läraren istället skulle fullfölja sina planer för

lektionerna, då den ena eleven ifrågasatte lärarens planering och den andra eleven tycker det

blev för mycket av en sport.

”…han kommer ju oftast med en plan som han har. […]och då säger man ja visst vi kan köra

lekar och sen vill vi spela fotboll. […]då säger ett annat gäng, vi går till c-hallen och spelar

pingis. Ja ok bra. Så får dom göra det. Oftast får vi rösta om vad vi ska göra även om han

haft en plan. Man blir ju lite sådär, varför göra en plan?” (Kalle).

Alla elever kände sig dock delaktiga i undervisningen och att deras röst blev hörd när

besluten skulle tas. Detta sker oftast genom att de har omröstningar om lektionens innehåll

eller genom att de har möjlighet till att ha egna lektioner under läsåret. I den längre

planeringen som gällde över läsåret kände sig ingen delaktig utan där var det enbart läraren

som tog besluten.

4.2.3 Inte tillräckligt utmanande

Kunskapsnivån på undervisningen var för lätt tyckte de flesta av eleverna. De ansåg att det

berodde främst lektionsinnehållet. De utövade ofta samma sporter och gjorde samma övningar

vilket gjorde att till slut var inte dessa längre utmanande. De saknade alla en variation i

undervisningen, då det som oftast fick utöva bollsport, lekar eller friidrott.

- 27 -

”Eftersom det blir samma saker varje vecka, så blir det ju för lätt till slut. Får vi testa på nya

sporter som man aldrig har testat då blir det ju en utmaning då det inte är någon som kan

det.” (Kalle).

En av eleverna ansåg att hon tyckte nivån låg på en lagom nivå. Hon kände sig dock enbart

utmanad när det blev en sport eller övning som hon inte hade gjort förut.

4.4 Sammanfattning av resultat

En av de faktorer som motiverade till ämnet idrott och hälsa var glädjen de kände för ämnet.

De ansåg att det viktigaste var att ha roligt på lektionerna. Det som bland annat gjorde det

roligt var att de fick röra på sig i jämförelse med de teoretiska ämnena. Tre av eleverna ansåg

även att glädje och rörelse var det som motiverade dem till fysisk aktivitet på fritiden.

Eleverna ansåg att sammanhållningen i klassen var bra och sågs det som en positiv faktor i

undervisningen. De kvinnliga eleverna ansåg mest att det var en viktig faktor som kunde

avgöra om det skulle bli motiverade att gå till lektionen eller inte.

Resultat var en betydande faktor hos de flesta av eleverna. Betyg sågs som ett positivt mål

att kämpa mot vilket även gällde idrottsprestationer. Två av eleverna uttryckte även att

resultat var viktigt för deras fysiska aktivitet på fritiden.

Samtliga elever upplevde att läraren inte gav någon eller väldigt lite återkoppling i

undervisningen, vilket de alla saknade.

En av eleverna ansåg att klassen hade stort inflytande över lektionerna, medan de andra

eleverna upplevde att läraren hade en plan för lektionen men som ofta ändrades av klassen.

Två av eleverna framförde en önskan om att läraren skulle ta mer kontroll över planeringen

lektionerna. Alla kände sig delaktiga i besluten som fattades i undervisningen och som ofta

skedde genom omröstning eller möjligheten att ha en egen lektion. Ingen kände sig dock

delaktig i den längre planeringen som gällde hela läsåret.

De flesta av eleverna tyckte att kunskapsnivån var för låg. De trodde det berodde på

saknaden av variation i lektionsinnehållet, då de kände att de ofta gjorde samma saker. En

elev ansåg dock att kunskapsnivån var lagom men att hon bara blev utmanad när de gjorde

något nytt.

- 28 -

5. Diskussion

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar samt inte motiverar elever i år 9 att

delta i idrottsundervisning. Studien ämnade även undersöka hur de upplever ämnet idrott och

hälsa.

Utifrån frågeställningen undersöktes elevernas upplevelser om ämnet, vad som motiverade

dem samt deras upplevelser kring autonomi, kompetens och samhörighet i undervisningen.

Arbetet med undersökningen har gått bra då elever har delgivit sina erfarenheter och

upplevelser under intervjun på ett spontant sätt. Dock visade det sig med facit i hand att alla

elever som deltog i undersökningen står positiva till idrott vilket inte ger en stor bredd på

populationen. Svaren från eleverna skiljde sig dock ändå och gav bra information och grund

till undersökningen samt besvarade syftet.

5.1 Uppfattningar om ämnet idrott och hälsa

Här kommer jag att presentera elevernas faktorer som kunde påverka deras motivation till

ämnet idrott och hälsa. Faktorerna kommer att jämföras med liknande studiers resultat, för att

se likheter och skillnader mellan undersökningarna.

Enligt skolverkets nationella utvärdering av grundskolan framkom det att de flesta elever som

deltog i undersökningen ansåg att ämnet var intressant. Det visade även resultaten i denna

studie, där alla fyra elever hade en positiv uppfattning om ämnet. De faktorer som gjorde att

eleverna tyckte om ämnet eller motiverade dem var att de gillade att röra på sig,

sammanhållningen i klassen och att det var ett roligt ämne. I Ericson och Elofssons studie var

två motivations faktorer att eleverna ville ha mer inflytande och stora klasser. I den här

undersökningen kom det fram att eleverna upplevde att de hade stort inflytande i

undervisningen, dock inte när det gällde planeringen. En av eleverna ansåg att läraren borde

snarare minska elevernas inflytande då han ansåg att det blev för mycket av en sorts sport när

de själva fick välja.

Den faktor som även nämns i Ericson och Elofssons studie om att behålla de stora klasserna,

var något som inte var önskvärt av en elev i denna undersökning. Han trodde snarare att de

stora klasserna kunde vara en orsak till att läraren inte gav någon feedback, då läraren inte

hann med alla. Eleven ville hellre ha mindre klasser där läraren skulle få mer tid med varje

elev.

- 29 -

Det som eleverna tyckte var sämre med undervisningen var att lektionerna kunde vara

enformiga vilket även kom fram i Ericson och Elofssons samt Johanssons studie. Eleverna

ansåg att det var för mycket bollsport och lekar. De önskade istället att få prova på sporter och

övningar som de inte fått göra tidigare. I den här undersökningen framkom det även att

tjejerna ansåg sig omotiverade till idrott om kompisarna inte var där, vilket inte har visats i de

andra undersökningarnas resultat.

5.2 Tillfredställelse av motivationsbehoven

Eleverna i denna studie fick svara på frågor som kan kopplas till hur de upplever behoven

kompetens, autonomi och samhörighet i idrottsundervisningen. Dessa upplevelser kommer

här kopplas till och jämföras med Deci och Ryans teori om självbestämmande samt tidigare

forskning kring ämnet.

Utifrån Deci och Ryans beskrivning av kompetens syns i resultatet i den här

undersökningen en brist i tillfredställandet av behovet hos eleverna. Enligt forskarna behöver

individen ställas inför utmaningar som är optimala för henne/honom för att känsla av

kompetens skall infinnas. I den här studien framkom det att de flesta av eleverna kände att

kunskapsnivån i undervisningen var för lätt. Det var enbart en tjej som tyckte att nivån var

lagom för att hon skulle känna sig utmanad, dock endast om det gällde en sport eller övning

de inte hade gjort innan.

Deci och Ryan anser även att inom kompetensbehovet behöver individen feedback på

eventuella framsteg för att internalisera motivationen. Eleverna kände att läraren inte gav

någon eller väldigt lite feedback under lektionstillfället. De tyckte snarare att återkopplingen

kom ifrån deras klasskamrater. En elev uttrycker även en saknad efter feedback där han tror

att mindre klasser skulle hjälpa läraren att kunna prata med eleverna mer individuellt.

Alla elever svarade att resultat, särskilt betyg, var ett viktigt inslag i undervisningen dock

mer som en morot än ett måste för att infinna sig på lektionen. En av eleverna svarar att han

ser betygen som ett mål med vad de gör och försöker ofta ta reda på vad som krävs för ett

betyg. Morena Murcia med kollegor menar att om läraren är där och uppmuntrar eleverna till

att nå målen i ämnet, kan detta ledda till en positiv motivation.

Känslan av autonomi uppkommer enligt Deci och Ryan när individen får agera utan

påverkan från andra. Valmöjligheter och erkännande av känslor är starka faktorer som

påverkar. Eleverna upplever att den långsiktiga planeringen utförs av läraren medan de ofta

bestämmer lektionsinnehållet. De upplever att läraren från början har en lektionsplan som

- 30 -

oftast ändrades då eleverna önskade göra något annat. Eleverna kände sig delaktiga i

undervisningen och att deras röster blir hörda i besluten. Enligt Deci och Ryan är detta en

lärare som stödjer elevernas autonomi, vilket bidrar till utveckling av inre motivation, önskan

om utmaningar och nyfikenhet. Dock anser två av eleverna att läraren gärna skulle fullfölja

sina planer och hålla i lektionerna då det oftast blir samma sport när eleverna bestämmer

själva. Den initiativförmåga som Deci och Ryan beskriver att eleverna får vid autonomi

verkar inte infinna sig hos eleverna i denna studie. Det kan vara så att det behövs en viss hjälp

av läraren för att eleverna skall våga göra något utanför deras säkerhetszon. För att eleverna

skall kunna känna en känsla av autonomi kan läraren låta eleverna bestämma, men styra dem

så att fler aktiviteter väljs. Han eller hon kan även hjälpa eleverna vid

sporter/idrotter/aktiviteter de inte kan för att ge dem utmaningen på rätt nivå.

Känslan av samhörighet, det sista behovet, infaller enligt Deci och Ryan när individen

känner en kontakt eller en tillhörighet till gruppen eller målet. Morena Murcia med kollegor

menar även att det inte enbart har med den sociala gemenskapen att göra utan att det är även

viktigt att eleven får känna sig delaktig i undervisningen. Alla elever hade en stark känsla av

samhörighet då alla ansåg att sammanhållningen i klassen var bra till väldigt bra. De var

positiva till sina idrottsklasser och såg dem som ett tillskott till motivationen. De kände sig

även delaktiga i sina grupper och att deras åsikter räknades.

Jag vill även göra en jämförelse med Morena Murcia med kollegor samt Standage med

kollegors resultat. De påstår att när elevens behov av autonomi, samhörighet och kompetens

tillfredställs får de en positiv syn på ämnet idrott och hälsa vilket även kan leda till fysisk

aktivitet på fritiden. Trots att alla behov inte blev till fullo tillfredställda hos eleverna hade de

alla en positiv syn på ämnet och utövade fysisk aktivitet på fritiden

Tre av eleverna hade även motivationsfaktorer till träningen på fritiden som styrdes av inre

påverkan och därmed inre motivation. Detta kan förklaras med Shen, Fahlman, McCaughtry

och Martins forskning, där de kritiserar SDT för att vara endimensionell. Enligt dem

innehåller motivationen flera komplexa konstruktioner. Elever behöver inte vara fasta i sina

motivationstyper utan kan även dras till de andra typerna, men oftast drar de mer eller mindre

åt ett håll. I Deci och Ryans teori förklaras detta istället att eleven kan befinns sig i en högre

grad av självbestämmande inom yttre motivation (se Self-Determined Continuum) och kan

närma sig inre motivation genom internalisering.

En klarare bild av Deci och Ryans teori i Self-Determined Continuum kan visas genom

eleven som ansåg att ämnet var roligt men främst att hon tyckte om att gå på lektionerna för

- 31 -

att hennes vänner var där. När en individ gör en aktivitet för att den är rolig är det en inre

påverkan som sker hos personen vilket styrs av en inre motivation. Eleven tyckte dock även

att vännerna spelade en stor roll vilket är en yttre påverkan och styrs mer av yttre motivation.

Denna elev har även en yttre påverkan som styr sin fysiska aktivitet på fritiden där hon känner

sig pressad till att träna för att inte bli otränad. Eleven kan då befinna sig inom yttre

motivation men med en lägre grad av självbestämmande än de som mer styrs av inre

påverkningar. Detta kan dock inte klargöras i denna studie utan behöver mer forskning.

5.3 Studiens betydelse inom forskningsområdet

Som tidigare nämnts i undersökningen behöver ungdomar idag mer fysisk aktivitet för att få

en hälsosammare befolkning. Läraren behöver sträva efter att få eleverna att känna inre

motivation till ämnet för att få dem att använda sina kunskaper på fritiden. Undersökningen

har bidragit med vilka faktorer som kan påverka elevens motivation samt vad som kan saknas

i känslan av motivationsbehoven. Studien skall inte ses gälla generellt, utan enbart som en

fördjupning i vad som kan påverka några elever ifrån år 9. Trots detta kan tips och idéer

komma ifrån elevernas svar gällande vad en lärare kan tänka på i motivationsarbetet med sin

klass samt de faktorer som kommer fram kan även gälla i större sammanhang.

5.4.1 Förslag till framtida forskning

Till framtida forskning skulle jag ge förslag om att forska mer kring detta ämne då det ännu är

relativt nytt i de nordiska länderna. Jag skulle även proklamera för att göra om aktuell

forskning fast i en större skala för att lättare kunna se tendenser samt kunna dra mer generella

slutsatser. Detta kan bli till en ännu större hjälp för lärare att se vad som kan saknas hos

omotiverade elever men även vad som finns hos de motiverade.

Det skulle även vara intressant med forskning kring lärarens roll och påverkan på elevernas

motivation samt uppföljning på elevernas fortsatta motivation och förändring i denna under

gymnasietiden.

- 32 -

Referenslista

Biddle, S. J. H. & Mutrie, N. (2008).

Psychology of Physical Activity. Determinants, well-being and interventions

(2nd ed.). New York: Routledge.

Engström, L-M. (1999).

Idrott som social markör. Stockholm: HLS förlag.

Eriksson, C., Gustavsson, K., Quennerstedt, M., Rudsberg, K., Öhman, M. & Öijen, Lena.

(2005).

Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Idrott och hälsa. Stockholm:

Skolverket.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2003).

Metodipraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (2. uppl.).

Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Folkhälsoinstitutet. (1997).

Vårt behov av rörelse. En idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm:

Förlagshuset Gothia.

Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003).

Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997).

Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder (2. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Kvale, S. (1997).

Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009).

Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lundmand, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008).

Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (Red.),

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:

Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidson, B. (2003).

Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en

undersökning. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Raustorp, A. (2004).

Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsföretaget.

- 33 -

Ryan, R. M. & Deci, E. L. (2007).

Active Human Nature. Self-Determination Theory and the Promotion and

Maintenance of Sport, Exercise, and Health. In Hagger, M. S. & Chatzisarantis,

N. L. D. (Eds.), Intrinsic Motivation and Self-Determination in Exercise and

Sport. Champaign: Human Kinetics.

Trost, J. (1997).

Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2009).

Grundad teori. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys.

Stockholm: Liber AB.

Vallerand, R. J. (2007).

A Hierarchical Model of Intrinsic and Extrinsic Motivation for Sport and

Physical Activity. In Hagger, M. S. & Chatzisarantis, N. L. D. (Eds.), Intrinsic

Motivation and Self-Determination in Exercise and Sport. Champaign: Human

Kinetics.

Elektroniska källor

Deci, E. L. & Ryan, R. M. (2000b).

The “What” and “Why” of Goal Pursuits: Human Needs and the Self-

Determination of Behavior. Psychological Inquiry. 11(4), pp. 227-268. Hämtad

17 december, 2009, från

http://www.psych.rochester.edu/SDT/documents/2000_DeciRyan_PIWhatWhy.

pdf

Ericson, A. & Elofsson, J. (2007).

”Idrott suger”: en intervjuundersökning om uppfattningar om idrott och hälsa

hos elever med hög frånvaro i ämnet. Hämtad 10 maj, 2010, från

Linnéuniversitetet, Kalmar Växjö, publikationer, http://lnu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:932

Fibromyalgi. (2009).

I Nationalencyklopedin. Hämtad den 30 november, 2009, från

http://www.ne.se/fibromyalgi

Johansson, H. (2003).

Skolidrott för alla? : Orsaker till varför elever inte vill vara med på

skolidrotten. Hämtad 10 maj, 2010, från GIH, Publikationsdatabas,

http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:782

Lundbäck, M. & Renberg J. (2005).

Motivation till Motion. En jämförelse mellan nybörjare och erfarna motionärer.

Hämtad 30 november, 2009, från Luleå tekniska universitet,

http://epubl.luth.se/1402-1552/2005/19/LTU-DUPP-0519-SE.pdf

- 34 -

Morena Murcia, J. A., González-Cutre Coll, D. & Ruiz Pérez, L. M. (2009).

Self-determined Motivation and Physical Education Importance. Human

Movement. 10(1), pp. 5-11. Hämtad från databasen DOAJ Directory of Open

Access Journals.

Ntoumanis, N. (2005).

A Prospective Study of Participation in Optional School Physical

Education Using a Self-Determination Theory Framework. Journal of

Educational Psychology. 97(3), pp. 444-453. Hämtad från databasen

PsycARTICLES (CSA).

Ryan, R. M. & Deci, E. L. (2000a).

Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social

Development, and Well-Being. American Psychological Associations, Inc.

55(1), pp. 68-78. Hämtad 17 december, 2009, från

http://www.psych.rochester.edu/SDT/documents/2000_RyanDeci_SDT.pdf

Ryan, R. M. & Deci, E. L. (2000c).

Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions.

Contemporary Educational Psychology. 25(1), pp. 54-67. Hämtad 17 december,

2009,från

http://www.psych.rochester.edu/SDT/documents/2000_RyanDeci_IntExtDefs.p

df

Shen, B., Fahlman, M., McCaughtry, N. & Martin, J. J. (2009).

Motivational Profiles and Their Associations With Achievement Outcomes.

Journal of Teaching in Physical Education. 28(1), pp. 441-460. Hämtad från

databasen Human Kinetics, Inc.

Skolverket. (2009).

Ämnesbeskrivning – Idrott och hälsa. Hämtad 30 november, 2009, från

Skolverket,

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=8&sk

olform=21&id=IDH&extraId=

Socialstyrelsen. (2009).

Folkhälsorapport 2009. Hämtad 29 november, 2009, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-

71_200912671.pdf

Standage, M., Duda, J. L. & Ntoumanis, N. (2003).

A Model of Contextual Motivation in Physical Education: Using Constructs

From Self-Determination and Achievement

Goal Theories to Predict Physical Activity Intentions. Journal of Educational

Psychology. 95(1), pp. 97-110. Hämtad från databasen PsycARTICLES (CSA).

- 35 -

SVT Rapport. (2009).

Dåligt gympabetyg kan ge sjukdomar. Hämtad 30 november, 2009, från

http://svt.se/2.106391/1.1787297/daligt_gympabetyg_kan_ge_sjukdomar?lid=is

_search1451716&lpos=4&queryArt1451716=idrott&sortOrder1451716=0&don

eSearch=true&sd=105671&from=siteSearch&pageArt1451716=0

Timpka, S., Petersson, I. & Englund M. (2009).

Betyget i gymnastik som prediktor för smärttillstånd i rörelseapparaten 30 år

senare. Hämtad 30 november, 2009, från Svenska läkarsällskapet,

http://abstrakt.sls.se/

Vetenskapsrådet. (u.å.).

Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 15 december, 2009, från Vetenskapsrådet,

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Öhman, A. (2009).

Motivation. I Nationalencyklopedin. Hämtad 1 december, 2009, från

http://ne.se/lang/motivation

- 36 -

Bilagor Bilaga 1.

Intervjuguide

Bakgrundsinformation

Ålder, årskurs, kön.

Uppfattning om ämnet idrott och hälsa

Hur känner du inför ämnet?

Vad är bra respektive dåligt?

Vad motiverar dig till att delta i idrottsundervisningen?

Upplevelse av kompetens

Hur ser du på vikten av resultat (betyg/prestationer) inom ämnet?

Hur tycker du kunskapsnivån ligger i förhållande till din egen?

Hur använder sig din lärare utav feedback?

Upplevelse av autonomi

Hur bestäms det vad ni skall göra på lektionerna och över läsåret?

På vilket sätt blir din röst blir hörd i idrottsundervisningen?

Upplevelse av samhörighet

Hur är sammanhållningen i klassen?

Känner du dig delaktig i klassen?

Fysisk aktivitet på fritiden

Hur ser din fysiska aktivitet ut på fritiden?

Vad är orsakerna till att du motionerar/inte motionerar?

Övrigt

Är det något du vill tillägga?

- 37 -

Bilaga 2. Målsmansbrev

Lärarutbildningen, idrottsvetenskap, Karlstad VT 2010.

C-uppsats Elevers motivation till ämnet Idrott och Hälsa

Hej!

Jag heter Janniche Sköld och läser till lärare på Karlstad universitet. För närvarande gör jag

min c-uppsats i ämnet idrottsvetenskap och ämnar göra en intervju med elever ifrån

högstadiet.

Mitt syfte med uppsatsen är att få reda på elevers motivation till ämnet idrott och hälsa.

Resultatet av uppsatsen skall kunna ses som ett hjälpmedel för idrottslärare att se vad som

motiverar elever respektive vad som saknas i motivationen.

För att få svar på mitt syfte behöver jag, som tidigare nämnt, göra intervjuer och söker därför

elever som går på högstadiet.

Eftersom eleverna är under 18 år söker jag målsmans samtycke och underskrift för att få vara

med i undersökningen.

Med Vänliga Hälsningar

Janniche Sköld

Mail:[email protected]

Jag godkänner härmed som målsman för ________________________ (namn på elev) att få

delta i studien och bli intervjuad berörande elevens motivation till ämnet Idrott och Hälsa.

Datum _____________________________________

Underskrift _____________________________________