Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2015 - ndr.nu · Årsrapport 2015 | 5 Inledning Här kommer nu ännu en årsrapport från NDR och denna gång får ni också en rapport på

Nationella Diabetesregistret

Årsrapport 2015

Landsting lyckades vända utvecklingen i diabetesvården.

Läs på sidan 7.

InnehållsförteckningInledning...................................................................................................5

Nyheter ur statistiken – Lägre HbA1c men högre blodtrycksvärden .............6

NDR-IQ: Västmanland lyckades vända utvecklingen ...................................7

Hemsidan hjälper vården att hitta riskpatienter ........................................ 10

NDR har framtidstro trots att regeringens 5-årssatsning tar slut ............... 12

2015 års resultat

Målnivåer och tolkning av rapporten ............................................................14

Täckningsgrad ..............................................................................................16

Antal patienter och diabetesklassifikation .....................................................18

Levnadsvanor ...............................................................................................19

HbA1c ..........................................................................................................21

Diabetesbehandling ......................................................................................24

Blodtryck ......................................................................................................26

Blodfetter .....................................................................................................28

Lipidbehandling och NDRs riskmotorer .........................................................31

Njurpåverkan ............................................................................................... 34

Processmått ..................................................................................................35

Ögon ...........................................................................................................36

Fötter ...........................................................................................................37

Kvinnor och män ......................................................................................... 38

Saknade data ...............................................................................................39

Landstingsprofiler .................................................................................... 42

NDRs patientenkät ..................................................................................64

Referat från KAS- och koordinatormöte i Göteborg 2016 .........................66

Systematiskt förbättringsarbete med stöd av nationellt kvalitetsregister ....... 77

Socioekonomiska aspekter av diabetes och kardiovaskulär sjukdom. ........... 78

Fakta om NDR ......................................................................................... 79

NDR-blankett 2016.................................................................................. 82

Originalpublikationer från Nationella Diabetesregistret (NDR) 2015 ...........83

Förteckning kvalitetsansvariga koordinatorer ............................................ 87

Förteckning kvalitetsansvariga sjuksköterskor (KAS) .................................88

ISSN 2001-2632 Tryckår 2016

Årsrapport 2015 års resultatNationella Diabetesregistret (NDR) – Registercentrum Västra Götaland www.ndr.nu

FörfattareSoffía GuðbjörnsdóttirRegisterhållare, adj. professorNationella DiabetesregistretRegistercentrum Västra Götaland413 45 Göteborg

Ann-Marie SvenssonBiträdande registerhållare, PhDNationella [email protected]

Björn EliassonAdj. professorDiabetescentrumSahlgrenska Universitetssjukhuset413 45 Göteborg

Katarina Eeg-OlofssonÖverläkareDiabetescentrumSahlgrenska Universitetssjukhuset413 45 Göteborg

Pär SamuelssonUtvecklingsledareNationella [email protected]

Ebba LinderUtvecklingsledareNationella [email protected]

Mervete MiftarajStatistikerNationella [email protected]

Catharina Bergsten Årsrapportsredaktö[email protected]

Formgivning och produktion: Ibiz reklambyrå • Tryck: Litorapid, Hisings Kärra • Foto: Johan Wingborg, Charlotta Sjöstedt, Johan Werner Avby, Viktor Garellick, John Hagby, Pictpro, Shutterstock och Johner.

Omslag: Figuren på omslagsbilden illustrerar andelen med kolesterol <4,5 mmol/l, 2012 – 2015 inom primärvården i Västmanland.

Årsrappor t 2015 | 5

Inledning

Här kommer nu ännu en årsrapport från NDR och denna gång får ni också en rapport på engelska om NDR som visar utvecklingen över de gångna 20 åren. Dessa två rapporter ger en god överblick och en bild av nuläget, men det bästa verktyget för förbättringsarbetet får ni via hemsidan och ”knappen” med dagsaktuella data!

Nationella Diabetesregistret fyller 20 år i år, mycket har hänt och tack vare idogt arbete bland diabetesprofessionen, starkt stöd från huvudmännen och patientorganisationen, Svenska Diabetesförbundet, har vi idag ett modernt och välfungerande register. I årsrapporten återfinner ni en resumé från NDRs jubileumsmöte, bland annat en historisk tillbakablick av Anders Nilsson som var den första registerhållaren. NDR har blivit en stark resurs för svensk diabetesvård och främjar patientnytta på flera olika sätt. Resultatredovisning i realtid för jämförelse nationellt och regionalt är fortfarande registrets viktigaste funktion. Öppenhet är nyckeln till framgång, vården måste känna till sina egna data och kunna svara på frågor om det. Detta kommer även fortsättningsvis att hjälpa enskilda vård enheter att identifiera problem både på individnivå och kliniknivå så att varje enskild patient kan få bästa möjliga diabetesvård. Minst lika viktig är öppenheten gentemot personer med diabetes och vårdens huvudmän.

Den nya hemsidan lanserades under år 2015 och NDR har varit i de flesta landstingen och träffat användare, vi har fått mycket positivt feedback och bra synpunkter som vi tackar för. Hemsidan är ett levande verktyg som kan bli bättre och bättre. Resultaten på landstingsnivå och enhetsnivå är öppna för alla och vi är säkra på att det driver förbättringsarbetet framåt.

I årsrapporten är fokus huvudsakligen på landstingens resultat och jämförelse mellan landsting och enskilda kliniker. NDR väcker uppmärksamhet också i andra länder, därför har vi gjort en 20årsrapport på engelska. Den rapporten fokuserar på hela landets tidstrender och trycktes redan i januari 2016. Då hade inte alla registreringar för 2015 hunnit komma in och därför kan det finnas marginella skillnader mellan de två olika rapporterna. I årsrapporten är samtliga registreringar för år 2015 med, hela 392 938 personer med diabetes registrerades under året. NDR fortsätter således att växa och täckningsgraden är mycket hög.

Sett över en 20årsperiod ser vi allmänt en mycket positiv utveckling, det gäller förstås täckningsgraden och fram förallt gäller det den viktiga riskfaktorkontrollen. I ett kortare perspektiv ser vi dock att det är en utmaning att behålla en fortsatt positiv utveckling, förbättringsarbetet

får aldrig stanna av! Använd de verktyg som erbjuds på hemsidan för att identifiera förbättringsområden. Fler och fler registreringar kommer in via direktöverföringar och vi ser att det i en del landsting finns problem med låg täckningsgrad för vissa variabler. Det kan misstänkas bero på bristfälliga överföringsrutiner. I denna årsrapport redovisar vi därför saknade data i ett särskilt kapitel.

Registret var från början inte avsett att vara en forskningsdatabas. Huvudmålet var och är fortfarande att stödja utvecklingen för bättre diabetesvård. Men eftersom registret har blivit nästan heltäckande och med god datakvalitet öppnast möjligheter för att skapa mer kunskap. Forskningen började långsamt. Det började med flera beskrivande artiklar som syftade till att visa skillnaderna mellan verkligheten och riktlinjer. Eftersom registret har blivit allt stabilare har vi nu möjlighet att göra mer avancerade observationsstudier. Genom att länka till andra databaser och få information från många andra register bidrar forskningen till ännu bättre förståelse för diabetes i ett brett sammanhang. Flera viktiga vetenskapliga publikationer har ur sprung ur registret. I rapporten återfinner ni kort sum mering av resultaten från registrets publikationer under år 2015 och även en summering av de två senaste NDRavhandlingarna (se sid 77–78), som helt eller delvis baseras på NDRdata. En fullständig summering av samtliga pub likationer finner ni på hemsidan.

Ett mycket viktigt mål för registret är att få in patientrapporterade uppgifter som handlar om hur personen med diabetes mår och har det med sin diabetes (Patient Reported Outcome Measures, PROM) samt hur patienterna tycker att diabetesvården fungerar (Patient Reported Experience Measures, PREM). NDR har nu tagit fram en enkät för att få svar på dessa frågor. Syftet med enkäten är att bättre kunna utvärdera och förbättra diabetesvården så att den blir så bra som möjligt för varje individ samt att öka patienternas delaktighet i vården. Längre fram i rapporten redogörs för var vi befinner oss i denna process.

Minst lika viktigt är att NDR har fortsatt med sina förbättringsprojekt och under år 2015 avslutades ett NDRIQ projekt som omfattade hela primärvården i Västmanland, där vi kan konstatera positiva resultat. Läs artikeln om projektet längre fram i rapporten. NDR kommer även fortsättningsvis att erbjuda nya NDRIQ projekt och ni som är intresserade är välkomna att höra av er till oss.

Stort tack till er alla för ett mycket bra samarbete och lycka till! Soffía Guðbjörnsdóttir, registerhållare NDR.

6 | År s rappor t 2015

I ett tjugoårsperspektiv kan NDR konstatera att diabetesvården har bli-vit bättre på det mesta. Att bidra till sjunkande HbA1c-värden är ett exem-pel som Soffía Guðbjörnsdóttir gärna vill lyfta fram. – Vi kan se att de höga HbA1c-värdena, de över 70, har fortsatt att sjunka även under 2015. Det är mycket glädjande och ett bevis för att satsningen på att jobba särskilt med de högsta värdena har varit effektiv, säger hon.

Till de goda nyheterna hör också att täckningsgraden för registret har fort-satt att öka. – Det beror säkert på direktöver-föringen av data. Men tyvärr har vi haft en del inledande problem som har gjort att några landsting saknar data på vissa variabler. Nu är det vik-tigt att ansvariga i landstingen hjälper till att lösa de problemen, säger Soffía Guðbjörnsdóttir.

Den senaste statistiken visar att an-delen personer som får behandling med insulinpump fortsätter att öka,

framförallt hos de unga. I åldersgrup-pen 18 – 21 år har var tredje patient insulinpump. – Men det är anmärkningsvärt att andelen som får insulinpump varier-ar ganska stort i landet och mellan enskilda sjukhus, säger Soffía Guð-björnsdóttir.

Hon menar att en orsak skulle kunna vara resursbrist på personalsidan, eftersom behandling med insulin-pump initialt kräver att patienten får mer stöd från vården. Men det skulle också kunna finnas ekonomiska skäl till skillnaderna. – Det är olyckligt eftersom insu-linpump är ett viktigt hjälpmedel för många. Även ur ett ekonomiskt perspektiv är det alltså bättre på sikt att ge patienterna den bästa och mest lämpade behandlingen, säger hon.

En fråga som Soffía Guðbjörnsdóttir tror kommer att diskuteras mycket under året är vad som är ett rimligt blodtrycksmål.

– Det är klart oroande att inga landsting når Socialstyrelsens mål-nivå när det gäller blodtryck, trots att denna gräns är så hög som 140/85. Inom primärvården är det bara 50 – 60 procent som når målnivån, säger hon.

NDR-data bekräftar att det finns en svag negativ trend när det gäller blodtrycksutvecklingen och den gäl-ler både typ 1- och typ 2-diabetes. – Vi har fortfarande alldeles för många patienter med högt blodtryck, konstaterar Soffía Guðbjörnsdóttir.Hon är glad över att NDRs senaste IQ-projekt lyckades så bra, eftersom det ger stöd för det systematiska för-bättringsarbetet. – På årets KAS-möte framgick det att det pågår aktivt förbättringsar-bete inom diabetesvården i alla våra landsting. Det känns väldigt positivt, säger hon. ■

NYHETER UR STAT IST IKEN

Lägre HbA1c men högre blodtrycksvärdenDe höga HbA1c-värdena fortsatte att sjunka

under 2015 samtidigt som fler personer fick

insulinpump. Svagt stigande blodtryck

är dock ett orosmoln, menar Soffía

Guðbjörnsdóttir, registerhållare.

Text: Catharina BergstenFoto: Johan Wingborg

Registerhållare för NDR

Soffía Guðbjörnsdóttir


NDR- IQ: VÄSTMANL AND LYCK ADES VÄNDA UT VECKL INGEN

”Även små förändringar ger resultat”

Tydliga arbetsstrukturer, bättre dokumentation och en

helhetssyn på hälsa har lett till ett trendbrott för diabetesvården

i Västmanland. Sänkta medel-HbA1c är ett av resultaten.

Text: Catharina Bergsten

Under perioden april 2014 till oktob-er 2015 pågick projektet NDR-IQ Västmanland, ett pilotprojekt som för första gången samlade alla primär-vårdsenheter inom ett och samma landsting. Det drevs av Nationella Diabetesregistret på uppdrag av Vård-val Västmanland och genomfördes som en del av den särskilda satsning på diabetesvård som beslutats av Landstingsstyrelsen. Syftet var att förstärka arbetet med typ 2-diabetes i enlighet med de nationella rikt-linjerna. – Som beställare har vi ett uppdrag att följa upp resultat, framför allt ur ett patientperspektiv. Det kan handla om vårdens tillgänglighet, kontinuitet och remisshantering, men också om medicinska resultat, säger Anders Ahlgren, chef för Vårdvalsenheten.

Han menar att man tidigare hade haft ganska bra kontroll på antalet timmar som använts till diabetes-vård – nu ville man titta mer på vad vården åstadkom. Det gjorde man genom NDR-IQ Västmanland, vars övergripande mål var att uppnå be-stående resultatförbättring genom sys-temförändringar och nya arbetssätt, men också att förbättra täcknings-graden för Västmanland i Nationella Diabetesregistret. Alla deltagande vårdcentraler erhöll ersättning med 85 tkr per vårdcentral under 2014 och 50 tkr per vårdcentral under 2015.

– Det behövdes en ersättning för att smörja systemet och motivera människor att ta av sin tid i den hårt trängda kliniska vardagen, förklarar Anders Ahlgren.

Patienten deltar aktivtLena Ottosson Bixo är ordförande för Diabetesrådet Västmanland och processägare för diabetesvården. Hon tycker att NDR-IQ Västmanland har skapat ett ordentligt fokus på diabetes och goda förutsättningar för ett fort-satt arbete. – Många enheter har stor kunskap om själva sjukdomen, men behövde bättre redskap för exempelvis kallelser, uppföljning och återkoppling. Det har man i dag. Men det viktigaste av allt

är att vi sätter patienten i cent rum. Vi har lyckats stärka patientens egen-vårdsförmåga, genom ökat stöd till enheterna. Därmed deltar patient en ännu mer aktivt i vården och kan få en ökad livskvalitet.Ulrika Strandberg, diabetessjukskö-terska på Servicehälsan i Västerås, håller med. – I dag pratar vi om helhetshälsa. Där ingår inte bara HbA1c, utan ock-så lipider, blodtryck, BMI, rökning och mycket annat. Patienterna upp-lever att de får en mer allmän hälso-undersökning och det ser de som något mycket positivt. Nu förstår de bättre varför vissa tester tas och hur olika värden hänger ihop. Då är det också enklare att följa de rekommen-dationer som ges. Patienten blir helt enkelt mer motiverad, säger hon.

Servicehälsan var en av de vårdcent-raler som medverkade i projektet. Ulrika Strandberg menar att den över-syn av verksamheten som gjordes un-der projekttiden var mycket värdefull. – Nu har vi till exempel tydligare rutiner för vad som ska göras inför ett patientbesök, vad patienten själv be-höver förbereda och vad som ska göras under och efter besöket. Dokumenta-tionen är bättre, vilket gör det enklare att både söka och hitta information. Dessutom har vi större kontroll över kallelser och uteblivna besök, säger hon.

Anders Ahlgren, chef för Vårdvalsenheten


Ulrika Strandberg är glad för de medicinska resultat som är en följd av projektet. – Vi lyckades sänka medel-HbA1c väldigt bra och ligger nu under riks-genomsnittet. När det gäller blodtryck-et ligger nu över hälften av patienterna under 140/85, som är det nya mål-värdet. Men de som tidigare låg riktigt högt, 160/95 eller högre, har nått en markant förbättring, säger hon.

Agneta Hällström, diabetessjuk-sköterska på Hallstahammars vård-central, tycker att en av de stora lär-domarna från projektet var vikten av team arbete. Ambitionen för NDR-IQ Västmanland var deltagande av

tvärprofessionella team bestående av läkare, sjuksköterska, dietist och sekreterare. Minimikravet var ett team bestående av läkare och dia-betessjuksköterska. – Vårt team förändrades lite grann un-der projektets gång, men det bestod initialt av en läkare, en sekreterare, två diabetessjuksköterskor och en die-tist. Vår erfarenhet är att alla yrkes-grupper är lika viktiga. Nu ska vi jobba för att behålla teamkänslan även i fram tiden, säger hon.

Hon berättar att höga HbA1C-vär-den tidigare hade accepterats som en del av sjukdomsbilden. En förklaring tror hon kan vara att Hallstahammar är en bruksort där förändringsbenä-

genheten ibland är liten. Trots det gjordes förbätt-ringar under projektet när det gäller de flesta värden. – Men även små föränd-ringar ger resultat. Blod-fetterna är till exempel överlag mycket bättre i dag,

vilket betyder mycket för patienternas hälsa, säger Agneta Hällström.

NDR-IQ-projektet som helhet gör Anders Ahlgren mycket nöjd;

Diabetesteamen diskuterar sina handlingsplaner.

” Det vi ser är ett trendbrott. Ambitionen var att vi skulle vända utvecklingen och det har vi gjort.”


R E S U L T A T

Täckningsgrad i NDRTäckningsgraden har förbättrats. HbA1c <52 mmol/mol Andelen patienter med värden <52 mmol/mol ökade med ca 1,7 % under projekttiden, vilket kan jämföras med hela riket där andelen istället minskade med 1,6 % under samma period. LDL-kolesterol < 2,5 mmol/L Andelen patienter med värden <2,5 mmol/L ökade med 7 %. Totalkolesterol < 4,5 mmol/L Andelen patienter med värden <4,5 mmol/L ökade med 8,4 %. Blodtryck≤130/80 mm Hg Andelen patienter med blodtryck ≤ 130/80 mm Hg minskades marginellt med 0,4 % under projekttiden. De nationella blodtrycksmålen justerades under projektets gång, vilket kan ha påverkat resultatet när vården anpassat sig till nya riktlinjer.

Blodtryck < 140/85 mmHg Andelen patienter med blodtryck < 140/85 mmHg ökade med 1,7 % under projekttiden.

Andel icke-rökareAndelen patienter som röker har ökat med 0,8 % under projekttiden. Denna ökning kan vara en följd av en ökad inrapporteringsgrad.

Källa: Slutrapport för NDR-IQ Väst-manland, Landstinget Västmanland. Resul taten är hämtade från Knappen (www.ndr.nu) och jämförelsen är bas erad på resultaten för åren 2014 och 2015.

– Det vi ser är ett trendbrott. Ambitionen var att vi skulle vända utvecklingen och det har vi gjort. Nu kan alla följa de andra vårdcent-ralernas resultat och det har triggat igång tävlingsinstinkten – ingen vill ju ligga dåligt till. I dag jobbar vi för att klara de nationella målen, men sedan kommer vi att sätta ännu högre mål, säger Anders Ahlgren.

Lena Ottosson Bixo är också nöjd, men påminner om vikten av konti-nuitet; – Diabetes är inte ett projekt, utan en process. För att vi ska bli långsiktigt framgångsrika krävs ett fortlöpande och tålmodigt arbete, säger hon. ■


Ögonblicksbilden som i en graf visar vart enheten är på väg när det gäller viktiga parametrar tycker Agneta Lindberg är det bästa med NDRs nya hemsida. Hon är diabetessjuksköt-erska på diabetesmottagningen vid Hässleholms sjukhus och ingår i ett team bestående av fyra personer. – Vi ser direkt om något värde bör-jar bli bättre eller sämre. Om något är på väg åt fel håll kan vi dra i nöd-bromsen och försöka göra något åt det, förklarar Agneta Lindberg.

Hon och hennes team söker informa-tion på NDRs hemsida ungefär en gång i månaden. – Det är enkelt att söka patienter i olika grupper. Främst försöker vi hålla koll på dem med höga HbA1c-värden och höga blodtryck. Att se över behandlingarna och erbjuda FGM, Flash Glucose Monitoring, där det kan vara aktuellt, har bidragit till att vi har lyckats sänka median-HbA1c, säger hon. Andel patienter med HbA1c < 52 mmol/mol har ökat och andelen med HbA1c > 70 mmol/mol har minskat, berättar Agneta Lindberg.

Ett dilemma på enheten har varit just blodtrycken. Ett enhetligt sätt att mäta blodtrycken har därför in-

förts i Hässleholm och mottagningen har också fått en egen 24 timmars-blodtrycksmätare. Det gör att fler kan erbjudas blodtrycksmätning och att det inte längre är någon väntetid. – Ibland kan mätaren kopplas på redan vid läkar- eller sjuksköterskebe-söket och då sparar vi tid och resurser för både vården och patienten, säger Agneta Lindberg.

Funktionen som kan hjälpa vården att hitta patienter som inte varit på mottagningen under en viss period, har inte använts så mycket på Hässle-holms sjukhus. – Vi har ca 400 diabetespatienter och har bra ordning på vårt kallelse-system, så vi har inte känt det beho-vet. Men jag vet att flera vårdcentraler i Skåne använder det, säger Agneta Lindberg.

Hon tycker om hemsidans struktur och innehåll och särskilt att nyhet-erna och forskningsartiklarna har en sådan framträdande plats. Överlag är hon mycket nöjd med hemsidan. Men en funktion saknar hon; – Jag skulle faktiskt vilja ha tillbaka möjligheten som vi hade tidigare att kunna plocka fram median-HbA1c när som helst*. Nu får vi den statisti-ken var fjärde månad och det tycker

jag är lite för sällan. Jag skulle också vilja se insulinpumpsanvändningen kopplad till HbA1c-värdena. Den uppgiften skulle kanske kunna ligga under Knappen, tillgänglig för beslutsfattare på olika nivåer och även för patienterna, säger hon.

Hemsidan hjälper vården att hitta riskpatienterMöjligheterna att enkelt identifiera patienter som inte når

behandlingsmålen är en av de viktigaste funktionerna på

Nationella Diabetesregistrets nya hemsida. Den har blivit

ett konkret arbetsredskap som bidrar till en mer jämlik vård.

Text: Catharina Bergsten

F A K T A

NDRs hemsida riktar sig till både till vården och beslutsfattare på olika nivåer, men också till människor med diabetes. Den nya sidan ska bidra till ökad öppenhet och bättre resultatredo-visning. Sidan har fått ny form och visar nu både i siffror och grafer hur resulta-ten har förändrats över tid. Det gäller både enhetens och den enskilda patientens resultat. Sökverktygen har blivit betydligt snabbare och användaren kan nu:

• söka upp individer som inte når behandlingsmålen

• söka upp individer som saknar värden (missing value) för en viss variabel för att på så sätt öka kvaliteten på databasen

• identifiera de individer som inte varit på mottagningen under en given period och som eventuellt behöver kallas.

www.ndr.nu

Diabetessjuksköterska på diabetesmot-tagningen vid Hässleholms sjukhus

Agneta Lindberg


*Kommentar från registret: vid nästa uppdatering av Knappen kommer medi-anvärden att läggas till i indikatorlistan.

Stefan Jansson, specialist i allmän-medicin och distriktsläkare på Brick-ebacken vårdcentral i Örebro, menar att verktygen på den nya hemsidan har gett ett stort lyft för diabetesvår-den. Funktionen som ger möjlighet att se uteblivna besök de senaste året är en som nyttjas flitigt.– Vi betar av patienterna på den listan en efter en, säger Stefan Jansson.Särskilt uppskattad är möjligheten att efter inloggning plocka fram en enskild patientprofil. På det utskrivna papperet med patientens senaste vär-den kan extra viktiga uppgifter ringas in. Det kan till exempel handla om HbA1c eller BMI som gått upp, om rökning eller högt blodtryck. Pap pret blir en bra och åskådlig utgångspunkt i samtalet med patienten, som sedan får med sig det hem. – Den som ligger dåligt till får så klart tätare besök. Det kan vara upp-följningssamtal per telefon med dia-betessjuksköterska, besök hos dietist eller fysioterapeut, fler labbtester eller ett nytt läkarbesök, förklarar Stefan Jansson.

Som ordförande i det regionala diabe-tesrådet för Uppsala/Örebro följer han också utvecklingen för alla vårdcentra-ler i regionen genom Knappen, för sam-ordning mellan länen där så kan ske.

Det huvudsakliga förbättringsarbetet inom diabetesvården måste dock ske inom varje landsting/region. – När det gäller min ”egen” Region Örebro län har vi har gått från dåliga värden på HbA1c hos patienter med både typ 1- och typ 2-diabetes, till goda värden för bägge grupperna. Det är en klar förbättring som gjorts suc-cessivt på cirka tre år. Nu gäller det

Specialist i allmänmedicin och distrikts-läkare på Brickebacken vårdcentral i Örebro

Stefan Jansson

att vi håller i de här resultaten och fortsätter att jobba för en god och jämlik vård för alla människor, oavsett socioekonomisk bakgrund. Det är den stora utmaningen, säger Stefan Jansson.

Han ser fram emot utvecklingen av hemsidans avdelning ”För dig med diabetes”, som pågår under 2016. – Där kommer människor bland annat att kunna tycka till om vården. Det blir ett viktigt tillskott, säger han. ■


Regeringens särskilda femåriga sats-ning på de nationella kvalitetsregist-ren har möjliggjort stora förbättrings- och utvecklingsprojekt för registren. För NDRs del har den bland annat inneburit att registret har kunnat bygga en helt ny hemsida och webb-verktyget Knappen, som gör viktiga data tillgängliga för alla. – Både hemsidan och Knappen har blivit väl mottagna och används i dag i konkret förbättringsarbete i diabetesvården. De används även av patienter, anhöriga och av besluts-fattare som behöver underlag, säger Soffía Guðbjörnsdóttir, register- hållare för NDR.

Hon förklarar att det finns en oro för registrets framtida utveckling, efter-som den femåriga satsningen tar slut 2017. Samtidigt tror hon att besluts-

fattarna inser värdet och betydelsen av väl utvecklade register – och att det kostar att hålla dem levande. – Satsningen har gett oss ett and-rum och en fantastisk arbetsro. Krea-tiviteten har ökat. Utöver utveckling-en av hemsidan och Knappen har vi drivit IQ-projekt i hela landet. Para-llellt har registret förbättrats så att vi kan validera data bättre. Täcknings-graden har ökat, vilket ger säkrare data och i takt med det har intresset ökat för att forska på registerdata, säger Soffía Guðbjörnsdóttir.

Det har kommit flera riktigt starka och bra forskningsrapporter under året som Soffía Guðbjörnsdóttir vill lyfta fram; – Vi har bland annat ny forskning på området diabetes och cancer, på effekten av insulinpump och på jäm-förelser mellan personer med respek-tive utan diabetes avseende överlevnad och följdsjukdomar. Dessutom har det gjorts internationella jämförelser och i dem har Sverige legat i topp på många områden i diabetesvården.

Soffía Guðbjörnsdóttir menar att landstingen behöver ta ett större ansvar för datainsamling och dataöverföring och att staten måste förstå att det inte är något alternativ att gå tillbaka till en

NDR har framtidstro trots att regeringens 5-årssatsning tar slutText: Catharina Bergsten

Den framtida finansieringen av de nationella kvalitetsregistren

har diskuterats livligt under året, men Nationella Diabetes registret

jobbar oförtrutet vidare. Nästa stora steg blir att lansera

PROM-enkäten.

Soffía Guðbjörnsdóttir

Registerhållareför NDR

Foto: Charlotta Sjöstedt


underfinansierad verksamhet. – Vi vill så klart skörda frukterna av det arbete som har lagts ned under många år. Det tjänar både samhället och individen på. Under 2015 har vi till exempel jobbat hårt med att utveckla registrets PROM-enkät (Pa-tient Reported Outcome Measures). Nu är enkäten klar och kan lanseras på bred front, det är prioritet 1 för NDR i höst och nästa år. Det finns ett klart behov av att väga in patient-perspektivet och särskilt när det nu kommer fler och fler forskningsrap-porter som bygger på registerdata, säger Soffía Guðbjörnsdóttir.

Många enheter har anmält intresse för att använda PROM, som ger en efterlängtad möjlighet att studera patientens upplevda livskvalitet och hur de bedömer vård, stöd och be-mötande. – Det kan vara lika viktigt som hårda data, som HbA1c och blod-tryck. Genom PROM kommer vi bland annat att kunna identifiera grupper som kanske inte mår så bra och som kan behöva särskilda insat-ser, säger Soffía Guðbjörnsdóttir.

Företrädare för många nationella kvalitetsregister har jobbat hårt med opinionsarbete och lobbying för att

säkra registrens framtida överlevnad. Även Fredrik Löndahl, ordförande för Diabetesförbundet, värnar om registren. – Det är helt nödvändigt att re-gistren får finansiella möjligheter till fortsatt verksamhet – och särskilt ett sådant väletablerat och välanvänt register som NDR. Utöver att NDR är till nytta i vården har det blivit betydelsefullt för enskilda patienter och för forskningen, säger han.

Fredrik Löndahl vill gärna påtala att patientföreträdare har varit delaktiga i utvecklingen av flera NDR-produk-tioner, inte minst Knappen. Patienter-nas engagemang i utvecklingsarbetet tror han är en förutsättning för an-vändbara hjälpmedel och framgångs-

rikt förbättringsarbete. När det gäller forskning skulle han gärna se fler studier på tekniska hjälp-medel framöver. – De nya hjälpmedlen ger en enorm frihetskänsla, men de inne-bär också helt nya möjligheter för patient en att få en djupare förståelse för sin sjukdom. I forskningen om tekniska hjälpmedel är PROM en viktig del, säger han. ■

Ordförande för Diabetesförbundet

Fredrik Löndahl


2015 års resultat

Målnivåer och tolkning av rapportenÅrsrapporten från NDR syftar bland annat till att utvärdera diabetesvården i förhållande till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården, och i övrigt belysa patientpopulationer, behandlingar och dess resultat samt processer. Målen för diabetesbehandlingen bör individualiseras beroende på patienternas förutsättningar.

I stället för bara ett målvärde redovisas därför i det följande ofta medelvärden, andelar och flera olika målvärdesnivåer.

Resultaten från NDR är lättillgängliga via hemsidan och det är viktigt att alla känner till sina egna resultat, kan följa dessa över tid och även jämföra med andra. Årsrapporten summerar resultaten på nationell, landstings och på sjukhusnivå. Tabellerna och figurerna är lättlästa och skall ligga till grund för diskussion om bra diabetesvård. Tolkning av data kräver ofta input från många ak törer och det är många aspekter att ta hänsyn till, men öppenhet om data och fokus på förbättring måste vi klara av. I denna rapport visas data för det mesta utan några statistiska justeringar (t.ex. för ålder, kön sjukdomsduration, andra sjukdomar osv), det gör att många förklaringar till utfallet kan dölja sig i data och därför är er kunskap om den egna patientgruppen av stor vikt när resultaten tolkas. I de vetenskapliga rapporterna, som också redogörs för i denna årsrapport, är data mer bearbetad och fler slutsatser kan dras och med större säkerhet.

De indikatorer som visas är inte de enda måtten som är intressanta och värda att följa. När man gör ett urval, väljer man samtidigt bort. Vidare kan indikatorerna formuleras på olika vis och det finns för och nackdelar med olika alternativ. Resultat per vårdcentral och sjukhusklinik kan alltid studeras i ”Knappen” där också olika målnivåer också kan väljas på flera indikatorer.

För primärvården ingår alla patienter i underlaget för redovisningen, dvs. utan åldersavgränsning. Ett ofta framfört motiv till åldersavgränsning är att för de allra äldsta måste oftare olika kliniska målsättningar vägas mot varandra. Ett motiv för att som här inkludera alla patienter är att detta ger en signal om vikten av att alla patienter skall inkluderas i NDR, även de äldsta. NDR har studerat resultaten både med och utan ålderavgränsning, och inte funnit några relevanta skillnader på gruppnivå.

All tolkning av data kräver en kunskap om lokala förutsättningar, täckningsgrad och registreringskvalitet och även om patientgruppernas sammansättning, framförallt på olika vårdcentraler och kliniker. Då kan resultaten vara en viktig grund för det egna förbättringsarbetet.

Tabell 1. Målnivåer i Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvården 2015.

Indikator Mål

HbA1c > 70 mmol/mol Typ 1: < 20 %, Typ 2: <10 %.

Blodtryck < 140/85 mmHg Typ 1: ≥ 90 %, Typ 2: ≥ 65 %.

Fotundersökning** Typ 1: ≥ 99 %, Typ 2: ≥ 99 %.

Ögonbottenundersökning * Typ 1: ≥ 98 %, Typ 2: ≥ 96 %.

Icke-rökare Typ 1: ≥ 95 %, Typ 2: ≥ 95 %. * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2. ** senaste året.

Nedan följer rekommendationer avseende blodfettssänkande behandling, hämtat ur Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för Diabetesvården 2015.

Hälso- och sjukvården bör:

• erbjuda personer med diabetes och mycket hög (> 20 %) risk för hjärtkärlsjukdom intensiv behandling med statiner (prioritet 1)

• erbjuda personer med diabetes och hög risk (8 – 20 %) för hjärtkärlsjukdom standardiserad behandling med statiner (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda personer med diabetes och måttlig risk (2 – 8 %) för hjärtkärlsjukdom standardiserad behandling med statiner (prioritet 5).


Huvudsyftet med att visa data om diabetesvård som jämförelser mellan landsting, kliniker och vårdcentraler är att jämförelser kan väcka intressanta frågor om variation och hur olika resultat uppkommer.

Syftet med att formulera indikatorer och visa jämförelser är inte att utse det landsting eller den enhet som är ”bästa landsting/klinik/vårdcentral” eller att ge patienterna en fullständig och säkerställd konsumentinformation om vårdcentralens kvalitet. Rankinglistor är tyvärr ofta ett säkert sätt att nå uppmärksamhet i medierna, men är sällan tillräckligt väl underbyggda.

Det kan finnas skäl att i fördjupande analyser göra kvalitetsjämförelser, med höga krav på att de är rättvisande, i meningen att man fångar egenskaper hos och kvaliteten i enhetens vårdprocesser, och inte andra faktorer. Men detta är resurskrävande och därmed bortom den löpande redovisningen av resultat i årsrapporten från NDR.

När resultaten av indikatorbaserade jämförelser skall analyseras mera djupgående och i ett utvärderingssyfte, bör bland annat följande faktorer beaktas:

• Hur bra är indikatorn – fångas den avsedda kvalitetsaspekten?

• Hur komplett är rapporteringen av data?

• Är registreringen av de använda variablerna likformig eller kan de påverkas av lokala traditioner hos de som rapporterar?

• Är resultaten stabila över tid eller resultat av slump?

• Hur skiljer sig patienterna åt – ålder, sjukdomsduration, samsjuklighet, andra aspekter på sjukdomens svårighetsgrad, förmågan att bidra till sin egen vård, till exempel genom att förändra levnadsvanor?

Med detta sagt – om resultaten som här skall användas för att ge stöd för förbättring av diabetesvård behöver man inte ha svar på alla dessa komplexa frågor. De som arbetar på en klinik eller vårdcentral har goda möjligheter att förstå sina resultat och identifiera möjliga förbättringar med hjälp av de egna resultaten och kunskapen om den egna verksamheten.

I rapporten visas jämförelser mellan landsting även för flera mått, som femårsrisk att drabbas av diabeteskomplikation och om vissa resultat för de patienter som har nydebuterad typ 2diabetes. Indikatorerna här speglar väl de nationella riktlinjernas indikatorer för uppföljning av diabetes. Var god se kapitlet om 5årsrisk för kardio vaskulär sjukdom.


0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

450 000

20152014201320122011201020092008200720062005200420032002200120001999199819971996

Primärvården TotaltMedicinkliniker

Figur 1. Antal deltagande patienter åren 1996–2015.

Antal

År

392 938

52 878

340290

Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret

Riket

Väste

rnorrl

and

Örebro

Västra

Göta

land

Västm

anla

nd

Värm

land

Sörm

land

Skån

e

Kronober

g

Kalm

ar

Jönkö

ping

Gävle

borg

Dalar

na

Österg

ötland

Bleki

nge

Gotland

Halla

nd

Väste

rbott

en

Norrbott

en

Stock

holm

Jäm

tland

Uppsala

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2PrimärvårdenKälla: NDR – Nationella Diabetesregistret

%

Figur 2. Andel patienter rapporterade till NDR av samtliga patienter med diabetes i landstingen (uppskattat till 4% av invånarna i landstingen) år 2015. Uppgifter om Sveriges folkmängd 2015-12-31 är hämtade från SCB.

TäckningsgradTäckningsgraden fortsätter att stiga, det kan dels bero på att allt fler använder sig av direktöverföring av data men kan också återspegla stigande prevalens av både typ 1 och typ 2 diabetes. Endast tre landsting ligger under 80 % i täckningsgrad.


Tabell 2. Antal deltagande enheter per landsting, år 2015. Enheter inom primärvården med < 5 rapporterade patienter till NDR har exkluderats.

Landsting Primärvården Medicinkliniker Totalt

Blekinge 21 2 23

Dalarna 31 4 35

Gotland 7 1 8

Gävleborg 41 5 46

Halland 46 3 49

Jämtland 28 1 29

Jönköping 47 3 50

Kalmar 36 3 39

Kronoberg 33 2 35

Norrbotten 34 5 39

Skåne 150 9 159

Stockholm 214 10 224

Sörmland 26 3 29

Uppsala 43 2 45

Värmland 32 3 35

Västerbotten 39 3 42

Västernorrland 32 4 36

Västmanland 29 4 33

Västra Götaland 198 17 215

Örebro 31 3 34

Östergötland 43 4 47

Samtliga 1 161 91 1 252


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Hela r

iket

Västra

Göta

land

Västm

anlan

d

Kronober

g

Kalmar

Värm

land

Dalarn

a

Örebro

Österg

ötland

Stock

holm

Jönkö

ping

Skån

e

Hallan

d

Söder

man

land

Väste

rnorrl

and

Gävleb

org

Blekin

ge

Jäm

tland

Väste

rbotte

n

Uppsala

Gotland

Norrbotte

n

Figur 3. Jämförelse mellan NDR och Läkemedelsregistret. Individer som har registrerats i Läkemedelsregistretnovember 2014–oktober 2015 och som återfinns i NDR under samma period (individer i åldrarna 50–80 år). Matchning har gjorts på unika personnummer.

%



Antal patienter och diabetesklassifikationFör primärvården rapporteras samtliga patienter med diabetes. Bland dessa har 97,2 % klassats kliniskt som typ 2diabetes. Primärvårdspatienterna betraktas därför i årsrapporten som motsvarande patienter med typ 2diabetes.

Resultaten för medicinklinikerna redovisas med uppdelning enligt klinisk klassificering i typ 1 och typ 2diabetes, som tillsammans utgör 97,8 % av samtliga patienterna på medicinklinikerna.

I NDR:s vetenskapliga rapporter definieras typ 1diabetes epidemiologiskt som patienter med enbart insulinbehandling och debutålder < 30 år, medan typ 2diabetes definieras epidemiologiskt som patienter med enbart kost eller tablettbehandling, eller insulinbehandling med eller utan tabletter samt debutålder ≥ 40 år. Denna indelning har visat mycket god överensstämmelse med den kliniska klassningen av diabetestyp i NDR, där dock några procent av patienter med epidemiologiskt angiven typ 2diabetes kan ha LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults). Som alla vet är dock inte alltid klassificeringen uppenbar.

De tre patientgrupper som redovisas färgindikeras i våra tabeller och figurer enligt nedan:

De tre patientgrupper som redovisas är:

• Alla patienter inom primärvården

• Patienter med typ 1diabetes vid medicinkliniker

• Patienter med typ 2diabetes vid medicinkliniker

I tabell 3 och 4 redovisas kliniska karaktäristika för de tre patientgrupperna år 2015. Patienterna med typ 2diabetes i primärvården skiljer sig från patienterna med typ 2diabetes vid medicinklinikerna genom att ha högre medelålder och kortare diabetesduration.

Tabell 3. Antal patienter, medelålder, diabetesduration och kön år 2015.

Primärvården Typ 1-diabetes vid medicinkliniker Typ 2-diabetes vid medicinkliniker

Antal 337 743 39 671 9 510

Medelålder, år (SD) 68,2 (11,9) 46,3 (16,9) 63,1 (13)

Medelduration, år (SD) 9,8 (8,1) 23,9 (15,4) 16,2 (9,9)

Kvinnor (%) 144 142 (42,7) 17 598 (44,4) 3 398 (35,7)

Män (%) 193 601 (57,3) 22 073 (55,6) 6 112 (64,3)


Tabell 4. Nydebuterade patienter år 2015. Kliniska karaktäristika vid debut.

Primärvården Typ 1-diabetes vid medicinkliniker Typ 2-diabetes vid medicinkliniker

Antal 17 150 433 156

Medelålder, år (SD) 62,9 (12,6) 35,3 (14,9) 51,2 (16,8)

Antal HbA1c 16 931 428 153

Medel HbA1c, mmol/mol (SD) 51,3 (14,2) 54,5 (17,3) 56,3 (19,6)

Antal bmi 14862 337 117

Medel BMI, kg/m2 (SD) 30,9 (5,8) 24,4 (4,5) 30,3 (6,4)



Levnadsvanor Övervikt och fetma är fortfarande en stor utmaning för personer med typ 2diabetes och för typ 1diabetes stiger BMI sakta över tid.

Indikatorerna som reflekterar livsstil, dvs. BMI, midjemått, fysiskt aktivitet och rökning har varit väldigt stillastående eller haft en negativ utveckling i NDR (se figurerna på sidorna 29 – 32 i den engelska 20årsrapporten). Det som nu verkar säkert är dock att rökning sakta minskar hos de med typ 1. Samtliga dessa indikatorer är extremt viktiga riskfaktorer och ökar kraftigt risken för tidig död och komplikationer, publikationer från NDR understryker detta med besked. Data från NDR har tydligt visat att fysisk aktivitet kan vara skyddande mot framtida kardiovaskulära sjukdomar och en färsk publikation

från NDR och det svenska obesitaskirurgiska registret visar på en positiv effekt av fetmakirurgi vid typ 2diabetes vad gäller kardiovaskulär sjukdom och analyser om biverkningar eller oönskade effekter av kirurgi pågår. Här har vården och samhället stora utmaningar.

Figur 4. Män och kvinnor 30–60 år. Primär-vården.

*Fysisk aktivitet, aldrig eller < 1 gång/vecka

Antal män: 49 329

Antal kvinnor: 30 972

25,2%

2011

2011

51,8%

26,6%

19,4%

25,1%

60,5%

24,1%

24,5%

Antal män: 41 924


Rökare 22,0%

Enbart kost20,6%

2015

Rökare 24,1%

2015

BMI ≥ 30 53,3% BMI ≥ 30

60,3%

Fysiskt inaktiv* 24,9%


Enbart kost 16,6%


Figur 5. Män och kvinnor 30–60 år. Medicin-kliniker, diabetes typ 1.

*Fysisk aktivitet, aldrig eller < 1 gång/vecka

Antal män: 22 073


11,1%

2011

2011

29,0%

23,5%

16,3%

13,9%

32,0%

21,2%

23,9%

Antal män: 18 850


Rökare 12,2%

Insulinpump27,6%

2015

Rökare 10,5%

2015

HbA1c >70 22,5%

HbA1c >70 23,3%



Insulinpump19,2%


2 0 | År s rappor t 2015

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

SkåneNorrbotten

HallandVästernorrland

KalmarJämtland

GävleborgVästerbottenÖstergötland

VärmlandÖrebro

RiketUppsala

SörmlandBlekingeDalarna

KronobergVästra Götaland

GotlandJönköping

VästmanlandStockholm 19,7

23,423,524,124,124,225,726,526,526,928,028,128,829,129,530,633,633,733,835,141,642,8

Figur 8. Andel fysiskt inaktiva (motionerar aldrig eller mindre än 1 gång per vecka). Primärvården.

%


0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

GävleborgHallandKalmar

NorrbottenSkåne

DalarnaJämtland

VästmanlandVästerbotten

RiketVästernorrland

ÖrebroStockholmSörmlandBlekinge

Västra GötalandJönköpingVärmland

UppsalaÖstergötland

GotlandKronoberg

Figur 9. Andel fysiskt inaktiva (motionerar aldrig eller mindre än 1 gång per vecka). Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%


13,814,314,615,416,317,319,720,720,720,921,321,621,721,922,923,724,824,829,229,629,838,7

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

VästmanlandGotlandKalmar

SörmlandSkåne

DalarnaStockholm

NorrbottenHallandÖrebro

VärmlandBlekingeUppsala

RiketÖstergötland

Västra GötalandKronobergGävleborg

VästernorrlandJönköping

JämtlandVästerbotten


Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården

Figur 7. Andel ickerökare. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%

92,1

91,7

91,3

90,5

90,3

90,3

90,1

89,1

88,7

88,7

88,6

88,6

88,6

88,1

87,9

87,9

87,8

87,6

86,5

86,0

85,8

85,4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

SkåneVärmland

NorrbottenVästra Götaland

RiketStockholm

VästmanlandÖrebro

GävleborgKalmar

JämtlandSörmland

GotlandÖstergötland


DalarnaUppsala

BlekingeJönköpingKronoberg

Västerbotten


Figur 6. Andel ickerökare. Primärvården.

%


89,588,988,688,588,087,887,687,287,287,187,086,986,986,886,885,585,185,084,883,981,471,4


HbA1cHbA1c återspeglar den långsiktiga glukoskontrollen och har ett starkt samband med risken att utveckla komplikationer till diabetes. Målet är att så många som möjligt har ett bra värde, lägre än 52mmol/l, men det skall betonas att behandlingen skall individualiseras och minst lika viktigt är att så få som möjligt har höga värden, över 70mmol/l. Många förbättringsprojekt i landet har koncentrerat sig på att försöka behandla bort de höga värdena, det har gett ett tydligt resultat. Allt fler ligger i intervallet mellan 52 – 70 mmol/l.

Vad gäller blodsockerkontrollen ser vi att vi nästan har nått målnivåerna enligt Socialstyrelsens riktlinjer vad gäller de som har mycket höga HbA1cvärden, i primärvården är det strax över 10 % och bland personer med typ 1diabetes är andelen 22.8 %. Vad gäller detta mål ser vi en positiv trend över tid. Fortfarande finns det landsting som har en stor andel med höga HbA1cvärden men medelvärdet för HbA1c sjunker långsamt. Ett bra HbA1c är av stor vikt men betydelsen varierar mellan olika patientgrupper. Med hjälp av NDR kan vården enkelt identifiera förbättringspotentialen för olika personer.

0

20

40

60

80

100

20152014201320122011

Figur 10. Andel HbA1c < 52 (mmol/mol).%

Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 2

Medicinkliniker, diabetes typ 1

49,8

30,0

15,2

49,1

26,9

14,6

52,3

29,1

17,0

52,7

29,9

19,0

51,3

27,5

18,9


0

10

20

30

40

50

20152014201320122011

Figur 11. Andel HbA1c > 70 (mmol/mol). %



11,4

24,8

30,3

12,2

27,3

31,0

11,7

26,1

28,7

11,2

24,4

25,1

10,7

23,8

22,8


60

62

64

66

68

70

20152014201320122011

Figur 12. Medelvärde för HbA1c (mmol/mol) i olika åldersgrupper. Medicinkliniker, diabetes typ 1.mmol/mol

Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder > 30 år

Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder 22–30 år


65,666,0

64,9

63,963,4

64,564,8

63,9

62,7 62,4

68,769,2

67,6

66,3 66,0


För fler HbA1ctrender se sidorna 33 – 35 i den engelska 20års rapporten.


0 20 40 60 80 100

GotlandNorrbottenJönköping

DalarnaGävleborg

UppsalaVästerbotten

HallandBlekinge

VästernorrlandJämtland

SkåneRiket

KalmarÖstergötlandVästmanland

KronobergVärmland

Västra GötalandSörmland

ÖrebroStockholm

Figur 13. Fördelning av HbA1c. Primärvården.

%

HbA1c >70 mmol/mol

HbA1c 52–70 mmol/mol

HbA1c < 52 mmol/mol

54,4

54,0

53,6

53,6

53,2

52,8

52,6

52,1

51,5

51,3

51,2

50,9

50,5

50,1

48,9

47,5

46,0

45,3

43,9

43,4

42,4

41,4

34,7

37,0

37,4

36,1

34,8

37,6

37,2

38,8

37,9

38,0

38,0

38,7

38,9

40,1

41,3

42,4

42,5

42,4

42,9

45,6

44,6

46,9

11,0

9,0

9,0

10,3

12,1

9,6

10,2

9,2

10,6

10,7

10,8

10,4

10,6

9,8

9,8

10,1

11,5

12,3

13,3

11,1

13,1

11,7


0 20 40 60 80 100

VärmlandJönköping

DalarnaGotland

KronobergKalmar

NorrbottenHallandÖrebroSkåne

VästerbottenSörmland

ÖstergötlandRiket

VästmanlandUppsala

GävleborgBlekinge

StockholmVästernorrland

JämtlandVästra Götaland

Figur 14. Fördelning av HbA1c. Medicinkliniker diabetes typ 1.

%

HbA1c >70 mmol/mol

HbA1c 52–70 mmol/mol

HbA1c < 52 mmol/mol

23,4

21,8

20,3

20,0

19,3

19,3

19,1

19,1

18,9

18,4

18,3

18,1

17,3

17,1

17,0

16,9

16,2

16,1

15,3

14,5

13,6

12,4

59,2

57,8

59,8

58,5

54,2

56,7

55,9

61,1

58,3

57,7

57,0

60,5

55,3

60,5

61,0

56,0

54,4

58,1

66,8

57,7

58,1

63,6

17,4

20,3

19,9

21,6

26,4

24,0

25,0

19,8

22,8

23,9

24,7

21,4

27,3

22,3

22,0

27,1

29,4

25,8

17,9

27,8

28,2

24,0


0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

DalarnaNorrbottenGävleborgVärmland

GotlandUppsala

JönköpingStockholm

SkåneRiket

VästernorrlandKalmar



HallandBlekinge

KronobergÖstergötland

ÖrebroSörmland


9,09,09,29,69,89,810,110,210,310,410,610,610,710,811,011,111,511,712,112,313,113,3

Figur 15. Andel HbA1c > 70 mmol/mol. Primärvården.

%


0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

KalmarJönköping

DalarnaSkåne

NorrbottenBlekinge

KronobergUppsala

SörmlandVärmland

GävleborgÖstergötland

RiketÖrebroHalland

StockholmVästerbotten

JämtlandVästernorrland

VästmanlandGotland

Västra Götaland

Figur 16. Andel HbA1c > 70 mmol/mol. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%


17,4

17,9

19,8

19,9

20,3

21,4

21,6

22,0

22,3

22,8

23,9

24,0

24,0

24,7

25,0

25,8

26,4

27,1

27,3

27,8

28,2

29,4


Årsrappor t 2015 | 2 3

0 10 20 30 40 50 60

Trelleborgs lasarettLandskrona lasarett

Södertälje sjukhusKiruna sjukhus

Piteå Älvdals sjukhusLycksele lasarett

Länssjukhuset KalmarLänssjukhuset Ryhov

Länssjukhuset HalmstadSandvikens sjukhus

Gällivare sjukhusHöglandssjukhuset Eksjö

Medicin FalunMälarsjukhuset Eskilstuna

Centralsjukhuset Kristianstad RoDEoNMedicin-Geriatrik Avesta

Enköpings lasarettBlekingesjukhuset Karlskrona

Karolinska universitetssjukhuset HuddingeVästmanlands sjukhus Sala

Skånes Universitetssjukhus MalmöSundsvalls sjukhus

Oskarshamns sjukhusVästmanlands sjukhus Köping

Arvika sjukhusCentrallasarettet Växjö

Praktikertjänst Närsjukhuset DalslandLasarettet Ystad

Skånes Universitetssjukhus LundÄngelholms sjukhus

Ljungby lasarettKalix sjukhus

Centralsjukhuset KarlstadVrinnevisjukhuset

Ersta SjukhusMedicinmottagningen Ludvika

Capio Lundby NärsjukhusBlekingesjukhuset Karlshamn

Akademiska sjukhuset UppsalaVästerviks sjukhus

Helsingborgs lasarettUniversitetssjukhuset Linköping

Uddevalla sjukhusUniversitetssjukhuset Örebro

Gävle sjukhusLasarettet i Motala

Kungälvs sjukhusBollnäs sjukhus

Sunderby sjukhusSjukhuset i SöderhamnKullbergska sjukhuset

Skellefteå lasarettHässleholms sjukhusHudiksvalls sjukhus

Medicin MoraDanderyds sjukhus

Norra Älvsborgs LänssjukhusKarolinska Universitetssjukhuset Solna

Lindesbergs lasarettKarlskoga lasarett

Härnösands sjukhusÖstersunds sjukhus

Södra Älvsborgs sjukhus Borås SkeneNorrlands universitetssjukhus

SödersjukhusetVärnamo sjukhusAlingsås lasarett

Nyköpings lasarettAngereds närsjukhus

Norrtälje sjukhus TioHundraVisby lasarett

Varbergs sjukhusSahlgrenska Universitetssjukhuset Östra

Sahlgrenska Universitetssjukhuset SahlgrenskaCityDiabetes

Torsby sjukhusVästmanlands sjukhus

Capio St Görans sjukhusFrölunda specialistsjukhus

Kungsbacka NärsjukhusÖrnsköldsviks sjukhus

Sollefteå sjukhusSjukhuset i Lidköping

Skaraborgs sjukhus SkövdeSkaraborgs sjukhus Falköping

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal

Figur 17. Andel HbA1c > 70 mmol/mol. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården%

370166750422115275327299836813101101

122564536830718275412394391

1667720

1077344127253141

1199588151219921718432422812837595

380439499

1043455923375273

1048362282153613741

100282252398111732877792172270108386

105889

95240324914563859581155510723750964754185

164100164137209

Antal


8,1 8,411,512,112,212,712,814,715,415,715,816,816,817,417,717,918,118,718,919,019,719,920,120,120,320,520,620,620,920,921,121,121,221,221,321,921,921,922,122,122,322,823,023,523,623,723,824,024,024,124,224,324,324,424,424,624,625,425,926,026,126,726,726,927,227,928,128,428,528,929,029,329,729,830,330,830,831,031,732,732,933,534,034,136,541,6



DiabetesbehandlingBehandlingsalternativen både för typ 1 och typ 2diabetes varierar ganska stort mellan landstingen, det gäller till exempel behandling hos dem med relativt nydebuterad typ 2diabetes och också andelen som har pumpbehandling vid typ 1diabetes.

Kost och motion är hörnstenarna i behandlingen av typ 2diabetes, men det är viktigt att nå uppsatta mål tidigt och oftast krävs då farmakologisk behandling. Vi ser att GLP1behandling ökar starkt bland personer med typ 2 som går på medicinklinikerna, men denna behandling är fortfarande mindre vanlig i primärvården. I övrigt är val av behandling relativt konstant. För personer med typ 1diabetes ser vi att behandling med insulinpump ökar och bland unga vuxna i åldrarna 18 – 21 år har var tredje person pump. Alla pågående och nya pumpbehandlingar skall registreras avseende indikation, pumpfabrikat och serienummer. Vid eventuella pumpproblem ges också möjlighet att registrera dessa. Mervärdet blir ju att varje klinik har en lättillgänglig sammanställning över sina pumppatienter och att vi får till en systematisk kvalitetsuppföljning i hela landet. Det är viktigt att slå vakt om möjligheten till pumpbehandling och bra kvalitetsdata är värdefullt stöd för det. Den vanligaste indikationen för pump anges vara svängande blodsocker eller höga HbA1c. Andelen som har pump varierar stort i landet.

0 20 40 60 80 100

ÖrebroKalmar

NorrbottenStockholm

Västra GötalandÖstergötland

UppsalaVästmanland

BlekingeRiket

SörmlandGävleborgKronoberg

VästerbottenJönköping

SkåneDalarna

VästernorrlandGotland

VärmlandHalland

Jämtland

Figur 18. Fördelning av diabetesbehandling bland patienter < 70 år och med diabetesduration 0–3 år. Primärvården.

%

Tabletter och insulin

Insulin enbart

Tabletter enbart

Enbart kost

12,3

14,4

17,9

18,7

18,8

20,4

22,2

22,5

23,4

23,9

25,3

25,3

27,2

27,6

27,6

28,0

28,1

30,8

31,0

32,7

34,4

37,2

76,0

75,2

70,2

68,5

69,0

67,0

67,1

63,7

67,0

55,2

64,4

65,0

61,6

65,1

62,2

64,2

59,7

60,1

57,2

56,0

54,6

54,1

4,6

3,2

3,6

3,2

5,0

3,1

3,8

4,4

3,8

4,6

3,0

3,9

3,9

2,1

2,7

1,5

5,5

3,4

4,4

4,7

5,3

2,8

7,2

7,3

8,3

9,6

7,2

9,6

6,8

9,4

5,8

16,3

7,3

5,7

7,3

5,2

7,5

6,4

6,7

5,8

7,4

6,5

5,6

5,9


0

10

20

30

40

50

GLP-1Tabletter och insulin

Insulin enbartTabletter enbart

Enbart kost

Figur 19. Fördelning av diabetesbehandling. Primärvården.

%

20152014201320122011

24,4

23,0

22,6

22,2

22,5

46,1 47

,2 47,5

47,9

48,3

12,1

12,5

12,2

11,7

11,3

17,1

16,3

16,2

16,2

15,6

0,3 0,91,6 2,0 2,2


0

10

20

30

40

50

GLP-1Tabletter och insulin

Insulin enbartTabletter enbart

Figur 20. Fördelning av diabetesbehandling. Medicinkliniker, diabetes typ 2.

%

20152014201320122011

19,517,3 17,4 16,3 16,3

41,2 41,7 40,1 39,338,835,3 33,8 33,3 32,9 32,7

4,17,1

9,211,5 12,2



0

5

10

15

20

25

30

20152014201320122011

Figur 21. Andel med insulinpump. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%

År

Män Kvinnor Alla

23,224,6 25,2 25,9 26,7

15,9 16,8 17,6 18,0 18,619,1

20,220,9 21,5 22,2


0

5

10

15

20

25

30

35

20152014201320122011

Figur 22. Andel med insulinpump i olika åldersgrupper. Medicinkliniker, diabetes typ 1.%

År

Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder > 30 år



22,1

17,6

29,5

23,3

18,7

29,3

25,2

19,2

30,7

26,3

19,6

31,6

27,1

20,2

34,5


0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

ÖstergötlandBlekinge

VästmanlandStockholm

JämtlandÖrebro

KronobergRiket

Västra GötalandVästerbotten

SörmlandHalland

JönköpingVärmland

VästernorrlandSkåne

KalmarGotlandDalarnaUppsala

GävleborgNorrbotten


%


30,5

29,3

26,3

26,2

25,9

25,4

24,7

24,6

24,1

23,9

23,2

23,0

23,0

23,0

22,2

21,0

20,3

20,1

19,5

16,9

15,5

12,7

0 10 20 30 40 50 60

Praktikertjänst Närsjukhuset DalslandCityDiabetes

Lasarettet i MotalaVrinnevisjukhuset

Blekingesjukhuset KarlskronaKalix sjukhus

Södertälje sjukhusUniversitetssjukhuset Linköping

Västmanlands sjukhus KöpingLindesbergs lasarett

SödersjukhusetKullbergska sjukhuset

Karlskoga lasarettAngereds närsjukhusLandskrona lasarett

Medicinmottagningen LudvikaSjukhuset i LidköpingVästmanlands sjukhus

Capio St Görans sjukhusBlekingesjukhuset Karlshamn

Centrallasarettet VäxjöDanderyds sjukhus

Centralsjukhuset Kristianstad RoDEoNArvika sjukhus

Skaraborgs sjukhus FalköpingLänssjukhuset Ryhov

Sahlgrenska Universitetssjukhuset MölndalNorrtälje sjukhus TioHundra

Varbergs sjukhusSkellefteå lasarett

Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖstraLycksele lasarett

Helsingborgs lasarettÖstersunds sjukhus

Sjukhuset i SöderhamnSkånes Universitetssjukhus Malmö

Örnsköldsviks sjukhusVästerviks sjukhus

Frölunda specialistsjukhusSundsvalls sjukhus

Norra Älvsborgs LänssjukhusUniversitetssjukhuset Örebro

Södra Älvsborgs sjukhus Borås SkeneSandvikens sjukhus

Medicin-Geriatrik AvestaKarolinska Universitetssjukhuset Solna

Karolinska universitetssjukhuset HuddingeHärnösands sjukhus

Torsby sjukhusSkånes Universitetssjukhus Lund

Mälarsjukhuset EskilstunaLänssjukhuset Halmstad

Kungälvs sjukhusNorrlands universitetssjukhus

Skaraborgs sjukhus SkövdeOskarshamns sjukhus

Centralsjukhuset KarlstadKungsbacka Närsjukhus

Värnamo sjukhusNyköpings lasarettEnköpings lasarett

Visby lasarettCapio Lundby Närsjukhus

Akademiska sjukhuset UppsalaSahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska

Ängelholms sjukhusSunderby sjukhus

Länssjukhuset KalmarErsta Sjukhus

Bollnäs sjukhusMedicin Falun

Uddevalla sjukhusHöglandssjukhuset Eksjö

Trelleborgs lasarettAlingsås lasarettLjungby lasarett

Medicin MoraVästmanlands sjukhus Sala

Hudiksvalls sjukhusGävle sjukhus

Gällivare sjukhusPiteå Älvdals sjukhus

Kiruna sjukhusLasarettet YstadSollefteå sjukhus

Hässleholms sjukhus 43,943,641,841,437,234,634,131,830,530,130,028,928,828,527,927,627,427,427,427,227,226,926,426,125,925,825,625,525,425,225,024,724,624,524,524,124,023,823,623,223,022,722,322,322,021,921,921,721,621,321,220,520,119,919,819,819,819,619,419,419,218,718,618,618,617,917,717,717,116,916,816,015,815,815,815,815,715,515,414,113,813,512,49,300


%

17111032599

1641074982179519625039421555545578495613540375401

1226980161305248383388327982104745725379511589

1032101127922

118412823810761037590389299283268103212733832181

642262367180355652166172630151473736183081242114913176

253228

164214027187717080

40673342110176

Antal



BlodtryckÖver tid har vi sett ett kraftigt sjunkande blodtryck, både för typ 1 och typ 2diabetes (se sidorna 42 – 43 i den engelska 20årsrapporten), nu har denna trend stannat av och den utvecklingen är viktig att följa noggrant. Både för personer med typ 1 och typ 2diabetes kan ett högt blodtryck påtagligt öka risken för diabeteskomplikationer så som njursvikt och kardiovaskulära sjukdomar.

I Socialstyrelsens målnivåer för blodtryck anges att över 90 % bland personer med typ 1diabetes och över 65 % bland personer i primärvården skall ha ett tryck under 140/85 mmHg. Inga landsting har nått dessa mål och

trenden de allra senaste åren är inte positiv, detta är ett allvarligt observandum. Den positiva trenden över längre tid har med all säkerhet minskat risken för kardiovaskulära sjukdomar och den ändring vi ser nu måste tas på allvar. Under år 2016 kommer blodtrycksnivåerna och risken för kardiovaskulär sjukdom att utvärderas i en ny vetenskaplig publikation från NDR och blodtrycksgränserna kommer säkert att diskuteras mycket under året. I vilket fall som helst så har vi en stor utmaning i primär vården där nästan hälften av patienterna har ett blodtryck över 140/85.

0

20

40

60

80

100

20152014201320122011

Figur 25. Andel blodtryck <140/85 mmHg.

%



76,6 76,5 76,6 75,0 74,2

61,0 61,3 61,1 59,8 58,4

52,7 53,7 54,6 54,4 53,6


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

JämtlandVästernorrland

GotlandBlekinge

KalmarStockholm

SkåneKronoberg


DalarnaVärmland

JönköpingNorrbotten

UppsalaRiket

GävleborgSörmland

HallandVästra Götaland

ÖrebroÖstergötland


Figur 28. Andel blodtryck < 140/85 mmHg. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%


82,277,977,677,576,675,774,273,973,873,773,773,472,872,572,272,272,071,968,367,165,759,6

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

BlekingeNorrbotten

SkåneDalarna

JämtlandUppsala

KronobergKalmar

GotlandStockholm

VästmanlandVärmland

GävleborgRiket


HallandVästra Götaland

ÖrebroVästerbotten

SörmlandÖstergötland



64,157,256,756,055,755,054,554,053,653,653,053,052,952,652,551,851,551,350,549,148,246,7

Figur 27. Andel blodtryck <140/85 mmHg. Primärvården.

%

0

20

40

60

80

100

20152014201320122011

Figur 26. Andel med blodtryckssänkande läkemedel.

%



45,1 44,1 43,9 43,6 43,4

81,9 82,5 80,7 81,3 80,2

78,3 77,8 77,8 79,275,2



0 20 40 60 80 100

NorrbottenDalarna

BlekingeSkåne

VästmanlandÖrebroHallandUppsala

JämtlandVärmland

GävleborgRiket

GotlandKalmar

JönköpingVästra Götaland

VästerbottenKronoberg

VästernorrlandStockholmSörmland

Östergötland

Figur 29. Fördelning av systoliskt blodtryck. Primärvården.

%

Blodtryck ≥150 mmHg

Blodtryck 140–149 mmHg

Blodtryck 131–139 mmHg

Blodtryck ≤130 mmHg

50,3

49,1

47,4

47,4

46,6

46,5

46,5

46,1

46,1

45,6

45,4

45,1

44,7

43,9

43,7

43,6

43,3

42,7

42,3

41,4

40,3

40,1

19,9

13,9

12,9

13,8

11,7

20,5

16,1

15,2

11,8

10,9

14,7

15,6

13,2

16,7

14,3

17,9

17,7

17,0

12,4

10,2

16,3

15,2

18,3

22,3

22,5

23,7

22,5

18,0

21,5

23,3

23,9

27,2

22,8

22,7

23,2

22,8

24,2

23,4

21,7

22,2

26,1

27,7

22,1

24,7

11,5

14,7

17,2

15,1

19,2

15,0

15,9

15,3

18,2

16,4

17,1

16,6

18,9

16,6

17,8

15,1

17,4

18,1

19,2

20,7

21,3

20,0


0 20 40 60 80 100

JämtlandGotlandDalarna

BlekingeVästmanland

NorrbottenSkåne

KalmarKronobergJönköping

VästernorrlandHalland

RiketVärmland

StockholmVästra Götaland

VästerbottenÖrebro

SörmlandGävleborg

ÖstergötlandUppsala

Figur 30. Fördelning av systoliskt blodtryck. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%Blodtryck 140–149 mmHg

Blodtryck ≥150 mmHgBlodtryck 131–139 mmHg

Blodtryck ≤ 130 mmHg

74,1

73,1

72,4

71,2

70,9

70,6

70,4

68,4

67,8

67,6

66,9

66,8

66,7

66,0

65,9

63,4

62,6

59,9

59,4

58,9

57,6

54,7

4,6

12,4

8,4

11,5

10,2

10,2

12,1

10,7

11,6

12,1

12,8

8,2

13,9

11,6

10,5

13,2

17,7

17,7

12,1

19,7

16,4

18,4

11,6

9,1

13,4

12,2

11,7

12,6

10,9

13,5

13,4

12,7

12,4

14,9

12,2

14,2

14,3

14,9

11,6

13,0

16,7

12,5

14,5

16,3

9,7

5,3

5,8

5,1

7,2

6,6

6,5

7,4

7,3

7,6

7,9

10,1

7,2

8,2

9,3

8,5

8,1

9,4

11,8

9,0

11,5

10,6


0 20 40 60 80 100

Västmanlands sjukhus SalaCityDiabetes

Oskarshamns sjukhusLjungby lasarett

Sollefteå sjukhusÖstersunds sjukhusTrelleborgs lasarett

Västmanlands sjukhus KöpingLandskrona lasarett

Norrtälje sjukhus TioHundraBlekingesjukhuset Karlskrona

Capio Lundby NärsjukhusHärnösands sjukhus

Piteå Älvdals sjukhusHudiksvalls sjukhusSödertälje sjukhusSundsvalls sjukhus

Karolinska universitetssjukhuset HuddingeMedicin-Geriatrik Avesta

Visby lasarettLindesbergs lasarett

Höglandssjukhuset EksjöBollnäs sjukhus

Skaraborgs sjukhus SkövdeLycksele lasarett

Torsby sjukhusKullbergska sjukhusetÖrnsköldsviks sjukhus

Hässleholms sjukhusKungälvs sjukhus

Helsingborgs lasarettSödersjukhuset

Länssjukhuset KalmarSkånes Universitetssjukhus Lund

Ängelholms sjukhusDanderyds sjukhus

Centralsjukhuset Kristianstad RoDEoNNorrlands universitetssjukhus

Mälarsjukhuset EskilstunaArvika sjukhus

Medicinmottagningen LudvikaKalix sjukhus

Akademiska sjukhuset UppsalaMedicin Falun

Varbergs sjukhusSkellefteå lasarett

Lasarettet YstadCentralsjukhuset Karlstad

Länssjukhuset RyhovSandvikens sjukhus

Karolinska Universitetssjukhuset SolnaBlekingesjukhuset Karlshamn

Sjukhuset i LidköpingGällivare sjukhus

Angereds närsjukhusSunderby sjukhus

Skånes Universitetssjukhus MalmöEnköpings lasarett

Ersta SjukhusCentrallasarettet Växjö

Medicin MoraKarlskoga lasarett

Sahlgrenska Universitetssjukhuset SahlgrenskaGävle sjukhus

Kungsbacka NärsjukhusCapio St Görans sjukhus

Södra Älvsborgs sjukhus Borås SkeneSkaraborgs sjukhus FalköpingNorra Älvsborgs Länssjukhus

Kiruna sjukhusUniversitetssjukhuset Örebro

Länssjukhuset HalmstadVästmanlands sjukhus

Sahlgrenska Universitetssjukhuset MölndalUddevalla sjukhusVästerviks sjukhus

Alingsås lasarettVrinnevisjukhuset

Universitetssjukhuset LinköpingVärnamo sjukhus

Praktikertjänst Närsjukhuset DalslandSahlgrenska Universitetssjukhuset Östra

Nyköpings lasarettLasarettet i Motala

Frölunda specialistsjukhusSjukhuset i Söderhamn

Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården%

Figur 31. Andel blodtryck < 140/85 mmHg. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

1282934284015797737386772139322245436477950887998558165

1073834325497

1218248196791602246

100437674

10741035411672366579753152873628009178215316755669062915123891021515

15803573801722672289975

73095

5541403041279273731622121631231964001711362571883191092521109983

Antal


92,286,786,485,585,581,881,881,281,080,780,680,480,280,179,779,779,679,479,479,178,578,278,177,877,477,076,976,676,075,975,875,775,775,675,474,674,674,474,374,373,973,873,573,373,273,273,173,072,872,772,672,271,971,771,671,471,170,970,069,769,769,368,967,467,367,167,166,965,465,465,465,165,064,263,362,062,061,860,359,659,657,857,555,554,553,0


BlodfetterTrenden med allt bättre blodfettsnivåer håller i sig, dock är det bara drygt hälften av alla i primärvården och på medicinkliniker med typ 1diabetes som har ett LDLvärde lägre än 2,5 mmol/L. LDL är en mycket betydelsefull indikator, inte minst för att följa effekten av en livslång behandling. Att registrera lipidvärden är också

nödvändigt för att kunna beräkna den 5åriga kardiovaskulära risken med NDR:s riskmotor.

Många landsting har tyvärr en del registreringar som saknar lipidvärden, vilket är ett observandum och bör diskuteras på landstingsnivå.

0

20

40

60

80

100

20152014201320122011

Figur 32. Andel LDL < 2,5 mmol/l.

%



48,4 49,7 53,0 54,8 55,6

60,0 61,5 64,1 65,3 65,7

46,2 48,5 51,6 52,5 53,3


0

20

40

60

80

100

20152014201320122011

Figur 33. Andel med lipidsänkande läkemedel.

%



44,5 44,2 44,6 44,7 45,4

74,7 76,0 74,9 75,0 74,7

61,8 61,0 61,1 63,4 60,1


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

GotlandUppsala


DalarnaBlekinge

NorrbottenHalland

GävleborgVästra Götaland

RiketVästmanland

KronobergVästernorrland

ÖrebroJämtlandSörmlandVärmland

VästerbottenKalmar

SkåneÖstergötland 63,5

59,459,258,157,155,555,455,454,854,153,453,353,252,952,452,150,650,649,147,746,941,9

Figur 34. Andel LDL < 2,5 mmol/l.Primärvården.

%


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

GotlandVästmanland

UppsalaKronoberg

KalmarBlekingeDalarna

NorrbottenJämtland

HallandVästerbotten

StockholmVärmland

VästernorrlandRiket


JönköpingGävleborg

SkåneÖstergötland

Örebro 63,562,060,259,058,658,156,355,655,555,354,854,854,554,253,752,152,051,849,948,047,742,4


Figur 35. Andel LDL < 2,5 mmol/l. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%


0 20 40 60 80 100GotlandUppsala


BlekingeVästra Götaland

DalarnaKronoberg

Sörmland

ÖrebroGävleborg

JämtlandHalland

VästernorrlandVästmanland

NorrbottenVärmland

VästerbottenKalmar


Riket

Figur 36. Fördelning av LDL. Primärvården.

%

LDL ≥ 3 mmol/l

LDL 2,5–2,9 mmol/l

LDL 1,8–2,4 mmol/l

LDL < 1,8 mmol/l

31,1

28,3

26,9

24,8

24,6

22,6

22,2

22,0

21,9

21,7

21,4

21,4

21,3

21,2

20,8

19,7

19,7

19,1

18,5

16,3

16,3

12,3

32,4

31,1

32,3

33,3

32,5

29,5

31,2

32,7

30,5

33,5

31,5

34,1

31,9

34,2

33,3

30,9

33,5

31,5

30,6

31,4

30,6

29,5

16,1

15,6

16,4

16,5

17,3

18,0

17,3

17,6

18,3

16,7

18,2

18,3

18,1

18,8

17,1

19,0

18,5

18,0

19,3

19,7

20,1

19,7

20,4

25,0

24,4

25,4

25,7

29,9

29,3

27,6

29,3

28,0

28,9

26,2

28,6

25,7

28,8

30,4

28,3

31,5

31,7

32,6

33,0

38,5


0 20 40 60 80 100

GotlandKronoberg

UppsalaVästmanland

BlekingeVästerbotten

DalarnaHallandKalmar


RiketStockholmVärmlandJämtlandSörmland

VästernorrlandÖrebro



Figur 37. Fördelning av LDL. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%LDL 2,5–2,9 mmol/l

LDL ≥ 3 mmol/lLDL 1,8–2,4 mmol/l

LDL < 1,8 mmol/l

22,6

22,3

20,4

20,4

20,2

19,7

18,8

18,3

18,1

17,9

17,7

17,3

16,9

16,6

15,8

15,6

15,6

14,8

12,3

11,4

10,7

8,6

39,3

37,9

38,2

38,6

43,3

35,8

39,3

35,9

37,2

36,8

37,9

39,0

36,8

35,1

38,7

36,5

39,1

37,2

35,5

36,6

39,2

33,8

18,9

19,4

19,8

19,0

17,6

20,6

20,5

21,7

21,0

22,5

21,2

21,6

21,7

23,9

19,9

19,9

20,0

22,1

23,3

23,3

22,8

23,4

19,1

20,4

21,7

22,0

18,9

24,0

21,4

24,1

23,7

22,7

23,2

22,2

24,6

24,3

25,6

28,0

25,3

25,9

29,0

28,7

27,4

34,2


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Västra GötalandStockholm

NorrbottenSkåneRiket

BlekingeGävleborg

UppsalaJämtland

HallandVärmland

DalarnaVästmanland

KalmarGotland

JönköpingSörmland

VästernorrlandVästerbotten

ÖrebroKronoberg

Östergötland 73,772,871,171,070,069,569,168,167,966,466,064,563,863,163,162,061,460,159,659,052,749,4


Figur 38. Andel med lipidsänkande läkemedel. Primärvården.

%

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

NorrbottenHalland

StockholmVästerbotten

KalmarSkåne


DalarnaUppsala

RiketJönköpingGävleborg

GotlandVästernorrland

ÖrebroBlekinge

VästmanlandKronoberg

SörmlandÖstergötland

Värmland

Figur 39. Andel lipidsänkande läkemedel. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%


57,7

57,5

57,0

55,5

54,7

53,2

53,2

49,5

48,7

47,3

45,7

45,4

45,4

43,9

43,5

42,7

42,3

40,9

40,8

39,1

38,4

37,7


0 20 40 60 80 100

Lasarettet YstadErsta Sjukhus

Länssjukhuset KalmarVarbergs sjukhus

Capio Lundby NärsjukhusSkånes Universitetssjukhus Lund

Capio St Görans sjukhusSödersjukhuset

Skånes Universitetssjukhus MalmöKarolinska universitetssjukhuset Huddinge

Frölunda specialistsjukhusNorrlands universitetssjukhus

Sunderby sjukhusCityDiabetes

Gällivare sjukhusKungälvs sjukhus

Sahlgrenska Universitetssjukhuset MölndalPiteå Älvdals sjukhus

Medicin FalunSödra Älvsborgs sjukhus Borås Skene

Kalix sjukhusKungsbacka Närsjukhus

Uddevalla sjukhusHelsingborgs lasarett

Södertälje sjukhusKiruna sjukhus

Sjukhuset i LidköpingSahlgrenska Universitetssjukhuset Östra

Östersunds sjukhusSjukhuset i Söderhamn

Alingsås lasarettLänssjukhuset Halmstad

Akademiska sjukhuset UppsalaSundsvalls sjukhus

Länssjukhuset RyhovSkaraborgs sjukhus Falköping

Danderyds sjukhusBollnäs sjukhus

Värnamo sjukhusKarolinska Universitetssjukhuset Solna

Sahlgrenska Universitetssjukhuset SahlgrenskaLycksele lasarett

Gävle sjukhusMedicin-Geriatrik Avesta

Norrtälje sjukhus TioHundraSandvikens sjukhus

Höglandssjukhuset EksjöVisby lasarett

Härnösands sjukhusBlekingesjukhuset Karlskrona

Landskrona lasarettVästmanlands sjukhus

Skellefteå lasarettUniversitetssjukhuset ÖrebroNorra Älvsborgs Länssjukhus

Västerviks sjukhusAngereds närsjukhus

Hudiksvalls sjukhusMälarsjukhuset Eskilstuna

Centralsjukhuset Kristianstad RoDEoNLjungby lasarett

Lindesbergs lasarettEnköpings lasarett

Arvika sjukhusMedicin Mora

Sollefteå sjukhusSkaraborgs sjukhus Skövde

Örnsköldsviks sjukhusÄngelholms sjukhus

Universitetssjukhuset LinköpingCentrallasarettet Växjö

Medicinmottagningen LudvikaBlekingesjukhuset Karlshamn

Praktikertjänst Närsjukhuset DalslandVrinnevisjukhuset

Centralsjukhuset KarlstadLasarettet i MotalaTrelleborgs lasarett

Kullbergska sjukhusetNyköpings lasarett

Västmanlands sjukhus SalaVästmanlands sjukhus Köping

Torsby sjukhusKarlskoga lasarett

Oskarshamns sjukhusHässleholms sjukhus 75,0

66,464,564,463,061,161,060,060,059,257,757,357,157,056,956,256,256,256,155,455,454,353,553,553,253,253,053,051,951,451,450,450,450,350,250,049,949,648,748,347,547,347,247,146,946,346,045,445,345,244,043,743,343,243,142,942,942,742,542,142,042,041,940,039,339,038,538,438,437,637,537,437,336,035,835,335,134,834,734,333,331,531,430,428,728,1

Figur 40. Andel med lipidsänkande läkemedel. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%

15610721710127095

39019016540481662377

35615379257839526271511219917022614125260053818774

25755989129081513440112730455523816914449981

122898434695

151916664838686348339612634460240610016229645732682

1078815164351381107102375659295904

10501232834914213363514602324

Antal


Centrala rekommendationer från Socialstyrelsen – uppdelning av risknivå utifrån risken för hjärt-kärlsjukdom

Risknivå Risk för hjärt-kärlhändelser över 5 år

Måttlig 2 – 8 procent

Hög 8 – 20 procent

Mycket hög Över 20 procent

Hälso- och sjukvården bör: • erbjuda personer med diabetes och mycket hög

risk för hjärtkärlsjukdom intensiv behandling med statiner (prioritet 1)

• erbjuda personer med diabetes och hög risk för hjärt-kärlsjukdom standardiserad behandling med statiner (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan:• erbjuda personer med diabetes och måttlig risk

för hjärt-kärlsjukdom standardiserad behandling med statiner (prioritet 5)

Källa: Nationella riktlinjer för diabetesvård – Stöd för styrning och ledning, Socialstyrelsen 2015.


Lipidbehandling och NDRs riskmotorerNDR:s riskmotorer är ett värdefullt verktyg där vi med hjälp av NDRdata, kan estimera 5årsrisk för att drabbas av kardiovaskulär sjukdom, både hos personer med typ 1 och typ 2diabetes. Riskmotorn är noggrant validerad och kan anses vara till en stor hjälp när vi behöver estimera framtida risk i olika grupper, till exempel i samband med att blodfettsänkande behandling påbörjas. Självklart ska man inte fatta avgörande kliniska beslut för enstaka patienter genom att endast använda riskmotorn, utan den är tänkt att fungera som stöd och vägledning vid beslut. I rapporten illustreras hur stor andel av patienterna som behandlas med lipidsänkande läkemedel beroende av den estimerade 5årsrisken för kardiovaskulär sjukdom enligt NDR:s riskmotorer. Med hjälp av riskmotorn borde sannolikheten öka för att rätt patientgrupper får rätt behandling. Riskmotorn behöver således bli ännu lättare att ta till hjälp och vi arbetar nu för att inlagda data automatiskt förs in i riskmotorn när så önskas.

Att använda riskmotorn för grupper eller individer kan ge ytterligare kunskap och öka den kliniska färdigheten och eventuellt öka acceptansen för vissa behandlingar eller vara ett stöd för att avstå en viss behandling.

Patientens estimerade framtida risk för kardiovaskulär sjukdom skall avgöra om behandling med lipidsänkande behandling skall ges. Det finns oerhört stark evidens för att lipidsänkande behandling vid typ 2diabetes kraftigt minskar risken för framtida hjärtkärlsjukdom och nya studier från NDR talar för stark nytta även vid typ 1diabetes. För de med högst beräknad risk dvs. absolut 5 års risk över 20 % behandlas majoriteten, men ändå ser vi t.ex. vid typ 1diabetes med mycket hög risk saknar upp till var femte person behandling, med stor variation i landet och det råder fortfarande underbehandling för dem med måttlig hög risk. Totalt behandlas 75 % i primärvården och 45 % av de med typ 1 och den behandlingsnivån har inte ändrat sig de senaste åren, vilket också bör diskuteras.


0 20 40 60 80 100

Östergötland

Örebro

Västra Götaland

Västmanland

Västernorrland

Västerbotten

Värmland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

Skåne

Norrbotten

Kronoberg

Kalmar

Jönköping

Jämtland

Halland

Gävleborg

Gotland

Dalarna

Blekinge

Figur 41. Andel lipidbehandlade med förhöjd 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs riskmodell. Primärvård, 30–79 år, per landsting.

%

Absolut risk 8.1–20%

Absolut risk 2.0–8.0%

Absolut risk >20%

58,5

65,9

49,1

58,5

55,8

62,6

59,8

59,6

72,5

56,4

53,9

51,2

58,7

50,3

61,9

62,9

60,6

70,8

51,2

60,8

68,0

82,8

82,4

84,7

78,9

80,1

67,7

85,0

82,0

90,8

76,5

77,4

66,6

83,2

79,7

80,7

82,6

80,5

83,1

63,6

84,1

89,4

63,1

74,3

66,6

67,7

65,0

66,9

72,8

70,7

81,4

64,1

65,3

59,1

69,9

64,2

69,0

73,6

70,2

74,1

57,1

72,5

75,6


0 20 40 60 80 100

Östergötland

Örebro

Västra Götaland

Västmanland

Västernorrland

Västerbotten

Värmland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

Skåne

Norrbotten

Kronoberg

Kalmar

Jönköping

Jämtland

Halland

Gävleborg

Gotland

Dalarna

Blekinge

Figur 42. Andel lipidbehandlade med förhöjd 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs riskmodell. Medicinkliniker, 30–65 år, per landsting.

%

Absolut risk > 20 %Absolut risk 2.0–8.0 %

Absolut risk 8.1–20 %Absolut risk < 2.0 %

66,7

73,3

66,7

77,0

71,9

58,8

84,5

75,0

88,6

75,9

69,7

71,1

76,3

68,9

72,5

79,5

71,9

80,3

76,1

78,5

86,2

25,3

21,7

24,3

27,1

21,9

11,8

26,7

18,3

36,4

14,0

20,2

14,9

32,7

24,3

29,0

15,0

39,5

30,5

23,3

17,1

28,7

59,3

57,8

59,2

65,9

56,7

56,1

62,9

45,2

66,0

47,1

54,9

46,5

64,9

42,3

58,0

53,3

64,9

69,3

56,1

58,9

63,1

78,9

91,9

83,3

93,3

76,9

100,0

83,3

88,0

93,3

90,5

82,1

79,4

89,7

94,4

96,0

95,8

79,2

89,3

79,8

95,8

100,0



0 20 40 60 80 100

ÖstergötlandÖrebro

Västra GötalandVästmanland


VärmlandUppsala

SörmlandStockholm

SkåneNorrbottenKronoberg

KalmarJönköping

JämtlandHalland

GävleborgGotlandDalarna

Blekinge

Figur 44. 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs riskmodell. Personer med diabetes typ 1, 30–65 år, per landsting.

%

Absolut risk > 20 %Absolut risk 2.0–8.0 %

Absolut risk 8.1–20 %Absolut risk < 2.0 %


30,3

32,3

33,6

38,3

38,3

36,7

38,6

27,7

37,1

37,5

39,6

41,8

35,0

34,2

35,0

37,0

38,8

34,3

41,8

34,6

37,9

10,3

16,0

16,4

12,8

13,0

12,2

10,8

15,5

11,0

15,7

12,3

10,0

12,5

15,0

11,5

11,1

15,0

12,5

11,3

16,0

12,0

52,1

43,8

44,5

45,7

43,5

47,5

47,0

50,1

47,2

40,7

41,9

43,3

44,3

45,0

47,9

45,8

39,8

47,4

42,7

43,2

45,8

7,3

7,9

5,5

3,2

5,3

3,6

3,6

6,7

4,7

6,1

6,2

4,8

8,3

5,9

5,6

6,0

6,3

5,7

4,2

6,2

4,3

0 20 40 60 80 100


Västra GötalandVästmanland


VärmlandUppsala

SörmlandStockholm

SkåneNorrbottenKronoberg

KalmarJönköping

JämtlandHalland

GävleborgGotlandDalarna

Blekinge

Figur 43. 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs risk-modell. Primärvården, 30–79 år, per landsting.

%

Absolut risk >20%

Absolut risk 8.1–20%Absolut risk <2.0%

Absolut risk 2.0–8.0%

26,7

24,0

22,0

28,2

27,9

26,1

29,9

25,6

27,3

23,6

33,0

33,9

30,7

27,5

27,4

31,8

29,7

31,5

32,4

28,6

33,9

0,6

0,5

0,3

0,7

0,8

0,3

1,0

0,4

0,6

0,4

1,6

0,9

0,8

0,5

0,7

0,9

0,7

0,8

0,9

1,1

0,8

49,0

52,9

50,0

50,3

50,3

50,4

48,6

49,6

51,4

48,7

46,0

50,7

48,1

49,3

48,9

46,1

47,4

51,7

49,0

48,7

47,0

23,7

22,5

27,7

20,8

21,0

23,2

20,4

24,3

20,6

27,2

19,4

14,4

20,5

22,6

23,1

21,2

22,3

16,0

17,6

21,7

18,4



0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

VärmlandGotland

SkåneJämtland

StockholmGävleborg

Västra GötalandRiket

KalmarVästerbotten


UppsalaBlekinge

VästmanlandVästernorrland

DalarnaÖrebro

NorrbottenHalland

KronobergÖstergötland

Figur 45. Förekomst av mikro- eller makroalbuminuri. Primärvården.

%Andel mikroalbuminuri (u-albumin 20–200 µg/min)Andel makroalbuminuri (u-albumin > 200 µg/min)


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

VärmlandBlekinge


VästernorrlandGävleborg

SkåneKalmar

Västra GötalandUppsalaDalarna

SörmlandGotland

RiketJämtland*

VästerbottenVästmanland

NorrbottenJönköping

HallandStockholmKronoberg

Figur 46. Förekomst av mikro- eller makroalbuminuri. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%Andel mikroalbuminuri (u-albumin 20–200 µg/min)Andel makroalbuminuri (u-albumin > 200 µg/min)


*Osäkra uppgifter pga otillräckliga data.

NjurpåverkanUpp till var 3:e person med typ 2diabetes har mikroalbuminuri och ca 15 % av de med typ 1diabetes.

Om utsöndringen av proteinet albumin i urinen överstiger vissa nivåer, kallas det mikro respektive makroalbuminuri. Albuminuri är ett tecken på att diabetessjukdomen gett skador på njurarna och är en allvarlig riskfaktor för försämrad njurfunktion, högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom. Om en person med diabetes har mikroalbuminuri ökar risken för hjärtkärlsjukdom två till fyra gånger, jämfört med risken utan mikroalbuminuri. Ju längre tid patienten haft diabetes, desto vanligare är förekomsten av mikro och makroalbuminuri. Blodtryckssänkande behandling kan häva albuminutsöndringen och därmed minska risken för hjärtkärlkomplikationer. Att tillståndet är behandlingsbart gör det viktigt att följa förekomsten av albuminuri och därmed att hitta de patienter som har hög risk.

I NDR ingår frågan om patienten har mikro/makroalbuminuri eller ej.

Makroalbuminuri är en relativ kraftig utsöndring av albumin och är ett tecken på att njurskadan är mer avancerad. Indikatorn återspeglar alltså tecken på en allvarlig njurskada på grund av diabetes. Även på detta stadium kan dock förloppet bromsas eller till och med vändas med rätt behandling. För patienter med albuminuri är det särskilt viktigt att behandla andra riskfaktorer, som höga värden för LDLkolesterol, högt HbA1c och högt blodtryck.

Nedsatt njurfunktion är en förhållandevis vanligt förekommande komplikation till diabetes och kan i svårare fall med tiden leda till behov av dialys och transplantation. Risken för försämrad njurfunktion ökar med stigande ålder och sjukdomsduration. Att mäta njurarnas funktion är därför en självklar del av vården vid diabetes. Särskilt viktigt för en bibehållen njurfunktion är bra riskfaktorkontroll. Nedsatt njurfunktion påverkar också vilken läkemedelsbehandling som kan ges.

I rapporten visas andelen patienter med diabetes som har olika grader av nedsatt njurfunktion, av alla som har ett värde för detta.


Tabell 5. Andel albuminuri, samt andel som rapporterats ha förekomst eller ej.

Mikroalbuminuri (u-albumin 20–200 μg/min) Makroalbuminuri (u-albumin > 200 µg/min)

Andel som har svarat Antal %

Andel som har svarat Antal %

Primärvården 65,1 45 897 20,9 60,2 14 627 7,2

Medicinkliniker, diabetes typ 1 80,8 3 483 10,9 77,1 1 561 5,1

Medicinkliniker, diabetes typ 2 73,3 1 843 26,4 75,8 1 159 16,1


Processmått Viktiga processmått för diabetesvården är bland annat ögonkontroll och kontroll av fotstatus som i princip skall utföras till 100 %. Dessa processer är av enorm betydelse för att förebygga allvarliga komplikationer och kräver resurser och säker rutin. Kontroll av fötter ska göras minst en gång per år och ögonbottnar skall kontrolleras vart annat år hos de med typ 1diabetes och vart tredje år hos de med typ 2diabetes (om ingen ögonsjukdom föreligger, annars oftare). Dessa processer verkar vara välfungerande men en negativ trend kan dock anas vad gäller ögonkontroller och bör uppmärksammas. Enstaka klinik eller vårdcentral kan ligga efter, detta kan mycket enkelt tas fram i ”Knappen” och det borde vara enkelt att täppa till dessa hål i vården. I rapporten ser vi tydligt hur risken för fotkom plikationer ökar med sjukdomsduration och med sämre blodsockerkontroll. Motsvarande figurer gällande ögonkomplikationer återfinns i den engelska 20årsrapporten.


ÖgonNästan inga landsting når upp till målen i de nationella riktlinjerna vad gäller ögonbottenundersökning. Majoritet en av de med typ 1diabetes har retinopati och för de med typ 2diabetes varierar andelen mellan 16 – 40 %. Att förekomsten av retinopati varierar i landet är ett observandum.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

GotlandSkåne

GävleborgÖstergötlandVästerbotten

Västra GötalandNorrbotten

VästmanlandVärmland

KalmarKronoberg

ÖrebroSörmland


JönköpingJämtlandBlekingeHallandUppsala

StockholmDalarna

Figur 47. Kontroll av ögonbottenstatus senaste tre åren. Primärvården.

%Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården

98,995,593,192,490,490,089,889,288,988,587,787,686,786,686,686,486,185,885,585,284,383,8


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

KronobergJämtland

KalmarUppsala

BlekingeVästerbotten

SkåneVästmanland

StockholmRiket

GävleborgÖrebro


ÖstergötlandVärmland


DalarnaHallandGotland

Norrbotten


Figur 48. Kontroll av ögonbottenstatus senaste två åren. Medicinkliniker diabetes typ 1.

%


97,797,496,896,696,696,696,395,995,095,094,694,494,193,793,793,093,092,591,689,084,773,8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

DalarnaKronoberg

ÖrebroGotland

GävleborgÖstergötland


SkåneBlekingeUppsala

SörmlandKalmar

RiketHalland

VästernorrlandVärmlandJämtland



Figur 49. Andel med diabetesretinopati. Primärvården.

%


16,618,519,023,625,226,527,929,429,530,730,931,231,832,634,634,836,136,237,139,441,357,0

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

VärmlandKronoberg

ÖrebroBlekinge

SörmlandDalarnaUppsala

VästernorrlandÖstergötland

JämtlandGotland


RiketVästra Götaland

StockholmSkåne

KalmarHalland

VästmanlandNorrbotten

Västerbotten

Figur 50. Andel med diabetesretinopati. Medicinkliniker diabetes typ 1.

%


55,758,460,263,663,665,565,666,067,367,468,168,669,069,369,670,071,872,373,776,576,676,7


Fötter

Figur 53. Fördelning av riskfotkategorier. Primärvården.

Fotriskkategori %


Tidigare diabetessår

Neuropati och/eller angiopati

Frisk fot

Pågående allvarlig fotsjukdom

1,80,6

21,8

75,9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

VärmlandKronoberg


GotlandVästmanland

NorrbottenKalmar

HallandÖstergötland

ÖrebroRiket

BlekingeJämtland

Västra GötalandGävleborg

VästernorrlandSörmland

SkåneJönköping

DalarnaStockholm


Figur 51. Kontroll av fotstatus senaste året. Primärvården.

%


98,097,096,496,495,595,494,594,193,593,092,892,792,491,591,090,990,289,784,984,579,260,6

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

KronobergVästra Götaland

StockholmGävleborg

RiketVästerbotten


ÖrebroNorrbottenJönköping

BlekingeVärmland

UppsalaVästmanland

GotlandSkåne

DalarnaSörmland

KalmarÖstergötland

Jämtland


Figur 52. Kontroll av fotstatus senaste året. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%


99,398,897,096,896,396,296,096,095,795,195,094,494,093,593,092,791,991,390,187,384,079,5

Figur 54. Fördelning av riskfotkategorier. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

Fotriskkategori %



Frisk fot



3,1 1,7

16,8

78,4


Kvinnor och mänVad beträffar måluppfyllelse är skillnaderna mellan kvinnor och män statistiskt säkerställda. Anmärkningsvärt är att kvinnor har generellt något högre blodfetter och får mer sällan blodfettsänkande behandling. Vilken betydelse

konstaterade skillnader mellan kvinnor och män har för eventuella framtida komplikationer kan belysas i longitudinella studier.

0

20

40

60

80

100




Frisk fot

Figur 55. Fördelning av riskfotkategorier uppdelat enligt intervaller för diabetesduration. Primärvården.

%

ÅR 25+15–245–140–4

29,237,4

67,0

83,276,8

55,0

15,721,3


2,9 5,70,8 1,4 0,9 1,90,3 0,5

0

20

40

60

80

100




Frisk fot

Figur 56. Fördelning av riskfotkategorier uppdelat enligt intervaller för diabetesduration. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%

ÅR 25+15–245–140–4

10,7

28,6

87,395,693,5

62,3

3,8 5,6


1,35,9

0,4 0,5 0,7 3,20,2 0,4

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Figur 57. Andel uppnådda målvärden och andel behandling för kvinnor och män i åldern 30–80 år. Primärvården. Samtliga frekvenser är efter justering för ålder signifikant skilda, p<0.001.

%

KvinnorMän

Icke

röka

re

Blod

tryc

ksm

edic

in

Lipi

dsän

kand

e m

edic

in

Trig

lyce

rider

<1,7

mm

ol/l

LDL<

2,5

mm

ol/l

Tota

l kol

este

rol<

4,5

mm

ol/l

Fysis

k ak

tivite

t min

st

1–2

ggr/v

ecka

BMi<

30 m

/kg

2

BT<1

40/8

5 m

mH

g

Hba

1c<5

2 m

mol

/mol

51,0 53,7 53,157,455,2

48,7

74,672,9

56,6

41,6

56,548,4

55,3 53,6

63,759,7

76,674,6

83,9 84,2


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Figur 58. Andel uppnådda målvärden och andel behandling för kvinnor och män. Medicinkliniker diabetes typ 1. Samtliga frekvenser är efter justering för ålder signifikant skilda (p<0.001).

%

KvinnorMän

Icke

röka

re

Blod

tryc

ksm

edic

in

Lipi

dsän

kand

e m

edic

in

Trig

lyce

rider

<1,7

mm

ol/l

LDL<

2,5

mm

ol/l

Tota

l kol

este

rol<

4,5

mm

ol/l

Fysis

k ak

tivite

t min

st

1–2

ggr/v

ecka

BMi<

30 m

/kg

2

BT<1

40/8

5 m

mH

g

Hba

1c<5

2 m

mol

/mol

19,6 17,9

72,5

84,979,4 81,9

77,579,4

53,2

40,7

55,9 55,5

85,190,9

48,9

36,844,5

35,2

89,6 87,9



Saknade data Registrering till NDR ökar, fler och fler har direktrapportering från de olika journalsystemen. Det kan vara svårigheter i början att få överföringen att fungera och det kräver en säker validering av de egna data. Problem med överföringssystem kan leda till att enskilda indikatorer får låg inrapporteringsgrad. Vissa landsting har till exempel systematiskt dålig registering vad gäller blodfetter och

rökning. Vidare är det många vårdenheter men också en del landsting som inte har fullgod rapportering av albuminuri, som är en av de viktigaste riskmarkörerna för framtida hjärtkärlsjukdom. För att överföringen ska fungera krävs det ett gott samarbete med landstingens ITavdelningar.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

SkåneNorrbotten

KalmarVärmland

VästmanlandGävleborg

RiketHalland

Västra GötalandVästernorrland

UppsalaVästerbottenÖstergötland

GotlandJönköpingStockholm

DalarnaSörmland

ÖrebroJämtlandBlekinge

Kronoberg

Figur 59. Andel som saknar rapporterad uppgift om rökning. Primärvården.

%


2,0 2,74,24,54,85,97,97,98,29,110,210,310,413,013,418,018,220,122,423,324,958,8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

KalmarHalland

ÖstergötlandUppsala

JämtlandBlekinge

NorrbottenSkåne

ÖrebroRiket


StockholmJönköping

Västra GötalandVästernorrland

VärmlandSörmland

DalarnaGävleborg

GotlandKronoberg

Figur 60. Andel som saknar rapporterad uppgift om rökning. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%

0,1 0,3 1,4 1,7 1,7 1,8 2,8 3,2 3,7 4,2 5,0 5,2 5,4 6,2 6,3 6,4 6,7 8,4 8,7 14,8 15,6 15,6


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Östergötland

Skåne

Jönköping

Kalmar

Västernorrland

Västerbotten

Gävleborg

Sörmland

Uppsala

Riket

Västmanland

Blekinge

Gotland

Örebro

Västra Götaland

Dalarna

Värmland

Stockholm

Jämtland

Halland

Norrbotten

Kronoberg

Figur 61. Andel som saknar rapporterad uppgift om LDL. Primärvården.

%


1,9

6,3

8,0

12,3

17,8

22,1

26,0

26,1

26,6

27,0

29,0

30,2

30,6

31,0

32,7

32,8

33,0

40,0

40,7

43,3

52,5

62,7

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Östergötland

Uppsala

Örebro

Jönköping

Värmland

Västerbotten

Västernorrland

Blekinge

Sörmland

Stockholm

Skåne

Riket

Dalarna

Kalmar

Västra Götaland

Gotland

Gävleborg

Västmanland

Jämtland

Norrbotten

Halland

Kronoberg

Figur 62. Andel som saknar rapporterad uppgift om LDL. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%


0,7

1,2

2,1

6,1

6,2

9,8

10,3

10,9

14,6

22,1

22,3

22,5

23,2

23,3

23,8

26,3

30,4

34,8

39,2

40,5

47,6

55,5


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

VärmlandSkåne

KalmarVästernorrland

RiketVästmanland

ÖrebroVästerbotten

DalarnaBlekinge

JönköpingÖstergötland

Västra GötalandUppsala

SörmlandGävleborg

NorrbottenStockholmKronoberg

HallandJämtlandGotland

Figur 63. Andel som saknar rapporterad uppgift om albuminuri. Primärvården.

%MakroalbuminuriMikroalbuminuri


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

ÖstergötlandSkåne

VärmlandÖrebro

VästerbottenUppsala

SörmlandStockholm


KalmarJämtland

JönköpingBlekinge

Västra GötalandGotland

KronobergDalarna

GävleborgVästmanland

HallandNorrbotten

Figur 64. Andel som saknar rapporterad uppgift om albuminuri. Medicinkliniker, diabetes typ 1

%Mikroalbuminuri Makroalbuminuri


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

SkåneGotlandDalarna

GävleborgJämtland

KalmarVärmland

VästernorrlandRiket

UppsalaVästra Götaland

BlekingeStockholm

VästerbottenJönköping

VästmanlandSörmland


NorrbottenHalland

Kronoberg

Figur 65. Andel som saknar rapporterad uppgift om ögonbottenundersökning. Primärvården.

%

7,29,510,211,011,113,113,814,416,417,218,019,320,521,023,924,730,731,531,731,832,335,4


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

JämtlandSkåne

ÖstergötlandGävleborgJönköping

RiketStockholm

KalmarVästra Götaland


VästernorrlandDalarnaÖrebro

VärmlandBlekingeGotlandHalland

VästmanlandSörmland

NorrbottenKronoberg

Figur 66. Andel som saknar rapporterad uppgift om ögonbottenundersökning. Medicinkliniker diabetes typ 1.

%

0,7 1,4 1,7 1,9 2,2 2,3 3,2 3,2 3,9 4,1 4,4 5,25,57,38,79,510,312,720,020,126,961,9



0 10 3020 40 50 60 70 80 90 100

Västra GötalandGotland

VästerbottenGävleborg

UppsalaVästernorrland

VärmlandÖrebroKalmar

RiketJönköping

BlekingeÖstergötland

SörmlandSkåne

JämtlandVästmanland

StockholmDalarnaHalland

NorrbottenKronoberg

Figur 67. Andel som saknar rapporterad uppgift om fotundersökning. Primärvården.

%

0,43,46,39,29,310,410,611,311,912,812,813,314,415,116,116,219,820,620,723,324,024,0


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Örebro

VästerbottenVärmland

StockholmJönköping

ÖstergötlandKalmar

JämtlandRiket

VästernorrlandGävleborg

Västra GötalandSkåne

UppsalaBlekinge

SörmlandDalarnaGotlandHalland

VästmanlandNorrbottenKronoberg

Figur 68. Andel som saknar rapporterad uppgift om fotundersökning. Medicinkliniker, diabetes typ 1.

%

0 1,1 1,4 1,7 2,6 2,7 4,6 4,96,38,28,48,59,410,911,312,413,114,016,822,125,525,7


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Dalarna

StockholmKalmarSkåne

VästerbottenRiket

JämtlandVärmland

Västra GötalandUppsala

GävleborgÖrebro

VästmanlandÖstergötland

BlekingeVästernorrland


GotlandHalland

NorrbottenKronoberg

Figur 70. Andel som saknar rapporterad uppgift om diabetesretinopati. Medicinkliniker diabetes typ 1.

%

0 1,9 2,2 2,3 2,4 3,8 4,4 4,55,36,57,27,57,57,57,89,911,613,513,616,924,635,1


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

DalarnaVärmland

SkåneKalmar

GävleborgRiket

VästernorrlandGotland


Västra GötalandStockholm

UppsalaJönköping


BlekingeSörmland

HallandNorrbotten

JämtlandKronoberg

Figur 69. Andel som saknar rapporterat uppgift om diabetesretinopati. Primärvården.

%

0,211,411,411,614,716,516,818,218,321,521,621,823,224,727,529,632,332,736,567,076,790,1



Landstingsprofiler

För varje landsting visas en tabell och dessutom en ”Måltavla” som en snabb ögonblicksbild av landstingets /regionens resultat (medelvärde och andel) i jämförelse med rikets genomsnitt. Måltavlan visar landstingets /regionens täckningsgrad klockan 12 (beräknad på 4 % diabetesförekomst), sedan medurs kommer resultaten för patienter med typ 1diabetes på medicinklinikerna, patienter med typ 2diabetes på medicinklinikerna och slutligen för patienter inom primärvården. Detta bör inte ses som ett samlat mått på kvaliteten i diabetesvården i det aktuella landstinget, utan framför allt som incitament till analys, lärande och förbättringsarbete.

De tre färgnyanserna indikerar att:

• Landstingets resultat är statistiskt signifikant sämre än riksgenomsnittet.

• Landstingets resultat är i nivå med riksgenomsnittet.

• Landstingets resultat är statistiskt signifikant bättre än riksgenomsnittet.

Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare

Ingen förekomst av makroalbuminuri

HbA1c

Systoliskt blodtryck

Kontroll av ögonbottenstatus*

Kontroll av fotstatus**

HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare

Ingen förekomst av makroalbuminuriPrimärvården

Medicinkliniker, Typ 1-diabetes

Medicinkliniker, Typ 2-diabetesKontroll av

ögonbottenstatus*


* senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården** senaste året



Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




PrimärvårdenN = 4 550Medelålder = 69,1Medelduration = 9,3Män = 56,6%

Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 772Medelålder = 49,6Medelduration = 24,4Män = 58,2%


Blekinge

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare

Ingen förekomst av diabetesretinopati




Lipidbehandling

eGFR > 60 ml/min/1.73m2

BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l

Systoliskt BT < 150 mm Hg

Blodtryck < 140/85 mm Hg

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg

HbA1c ≤ 70 mmol/mol

HbA1c < 52 mmol/mol

Blekinge, primärvården

%

99,6

99,6

97,9

97,9

98,0

71,0

91,7

88,5

97,9

84,3

87,2

82,0

83,5

97,3

97,4

TG

Riket TG = TäckningsgradBlekinge

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Behandling med insulinpump

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Blekinge, medicinkliniker diabetes typ 1

%

99,1

99,1

97,7

97,7

97,7

76,2

92,6

83,5

98,1

87,6

95,1

96,8

95,5

93,3

94,0

99,4

TG

Riket TG = TäckningsgradBlekinge

Indikatorer Blekinge Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 19,3 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 73,6 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 56,4 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 68,3 74,2

Systoliskt BT < 150 mm Hg 88,2 92,4

LDL < 2,5 mmol/l 52,0 55,6

BMI < 35 kg/m2 97,2 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 91,5 91,0

Lipidbehandling 53,2 45,4

Ingen förekomst av makroalbuminuri 95,3 94,9

Kontroll av fotstatus** 95,0 91,3

Kontroll av ögonbottenstatus* 92,5 94,1

Ingen förekomst av diabetesretinopati 26,3 32,7

Icke rökare 88,6 88,7

Fysisk aktivitet 79,3 78,3

Behandling med insulinpump 15,5 22,2

Medelvärde

Medel HbA1c mmol/mol 63,7 62,7

Medel systoliskt BT mm Hg 130,5 127,0

Medel LDL mmol/l 2,6 2,5

Indikatorer Blekinge Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 50,1 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 90,2 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 37,7 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 46,7 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 50,6 53,3

BMI < 35 kg/m2 85,6 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 81,5 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare





Medicinkliniker, Typ 1-diabetesN = 1 312Medelålder = 48,1Medelduration = 25,0Män = 58,7%


20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Dalarna, primärvården

%

99,2

99,2

93,4

93,4

93,5

74,0

87,5

84,0

99,7

67,9

90,8

68,2

9,9

94,1

89,0

TG

Riket TG = TäckningsgradDalarna

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Dalarna, medicinkliniker diabetes typ 1

%

99,7

99,7

97,3

97,3

97,3

77,9

93,4

89,1

99,9

94,4

97,3

95,9

64,9

98,3

98,1

95,8

TG

Riket TG = TäckningsgradDalarna

Dalarna

Indikatorer Dalarna Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 14,5 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 72,2 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 54,7 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 73,4 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 52,1 55,6

BMI < 35 kg/m2 95,4 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 91,6 91,0









Medelvärde




Indikatorer Dalarna Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 43,9 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 86,7 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 36,0 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 50,5 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 50,6 53,3

BMI < 35 kg/m2 82,9 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 84,0 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







Gotland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Gotland, primärvården

%

97,5

97,5

94,8

94,8

95,7

73,0

82,6

87,6

93,1

82,1

76,0

67,7

72,5

91,8

86,3

TG

Riket TG = TäckningsgradGotland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Gotland, medicinkliniker diabetes typ 1

%

99,0

99,0

98,1

98,1

98,1

89,7

90,6

94,8

98,1

96,5

97,4

97,7

97,7

99,7

92,6

98,4

TG

Riket TG = TäckningsgradGotland

Indikatorer Gotland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 15,3 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 82,1 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 52,0 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 67,1 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 42,4 55,6

BMI < 35 kg/m2 92,9 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 84,7 91,0









Medelvärde




Indikatorer Gotland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 41,4 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 88,3 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 43,2 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 52,6 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 41,9 53,3

BMI < 35 kg/m2 84,0 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 79,1 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Gävleborg, primärvården

%

98,6

98,6

96,4

96,4

96,4

67,2

84,3

88,2

97,2

69,0

79,3

68,3

67,3

81,8

77,5

TG

Riket TG = TäckningsgradGävleborg

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Gävleborg, medicinkliniker diabetes typ 1

%

99,8

99,8

99,2

99,2

99,2

90,2

94,1

92,9

97,2

94,3

91,5

80,0

92,5

98,6

96,3

99,7

TG

Riket TG = TäckningsgradGävleborg

Gävleborg

Indikatorer Gävleborg Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 19,3 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 76,0 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 67,7 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 75,7 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 59,0 55,6

BMI < 35 kg/m2 97,2 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 92,0 91,0









Medelvärde




Indikatorer Gävleborg Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 45,3 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 87,7 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 39,4 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 53,6 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 52,9 53,3

BMI < 35 kg/m2 83,8 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 79,9 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







Halland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Halland, primärvården

%

97,9

97,9

98,3

98,3

98,4

92,0

91,6

98,5

94,5

63,8

93,7

90,5

88,4

86,6

97,1

TG

Riket TG = TäckningsgradHalland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Halland, medicinkliniker diabetes typ 1

%

99,6

99,6

98,8

98,8

98,9

98,8

95,9

98,7

96,9

35,6

98,3

97,8

97,8

84,4

98,9

99,7

TG

Riket TG = TäckningsgradHalland

Indikatorer Halland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 17,0 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 78,0 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 64,9 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 77,5 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 54,5 55,6

BMI < 35 kg/m2 96,7 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 92,5 91,0









Medelvärde




Indikatorer Halland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 48,9 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 90,2 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 38,6 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 55,0 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 52,4 53,3

BMI < 35 kg/m2 87,3 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 79,5 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Jämtland, primärvården

%

99,0

99,0

97,9

97,9

98,0

87,7

87,1

92,9

99,4

45,5

89,4

68,5

88,6

95,8

92,7

TG

Riket TG = TäckningsgradJämtland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Jämtland, medicinkliniker diabetes typ 1

%

100,0

100,0

92,7

92,7

93,0

93,9

81,4

94,2

100,0

4,7

88,7

38,1

90,1

91,6

86,9

98,3

TG

Riket TG = TäckningsgradJämtland

Jämtland

Indikatorer Jämtland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 21,8 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 79,7 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 38,2 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 59,6 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 54,2 55,6

BMI < 35 kg/m2 96,1 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 90,4 91,0









Medelvärde




Indikatorer Jämtland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 50,9 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,6 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 36,5 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 51,3 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 55,4 53,3

BMI < 35 kg/m2 83,3 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 76,0 79,1








Medelvärde

Medel HbA1c mmol/mol 54 54,1




Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







Jönköping

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Jönköping, primärvården

%

98,2

98,2

96,9

96,9

97,0

56,7

91,4

85,6

91,9

72,0

86,7

85,6

81,7

92,1

88,9

TG

Riket TG = TäckningsgradJönköping

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Jönköping, medicinkliniker diabetes typ 1

%

98,6

98,6

98,0

98,0

98,2

60,8

88,2

89,8

95,9

91,1

86,0

87,3

96,2

96,3

70,5

98,7

TG

Riket TG = TäckningsgradJönköping

Indikatorer Jönköping Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 13,6 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 71,8 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 59,5 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 73,7 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 58,6 55,6

BMI < 35 kg/m2 96,1 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 94,3 91,0









Medelvärde




Indikatorer Jönköping Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 43,4 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 88,9 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 40,7 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 54,5 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 47,7 53,3

BMI < 35 kg/m2 84,6 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 81,2 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Kalmar, primärvården

%

98,2

98,2

95,1

95,1

95,2

59,3

78,5

76,0

93,2

47,2

84,9

69,3

63,5

76,7

80,2

TG

Riket TG = TäckningsgradKalmar

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Kalmar, medicinkliniker diabetes typ 1

%

97,1

97,1

89,2

89,2

89,2

85,4

81,3

88,1

92,4

84,7

87,6

91,3

83,1

84,4

90,1

97,6

TG

Riket TG = TäckningsgradKalmar

Kalmar

Indikatorer Kalmar Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 16,2 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 70,6 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 61,6 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 71,9 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 51,8 55,6

BMI < 35 kg/m2 96,0 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 90,9 91,0









Medelvärde




Indikatorer Kalmar Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 51,5 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,4 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 41,9 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 52,5 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 59,2 53,3

BMI < 35 kg/m2 84,3 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 78,2 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







Kronoberg

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Kronoberg, primärvården

%

99,9

99,9

98,9

98,9

98,9

98,1

94,5

99,6

99,9

91,4

99,6

92,8

99,8

98,0

88,3

TG

Riket TG = TäckningsgradKronoberg

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Kronoberg, medicinkliniker diabetes typ 1

%

100,0

100,0

99,9

99,9

99,9

99,3

98,8

99,7

100,0

96,6

100,0

99,3

100,0

99,9

95,8

94,5

TG

Riket TG = TäckningsgradKronoberg

Indikatorer Kronoberg Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 16,1 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 74,2 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 61,7 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 72,2 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 49,9 55,6

BMI < 35 kg/m2 97,2 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 90,6 91,0









Medelvärde




Indikatorer Kronoberg Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 52,8 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 90,4 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 41,9 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 51,8 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 54,1 53,3

BMI < 35 kg/m2 85,4 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 80,0 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Norrbotten, primärvården

%

100,0

100,0

98,7

98,7

98,8

93,7

94,5

99,7

99,9

79,1

96,6

89,8

88,6

75,1

97,3

TG

Riket TG = TäckningsgradNorrbotten

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Norrbotten, medicinkliniker diabetes typ 1

%

99,9

99,9

99,6

99,6

99,8

97,9

93,5

98,9

99,9

97,1

98,9

98,6

98,1

93,6

98,1

99,5

TG

Riket TG = TäckningsgradNorrbotten

Norrbotten

Indikatorer Norrbotten Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 16,9 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 72,9 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 57,3 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 73,8 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 53,7 55,6

BMI < 35 kg/m2 95,5 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 93,9 91,0









Medelvärde




Indikatorer Norrbotten Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 42,4 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 86,9 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 34,5 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 48,2 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 52,1 53,3

BMI < 35 kg/m2 83,4 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 83,0 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







Skåne

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Skåne, primärvården

%

93,9

93,9

85,7

85,7

90,7

47,5

65,6

84,0

96,5

33,7

88,7

64,6

33,0

41,2

56,6

TG

Riket TG = TäckningsgradSkåne

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Skåne, medicinkliniker diabetes typ 1

%

97,7

97,7

92,6

92,6

92,7

77,5

67,8

82,1

88,7

60,9

91,8

73,1

86,4

93,7

79,4

93,1

TG

Riket TG = TäckningsgradSkåne

Indikatorer Skåne Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 17,3 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 72,7 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 59,7 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 72,2 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 60,2 55,6

BMI < 35 kg/m2 96,7 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 88,9 91,0









Medelvärde




Indikatorer Skåne Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 51,2 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,2 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 38,2 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 49,1 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 59,4 53,3

BMI < 35 kg/m2 83,5 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 75,6 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Stockholm, primärvården

%

96,4

96,4

97,2

97,2

97,2

82,2

92,3

91,0

99,6

64,7

90,7

82,8

78,4

92,1

74,5

TG

Riket TG = TäckningsgradStockholm

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Stockholm, medicinkliniker diabetes typ 1

%

98,3

98,3

96,0

96,0

96,0

76,8

81,4

79,9

88,5

80,3

83,2

90,5

75,4

95,8

89,6

97,3

TG

Riket TG = TäckningsgradStockholm

Stockholm

Indikatorer Stockholm Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 20,0 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 78,4 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 61,7 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 72,0 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 54,8 55,6

BMI < 35 kg/m2 97,1 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 91,7 91,0









Medelvärde




Indikatorer Stockholm Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 54,4 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,0 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 41,8 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 52,9 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 49,1 53,3

BMI < 35 kg/m2 85,8 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 81,1 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







Sörmland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Sörmland, primärvården

%

99,1

99,1

96,7

96,7

96,9

67,3

93,0

76,2

93,5

72,4

88,1

86,9

85,3

95,2

94,0

TG

Riket TG = TäckningsgradSörmland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Sörmland, medicinkliniker diabetes typ 1

%

99,4

99,4

95,4

95,4

95,4

76,7

89,0

78,5

90,0

80,0

95,4

98,3

97,6

98,3

93,2

96,6

TG

Riket TG = TäckningsgradSörmland

Indikatorer Sörmland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 53,6 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 91,0 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 44,4 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 57,2 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 55,5 53,3

BMI < 35 kg/m2 82,3 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 83,3 79,1








Medelvärde




Indikatorer Sörmland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 18,3 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 75,3 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 65,7 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 76,6 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 58,1 55,6

BMI < 35 kg/m2 95,8 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 93,0 91,0









Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Uppsala, primärvården

%

99,0

99,0

93,9

93,9

94,0

69,0

84,6

83,4

90,4

77,1

79,4

79,5

78,5

89,7

87,3

TG

Riket TG = TäckningsgradUppsala

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Uppsala, medicinkliniker diabetes typ 1

%

97,7

97,7

87,6

87,6

87,8

52,4

66,3

66,7

82,1

72,6

93,7

94,5

92,5

91,3

76,0

92,5

TG

Riket TG = TäckningsgradUppsala

Uppsala

Indikatorer Uppsala Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 19,1 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 75,0 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 69,1 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 73,9 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 48,0 55,6

BMI < 35 kg/m2 97,5 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 92,4 91,0









Medelvärde




Indikatorer Uppsala Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 46,0 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 88,5 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 39,3 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 51,5 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 46,9 53,3

BMI < 35 kg/m2 84,7 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 80,8 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







Värmland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Värmland, primärvården

%

97,9

97,9

96,4

96,4

96,6

77,9

71,5

99,0

99,9

21,9

83,8

75,3

23,3

77,6

26,4

TG

Riket TG = TäckningsgradVärmland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Värmland, medicinkliniker diabetes typ 1

%

99,1

99,1

96,4

96,4

96,4

65,2

92,8

66,0

84,5

67,3

77,9

96,8

92,2

98,2

96,1

97,5

TG

Riket TG = TäckningsgradVärmland

Indikatorer Värmland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 12,4 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 76,0 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 62,2 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 73,7 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 55,3 55,6

BMI < 35 kg/m2 95,4 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 89,5 91,0









Medelvärde




Indikatorer Värmland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 53,2 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 87,9 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 41,2 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 53,0 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 57,1 53,3

BMI < 35 kg/m2 84,6 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 74,5 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Västerbotten, primärvården

%

98,9

98,9

93,3

93,3

93,4

67,0

85,0

86,2

92,7

68,5

76,7

83,6

75,3

89,8

82,6

TG

Riket TG = TäckningsgradVästerbotten

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Västerbotten, medicinkliniker diabetes typ 1

%

96,0

96,0

89,5

89,5

89,5

69,6

69,2

71,0

87,6

72,7

74,5

94,8

86,5

94,8

87,2

90,8

TG

Riket TG = TäckningsgradVästerbotten

Västerbotten

Indikatorer Västerbotten Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 18,1 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 78,6 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 62,1 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 72,8 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 54,8 55,6

BMI < 35 kg/m2 96,1 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 89,5 91,0









Medelvärde




Indikatorer Västerbotten Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 47,5 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,9 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 37,6 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 56,7 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 58,1 53,3

BMI < 35 kg/m2 84,0 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 79,4 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







Västernorrland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Västernorrland, primärvården

%

99,1

99,1

95,6

95,6

95,7

60,0

93,5

75,5

90,0

59,5

80,2

76,1

70,4

89,6

92,1

TG

Riket TG = TäckningsgradVästernorrland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Västernorrland, medicinkliniker diabetes typ 1

%

98,5

98,5

95,1

95,1

95,2

73,7

74,4

90,9

96,7

88,4

90,6

95,6

95,6

97,2

93,5

97,5

TG

Riket TG = TäckningsgradVästernorrland

Indikatorer Västernorrland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 20,3 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 80,1 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 58,7 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 65,7 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 55,5 55,6

BMI < 35 kg/m2 96,0 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 92,0 91,0









Medelvärde




Indikatorer Västernorrland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 50,5 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,4 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 41,8 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 54,0 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 54,8 53,3

BMI < 35 kg/m2 82,6 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 78,7 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Västmanland, primärvården

%

96,2

96,2

93,6

93,6

93,7

69,8

77,7

89,4

99,7

59,9

89,6

86,2

76,8

79,9

77,3

TG

Riket TG = TäckningsgradVästmanland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Västmanland, medicinkliniker diabetes typ 1

%

98,9

98,9

94,0

94,0

94,1

93,8

87,9

97,6

99,5

94,3

98,6

98,1

93,5

95,0

88,5

99,3

TG

Riket TG = TäckningsgradVästmanland

Västmanland

Indikatorer Västmanland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 19,1 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 80,2 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 54,6 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 72,5 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 47,7 55,6

BMI < 35 kg/m2 96,7 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 90,8 91,0









Medelvärde




Indikatorer Västmanland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 52,6 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,8 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 37,7 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 53,0 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 53,4 53,3

BMI < 35 kg/m2 83,5 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 79,3 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







Västra Götaland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Västra Götaland, primärvården

%

93,6

93,6

93,0

93,0

93,0

73,9

86,2

85,6

99,2

61,2

76,0

80,7

78,2

87,0

64,9

TG

Riket TG = TäckningsgradVästra Götaland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Västra Götaland, medicinkliniker diabetes typ 1

%

99,7

99,7

96,3

96,3

96,4

89,1

85,0

89,3

96,8

91,2

91,6

92,7

92,5

96,8

89,5

97,7

TG

Riket TG = TäckningsgradVästra Götaland

Indikatorer Västra Götaland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 23,4 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 82,6 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 64,7 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 77,6 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 56,3 55,6

BMI < 35 kg/m2 96,5 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 90,7 91,0









Medelvärde




Indikatorer Västra Götaland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 53,6 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 89,7 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 40,9 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 55,7 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 53,2 53,3

BMI < 35 kg/m2 84,6 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 78,0 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Örebro, primärvården

%

99,5

99,5

94,1

94,1

94,3

73,4

80,9

79,5

93,6

77,6

83,9

89,0

83,2

95,5

79,3

TG

Riket TG = TäckningsgradÖrebro

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Örebro, medicinkliniker diabetes typ 1

%

99,0

99,0

87,3

87,3

87,5

59,5

77,1

61,8

86,1

76,6

74,3

96,1

92,8

93,8

80,6

98,6

TG

Riket TG = TäckningsgradÖrebro

Örebro

Indikatorer Örebro Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 17,1 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 77,7 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 68,4 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 77,9 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 63,5 55,6

BMI < 35 kg/m2 94,7 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 90,3 91,0









Medelvärde




Indikatorer Örebro Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 54,0 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 91,0 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 39,9 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 56,0 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 55,4 53,3

BMI < 35 kg/m2 83,5 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 80,0 79,1








Medelvärde





Täckningsgrad

LDL-kolesterol

Icke-rökare


HbA1c




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare




HbA1c


LDL-kolesterol

Icke-rökare







Östergötland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000

Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Östergötland, primärvården

%

98,3

98,3

95,0

95,0

95,1

37,3

88,9

84,3

94,9

77,1

87,2

88,9

81,8

90,9

87,2

TG

Riket TG = TäckningsgradÖstergötland

20 40 60 80 1000

20 40 60 80 1000


Fysisk aktivitet

Icke rökare





Lipidbehandling


BMI < 35 kg/m2

LDL < 2,5 mmol/l





HbA1c < 52 mmol/mol

Östergötland, medicinkliniker diabetes typ 1

%

96,7

96,7

92,7

92,7

92,9

44,5

86,8

68,0

74,4

27,1

86,9

79,9

94,7

85,2

76,7

93,3

TG

Riket TG = TäckningsgradÖstergötland

Indikatorer Östergötland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 18,4 18,9

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 76,1 77,2

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 68,2 62,2

Blodtryck < 140/85 mm Hg 82,2 74,2


LDL < 2,5 mmol/l 62,0 55,6

BMI < 35 kg/m2 95,2 96,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 89,9 91,0









Medelvärde




Indikatorer Östergötland Riket

Andel (%)

HbA1c < 52 mmol/mol 52,1 51,3

HbA1c ≤ 70 mmol/mol 90,8 89,3

Blodtryck ≤ 130/80 mm Hg 44,7 40,3

Blodtryck < 140/85 mm Hg 64,1 53,6


LDL < 2,5 mmol/l 63,5 53,3

BMI < 35 kg/m2 83,6 84,4

eGFR > 60 ml/min/1.73m2 77,7 79,1








Medelvärde





Referenser: 1 Nationella riktlinjer – Utvärdering 2015 Diabetesvård – Indikatorer och underlag för bedömningar. Socialstyrelsen, Stockholm 2015 2 Svedbo Engström M, et al. What is important for you? A qualitative interview study of living with diabetes and experiences of diabetes care to establish a basis for a tailored Patient-Reported Outcome Measure for the Swedish National Diabetes Register. BMJ Open 2016

För att kunna erbjuda en mer personcentrerad vård behövs bättre kunskap om individens perspektiv på att leva med diabetes. Den nya PROMenkäten i NDR kommer ge patientrapporterade utfallsmått på hur personer med diabetes mår och hur de upplever sin situation (PROMPatient Reported Outcome Measures) och mått på erfarenheter av vården (PREMPatient Reported Experience Measures).

Syftet men PROM är att bidra till ett bättre patientbesök som ger värde för patienten och diabetesteamet i det enskilda mötet. PROM och PREM kommer också vara grund för förbättringsarbete och utvärdering på olika nivåer. Socialstyrelsen framhåller i sin utvärdering av diabetesvården 2015 att indikatorer som mäter hur patienten upplever vårdens kvalitet och sin hälsorelaterade livskvalitet är viktiga att följa upp för att utvärdera och förbättra diabetesvården1. De nya kvalitetsvariablerna förväntas också kunna bidra till hälsoekonomiska utvärderingar.

Processen för att utveckla den nya PROMenkäten finns beskriven i tidigare årsrapporter. Grunden för frågeområdena i enkäten kommer från resultat av den inledande intervjustudien med personer som har diabetes och som nu är publicerad i BMJ Open2. Olika expertgrupper (personer med diabetes, patientföreningar, diabetessjuksköterskor, läkare, Statistiska centralbyrån och forskare) har varit delaktiga i processen som lett fram till enkäten som nu testas. Enkäten innehåller 33 frågor varav 21 i del 1 – Om hur du mår och hur du har det med din diabetes (PROM) och 12

i del 2 – Om hur diabetesvården stödjer dig i att ta hand om din diabetes (PREM). Tabell 1 visar frågeområden och antal frågor och tabell 2 visar några exempel på frågor och svarsalternativ.

Nu pågår arbetet med att validera enkäten genom att analysera enkätens mätegenskaper. Ett första mindre utskick har gjorts till 800 personer med typ 1diabetes och 800 personer med typ 2diabetes i Västra Götalandsregionen (Svarsfrekvens 61 %). Den första analysen visar att det huvudsakligen ser bra ut för de olika delarna, dimensionerna, i enkäten. Resultatet visar också att enkäten är stabil när personen får svara på enkäten vid två närliggande tillfällen (testretest, n=350, svarsfrekvens 70 %) vilket är en viktig egenskap när man vill kunna använda enkäten för att studera förändringar över tid. Ett större utskick till 5000 individer över hela landet håller nu på att analyseras. Dessa individer (svarsfrekvens 55 %) har svarat både på den nya enkäten och på en generell hälsoenkät (SF36).

Parallellt med valideringsarbetet pågår arbetet med att utveckla en digital enkät och implementering av enkäten i vården. Under 2016 hoppas vi ha en webbversion av enkäten klar och att vi kan börja testa enkäten på utvalda intresserade enheter. Det finns flera juridiska frågor att hantera. Bland annat handlar det om att all information som finns i ett kvalitetsregister måste finnas i patientens journal. Det måste vara vårdenheten som erbjuder enkäten till sina patienter och vårdenheten ansvarar för att ta emot och journalföra svaret på enkäten. Patientens tillgång till enkäten kommer sannolikt vara kopplat till 1177.se vårdguiden (mina vårdkontakter), men alla detaljer är ännu inte klara. Vi måste också säkerställa att även personer som inte vill vara med i NDR får tillgång till enkäten. Detta arbete pågår.

För att resultatet ska bli användbart vid besöket och bidra till ett bättre besök måste resultaten visualiseras på ett lätttillgängligt och lättöverskådligt sätt som också går att följa över tid. Tanken är att en graf kommer kunna presenteras i patientprofilen i NDR (www.ndr.nu) och på sikt direktöverföras till patientens journal.

NDRs patientenkät – arbetet för att mäta patientrapporterade utfallsmått (PROM) går vidare


Tabell 6. Frågeområden i PROM-enkäten.

ENKÄT TILL DIG MED DIABETES FRÅGEOMRÅDEN ANTAL FRÅGOR

DEL 1 – Om hur du mår och hur du har det med din diabetes (PROM)

Fem frågeområden:1. Frågor om hur du mår 5

2. Frågor om oro (relaterat till blodsocker) 3

3. Frågor om dina möjligheter att ta hand om din diabetes 5

4. Frågor om hinder 5

5. Frågor om stöd från andra 3

DEL 2 – Om hur diabetesvården stödjer

dig i att ta hand om din diabetes (PREM)Två frågeområden:1. Frågor om stöd från diabetesvården 9

2. Frågor om hjälpmedel och medicinsk behandling 3

Tabell 7. Några exempel på frågor från del 1 och del 2.

FRÅGA SVARSALTERNATIV

DEL 1 – Om hur du mår och hur du har det med din diabetes (PROM)

Hur har du mått rent allmänt de senaste fyra veckorna?

Mycket bra; Ganska bra; Ganska dåligt; Mycket dåligt

Oroar du dig för att få för lågt blodsocker? Mycket sällan eller aldrig; Ganska sällan; Ganska ofta; Mycket ofta eller alltid

Hur fungerar det för dig att ta hand om din diabetes i vardagen

Mycket bra; Ganska bra; Ganska dåligt; Mycket dåligt

Hindrar din diabetes dig från att göra det du vill? Mycket sällan eller aldrig; Ganska sällan; Ganska ofta; Mycket ofta eller alltid

DEL 2 – Om hur diabetesvården stödjer

dig i att ta hand om din diabetes (PREM)Får du det stöd du behöver från diabetesvården? Ja, alltid; Ja, oftast; Nej, inte så ofta;

Nej, aldrig

Får du komma till sjuksköterska för din diabetes så ofta som du tycker att du behöver?

Får du komma till läkare för din diabetes så ofta som du tycker att du behöver?

Får du prata om det som är viktigt för dig vid besöken för din diabetes?

Hur nöjd är du med de hjälpmedel du har för att mäta ditt sockervärde

Mycket nöjd; Ganska nöjd; Inte så nöjd; Inte alls nöjd; Inte aktuellt


Soffía Guðbjörnsdóttir hälsade alla varmt välkomna och berättade inledningsvis om några viktiga nyheter för NDR. Bland dessa finns hemsidan som nu är helt omgjord och öppen för alla ned på enhetsnivå, ett arbete som har krävt mycket input av många engagerade personer. En framtida förhoppning är att personer med diabetes själva kan få fram data om sig själv genom att logga in med sitt BankID.

I registret finns i dag nästan 400 000 individer och täckningsgraden är cirka 90 procent. Statistiken visar att vi har en stor grupp unga vuxna med typ 1diabetes, som speglar en incidensökning men vi ser också många fler äldre med typ 1diabetes som tyder på stigande prevalens.

Men mycket har hänt, på 20 års tid kan vi se en fenomenal förbättring avseende HbA1c – dubbelt så många ligger väldigt bra jämfört med för 20 år sedan. Det visar att fokus legat rätt och att satsningarna på att få ned värdena hos dem med mycket höga HbA1c, har varit framgångsrika. Medelvärdet för HbA1c i SWEDIABKIDS för personer med diabetes typ 1 i åldern 018 år har sjunkit rejält, vilket är mycket glädjande. Ungefär var tredje yngre person med typ 1diabetes vid medicinkliniker är i dag behandlad med insulinpump. Indikation för pumpbehandling som nu registreras i NDR är svängande blodsocker, högt HbA1c, frekventa hypoglykemier, gryningsfenomen, unawareness och patientönskemål.

I primärvården har andelen med BMI över 35 nästan fördubblats på 20 år. En mycket stark trend ses med sjunkande blodtryck även om den nedåtgående trenden nu tycks har planat ut. En huvudnyhet är att

det tyvärr fortfarande finns överrisk för död för både personer med typ 1

och typ 2diabetes, men överrisken är relativt sett lägre för äldre med typ 2dia

betes. Soffia Gudbjörnsdottir påpekade att vi bör bli ännu bättre på riskfaktorkontroll hos de yngre, samtidigt som vi ska fortsätta det framgångsrika arbetet med de äldre. Fler samarbeten gällande kliniskt inriktad forskning med hjälp av NDR välkomnas.

NDR har en infrastruktur och organisation som involverar tiotusentals människor inom vården. Här påtalade Soffía Guðbjörnsdóttir att huvudmännen måste ta sitt ansvar för infrastrukturen. NDR ger omedelbar återkoppling och den nya hemsidan redovisar resultaten på lättillgängligt sätt. Personer med diabetes ska kunna se sina data och föra in PROM i registret och därför kommer hemsidan/knappen att utvecklas ännu mer, NDR välkomnar fortsatta förbättringsuppslag! NDRs IQprojekt fortsätter och hittills har cirka 45 000 personer med diabetes omfattats av dessa.

Soffía Guðbjörnsdóttir avslutade med att tacka alla mötesdeltagarna, all personal och alla inblandade i IQprojekten för ett mycket gott samarbete och önskar lycka till.

REFERAT FRÅN

KAS- och koordinatormöte i Göteborg den

21 – 22 januari 2016Text: Catharina Bergsten


Anders Nilsson, ”rikshandläggare” under åren 1994–2001, hade fått i uppdrag att ge en historisk återblick över NDRs verksamhet. Han startade med att återge ett Churchillcitat:”Success is the ability to go from one failure to another with no loss of enthusiasm”… Men så mycket misslyckande har det faktiskt inte varit inom NDR, däremot en del inledande svårigheter. En av utmaningarna var att NDR riktades till en mycket stor grupp: diabetologer, internmedicinare, allmänläkarspecialister och företagsläkare. De andra befintliga registren vände sig till en grupp specialister.

NDRs mål och verksamhet kunde ta sitt avstamp i målen för St Vincentdeklarationen, som WHO och IDF tecknat 1989. De var att minska incidensen av blindhet med 1/3, minska incidensen av uremi med 1/3, minska incidensen av underbensamputation med hälften, minska sjukligheten i hjärtsjukdomar och uppnå samma graviditetsutfall som ickediabetiska graviditeter.

Socialstyrelsen hade börjat jobba med aktiv uppföljning och kunde konstatera att det fanns stora skillnader i vården. St Vincentdeklarationen, aktiv uppföljning samt en satsning på de stora folksjukdomarna resulterade sammantaget i State of the Art (SOTA), ett nationellt vårdprogram samt – något senare – bildandet av NDR. I januari 1993 träffades en arbetsgrupp, på initiativ av Svensk Internmedicinsk Förening (Thomas Kjellström). Där fanns representanter för Svensk Förening för Allmänmedicin, Svensk Förening för Diabetologi, Svenska Endokrinologföreningen, Svensk Internmedicinsk Förening, Landstingsförbundet, Socialstyrelsen och Svenska Diabetesförbundet. Gruppen kom fram till att det var fullt genomförbart att starta ett nationellt kvalitetsregister.

Man översatte DIABCARE och fick ett dokument med cirka 60 parametrar. Efter ett par remissrundor och bakslag kunde NDR slutligen sjösättas nyåret 1996 med

utskick till 27 koordinatorer och 1 150 vårdenheter. Pappersblankett och floppydisketter var det som gällde!

Direkt möttes NDR av protester från primärvårdsföreträdare som ansåg att kvalitetsarbete borde utgå från den lokala enheten, att personnummer medförde sekretessproblem och att det var meningslöst att registrera lågincidenta företeelser eftersom osäkerheten är för stor. Barndiabetesforskare var bekymrade för sina egna register och enstaka diabetologer menade att specialistenheter borde jämföras på respektive nivå.

Protesterna ledde till att NDR i dag är ett av dom register med bäst sekretesskydd. Det resulterade också i fram

tagande av Lokal NDR, där enhet en själv äger sitt register och väljer när och vilken statistik man vill ha fram, centralt aggregerade data och egna variabler. Incidens ersattes av prevalens.

År 2000 tog registret ett stort skutt och andelen deltagande

patienter steg kraftigt. I dag är NDR ett av världens bäst utvecklade kvalitetsregister med ett stort antal forskningssamarbeten på gång. Frågan är då vad som kunde gjorts bättre? Anders Nilsson menade att en tätare samverkan med primärvården vid uppstarten hade varit bra. NDR gjorde också initialt ett feltänk i registreringen (att registrera det som skedde i fjol). Det fanns för litet statliga pengar, eftersom alla pengar gick till Datacentralen. Dessutom bör man inte koppla pengar till kvalitet genom PPP = Pay per performance.

Utan tvekan har det ändå varit värt allt jobb, för nu finns ett världsunikt register som greppar de flesta aspekter av diabetesvården. De epidemiologiska sambanden har just börjat komma fram och mer är på gång. Förhoppningsvis kommer reallife data angående optimal terapi och NDR fortsätter att driva kvalitetsarbetet framåt.

Nu finns ett världsunikt register som greppar de flesta aspekter av

diabetesvården

En återblick – NDR 20 år 2016Anders Nilsson, den första registerhållaren


Araz Rawshani, NDR som forskningsdatabas – vad ger det patienten? Etniska och socioekonomiska skillnader.

Araz Rawshani inledde med att berätta att Sverige i princip är bäst i världen på att eliminera socioekonomiska skillnader i vården. Påverkar då födelselandet ens diabetessjukdom? Ja, forskning på NDRdata visar att skillnaderna är förvånansvärt stora. Bland 130 000 personer med nyligen (inom 1 år) diagnostiserad typ 2diabetes visar det sig att svensken i snitt klarar sex år under det nationella målvärdet för HbA1c, som är 52 mmol/mol. Sydasiater har dubbelt så stor risk att inte nå målvärdet alls. Dessutom har utomeuropeiskt födda svenskar be tydligt högre blodsockervärden under hela sjukdomsförloppet. I genomsnitt når inte en utomeuropeiskt född individ det nationella målvärdet.

Trots detta har nordbor med typ 2diabetes 20 – 30 procent ökad risk att dö, jämfört med personer utan diabetes. Latinamerikaner och sydasiater har däremot ingen ökad risk att dö, jämfört med personer utan diabetes. Stora grupper icke nordbor med diabetes typ 2 har mycket låg överrisk för död. Etnicitet, civilstånd, utbildningsår, kön och ålder tycks in verka på riskerna med diabetes. Behandlingen kan därför behöva anpassas.

Araz Rawshani presenterade vidare en studie där effekten av statiner undersöks bland patienter med typ 1diabetes som inte haft en hjärtkärlhändelse. Statiner tycks vara skyddande och är associerat med 20 till 40 procent lägre risk för död och kardiovaskulära utfall. Det finns därför fog för påståendet att vården bör vara generös med statiner i primärprevention.

Araz Rawshani avslutade med att säga att NDR är ett verktyg för att identifiera personer som behöver uppmärksammas i diabetesvården. Tack var NDRdata kan omhändertagandet individualiseras och skräddarsys.

Insulinpump kontra sprutor, Isabelle Steineck

Isabelle Steineck har forskat i hur insulinpump påverkar risken att dö i hjärtkärlsjukdom. Forskningen är gjord på NDRdata och observationsstudien omfattade 18 168 personer med typ 1diabetes i Sverige. Den epidemiologiska definitionen var enbart insulin + debutålder <30 år. 2 441 behandlades med insulinpump och 15 727 fick injektionsbehandling under hela studieperioden.

Inklusionsperiod var 2005 – 2007 och patienterna följdes år 2005 – 2012. Observationstiden var i medeltal 6,8 år.

Studien visar att hos de 2 441 personer som behandlades med insulinpump, jämfört med de 15 727 personer som fick insulin med sprutor, var dödligheten i hjärtsjukdom 45 procent lägre. I hjärt kärlsjukdom var den 42 procent lägre. Den totala dödligheten var 27 procent lägre för gruppen med insulinpump. Om resultatet reflekterar fysiologiska konsekvenser av insulinpumpsbehandling, det kliniska omhändertagandet som användarna av insulinpumpen får eller utbildningsmässiga aspekter av att ha insulinpump, är fortfarande oklart.

PROM, Maria Svedbo Engström och Sixten Borg

Maria Svedbo Engström och Sixten Borg talade om NDR och PROM och förklarade att syftet med PROM (patientrapporterade utfallsmått) är att bidra till ett bättre patientbesök, men även att bredda kvalitetsuppföljning på gruppnivå. Ett patientperspektiv på diabetesvården är också efterfrågat internationellt.

Personer med diabetes vittnar om att vården inte alltid har sitt fokus på det som känns viktigt för patienten. Många har en önskan om att vara mer delaktiga i vårdprocessen. Både medicinska utfallsmått, patientrapporterade utfallsmått om hur man mår och patientens bedömning av vården, behövs när vi ska värdera patientens situation. PROM ger ökade möjligheter att göra samarbetet så bra som möjligt.

Maria Svedbo Engström och Sixten Borg arbetar med att ta fram en ny enkät för patienter, till NDR. Validering av enkäten pågår och målet är en digital enkät som ska användas av vården, som distribuerar den till patienten inför ett besök. Totalt omfattar den 33 frågor. I PROMgruppen på NDR arbetas det med juridiska överväganden och ett viktigt testarbete är påbörjat tillsammans med ett antal kliniker.

Många har en önskan om att vara mer delaktiga

i vårdprocessen.

Doktorander berättar


Naveed Sattar har tittat på vad som fungerar – och inte fungerar – när det gäller CVDprevention för patienter med diabetes. Statiner, blodtryckssänkning och rökstopp fungerar uppenbarligen, liksom sänkning av blodsockerhalten. Fibrater och livsstilsintervention är mer osäkert. Aspirin som primärprevention fungerar inte.

CVDrisken och risken för övriga diabetesrelaterade komplikationer har minskat på senare år i höginkomstländer. Det visar bland annat data från fyra stora nationella amerikanska databaser som jämförde 20årstrenden gällande incidensen av akut hjärtinfarkt och stroke bland patienter med diabetes, kontra övrig befolkning. Riskerna har framför allt minskat för de äldre patienterna. Men trots framstegen är riskerna högre för personer med diabetes, jämfört med andra. Typ 2diabetes fördubblar fortfarande risken för CVD och andra diabetesrelaterade sjukdomar.

Men varför har yngre personer med diabetes typ 2 en mycket högre risk för följdsjukdomar, jämfört med äldre? Man vet inte riktigt, men Naveed Sattar menade att en orsak kan vara övervikt/fetma och en annan kan vara en

mindre aggressiv riskfaktorhantering/behandling av unga.

Även Naveed Sattar tog upp frågan om etnicitet och risk, som Araz Rawshani

talat om tidigare. En förklaring till att sydasiater med typ 2diabetes verkar ha en lägre risk för död i CVD skulle kunna vara en tidigare användning av statiner och blodtryckssänkande läkemedel samt en lägre frekvens av rökning. Sydasiater med typ 2diabetes har dock en lika hög frekvens som nordbor, eller högre, av mikrovaskulära sjukdomar.

När det gäller risken för demens för personer med diabetes så menade Naveed Sattar att övervikt/fetma tidigare har kopplats till demens – men nu talar nya studier emot det. Det har nyligen publicerats en studie som visar att högre BMI kan länkas till lägre risk för demens (Qizilbash et al Lancet DE 2015). Man kan också se en långsam och ofrivillig viktnedgång hos personer som många år senare utvecklar demens. Mer forskning på området behövs.

Värt notera är att män får diabetes vid lägre BMI än kvinnor.

Stora frågor i diabetesvårdenNaveed Sattar, professor i epidemiologi, University of Glasgow


En solskenshistoria – men var är skuggorna?Karin Åkesson, registerhållare, SWEDIABKIDS

Foto: Johan Werner Avby

SWEDIABKIDS omfattar alla personer som insjuknar i diabetes före 18 års ålder oavsett vilken genesen är. 43 barndiabetesmottagningar deltar med data i registret, vilket är samtliga mottagningar i Sverige. Karin Åkesson berättade att ungefär 800 barn får diabetes i Sverige varje år och att det finns stora skillnader i medelHbA1c mellan de kliniker som tar hand om barnen. Skillnaderna kan inte förklaras av kliniska variabler eftersom de kvarstod efter justering för kön, ålder, duration, insulindos, BMI SD, antal injektioner/dag och antal mottagningsbesök/år/patient (Hvidoere Study Group Diab Care 2001, 2005 Danne 2001, Hanberger 2008).

Orsakerna till skillnaderna i medelHbA1c kan istället förklaras av hur väl teamarbetet fungerar på kliniken (Hanberger et al. Diabetes Research and Clinical Practice, June 2012). Kliniker med låga medelHbA1c hade personal med kortare yrkeserfarenhet och lägre grad av utbildning, men riktlinjerna för åtgärder vid högt HbA1c följdes oftare. Trenderna på dessa kliniker var högre insulindos, lägre HbA1cmål, större klinikstorlek och större teamstorlek (ingen skillnad i antal teammedlemmar/patient), en positiv attityd, tydliga budskap och välfungerande team.

Team med högt HbA1c hade istället vaga budskap, mindre strikt följsamhet till riktlinjer och en upplevelse av icke fungerande team.

Slutsatsen är att teammedlemmarnas förhållningssätt verkar kunna påverka metabol kontroll hos barn och ungdomar. Teammedlemmarna behöver därför vara medvetna om sitt förhållningssätt och

hur det påverkar patienter och föräldrar. De behöver också vara medvetna om betydelsen av teamet och möjligheterna att använda resurser och kompetens.

Karin Åkesson påtalade hur viktigt det är att barnen snabbt får kontroll på sitt HbA1c. Studier visar nämligen att barn och ungdomar med dålig metabol kontroll hade signifikant högre HbA1c som vuxna och oftare utvecklade makroalbuminuri och retinopati redan som unga vuxna.

Ett IQprojekt där man involverar så många i teamet som möjligt, identifierar problem och förbättringsområden, gör handlingsplaner, testar förändringar, följer upp resultat och har en lokal coach för varje team har visat sig vara framgångsrikt.

De viktigaste lärdomarna är att projektet har skapat samsyn och gemensamma arbetssätt, att teamarbetet är viktigt, att teamet måste ge samma budskap och göra patienterna mer delaktiga, att resultaten måste följas och användas, att man bör lära av varandra och ha distinkta mål. Förändringsarbete tar tid och kräver chefens stöd, men det är viktigt och fullt möjligt med tidig blodsockerkontroll.


Hur ska kvalitetsregistren överleva?Göran Garellick, registerhållare, Svenska Höftprotesregistret

Foto: Viktor Garellick

Det nuvarande avtalet mellan Socialdepartementet, Landstingen och de nationella kvalitetsregistren (NK) upphör den 1 januari 2017. Göran Garellick talade om hur registren ska överleva efter det.

Värdebaserad vård bygger på att mäta utfall, registrera, publicera och förbättra. Men huvudmännen saknar strukturerade system för att följa det faktiska utfallet och patientnyttan av verksamheten. Här fyller nationella kvalitetsregister en viktig uppgift, som kvarstår även när avtalet löper ut.

Forskning på kvalitetsregisterdata har blivit allt mer uppmärksammad. Göran Garellick redovisade fördelarna med registerstudier versus RCT. I registerstudier ingår stora material som ger “statistical power”, man kan studera ovanliga diagnoser, ovanliga komplikationer, ovanliga tekniker och undvika “performance bias”. Observationella studier resulterar i “big data” och visar ofta samma resultat som RCT.

Vi har i dag världsunika diagnosregister och interventionsregister, medan andra länder kämpar för att etablera något liknande. Bland övriga svenska register finns till exempel patientregistret, cancerregistret, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret, men dessa register innehåller inga resultat.

I ”Guldgruvan i hälso och sjukvården, Förslag till gemensam satsning 2011 – 2015” fastslås att “… i de medicinska fält, där etablerade NK verkat under längre tid – har Sverige mycket bra/bäst resultat

jämfört med omvärlden…” Det var bakgrunden till att överenskommelsen tecknades mellan staten och SKL. Under åren 20122016 har det satsats 1,54 miljard kronor eller 320 miljoner kronor/år. Den summan utgör ändå bara 0,7 promille av de totala sjukvårdskostnaderna! Om vi kan förbättra vården med några få procent tack vare nationella kvalitetsregistren, gör vården stora vinster. En förbättring på 2 procent skulle ge en vinst på 32 miljarder kronor. Beslutsfattarna bör alltså inte räkna på kostnader, utan på kostnadseffektivitet.

Det har nu startats en ”registerhållarklubb” för att säkra de nationella kvalitetsregistrens långsiktiga överlevnad. Det planeras besök på Socialdepartementet, diskussion med professionsföreningarna, kontakt med patientföreningar, möte med hälso och sjukvårdsdirektörernas nätverk.


I Aktiv med diabetesprojektet satsades det på att inkludera personer som legat högt i HbA1c. Yngre patienter och de med HbA1c över 80 mmol/mol prioriterades. Projektet omfattade 62 kvinnor och 58 män i åldrarna 19 – 76 år med medelåldern 42 år. Diabetesdurationen var i medeltal 22 år och medelHbA1c vid start 87±14 mmol/mol (70 – 130 mmol/mol).

Åtgärdsplanen för intensivbehandling omfattade:

• Intensifierad behandlingsperiod under cirka sex månader med täta återkopplingar och besök.

• Att utvärdera och optimera farmakologisk behandling och riskprofil.

• Uppdatering av diabeteskunskap och injektionsteknik.

• Användning av Diasend/CareLink för överföring och bearbetning av egenmätningar.

• Att patienten själv skulle formulera vad som var hinder, svårigheter och möjligheter och var förändringsarbetet skulle börja.

I åtgärdsplanen ingick också att erbjuda patienter i projektet grupputbildning. Patienter i projektet prioriterades för kontinuerlig glukosmätning (CGM). I projektet användes Freestyle Libre, med strukturerad start och uppföljning.

I projektet har individer med typ 1diabetes och bristande metabol kontroll markant förbättrat sitt HbA1c under uppföljningstiden. Ett strukturerat arbetssätt med att identifiera riskpatienter, tillgång till kontinuerlig

glukosmätning och hela diabetesteamets arbete tillsammans med individen är viktiga förklaringar till framgången. Nu pågår fortsatt utvärdering och uppföljning av behandlingseffekt, biverkningar som till exempel hudreaktioner, samt patientrapporterade utfallsmått PROM. För frågan är om förändrad diabetesbehandling påverkar individens livskvalitet?

PROM är en del i Aktiv med diabetesprojektet. Enkäten skickades också ut till individer som startat med Freestyle Libremätaren. Enkäten har skickats ut i två omgångar, i januari 2015 och i december 2015, med svarsfrekvens 65 procent respektive 72 procent. Nu ska data analyseras.

Aktiv diabetes 2016 vill nå fler personer och nästa steg ska inte bara omfatta HbA1c utan även blodtryck och blodfetter. PROM ska utvecklas kontinuerligt med ambitionen att patienternas röster ska höras mer i vården.

Uppföljning av HbA1c över 70-projektet – Aktiv med DiabetesKatarina Eeg Olofsson, överläkare, Diabetesmottagningen, SU/Sahlgrenska


Prospektiva studier visar förbättringar gällande riskfaktorer hos personer med diabetes och fetma som har genomgått fetmakirurgi, men det finns ingen evidens gällande mortalitet. Endast en tidigare studie (SOSstudien) visar lägre relativ risk för hjärtinfarkt: i en subgrupp med 345 patienter med diabetes som hade fått fetmakirurgi var den justerade relativa risken för hjärtinfarkt 44 procent lägre än hos dem som fått konventionell behandling.

Indikationer för kirurgisk behandling av fetma är BMI över 40 eller BMI över 35 om patienten har okontrollerad diabetes och någon eller några andra relaterade besvär, exempelvis sömnapné. Kontraindikationer är psykisk sjukdom, ätstörningar eller missbruk av alkohol eller droger. Åldersspannet är 18 – 60 år.

Studien ”Cardiovascular disease and mortality in patients with type 2 diabetes after bariatric surgery in Sweden: a nationwide, matched, observational cohort study” omfattade 6 132 patienter som fetmaopererades (och lika många kontroller), vilket är 95 procent av alla med diabetes och fetma som blev opererade under den period som studerades. Kontrollgruppen var matchad utifrån kön, ålder, BMI samt det år då operationen gjordes, vilket

gjorde grupperna ganska jämförbara. Man justerade också för en mängd andra faktorer, som exempelvis socioekonomiska faktorer och diabetesduration.

Personerna var i genomsnitt knappt 50 år, BMI var i genomsnitt 42 och HbA1c strax under 60 mmol/mol. 60 procent var kvinnor. Det man såg efter kirurgin var att BMI i snitt gick ned 11 enheter, HbA1c och HDL kolesterol blev betydligt bättre och LDL lite bättre. Effekten var också gynnsam på blodtrycket.

Studiens huvudresultat: en 58procentigt minskad risk för död efter kirurgin. Risken för hjärtinfarkt – fatal eller inte fatal – minskade med ungefär 50 procent. Av dem som opererades dog 82 personer, i kontrollgruppen dog 288 personer. Number needed to treat var 76.6. Det krävs således detta antal fetmaoperationer för att rädda ett liv. Kostnaden beräknas till cirka 6.5 miljoner kronor per räddat liv.

Avslutningsvis sade Björn Eliasson att det rimligen är den kraftiga viktminskningen som är orsak till det goda resultatet – inte operationen i sig. Kan man få motsvarande viktminskning med andra viktminskningsmetoder är det sannolikt att man skulle få likartade resultat.

Kirurgisk behandling av fetma vid diabetes: NDR och SORegBjörn Eliasson, överläkare, Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Foto: John Hagby, Pictpro


Tidigare Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 sade att: ”Riktvärden för mål, som kan behöva modifieras beroende på individuell bedömning, är: blodtryck under 130/80 mmHg och LDLkolesterol under 2,5 mmol/l.”

Andra riktlinjer 2014 – 2015 var: • < 140/80 Regionala – Västra Götaland • < 130/80 Nationella • < 140/85 2013 ESH/ESC • < 140/80 2013 ADA • 130 – 135/80 – 85, Läkartidningen (Kahan mfl.)

2015 kom nya Nationella riktlinjer från Socialstyrelsen. Nu sades att ”Ett riktvärde för behandlingsvård när det gäller blodtryck kan vara under 140/85 mmHg. Målet bör utformas utifrån en individuell bedömning av nytta och risk. Lägre blodtrycksmål kan övervägas för unga patienter och för patienter med förhöjd albuminutsöndring i urinen (makroalbuminuri) liksom om behandling kan ges utan besvär för patienten.”

Men varför gjordes ändringen och varför nu? Staffan Björck sade att konsekvenserna av de ändrade riktlinjerna vet vi föga om, men i värsta fall kan ändringen visa sig vara mycket olycklig. Det är ett stort experiment som vi utsätter en halv miljon människor med diabetes för, menade han.

I ”Knappen” kan man se att vi är sensationellt bra på att behandla blodtryck i Sverige. Vi ligger på 134/76 mm Hg i genomsnitt (2014). Men när man tittar på andelen som når även det nya högre blodtrycksmålet kan man se att kurvan vänder och sjunker sedan de nya nationella riktlinjerna infördes. Det har skett en tydlig attitydförändring som kanske redan har skördat offer.

Staffan Björck påtalade att det tidigare blodtrycksmålet <130/80 mm Hg bland annat baserades på: Hypertension Optimal Treatment, HOTstudien, 1998, befolkningsdata och konsensus. I dag finns det väldigt mycket

litteratur i ämnet, som är svårgenomträngligt. Men främst hänvisar Socialstyrelsen till internationella riktlinjer när det gäller de nya nationella riktlinjerna: EASD, European Society of Cardiology, European Society of Hypertension m fl.

European Society of Cardiology/Hypertension tog fram riktlinjer 2013. De framhåller framförallt tre studier: ONTARGET, ACCORD och Cederholm/NDR. Men ONTARGET är en efteranalys av data. Jkurvefenomenen i ONTARGET visar att låga blodtryck kan kopplas till ökad kardiovaskulär risk och stroke. Men det Socialstyrelsen inte beaktar är att författarna själva skriver att orsaken till den ökade risken troligen är underliggande sjukdom, exempelvis hjärtsvikt – inte att blodtrycket har behandlats.

I ACCORD finns för få allvarliga händelser för att några säkra slutsatser ska kunna dras annat än att risken för stroke minskade med 40 procent.

Staffan Björck sade att slutsatserna är att de nya rekommendationerna om blodtrycksmål vilar på bräcklig grund. Det finns inga bevis från randomiserade prövningar att man gör skada, ens om man sänker blodtrycket till ≤120 mmHg. Det tar mycket lång tid (kanske går det aldrig) att få data från randomiserade blodtrycksstudier med olika trycknivåer för just diabetes. Registerstudier är därför rimligen det enda sättet att få svar.

Hypertoni, vad är målet egentligen, vet vi det?Staffan Björck, medicinsk rådgivare, Registercentrum Västra Götaland

Foto: Charlotta Sjöstedt


Cajsa Lindberg avslutade KAS/Koordinatormötet genom att berätta om sina egna erfarenheter av att vara barn och ung med diabetes. Cajsa Lindberg är född i Eskilstuna 1989. Hon är även ordförande i IDF:s Young Leaders in Diabetes och studerar International Business & Politics i Köpenhamn.

Cajsa Lindberg fick diabetes typ 1 när hon var 13 år, 2002. Hon förklarade att det är en svår diagnos att få, oavsett ålder. I gränslandet mellan barn och vuxen valde Cajsa att ta ansvar för sin sjukdom – kanske FÖR mycket ansvar, till och med. Det var många saker hon skulle lära sig och Cajsa ville klara all behandling själv, ”duktig flicka” som hon var. Den attityden höll länge, men i slutet av tonåren sprack det för Cajsa och hon orkade inte med sin sjukdom på samma sätt som förr.

Ilskan och frustrationen som följde på detta gav näring åt hennes önskan om att göra något för andra med samma diagnos och hon började engagera sig i Ung Diabetes. I föreningen lärde hon känna andra med liknande erfarenheter och inställningen att diabetessjukdomen inte skulle få hindra henne från att leva det liv hon ville, växte. Men Cajsa Lindberg tycker att det är fel att säga att man kan leva normalt med diabetes. Det är så många delar i livet med diabetes som inte är normala: ständig kontroll och medicinering, övervakning och sjukdomskomplikationer är inte normalt.

Cajsa Lindberg efterlyste en bättre samverkan mellan barn och vuxenmottagningarna, för att tonåringarna ska känna sig tryggare och mer motiverade att sköta sin behandling. I Ung Diabetesenkäten har 75 procent av respondenterna svarat att de skulle vilja ha en särskild ungdomsmottagning.

Hon påpekade också hur viktigt det är att vi väljer våra ord med omsorg, särskilt när det gäller unga människor. Cajsa nämnde exemplet med diabetessjuksköterskan som vid Cajsas diagnos sa till henne att hon skulle vara försiktig med sina pekfingrar, för ”dem kommer du att behöva när du blir blind…”, inte ”OM du blir blind…”. Det budskapet är förstås något som för alltid stannat kvar i Cajsa.

I dag arbetar Cajsa Lindberg mycket med påverkansarbete, information och debatt. Hon menar att det är viktigt att ibland få klaga, och inte alltid vara den som säger att allt går bra. Man måste få prata om sin diabetes, visa verkligheten och vara ärlig, även om livet ibland känns tufft. Hon är glad för sin roll som ordförande, som ger henne möjlighet att bidra till förändring och ett bättre liv för unga med diabetes.

Min diabetes – ett budskap från ordföranden i Ung DiabetesCajsa Lindberg, ordförande i Ung Diabetes

Cajsa Lindberg efterlyste en bättre samverkan mellan barn och vuxen-mottagningarna, för att tonåringarna ska känna sig tryggare och mer motiverade att sköta sin behandling.

”... det är viktigt att ibland få klaga, och inte alltid vara den

som säger att allt går bra.”


Landet runtMikael Lilja, moderator

Landet runt var frågestunden som handlade om att dela med sig av sina verksamhetserfarenheter. Ett urval av det som sades redovisas här:

Västerbotten

√ Inrättat länssamordnare för diabetesvården

√ Startat upp grupputbildning

√ Extra insatser för patienter med höga HbA1c

Jämtland

√ Utökning av team med psykolog- KBT i grupp

√ Psykosocialt team som verkar för empowerment och attitydförändringar

Dalarna

√ Primärvård och medicinkliniker samma journal med automatisk överföring till NDR var 14:e dag

√ Primärvårdsledningen har utlyst 2016 till Diabetesåret

√ Landstingsgemensamt vårdprogram

Värmland

√�”Vi accepterar inte höga HbA1c”. Projekt för att minska HbA1c >70 - goda resultat

Västmanland

√ Hela primärvården medverkat i IQ-projekt

√ Krävs förankring i ledningen och bra nätverk.

Västra Götaland

√ Heldag för primärvården, 180 vårdcentraler. Nytt kunskapsseminarium planeras.

√ Pump/CGM möte för barn- och vuxendiab mott, diskussion om rutiner, och en mer aktiv diabetesvård

Jönköping

√ Utbildningsinsatser för personal under året

√ Äskar mer resurser till KAS

√ Aktiviteter för automatisk överföring till NDR

Skåne

√ Utökning av samordningsfunktionen

√ Certifiering av primärvårdens diabetesmott.

√ Direktöverföring från Melior till NDR

Norrbotten

√ Direktöverföring från Melior till NDR Webbutbildning

√ Ökat samarbete i regionen

√ Vision- arrangera en regional Diabetesdag.

Västernorrland

√ Länssamordnare kallar till möten och fortbildning

√ Vårdcentralsbesök genomförts- uppföljning 2016

√ Specialprojekt – minska antalet amputationer

Gävleborg

√ Diabetessamordnare

√ Satsning på ögonbottenundersökningar

√ Webbutbildning – ”Diabetesfoten” för färre amputationer

Uppsala

√ Planer på lokala riktlinjer på webben

√ Satsar på PROM/PREM

√ Inför automatisk överföring

Stockholm

√ Förbättringsprojekt i primärvården

√ Framgångsrikt projekt för att minska HbA1c>70

Sörmland

√ Diabetessamordnare i varje länsdel (3st)

√ Arbetsbeskrivning för diabetesteamen inom PV i Sörmland som utgår från framgångsfaktorerna

Östergötland

√ Diabetesråd.

√ Satsning på ny teknik.

√ Kommunal diabetessk

Gotland

√ Förbättringsarbete med gott resultat

√ Arbetar för att lösa personalbrist

√ Vill fokusera på friskfaktorer

Kronoberg

√ Besökt vårdcentraler- tittat på enhetens resultat i NDR

√ Utvecklat och förbättrat direktöverföringen till NDR


Akademisk avhandling

Systematiskt förbättringsarbete med stöd av nationellt kvalitetsregister

Författare: Anette PetersonJönköpings University. 18 december 2015

Denna avhandling tar sitt avstamp i de krav som ställs på hälso och sjukvårdssystemen, krav som fortsätter att öka. Samtidigt visar flera studier att patienter inte alltid får den hälso och sjukvård som de borde få enligt ”best practice” eller nationella riktlinjer. Det har visat sig svårt att omsätta ny kunskap till den praktiska vårdens vardag. För att komma till rätta med dessa problem har många verksamheter använt sig av systematiska kvalitetsförbättringsmetoder. Forskning inom området visar dock att det är svårt att genomföra förändringar och att många förbättringsarbeten misslyckas. En modell som ofta används i förbättringsarbete är ”Genombrottsmodellen” en översättning av en amerikansk modell ”Breakthrough Serie Model” framtagen av Institute of Helthcare Improvement (IHI) i Boston, eller varianter på denna. Modellen bygger på att team från sjukhus eller vårdcentraler samlas till ett antal lärandeseminarier där deltagarna lär sig förbättringsmetoder och arbetar med att förbättra i sin egen verksamhet. Mellan lärandeseminarierna är aktiva perioder där teamen på hemmaplan prövar olika förändringar, mäter och utvärderar resultat. Trots att modellen tillämpats och fortfarande tillämpas i stor omfattning finns dock en osäkerhet kring effektiviteten i denna typ av förbättringsarbete. Ännu saknas mycket kunskap om vad som gör att vissa lyckas med förbättringsarbete och andra inte, samt vilka förutsättningar som krävs för att lyckas. Förståelsen för hur genombrottsmodellen kan användas på bästa sätt behöver studeras ytterligare.

I Sverige finns ett stort antal nationella kvalitetsregister som samlar kvalitetsvariabler för olika processer och patientgrupper. Även om flera av dessa register har funnits länge och använts för uppföljning och klinisk forskning har de inte i så stor utsträckning använts till systematiskt kliniskt förbättringsarbete. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka om och hur systematiskt förbättringsarbete med stöd från nationella kvalitetsregister kan bidra till kvalitetsförbättringar inom hälso och sjukvården. Syftet var också att undersöka vilket lärande och ny förståelse som framkom vid systematiskt förbättringsarbete i olika typer av verksamheter.

Det empiriska materialet som undersöks i denna avhandling kommer från tre ”genombrottsliknande” kvalitetsförbättringsprogram med deltagare från olika sjukhus och vårdcentraler i Sverige. I varje kvalitetsförbättringsprogram ingick support från ett nationellt kvalitetsregister: Nationella kvalitetsregistret för akut hjärtinfarktvård (RIKSHIA), Nationella Diabetesregistret (NDR) och Nationella Barndiabetesregistret (SWEDIABKIDS).

En interaktiv forskningsansats användes med gemensamt lärande mellan forskaren och projektledare/registerhållare samt förbättringsteamen. Det interaktiva angreppssättet genomfördes i samverkan med registerhållare för att lägga upp, utveckla och förbättra kvalitetsförbättringsprogrammet både under projektets gång men även inför kommande program, samt genom teamens involvering i utformningen av förbättringskoncept. Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in och analyserades. Data från nationella kvalitetsregister, teamens slutrapporter, fokusgruppsintervjuer med teamcoacher och teamens erfarenheter analyserades.

De studier som ingår i avhandlingen visar att ett systematiskt kvalitetsförbättringsarbete med stöd av ett nationellt kvalitetsregister kan öka följsamheten till nationella riktlinjer och bidra till bättre kliniskt resultat och därmed en bättre hälso och sjukvård (Studie I, Studie II och Studie III). Viktiga framgångsfaktorer var lärande av och förståelse för det organisatoriska sammanhanget, strukturen i förbättringsarbetet, samt vikten av team och chefers engagemang (Studie IV). En intern teamcoach som utsågs i teamet visade sig också vara en viktig faktor för att lyckas (Studie IV).

Sammanfattningsvis kan det konstateras att olika förbättringsarbeten har olika utmaningar, exempelvis när det gäller att förbättra inom en akut process kontra för en kronisk sjukdom, men även vid utvärdering med hjälp av processmått jämfört med utfallsmått. Viktiga förändringskoncept är t ex att säkra inmatningen i registret, kontinuerligt uttag av data för att titta på resultat, checklistor/riktlinjer för vården, utbildning/information till


medarbetare. Kvalitetsregister är ett bra stöd i förbättringsarbetet men behöver säkra att data är online för att öka möjligheten till kontinuerlig uppföljning, att data automatiskt kan överföras från datajournal till kvalitetsregistret och det behöver vara enkelt att ta ut sina egna data och följa resultatet över tid. Samtidigt bidrar kvalitetsförbättringsprogrammet till ett ökat lärande mellan teamen när ”community of practice” bildas där utbyte av erfarenheter, idéer och reflektioner kan ske.

Denna avhandling kan förhoppningsvis bidra till hur nationella kvalitetsregister kan användas i systematiskt förbättringsarbete och ge underlag till vilka faktorer som är viktiga att överväga och ta hänsyn till för att lyckas, och samtidigt vetenskapligt bidra till utvecklingen inom Improvement Science.

Akademisk avhandling

Socioekonomiska aspekter av diabetes och kardiovaskulär sjukdomFörfattare: Araz RawshaniGöteborgs Universitet. 1 juni 2015

Att studera socioekonomiska aspekter av diabetes är viktigt eftersom det föreligger kunskapsluckor på området samtidigt som befolkningen blir allt mer nyanserad ur ett socioekonomiskt perspektiv. Med socioekonomiska aspekter avses i fösta hand etnicitet, inkomst och utbildning. Dessa faktorers betydelse för diabetessjukdomen är viktiga att kartlägga. Det är tänkbart att socioekonomiska faktorer kan utgöra ett större hinder för hälsa än traditionella riskfaktorer.

Nationella Diabetesregistret har legat till grund för en avhandling om socioekonomiska aspekter av diabetes. Avhandlingens syfte var att undersöka hur socioekonomisk status påverkar riskfaktorkontroll och överlevnad vid typ 1diabetes samt hur socioekonomisk status på verkar metabol kontroll och risken för hjärtsvikt vid typ 2 diabetes.

Vi visade att låg inkomst och låg utbildning (jämfört med hög inkomst och hög utbildning) var associerade med nästan tre gånger högre risk för hjärtinfarkt, stroke och död bland individer med typ 1diabetes. Detta förklarades inte av skillnader i kliniska (exempelvis riskfaktorer) eller demografiska variabler.

Under de senaste två decennierna har riskfaktorkontroll förbättrats bland personer med typ 1diabetes.

Förbättringarna har dock varit mindre uttalade bland personer med låg socioekonomisk status. Exempelvis har personer med låg utbildning inte förbättrat sin metabola kontroll (mätt som HbA1c) under de senaste tjugo åren.

Utomeuropeiska invandrare utvecklar typ 2diabetes ett decennium tidigare i livet. De har sämre metabol kontroll, högre risk att missa behandlingsmålen liksom att utveckla njurskador. Detta trots att dessa grupper fick behandling för sin diabetes tidigare och hade fler besök hos sin vårdgivare.

Det finns etniska skillnader avseende risken att utveckla hjärtsvikt. Individer från Sydasien förefaller ha ökad risk att utveckla hjärtsvikt, medan individer från Latinamerika har lägre risk, jämfört med svenskfödda. Individer med låg inkomst har 70 % högre risk att utveckla hjärtsvikt, jämfört med individer med hög inkomst.

Således bör socioekonomisk status och härkomst beaktas vid omhändertagandet av personer med diabetes. Behandling och uppföljning bör individanpassas för att reducera risken för komplikationer bland de högriskgrupper som identifieras i denna avhandling.


Fakta om NDR

NDR - en nödvändig del av diabetesvårdenNationella Diabetesregistret skapades 1996 av Svensk Förening för Diabetologi som ett svar på S:t Vincentdeklarationen, vars syfte var att påverka Europas länder att minska sjuklighet till följd av diabetes. NDR utformades för att möjliggöra jämförelser mellan de kliniska resultaten på alla enheter där diabetespatienter vårdas och visar nationella genomsnitt för ett flertal kliniska variabler. Idag tillhandahåller NDR onlineverktyg för jämförelse över tid och gentemot andra landsting och vårdenheter. Dessa verktyg är tänkta att kunna användas i det lokala förbättringsarbetet.

NDR har blivit en nödvändig del av diabetesvården, inte minst sedan diabetesvården efter slutet av 1990talet präglats av en allt bättre kunskap om olika riskfaktorers betydelse för diabeteskomplikationer och hjärtkärlsjukdom, samt värdet av modern behandling av blodsocker, blodtryck och blodfetter med mera. NDR fyller alltså den omistliga funktionen som instrument för uppföljning av behandlingsresultaten.

NDR:s organisationNationella Diabetesregistret (NDR) drivs av Svensk Förening för Diabetologi (SFD) på uppdrag och med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting. Registret finansieras huvudsakligen genom anslag från Beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister. Se också NDRs regelverk på www.ndr.nu.

NDR:s styrgrupp

• Ordföranden SFD (sammankallande): Docent Mona LandinOlsson, Skånes Universitetssjukhus, Lund.

• Ordföranden Svenska Diabetesförbundet: Fredrik Löndahl

• Registerhållare, adjungerad professor, överläkare Soffia Guðbjörnsdóttir, Registercentrum Västra Götaland, Göteborg

• Registerhållare SWEDIABKIDS, överläkare Karin Åkesson, barn och ungdomsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhovs, Jönköping

Representanter för:

• Svenska Endokrinologföreningen: Professor Mikael Rydén, Karolinska Universtitetssjukhuset

• Primärvården: Docent Kristina BengtssonBoström, Billingens vårdcentral, Skövde

• Svenska Barnläkarföreningens sektion för endokrinologi och diabetes: överläkare Karin Åkesson, barn och ungdomsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhovs, Jönköping

• Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD: diabetessjuksköterska Ingela Bredenberg, Stockholm

• NDR: Pär Samuelsson, utvecklingsledare i NDR

NDR:s Utdatagrupp

Utdatagruppen svarar för bearbetning av data i NDR och för sammanställning av årsrapport och rapporter till konferenser och möten i landet och internationellt. En uppgift är också att verka för att data i NDR kan resultera i vetenskaplig bearbetning. Ett flertal vetenskapliga rapporter har de senaste åren presenterats i internationella och nationella tidskrifter.

• Soffia Guðbjörnsdóttir, adjungerad professor

• Jan Cederholm, docent

• Björn Eliasson, adjungerad professor

• Katarina EegOlofsson, specialistläkare

• Björn Zethelius, docent

• AnnMarie Svensson, PhD, biträdande registerhållare

• Mervete Miftaraj, biostatistiker

• Stefan Franzén, PhD, biostatistiker


Drift- och utvecklingsgrupp

Biträdande registerhållare: AnnMarie Svensson Utför databearbetning, analyser och resultatredovisning för landsting och myndigheter. Ansvarig för utlämning av data i forskningssammanhang.

Utvecklingsledare: Pär Samuelsson Ansvarar för daglig drift och utvecklingsarbete av och information om registret och som samordnare för projekt i regi av NDR. Kontaktperson gentemot registrets kvalitetsansvariga sjuksköterskor (KAS).

Utvecklingsledare: Ebba Linder Ansvarig för utvecklingsarbetet kring införandet av registrets PROMenkät (patientrapporterat utfallsmåttt).

Registerkoordinator: Ia Almskog Har daglig kontakt med användare i hela landet och är första kontakt vid förfrågningar till helpdesk, ansvarar för hantering av användarkonton i NDR. Ansvarar för ekonomiredovisning. Koordinerar NDRs aktiviteter.

Biostatistiker: Mervete Miftaraj och Stefan Franzén Utför under ledning av NDR:s registerhållare och utdatagrupp statistisk databearbetning.

KAS (kvalitetsansvarig diabetessjuksköterska) och landstingskoordinator

Samtliga landsting är representerade i NDR av en KAS och en landstingskoordinator men målet är att ha minst en KAS och en koordinator för medicinkliniker respektive primärvård inom varje landsting.

Uppdraget avser att:

• delta vid det årliga KAS/koordinatormötet

• informera om NDR lokalt

• stimulera rapportering till NDR

• stimulera och verka för att resultaten i NDR används till lokala uppföljningar och förbättringsarbeten

• återföra information från NDR till vårdenheterna och vice versa.

NDR:S personal: Ann-Marie Svensson, Pär Samuelsson, Ebba Linder, Ia Almskog, Mervete Miftaraj, Stefan Franzén, Soffia Guðbjörnsdóttir och Henrik Milefors. (Foto: Charlotta Sjöstedt)


Drift och verksamhetRegistercentrum Västra Götaland

De nationella kvalitetsregistren har landsting som huvudmän och är mottagare av ekonomiskt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Västra Götalandsregionen (VGR) är huvudman för ett flertal register, däribland NDR.

I den regionala uppföljningen av hälso och sjukvård har kvalitetsdata fått en allt större betydelse varför det finns ett behov av ökad samverkan med nationella kvalitetsregister utöver ett rent inhämtande av data. Registercentrums ITenhet ansvarar för teknisk utveckling och underhållsarbete av NDR:s webbplats och programvaror.

Ansvariga systemutvecklare: Henrik Milefors ([email protected]) och Brynolf Gustafsson ([email protected]).

Nätverksansvarig: Ramin Namitabar ([email protected]).

Inrapportering

Registreringen sker elektroniskt via www.ndr.nu vilket ger omedelbar tillgång till egna resultat och jämförande landstings och nationell statistik. Rapportering av samma patient kan göras upprepade gånger under samma år.

NDRs användare loggar in med tjänstekort alternativ mobilt BankID.

Direktöverföring av journaldata

Överföring av data sker också direkt till NDR:s databas online från vissa journalsystem och via lokalt skapade extraktionsprogram. Ett vanligt sätt att överföra besöksdata direkt till NDR är via en så kallad webservice, framtagen av NDR. Ett flertal journalsystem använder sig direkt eller indirekt av denna tjänst och ca 65 % av registrets patienter rapporterades under 2015 in via vår webservice. Det pågår nationella projekt för att ytterligare förenkla överföring från journal till kvalitetsregister.

Inrapporterade data

Förutom registreringsdatum, vårdgivarkod (vårdenheten) och personnummer efterfrågas debutår, diabetestyp, diabetesbehandling, metod att ge insulin, pumpmodell och serienummer, indikation för insulinpumpbehandling, problem med pumpbehandling, indikation för avslutad pumpbehandling, HbA1c, kroppsvikt, längd, midjeomfång, blodtryck, blodlipider, P/Skreatinin, ögonbottenundersökning, samt tio stycken ja/nej frågor: blodtrycks och lipidsänkande behandling, ASAbehandling, mikro och makroalbuminuri, genomgången stroke och hjärtinfarkt, retinopati och synnedsättning, fotundersökning med riskkategorier samt rökvanor, fysisk aktivitet och förekomst av hypoglykemier. Senaste mätvärde respektive händelse registreras. Var god se rapportblad.


Typ 1 (inkl LADA) Typ 2 (inkl MODY)

Hypoglykemiförekomst svåra Ingen 1-2 3-5 >5

20.

Synnedsättning (P.g.a. diabetes <0,3 på bästa ögat med korr.) Ja Nej18.

Ja Nej Diagnos på sämsta ögat 5)

Laserbehandlad Ja Nej

Diabetesretinopati17b.

ASA (Eller annan tromb.aggregerings hämmare) Ja Nej 16.

Cerebrovaskulär sjukdom (Någonsin. TIA, stroke) Ja Nej 15.

12b. P/S-kreatinin (µmol/l)

Vårdgivare (kod) Personnummer

Debutår (diagnos enl. WHO-kriterier;

graviditetsdiabetes exkluderas)

1.

HbA1c (mmol/mol)4.

Vikt (kg, utan ytterplagg, kavaj och skor)5.

Midjeomfång (cm) 7.

Blodtryck (mm Hg. Sittande efter 5 minuters vila) /8.

Antihypertensiva läkemedel Ja Nej 9.

Lipidsänkande läkemedel Ja Nej 11.

Registreringsår 2016Gäller aktuella förhållanden

Version 1.0 2016-01-07

Längd (cm, utan skor)6.

3a. Diabetesbehandling Tabl. och insulinInsulin

Sekundär (t ex pancreatit) Oklart

Typ av diabetes (klinisk bedöming)2.

Datum

Metod att ge insulin Injektion Insulinpump om insulinpump, vg besvara nedan:

19a. Ja Nej Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD)Fotundersökning (Senaste året)

Ögonbottenundersökning (Ögonfoto eller insp. av ögonspecialist) Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) 17a.

Aldrig varit rökare Röker dagligen Röker, men ej dagligen

Slutat röka Slutat röka, År (ÅÅÅÅ)

Rökvanor

21.

1) Indikation för pumpbehandling: 1=Glukossvängningar, 2=Högt HbA1c, 3=Frekventa hypoglykemier, 4=Fysisk aktivitet, 5=Gryningsfenomen, 6=Unawareness7=Patientens önskemål, 8=Förenklad glukosbehandling (barnklinik).

2) Makroalbuminuri: För diagnos krävs kvantifiering dvs. alb/kreatininratio > 30 mg/mmol (eller U-albumin >200µg/min, eller > 300 mg/l)3) Mikroalbuminuri: För diagnos krävs kvantifiering där två av tre prov tagna inom ett år skall vara positiva dvs. alb/kreatininratio 3-30 mg/mmol (eller U-albumin 20-200µg/

min, eller 20-300 mg/l). Normaliserat värde efter farmakologisk behandling.4) LDL: beräknas automatiskt (enligt Friedewalds formel) om samtidig rapportering av Kolesterol, Triglycerider och HDL-kolesterol sker.

Rapportering av LDL som beräknats enligt annan formel är möjligt.5) Diagnos på sämsta ögat: Simplex retinopati, PPDR= Preproliferativ diabetesretinopati, KSM= Kliniskt signifikant makulaödem, PDR= Proliferativ diabetesretinopati

Fysisk aktivitet Aldrig <1 ggr/vecka Regelbundet 1-2 ggr/vecka

Regelbundet 3-5 ggr/vecka Dagligen

22.

13. Ja Nej Normaliserat värdeMikroalbuminuri 3)

Ischemisk hjärtsjukdom Ja Nej 14.

10. HDL Blodlipider (mmol/l) Kolesterol Triglycerider

12a. Makroalbuminuri 2) Ja Nej

3b.

Riskkategori 1= Frisk fot 2= Neuropati och/eller angiopati

3= Tidigare diabetessår 4= Pågående allvarlig fotsjukdom

19b.

Enb. kost Inj. GLP-1Tabl.

LDL4)

Indikation för pumpbehandling 1)

Pumpmodell

Serienummer

Pumpbehandling avslutas, indikation

(Tas i stående efter normal utandning, horisontellt mellan nedersta revbensbågen och höftbenskammen)

(Någonsin. Angina pectoris, genomgången hjärtinfarkt, PTCA, by-pass kirurgi)

(Antal senaste året. Har krävt hjälp av utomstående)

Problem med pumpbeh. sedan senaste besöket

Diabetesketoacidos

Allv. hypoglykemi/-er

Hudreaktioner

Hudinfektioner

Pumpfel

1= Bristande följsamhet/handhavande 2= Patientens önskemål3= Ej uppnått behandlingsmål

1= Frisk fot - diabetes utan komplikationer. 2= Neuropati och/eller angiopati. 3= Tidigare diabetessår, fotdeformiteter, grav callus, amputation. 4= Pågående allvar-lig fotsjukdom - sår, kritisk ischemi, infektion, Charcot-fot

(30 min promenad eller motsvarande. Individuellt anpassad och alla former av aktivitet räknas.)


Publikationer från Nationella Diabetesregistret 2015

1. Total costs of basal or premixed insulin treatment in 5077 insulin-naïve type 2 diabetes patients: register-based observational study in clinical practice.Svensson AM, Lak V, Pirouzi Fard M N, Eliasson B. Clinical Diabetes and Endocrinology. 2015;1:17 DOI: 10.1186/s4084201500171

Kohortstudie som inkluderade 5077 insulinnaïva män och kvinnor med typ 2diabetes i Västra Götalandsregionen, mellan 1 juli 2006 och 31 december 2009, följda 1 år, för att utvärdera alla kostnader förknippade med ny insulinbehandling som tillägg till tablettläkemedel. Start av insulinbehandling medförde ökade kontakter med sjukvården och ökade kostnader, men sjukvårdskostnaden minskade. Kostnaden för diabetesbehandlingen var lägst med NPHinsulin men bara mixinsulin (och inte Lantus eller Levemir) var dyrare än NPH.

2. Collaboratively Improving Diabetes Care in Sweden Using a National Quality Register: Successes and Challenges - A Case StudyPeterson A, Gudbjörnsdottir S, Löfgren UB, Schiöler L, Bojestig M, Thor J, Andersson Gäre B. Qual Manag Health Care. 2015 OctDec;24(4):21221 PubMedID: 26426323 DOI: 10.1097/QMH.0000000000000068

En rapport av effekterna av strukturerat förbättringsarbete vid 23 diabetesteam i Sverige. Man såg en förbättring av blodtryck och blodfetter, men inte gällande HbA1c. Framgångsfaktorer var förbättrat teamarbete, aktiv användning av registerdata, att pröva nya idéer och att lära av andra team.

3. Short-term effects of a pay-for-performance programme for diabetes in a primary care setting: an observational studyÖdesjö H, Anell A, Gudjörnsdottir S, Thorn J, Björck S.Scand J Prim Health Care. 2015 Dec;33(4):2917 PubMedID: 26671067 DOI: 10.3109/02813432.2015.1118834

Utvärdering av prestationsbaserat ersättningssystem i primärvården i Västra Götalandsregionen. Införande av detta medförde fler registreringar till NDR, mera kompletta data och ändrad rapportering av blodtrycksdata. Verksamhetens resultat kan överskattas om nya patienter och data undgår rapportering. Kvaliteten i rapporteringen bör övervägas när ersättningssystem utformas.

4. Teenagers with poor metabolic control already have a higher risk of microvascular complications as young adultsAnderzén J, Samuelsson U, Gudbjörnsdottir S, Hanberger L, Åkesson K. J Diabetes Complications. 2015 Dec 8. pii: S10568727(15)004869 PubMedID: 26775554 DOI: 10.1016/j.jdiacomp.2015.12.004

Utvärdering av sambanden mellan glykemisk kontroll och mikrovaskulära komplikationen hos tonåringar i SWEDIABKIDS och NDR. Retinopati och mikroalbuminuri är vanliga bland dessa ungdomar med otillfredsställande HbA1c, vilket bör uppmärksammas och behandlas.

5. Excess Mortality among Persons with Type 2 DiabetesTancredi M, Rosengren A, Svensson AM, Kosiborod M, Pivodic A, Gudbjörnsdottir S, Wedel H, Clements M, Dahlqvist S, Lind M. N Engl J Med. 2015 Oct 29;373(18):172032. PubMedID: 26510021 DOI: 10.1056/NEJMoa1504347

Analys av risken för död hos personer med typ 2diabetes jämfört med matchade individer ur normalbefolkningen. Tydligt ökad risk, i synnerhet hos personer yngre än 55 år, samt hos personer med förhöjt HbA1c och njurpåverkan.

6. LDL cholesterol is not a good marker of cardiovas-cular risk in Type 1 diabetesHero C, Gidlund P, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, EegOlofsson K. Diabet Med. 2015 Oct 26 PubMedID: 26498834 DOI: 10.1111/dme.13007

Detta är en utvärdering av sambanden mellan olika blodlipidvariabler och risken för hjärtkärlsjuklighet vid typ 1diabetes. Kvoten mellan totalkolesterol och HDL kolesterol uppvisade ett tydligare primärpreventivt samband än LDLkolesterol med förekomsten av kardiovaskulär sjuklighet. Stödet för LDLkolesterol 2.6 mmol/l som behandlingsmål är svagt.

7. Cardiovascular disease and mortality in patients with type 2 diabetes after bariatric surgery in Sweden: a nationwide, matched, observational cohort studyEliasson B, Liakopoulos V, Franzén S, Näslund I, Svensson AM, Ottosson J, Gudbjörnsdottir S.


Lancet Diabetes Endocrinol. 2015 Nov;3(11):84754 PubMedID: 26429401 DOI: 10.1016/S22138587(15)003344

En utvärdering av risken för kardiovaskulär sjukdom och död hos personer med fetma och typ 2diabetes som genomgått bariatrisk kirurgi jämfört med matchade individer som ej erbjudits sådan behandling. Det sågs en ungefärligen halverad risk för dessa händelser och död, även den absoluta risken var låg och NNT (numbers needed to treat) var 76.6 för en genomsnittspatient.

8. Long-term excess risk of heart failure in people with type 1 diabetes: a prospective case-control studyRosengren A, Vestberg D, Svensson AM, Kosiborod M, Clements M, Rawshani A, Pivodic A, Gudbjörnsdottir S, Lind M. Lancet Diabetes Endocrinol. 2015 Nov;3(11):87685 PubMedID: 26388415 DOI: 10.1016/S22138587(15)002922

Fallkontrollstudie vid typ 1diabetes som bekräftar att det är fyrfaldigt ökad risk för inläggning på sjukhus för hjärtsvikt jämfört med personer utan diabetes och att det finns ett tydligt samband med sämre glykemisk kontroll och nedsatt njurfunktion.

9. Does the choice of EQ-5D tariff matter? A compari-son of the Swedish EQ-5D-3L index score with UK, US, Germany and Denmark among type 2 diabetes patientsKiadaliri A A, Eliasson B, Gerdtham U G. Health and Quality of Life Outcomes. 2015 sept;13:145 DOI: 10.1186/s129550150344z

En hälsoekonomisk utvärdering av olika metoder för analys av livskvalitet. Svenska data bör ligga till grund för svenska beräkningar av livskvalitet och hälsoekonomi, i kombination av modellering baserade på internationella data.

10. Relationship between preoperative haemoglobin A1c levels and long-term mortality after coronary artery bypass grafting in patients with type 2 dia-betes mellitusKuhl J, Sartipy U, Eliasson B, Nyström T, Holzmann MJ. Int J Cardiol. 2015 Sep 12;202:291296 PubMedID: 26411993 DOI: 10.1016/j.ijcard.2015.09.008

En utvärdering av sambanden mellan preoperativt HbA1c och risken för död efter kranskärlsoperation. HbA1c högre än 8.1% (DCCT) medförde ökad risk för makrovaskulär sjukdom och hos personer med HbA1c högre än

9.0% (DCCT) ökade risken för död.

11. High mortality and morbidity among adults with congenital heart disease and type 2 diabetesDellborg M, Björk A, Pirouzi Fard M N, Ambring A, Eriksson P, Svensson AM, Gudbjörnsdottir S. Scand Cardiovasc J. 2015;49(6):34450 PubMedID: 26400059 DOI: 10.3109/14017431.2015.1085595

En utvärdering som påvisar en tydligt ökad risk för morbiditet och död hos personer typ 2diabetes med kongenitala hjärtfel jämfört med matchade kontroller.

12. Decreased eGFR as a risk factor for heart failure in 13 781 individuals with type 1 diabetesVestberg D, Rosengren A, Olsson M, Gudbjörnsdottir S, Haraldsson B, Svensson AM, Lind M. J Diabetes Sci Technol. 2015 Jul 31;10(1):1316 PubMedID: 26232372 DOI: 10.1177/1932296815596174

Hos personer med typ 1diabetes och måttligt nedsatt njurfunktion (eGFR 4560 ml/min/1.73 m2), respektive kraftigt nedsatt njurfunktion (<30 ml/min/1.73 m2), sågs en dubblerad respektive trefaldigt ökad risk för inläggning på sjukhus för hjärtsvikt.

13. Glycemic Control in Type 1 Diabetes and Long-Term Risk of Cardiovascular Events or Death After Coronary Artery Bypass GraftingNyström T, Holzmann MJ, Eliasson B, Kuhl J, Sartipy U. J Am Coll Cardiol. 2015 Aug 4;66(5):53543 PubMedID: 26227192 DOI: 10.1016/j.jacc.2015.05.054

Ett samarbetsprojekt med data från Swedeheart som visar ett tydligt samband vid typ 1diabetes för kardiovaskulära händelser efter kranskärlsoperation.

14. Impact of Socioeconomic Status on Cardiovas-cular Disease and Mortality in 24,947 Individuals With Type 1 DiabetesRawshani A, Svensson AM, Rosengren A, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S. Diabetes Care. 2015 Aug;38(8):151827 PubMedID: 25972573 DOI: 10.2337/dc150145

En studie som ingick i Araz Rawshanis avhandling och värderar betydelsen av socioekonomisk status för risken för hjärt och kärlsjukdom och död vid typ 1diabetes. Såväl civilstånd, som inkomst, utbildning och kön sågs påverka risken.


15. Insulin pump therapy, multiple daily injections, and cardiovascular mortality in 18 168 people with type 1 diabetes: observational studySteineck I, Cederholm J, Eliasson B, Rawshani A, EegOlofsson K, Svensson AM, Zethelius B, Avdic T, LandinOlsson M, Jendle J, Gudbjörnsdóttir S. BMJ. 2015 Jun 22;350:h3234 PubMedID: 26100640 DOI: 10.1136/bmj.h3234

Detta är en observationsstudie för värdering av säkerheten vid behandling med insulinpump jämfört med multipla dagliga insulininjektioner vid typ 1diabetes. Man kunde påvisa en lägre risk för kardiovaskulära händelser och död vid insulinpumpbehandling. Fynden skulle möjligen kunna förklaras av bättre patientutbildning och fler glukosmätningar, men talar för att behandling med insulinpump som den används i Sverige är säker och till och med livräddande.

16. Risk factors for atrial fibrillation in type 2 dia-betes: report from the Swedish National Diabetes Register (NDR)Zethelius B, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, EegOlofsson K, Svensson AM, Cederholm J. Diabetologia. 2015 Oct;58(10):225968 PubMedID: 26088442 DOI: 10.1007/s0012501536669

Observationsstudie med 83 162 patienter med typ 2diabetes som värderar sambanden mellan olika riskfaktorer, såsom kön, blodtryck och mikroalbuminuri, och risken för förmaksflimmer.

17. Impact of ethnicity on progress of glycaemic con-trol in 131,935 newly diagnosed patients with type 2 diabetes: a nationwide observational study from the Swedish National Diabetes RegisterRawshani A, Svensson AM, Rosengren A, Zethelius B, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S. BMJ Open. 2015 Jun 5;5(6):e007599 PubMedID: 26048210 DOI: 10.1136/bmjopen2015007599

Stor observationsstudie som analyserar betydelsen av etnisk bakgrund och socioekonomiska förhållanden för glykemisk kontroll. Etniska faktorer hade större betydelse för glukoskontrollen än inkomst och utbildning och jämförbar med betydelsen av fysisk aktivitet.

18. Blood pressure level and risk of major cardiovas-cular events and all-cause of mortality in patients with type 2 diabetes and renal impairment: an obser-

vational study from the Swedish National Diabetes RegisterAfghahi H, Svensson MK, Pirouzifard M, Eliasson B, Svensson AM. Diabetologia. 2015 Jun;58(6):120311 PubMedID: 25773403 DOI: 10.1007/s0012501535481

En studie av patienter med typ 2diabetes och nedsatt njurfunktion, visande att risken för kardiovaskulära händelser och död ökar vid såväl höga som låga blodtrycksnivåer. Lägst risk sågs vid systoliskt blodtryck 135139 mmHg respektive diastoliskt blodtryck 7274 mmHg.

19. Long-term prognosis in patients with type 1 and 2 diabetes mellitus after coronary artery bypass graftingHolzmann MJ, Rathsman B, Eliasson B, Kuhl J, Svensson AM, Nyström T, Sartipy U. J Am Coll Cardiol. 2015 Apr 28;65(16):164452 PubMedID: 25908069 DOI: 10.1016/j.jacc.2015.02.052

Med hjälp av data från NDR och Swedeheart analyserades risken för död efter kranskärlsoperation vid typ 1 och typ 2diabetes. Vid typ 1diabetes sågs en dubblering av risken för död jämfört med personer utan diabetes, medan risken vid typ 2diabetes endast var lite ökad.

20. Durability of oral hypoglycemic agents in drug naïve patients with type 2 diabetes: report from the Swedish National Diabetes Register (NDR)Ekström N, Svensson AM, Miftaraj M, Andersson Sundell K, Cederholm J, Zethelius B, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S. BMJ Open Diabetes Res Care. 2015 Mar 19;3(1):e000059 PubMedID: 25815205 DOI: 10.1136/bmjdrc2014000059

En studie av den långsiktiga effekten på glykemisk kontroll vid behandling med metformin, sulfonylurea eller meglitinid. Efter en genomsnittlig uppföljningstid på 5,5 år sågs en cirka 34faldigt ökad risk för behov av byte eller tillägg av behandling vid behandling med sulfonylurea eller meglitinid.

21. Pattern of increasing HbA1c levels in patients with diabetes mellitus before clinical detection of pancreatic cancer – a population-based nationwide case-control studySadrAzodi O, Gudbjörnsdottir S, Ljung R. Acta Oncol. 2015 Jul;54(7):98692. PubMedID: 25734801 DOI: 10.3109/0284186X.2015.1006402


En fallkontrollstudie som analyserar glykemisk kontroll innan diagnos av pankreascancer. Man såg ett samband mellan HbA1c och utvecklingen av sådan cancer i flera år innan cancersjukdomen diagnosticerades.

22. Glycaemic control of Type 1 diabetes in clinical practice early in the 21st century: an international comparisonMcKnight JA, Wild SH, Lamb MJ, Cooper MN, Jones TW, Davis EA, Hofer S, Fritsch M, Schober E, Svensson J, Almdal T, Young R, Warner JT, Delemer B, Holl RW, Karges W, Kieninger DM, Tigas S, Bargiota A, Sampanis C, Cherubini V< RIDI Study Group, Gesuita R, Strele I, Pildava S, Coppell KJ, Magee G, Cooper JG, Dinneen SF, EegOlofsson K, Svensson AM, Gudbjornsdottir S, Veeze H, Aanstoot HJ, Khalangot M,Tamborlane WV, Miller KM. Diabet Med. 2015 Aug;32(8):103650 PubMedID: 25510978 DOI: 10.1111/dme.12676

En multinationell europeisk studie som jämfört genomsnittlig glykemisk kontroll vid typ 1diabetes i olika länder. Resultaten sågs variera mellan olika datakällor och att det finns utrymme för förbättrat HbA1c, i synnerhet hos unga vuxna.

23. Review of 103 Swedish Healthcare Quality RegistriesEmilsson L, Lindahl B, Köster M, Lambe M, Ludvigsson JF. J Intern Med. 2015 Jan;277(1):94136 PubMedID: 25174800 DOI: 10.1111/joim.12303

En översiktsartikel som beskriver syften, organisation, variabler, täckningsgrad med mera för 103 svenska kvalitetsregister inklusive NDR.


Landsting Namn E-postadress

Blekinge Thomas Karlsson MK [email protected]

Dalarna Peter Hallgren MK [email protected]

Gotland Thomas Kunze MK/PV [email protected]

Gävleborg Tomas Sanner MK [email protected]

Halland Anna Ekfjorden [email protected]

Jämtland Mikael Lilja PV [email protected]

Håkan Fureman MK [email protected]

Jönköping Anders Tengblad PV [email protected]

Anders Magnusson MK [email protected]

Kalmar Herbert Król PV [email protected]

Marianne Fagerberg MK [email protected]

Kronoberg Anders Ylvén PV [email protected]

Stephan Quittenbaum MK [email protected]

Norrbotten Sonia Bertogna PV [email protected]

Marianne Gjörup MK [email protected]

Skåne Tomas Kanter PV [email protected]

Agneta Lindberg MK [email protected]

Magnus Löndahl [email protected]

Stockholm Alexandre Wajngot PV [email protected]

Sörmland Lars Stéen PV [email protected]

Vibeke Bergmark MK [email protected]

Uppsala Hans-Erik Johansson PV [email protected]

Jarl Hellman MK [email protected]

Värmland Christer Forsberg PV [email protected]

Johan Jendle MK [email protected]

Västerbotten Herbert Sandström PV [email protected]

Stina Lindmark MK [email protected]

Västmanland Lena Bixo MK [email protected]

Västra Götaland Bo Rylander PV [email protected]

Karin Fredricson PV [email protected]

Karin Rignér PV [email protected]

Edwar Toma PV [email protected]

Eva Ekerstad MK [email protected]

Peter Fors MK [email protected]

Stig Attvall MK [email protected]

Örebro Stefan Jansson PV [email protected]

Erik Schwarcz MK [email protected]

Östergötland Ulf Rosenqvist MK [email protected]

Kvalitetsansvariga koordinatorer


Kvalitetsansvariga sjuksköterskor (KAS)

Landsting/region Namn Kliniktyp E-postadress

Blekinge

Annica Ringsö PV [email protected]

Elisabeth Malmgren MK [email protected]

Dalarna

Annelie Nordman PV [email protected]

Anna Garmo MK [email protected]

Gotland

Anne-Lee Björkman PV [email protected]

Gävleborg

Anna-Lena Örtbrink-Träff PV [email protected]

Carina Vahlund PV [email protected]

Margot von Holst MK [email protected]

Halland

Linda Fridén PV [email protected]

Elisabeth Alfredsson MK [email protected]

Jämtland

Birgitta Berge PV [email protected]

Annica Borgh MK [email protected]

Jönköping

Biljana Ouda PV [email protected]

Ingvor Andersson PV [email protected]

Helena Johansson MK [email protected]

Kalmar

Helen Nilsson PV [email protected]

Mats Ringblom MK [email protected]

Kronoberg

Karin Johansson PV [email protected]

Kerstin Ekman PV [email protected]

Maj Törnqvist PV [email protected]

Marie Dahlman MK [email protected]

Norrbotten

Beatrice Pirak PV [email protected]

Eva Nordlund MK [email protected]

Skåne

Katarina Klang Larsson PV [email protected]

Åsa Nyman PV [email protected]

Anette Hultgren MK [email protected]

Marianne Lundberg MK [email protected]


Landsting/region Namn Kliniktyp E-postadress

Stockholm

Kaija Seijboldt PV [email protected]

Nouha Saleh Stattin PV [email protected]

Gudrun Andersson MK [email protected]

Sörmland

Centrala Monica Berzén MK/PV [email protected]

Norra Anne-Charlotte von Unge MK/PV [email protected]

Södra Carina Hansson MK/PV [email protected]

Uppsala

Elisabeth Sörman PV [email protected]

Britt-Inger Bergström MK [email protected]

Anja Vidmark MK [email protected]

Värmland

Lena Grindbo PV [email protected]

Christina Svenningsson MK [email protected]

Västerbotten

Eira Olofsson PV [email protected]

Elisabeth Sjöström Fahlén MK [email protected]

Västernorrland

Anette Sundström PV [email protected]

Anna Forsberg MK [email protected]

Västmanland

Karin Nylund PV [email protected]

Catharina Bornström MK [email protected]

Västra Götaland

Britt Johansson PV [email protected]

Maria Blomgren PV [email protected]

Maria Fast PV [email protected]

Ove Hansson PV [email protected]

Ann-Mari Svensson MK [email protected]

Maria Ohlsson MK [email protected]

Victoria Carter MK [email protected]

Örebro

Åsa Tagesson PV [email protected]

Ninni Jedhamre MK [email protected]

Östergötland

Anne-Lie Neuman PV [email protected]

Malin Jonsson MK [email protected]

NDR – en nödvändig del av diabetesvårdenNationella Diabetesregistret, NDR, skapades 1996 av Svensk Förening för Diabetologi som ett svar på S:t Vincentdeklarationen, vars syfte var att påverka Europas länder att minska sjuklighet till följd av diabetes. NDR utformades för att möjliggöra jämförelser mellan de kliniska resultaten på alla enheter där diabetespatienter vårdas och visar nationella genomsnitt för ett flertal kliniska variabler. Idag tillhandahåller NDR online-verktyg för jämförelse över tid och gentemot andra landsting och vårdenheter. Dessa verktyg är tänkta att kunna användas i det lokala förbättringsarbetet.

NDR hittar du på: www.ndr.nu

Nationella Diabetesregistret Registercentrum Västra Götaland 413 45 Göteborg. epost: [email protected]

Documents

Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2015 - ndr.nu · Årsrapport 2015 | 5 Inledning Här kommer nu ännu en årsrapport från NDR och denna gång får ni också en rapport på