Nackas väg mot kundval

Uppdaterad 2003-01-24

Nackas väg mot kundval




Grundläggande värdering

Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga – samt förderas vilja att ta ansvar



Koppling finansiering – produktion

I mitten av 70-talet utmanade föräldra- kooperativen den etablerade kopplingen finansiering – produktion inom kommunerna



Finansiering – produktion

Kommunalt Privat

Finansiering

Produktion

AA

BB

CC

DDDen etablerade, ”självklara” kombinationen A-B kom på 70–talet att utmanas av föräldrakooperativen, som ville se kombinationen A–C.



70- och 80-talet

Den s.k. Uppsalamodellen (familjedaghem), ”trefamiljssystem” m.m. släpptes fram under 70- och 80-talet.



Pysslingen Förskolor AB 1985-86

• Nacka hade 110 st. barnstugor – kommunala eller kooperativa (förutom familjedaghem m.m.)

• Pysslingen ville bl.a. ha bättre utbildad och mer sammansvetsad personal

• Intressant att öka mångfalden och låta en helt ny modell berika verksamheten

• ”Att låta barnstuga 111 och 112 drivas efter nya idéer kunde väl inte vara farligt”



Fotvårdscheckar 1 september 1985

• Bytte service producerad i egen regi, där den enskilde anvisades till en kommunal fotvårdare, mot checkar att användas fritt hos vilken fotvårdare som helst

• Lika mycket service till den enskilde – och valfri• Egenavgiften ungefär lika, men skattebetalarnas

kostnad halverad• Egna verksamheten upphörde – 3 av 9 startade

eget



• Målstyrning (mål, ekonomiska ramar, decentralisering)

• Politiker- resp. tjänstemannauppdragen tydliggjordes

• Internpriser och internhyror (”ingenting är gratis”) • Kundorientering (kund- och medborgarundersökningar)• Öppenhet för mångfald och profilering• Lednings- resp. servicefunktioner separerades• Ledarutveckling

”Inre förnyelse” 1989



”Statliga maktutredningen”

• Gjordes bl.a. efter norsk förebild• Pekade på att medborgarna i Sverige

uppfattade sig sakna möjlighet att påverka den offentliga servicen typ barnomsorg, skola och äldreomsorg

• I Nacka tog vi intryck av medborgarnas kritik av hur svårt det var att påverka servicen

• Varför uteblev den svenska debatten?



Check-/pengsystem

Principbeslut september 1991 att införa check-/pengsystem inom skola, barnomsorg och äldreomsorg.



Kommunens uppgifter

Myndighetsutövning

Gemensam service

Individuelltriktad service

Myndighetsutövning och gemensam sevice, utgör idag en mindre del av kommunernas finansieringsansvar resp. verksamhetsansvar, men har i stor utsträckning påverkat inre kultur och förhållningssätt inom den individuellt riktade servicen.



Hemtjänstcheckar 1 april 1992

• Hela kostnaden för utförd service i checkbeloppet

• I början endast check om man ville välja extern anordnare

• Enkla och tydliga auktorisationsregler/-process• 15 nya anordnare under första året,

därefter ca 20• Idag är checken differentierad,

(service – omvårdnad, vanlig tid” – kväll/helg)



Skolpeng läsåret 1992/93

• Skolvalskatalog ute till alla familjer våren 1992• Grundprincip ”alla måste ta ställning och

välja skola” • Lika peng till kommunal skola respektive friskola

(”alla elever är lika mycket värda”) • Inga friskolor i Nacka 1992 (första kom 1993/94) • Förstahandsvalen (grundskolan) nästan alltid

tillgodosedda• Fokus på kvalitet och förväntningar hos

elev/förälder



Barnomsorgschecken 1994

• Hela kostnaden för utförd service i checkbeloppet• Familjen köper en check av kommunen och avtalar

om verksamheten/”tjänsten” med valfri anordnare • Kopplades till tidsdifferentierad taxa respektive check• Taxan, och därmed subventionen, lika andel av

checkvärdet (som beror av antal timmar) oavsett antal timmar barnomsorg per vecka (i princip 30–70 tim)

• Från ”utbudsbegränsning” till ”efterfrågestyrning” • Köerna försvann ”kommunala familjestödet rättvist”



Barnomsorgschecken – 2003

• Ca 50 % kommunalt driven verksamhet• Från 2002, när maxtaxa infördes,

tvingades kommunen ändra i systemet, men grunddragen behölls. Nu tre nivåer på omsorgstid, checkvärden och taxor(1/2, 3/4, 1/1)



Arbetssätt och organisation i förändring 1997

• Tydliggjord åtskillnad av finansiering & myndighetsfunktion från verksamhet/produktion

• Nämnder och verksamheter är inte speglingar av varandra

• Nämndstödet utvecklas• Platt organisation – två chefsnivåer• Tydligt verksamhetsansvar på resultat-

enhetsnivå – ”förbehållslistan”



Ledsagning och avlösning 1998

Samordning med systemet för hemtjänstcheck



Särskilt boende ålderdomshem/ sjukhem 2001

• Vårdbehovsgraderat (3–24 vårdbehovspoäng) • Successivt införande under ett par år genom

att alla nya boende med biståndsbedömning från 1 januari 2001 väljer och anordnaren ersätts med checkarna

• 8 ekonomiska nivåer • Arbete i länet (KSL) att finna överens-

kommelse om fortsatt betalningsansvar vid val över kommungräns. En majoritet av kommunerna har slutit avtal 2003



Dramatiskt minskade ekonomiska resurser under 90-talet

• Lägre inkomster och ökade kostnader för kommunerna(samhällsekonomi, demografi, huvudmannaskap, förändringar)

• Stor minskning av statsbidraget 1993 – allt i en ”tom” påse

• Robin Hood- och Pomperipossaskatt 1996• 1992–96 försvann realt var fjärde intäktskrona/

invånare• Under 10 år 1989–98 ”rationaliseringskrav” på 34 %• Av kommunalskatt 18,56 + statsbidrag har vi 2003

bara kvar 15,97 och inga statsbidrag



Successiv utbyggnad av kundvalet Fotvårdscheck 1985 Internpriser och internhyror 1989 Hemtjänstcheck 1992 Skolpeng 1992 Barnomsorgscheck 1994 Ledsagning/avlastning 1998 Särskilt boende för äldre 2001 Vuxenutbildning 2005 Individ och familjeomsorg 2005

Familjerådgivning 2005 Missbruk, arbetsmarknadsinsatser 2006 Daglig verksamhet för personer över 65 år 2007 Familjebehandling 2007



Vår strävan

DemokratiEffektivitetDemokratiEffektivitet

Documents

Nackas väg mot kundval