Embed Size (px)
Citation preview
Magisteruppsats i idrottsmedicin 30hp
Muskelstyrka i lårmuskulatur efter operation av främre korsbandet – finns
skillnader avseende ålder och kön?
Författare:Per Degerfält Handledare:Nina Brodin Examinator:Marie Alricsson Termin:VT14 Ämne:Idrottsmedicin Nivå: Avancerad Kurskod: 4IM01E
i
Abstrakt Det finns idag ingen konsensus om den optimala rehabiliteringen efter en främre korsbandsrekonstruktion, vi vet heller inte idag huruvida rehabiliteringen ska specificeras efter parametrar som kön och ålder. Studien var en korrelerande tvärsnittsstudie med syfte att ta reda på om det förelåg någon skillnad i postoperativ lårmuskelstyrka 4-7 månader efter en korsbandsrekonstruktion med avseende på kön, ålder, skada och typ av operativt ingrepp. Av de 330 aktuella försökspersonerna var det endast 74 personer som godkänt deltagande och uppfyllde kraven för inklusionskriterierna. Försökspersonerna testades i en isokinetisk dynamometer(Biodex) för maximal styrka(60gr/s) och uthållig styrka(180gr/s). Resultaten presenterades genom ett Limb Symmetry Index. Studien fann inga signifikanta skillnader i de undersökta parametrarna mellan försökspersonerna i uppmätt lårmuskelstyrka mellan opererade och icke opererade benet. Detta tyder på att ålder och kön inte är avgörande vid initial rehabilitering avseende post operativ lårmuskelstyrka. Nyckelord Anterior Cruciate Ligament, Biodex, gender differences, post operative muscle strength.
ii
Abstract There is today no total agreement of the best rehabilitation after anterior cruciate ligament(ACL) reconstruction, nor do we know if the rehabilitation should be different depending on gender or age. This study had a correlative cross-sectional design and it’s purpose was to determine if there were any diffrences in post operative anterior and/or posterior thighmuscle strength 4.5 month – 7 months after ACL reconstructive surgery in gender, age, type of injury or operation. Of the 330 test subjectsonly 74 participated in the study that passed the inclusion criterias. The test subjected were tested in a isokinetic dynamometer(Biodex) for maximum strength(60dgr/s) and endurance(180dgr/s). The results was presented with a Limb Symmetry Index(LSI). No significant differences where found in the researched parameters between the test subjects. This study suggest that age and gender isn’t decisive for muscular strength during the initial rehabilitation. Keywords Anterior Cruciate Ligament, Biodex, gender differences, post operative muscle strength.
iii
Innehåll 1 Inledning ____________________________________________________________ 1
1.1 Introduktion/bakgrund _____________________________________________ 1 1.2 Anatomi och biomekanik ___________________________________________ 1 1.3 Muskulaturens roll för stabilisering av knäleden _________________________ 1 1.4 Behandling ______________________________________________________ 2 1.5 Köns och åldersskilnader ___________________________________________ 2 1.6 Post operativa rehabiliteringsmetoder _________________________________ 3 1.7 Problemformulering _______________________________________________ 4 1.8 Syfte och frågeställningar ___________________________________________ 4
2 Material och metod __________________________________________________ 5 2.1 Design __________________________________________________________ 5 2.2 Urval ___________________________________________________________ 5 2.3 Datainsamlingsmetoder ____________________________________________ 6 2.4 Analys __________________________________________________________ 7 2.5 Etiska överväganden _______________________________________________ 7
3 Resultat ____________________________________________________________ 8 3.1 Analys av muskelstyrka med avseende på kön __________________________ 8 3.2 Analys av muskelstyrka med avseende på ålder _________________________ 8 3.3 Analys av muskelstyrka med avseende på skada _________________________ 9 3.4 Analys av muskelstyrka med avseende på operation _____________________ 10
4 Diskussion _________________________________________________________ 11 4.1 Resultatsammanfattning ___________________________________________ 11 4.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 11 4.3 Metoddiskussion _________________________________________________ 14 4.4 Betydelse/konklusion _____________________________________________ 16
Referenser ___________________________________________________________ 18
Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A Bild på biodex________________________________________________I Bilaga B Brev till försökerpersoner_______________________________________II
1
1 Inledning 1.1 Introduktion/Bakgrund Främre korsbandet (ACL) är ett viktigt stabiliserande ligament för knäleden, en skada
på detta kan ge en långvarig funktionsnedsättning (1). Främre korsbandet
sammanbinder främre delen av centrala tibiaplatån med bakre delen av insidan av
laterala femurkondylen. Främre korsbandet hindrar tibia från att translatera framåt och
är som mest sträckt med knät i extenderat läge. Främre korsbandsruptur är en vanlig
knäskada framförallt bland yngre och aktiva individer (2). ACL-skador drabbar
framförallt utövare i idrotter där pivotering och hastighetsförändringar ingår, t.ex.
fotboll, basket och utförsåkning (3). Symtomen på skada är bl.a. instabilitet och
sensomotorisk störning (1). Skadeincidensen i Sverige är ungefär 80 skadade per 100
000 invånare, varav över 3000 opereras varje år (5).
1.2 Anatomi och biomekanik
Främre korsbandet beskrivs i litteraturen som en kombination av två band, varav dessa
har unika roller i kontrollen av tibiofemoral rörelse. Dessa brukar kallas för det
anteromediala bandet (AMB) och det posteriolaterala bandet (PLB). ACL har som
främsta uppgift att förhindra anterior translation av tibia mot femur. Den här uppgiften
hör till antingen AMB eller PLB beroende på vinkeln i knäleden. I full extension är
PLB spänt men slackas vid flexion och vice versa för AMB. På grund av detta kommer
alltid delar av ACL att vara sträckt. Vid skadeuppkomst på ACL är det vanligast med en
kombination av viktbärande aktivitet då knät är lätt flekterat och tibia roterat antingen
lateralt eller medialt (4). Det är inte ovanligt att ytterligare skador uppkommer i
samband med ACL-ruptur, dessa skador sker då vanligast på menisk och/eller- mediala
kollaterala ligamentet så kallat unhappy triad (3).
1.3 Muskulaturens roll för stabilisering av knäleden När knäet är nära full extension kan en kontraktion av quadricepsmuskulaturen orsaka
en anteriortranslation vilket då utsätter ACL för mer sträckning, men även
gastrocnemius kan orsaka denna translation. Muskulatur som kan utsätta leden för en
posteriortranslation är hamstrings och soleus (om foten är i marken), vid co-kontraktion
2
av flera muskler kring knäleden kan dessa två minska den anterioratranslationen skapat
av quadriceps- och gastrocnemiusmuskulaturen (4).
Efter en operation är det ett välkänt fenomen att muskulaturen hypotrofierar, detta beror
främst på immobilisering det vill säga att muskulaturen inte används. Även smärta som
är vanligt efter en operation har en hämmande effekt på muskelaktivering. Förutom
muskelhypotrofi kan immobilisering även leda till ledstelhet, degenerativa förändringar
i ledbrosk, osteopeni och muskelsvaghet (6, 3).
1.4 Behandling
En stor del av alla korsbandsskador i Sverige opereras (5). Att inte operera korsbandet
vid skada kan motiveras med att den individen har lägre anspråk på fysisk aktivitet och
kan kompensera eventuell instabilitet med sin muskulatur (1). Det har ingen betydelse
för rörligheten i knäleden eller subjektiva upplevelser hos patienten beroende på vilken
tidpunkt efter skada som den opereras (7). I Sverige opereras korsband framförallt med
hamstringsgraft (5), dock råder det internationellt en diskussion om valet av graft då det
även finns andra valmöjligheter så som patellarsenegraft eller allograft (sena från
avliden person). Valet av graft ger skillnader i läkningstid, ömhet från tagstället,
sensibilitetsstörningar och knälaxitet. Det har i en större meta-review visats att patienter
som opererats med patellarsenegraft har signifikant mer främre knäsmärta. Dock verkar
operation med patellarsenegraft kunna minska antalet fall med nedsatt flexion.
Operation med hamstringsgraft verkar dock vara bättre för att undvika nedsatt
extension. Individer opererade med hamstringsgraft tenderar dock att ha signifikant
svagare knäflexion vid test av styrka postoperativt (8-10). T.ex. finns det belägg för att
idrottare som har krav på kraftig flexion bör undvika operation med hamstringsgraft
(11).
1.5 Köns- och ålderskillnader
Det har gjorts flertalet studier på skadeincidensen där man jämfört män med kvinnor
och man har funnit att i vissa idrotter finns en signifikant högre risk för kvinnor att
drabbas av ACL-ruptur (12-14). Anledningen till detta är omdebatterad, och det finns
beskrivet både yttre och inre faktorer. Den mest vanliga skademekanismen vid
3
korsbandsruptur är vid landning efter ett hopp och då spelar faktorer som knäledsvinkel
och underlag en viktig roll. Inre faktorer som tros ha en påverkan är valgisering,
muskelstyrka och ledlaxitet (15). Kvinnor ökar efter menstruationsdebut sin
quadricepsstyrka mer än sin hamstringsstyrka vilket är en faktor för ökad risk för ACL-
skada (16). Kvinnor har även större sagitellknärörlighet och mindre lårmuskelstyrka än
män (17). Det finns studier som visar att kvinnor landar med ett rakare knä, det vill säga
mindre knävinkel, än män vid hopp (18). Män har oftare relaterade skador på menisk
och ledbrosk än vad kvinnor har. Vid val av graft finns fortfarande ingen konsensus om
något alternativ är att föredra för män respektive kvinnor. 2005 användes patellarsenan
vid 20% av alla operationer i Sverige, idag är den siffran 2%, idag används främst
hamstringssenan (4). Barret med kollegor har jämfört resultaten 52 månader efter
operation hos 78 kvinnor där hälften opererades med patellarsenegraft och andra hälften
med hamstringsgraft. De såg att de som opererades med hamstringsgraft inte kom
tillbaka till den aktivitetsnivå som de var på innan i samma utsträckning som de som
opererades med patellarsenegraft (19). Då det gäller återgång till idrott föreligger det
även där en könsskillnad då det är vanligare att män i högre utsträckning kommer
tillbaka till tidigare aktivitetsnivå (20). Vid operation med hamstringsgraft har det i en
studie visats att kvinnor haft lägre styrka 1 år postoperativt, för både flexions och
extensionsmuskulatur i knäleden, än män. Denna skillnad fanns inte för de som
opererats med patellarsenegraft (21). Vad gäller muskelns förändring med ålder finns
det studier som visat att styrkan minskar generellt med ökad ålder (22), även en
förändring i muskelns uppbyggnad sker då det visats att män får en minskning av typ 2a
fibrer med ökad ålder och kvinnor får en minskning av typ 1 fibrer med ökad ålder (23,
24). Det är även känt att med en ökad ålder sker en automatisk minskning i
muskelmassan, detta verkar dock gälla främst efter ungefär 45 års ålder, hypotrofin
verkar även vara större i benen än i armarna(25). I svenska korsbandsregistret går det att
få fram att ålder påverkar utkomsten för KneeOsteoarthritisOutcome Score (KOOS)
preoperativt, det syns där en försämring på KOOS med 0,5 poäng per år en person är
äldre än en annan från samma register, postoperativt fanns det dock ingen skillnad (4).
1.6 Postoperativa rehabiliteringsmetoder
Huvudmålet för knärehabiliteringen är att rehabilitera patienten till full knärörlighet, att
bibehålla muskelstyrka i nedre extremitet och bål, återfå den neuromuskulära kontrollen
4
samt att minimera risken för följdskador (26). För den skadade idrottaren handlar det
även om att komma tillbaka till den nivå som de hade innan skadan. Trots väl
genomförd rehabilitering är det inte ovanligt att en ACL-skada kan tvinga idrottaren att
sluta med sin aktivitet (27). Det har visats att träning i öppen kedja (OKC) ger större
styrkeeffekt på quadriceps än att träna i en stängd rörelsekedja (CKC) (28). När i
rehabiliteringen OKC-övningar bör påbörjas finns det olika åsikter om, detta då
quadricepsträning i OKC utsätter ACL för mer translatorisk kraft jämfört med CKC då
hamstrings kan motverka de anteriora krafterna. En studie har visat att ledlaxiteten ökar
mer vid start av OKC-träning redan efter 4 veckor jämfört med 12 veckor (29), andra
författare har inte kunnat påvisa den skillnaden om OKC-övningarna utförs i en
begränsad rörelsebana (30). Det finns idag ingen konsensus om optimal postoperativ
behandlingsstrategi. En studie har jämfört effekten av ett neuromuskulärt
träningsprogram (NE) och ett styrketräningsprogram (SE) där deltagarna tränat i 6
månader 3 gånger i veckan. NE gruppen nådde bättre självskattad funktion och lägre
smärta under aktivitet både efter 6 månader och efter 1 år. De som tränade SE hade
dock större muskelstyrka i flexion och vad gäller knäextensions förmåga så var båda
grupperna likvärdiga (31). Det man sett skillnad på i rehabiliteringen är att användning
av Transkutan Elektrisk Muskelstimulering direkt efter en större knäoperation minskar
graden av muskelhypotrofi hos kvinnor men inte hos män (6).
1.7 Problemformulering
Vi vet idag att det finns fysiologiska skillnader baserat på kön och ålder avseende
lårmuskelfunktion och riskfaktorer för främre korsbandsskada. Det finns studier som
utvärderat patientupplevd funktion efter operation. Det svenska korsbandsregistret
samlar postoperativa data baserat på de patientrapporterade bedömningsinstrumenten
EuroQol 5 Dimensions (EQ5D) och KneeOsteoarthritisOutcome Score (KOOS) (5). Få
studier har beskrivit hur muskelstyrkan ser ut efter en operation baserat på kön och
ålder, och om styrkeutvecklingen varierar inom dessa variabler.
1.8 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i lårmuskelstyrka mätt
med Biodex (bilaga A), 4.5 till 7 månader efter främre korsbandsoperation avseende
kön, ålder,typ av skada och operation.
5
1. Finns det någon styrkeskillnad i främre och bakre lårmuskulatur mellan män och
kvinnor mätt med Biodex 4.5 till 7 månader efter en främre
korsbandsrekonstruktion?
2. Finns det någon styrkeskillnad i främre och bakre lårmuskulatur relaterat till
ålder mätt med Biodex 4.5 till 7 månader efter en främre
korsbandsrekonstruktion?
3. Finns det någon styrkeskillnad i främre och bakre lårmuskulatur relaterat till
skadetyp (enbart ACL-ruptur eller kombination av ACLruptur och
meniskruptur) mätt med Biodex 4.5 till 7 månader efter en främre
korsbandsrekonstruktion?
4. Finns det någon styrkeskillnad i främre och bakre lårmuskulatur relaterat till
operationsåtgärd (enbart ACL-rekonstruktion eller kombination ACL
rekonstruktion och menisk sutur/resektion) mätt med Biodex 4.5 till 7 månader
efter främre korsbandsrekonstruktion?
2. Material och metod
2.1 Design
Designen är en korrelerande tvärsnittsstudie, då resultaten härrör från en mätpunkt (32).
2.2 Urval
Sedan år 1997 har samtliga patienter som opererat främre korsbandet vid
Ortopedkliniken på Danderyds sjukhus erbjudits rehabilitering och kallats till
postoperativa tester vid kliniken. Testerna har innefattat dels funktionella tester och dels
bedömning av lårmuskelstyrka i en isokinetiskdynamometer (Biodex). Alla patienter
som deltagit i postoperativa tester har vid mättillfället tillfrågats muntligt om de vill
spara sina testresultat från Biodexmätning på kliniken, för att dessa skall kunna
användas i kvalitetsutvecklingssyfte och för att förbättra rehabilitering och
omhändertagande efter operation. Vid studiens genomförande hade ungefär 330
personer gjort tester i Biodex efter ACL-operation på Paramedicinska sektionen vid
Danderyds sjukhus sedan 1997, och samtyckt till att deras data sparas vid kliniken.
Samtliga av dessa togs med i urvalets första steg (figur 1). Godkända skador förutom
ACL ruptur var även ACL ruptur kombinerat med någon typ av skada på menisk. ACL
6
skulle ha rekonstruerats med hamstringsgraft. Urvalskriterier för dessa personer var
sedan att de inte skulle opererat knät tidigare eller ha annan sjukdomshistoria som gör
testet ej generaliserbart som t.ex. tidigare icke opererad fraktur ex. tibiakondylfrakur
alternativt andra kända skador eller kända tidiga skador på det icke opererade benet.
Testet i Biodex skulle även ha gjorts i spannet 4.5 – 7 månader efter operation. Detta
spann motiverades med att det runt 6 månader post-op görs en utvärdering av
rehabiliteringsprocessen både hos läkare och sjukgymnast och det är oftast runt 6
månader som individen i fråga rekommenderas att återgå till tidigare träning i de fall
muskelstyrkan och funktionen är tillräckligt god. Fortsatta inklusionskriterier var även
att inga postoperativa komplikationer ska ha tillkommit eller att patienten vid testets
utförande var för smärtpåverkad för att kunna utföra testet adekvat. Personer opererade
år 2000 eller tidigare kunde inte inkluderas då det saknats tillräcklig journalinformation
om dessa.
Figur1. Flödesschema över inkvoteringsprocessen.
2.3 Datainsamlingsmetoder
Mätningarna som har utförts i Biodex har testat maximal styrka i framsida och baksida
av låret i vinkelhastigheterna 60 grader per sekund och uthållig styrka på 180 grader per
7
sekund. Maximal styrka har utförts med 5 repetitioner och uthållig styrka med 15,
försökspersonerna vilade inte mellan repetitionerna däremot tilläts tid för återhämtning
mellan test av maximal styrka och uthållig styrka. Dessa hastigheter under bedömning
av styrka har visat sig vara valida och reliabla (33). Vid testning ställs Biodexen in efter
individen så att knäts rörelseaxel är parallellt med Biodexens. Patienten spändes fast så
att den enda rörelse som kunde påverka knät var den som utfördes av knäts extensorer
och flexorer. Biodexen ställdes även in så att rörelsemätningarna endast skedde i
omfånget från full extension till 90 graders flexion. Alla individer har testat både det
opererade och det icke-opererade benet. Maximal styrka har räknats ut genom att det
maximala vridmomentet som patienten kommer upp i under någon fas under rörelsen i
någon utav de 5 repetitionerna noteras som resultat. Uthålligheten mäts genom det totala
arbetet (Nm) som patienten utför under 15 repetitioner.
2.4 Analys
Resultaten beräknades genom att jämföra skillnaden mellan opererade och icke
opererade benet avseende de två olika hastigheterna (60 resp 180 s) för både fram- och
baksida av låret, detta presenteras genom ett så kallat Limb Symmetry Index(LSI), det
vill säga enligt formeln i denna studie 100 - Opererat ben/friskt ben * 100. Resultaten
har sedan analyserats vidare avseende kön, ålder, typ av operation samt skada med
programvaran Statistica (Statsoft, version 11). Deltagarna delades in i åldersspann i 2
grupper genom att räkna ut medianåldern och sedan fördela övre hälften i ena gruppen
och undre hälften i den andra. Dessa data analyserades sedan med hjälp av t-test i
statiskprogrammet Statistica då värdena var normalfördelade. P-värde är satt till 0.05.
2.5 Etiska överväganden
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm har bedömt studien som
kvalitetsutveckling. Samtliga deltagare har tillfrågats skriftligt och där givits möjlighet
att avböja deltagande i studien utan att ange skäl (bilaga B). Efter att tid för avböjande
hade givits, har operationsberättelse gåtts igenom i journalprogrammet Take Care för att
se vilka åtgärder som blivit utförda och vilka skador som deltagaren i fråga har haft.
Tillstånd till detta har givits av Danderyds Sjukhus AB’s personuppgiftsombud.
Insamlade uppgifter presenteras på gruppnivå och enskilda individer kan inte
8
identifieras. Alla uppgifter behandlas avkodat och sparas som forskningsmaterial.
3. Resultat
Totalt kunde 73 personers data inkluderas i studien efter att inklusionskriterierna
applicerats, 45 män och 28 kvinnor. Medelåldern var 28.5 år (SD 9.6). Resultaten
presenteras genom LSI.
3.1 Analys av muskelstyrka efter operation med avseende på kön
Analys av muskelstyrka med jämförelse mellan könen visade inga signifikanta
skillnader mellan opererade benet och icke opererade benet. Både männen och
kvinnorna har störst kvot för maximal styrka i extension där de fått värdena 22.19%
respektive 19.28% och båda har även minsta kvot för uthållig styrka i extension 15.51%
respektive 9.98% (tabell 1).
Tabell 1. Styrkeskillnader mellan män och kvinnor mätt i procent i skillnad av opererade och friska benet.
n=73 Män(n=45) Kvinnor(n=28) P
Maximal styrka för
extension
22.19% 19.28% 0.41
Uthållig styrka för
extension
15.51% 9.98% 0.11
Maximal styrka för
flexion
20.14% 17.91% 0.49
Uthållig styrka för
flexion
16.01% 16.22% 0.95
3.2 Analys av muskelstyrka efter operation med avseende på ålder
Analyser genomfördes baserat på gruppindelning efter medianvärde (27 år). Båda
grupperna har högst LSI vid maximal styrka både för flexion och extension. Analyserna
visade inga signifikanta skillnader.
9
Tabell 2. Styrkeskillnader mellan deltagare under 27 eller 27 och äldre, mätt i procent i skillnad av opererade och friska benet.
n=73 27 år eller
äldre(n=38)
Under 27 år(n=35) P
Maximal styrka för
extension
20.18 21.95 0.61
Uthållig styrka
extension för
12.36 14.39 0.54
Maximal styrka för
flexion
18.92 19.64 0.82
Uthållig styrka för
flexion
15.21 16.96 0.61
3.3 Analys av muskelstyrka efter operation med avseende på typ av
skada
Analyserna baserades på gruppindelning i enbart ACL-skador (Grupp 1) eller ACL-
skada kombinerat med meniskskada (Grupp 2). Grupp 1 uppnår sin högsta kvot mellan
opererade benet och icke opererade benet vid maximal styrka både för extension
19.38% och flexion 20.27%. Grupp 2 har även de störst kvot vid maximal styrka,
extension 23.13% och flexion 18.09%. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan
grupperna (tabell 3).
10
Tabell 3. Styrkeskillnader mellan de som enbart haft ACL skada och de som haft ACL skada samt meniskskada. Resultaten redovisas i procent i skillnad av opererade och friska benet.
n=73 Enbart ACL(n=40) ACL och
Menisk(n=33)
P
Maximal styrka för
extension
19.38% 23.13% 0.28
Uthållig styrka för
extension
11.17% 16.08% 0.14
Maximal styrka för
flexion
20.27% 18.09% 0.49
Uthållig styrka för
flexion
15.72% 16.55% 0.81
3.4 Analys av muskelstyrka efter operation med avseende på typ av
operation
Analyser baserades på gruppindelning avseende enbart korsbandsrekonstruktion
(Grupp 1) eller korsbandsrekonstruktion samt ytterligare ett ingrepp så som menisksutur
eller resektion (Grupp 2). Grupp 1 visar högst kvot mellan opererade benet och icke
opererade benet vid maximal styrka både för extension (19.79%) och flexion (20.49%)
och lägre värden för uthållig styrka framförallt för extension (11.78%). Grupp 2 har
även de högst kvot vid tester av maximal styrka med ett värde för extension på 22.82%
och flexion 17.65%. Vid test av uthålligstyrka var kvoten 15.57% för extension och
16.05% för flexion. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna (tabell 4).
11
Tabell 4. Styrkeskillnader mellan de som enbart åtgärdat ACL och de som åtgärdat ACL samt ingrepp på menisken.Resultaten redovisas i procent genom skillnaden av opererade och friska benet.
n=73 ACL(n=42) ACL och ingrepp på
menisk(n=31)
P
Maximal styrka för
extension
19.79% 22.82% 0.39
Uthållig styrka för
extension
11.78% 15.57% 0.26
Maximal styrka för
flexion
20.49% 17.65% 0.91
Uthållig styrka för
flexion
16.13% 16.05% 0.98
4. Diskussion
4.1 Resultatsammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i lårmuskelstyrka mätt
med Biodex, 4.5 till 7 månader efter främre korsbandsoperation avseende kön, ålder,
typ av skada och operation. Studien fann inga signifikanta skillnader avseende
styrkemätningar utförda i Biodex 4-7 månader efter korsbandsrekonstruktion med
avseende på kön, ålder, skada och typ av operation. Det var en stor variation i kvoten
mellan friska benet och opererade benets mätningar bland försökspersonerna. Då
resultaten var normalfördelade föreslår detta att rehabiliteringen bör individanpassas
mer snarare än att träna efter ett specifikt protokoll. Samtliga grupper hade högre kvot
vid tester av maximal styrka både för flexion och extension jämfört med uthållig styrka.
4.2 Resultatdiskussion
Det är viktigt att veta att denna studie inte är gjord på någon särskild typ av idrottare
utan detta resultat är baserat på en blandning av hela befolkningen. Det går alltså inte att
utesluta att det kan finnas skillnader på de undersökta parametrarna om jämförelserna
skulle skett på deltagare som är mer matchade t.ex. om studien enbart skulle gjorts på
12
elitspelare i fotboll. Med det innebär att t.ex. likartat tränade individer skulle kunna få
liknande postoperativa resultat sinsemellan, då vi vet att en faktor för en att få en bra
knäfunktion postoperativt är en god preoperativ lårmuskelstyrka (34). Det skulle därför
kunna vara skillnad mellan till exempel en idrottare som har haft högt krav på sin
främre lårmuskelstyrka jämfört med en person som inte haft det.
Vi vet att det föreligger fysiologiska skillnader mellan män och kvinnor avseende
muskelstyrka, räknar man dock styrka i förhållande till fettfri massa är dock skillnaden
mycket liten. Tolkning av denna studies resultat kan dock peka mot att dessa
fysiologiska skillnader har ringa betydelse för uppbyggande av muskelstyrka det första
halvåret efter främre korsbandsrekonstruktion. Åldern hade ingen inverkan på utfallet
avseende muskelstyrkekvot efter den initiala rehabiliteringen. Värt att notera är att
medelåldern i denna studie endast var 28.5 år, vilket gör att den undersökta
populationen speglar Svenska korsbandsregistrets data där den totala medelåldern är 26
år för kvinnor och 27 för män vid primär korsbandskirurgi. I svenska korsbandsregistret
förklaras medelåldern genom att visa att det är ett fåtal äldre och en majoritet yngre
personer som ingår i registret. När det gäller revisionskirurgi är det dock större skillnad
mellan könen, 24 år för kvinnor och 29 år för män (5). Psykosociala faktorer kan
påverka hur rehabiliteringen utfaller. Faktorer som minskade framtidsplaner, att ha
copingstrategier som är känslobaserade dvs. att man hanterar situationer på ett
emotionellt vis t.ex. med uppgivenhet och ett minskat socialt nätverk är alla riskfaktorer
under en rehabilitering. Positiva faktorer kan vara att personen är motiverad, har hög
self-efficacy och ett bra socialt nätverk (35, 36). Detta är dock faktorer som påverkar
alla typer av populationer och huruvida det speglar sig i resultatet är svårt att gissa.
Tidigare forskning som studerat utfallet efter ACL-operation med avseende på kön
baserat på data från Svenska korsbandsregistret har visat signifikanta skillnader både 1
och 2 år efter operation med ett sämre resultat för kvinnor (3, 6). Detta avser dock
självskattad funktion och hälsorelaterad livskvalitet mätt med KOOS och EQ5D och
inga fysiska mätningar. Tyvärr utfördes inte dessa mätningar i samband med Biodex
testerna på Danderyds Sjukhus AB. Detta hade varit intressant för att se om det finns ett
eventuellt samband mellan muskelstyrkan och resultat på KOOS och EQ5D. En studie
har gjorts som visat på skillnad i post operativ lårmuskelstyrka 1 år efter operation(21).
13
Något annat som kan ha påverkat resultatet är tiden mellan skada och operation, detta är
inte undersökt i denna studie. Forskare är oense om när den optimala tidpunkten för
operation är. Shelbourne med kollegor har i sin studie visat att längre tid mellan skada
och operation minskar risken för postoperativ stelhet (37). Bottoni och kollegor har
däremot sett att patienten får lika bra resultat eller till och med bättre om operationen
sker snabbt efter skadan med avseende på både funktion och postoperativ stelhet (38).
Återgång till idrott är ofta målet med behandling efter en korsbandsskada. David
Creighton och medarbetare har gjort en beslutsmodell som är uppbyggd i tre steg vilken
avser återgång till idrott. De två första stegen i modellen avser medicinska faktorer som
involverar skada och funktion, och steg 3 avser personliga faktorer såsom tillexempel
ålder och kön (39), dessa faktorer menar författarna till den studien ska påverka pga.
hormonella och åldersrelaterade faktorer som kan påverka vävnadens regenerativa
egenskaper (39). Huruvida dessa faktorer ska ha ett samband med muskelstyrka är inget
som tas upp. I denna studie hittades dock inga skillnader i muskelstyrka mellan kön och
ålder. Återgång till idrott är ett komplext fenomen och idag finns inget entydigt svar på
varför inte alla återgår till idrott. En review av 48 studier har visat att 82% återgått till
idrott 2 år efter främre korsbandsrekonstruktion och av dessa var endast 63% tillbaka på
samma nivå som tidigare (40).
Som det syns i resultaten är det viss variation i styrkenedsättning för flexorer och
extensorer. Det är känt att det sker en styrkenedsättning efter operation dock med viss
variation på hur mycket (41). Orsaken till hur mycket muskulaturen hypotrofieras efter
operation finns det idag inget bra svar på, det är dock välkänt att inaktivitet är en stor
anledning (6). Möjligen kan det vara så att det finns genetiska anlag för hypotrofi vilka
kan påverka storleken av förlusten av muskelmassa. Detta är intressant då mängd
muskelmassa och styrka är två variabler som ligger nära varandra (42). Minskningen för
styrka i flexion kan delvis bero på inaktivitet men även att graftet tagits från hamstrings
(11).
Något annat som är värt att tänka på då man jämför det friska benet med det opererade
benet är just hur det friska benet har påverkats av rehabiliteringen, LSI är dock ett
14
välanvänt begrepp vid studier då det sker en jämförelse mellan opererade benet och icke
opererade benet(43-45). För att kringgå eventuell styrkeförändring i det friska benet vid
jämförelse hade ett bra alternativ varit om det gått att testa styrkan i det opererade benet
precis innan skadan och sedan jämföra med detta, liknande de regelbundna screeningar
vilka genomförs i t ex elitlag inom fotboll mm. Detta var dock inte möjligt i denna
studie vilken var baserad på en blandad population av idrottsaktiva. Det friska benet
anses i denna studie vara en bra referens att jämföra med och det är det som används
som referens i flertal andra studier (43-45). Anledningen till att vi valt att inte analysera
styrkan mellan individer utan istället valt differensen mellan det friska och det
opererade benet motiveras med att det är större skillnad i styrkeutveckling från person
till person beroende på kroppsammansättning (42).
En nyligen utförd studie på unga manliga löpare visade att det normalt förelåg en
sidoskillnad vid kraftutveckling under löpning (46). Under löpning spelar dock fler
faktorer än bara styrka in, som tillexempel löpteknik. Vi tror dock inte att några
koordinationsskillnader i benen har påverkat Biodex-testet då testet i sig inte är
motoriskt krävande, utan endast mäter styrka. Dock bör det observeras att det kan
föreligga en viss skillnad beroende på vilket ben som är dominant, en studie på kvinnor
har visat att det dominanta benet var signifikant starkare än det icke dominanta (47).
4.3 Metoddiskussion
Urvalet i studien baserades på ett klinikanslutet kvalitetssäkringsmaterial. Andra
sjukhus i Stockholmsområdet följer samma procedur med operation och postoperativa
tester, men att inkludera deltagare från fler sjukhus hade kunnat leda till problem
avseende journalåtkomst, olikheter i tidsintervall och maskinell utrustning vid tester
samt fler sjukgymnaster som varit testledare. Då detta hade kunnat försvåra
datainsamlingen ytterligare har endast deltagare som opererats och testats vid
Danderyds sjukhus varit aktuella för deltagande i studien.
Bortfallet i studien var stort (78%). Detta berodde till stor del på tekniska svårigheter så
som bristande tillgång till patientjournalen. Av de som föll bort var det även i många
fall relaterat till att man valt annan hastighet under Biodextestet. Anledningen till valet
av annan hastighet hade ofta inte heller preciserats närmare i journalen och samtliga
dessa testvärden är utelämnade. Hade fler deltagare kunnat tas med vid analyserna går
det inte att utesluta att resultatet hade sett annorlunda ut. Att tiden från operation till test
15
av muskelstyrka sattes till 4,5 till 7 månader efter operation hade framförallt med
praktiska orsaker att göra och detta vida tidsspann är även det en möjlig felkälla som
kan ha påverkat resultatet. Majoriteten av patienterna testades efter 6 månader men för
att få ett större urval tilläts även de som testats efter 4,5 månader till 7 månader att delta.
Dock säger det sig självt att ju längre en person har tränat desto mer tid har denna haft
på sig att öka sin styrka. Deltagarantalet var för lågt i studien för att kunna dela upp
materialet i analyser avseende olika tid efter operation.
Valet att använda Biodex vid mätningarna motiveras med att detta är ett valitt och
reliabelt sätt att utvärdera muskelstyrkan på, detta tillvägagångssätt är även klinisk
praxis på flera av Stockholms akutsjukhus. Biodexen är dock inget funktionellt test och
mäter heller inte muskelvolym, det är heller ingen ensam prediktor för återgång till
idrott, det vill säga att Biodex endast blir en utvärdering av muskelstyrkan vilket inte
direkt är korrelerat med knäfunktion. Mätningarna har utförts av fyra olika personer,
varav tre har lärts upp i handhavande och instruktioner av den fjärde. Biodex har visat
sig ha god interbedömarreliabilitet (48, 49).
En svaghet i studien är att deltagarna inte har genomgått kontrollerade
rehabiliteringsprotokoll, samtliga deltagare har tränat med valfri sjukgymnast i
primärvården, på Danderyds sjukhus, alternativt på egen hand. Denna studie syftade
dock inte till att jämföra två olika träningsprotokoll, dock om ett standardiserat
träningsprotokoll funnits hade risk för bias minskat. Men även om detta hade haft sina
fördelar så finns det även nackdelar, det bästa är om den aktuella patientens
sjukgymnast har tagit sig tid att lägga upp ett bra individuellt träningsschema. Olika
människor svarar olika mycket på olika typer av träning, detta är något som Bamman et
al (2007) har tagit upp (50). Hubal et al (2005) har studerat dessa typer beskrivna av
Bamman et al. och kategoriserat dessa individer till dem som svarar bra på träning, en
grupp som svarar måttligt och en grupp som svarar sämre på träning (51). Däremot har
ingen av författarna kunnat beskriva orsaker till de olika utfallen av träning. Önskvärt i
vår studie hade dock varit att veta om samtliga deltagare uppnått samma träningsmängd
vid mättillfället. Enligt den post operativa regimen på Danderyds Sjukhus AB går
patienterna med kryckor de 2 första veckorna efter operation men de tillåts att belasta
fullt. Sedan är det en restriktion på OC övningar de första 12 veckorna. Rehabiliteringen
16
sker i linje med den senaste forskningen.
Det finns alltid svagheter med att göra tester, speciellt när patienten vet att de kommer
testas. Om patienten vill få så bra resultat som möjlig kan försökspersonen undvika att
anstränga sig maximalt med det friska benet och på så vis fått ett bättre testvärde.
Standardiserade instruktioner har använts vid testprocedurerna som förhoppningsvis
minskat riskerna för olika stimulans till ansträngning.
4.4 Konklusion/Betydelse
En ökad kunskap om hur kön, ålder, skadetyp och operationsmetod påverkar
muskelstyrka efter korsbandsoperation skulle kunna hjälpa till i ställningstagandet av
operation och rehabilitering för varje enskild individ och på sikt leda till att de bästa
valen görs för så snabb styrkeåterkomst som möjligt efter operation. Resultaten i denna
studie visade att ingen signifikant skillnad fanns vid test av post operativ
lårmuskelstyrka med avseende på kön, ålder, skadetyp och operationsåtgärd. Detta tyder
på att dessa faktorer inte har inverkan på den initiala rehabiliteringen avseende
muskelstyrka efter främre korsbandsrekonstruktion.
17
Tack Nina Brodin, Lena Andersson, Karin Björklund, Sara Mannberg-Bäckman och Lars Sundqvist.
18
Referenser 1. Holmström E, Moritz U, editors. Rörelseorganens funktionsstörningar: klinik och
sjukgymnastik. 3., [omarb.och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2007.
2. Mather RC 3rd, Koenig L, Kocher MS, Dall TM, Gallo P, Scott DJ, Bach BR Jr,
SpindlerKP; the MOON Knee Group. Societal and Economic Impact of Anterior
Cruciate Ligament Tears. J Bone Joint Surg Am. 2013
3. Brukner P, Khan K, Brukner P, editors. Brukner& Khan's clinical sports medicine. 4.
ed. Sydney: McGraw-Hill; 2012.
4. LevangiePK, Norkin CC. Joint structure and function: a comprehensive analysis. 4.
ed. Philadelpha: F.A. Davis; 2005.
5. Korsbandsregistret årsredovisning 2012. Tillgängligt på
http://www.artroclinic.se/info/rapport2012.pdf. Tillgängligt 2013-10-28(webbsida).
6. Karlsson, J. Renström, P. Holmström, E. Forsberg, A. Idrottsskador - frontlinjen
inom behandling och rehabilitering(2007) Centrum för idrottsforskning
7. Bottoni C, Liddel T, Trainor T, Freccero D. Postoperative Range of Motion
FollowingAnteriorCruciate Ligament ReconstructionUsingAutograft HamstringsA
Prospective, Randomized Clinical Trial ofEarlyVersusDelayedReconstructions. Am J
Sports Med. 2008;36(4):656-62
8. Biau DJ, Tournoux C, Katsahian S, SchranzPJ, Nizard RS. Bone-patellartendon-
boneautograftsversus hamstring autograftsforreconstructionofanteriorcruciate ligament:
meta-analysis. BMJ2006;332(7548):995- 1001.
9. Goldblatt JP, Fitzsimmons SE, Balk E, RichmondJC. Reconstructionof the
19
anteriorcruci- ate ligament: meta-analysisofpatellartendonversus hamstring
tendonautograft. Arthros- copy 2005;21(7):791-803.
10. Matsumoto A, Yoshiya S, Muratsu H, Yagi M, Iwasaki Y, Kurosaka M, et al. A
Com- parisonof Bone--PatellarTendon--Bone and Bone--Hamstring Tendon--Bone
Autografts for AnteriorCruciate Ligament Reconstruction.Am J Sports Med
2006;34(2):213-19.
11. Adachi N, Ochi M, Uchio Y, Sakai Y, Kuriwaka M, Fujihara A. Harvesting
hamstring tendons for ACL reconstruction influences postoperative hamstring muscle
performance. Arch Orthop Trauma Surg. 2003;123(9):460-5.
12. Mountcastle SB, Posner M, KraghJFJr, Taylor DC. Gender differences in anterior
cruciate ligament injury vary with activity: epidemiology of anterior cruciate ligament
injuries in a young, athletic population. Am J Sports Med. 2007;35(10):1635-42.
13. OliphangJG, Drawbert JP.Gender differences in anteriorcruciate ligament injury
rates in wisconsinintercollegiate basketball. J AthlTrain. 1996; 31(3): 245–247.
14. Harmon KG, Ireland ML. Gender differences in noncontact anterior cruciate
ligament injuries. Clin Sports Med. 2000;19(2):287-302.
15Traina SM, Bromberg DF. ACL injurypattern in women.Orthopedics. 1997;20:545-
549.
16. Ahmad C, Clark A, Heilmann N, Schoeb J, Gardner T, Levine W.Effectof Gender
and Maturity on Quadriceps-to-Hamstring StrengthRatio and AnteriorCruciate
Ligament Laxity. Am J Sports Med. 2006 34 370-374;
20
17. HustonLJ, WojtysEM. Am J Sports Med. Neuromuscular performance
characteristics in elite female athletes. 1996;24(4):427-36.
18. Huston LJ, Wojtys EM, Ashton-Miller JA. Gender differences in knee angle when
landing from a jump. In: Program and abstracts of the 67thannual meeting of the
American Academy of Orthopaedic Surgeons;15-19, 2000; Orlando, Fla. Paper No.
248.
19. Barrett GR, Hartzog CW, Lyons TR, Nash CR. Clinical comparison of intra-
articular anterior cruciate ligament reconstruction using
autogenoussemitendinosustendon versus patellartendon in a female population. In:
Program and abstracts of the 67thannual meeting of the American Academy of
Orthopaedic Surgeons;2000; Orlando, Fla. Paper No. 249.
20. Noojin, F., Barrett, G., Hartzog, C. & Nash, C. (2000). Clinical comparison of
intraarticular anterior cruciate ligament reconstruction using autogenous semitendinosus
and gracilis tendons in men versus women. Am J Sports Med, vol.28, s.783-789
21. Gobbi, A., Domzalski, M. &Pascual, J. (2004). Comparison of anterior cruciate
ligament reconstruction in male and female athletes using the patellar tendon and
hamstring autograft.Knee Surg Sports Traumatology Arthrosc, vol. 12, s.534-39
22. Age-RelatedDifferences in KneeMuscleStrength in Normal Women1
M. Patricia Murray, Duthie EH Jr, Gambert SR, Sepic SB, Mollinger LA.
. J Gerontol. 1985;40(3):275-80.
23. KrivickasLS, Suh D, Wilkins J, Hughes VA, Roubenoff R, FronteraWR. Age- and
gender-relateddifferences in maximumshorteningvelocity of skeletalmusclefibers.Am J
Phys Med Rehabil. 2001;80(6):447-455; quiz 456-7.
24. Larsson L, Grimby G, Karlsson J. Muscle strength and speed of movement in
relation to age and musclemorphology.J ApplPhysiolRespir Environ Exerc Physiol.
1979;46(3):451-6.
21
25. Aoyagi Y1, Shephard RJ. Aging and muscle function.Sports Med. 1992;14(6):376-
96.
26. Micheo W, Hernandez L, Seda C. Evaluation, management, rehabilitation, and
prevention of anterior cruciate ligament injury: current concepts. PM R.
2010;2(10):935-44.
27. Kvist J. Rehabilitation following anterior cruciate ligament injury: current
recommendations for sports participation. Sports Med. 2004;34(4):269-80.
28. Tagesson S, Öberg B, Good L, Kvist J. A Comprehensive Rehabilitation Program
With Quadriceps Strengthening in Closed Versus Open Kinetic Chain Exercise in
Patients With Anterior Cruciate Ligament Deficiency A Randomized Clinical Trial
Evaluating Dynamic Tibial Translation and Muscle Function.Am J Sports Med.
2008;36(2):298-307.
29. Heijne A, Werner S. Earlyversus late start
ofopenkineticchainquadricepsexercisesafter ACL reconstructionwithpatellartendon or
hamstring grafts: a prospectiverandomizedoutcomestudy. KneeSurg Sports
TraumatolArthrosc. 2007;15(4):402-14.
30. Fukuda TY et al OpenKineticChainExercises in a Restricted Range of Motion
AfterAnteriorCruciate Ligament ReconstructionA RandomizedControlled Clinical
Trial. Am J Sports Med. 2013; 41 788-794;
31. Risberg M, Holm I.The Long-term Effectof 2 Postoperative Rehabilitation Programs
AfterAnteriorCruciate Ligament ReconstructionA RandomizedControlledClinical Trial
With 2 YearsofFollow-Up. Am J Sports Med. 2009; 37 1958-1966
32. Polit DF, Beck CT. Essentials of nursing research: methods, appraisal, and
utilization. Study guide. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2006. s. 192.
22
33. DrouinJM, Valovich-mcLeodTC, Shultz SJ, Gansneder BM, Perrin DH. Reliability
and validity of the Biodex system 3 pro isokinetic dynamometer velocity, torque and
position measurements.Eur J Appl Physiol. 2004;91(1):22-9.
34. Eitzen I1, Holm I, Risberg MA.Preoperative quadriceps strength is a significant
predictor of knee function two years after anterior cruciate ligament reconstruction. Br J
Sports Med. 2009;43(5):371-6.
35. Folkesson, S., &Franzén, S. (2006). Perceived social support and goal settings
during sports injury rehabilitation process: A case study with KajsaBergqvist. (Phcand.
Exame). School of Social and Helath Sciences.University of Halmstad.
36. Johnson, U. (1997). The Long-term Injured Competetive Athlete: A study of
psychosocial riskfactors. Amlqvist Wiksell, Sweden.
37. Shelbourne KD, WilckensJH, Mollabashy A. Arthrofibrosis in acuteanteriorcruciate
ligament reconstruction: The effectof timing ofreconstruction and rehabilitation. Am J
Sports Med.1991;19:332-6.
38. Bottoni CR1, Liddell TR, Trainor TJ, Freccero DM, Lindell KK. Postoperative
range of motion following anterior cruciate ligament reconstruction using autograft
hamstrings: a prospective, randomized clinical trial of early versus delayed
reconstructions.Am J Sports Med. 2008;36(4):656-62
39. Creighton DW1, Shrier I, Shultz R, MeeuwisseWH, Matheson GO. Return-to-play
in sport: a decision-based model.Clin J Sport Med. 2010;20(5):379-85
40. Ardern, C.L.mfl.Br J Sports Med. 2011. 45(7): p. 596-606.
23
41. Thomas AC, Villwock M, Wojtys EM, Palmieri-Smith RM.Lowerextremitymusclestrengthafteranteriorcruciate ligament injury and reconstruction.J AthlTrain. 2013 42. Chen L, Nelson DR, Zhao Y, Cui Z, Johnston JA. Relationship between muscle mass and muscle strength, and the impact of comorbidities: a population-based, cross-sectional study of older adults in the United States. BMC Geriatr. 2013
43 Tengman E1, Brax Olofsson L, Nilsson KG, Tegner Y, Lundgren L, H‰ger CK.
Anterior cruciate ligament injury after more than 20 years: I. Physical activity level and
knee function.Scand J Med Sci Sports. 2014.
44 Pairot de Fontenay B1, Argaud S, Blache Y, Monteil K. Asymmetries in joint work
during multi-joint movement after anterior cruciate ligament reconstruction: A pilot
study. Scand J Med Sci Sports.2014.
45. Ageberg E1, ThomeÈ R, Neeter C, Silbernagel KG, RoosEM. Muscle strength and
functional performance in patients with anterior cruciate ligament injury treated with
training and surgical reconstruction or training only: a two to five-year
followup.Arthritis Rheum. 200815;59(12):1773-9.
46. Rumpf MC1, Cronin JB2, Mohamad IN3, Mohamad S4, Oliver JL5, Hughes MG6.
Kinetic asymmetries during running in male youth.PhysTher Sport. 2014;15(1):53-7.
47. Lanshammar K1, Ribom EL. Differences in muscle strength in dominant and non-dominant leg in females aged 20-39 years--a population-based study. Phys Ther Sport. 2011
24
48. Leggin BG1, NeumanRM, Iannotti JP, Williams GR, Thompson EC. Intrarater and
interrater reliability of three isometric dynamometers in assessing shoulder strength. J
Shoulder Elbow Surg. 1996;5(1):18-24.
49. Feiring DC, EllenbeckerTS, Derscheid GL. Test-retest reliability of the biodex
isokinetic dynamometer.J Orthop Sports PhysTher. 1990;11(7):298-300.
50. Hubal MJ1, Gordish-Dressman H, Thompson PD, Price TB, Hoffman EP,
Angelopoulos TJ, Gordon PM, Moyna NM, PescatelloLS, Visich PS, ZoellerRF,
SeipRL, Clarkson PM.Variability in muscle size and strength gain after unilateral
resistance training. Med Sci Sports Exerc. 2005;37(6):964-72.
51. Kim JS1, Petrella JK, Cross JM, Bamman MM. Load-mediated downregulation of
myostatin mRNA is not sufficient to promote myofiber hypertrophy in humans: a
cluster analysis. J ApplPhysiol (1985). 2007;103(5):1488-95.
I
Bilagor Bilaga A Bild på Biodex
II
Bilaga B Brev till försökspersoner Bakgrund och syfte Här på ortopedkliniken startar nu ett forskningsprojekt för Dig som genomgått operation av främre korsbandet och därefter genomgått tester av din muskelstyrka i en sk.Biodexmaskin vid paramedicinska sektionen, ortopedkliniken, Danderyds sjukhus. Forskningsprojektet bygger på ett genomfört kvalitetssäkringsarbete och syftar till analysera redan insamlat material från biodex mätning kombinerat med operationsinformation och på så vis beskriva hur styrkeutveckling i låret ser ut 4-12 månader efter korsbandsoperation beroende på ålder, kön, skadetyp och operationstyp. Hur går studien till? Om Du vill delta behöver du inte göra någonting alls. Sjukgymnast Per Degerfält kommer då att använda de insamlade testresultaten om muskelstyrka som finns vid kliniken och komplettera detta med information från din operationsjournal om operationsdatum, skadetyp och operationstyp. Om du inte vill delta i detta ber vi din höra av dig till oss genom något av de nedanstående alternativen: E-post: [email protected] Brev: använd det förfrankerade kuvertet som medföljer detta brev Vilka är riskerna? Inga ytterligare fysiska tester eller prov kommer att genomföras, studien baseras på tidigare insamlade data. Forskningsprojektets medlemmar kommer bereda sig åtkomst till din operationsjournal. Försäkring och patientavgift Personuppgiftslagen kommer att följas strikt under studien och personuppgiftsombudet vid Danderyds sjukhus är informerad om studiens genomförande och har godkänt den. Hantering av data och sekretess Med anledning av personuppgiftslagen (1998:204) Inga uppgifter utöver de som du samtyckt till att lämna för studiens ändamål kommer att användas. Samtliga uppgifter kommer enbart att användas av forskare knutna till projektet. Uppgifterna kommer också att behandlas så att obehöriga inte kan ta del av dem. Detta innebär att uppgifterna vi insamlat därefter avidentifieras och förvaras i ett låst skåp. Vid ev. behov av identifiering kan detta endast ske via en kodnyckel som endast forskarna inom projektet har tillgång till. Dina resultat kommer att behandlas så att obehöriga inte kan ta del av dem. Ansvarig för att dina personuppgifter hanteras på ett säkert sätt är Danderyds Sjukhus AB. Resultaten av forskningsprojektet kommer att presenteras i vetenskaplig tidskrift. De kommer att presenteras på gruppnivå och ingen enskild individ kommer att kunna identifieras.
III
Enligt personuppgiftslagen har du rätt att, vid önskemål, få ett registerutdrag av våra insamlade data, och du har även rätt att få ev. felaktiga uppgifter ändrade. Hur får jag information om studiens resultat? Efter studiens slut kan Du få muntlig återkoppling av resultatet av hela studien om Du vill. Du tar då kontakt med ansvarig för studien. Frivillighet Att delta i detta forskningsprojekt är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta Din medverkan utan att ange skäl och utan att detta i så fall påverkar Din övriga behandling eller bemötandet av Dig i vården. Dina data kommer att behandlas konfidentiellt och ingen enskild individ kommer att kunna identifieras då resultaten presenteras. Ansvarig för studien Har du några frågor kring forskningsprojektet, ta kontakt med: Projektansvarig sjukgymnast: Per Degerfält, leg sjukgymnast Paramedicinska sektionen, Ortopedkliniken, Danderyds sjukhus, 182 88 Stockholm, tel 08-123 553 22, e-post: [email protected] Eller med: Huvudansvarig för studien: Nina Brodin, leg sjukgymnast, Med Dr e-post: [email protected], Paramedicinska sektionen, Ortopedkliniken, Danderyds Sjukhus, 182 88 Stockholm. Jag har läst och förstått forskningsprojektets syfte och genomförande och jag vill INTE delta i studien. Namn………………………………………………………………………………… Personnummer:……………………………….. Datum………………………………………
