närv! Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet

nr 3 | 2013

Porträtt: från Pakistan till Kvärlöv

fliP for english

Karriärcoach för yngre forskare på plats!

Kompetensutveckling - vad är på gång?

Forskare utan gränsertema: tvärvetenskaPlig forskning

adressKansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

ansvarig utgivareJohanna Sandahl, kommunikationschef redaktionsrådAnita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christian-son (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Hult, Carola Tilgmann, Viktoria Klingenfors, Åsa Hansdotter och Mohsin Mohammed

omslagsfotoOskar Johansson läkarstudent på termin 9 och Sara Rolandsson doktorand i Lungbiologi tittar på basalmembransprotein i luftvä-gar hos KOL-patienter. Foto: Sofia B Liljedahl

redigeringSofia B Liljedahl, redaktör

tryckLenanders Grafiska AB

foto till höger: Charlotte Carlberg Bärg och Mikael Risedal

2

missa inte:

Forskare utan gränserMöter du dina kollegor med respekt? Är du nyfiken och vill att vi ska

ha ett jämställt arbetsliv? Har du diskuterat fakultetens värdegrund

på sistone? Under september har våra matställen haft muggar med

några av värdeorden tryckta på sig med förhoppningen att diskus-

sioner ska uppstå. De nya studenterna fick nyckelband med samma

värdeord på introduktionsdagen. Vicedekan Cecilia Lundberg in-

ledde med att prata om vikten av att möta patienter med respekt

och faktiskt tänka på att patienterna befinner sig i ett besvärligt

skede i livet. Att de är sårbara. Tänk om alla mötte varandra med

respekt och omtanke hela tiden - vilken värld vi skulle leva i!

Temat för denna Närv är forskning på tvären - translationell,

multidisciplinär och väldigt spännande! Vi får ta del av samarbeten

och får lite tips på vägen. Temat fortsätter in i engelska Nerve och

den här gången behöver du inte ens vända tidningen.

För den som vill kompetensutvecklas gör vi nerslag hos MedCUL

och hos sektion Personal, centralt på LU. Missa inte heller resan

från Pakistan till Kvärlöv med Anders Dahlin och kriget mot multi-

resistenta bakterier i England. I engelska Nerve kan du träffa några

av våra nyanlända internationella studenter

och läsa om hur tyskar provar bröd.

Trevlig läsning!

sofia b liljedahl, redaktörsofia_b.liljedahl@med.lu.se

Kontakta mig gärna med tips & idéer!

9

Pappersflygplan lyfter kompetensen5

TEMA: Forskare utan gränser

Han är en nyckelperson i många forskningsprojekt men

ganska okänd. Datamanagern Anders Dahlin hanterar

miljontals faktauppgifter om patienter insamlade under lång

tid.

På ett rymligt men tämligen oansenligt kontorsrum

arbetar han årligen med uppåt 100 ansökningar från forskare

i Lund, Malmö och från andra europeiska universitet. De vill ha

registerdata och patientprover till olika forskningsprojekt från

Malmö Kost Cancer och Malmö Förebyggande Medicin – två

gigantiska studier och biobanker som engagerat totalt över

50 000 Malmöbor under flera decennier. Till en början var

han ensam, men till sin hjälp har han numera två kolleger.

- Jag gillar att klura fram egna problemlösningar. Det ger

en kick när man lyckats riktigt bra, berättar Anders Dahlin som

har sin tillhörighet på institutionen för kliniska vetenskaper i

Malmö.

Han syftar på de syntaxer han konstruerar, något som

närmast kan liknas vid små specialgjorda dataprogram som

kombinerar och ordnar efterfrågade data på ett vis som är

begripligt och skräddarsytt för forskarens behov.

Oftast efterfrågas ett flertal typer av medicinska data och

prover, och inte sällan i kombination med uppgifter från andra

registerkällor, t.ex. Socialstyrelsen och Statistiska Central-

byrån. En ansökan tar allt från 15 minuter upp till 100 timmar

att expediera efter det att den beviljats.

Det kan låta som ett arbete för en programmerare eller

dataingenjör men Anders överraskar rejält när han på skriv-

bordet lägger fram sin doktorsavhandling: en populations-

genetisk studie av boskap i Pakistan framlagd vid Sveriges

Lantbruksuniversitet i Uppsala.

- Jag hade planer på att bli veterinär men slutligen

utbildade jag mig till husdjursagronom. Djurintresset har följt

med ända sedan uppväxten i föräldrahemmet, en bondgård

utanför Hörby, förklarar han lugnt.

Det var via en studieresa i Indien och senare ett Sida-

initierat projekt i Etiopien som han fick smak för att forska

och arbeta utomlands på 1980- och 90-talen. Arbetet och

forskningen innebar dessutom analys av stora datamängder,

vilket så småningom ledde in på nuvarande spår.

Sedan några år bor Anders på landet igen. Denna gång

är det en gård i Kvärlöv mellan Kävlinge och Landskrona till-

sammans med hustrun Karin. Fast nu är det bondeliv i mer

blygsam skala, inte minst eftersom de båda sönerna Johan

och Gustaf, sex respektive fem år, tar mycket tid vid sidan

av arbetet.

Dock har de ett trädgårdsland som han gärna lägger tid

på, samt odlingen av frukt och bär som i somras resulterade

i bl.a. 50 kilo körsbärs-, jordgubbs- och krusbärssylt. Men en

mindre besättning höns och får ska det också bli inom kort,

lovar han. En tidig friidrottskarriär med en skånsk mästartitel

i 3 000 m löpning som 16-åring antyder att han är van vid att

vara i farten – och tur är kanske det.

text: björn martinsson

3

Porträtt

Från Pakistan till skånska Kvärlöv

Anders Dahlin hjälper många doktorander och forskare att ta fram patientdata och registeruppgifter. Hemmavid händer det att han själv får hjälp av sönerna Johan och Gustaf – som här i trädgårdslandet. FOTO: Karin Dahlin

Nu görs en översyn av alla de internutbildningar som ges genom sektion Personal, centralt på LU. Alla utbild-ningar samlas på ett ställe och utbudet blir överskådligt i en ny webbaserad kompetensportal.

I dagsläget är utbildningsutbudet som erbjuds av sektionen

Personal uppdelat i tre delar. Den största delen består av

de administrativa utbildningarna som idag kallas KIA-kurser

(kvalitet i administrationen) och består av praktiska utbild-

ningar i universitetets administrativa system men även över-

gripande kurser som exexmpelvis; budgetflöden, arbetsrätt

och skriva för webben. Utöver KIA-kurserna erbjuds ett antal

utbildningar och kortare program riktat till chefer och ledare

på olika nivåer. Den tredje delen utgörs av kurser och stöd i

högskolepedagogik som Centre for Educational Development

(CED) tillhandahåller.

- Gemensamt för kurserna är att de ska vara LU-specifika.

Vi erbjuder inte kurser som en extern utbildningsaktör kan

erbjuda med samma kvalitet, säger Jenny Pobiega.

nya strategi för komPetensutvecklingBåde Jenny Pobiega och Mats Hagwall, som också arbetar på

avdelningen kompetensutveckling, är med i den projektgrupp

som nu ska förnya utbildningsutbudet. KIA kommer att för-

svinna som namn och i den nya webbaserade kompetenspor-

talen samlas utbildningarna på ett ställe för alla medarbetare

vid universitetet.

Projektet handlar bland annat om att utveckla pedagogi-

ken som används i kurserna.

- Man kan till exempel använda blended learning, säger

Jenny Pobiega.

Det betyder att kursdeltagaren kommer förberedd till

kursen. Att man till exempel fått en uppgift innan så att när

man väl sitter i klassrummet så kan man fokusera på diskus-

sion eller det som uppfattats som svårt. Kursen kan avslutas

med en inlämningsuppgift.

- Att gå ifrån sitt arbete för att sätta sig i ett klassrum

tar mycket tid medan det är lättare att hitta små luckor i

arbetsdagen att göra en uppgift eller läsa information, säger

Mats Hagwall.

Förutom att kursutbudets gås igenom och förbättras

kommer även nya kurser att tas fram inom till exempel chef

och ledarskap. Projektet löper 2014 ut.

den nya komPetensPortalenSträvan med den nya portalen är att utbildningsstrukturen ska

bli mindre hierarkisk.

- Det har varit väldigt uppdelat, men chefer och ledare kan

behöva lära sig mer om ekonomi och administratörer mer om

ledarskap. Vi jobbar tillsammans och det här utbudet stöttar

den tanken att vi är ett universitet, säger Mats Hagwall.

- Vi hoppas på mer integration. På detta sätt blir det också

lättare för chefen att se utbudet och rekommendera kurser

för sina anställda, menar Jenny Pobiega.

vad händer efter kursen?- Vi skulle vilja följa upp och mäta nyttan. Har kursen

lett till någon förändring på arbetsplatsen eller i arbetssättet,

undrar Jenny Pobiega.

- I den nya portalen kan chefen gå in och se vad de an-

ställda har gått för kurser och då blir det kanske lättare att

hjälpa de anställda att implementera sin nya kunskap. Kom-

petensutveckling sker inte bara i klassrummet utan måste

förvaltas. Det är en utmaning, avslutar Jenny Pobiega.

text & foto: sofia b liljedahl

4

Mats Hagwall och Jenny Pobiega är personalutvecklare och arbetar på avdelningen kompetensutveckling som tillhör sektion personal centralt på LU.

Kompetensutvecklingen vässas!

TIPS!• Gå in på KIA-portalen och anmäl

att du vill prenumerera på nyhetsbrevet så att du vet när det finns kurser. http://portal.adm.lu.se

• Kompetensutveckling är mer än bara kurser. Det kan vara studiebesök eller att skugga någon. Under anställdfliken på www.lu.se kan du hitta idéeer och förslag.

• Det är du som medarbetare som ansvarar för din kompetensut-veckling tillsammans med din närmsta chef.

kompetensutveckling - centralt

5

vad kan ni erbjuda inom utbildning?MedCUL anordnar kurser för lärare och alla andra som deltar i

utbildningen av Medicinska fakultetens studenter. Det innebär

att vi även erbjuder kompetensutveckling till dem som utbil-

dar våra studenter på den kliniska sidan, oftast då anställda

i Region Skåne.

Vi erbjuder kurser, seminarier och workshops om un-

dervisning, handledning och lärande. Vi försöker skräddarsy

utbudet och därför varierar det över tid. Några exempel på

utbildningar är problembaserat lärande (PBL), klinisk handled-

ning och högskolepedagogisk utbildning som krävs för att få

lärartjänst. Kurserna baseras på forskning inom utbildnings-

området och utgår från den aktuella undervisningssituation

som kursdeltagaren har. Vi använder högskolepedagogisk

litteratur och teori och vår utbildning är evidensbaserad.

ni jobbar med kvalitetsarbete – hur då?Vi samordnar fakultetens kvalitetsarbete inom utbildning på

grund- och avancerad nivå genom samarbete med utbild-

ningsnämnderna och programdirektörerna. Vi har också

mycket kontakt med utbildningsavdelningen på fakultets-

kansliet. Alla kan beställa aktiviteter från oss för att stärka upp

kvaliteten där det behövs. Det kan handla om att vi träffar en

grupp lärare på en workshop eller att vi kommer och föreläser

på ett programs lärarmöten.

ni sysslar också med utvärdering och omvärldsbevakning – hur går det till?Vi använder t ex olika enkäter för att få kunskap om ut-

bildningarna och möjlighet att använda den kunskapen som

grund för vidare utvecklingsarbete.

Vi tar reda på vad som publiceras och vad som händer

inom vårt område. Vi håller oss à jour med utvecklingen och

ingår i nätverk som vi samarbetar med.

finns det forskningsanknytning? Det här är ett område som är beforskat och det är viktigt att

använda det som är känt inom området. Som lärare behöver

man inte uppfinna hjulet själv. Vi försöker få lärare att prata

med varandra. En lärare är ofta ensam, medan man i forsk-

ningen arbetar i lag. Det finns mycket att vinna på att lärare

utbyter erfarenheter. Det är viktigt att prata ihop sig och

utbyta erfarenheter så att man kan jobba på samma sätt och

ge samma information till studenter. Lärarna ska få inblick i

den aktuella litteraturen, prata samma språk om pedagogiken

och sedan också använda den kunskap som finns. Då har vi

lyckats!

Vi bedriver också egna utvecklings- och forskningsprojekt

inom till exempel klinisk handledning, utvärderingsinstru-

ment, utbildningsutveckling, studenters lärande och lärares

utmaningar.

framtida utmaningar?Vi lever i en brytningstid vad gäller digitaliseringen. Det dis-

kuteras mycket centralt på universitetet och det sipprar ner

till oss också. Det blir en utmaning att möta studenter som

har andra förväntningar mot vad vi är vana vid vad gäller ny

teknik och att använda tekniken på bästa sätt för lärande.

önskemål?Jag skulle vilja att fler tar kontakt. Vi finns här och vill gärna

hjälpa till!

Gå in på MedCULs hemsida www.med.lu.se/medcul

vad gör MedCUL?

kompetensutveckling på fakultetsnivå

Under PBL-kursen som MedCUL anordnar diskuterar gruppen varför ett flygplan kan flyga. Magnus Hillman i grön tröja håller i kursen. Till höger kastar Thuy Tran ett pappersflygplan.

närv frågar gunnel edgren, föreståndare På medcul som står för Pedagogisk utveckling och utbildning

text & foto: sofia b liljedahl

6

vad gör en studievägledare?Vi finns på fakulteter och institutioner för att hjälpa studenter

med information, råd och vägledning vad gäller deras studier.

Vi erbjuder enskilda samtal och har tystnadsplikt. För att

rekrytera nya studenter deltar vi också på informationsmöten

och mässor. I arbetet ingår även en del administrativa sysslor

såsom studieupphåll, studieplaner, och ansökningar inom

programmet.

hur länge har du arbetat här?Jag har varit studievägledare på Medicinska fakulteten i 14

år. Jag är arbetsterapeut i grunden, har lärarexamen och

har jobbat många år som lärare inom vårdutbildning. För

mig handlar vägledning av studenter under deras studietid

mycket om pedagogik och att stödja studenternas lärande i

både teori och praktik.

hur blir man studievägledare?Det finns ett treårigt program på högskolan för att bli studie-

och yrkesvägledare. Men många som arbetar på program

eller institutionsnivå har erfarenhet som yrkesverksamma

eller som lärare i ämnet och är på så sätt kvalificerade för

uppdraget som studievägledare.

vad är På gång?Jag och min kollega Helena Axelsson, som arbetar 50 pro-

cent som studievägledare för läkarprogrammet, jobbar med

att samordna och stärka mottagandet av nya studenter i

höst. Vi vill säkerställa att alla studenter får en bra start, kän-

ner sig välkomna och att anpassningen till studentlivet går

bra. Bland annat anordnas tillsammans med studentkåren en

utbildning för studenterna som håller i nollningen.

text & bild: sofia b liljedahl Mer information finns på: www.med.lu.se/utbildning/studievaegledning

vad gör en studievägledare?

närv frågar åse feltborg som är studievägledare för läkarProgrammet.

forskningens dag 2013 leder rör oss alla

Malmö: 5 november 17.00-21.00Lund: 6 november 13.30-18:00

Mer information:www.med.lu.se/forskningens_dag

På gång.

kurser På itunesu På iTunesU (iTunes University) kan du ladda ner och titta på föreläsningar från universitet världen över, helt gratis. Lunds universitet har en egen har en egen kanal där du kan hitta presentationer och försläsningar från olika di-cipliner. Nu finns bland annat en kurs i diabetology. Läs mer på www.med.lu.se/diabetology_itunesu

future faculty omorganiserarEn styrgrupp har valts för att arbeta med prioriterade frågor för yngre forskare på nationell och lokal nivå. Ett möte hölls den 25 september då representanter för styr-gruppen valdes. Är du intresserad av att vara med i Future Faculty och vill bli medlem kan du bli det på webben:www.med.lu.se/forskning/post_doc_future_faculty. Har du frågor, kontakta future.faculty@med.lu.se

boktiPs!Professor i medicinsk etik Nils-Eric Sahlin vid Medicin-ska fakulteten har gett ut en bok på förlaget Fri tanke tillsammans med Johannes Persson som är professor i teoretisk filosofi.

Boken handlar om vetenskap och hur vi ska förhålla oss till filosofi och moral.

Under september uppmärk-sammar fakulteten vår vär-degrund med en kampanj. Muggar med värdeorden finns på våra matställen och nyckelband har delats ut till våra nya studenter. Se filmen på: www.med.lu.se/vaerdegrund

resPekt öPPenhet omtanke

7

Personal i figursydda uniformer i olika blåa nyanser skyndar runt bland patienterna. Två privatklädda läkare med stetoskop i bakfickan kommer från blodprovstagning. Det är mitt i morgonarbetet på vårdavdelningen på Queen’s Medical Centre i Nottingham, England. Ortopedkliniken, MAVA och KAVA, i Lund tar varje år emot

utbytesstudenter inom sjuksköterskeutbildningen. I maj

fick kliniska handledare på SUS och lärare från HSC åka

till England för att besöka ett av sjuksköterskeprogram-

mets partneruniversitet. Satsningen är ett led i att stärka

samarbetet och förståelsen för studiebakgrunden bland

utländska studenter som besöker våra kliniker i Lund.

PaPPersjournalerPå avdelningen som vi besöker finns inga dörrar, förutom till

enkelsalarna och 28 patienter ligger i bås med 4-6 sängar i

varje. Vid varje bås finns ett litet skrivbord och kardexhållare

med pappersjournaler som sjuksköterskan använder som sin

expedition. Hur går det med sekretessen undrar vi? Det är en

utmaning får vi som svar.

Män och kvinnor är strikt åtskilda på avdelningen, till

och med toaletterna är separata. Vi får berättat för oss att

det även finns hela avdelningar som är antingen för kvinn-

liga eller manliga patienter och om detta någon gång måste

brytas måste beslutet tas från högre instans och nogsamt

dokumenteras.

Queen´s Medical Centre är fyllt av kontraster. Avdelning-

arna är fräscha, hjälpmedlen är av senaste modell och man

har datoriserad översikt över patientflödet. Samtidigt har man

sparat de mycket gamla dörrarna och en medicinvagn som ser

ut att härstamma från 50-talet. Men pappersjournaler till trots

har patienter med höftfraktur samma vårdtid som i Sverige,

där allting är datoriserat.

krig mot multiresistenta bakterierSjukvården i England för ett tufft krig mot multiresistenta

bakterier (MRSA) som för närvarande ligger på 20-30% av be-

folkningen. Varje patient som läggs in screenas för MRSA och

vid känd MRSA isoleras denna på enkelsal. Hygienrutinerna

i patientnära arbete är som i Sverige men när arbetspasset

är slut tar man i England hem sina arbetskläder och tvättar

hemma. Läkarna går dessutom i sina privata kläder på avdel-

ningarna. Det känns motsägelsefullt och vi undrar om inte

ett centralt tvätteri samt arbetskläder även för läkarna skulle

kunna vara ett strategiskt drag i striden mot MRSA.

heliga måltiderAtt patienternas näringsintag är viktigt har fastställts i både

Sverige och England men på Queen´s har man tagit det ett

steg längre. Här är patienternas måltider i princip heliga. De

störs inte av några ronder, besök eller undersökningar utan

vid måltiden skall ett lugn infinna sig på avdelningen och all

personal hjälps åt att se till att patienterna får sin mat

De patienter som behövde någon form av stöd vid mål-

tiden hade en matbricka av avvikande färg för att underlätta

för personal som normalt inte var ansvarig för patienten att

tillgodose behoven. Det är en av de saker vi sett här som vi

önskar implementera på vår arbetsplats.

text: angelica martinsson

Vi var också där: Joakim Andersson, Anna Kornhall, Eva-Marie Larsson, Katarina Löfgren och Anne Lundwall

Tur i engelsk omvårdnad

FOTO: Simon Osborne

Den 16 september börjar Pernilla Carlsson som karriärcoach på Medicinska fakulteten. Efter disputation har hon rört sig i forskningsvärlden utan att själv bedriva forskning och är ett exempel på att det finns många vägar att gå efter avklarad forskarutbildning. Hon kommer att dela sin tid mellan Malmö och Lund.

Karriärcoach för yngre forskare på plats!

varför behövs en karriärcoach? Som det är nu så är karriär-

vägarna för doktorander, post

docs och yngre forskare väl-

digt otydliga. Det råder myck-

et osäkerhet och det är svårt

att planera för framtiden. Jag

ska hjälpa till att stötta denna

grupp i processen att planera

för sitt fortsatta yrkesliv, ge-

nom att visa på olika möjlig-

heter. Exakt hur jag kommer

göra det är ännu inte planerat,

men tex genom att anordna

seminarieserier, näringslivsträffar och andra karriärrelaterade

aktiviteter.

vad är din erfarenhet?Jag disputerade i medicinsk biokemi vid Medicinska fakulteten

i Uppsala 2008. Och redan under doktorandtiden så funde-

rade jag på varför det inte fanns något stöd för doktorander

när det finns så mycket stöd för studenter på grundnivå.

När jag hade disputerat valde jag att finnas kvar i forsk-

ningsvärlden men inte forska själv. Under tre års tid arbetade

jag som studie- och karriärrådgivare vid Uppsala universitet.

De senaste två åren har jag jobbat som projektkoordinator

för en forskargrupp på ortopeden på IKVM i Malmö. Som

karriärcoach knyts säcken ihop. Nu får jag fokusera på frågor

som rör karriär och utbildning och ändå befinna mig i forsk-

ningsmiljön.

vad är det första du ska göra? Jag ska ta reda på vad som redan finns och hur det används.

Det blir som att lägga pussel och sen måste jag prioritera

bland pusselbitarna. Allra först kommer jag att kontakta

Future Faculty, Med Star, LUIS, Alumninätverket och Region

Skåne för att se hur vi kan jobba tillsammans.

kontaktinformationI skrivande stund är det klart att Pernilla Carlsson kommer att

sitta på Kansli M F12 på BMC när hon är i Lund. I Malmö är

den fysiska platsen fortfarande oklar. Men håll utkik på web-

ben – mer information kommer att publiceras där. Redan nu

kan du mejla. E-post: pernilla.carlsson@med.lu.se

text & foto: sofia b liljedahl

FOTO: Pernilla Carlsson, Medicinska fakultetens första karriärcoach.

Som Närv tidigare skrivit om så är karriärcentrum (där kar-riärcoachen ska arbeta) en del av det förslag som tagits fram i rapporten Karriärvägar för yngre forskare under ledning av vicedekan Stefan Hansson. Länk till rapporten: www.med.lu.se/rapporter

8

Personalavdelningen och rekryteringsavdelningen slås ihopfrån och med den 1 september är personalavdel-ningen och rekryteringsavdelningen på fakultets-kansliet sammanslagen och heter Personal- och rekryteringsavdelningen. anita nydemark lämnar sin tjänst som personalchef och går i pension. avdelningen består nu av fem medarbetare. vad innebär sammanslagningen?- Det blir enklare att samordna ärenden och vår förhopp-

ning är att vi kommer att arbeta mer effektivt. Att vi

är en avdelning gör samarbetet naturligt tätare. Vi blir

dessutom mindre sårbara, säger personalchef Kajsa Jo-

hansson. Mikael Rydahl är biträdande personalchef och Kajsa Johnsson är personalchef. De tillträdde sina tjänster 1 september.

– Forskningen är händelsedriven. Den kan inte, och ska

inte, styras av strukturer, säger Gunilla Westergren-Thorsson.

I gränslandet mellan discipliner föds ny kunskap.

Gunilla Westergren-Thorsson talar av egen erfarenhet.

I tidigare arbete på AstraZeneca och i hennes nuvarande

forskargrupp har hon arbetat i grupper med olika discipliner

- kemister, cellbiologer och kliniker.

– Idag kan du inte jobba ensam som forskare. Det krävs

olika kompetenser för att få nya perspektiv.

bra samverkan På medicinska fakultetenForskarna vid Medicinska fakulteten har hittills varit bra på

samverkan. Att fakulteten fått många så kallade Linnémiljöer

och strategiska forskningsområden i nationell konkurrens ser

Gunilla Westergren-Thorsson som kvitto på just detta. Och i

ett internationellt perspektiv är det ovanligt att det inom en

och samma fakultet finns kompetens hela vägen från experi-

mentell forskning, till klinisk forskning och hälsovetenskap. I

många andra länder finns inte forskning och utbildning i vård

och hälsa inom den medicinska fakulteten.

– Men vi kan inte luta oss tillbaka. Många andra läorsäten

satsar stort, konstaterar hon.

Frågan är då vad en fakultetsledning egentligen kan göra

för att stimulera samverkan. Hur mycket kan de styra fors-

karna att samverka?

– Detta är inte bara ledningens ansvar. Det är något vi

måsta göra tillsammans, svarar Gunilla Westergren-Thorsson.

Det vi som ledning kan göra är att bli bättre på att se områden

där samverkan kan stärkas. Just nu fokuserar vi exempelvis

på cancerforskningen. Vi kan också avsätta resurser för att

stimulera samverkan.

aktuella exemPelHon lyfter två aktuella exempel – satsningen på kreativa mil-

jöer som fakultetsstyrelsen beslutade om i våras och projektet

Forum Medicum där fakultetsledningen i högre grad vill sam-

ordna och integrera fakultetens samtliga utbildningsprogram

och forskningsdiscipliner.

– Samverkan är spännande och stimulerar till nytänkande,

avslutar hon.

ända sedan Gunilla Westergren-Thorsson tillträdde som dekanus 2012 har hon haft samverkan och gränsöverskridande forskning som ledord. Samverkan löper även som en röd tråd genom fakultetens strategiska plan. närv bad henne berätta mer varför hon tycker att detta är så viktigt.

Oskar Johansson läkarstudent på termin 9 och Emil Tykesson doktorand i Matrixbiologi tittar på resultat från en polysackaridanalys. FOTO: Sofia B Liljedahl

9

Forskning ska inte styras av strukturer

tema: forskare utan gränser

text: johanna sandahl

I ett tvärdisciplinärt forskningssamarbete tvingas man att

tänka helt nytt – från det att man samlas och söker pengar –

tills dess att man sjösätter nya projekt och sedan utvärderar

verksamheten.

- Komplexa problem som t ex Parkinsons sjukdom kräver

nya lösningar och möten över gränserna – gränser som flyt-

tas genom den tvärdisciplinära forskningen, säger professor

Susanne Iwarsson, koordinator för MultiPark.

MultiPark startade upp 2010 och består av 29 forskar-

grupper och upp emot 200 personer. Målet är att förbättra

livssituationen för personer med Parkinsons sjukdom. Forsk-

ningen spänner över preklinisk och klinisk forskning till

hälsovetenskap. Den hälsovetenskapliga forskningen och även

läkemedelsbiologin är nya för Parkinsonforskningen. Att ut-

veckla och integrera dessa forskningsgrenar, samtidigt som

man flyttar fram positionerna i den internationella spjutspets-

forskningen inom området, är en stor utmaning där många

intressen måste jämkas ihop.

Satsningen pågår fram till och med 2014 – efter det ska

verksamheten utvärderas som grund för eventuell ytterligare

tilldelning av fakultetsmedel. Men ingen vet hur framtiden blir.

Susanne Iwarsson förklarar att det är en balansgång mellan

att gasa och bromsa. För att få förlängning måste MultiPark

gasa och vara på topp vid utvärderingen. Å andra sidan blir

det svårare för fakulteten och universitetet att ta konsekven-

serna om satsningen inte permanentas. ovanlig bakgrundSom professor i gerontologi med en hälsovetenskaplig grund-

utbildning har Susanne Iwarsson en ovanlig bakgrund för upp-

draget som koordinator för ett strategiskt forskningsområde

i neurovetenskap. Det är en stor utmaning att leda en tvär-

vetenskaplig forskningsmiljö av denna omfattning. Susanne

Iwarsson, som i grunden är arbetsterapeut, menar att hennes

profession har hjälpt henne i att hitta konkreta lösningar på

de problem som uppstår:

- Målinriktad problemidentifiering och problemlösning sit-

ter i den arbetsterapeutiska ryggmärgen! Jag tror också att

det är en förutsättning för ett sådant här uppdrag, att man

har erfarenhet av att jobba över disciplin-, institution- och fa-

kultetsgränser och känner till verksamheten. Lunds universitet

är en mycket komplex organisation och jag har stor nytta av

mina erfarenheter från åren som prodekanus.

En av de största utmaningarna är den interna kommunika-

tionen. Att nå alla medarbetarna är en nästan en oöverstiglig

utmaning. Här finns det fortfarande mycket att arbeta med

men samtidigt får inte ledning och administration sluka för

mycket resurser – det gäller att hitta en acceptabel nivå och

nöja sig med det som är möjligt att åstadkomma.

MultiPark är ett av Medicinska fakultetens största strategiska forskningsområden. Sam-arbetet går över discipliner, institutioner, fakulteter och lärosäten. Hur gör de och vilken vetenskaplig tradition anger riktlinjerna och styr prioriteringarna?

Gasa på och flytta gränser… Susanne Iwarsson med universitetslektor Maria Haak och doktorand Björg Thordardottir. FOTO: Mlilan Vent

tema: forskning utan gränser

10

tiPs från susanne iwarsson när det gäller att leda stora forskarmiljöer:

• Se till att styrformen är tydlig och en-gagera externa styrelseledamöter i sty-relsen.

• Rekrytera kvalificerade administratörer för en effektiv organisation som frigör tid för forskningsledning.

• Underskatta inte behovet av intern och transparent kommunikation inom miljön.

• Var uppmärksam på gruppdynamik och samarbetsrelationer.

• Ledaren behöver ett gott nätverk och kloka personer att samråda med utanför den egna forskarmiljön.

tema: forskare utan gränser

11

Förstudierapporten är klar.

Det som tydligast lyftes i

rapporten är att man vill

ha ett integrerat utbildnings-

och studentcentrum för alla fa-

kultetens studenter i Lund inom

såväl hälsovetenskap som medicin.

Och ett gemensamt resurscentrum där

man samordnar stödfunktionerna för alla

fakultetens medarbetare, studenter och besökare.

Projektet Forum Medicum går nu in i nästa fas som

handlar om att konkretisera visionerna om ett gemensamt

medicinskt- och hälsovetenskapligt centrum. Tanken är att

delar av de befintliga byggnaderna på BMC kommer att

byggas ihop med nya byggnader längs med Sölvegatan och

att verksamheterna integreras. Förhoppningen är att skapa

synergieffekter och att samordningen kommer att leda till ett

effektivare utnyttjande av lokaler, stödresurser och ett mer

translationellt arbetssätt. Ytterligare ett mål är att öppna upp

verksamheten mer mot allmänheten för publika arrangemang

och utnyttja det unika läge man har mitt i LUs kunskapsstråk.

läs mer: httP://forummedicum.blogg.lu.se/

forum medicum - tvärvetenskaP i framtiden

Vad tycker du?din roll inom multiPark?Min doktorandtjänst är delvis

finansierad av MultiPark och

jag är doktorandrepresentant

i MultiParks styrelse.

varför jobba trans-lationellt?Input från olika håll hjälper

en att se helhetsbilden. Som

biomedicinare kan det annars

vara lätt att glömma bort att

målet är att åstadkomma nå-

got bra för patienter.

hinder?Det handlar om tidsbrist, men även att man inte delar

samma vokabulär och därför har svårt att kommunicera

över gränserna.

din roll inom multiPark?Jag fick under 2012 forsk-

ningsmedel från MultiPark

som innebar att jag bl.a.

kunde åka till London och lära

mig om PET-kamerateknik.

varför jobba trans-lationellt?Det är viktigt att idéer som

kläckts inom pre-klin kan

testas inom kliniken och vice

versa. De båda områdena

kompletterar varandra.

hinder?Jag ser egentligen inga direkta hinder. Kanske att man

måste vänja sig vid och förstå hur andra arbetar. Klinisk

forskning t.ex. kräver en hel del extra säkerhetskontroller

innan man får börja, medan det kan vara snabbare att

starta ett prekliniskt projekt.

Martina Svensson, doktorand inom neuro-inflammation, EMV

Ruben Smith, läkare, Neurologiska kliniken, SUS Lund

”alla blir lite nöjda”Ett exempel på utmaningar är att de etablerade forskarna

inom neurovetenskapens prekliniska och kliniska forskning

är så många fler än de inom hälsovetenskapen. Deras tra-

ditioner, t ex när det gäller att värdera publikationer, är

dominerande och det kan vara svårt för en hälsovetare

att få acceptans för andra sätt att mäta kvalitet och excel-

lens. Den forskarskola som etablerats inom MultiPark är en

viktig arena där forskare från olika discipliner kan mötas i

en vetenskaplig diskussion.

Susanne framhåller att det finns ett stort och positivt

intresse för det hälsovetenskapliga forskningsområdet

inom MultiPark, men mycket handlar om ekonomiska

resurser.

- Det blir en fråga om prioriteringar och det krävs

ett långsiktigt arbete för att motivera vad man behöver

pengarna till inom de olika delarna av MultiPark. Inom

hälsovetenskap och klinisk forskning behöver man sällan

investera i dyr utrustning utan det är istället t ex personal

som kan arbeta praktiskt med datainsamling som kostar.

Slutligen brukar den goda argumentationen vinna - ingen

blir helt nöjd men alla blir lite nöjda!

text: åsa hansdotter

12

Susanne Lundin is a Professor of Ethnology at the Faculty of

Humanities and Theology. She is a seasoned cross-boundary

researcher, and has spent the majority of her career focusing

on the cultural aspects of frontline medical technologies that

help to create and sustain life.

“It is important to approach complex phenomena with

mixed teams, especially in the area of medical advancements,

which move faster than society can keep up with. We need to

be aware of the wider implications, and expectations, around

medical breakthroughs such as stem cell and fertility treat-

ments, and genetic diagnostics. A multidisciplinary team is

better placed to tackle these issues in a comprehensive way.”

says Susanne Lundin.

Working together also helps to ensure that you stay at

the forefront of your field, particularly when it comes to

technology.

“We’ve come a long way in working together across

faculty boundaries. Administrative processes are easier,

multidisciplinary projects are encouraged, and there is

an increasing desire to work together within the research

community. It isn’t always easy, but it’s necessary if you

want to stay ahead of the game.” So says Thomas Laurell,

Professor of Medical and Chemical Microsensors at the Faculty

of Engineering.

Thomas Laurell focuses on microfluidics and development

of new technologies within mass spectrometry, and works clo-

sely with research colleagues at the Faculty of Medicine on a

day-to-day basis. His team even have laboratories on site at

BMC, and he himself will be moving his primary office to

BMC this autumn.

“Being present within the medical research facilities

is key to understanding the problems and seeing where

improvements can be made to current technologies. That’s

always been my strategy.” Thomas Laurell says.

mutual understanding is keySusanne Lundin and Thomas Laurell have worked with medi-

cal teams for many years, and are well acquainted with the

terminology used within the medical world. However, it is

important to keep in mind that the language we use can be

a significant barrier to effective cooperation. PhD students in

particular might find it difficult at first, but Thomas Laurell

points out that you have to make the effort yourself, and not

be afraid to ask “silly” questions.

Mutual understanding is an important aspect, and can

help different disciplines to see the value in what the other

can contribute, as well as limit misunderstandings.

“Humanistic researchers are often given the role of

ethicists – expected to provide black and white answers about

right and wrong, which is impossible. In turn, we maybe see

medical researchers as single-minded and uncritical in their

approach. Getting to know one another is crucial to battling

these preconceptions.” says Susanne Lundin.

Thomas Laurell encounters similar misconceptions, and

explains: “Sometimes our medical colleagues think we can

work miracles with technology and ask us for things that

aren’t within the realms of possibility yet. We’re good, but

we’re not magicians.”

text & Photo: elisabeth dawson

Better together

Thomas Laurell, Professor at the Faculty of Engineering, who will shortly be moving his primary office to BMC.

Susanne Lundin is currently working on the Bagadilico and Future Therapies projects, and recently published a book entitled ‘The atomized body: The cultural life of stem cells, genes and neurons’.

The days of working alone on research projects without input from other fields and specialties are long gone for most of us. But what is it like working with people who don’t necessarily speak your language? Susanne Lundin and Thomas Laurell share their experiences on the matter.

theme: researchers without borders

martyna sroka, originally from Poland, student at the aberdeen university in scotlandStudent in Biomedicine. She is here for one semester.

why did you choose lund?I have been to Sweden before and I really liked it! I like the athomsphere. I was lucky that

Aberdeen has an exchange agreement with Lund. Lund uses scientific journals in the studies

in a different way than in Scotland. So I am excited about that.

expectations?I expect to get to know people from all over the world. I want to create connections for the

future. I would like to learn Swedish. I am doing a joint PhD and next year and I would love

to come back!

so far?I love it! It is all well organized and the city is nice!

13

alberto garcia hernañdez, valladolid university in sPainNursing student one year away from a degree.

why did you choose lund?I was recommended by my university to come here. The work is known to be well organized.

I have heard that you get to practice your theoretical skills in a good way.

expectations?I expect to learn about Swedish methods and ways of working. I am doing my final thesis

based on the methods of work in Sweden. Also I want to improve my English, meet new

friends and learn some Swedish.

so far?My first impression is that people are cool and friendly.

marco mocenigo from trieste university in italyMaster’s student in Biomedicine. He is here for 6 months.

why did you choose lund?The most important reason was that Lund offers courses in English. My university is quite

small and I was attracted by the fact that Lund has 46 000 students and ranked as one of the

top 100 universities. The student life was another factor that played part. Also I have I friend

that was here and she really recommended it.

expectations?I hope to improve my medical skills. I have a very positive feeling and feel excited! The study

method is different here. In Italy we study all courses at the same time and then we have

exams in January and February. It will be nice to focus on one course and then have the exam.

Also I will have more time in the lab here – which is what I like best. Research is my final goal!

what do you think so far?I find it challenging! Being abroad is a great personal achievement and very important for

my life and future studies.

text: sofia b liljedahl foto: katrin ståhl

Meet some of our international students

news in briefWelcome to our new page – News in Brief – where we give you short translated versions of some of the Swedish articles. If

you want more information about any of the articles on this page, please email elisabeth.dawson@med.lu.se

14

multiParkNerve spoke with Susanne Iwarsson, lead Coordinator for Mul-tipark, one of the faculty’s biggest strategic research areas. 200 researchers from different disciplines, faculties and universities all work together to improve the quality of life for patients with Parkinson’s disease. In order to make such a varied group work well together, Susanne says it’s important to create a clear governance structure with external influences, provide transparent internal information, and to be sensitive to group dynamics and relationships. As a leader it is also important to have a large network of peers to discuss ideas with.

clinical exchangeClinical supervisors and teachers within the nursing programme recently visited one of their partner universities – the Queen’s Medical Centre in Nottingham, England – in order to better un-

derstand their exchange students’ backgrounds. They found many differences to practices in Sweden, e.g. separate wards for men and women and non-computerised patient charts. Meal times are also much calmer, and rules about not

disturbing patients while they eat are much stricter. This, along with colour-coded trays for patients requiring extra help at mealtimes, is something the LU team would like to implement at home.

new career coachPernilla Carlsson has recently started working as the Faculty of Medicine’s first ever career coach for young researchers.

Pernilla has a PhD in medical biochemistry from Uppsala University, and has worked with both research administration and careers guidance in previous roles. She has offices in both Lund and Malmö, and you can contact her by emailing pernilla.carlsson@med.lu.se

forum medicumFind out about the proposed new collaborative research centre in Lund – visit http://forummedicum.blogg.lu.se/english/

courses on itunesu iTunesU (iTunes University) is a service where you can download and watch educational lec-tures from universities and colleges around the world for free. Lund University has its own channel, where presentations and lectures can be found from different disciplines for example diabetology. Visit www.med.lu.se/diabetology_itunesu

research should not be structure drivendean gunilla westergren-thorsson explains why colla-boration and cross-boundary research is so important.“Research is event driven. It can-

not, and should not, be governed

by organisational structures.”

Gunilla says. “New knowledge is

born where different disciplines

meet.”

Gunilla speaks from expe-

rience. In her previous work at

AstraZeneca, and in her current

research group, she has worked in multidisciplinary teams

made up of chemists, cell biologists and clinicians. “It is im-

possible these days to work alone as a researcher. Different

skills are required in order to gain new perspectives.” she says.

Researchers at the Faculty of Medicine have so far been

good at working collaboratively. The fact that the faculty has

been awarded so many Linné environments and nationally

competitive strategic research areas is testimony to this. From

an international perspective, it is unusual for a single faculty to

house competencies ranging from experimental right through

to clinical research and health sciences. Many other countries

do not have research and education in health sciences within

their medical faculties.

“But we must not get complacent. Many other universities

are investing heavily in this area too.” she warns. The question

is then what the faculty management can do to encourage

collaboration?

“This is not only the management team’s responsibility.

This is something we all have to work on together” is her

answer. “What the management can do is to become better

at identifying the areas where collaboration can be improved

and strengthened – for example, we are currently focusing on

our cancer research. We can also set aside resources in order

to stimulate cooperation.”

Gunilla mentions two current examples – the initiative

around create environments that was launched earlier this

year, as well as the Forum Medicum project, in which the

management want to coordinate and integrate the faculty’s

educational programmes and research disciplines.

“Collaboration is exciting, and inspires creative new ways

of thinking.” she concludes.

text: johanna sandahl

cover nerve: Carl Grenvall & Christian Antfolk in Tomas Laurell’s laboratory. PHOTO: Elisabeth Dawson

PHOTO: Charlotte Carlberg Bärg

German habits abroadtim fieblinger

columnist

We Germans are special. Let me

first say that we do not all wear

“Lederhosen” and I don’t know how

“Oktoberfest” is, because I’ve never

been there. It is really only celebrated

in Bavaria (and sometimes I am not sure that Bavaria is still

part of Germany). However, living abroad made me realize

that there are certain habits all Germans share. I call this the

three B’s.

The first B is for Beer! We love our beer and it is the best

in the world. If you find Germans abroad, just ask them. No

beer can ever reach the German standards, in any country

(even though the so-called “German Beer Purity Law” is in

fact a Bavarian law).

The second B stands for “Bahn”, or more exactly “Deut-

sche Bahn”, which is the German railway company, like SJ here

in Sweden. We Germans hate the “Bahn”. Even if statistics

say otherwise, Germans are deeply convinced that our trains

are the worst. Don’t believe it? Just find a German co-worker

and ask him (or her) about the “Bahn” – their answer will be

a mixture of moaning and eye rolling.

And the last B is for Bread! Living abroad is a pain for us

Germans. Why? No proper bread. Good bread is very difficult

to find in foreign countries. It has to be moist and soft on the

inside, but hard and crunchy on the outside. Almost intuiti-

vely, every German abroad develops the same tactic to hunt

for good bread. First, enter the super market and head for the

bread shelves. Then take a stand and extend you index finger.

You eye up the most appealing bread, take a deep breath…

and poke it! Good bread will resist the poking - if it squeezes,

don’t take it home, leave it in the shop. Real ’pros’ don’t stop

with a single poke-test, but rather conduct a series of three

to eliminate frauds. If you don’t believe me, just look out for

it on your next trip to ICA during the tourist-season. Casually

linger around the bread shelves and observe. If Germans are

around, they will come, take their spot and poke. We all do it!

So, if you ask me how I like living in Sweden, this is my

answer: your beer is way below German standards (that’s

just something you have in common with the other ca. 195

countries of the world), but your SJ is fantastic - at least com-

pared to the “Bahn” (imagine me rolling my eyes). And most

importantly, after hours of poking I know that you Swedes

can make decent bread, even though it’s sometimes hard to

find. Therefore, I can’t complain about living here – and we

Germans usually complain (b-eklaga) a lot.

Tim Fieblinger, columnist and PhD student at the Department of Experimental Medical Science

15

Better together - meet Susanne Lundin & Tomas Laurell

12

Editor’s pick:

call for columnists If you would like to be a part of a rotating group of columnists for Nerve!, then we would love to hear from you. No previous experience required. Email elisabeth.dawson@med.lu.se for more information.

PHOTO: Johan Persson

News in brief - all swedish articles in short.14

lunds universitet

box 117221 00 lundtel 046-222 00 00www.lu.se

nErvE! staff magazine for the faculty of medicine at lund university

issue 3 | 2013

vänd för svenska

researchers without borderstheme: interdiciPlinary research

new columnist - German habits abroad